tisdag 1 september 2020

Och rektorn spärrades in på anstalt...


Den här notisen - som cirkulerar på twitter - ska ha varit införd i tidningen Dalpilen* 15/2 1898. Allt enligt släktforskaren Anita som också kallas Smulan. Det är något märkligt då Dalpilen gavs ut i Dalarna och rektorn tokade sig i Sollefteå. Kan man vara säker på att uppgiften är korrekt? Jag vet inte. Det kan ju ha varit ett citat ur en annan tidning också.

Notisen väckte emellertid Anitas intresse och genom Anbytarforum fick hon snart klart för sig att det handlade om:

Johan Petrus Wikström född 19/10 1852 i Brattbäcken, Tåsjö.
(Petrus, Peter och Petter som också förekommer är samma namn)
Son till: Kyrkovaktare Olof Wikström (1805-1894) och Ingrid Maria Olofsdotter (1815-1886) i Brattbäcken, Tåsjö.

Födelseboken: Tåsjö (AC, Y, Z) C:2 (1845-1861) Bild 330 / sid 59
Det är flera familjer Wikström som bor i Brattbäcken. Det rör sig om en större gård som delats upp mellan barnen sedan föräldrarna dragit sig tillbaka. Fadern (Johan Petrus farfar) var fjärdingsman. Två av sönerna var lanthandlare och två var kyrkovärdar. Man kan också konstatera att flera av Johan Petrus dopvittnen var betydelsefulla personer i Tåsjö.

Johan Petrus var barn nr 8. Han ärvde sitt namn av en bror med samma namn född 1851 som dog fyra månader gammal av "okjänd" sjukdom. Syskonskaran bestod därför bara av sju barn.

Johan Petrus Wikström flyttar till Sollefteå 14/1 1888. Han är då student men jag kan inte se någonstans att han skulle ha studerat i Uppsala. I Sollefteå skrivs han som skolföreståndare duktig i såväl kristendomskunskap som innanläsning (1887-1897). I nästa husförhörslängd (1898-1904) är han rektor men stryks (som vid flytt) och försvinner ur sikte men får även sin framtid struken.

Husförhörslängden: Sollefteå (Y) AIIa:3 (1898-1904) Bild 1510 / sid 747

Husförhörslängden: Sollefteå (Y) AIIa:3 (1898-1904) Bild 1510 / sid 747
Det står faktiskt inte att han flyttar/försvinner 1898.
Det stämmer nog, men år 1898 står, såvitt jag kan se, bara på tidningsnotisen ovan. Om det är korrekt så bör det ha hänt i januari månad 1898 då husförhörslängden - i vilken han försvinner - sträcker sig från just 1898 till 2004. Omhändertagandet av rektorn kan emellertid ha skett tidigare. Ha det i minnet vid fortsatt sökande. Prästen har, i vilket fall som helst, inte noterat någonting om hans försvinnande.

Folkräkningen 1890
Post 4393110
Vikström, Joh. Pet.
Skolföreståndare
f. 1852 i Tåsjö (Västernorrlands län, Ångermanland)
Ogift man, ensam i familjen
Trästa
Sollefteå (Västernorrlands län, Ångermanland)
Födelseort i källan: Tåsjö V. N. l.

I folkräkningen 1900 finns han inte.

Anita skriver i sin blogg:
Johan Peter var yngste sonen av sju barn. Han flyttade till Uppsala för att studera och kom så småningom till Sollefteå 1888 och blev skolföreståndare och senare rektor för Sollefteå privata läroverk. År 1898 försvinner han ur husförhörslängden och det finns inga uppgifter om vart han tog vägen.


Genom Anbytarforum får hon också veta att Johan Petrus Wikström dog 6/8 1900.
Jag hittar honom i databasen "Sveriges dödbok 1860-2016" men under annan stavning nämligen:

Dödboken
18521019
Vikström, Johan Petter
Sollefteå municipalsamh
Död 6/8 1900.
Kyrkobokförd i Sollefteå (Västernorrlands län, Ångermanland).
Född 19/10 1852 (ingen uppgift om födelseort)
Ogift man.
--------------


Jag hittar honom däremot inte i Sollefteås dödbok. I varje fall inte på rätt plats eller där omkring. Kanske noterades hans död i anstaltens församling?

Notisen har givit upphov till en diskussion med en vän på facebook. 
Jag har bestämt mig för att släppa ämnet då jag helt enkelt inte har med personen i fråga att göra. 
Samtidigt kliar det i fingrarna...
Jag lägger därför in mina kommentarer här, så att jag inte behöver göra om allt - OM jag skulle komma på bättre tankar... 

Anita (Smulan) har gjort ett bra jobb. Johan Petrus Wikström är helt enkelt bara struken i husförhörslängden (där man kan följa personer genom livet). Normalt ströks namnet när de flyttade men här har prästen även strukit sista kolumnen där de brukade skriva vart personen flyttade. Datum för död är heller inte angivet. Den uppgiften - att han dog 6/8 1900 - är hämtad ur databasen Sveriges dödbok. Han levde alltså inte särskilt länge efter att han hade strukits dvs blivit omhändertagen. Enligt notisen spärrades han in på anstalt. För att få reda på mer måste man ta reda på vilken anstalt det rörde sig om - och begära ut journalen vilket är fullt möjligt. Kollar lite till...

Jag har för övrigt sett det här tidigare. När en person vid denna tid spärrades in på dårhus eller idiothem, som det hette då, mer eller mindre försvann de helt enkelt ur folkbokföringen. Det var knappt att man noterade om de levde eller hade dött. Det såg faktiskt ut precis så här. Kollar lite till som sagt.

Jag hittar inte någon dödsnotis i Sollefteås dödbok. I varje fall inte på rätt plats. Ibland kan de vara införda flera år senare om till exempel anstalten inte hade meddelat prästen i hemförsamlingen. Där hade annars kunnat stå något om anstalten. Och som sagt inget i husförhörslängderna heller. På den tiden fanns idiothem lite varstans och det var nog ingen självklarhet att man placerades på det som låg närmast. Man kan nog utgå från att Johan Petrus Wikström spärrades in och dog i fångenskapen bland tvångströjor och allehanda bestraffningar bara några månader innan han skulle fylla 48 år. Jag söker info men personen i fråga är på lunch. Återkommer.

Jag har pratat med arkivarien i Sollefteå kommun där de kunde ha haft en personalakt på JPW om det inte varit så länge sedan. Den äldsta personalakten de har är på en person född på 1870-talet. Arkivarien hänvisar i stället till Landsarkivet i Härnösand (för det historiska) och Regionalarkivet/Landstingsarkivet i samma stad (för sjukvården) (nästan samma, som han sa) som bör ha tillgång till såväl personalakt (inskickades 1985) som journal. Det gör enklast skriftligen och mot en viss avgift varför jag - som inte har med JPW att göra - stannar här. Jag har för övrigt också sökt men inte funnit någon bouppteckning efter JPW som ju också hade kunnat ge besked.
https://riksarkivet.se/harnosand



Kyrkoböckerna:
Tåsjö (AC, Y, Z) C:2 (1845-1861) Bild 330 / sid 59 (Johan Petrus föds) 
Tåsjö (AC, Y, Z) AI:6 (1851-1860) Bild 300 / sid 24 (familjen i Tåsjö)
Tåsjö (AC, Y, Z) C:2 (1845-1861) Bild 690 / sid 125 (storebror Johan Petrus Wikström död)
Tåsjö (AC, Y, Z) AI:7 (1861-1870) Bild 270 / sid 21 (familjen i Tåsjö)
Tåsjö (AC, Y, Z) AI:8 (1871-1886) Bild 330 / sid 27 (familjen i Tåsjö)
Tåsjö (AC, Y, Z) AI:9 (1887-1899) Bild 280 / sid 22 (fam, JP student, flytt till Sollefteå 14/1 1888)
Sollefteå (Y) AI:14b (1887-1897) Bild 16 / sid 318 (ensamst skolföreståndare i Sollefteå)
Sollefteå (Y) AIIa:3 (1898-1904) Bild 1510 / sid 747 (


*Tidningen Dalpilen
Dalpilen var en svensk dagstidning, utgiven i Falun 1854-1942.
Dalpilen grundades av lantmästaren J.S.W Cronberg och blev snabbt en stark konkurrent till Tidning för Falu Län och Stad. Redan 1855 övertogs den av boktryckaren Frans Ludvig Schmidt, som värvade konkurrentens gamle redaktör Johan Magnus Bergman som krönikör. Genom inköp av Bohmans tryckeri 1857 blev Schmidt ägare även till konkurrenttidningen, men i stället för att slå ihop tidningar valde han att "konkurrera med sig själv", och de båda tidningarna fick olika profil. Han efterträddes av Carl Felix Murelius, som sålde de båda tidningarna och tryckeriet till Adalrik Steffenburg. Under mellankrigstiden drabbades dock tidningen av ekonomiska problem, 1942 slogs den samman med Tidning för Falu län och Stad (sedan 1926 med namnet Falu länstidning) till Falu Länstidning Dalpilen, namnet ändrades 1946 till Länstidningen och 1948 lades den ned.