Emigrantinstitutet läggs ner - kassan är tom

Växjö 2013-11-13 | Uppdaterad 2013-11-13

Stiftelsen Svenska Emigrantinstitutet begärs i likvidation. Beslutet fattades av styrelsen på tisdagskvällen.
– Vi har inte pengar kvar i kassan helt enkelt, säger stiftelsens ordförande, Harald Runblom.

LäS MER

• Forskarsalen stänger i sommar
• Konflikten löst – Emigrantinstitutet stannar i Växjö
• Emigrantinstitutets framtid fortfarande oklar
• Lösning nära för Emigrantinstitutet
• All personal är varslad
• Emigrantutställning till Eksjö?

Emigrantinstitutets ekonomi har under en längre tid varit pressad. Växjö kommun och Landstinget Kronoberg slutade ge bidrag 2008 på grund av en organisatorisk konflikt med Kulturparken, som ägas av kommunen och landstinget.

– Och utan bidrag är det svårt att bedriva den här typen av verksamhet. Men vi har haft en väldigt bra personal och skickligt föreståndare som skaffat uppdrag åt institutet. Vi har levt på de överskottsmedlen kan man säga. Men det håller inte hur länge som helst, säger Harald Runblom.
Vad händer nu?
– Vi lägger ner verksamheten men vi har inte fattat några detaljbeslut ännu. Det kommer vi göra i december.
Vad händer med samlingarna?
– De vill ju kommunen och landstinget ha. De har kommit tillbaks till styrelsen nu efter fyra och ett halvt år och inriktar sig på att ta över samlingarna.
Vad säger du om det?
– Vi har inte diskuterat det i detalj men vi har ett samarbetsavtal med Kulturparken, ett samarbete som inte har fungerat vill jag säga, och i det avtalet står det att om verksamheten i stiftelsen läggs ner så ska samlingarna i första hand erbjudas Kulturparken mot skälig ersättning. Men begreppet skälig ersättning har vi inte diskuterat.
Hur ser du på att ni har hamnat i den här situationen?
– Det är väldigt beklagligt, sett mot bakgrund av att det var en lysande verksamhet under hela Ulf Bejboms föreståndartid och det hade kunnat fortsätta lika bra men med en viss annan inriktning. Men det skedde inte.
Hur många anställda berörs?
– En handfull. Det är inte så stor personal. Men jag vill säga att personalen gjort en väldigt bra insats under de här åren.
Var styrelsen enig?
– Ja, vi var eniga om beslutet att upplösa stiftelsen. Men jag kan inte svara på detaljer här. Det finns en stiftelsejuridik här som jag inte är insatt i. Men stiftelsen har ju ett uppdrag, inskrivet i stadgarna, och har man inte pengar att driva verksamheten så måste man göra något. I det här fallet är det att lägga ner det hela men hantera det med värdighet.

Vad förväntar du dig för reaktioner på det här?
– Man kan ju bara beklaga men på ett sätt var det väl väntat. Stiftelsen har försök agera utan kommun och landsting men det knepiga har varit att de ändå har gjort anspråk på sina styrelseposter utan att vara närvarande i styrelsen. Nu har de kommit tillbaka efter fyra och ett halvt år och vill vara med om en avveckling och ta hand om de materiella tillgångarna.
Vad säger du om det?
– Jag har ingen kommentar för dagen men det kanske säger sig självt, säger Harald Runblom.

En rasande trevlig person...

Till barn och barnbarn om de vill forska...

Utskriftversion av: http://kkuriren.se/manskligt/1.1757415 

Publicerad 23 april 2013 Uppdaterad 7 maj 2013

    

- Folk brukar tycka att jag har det "tuttinuttigt" hemma, men jag tycker det är ombonat, säger Börre som både har änglar liggande på hyllan vid kaminen och troll på tavlor i trapphuset.

Foto: Tobias Sterner

En plats för både norrmän och salamandrar

I skogen vid Vallmotorp finns en gömd oas. Den heter Vallmon och ägs av en glad norrman vid namn Börre Börretun. Att platsen är så trevlig är hans förtjänst. Då han köpte stället var det i ett bedrövligt skick, men det hindrade inte honom. I stället blev det en utmaning och nu har han skapat ett hem precis som han vill ha det.

Fakta

Mer om Börre Börretun

Familj: far, sambo, sex barn och 14 barnbarn
Har arbetat med: dammsugarförsäljning, egen firma i 45 år, bilförsäljning
Fritidsintressen: spelar bowling för KSK och är själv festkommitté för laget, hus, trädgård och heminredning. Älskar fiske
Talang: sjöng och spelade gitarr på pubar i Eskilstuna förr
Firar: har redan firat med glada gäster till dragspelsmusik av svärsonen

Börre växte upp i nordnorska Tromsö och har bott i sydnorska Tönsberg. Talar både riksnorska och Oslodialekt. I 15-årsåldern flyttade han med familjen till Sverige och Eskilstuna. Med ett gott språköra talade han snart flytande svenska, nu hörs inte den norska dialekten längre.

Under 1970-talet började han köra rally för Vallentuna MK, där han bodde.
- Jag körde rally ända till 2000-talet, men när min rallybil blev stulen orkade jag inte börja om igen.
- I slutet av 1980-talet flyttade jag tillbaka till Norge, men trivdes inte. Det var inte mitt hem längre. Jag känner mig helsvensk.
I stället flyttade han till Katrineholm där han drev firman Bildoktorn på Vallavägen. Det var innan han hittade lokalen i Vallmotorp, där han kom att trivas så bra att han köpte stället då det blev till salu.
- Pappa var också bilmekaniker och jag har väl ärvt intresset efter honom.
Föräldrarna bodde kvar i Eskilstuna. När de med ålderns rätt behövde mer hjälp flyttade de till skolhuset som ligger på Börres tomt. Pappan bor där fortfarande. Mamma avled för några år sen. Skolbyggnaden är från tiden då Skogsvårdsstyrelsen hade en skola på platsen.
- De hade en provyta för olika trädslag. Det gör att jag bland annat har gran från Vietnam, med små, små kottar och gran från Söderhavsöarna med blå kottar som växer uppåt. Jag tycker att det är roligt med träden, men var tvungen att ta bort 98 träd runt huset för att få in dagsljus och sen en massa björkträd. Åtta ekar tog jag också ned och fick kratta och elda eklöv i tre år trots att träden var borta.
Under ett träd har Börre byggt en grillplats där han och sambon Britt Samuelsson kan sitta under det täta lövverket även om det regnar.
På baksidan av huset har Börre byggt både en stor altan med pool och i den böljande gräsmattan en hjärtformad damm.
- I dammen finns massor med salamandrar. Folk från länsstyrelsen har varit här och tittat för då fanns det bara ett par platser till i Europa där stor salamande rhar påträffats, säger Börre och måttar runt 25 centimeter med händerna.
- Jag trivs här och är riktigt hemmakär.

Kristina Rönnqvist 0150-728 82                       

kristina.ronnqvist@kkuriren.se         


PS
Jag vill inte göra er besvikna ungar, men det där med att han skulle ha spelat och sjungit på pubar i Eskilstuna - det låter ju spännande. Det försökte han slå i mig också när vi träffades 1974 men det var helt enkelt inte sant. Han blev snabbt avslöjad. Dels kunde han inte spela gitarr mer än några få ackord och dels bestod repertoaren av högst 2-3 och 1/3 låt varav "Jag hade en gång en båt" och "Gamle Svarten" var två. Den sång han kunde 1/3 av var When Israel was in Egypt´s land. Så tyvärr... Han varken sjöng eller spelade på pubarna i Eskilstuna. Trist men så var det. Monica
DS.  

Katrineholmsposten den 24/5 2014

Eidis Börretun bor i ett eget hus på sonen Börres tomt. Nu har far och son lagt bilmekandet på hyllan. I stället klyver de ved tillsammans, när Eidis inte för krig mot maskrosorna. 

Han vill inte "minnas små solar i gräset"

90-årige Eidis Börretun är för det mesta en vänlig man. Men ibland är han på krigsstigen. Och det är när han ser maskrosor i gräsmattan. Dem slår han av huvudet på med ett specialverktyg.

Eidis Börretun, som föddes och växte upp på Tromsö i Nordnorge, har även hunnit vara med om ett annat krig, andra världskriget. Han minns då det tyska slagskeppet Tirpitz sänktes av det brittiska flygvapnet.

– Första dagen kom 50–60 brittiska flygplan och sköt på skeppet som blev skadat, men inte sänkt. Andra dagen kom ett ensamt plan som dök ner mot fartyget och släppte en bomb precis vis skeppsidan. Det gjorde att Tirpitz slog runt. De i besättningen som var kvar ombord, och som överlevde, stängdes in. Vi hörde knackningarna i skrovet under lång tid innan det blev tyst. Plåten var så tjock att man inte kunde rädda dem, berättar Eidis.

Eidis bodde en mil från Tirpitz ankringplats. Eftersom han var nyfiken på vad som hänt gick han ut. Hans annars lockiga hår blev alldeles rakt och stod rätt ut på grund av all elektricitet i luften från bomberna.

När han var 28 hade han träffat Gurli och byggt hus. Det var svårt att få tag i jobb och han behövde betala huslånen. Hans svärfar hjälpte in honom på sin arbetsplats – en kolgruva på Svalbard.

– Första året av tre i gruvan jobbade jag i gruvgångarna. De som var mer erfarna kunde höra på berget när det var risk för ras. Vi var borta hela vintern, men fick en månads semester på sommaren. En gång såg jag en isbjörn som gick genom byn.

– Jag minns hur pappa skickade hem stora paket med godis och cigaretter. Alla rökte ju på den tiden, säger sonen Börre.

– Vi har annars bilmekanikerjobbet i blodet, berättar Eidis. Hans far var bilmekaniker liksom han själv och sonen Börre.

– Alla i släkten var bilmekaniker utom en och han blev tandläkare, säger Eidis.

Eidis har alltid hyst en förkärlek för motorer och bytte till sig en BMW-motorcykel mot fem flaskor brännvin av en tysk under kriget. Det var svårt att få fram brännvin för ransoneringen medgav bara en flaska i månaden. Eidis fick ihop fyra, så han öppnade flaskorna och spädde ut brännvinet med vatten.

– Jag minns hur vi åkte motorcykel på semester till Finland. Farsan och morsan på motorcykeln och jag i knäet på mormor i sidovagnen.

Så småningom flyttade familjen till Sverige och Eskilstuna. Eidis jobbade först på Alvenius och senare fram till pensioneringen på Frakttjänst som så småningom köptes upp av Volvo. Sedan runt åtta år bor han i ett av sonen Börres hus vid Vallmotorp. Makan Gurli gick bort för sex år sedan.

Eidis Börretun fyller 90 år 24 maj

Eidis Börretun

Hälsa: så länge knoppen är klar och man kan stå upp varje morgon är det bra

Andra intressen: fiske – har fiskat lax, hälleflundra, kolja, torsk, sej, sill, rödspätta och mycket mer. Har byggt fyra husbilar själv

Firar: en hel drös med folk kommer nog, sonen Börre har planerat allt

Börre avled den 11/2 2018.

Eva Stina Stockmans ursprung...

Eva Stina Stockman

Födelse 3 april 1797 inom Stockholm, Stockholms län, Sverige
Avled 2 september 1886 i Långsele, Västernorrlands län, Sverige
Kom ifrån Stockholms barnhus till Långsele 1808.
Jag vet ifrån 1807 cirka. omhennes liv.
Tycker det svårt att forska i Stockholm för sidor fattas som jag skulle behöva.
Jag har sökt sen 1990 med ljus och lyckta efter hennes mor.
Har hittat två kvinnor som kan vara hennes mamma och mormor-morfar men 
jag har svårt att hitta sista länken att knyta ihop det hela.

1. ev mamma 
Brita Andersdotter Stockman
Födelse 10 dec 1764 inom Stockholm

2. ev Mormor 
Margareta Elisabeth"Greta" Stockman
Födelse 1 augusti 1745 inom Hedvig Elenora, Stockholm, Stockholms län, Sverige 

Allmänna barnbördshuset Flaa-12-1797 bild 150    


Om du kan hitta något vore jag evigt tacksam.
 
MVH Astrid Lundström

Hej Astrid,
Jag ser på nätet att du - och andra släktingar - har sökt länge.

http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/33417.html
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/77985.html
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/56926.html
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/55625.html
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/19616.html
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/241/369607.html?1354794777
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/3499.html?1382186876
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/108685.html
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/366194.html?1267996709
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/283010.html
Och så vidare.

Jag får hundratals träffar på Eva Stina Stockman när jag googlar och alla (?) är från Anbytarforum så frågan är antagligen genuint svår. Att söka på måfå efter okänd piga i Stockholm är antagligen som att leta efter en nål i en höstack. Särskilt som många ogifta mödrar helt enkelt kom hit för att föda sina barn i lönndom.
Den här uppgiften rår jag nog inte på. Men jag lägger ut din fråga. Kanske någon annan kan hjälpa dig. Kanske stöter någon av oss på din Eva Stina Stockman av en slump och drar oss till minnes detta inlägg.
Det enda Stockman jag i dagsläget känner till är Stockmanns varuhus i Helsingfors. 
Har du försökt med Finland?  

Hette pappan Ekström? Och vem var han i så fall?

Subject: Faderskap Ekström

Stina Larsdotter f. i Hedesunda Berg den 9 okt 1823. Får 2 söner Anders f. 4 sept 1849 och Lars f. 27 okt 1853 . Bägge får efternamnet Ekström.
I Kyrkoboken Hedesunda A1:21 b 1858-66 sid 333 står sonen Anders med  efternamn Ekström. Letar nu efter fadern och jag gissar att de har samma fader. Med tanke på efternamnet. Tacksam för tips hur jag ska kunna gå vidare. Är intressant för min del eftersom jag är född Ekström
Med vänlig hälsn Anita Unga


Hej Anita
Du vill alltså veta vem som var far till Stina Larsdotters båda söner Anders f 4/9 1849 och Lars f 27/10 1853 i Hedesunda, Gävleborgs län.

Stina Larsdotter var född den 9/10 1823 i Hedesunda, Gävleborgs län som dotter till fördelsman Lars Jönsson och hans hustru  Karin Andersdotter i Berg, Hedesunda.

Hon tjänstgör som piga i Bäck 12 Roten, hfl AI:19b (1848-1852) bild 32, sid 283 innan hon i samma hfl bild 19, sid 270 flyttar till Berg och nedkommer med oägta sonen Anders f 4/9 1849. För det får hon absolution av prästen den 7/10 samma år, dvs syndernas förlåtelse.
Det nämns särskilt i samma hfl på bild 7. där man kan läsa följande:
"1849 Oct 7. Pigan Stina Lars Dotter i Berg p 270 (undergått) enskild skrift för Lönskaläge."
Hon får småningom också sonen Lars och måste genomgå samma procedur på nytt. Prästen noterar i hfl att hon är fattig. Kanske slapp hon betala de lagstadgade böterna om fem daler.

Lönskaläge betydde att ingen av parterna var gift. Men det är mycket märkligt dock att bara kvinnorna tycks ha tagits i upptuktelse av prästen i Hedesunda. Såvitt jag kan se har ingen man drabbats eller utpekats. Det hette annars i 1734 års lag Missgärningsbalken 53 kap (som jag tror gällde 1849) att:
1 §: ”Lägrar ogift man ogift qvinna böte mannen tijo daler och qvinnan fem.” Lagen tillämpades så, att när länsman fick veta, att en ogift kvinna fött ett barn, kallade han henne och den av henne uppgivne barnafadern till tinget att stå till ansvar för begånget lönskalägesbrott.
Man bör med andra ord kunna hitta barnafadern i domboken.

Stina Larsdotter bor kvar i Berg, där hon tjänstgör som Piga, med sina två pojkar tills de flyttar. Anders 1866 och Lars 1870. Båda flyttar till Wahlbo (Valbo) vilket gör att man kan fundera på om de hade familj eller åtminstone släkt där.

När Lars flyttar ut flyttar Anders hem igen. Han kallas då arbetskarl och prästen noterar att han läser hjälpligt. Mamma Stina flyttar till Gävle 1874 med attest nr 9 och Anders kommer efter med attest nr 2 året därpå.

I samband med folkräkningen 1880
finns tre Stina Larsdotter födda 1823 i Hedesunda. Alla är gifta men ingen med namnet Ekström.
Anders Ekström är arrendator i Litselbo, Hedesunda. Han är gift och har tre barn.
Lars Ekström är landbonde i Ösaren, Valbo - alltså samma by som han och brodern började sitt arbetsliv i som drängar. Frågan är om han har ärvt gården själv eller genom hustrun. Så särskilt mycket pengar lär han inte ha haft. Lars är gift och har tre barn.

I samband med folkräkningen 1890
Om Stina Larsdotter inget nytt (har inte kollat).
Anders Ekström är arbetare med adress 1:sta kvart 2:dra afdeln i Gävle.
Han är gift med samma hustru och har fått ytterligare tre barn och har totalt sex. 
Lars Ekström är fortfarande Landbonde i Ösaren, Valbo.
Han och hustrun har nu åtta barn tillsammans.

I samband med folkräkningen 1900
Om Stina Larsdotter inget nytt (har inte kollat).
Anders är arbetare med adress 345/1:2, Gävle. Han och hustrun har fortfarande sex hemmavarande barn.
Lars är fortfarande landbonde i Ösaren, Valbo. Han och hustrun har fått ytterligare en dotter. Två av de äldsta barnen har flyttat hemifrån eller avlidit. De har mao sju hemmavarande barn.

I dödboken 1901-2009 finns inte vare sig Anders eller Lars med vilket kan betyda att de avled före 1901.

När det gäller namnet Ekström så tror jag att det kan vara ett soldatnamn eller möjligen ett hantverkar namn. Det fanns ett antal verksamma indelta soldater med det namnet i trakten av Valbo och vid Hälsinglands regemente. Soldatnamnen hörde till torpen de fick till sitt förfogande vilket innebar att alla soldater i ett visst rote hette precis likadant trots att de inte var släkt - som i tv-serien Raskens alltså. Man kan skilja dem åt om man har hela namnet bestående av förnamn, familjenamn och soldatnamn som till exempel Johan Andersson Rask.
Många var soldater en kort tid av sina liv - om inte annat så för att det var en säker om än liten försörjning. Det innebär att ovanstående - påhittade - gosse i så fall bara hette Rask en kort tid. Många valde att behålla sina soldatnamn även efter tjänstgöringen. Jag har också sett exempel på att farfar kanske var soldat Glader några år för att sedan bli soldat Pang några år eller soldat Trotsig medan barnen hette Johansson och Johansdotter efter hans förnamn.
Det var inte ovanligt att barn och barnbarn småningom tog sig farfars gamla soldatnamn, kanske för att det lät fint eller spännande och man ville särskilja sig från mängden. Andra tog sig ett namn som talade om varifrån man kom. Särskilt om man flyttade till storstaden. Några av mina anor som hette Zetterlund stavade först namnet Sätterlund. Det skulle småningom visa sig att de kom från Sättersta i Sörmland och att vi på intet vis var släkt med den nu så aktuella Monica Z.

Det är först när Anders och Lars flyttar hemifrån som de skrivs med efternamnet Ekström. Märkligt nog ströks då också ordet "oägta" vilket är svårförklarat. Stina tycks inte ha gift sig vilket annars kunde ha varit en förklaring.
 Jag tror precis som du, Anita, att Anders och Lars mycket väl visste vem deras pappa var och att de tog sig hans namn när de lämnade barndomshemmet för att stå på egna ben.
Stina Larsdotter hade antagligen en kärleksaffär med deras pappa som alltså ska ha varit ogift - vilket man måste konsultera domboken för att få veta - men det kan ju också betyda att hon höll honom hemlig och att han var gift. 
Men det är också fullt möjligt att namnet Ekström faktiskt kom från Stinas familj. Så kallat oägta barn - där fadern var okänd - har i alla tider fått sitt familjenamn efter modern. Men jag ser ingenting som tyder på det heller.

Lite märkligt är att båda gossarna - underåriga och allt - styrde kosan till byn Ösaren i Valbo. Anders blev dräng hos landbon Lars Olsson f 1795 ohh Greta Andersdotter f 1810 och Lars blev dräng i granngården hos landbonden Per Jonsson f 1805 ohh Cajsa Andersdotter f 1805 också i Ösaren.

Jag hade förstås hoppats hitta en möjlig pappa åt dem i Valbo men det gjorde jag inte. Där finns emellertid en smältare Per Erik Ekström född 1828 vid Forsbacka järnverk i Valbo som åtminstone åldersmässigt skulle kunna vara en kandidat.

Vad fanns det då för män förutom ett antal soldater med namnet Ekström i Hedesunda? De var inte många och ingen som passar in som far till Anders och Lars.

1880
finns, förutom Anders och Lars två systrar Ekström födda i Skövde och en Carl Fredrik Ekström född 1837. Han är alltså för ung för att kunna vara pappa till Anders och Lars.

1890
finns nio personer vid namn Ekström men bara en som är äldre än Anders och Lars nämligen Per Ekström född 1844 som alltså heller inte kan vara pappa till dem.

1900
finns fyra Ekström i Hedesunda varav ingen var möjlig papa till Anders och Lars.

I dödboken finns 27 personer med namnet Ekström födda i Hedesunda som har avlidit efter 1901. En av dem är Per Ekström född 1844 i Hedesunda. Jag funderar på om han har en äldre bror kanske eller om hans far kanske har varit framme och gjort Stina Larsdotter med barn.

Det visar sig att Pehr Ekström född 4/6 1844 är son till bonden Eric Ersson i Öhlbo, Hedesunda, ohh Anna Gustafsdotter. (AD Hedesunda C:5 (1822-1861) bild 149). Han hette alltså egentligen Pehr Ericsson.
Pappa Erik är född 1807 och Anna 1804 (AD Hedesunda AI:18b 1843-1847) bild 36, sid 267)
Familjen har fyra barn, den äldste en son vid namn Eric född 1834. Han är rimligen för ung för att vara pappa till Anders och Lars. Han tar sig för övrigt så småningom tillnamnet Lindblom. Ingen orsak anges. 
Återstår alltså att pappan är Eric född 1807 vars hustru avlider 1860 - men inte heller det ger något.

Det är när Pehr gifter sig eller i varje fall som nygift flyttar till Alunda med hustrun 1876 som han tar sig namnet Ekström.
Jag tror därför att namnet Ekström - kanske även namnet Lindblom - har funnits i släkten länge. Frågan är bara om det hör ihop med Anders och Lars. Samtidigt var det ju så att vem som helst kunde ta sig vilket namn som helst på den tiden.

Min slutsats är alltså att du bör gå igenom domböckerna efter ett faderskapserkännande eftersom även barnafadern ska ha dömts för lönskaläge.

Du kan också ta reda på om det i Hedesunda fanns någon slags barnavårdsnämnd, fattigkassa eller liknande som helt enkelt har någon mapp om Anders och Lars. Samhället ville ju inte försörja oäkta barn på den tiden heller. Det bör följaktligen ha inkasserats någon form av underhåll.

För övrigt vet jag inget annat sätt än att kartlägga alla i trakten - Hedesunda och socknarna intill - som hette Ekström. Det är ett jättejobb men fullt möjligt.
Det finns också på Arkiv Digital en slags namnförteckningar till de första församlingsböckerna på 1900-talet i vilka du hittar några Ekström att kolla upp. AIIb:1 (0-9999) bild 80 och AIIb:2 (1923-1934) bild 320.

Du får helt enkelt lägga pussel, Anita.
Missa inte att lägga en fråga på Anbytarforum också. De är fantastiska!
Om det finns ett svar på din fråga så får du den antagligen där.

I jakten på Albert Hammerkvist...

I jakten på Albert Hammerkvist född 2/11 1852 i Kronoberg, Småland (se föregående inlägg) stötte jag igår på Helena Hammarqvist som tillsammans med sina barn var den enda personen i Sverige med detta namn vid folkräkningen 1880.

Hammarqvist, Helena
f. 1818 i Växjö (Kronobergs län, Småland)
Frånskild kvinna, mor i familjen
Kvarteret Blenda Litt. Aa
Växjö stadsförs /Växjö domkyrkoförs/ (Kronobergs län, Småland)
Frånskild hustru
Registrerad födelseort: Växjö Kronobergs län

Hon hade dottern:
Tenggren, Anna Fredrika
f. 1861 i Växjö (Kronobergs län, Småland)
Ogift kvinna, barn i familjen


Att Helena Hammarqvist var frånskild gjorde mig nyfiken.
Det var mycket ovanligt vid den tiden så jag bestämde mig för att ta reda på vem hon var - och för att se om hon hade en son vid namn Albert född 1852 - genom att i kyrkoböckerna gå bakåt i hennes liv från 1880. Det här var vad jag fann:

Helena Charlotta Ljungdahl
föddes den 28 maj 1818 i Växjö stadsförsamling och döptes två dagar senare den 30 maj 1818. Helena var dotter till skomakarmästaren Jonas Ljungdahl och hans hustru Christina Maria Pettersson. Man får av födelsenotisen tyvärr inte veta var i stan de bodde.

Vigselnotisen den 13 september 1844 lyder:
Klädesväfvare Gesällen Adolf Fredrik Hammarqvist född 1813 skrifven hos Rådman Wahlqvist och Helena Charlotta Ljungdahl f 1818 25/5. Att ingen släktskap är kontrahenterna emellan är skriftligt intyg lemnadt undertecknadt af Bokhållare Thure (?) ... och J Groos. Skomakaren Ljungdahl gifver såsom giftoman sitt tillstånd till äktenskapet sjelf närvarande. Herr Rådman Wahlqvist, hos vilken Hammarqvist har varit och fortfarande kommer att ... har ej något mot hans tillamnade giftermål (... samtycke)
Lyses ... den 15 sept

Den där rådmannen Wahlqvist
hette Jonas i förnamn och var född 1796 (AD Växjö AI:14, bild 35, sid 18).
Han var minsann inte bara rådman utan även klädesfabrikör och riddare av K.V.O.
Till honom hade Adolf Hammarqvist kommit för att gå i lära och arbeta.
(AD Växjö AI:14, bild 40, sid 23)

Adolph Fredric Hammarqvist var född 1/3 1813 i S:t Olai församling i Norrköping. Han var son till sjötullswaktmästare Johan Hamarquist och hans hustru Christina Hedberg. Tyvärr anges ingen adress. Om familjen hade många barn skulle de eftersökte Albert Hammarqvist kunna vara hans kusin, tänker jag. Men jag hittar inte familjen utan att gå igenom hela husförhörslängden så jag avstår.

Helena Ljungdahl och hennes man klädesväfvaren Adolf Hammarqvist
bodde kvar hos rådmannen under gesälltiden men flyttade snart till eget. De fick barnen:
August Fredrik 20/7 1845
Sofia Christina 9/1 1849
Carl Henric 7/12 1850 döptes till baptist 12/12 1850
Emma Charlotta 11/1 1852 döptes till baptist 20/1 1852
Varpå klädesväfvaren Adolf Hammarqvist dog den 5/9 1852 endast 39 år 6 månader och 4 dagar gammal. Någon dödsorsak är inte noterad i dödboken.

Efter makens död började Helena som "enka" kalla sig Hammarqvist.
Kanske för att hon saknade sin man och kanske för att ha samma namn som barnen.
Sonen Carl Henric dog 16 mars 1857 enligt husförhörslängden. Bara 6 år och 3 månader gammal. Ingen orsak angiven. Det är konstigt nog inte inskrivet i dödboken. Kanske dog han någon annanstans.
Som enka flyttade Helena och hennes barn inom Växjö stad sex, sju gånger. Det ska så småningom visa sig att mannen inte lämnat många korvören efter sig.
Efter fem år som enka gifter hon om sig med bokhållaren Tenggren som tydligen hade varit trolovad på annat håll men sluppit undan äktenskap.

Vigselnotisen den 17 november 1858 lyder:
Handelsmannen och Bokhållaren Peter Johan Tenggren, född i Tegnaby den 24/1 1829 och Enkan Helene Hammarqvist född den 28/5 1818.
Tenggren sänder utflyttningsattest från v. pastor Ekelundh i Nöbbeled, jemte bevis från Pastors Embetet i Bergunda, att det äktenskap han därstädes emnat ingå, enligt ... från Carlshamn är 1857 icke blifvit fullbordat och i detta afseende inga äktenskapshinder derifrån möta äfven sänder han intyg från handlanden Stenlund här i staden att han hos honom kommer att skrifvas.
Enkan Hammarqvist sänder ett den 5 dennes uppgjordade afräkningsinstrument, hvarav inhämtas att skulderna i boet efter hennes aflidne man öfverstigit tillgångarna och att således icke nästan något (är) att skifta. Ingen skläktskap. Lysning 1 gång den 7 november 1858.
Obs! Signens och attest förvaras i 1858 års samling under 11.

Helena tar nu tillbaka sitt flicknamn Ljungdahl.
Peter Johan Tenggren byter titel och kallar sig nu traktör.
Tillsammans får de barnen:
Clara Mathilda 12/8 1859
Anna Fredrika 26/1 1861

Sonen August Fredrik ur första giftet flyttar till Ystad 1860

Dottern Clara Matilda ur andra giftet dör
den 9/2 1862 endast 2 år 5 månader och 27 dagar gammal. Dödsorsaken var tvinsot vilket innebar avtyning och försvagning "ofta så till den grad att hela kroppen vanställdes och muskelstyrkan försvann". Det kunde bero på cancer, diabetes och engelska sjukan. Förväxlades ofta med TBC och lungsot. Dock icke här då de diagnoserna anges för andra personer i dödboken.

Dottern Sofia Christina flyttar till Hovmantorp 12/10 1867
Hon har redan i tre omgångar innan detta flyttat hemifrån och tjänstgjort som piga.


Den 15/11 1869 reser "fd traktören" Peter Johan Tenggren till Amerika
och lämnar hustrun Helena Ljungdahl ensam med döttrarna Emma Charlotta, 17, och Anna Fredrika, 8. Han hade väl som man sa förlupit hemmet. Han "vistas" i Amerika heter det.
Helena och barnen kommer att flytta 15-20 gånger inom Växjö stad de närmaste 10-11 åren.

Jag kan inte se på vare sig Family Search eller Ancestry att Peter Johan Tenggren verkligen kom till Amerika.

Helena återtar förste makens namn Hammarqvist.
I husförhörslängden Växjö stadsförsamling AI:31 sid 396 står följande:
"Erhållit Vexjö Domcapitels Skiljobref af sin man fd Traktören Peter Johan Tenggren den 28/7 1875. Publicerat den 19/9 samma år."

Dottern Emma Charlotta Hammarqvist flyttade
 till Trelleborg 1879 där hon bodde ensam och ogift vid tiden för folkräkningen 1880.
"Pastor uttager av systern Anna en fullmakt."
För modern - Helena - står att läsa om skiljobrevet men även om en försäljning av något slag.
Hon har till och med en piga vid namn Johanna Maria Johansson född 1830.

Helena Hammarqvist fick den 21/5 1880 betyg att idka sillhandel
 eller idka försäljning som det står på ett annat ställe.

Dottern Anna Fredrika gifter sig.
Den 29/10 1886 Lysning till äktenskap med manufaktur... för Anna Fredrika Hammarqvist och Gustaf Thure Palm från Mjölby i Östergötland. Giftermål den 28/11 1886 och flytt dit för Anna Fredrika. Helena Hammarqvist hade därmed sett till att alla hennes överlevande barn kommit i hamn och kunde vid 68 års ålder börja rå sig själv.

I stället tar hon sig ett fosterbarn!
vilket måhända delvis också hade med den egna försörjningen att göra. Den 14/12 1886 nämligen Ottilia Petronella Gleisner (född 25/12 1873 i Hofmantorp) in från Lenhofda.
Flickan flyttar med attest av Helena Hammarqvist vidare till Ekeberga 3/1 1888.

Flickan är inte dotter till den dottern Sofia Christina Hammarqvist som 1867 flyttade till just Hovmantorp. Lever hon över huvud taget? Vet inte. Hon dyker inte upp i folkräkningen 1880. Amerika? Ser inte så ut.

Dottern Emma Charlotta Hammarqvist
flyttar emellertid också hem till sin mor Helena Hammarqvist från Trelleborg den 6/9 1887. Kanske är hon redan sjuk. Hon dör i Mjölby i Östergötland - troligen hos sin syster Anna Fredrika - den 27 augusti 1890 av tuberkulosis i lungorna och strupen. Hon begravdes där den 5/9 1890. Hon blev 38 år 7 månader och 24 dagar gammal.
Anna Fredrika och hennes man Gustaf Palm hade då fått barnen Gustaf Sture 1887 och Svea 1890.

Den 18/10 1899 dog Helena Hammarqvist
fru från Mjölby Gästgivaregård, i Mjölby, Östergötland, av Hjernblödning.
Hon begravdes där den 22/10 1899.


Ja, det var historien om Helena Hammarqvist född 1818-05-25.
Och med den har vi inte kommit ett dugg närmare den Albert Hammarqvist född 1852-11-02 som efterfrågas nedan. Men ett spännande livsöde var det allt.

Hennes sex barn:
August Fredrik Hammarqvist född 20/7 1845 i Växjö gifte sig med Angelique Elouise Clasinef född 1843 och blev handelsbokhållare i Karlskrona. 1890 kallas han rätt och slätt bokhållare.
De hade dottern Elin född 1843
Familjen återfinns inte i folkräkningen 1900.

Sofia Christina Hammarqvist född 9/1 1849. Hon flyttade till Hovmantorp 1867.
Återfinns inte i folkräkningen 1880 eller senare.

Carl Henric Hammarqvist född 7/12 1850 - död sex år gammal den 16/3 1857

Emma Charlotta Hammarqvist f 11/1 1852 - död i Mjölby 38 år gammal av TBC.

Clara Mathilda Tenggren f 12/8 1859 - död av tvinsot endast två år gammal 1862.

Anna Fredrika Tenggren f 26/1 1861 gifte sig med handlanden Gustaf Palm (född 1859 i Ekeberga) i Mjölby, Östergötland. De var 1900 bosatta på Tomt nr 42, 43 och 44 i Mjölby.
De fick minst barnen Gustaf Sture 1887, Svea 1890, Marta Elisabet 1893, Sten Thorten 1895 och Dagmar Margareta 1900.

Vem var Albert Hammerkvist?

Hej!
Vi har fått uppdraget söka en viss Albert Hammerkvist(osäker stavn)
från Kronoberg, Småland f. 1852-11-02, utvandrade t.USA.
Där gifte han sig m. Anna Lovisa Johnson f.1856. Vi har sökt i KGFs
register utan framgång, obs, socken okänd.
Tacksam för svar
Inga-Lill Svenson.


Hej Inga-Lill,

Vilka är "vi"?

Namnet är med all säkerhet Hammarkvist eller möjligen Hammarqvist/Hammarquist men baserat på dina uppgifter hittar jag honom inte i någon av de svenska databaserna vare sig 1880, 1890 eller 1900. De personer med detta namn som utvandrar till USA och som jag hittar i Emigranten populär och Emibas verkar alla vara 30-40 år yngre vilket kan bero på slarvig bokföring eller att Albert helt enkelt bytte namn i samband med emigrationen. Det var rätt vanligt faktiskt.

Vid sökning i folkräkningen 1880 i Sverige får jag inte upp några personer alls med namnet Hammarkvist eller Hammarquist som var bosatt i Kronobergs län. Jag får däremot upp en (1) person med namnet Hammarqvist nämligen:

Hammarqvist, Helena
f. 1818 i Växjö (Kronobergs län, Småland)
Frånskild kvinna, mor i familjen
Kvarteret Blenda Litt. Aa
Växjö stadsförs /Växjö domkyrkoförs/ (Kronobergs län, Småland)
Frånskild hustru
Registrerad födelseort: Växjö Kronobergs län

Hon hade dottern:
Tenggren, Anna Fredrika
f. 1861 i Växjö (Kronobergs län, Småland)
Ogift kvinna, barn i familjen
Kvarteret Blenda Litt. Aa
Växjö stadsförs /Växjö domkyrkoförs/ (Kronobergs län, Småland)
Registrerad födelseort: Växjö Kronobergs län

Helena Hammarqvist kan följaktligen mycket väl också ha haft en son vid namn Albert född 1852 eller 1855. Men då måste man in i kyrkoböckerna och leta. KGF-skivan är inte komplett, åtminstone inte den version jag har.

Amerika
Jag har för närvarande inget abonnemang hos Ancestry men man kan ändå söka. Jag får emellertid ingen träff på Albert. Så jag prövar med mormonernas Family Search som är gratis och hittar där 288 personer vid namn Albert Hammerkvist med olika stavning men ingen som stämmer på din beskrivning. Någonting i dina uppgifter är fel.

När jag söker på kombinationen Albert Hammerkvist och Anna Lovisa får jag 200 träffar.

https://familysearch.org/search/record/results#count=20&query=%2Bgivenname%3AAlbert~%20%2Bsurname%3AHammerkvist~%20%2Bspouse_givenname%3A%22Anna%20Lovisa%22~

Vad tror du om den här Albert Hammerquist med fru Anna L ur den amerikanska folkräkningen 1900?
Det är fel födelseår - 1855 i stället för 1852 - men han är åtminstone född i november vilket stämmer. Denne Albert utvandrade 1880 när han var 25 år vilket kan förklara varför jag inte hittar honom i någon svensk folkräkning. De blev residenta i USA 1900.

Albert Hammerquist,

"United States Census, 1900"

Name:	Albert Hammerquist
Titles and Terms:
Event Type:	Census
Event Date:	1900
Event Place:	ED 101 Diamond Valley Township, Morris, Kansas, United States
Birth Date:	Nov 1855
Birthplace:	Sweden
Relationship to Head of Household:	Head
Father's Birthplace:	Sweden
Mother's Birthplace:	Sweden
Race:	White
Gender:	Male
Marital Status:	Married
Years Married:	15
Marriage Year (Estimated):	1885
Mother of how many children:
Number of Living Children:
Immigration Year:	1880
Page:	2
Sheet Letter:	A
Family Number:	22
Reference ID:	35
GS Film number:	1240491
Digital Folder Number:	004120156
Image Number:	00409
	Household	Gender	Age	Birthplace
Head	Albert Hammerquist	M	45	Sweden
Wife	Anna L Hammerquist	F	44	Sweden
Son	Carl E Hammerquist	M	14	Kansas
Daughter	Anna A Hammerquist	F	12	Kansas
Son	Aurther L Hammerquist	M	10	Kansas
Daughter	Edith L Hammerquist	F	8	Kansas
Daughter	Nannie A Hammerquist	F	6	Kansas
Son	Albert W Hammerquist	M	3	Kansas
Son	Ralf L Hammerquist

Det här är troligen samma Albert Hammarkvist 20 år tidigare i den amerikanska folkräkningen 1880 nämns som ensamstående arbetare. Han verkar i så fall ha bott hos en svensk familj vid namn Strömquist som uppenbarligen hade åtta inackorderingar varav fyra unga män från Sverige.

Alb. Hammarquist in household of John Stromquist, "United States Census, 1880"

Name:	Alb. Hammarquist
Event Type:	Census
Event Date:	1880
Event Place:	Union, McPherson, Kansas, United States
Gender:	Male
Age:	25
Marital Status:	Single
Occupation:	Laborer
Race (Original):	W
Ethnicity:	American
Relationship to Head of Household:	Other
Birthplace:	Sweden
Birth Date:	1855
Spouse's Name:
Spouse's Birthplace:
Father's Name:
Father's Birthplace:	Sweden
Mother's Name:
Mother's Birthplace:	Sweden
Page:	405
Page Letter:	D
Entry Number:	4329
Affiliate Film Number:	T9-0387
GS Film number:	1254387
Digital Folder Number:	004241331
Image Number:	00575
	Household	Gender	Age	Birthplace
Self	John Stromquist	M	39	Sweden
Wife	Mattilda Stromquist	F	31	Sweden
Son	Charles Ed. Stromquist	M	11	Illinois, United States
Daughter	Nanny Ch. Stromquist	F	9	Kansas, United States
Son	John Asia Stromquist	M	7	Kansas, United States
Son	William Alf. Stromquist	M	5	Kansas, United States
Son	Gustaf Luther Stromquist	M	2	Kansas, United States
Son	Peter Leonard Stromquist	M	0	Kansas, United States
Other	Wm. Checkman	M	20	Sweden
Other	Swen Aug. Swaid	M	21	Sweden
Other	Charles Swaid	M	17	Illinois, United States
Other	Mary Swaid	F	14	Illinois, United States
Other	John Warton	M	28	Belgium
Other	John Nelson	M	32	Sweden
Other	Pehr Erickson	M	47	Sweden
Other	Alb. Hammarquist	M	25	Sweden

Jag föreslår att du går in där och identifierar vilken Albert Hammerkvist vi talar om så kan vi försöka gå vidare sedan. Där finns uppgifter om var de bodde, när de dog och vilka barn de hade, uppgifter som du gissningsvis har utöver ovanstående.

"Med fattigunderstöd" eller "Mantalsfri" - Det är frågan!

Via e-post:

Hej!
Jag håller på att släktforska i skolan, har en fråga om vad förkortningen mf kan stå för om det inte kan vara morfar? Det står Anna Nilsdotter, utfattig mf.
MVH
Emma

 

Hej Emma!

Nej, det betyder nog inte morfar.

Hon heter ju dessutom Anna.

Vårt mf är en förkortning för oss nutidsmänniskor.

Kan du tala om för mig var det står - eller skicka en bild - så kan jag gå in och titta.

Monica

Hej,
här kommer en bild. Hoppas att du kan se något på den.
Emma

 

Jag har gjort en förstoring av det som i husförhörslängden står i kolumnen för anmärkningar:

 

Ja, vad kan "utfattig mf." betyda? Noteringen "mf" följer för övrigt med backstugusittaren Anna Nilsdotter född 1814 även i följande husförhörslängder.

 

Man ser också att den oäkta sonen Olof Olsson född 1845 får ut betyg till att bli soldat den 20/8 1869. 

 

Den 5/12 1871 gifter han sig emellertid med Anna Lisa Persdotter utan att ange något soldatnamn. Den karriären blev möjligen kort. 1873 får de sonen Gustaf Emanuel. 

Men vad betyder alltså mf?

Jag har ingen aning.
Så jag anlitar Anbytarforum (se även länk i högermarginalen) och får tämligen omgående två möjliga förslag från två proffsforskare. 

- Det kan betyda med fattigunderstöd då det fanns väldigt många fattiga i socknen

- Det kan också betyda "mantalsfri". D.v.s. att hon var så fattig att hon inte behövde betala mantalspenningen.

 

Jag har aldrig hört talas om mantalspenningar så här har vi chansen att faktiskt få lära oss något:

 

Wikipedia om:
Mantalspenningar
är en personlig ordinarie kronoskatt i Sveriges historia. Skatten betalades från 1600-talet till 1900-talet av varje person av båda könen utan avseende på inkomst eller förmögenhet, dock var vissa grupper undantagna. Skatten kom att ligga till grund för mantalsskrivningen i Sverige.

Ordet mantalspenningar är bildat av ordet mantal i betydelsen "mannatal", antal personer, och inte i betydelse av skattemått på jorden (såsom i ordet "mantalsränta"). Skatten har sitt ursprung i kvarntullen som rikets ständer åtog sig 1625. Prästerskapet och bondeståndet tilläts 1627 att i st.f. kvarntull av i handkvarnar förmald säd erlägga en personlig avgift, och sedan kvarntullen 1633–1634 försöksvis på vissa orter alldeles utbytts mot personliga avgifter ("efter mantalet"), blev denna skatteförvandling utan särskilt riksdagsbeslut, men med samtycke av en del landsorter 1635 allmänt genomförd. Undantagna från mantalspenningar var adeln (världsliga frälset) samt adelns tjänare, biskopar och professorer vid universiteten, präster (andliga frälset - observera däremot inte deras hustrur eller tjänstefolk), militärer (däremot inte deras hustrur eller vuxna barn), samt fattiga och arbetsoförmögna jämte barn under 15 år.^[1]
 

Vid några följande riksdagar förekom protester mot att "mantalspenningarna" skulle betraktas som annat än en tillfällig bevillning, men i ett regeringsbeslut 1642 hävdades att kvarntullen som låg till dess grund för all framtid beviljats "till regementets understödjande", och då riksdagen härvid lät bero, blev mantalspenningarna en ordinarie skatt.
 

På grund av riksdagsbeslut 1655 återinfördes kvarntull i st.f. mantalspenningar i vissa städer och fortfor i Stockholm, Göteborg och Karlskrona, till dess den även i dem jämlikt riksdagsbeslut 1810 utbyttes mot mantalspenningar (k. kung. 30 nov. 1810 och 10 febr. 1813, bevillningsförordn. 8 aug., k. bref 16 aug. och Kammarkolleg. kung. 26 sept. 1815).
 

Adeln åtnjöt befrielse från mantalspenningar för sig och sitt husfolk från 1640 till 1810 års jämkning i ståndsprivilegierna. På grund av särskilda bestämmelser förekom även andra olikheter med avseende på skyldigheten att utgöra mantalspenningar (även efter 1810). Först genom k. förordningen 24 april 1863 blev allmängiltiga och likformiga grunder för skattens utgörande fastställda. Enligt denna förordning ska mantalspenningar utgå med 40 öre för man och 20 öre för kvinna av var och en som uppnått 18 års ålder, och befrielse åtnjutes endast

1) av personer som erhåller fattigunderstöd eller som av vederbörande kommunalstyrelse anses böra till följd av fattigdom eller sjuklighet från skatten fritagas,
2) av gemenskapen vid arméns och flottans värvade regementen och kårer,
3) av inbyggarna i lappmarkerna, dock blott av den egentliga lappallmogen, sedan särskild mantalsskrivningsförordning utfärdats för lappmarkerna, vilket skedde 9 november 1866.

Genom ändring 25 maj 1894 i förordningen om mantalspenningar borttogs ur denna bestämmelsen om andra inbyggare i lappmarkerna än den egentliga lappallmogen.

Mantalspenningarna var i 1912 års statsverksproposition beräknade till 825 000 kr.

Mantalspenningar avskaffades 1938.^[2]

^{Läs även här om mantalspenning och mantalslängd:}

Ada Erika kallades oäkta. Vem var hennes far och min morfar, undrar Mona.

Hej Monica...
Läste att du var intresserad av släktforskning och att du i mån av tid gärna vill hjälpa till att forska i våra rötter! Min mor Ada Erika ...född 1892 ...var oäkta dotter till Alma Augusta Johansson kyrkobokförd i Julita Södermanlands län och föddes 1874 och dog 1948.
Om jag kan få reda på mera skulle ingen vara gladare än jag. Kanske svårt att få reda på vem denne okände fader var...han som i så fall skulle vara min morfar!
Tacksam för allt om du kan få fram något!
MVH Mona Alm  

Hej Mona!
Jag gissar att de du söker år 1900 bodde i detta hushåll med adress Karltorp i Floda, Södermanland.
Nedanstående Alma Augusta var nämligen född 1874 i Julita, Sörmland.
Det som inte stämmer med din fråga är Ada Erikas födelseår. Du skriver 1892. I folkräkningen står 1899.
Kan det röra sig om en felskrivning från din sida? Hon är i varje fall oäkta dotter till den ogifta Alma Augusta.


1900
Andersson, Johan 1841 Far
Ivarsdotter, Anna Lotta 1849 Mor
(Barn), Anna Maria 1883 Barn
Nord, Karl Edvin 1895 Barn (uppges vara ett barnhusbarn)
----------
(Saknar efternamn), Alma Augusta 1874 Mor
(Barn), Ada Erika 1899 Barn


Ada Erika
f. 1899 i Floda (Södermanlands län, Södermanland)
dennas oä. d.
Flicka, barn i familjen
Karltorp
Floda (Södermanlands län, Södermanland)
Födelseort i källan: Floda

En vågad gissning är att det översta hushållet är föräldrar och syskon. Känner du till dem?
Mannen heter ju Johan. Alma Augusta skulle i så fall ha hetat Johansdotter eller som det ofta blev kring förra sekelskiftet Johansson även för kvinnor. När ett barn själv blev förälder men bodde hemma fick de ofta ett eget hushåll i kanske en mindre stuga på tomten eller kanske bara formellt i kyrkoboken.


Vi går bakåt i tiden. År 1890 såg familjen ut så här: 

Andersson, Johan 1841 Far
Ivarsdotter, Anna Lotta 1849 Mor
(Barn), Alma Augusta 1874 Barn
(Barn), Selma Sofia 1878 Barn
(Barn), Hilma Erika 1880 Barn
(Barn), Anna Maria 1883 Barn

Nu vet vi alltså att Alma Augusta verkligen var dotter till torparna Anna Lotta och Johan som båda var födda i Julita. Familjen var bosatt i Karltorp i Floda, Sörmland, dit de flyttade mellan tredje och fjärde barnet i syskonskaran ovan. De tre första döttrarna var nämligen födda i Julita och den fjärde i Floda.


År 1880 såg familjen ut så här. Johan är då smed och de bor i Äs, Julita, Sörmland.

Andersson, Johan 1844 Far
Svärsdotter, Anna Lotta 1849 Mor
(Barn), Alma Augusta 1874 Barn
(Barn), Selma Sofia 1878 Barn
(Barn), Hilma Erika 1880 Barn
Lägg märke till att modern kallas Svärsdotter - ett läs- eller skrivfel antagligen eller så var prästen på sniskan. Jag undrar också om platsen de bodde på möjligen hette Ås i stället för Äs. Men du vet kanske?

Av dödboken framgår att din mormor så småningom gifte sig och fick efternamnet Karlsson.

18740207-160
Karlsson f. Johansson, Alma Augusta
Herrgården 1:1.
Död 2/8 1948.
Kyrkobokförd i Julita (Södermanlands län, Södermanland).
Född 7/2 1874 i Julita (Södermanlands län, Södermanland).
Gift kvinna (19/5 1907).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Katrineholmsbygden, Katrineholms kn (Södermanlands län, Södermanland)
Födelseförsamling i källan:
Julita (Södermanlands län)
Källor:

Av dödboken framgår också att även din mamma hette Karlsson som sin mor och fosterfar.
Senare gifte hon sig och fick namnet Jansson.

18990220-160
Jansson f. Karlsson, Ada Erika
Kapellgatan 14
Död 15/10 1958.
Kyrkobokförd i Stora Malm, Katrineholms kn (Södermanlands län, Södermanland).
Född 20/2 1899 i Floda (Södermanlands län, Södermanland).
Gift kvinna (31/12 1919).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Katrineholmsbygden, Katrineholms kn (Södermanlands län, Södermanland)
Födelseförsamling i källan:
Floda (Södermanlands län)
Källor:
DA / DOR 52-60


Men vem var hennes biologiske far? Det är frågan.
Så här står det i födelseboken:

Ada Erika var alltså född den 20 februari 1899 (som barn nr 26 det året i Julita församling, Sörmland). Hon kallas oäkta. Fadern anges vara okänd. Modern är: Dottern Alma Augusta Johansson från Carlstorp född 7 december 1874.

Vi får alltså ingen ledtråd här. Det får man heller inte av husförhörslängderna som för hushållet 1896-1900 ser ut så här:

Ibland - ganska sällan - kan prästen ha noterat något om faderskapet i husförhörslängden men så har alltså inte skett.
Familjen bor kvar i Carltorp, Hissjö rote i Floda, Södermanland, till 1905 då de flyttade till Hebrotorp i samm rote. Johan Andersson dör 20 oktober 1905 varpå änkan den 24 oktober 1906 flyttar till Skränkemo i Floda där hon blir inhyses bland andra inhyses änkor. Samma dag flyttar Alma Augusta med dotter Ada Erica till Julita. Kanske var det då din mormor gifte sig med Karlsson.
Barnhemsbarnet nr 10 231 Carl Edvin Nord född  1895 från Västra Vingåker bodde kvar - troligen mot betalning - hos familjen till 15 januari 1906 när han elva år gammal flyttade till Runtuna, som dräng eller som fosterbarn hos någon annan familj.

Nej, någon biologisk far dyker alltså inte upp i kyrkoböckerna. Du bör därför ringa Floda kommun eller församling och höra dig för var barnavårdsnämndens handlingar från den tiden är arkiverade. Har du tur så finns de i kommunarkivet där någon snäll vaktmästare kan plocka fram handlingarna åt dig. Som oäkta barn hade hon säkert en egen journal. Myndigheterna hade nämligen ingen lust att dra ekonomisk försorg om oäkta ungar. De var angelägna om att jaga fram en bio-pappa som kunde betala underhåll. Så kontrollera alltså barnavårdsnämnden (det kan ha hetat något annat) som sagt.
En sista (?) utväg är domboken. Om någon var dömd att betala underhåll så får man veta det där. Man får leta själv på mikrofilm men man kan säkert också köpa tjänsten. Jag vet inte vilken domstol som är aktuell men Flodas bouppteckningar har registrerats vid Oppunda häradsrätt. Hör dig för med kommunen.

Tillägg:
Efter yttligare kontakt med Mona inser jag att hon inte är alldeles purung och att det nog kan vara trögt att komma igång med släktforskning då. Så jag tar fram fem, sex, sju generationer på de linjer som går och skickar över det till henne. Det gör gott i själen att kunna göra någon glad.