Visar inlägg med etikett USA. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett USA. Visa alla inlägg

fredag 4 mars 2022

Bättre kan du Vera!

Hej!
Jag har släktingar i USA men får inte ihop det med mina anförvanter. En man som heter James Caltlin har mig som närmaste svenska anförvant i DNA reg. 
Hans äldsta kända släkting är Maria Jonsdotter 1724-10-02--1785-06-20.
Jag kan inte hitta var hon är född. Andra namn jag har är Ljungqvist från Ljungarum och Hakarp men där verkar inte hon vara född. 
Hans syster kommer till Sverige i juni och det vore roligt om jag hittar något.
Med vänlig hälsning
Vera Magnusson


Hej Vera!
Det här är för knapphändiga uppgifter i en tid då databaserna ännu är för begränsade. Man kan lika gärna ägna sig åt att leta efter en nål i en höstack. 
Kom igen med bättre uppgifter så gör jag ett försök.
Vänligen
Monica


söndag 29 december 2019

Hur gick det för 17-åriga Frida Charlotta Karlsdotter Olsson som ensam gav sig av till Kanada?


Hej,
Jag förstår att det är många som kontaktar dig för hjälp!
Mitt namn är Marie Skoglund och jag bor på min släktgård i Långskog, Attmar Socken i Matfors/Sundsvall. Jag höll på med släktforskning när jag var yngre sedan har jag inte fått tiden att räcka till😊 Jobbar heltid och driver även ett mindre jordbruk (perorsgarden.se) på föräldragården.
Jag söker efter en släkting som jag hörde pratas om när jag var liten. Hon heter Frida Charlotta Olsson eller Karlsson född 1889-12-23. 
Mor: Charlotta Johanna Selin född 1862-11-09 
Far: Karl (Karl-Orsa) Henrik Olofsson född 1857-05-20. 
Min farmors mammas syster. Jag är osäker på om hon kallade sig Olsson eller Karlsson, därför att min farmors mamma Andrietta Katarina kallade sig Karlsson som ung sedan bytte familjen efternamn till Olsson, dock vet jag inte när.
 Berättelsen som jag har hört om henne är att hon utvandrade själv som ogift när hon var 17 år. Jag tror att jag har hittat henne i passagerarlistorna, Frida Charlotta Olsson Karlsdotter som utvandrade 1907-09-14 till Amerika. I Emigranten hittar jag en kvinna som heter Frida C Olsson som stämmer in på henne och där framgår det att hon reser till Winnipeg Manitoba sedan kommer jag inte längre.
Jag kontaktade något register i Kanada (kommer inte ihåg vad de hette) och fick svar efter ett halvår att de inte kunde hitta henne.
Det finns en visa, Avskedvisan som är skriven om hennes resa till Amerika som jag har fått tag på. Men det finns ingen släkting i livet som kan berätta något om henne. Jag vet inte om hon fick några barn, om det finns släktingar kvar i Amerika eller vad som hände med henne.
Jag vore väldigt tacksam om du skulle ha tid å hjälpa mig!
Marie Skoglund

Hej!
Jag tycker det är väldigt svårt att släktforska i Amerika. Ancestry, som är den huvudsakliga databasen, är knepig och svårkontrollerad. 
Jag hittar i alla fall detsamma som du.

Modern
Olsson f. Selin, Johanna Charlotta
Östansjö
Död 12/9 1945.
Kyrkobokförd i Attmar (Västernorrlands län, Medelpad).
Född 9/11 1862 i Attmar (Västernorrlands län, Medelpad).
Änka (28/3 1911).

Fadern
Olsson, Karl Henrik (torpare)
Långskog
Död 28/3 1911.
Kyrkobokförd i Attmar (Västernorrlands län, Medelpad).
Född 20/4 1837 i Attmar (Västernorrlands län, Medelpad).
Gift man (28/12 1881).
Födelsedatum enligt FS 18570520
Födelseförsamling i källan:
Attmar (Västernorrlands län)

Makarna hade år 1900 sju och 1907 tio hemmavarande barn varav ett är den eftersökta: 

Frida Charlotta Karlsdotter Olsson
f. 1889 i Attmar (Västernorrlands län, Medelpad)
Flicka, barn i familjen
Malungen
Hassela (Gävleborgs län, Hälsingland)
Födelseort i källan: Attmar W.N. län

Föräldrarna hade just mist en dotter med samma namn när Frida Charlotta kom till världen.
Dödboken:


Frida Charlotta född 17/10 1888 - död 7 månader och 24 dagar gammal den 11/6 1889 i Attmar
Attmar (Y) C:7 (1887-1895) Bild 150 / sid 140

Det framgår av husförhörslängden att Frida Charlotta emigrerat till Amerika. 
Här är familjen:
(Inflyttade 1894 från Attmar till Hassela)
Hassela (X) AI:13 (1893-1899) Bild 352 / sid 341
Hassela (X) AIIa:1 (1900-1911) Bild 3590 / sid 347
Attmar (Y) AII:1a (1897-1912) Bild 2910 / sid 286 (Amerika 14/9 1907)
Attmar (Y) AII:3b (1926-1941) Bild 230 / sid 365
Det verkar inte som att något av hennes syskon utvandrade. 

Emibas
Olsson Karlsdotter, Frida Charlotta (Kolaredotter, ogift kvinna)
Utvandrad 14/9 1907 från Långskog, Attmar, Västernorrlands län (Medelpad) till Amerika
Källa: Husförhörslängd s 286 (Attmar)

Svenska förteckningen över emigranter 1783-1991  
Namn: Frida Charlotta Olsson Karlsdotter 
Födelse: 23/12 1889 i Västernorrland. 
Avfärd: 14/9 1907 från Västernorrland
Ankomst: Amerika

Databasen Emigranten Populär 1783-1951
Namn: Frida C Olsson
Födelse: ungefär 1890
Ankomst: Winnipeg Manitoba

Sverige, emigrantregister 1869-1948
Namn: Frida C Olsson
Avfärd: 30/9 1907 Malmö Agency
Ankomst: Hull, England

Göteborg, Sverige, passagerarlistor 1869-1951
Namn: Frida C Olsson
Födelse: Attmar Västernorrland ungefär 1890
Avfärd 30/9 1907
Ankomst: Hull, England

Frida Charlotta Karlsdotter Olsson reste alltså först till Hull i England som brukligt var. Jag läser på internet Rolf Simonssons intressanta text om emigrationen "Tidlös Spännande Historia" som du hittar här.

Mellan åren 1865 och fram till 1914 hade en miljon svenskar utvandrat till Amerika och sammanlagt från hela Europa 39 miljoner människor. Första Världskriget som utbryter 1914 stänger temporärt den svenska trafiken men den återupptas efter krigsslutet år 1918 då med direktgående passagerarfartyg Göteborg-New York. lnnan dess var man tvungen att resa dit i etapper via Hull och Liverpool i England.

I första hand var det de unga och ogifta som for. För den som sökte framtiden i Amerika var det på flera sätt en fördel att vara ensam och ogift.

Störst bland antalet emigranter är de unga ogifta kvinnorna. Orsaken anses vara den stora befolkningsökningen i Sverie och svältåren i mitten av 1860-talet då Sverige plågades av hungersnöd.

Utvandrarna köpte sin resbiljett av rederiagenten för den Atlantgående linjen. De var också - innan de fick köpa själva biljetten = passagerarkontraktet - tvungna att ordna ett s.k. utflyttningsbetyg från sin hemförsamling. Som regel reste de inom två veckor sedan de fått sitt utflyttningsbetyg.

Summan för hela resan från Göteborg till ankomstorten i Amerika berodde främst på vart hon eller han skulle resa, men också på när biljetten hade utfärdats eftersom konkurrensen mellan de olika oceangående linjerna var hårdare under vissa tider. Priset på de fåtaliga kontrakt som finns kvar i Sjöfartsmuseets arkiv varierar mellan 115 och 290 kronor.

De fiesta som utvandrade från Sverige reste ut via Göteborg. Genom Gamla Tullhuset vid Packhuskajen - där fartygen låg vid kajen - fördes flertalet av alla dessa människor som lämnade hemlandet, sammanlagt över en miljon emigranter. Detta var platsen för utvandrarnas/emigrantemas sista steg på den svenska fosterjorden. När ”gråtartrappans” (Trapphuset i Tullhuset) sista steg var trampade fanns det ingen återvändo.

Från år 1866 och fram till krigsutbrottet för första världskriget i Augusti 1914 gick resvägen till Nordamerika med passagerar-fartyg från Göteborg till Hull på den Engelska västkusten. Härifrån fortsatte man med tåg till Liverpool som var hemmahamn för de stora etablerade brittiska atlantgående emigrantrederierna. Från Liverpool reste man med dessa rederiers fartyg vidare till New York.

Fartyget anlöpte Hull vanligtvis pa söndag eftermiddag. Oavsett ankomsttiden på söndag så fick emigranterna stanna ombord på fartyget hela söndagen. Tidigt på måndag morgon fick de en lätt frukost och lämnade sedan fartyget. Stuveriarbetarna lossade samtidigt resgodset och varje emigrant fick visa upp sina koffertar och vad dom i övrigt hade med sej för de Engelska tullmyndigheterna.

Just på söndagar och måndagsmornar kom emigrantfartyg till Hull från många olika hamnar: tex Christiania (Oslo), Bergen, Trondhelm, Köpenhamn, Hamburg och så Göteborg. Kajerna var fulla av emigranter och trängseln gav intryck av livet i en myrstack.

Därefter gick man till den närbelägna järnvagsstationen för North Eastern Railway som drev jämvägslinjen Hull-Liverpool. Konduktören stoppade den ena vagnen efter den andra full av emigranter i de obekväm 3:e klass-vagnarna som saknade både toaletter och dricksvatten. Efter 5 timmars resa genom det Engelska landskapet var man framme i Liverpool.
Enligt emigrationskontraktet skulle utvandrarna resa vidlare därifrån till Nevv York inom 12 till 48 limmar efter avslutad tullexpedition.

Wilsonlinjen.
Den engelske skeppsredaren Thomas Wilson som 1840 hade
startat en reguljär ångbåtstrafik (Wilsonlinjen) mellan Hull, Göteborg och Christiania (Oslo) med en avsegling per vecka i vardera riktningen gjorde under 1850-talet ett lyckokast då han ingick ett avtal med dessa atlantlinjer om samtrafik för befordran av emigranter från Skandinavien. Från början var man endast inriktad på att skeppa svenska exportprodukter till England men man börjar också att transportera utvandrare och efterhand som emigrationen i mitten av 1860-talet tar riktig fart sätter man in nytt och större tonnage på rutten. I april 1866 anlöpte den nybyggda ångaren HERO Göteborg och tidningarna i staden karaktäriserade henne som: "En av de vackraste och för denna sjöfart mest praktiska och elegant inredda som man har varit i tillfälle att se ”.

Wilsonlinjens fartyg avgick en gång per vecka - varje fredag - med 500
emigranter till Hull. Hon gjorde I2-13 knop och resan över Nordsjön tog cirka 40 timmar.
Från och med 1869 hade resande-strömmen av emigranter från Göteborg ökat så kraftigt att rederiet fick sätta in extrafartyg. Så istället för ett fartyg i veckan kunde då tre ångare avgå samtidigt med tillsammans upp till 1500 emigranter.

Hur det kunde se ut när ett av dessa fartyg skulle avgå framgår av en artikel i Göteborgs Handels och Sjöfartstidning från slutet av 1860-talet: ”Överfarten av utvandrare till Amerika tyckes ha blivit uteslutande ett monopol för ångfartygen som varje vecka avgår till Huil. Må vi gå ombord på en av dem och följande tavla möter oss: ”Hela däcket är belamrat med kistor (Reskoffertar) och sängkläder.Här och där synas grupper av äldre och yngre som ordnar sig inför färden. Signalen ljuder, ögonblicket nalkas då avskedets stund är inne. Nu förändras snart situationen. Vänner och bekanta lämna fartyget.

Resenärerna komma så talrikt som möjligt längs sidan för att se sista skymten av Staden. Nu, då maskinen sättes igång biir det oro i lägret, gråt och klagan, skrik och väsen och mången som nyss varit likgiltig och lugn blir nu annorlunda till mods vid tanken på hemmet och det flydda liv som han tilibragt i sitt fädernesland. ”Farväl, kära Sverige! ljuder ur allas munnar.”

"Emigranterna föras till oiika avdelnirigar ombord på skeppet. Den aktre föriäggningen utgörs av en del av en lång gång och är belägen akterut. Den är 47 fot lång och 28 fot bred. Sovarrangemanget består tre hyllor på varje sida av fartyget och går igenom avdelningens hela längd. Dessa hyllor är inte avdelade på något sätt som avmärker sovutrymmet för varje emigrant. De är 5 fot och 18 tum breda och har en kraftig bräda 8 cm hög vid den yttre kanten och den breda motjärnspanten på fartygssidan. Hyllorna hålles uppe av rejält kraftiga stöttor med tvärslag mellan dem och fartygssidan och de bär upp bräderna som utgör hyllorna. Den lägre hyllan är I5 tum över däcket, avståndet mellan hyllorna är 32 tum och den övre hyllan är 42 mm till däcket ovanför”.

Passagerarna som kom ombord var ledsagade av agenten för den Atlantlinje som de senare skall korsa Atlanten med. Dessa agenter ser till att deras respektive grupper har rymligt utiymme och grupperar dem ombord på fartyget uppenbarligen så mycket som möjligt tillsammans. En halvtimme efter det att fartyget avseglat fick emigranterna sin första måltid bestående av kaffe, bröd, skorpor och smör och sill. Sedan ,när mörkret inträtt gick de ned och inrättade sig för natten.

Emigranten Populär 2006
Olsson Frida C, 17 år, födda 1889/1890 i Attmar.
Titel: Syster
Utresehamn: Göteborg den 30/9 1907
Destination Winnipeg Man.
Medåkande: JA
Hon har alltså sällskap med någon - troligen en syster - när hon utvandrar. Men vem?
Det visar sig att de faktiskt var åtta ungdomar från Attmar i Västernorrland som emigrerade med samma båt - ångfartyget Ariosto - den 30/9 1907 med samma destination Winnipeg Man. Sex hade registrerade medåkande och två resten ensamma:
  1. Flodin Ida M född 1887/1888 (19 år) titel: Syster. Utv dag 30/9 1907 till Winnipeg Man. 
  2. Flodin Manda född 1889/1890 (17 år) titel: Syster. Utv dag 30/9 1907 till Winnipeg Man. 
  3. Johansson Signe född 1888/1889 (18 år) titel: Systerdtr. Utv dag 30/9 1907 t Winnipeg Man. 
  4. Nilsson Hulda M född 1871/1872 (35 år) Ingen titel. Utv dag 30/9 1907 till Winnipeg Man. 
  5. Olsson Frida C född 1889/1890 (17 år) titel: Syster. Utv dag 30/9 1907 t Winnipeg Man. 
  6. Olsson Märta Olivia född 1883/1884 (23 år) Ingen titel. Utv dag 30/9 1907 Winnipeg Man. Två åkte ensamma men till samma destinationn:
  7. Larsson Adolf Leon född 1879/1880 (27 år) Ingen titel. Utv dag 30/9 1907 till Winnipeg Man.
  8. Nyberg J Mathilda född 1885/1886 (21 år) Ingen titel. Utv dag 30/9 1907 till Winnipeg Man.
Frida Charlotta och Märta Olivia var inte systrar. Märta Olivia är född 4/1 1884 i Attmar, dotter till bonden Johan Peter Olofsson och hans hustru Märta Greta Nilsdotter i Backe No 1, Attmar. 

Hon återvände till Sverige och dog ogift den 11/4 1961. Hon var då skriven på Vintergatan 12 i Sundsvall. Det kan mycket väl finnas syskonbarn i Sverige som kan berätta om henne.

1907 gick Wilsonlinjens ordinarie ångare:
Ariosto (1891-1909), Calypso (Hull, fred);
Spero, Volo (Hull, månd);
Orlando, Rollo (Grimsby, onsd).



Jag kan inte se att Frida C Olsson kommer fram till New York. Betyder det att de helt enkelt tog en annan båt än amerikafararen i Hull, England? Winnipeg är nämligen en stad i provinsen Manitoba i Kanada.  

Jag hittar flickorna Olsson - Märta Olivia, 23, och Frida, 17, hos Ancestry, Kanadensiska passagerarlistor 1865-1935. De kommer med båten "Canada" från Liverpool i England till Montreal, Quebec i Canada den 11 oktober 1907. 
I databasen står att Frida heter Frida Alison varför de är inskrina under A (bokstavsordning) men det står faktiskt Olsson i passagerarlistan. 
Märta Olivia står antecknad som Mortha Alvira Alison född ca 1884. 
De kan läsa och skriva, är ogifta och ska fortfarande till Winnipeg.  



Fartyget Canada var en fransk båt som gick i trafik 1876-1908. Den hade tre master och två skostenar.
Built by Chantiers de l'Atlantique, St., Nazaire, France. Tonnage: 4,287. Dimensions: 354' x 43'. Single-screw, 13 1/2 knots. Compound engines. Three masts and two funnels. Converted from paddle-wheels to screw propulsion in 1876.
Historia:
First voyage: Havre-New York, April 22, 1876. Trans-ferred to Havre-Panama route in 1886. Scrapped in France, 1908. Ex-Panama (1876).

Tidningen Släkthistoria har skrivit en intressant artikel om 

Det är en mycket bra och informativ artikel om de 100 000 svenskar som emigrerade till Kanada.
Några citat: 
"Elinor Berglund Barr, som bor i Thunder Bay vid Lake Superior och som 2015 gav ut boken Swedes in Canada – Invisible Immigrants, hade svenska förfäder som anlände från Skog i Ångermanland till Kanada år 1907."
Dvs samma år som ungdomarna från Attmar anlände.
"I Winnipeg är Neil Carlson idag Sveriges konsul. Hans far Edvin Karlson från Stora Skedvi i Dalarna kom till Winnipeg 1930 och hans anteckningar visar att varje dag var en kamp för att överleva."
Tidningen Släkthistoria har också skrivit om släktforskning i Kanada. 
Du hittar artikeln här.

Men det är bättre idag. 
Googla: 
Canada Census så får du upp folkräkningarna 1861, 1911, 1916 mfl. 
Man får många träffar som är intressanta. Folkräkningar finns även hos Family Search och hos Ancestry som nog är bäst. Här måste man verkligen vara detektiv. Inte minst för att kanadensarna skrev sina invandrares namn lika illa som vi antagligen gör med våra idag. Kämpa på!

I Amerika hittar jag inga spår efter Frida C Olsson. Men det är svårforskat, som sagt, så det kan finnas. Det är bara att gräva på. Lycka till!

onsdag 14 augusti 2019

Emma, flickan som rövades bort till Amerika...

En släktberättelse av Ronny Linnerheim.
Varmt tack!

Emma Alexandra Lagerqvist – barnhusbarnet som rövades bort till Amerika
Emma Alexandra Lagerqvist Peterson Johnson, f 3 feb 1877 i Vaxholm, d 27 mars 1954 i Almelund, MN
Emma och hennes makes gravsten i Almelund, Chisago, Minnesota. https://www.findagrave.com/memorial/36655593/emma-alexandra-johnson


Emma Alexandra Peterson Johnson
BIRTH
Stockholms kommun, Stockholms län, Sweden
DEATH27 Mar 1954 (aged 77)
Hennepin County, Minnesota, USA
BURIAL Almelund, Chisago County, Minnesota, USA
PLOT1.4.44
MEMORIAL ID36655593 · View Source

Emma och hennes makes gravsten i Almelund, Chisago, Minnesota.
https://www.findagrave.com/memorial/36655593/emma-alexandra-johnson

Generation I – Emma och August
Efter att Emma Alexandra blivit barnhusbarn hos Johan Petersson och Kristina Helander i Villtofta så tog de med sig henne till Amerika den 5 maj 1779, trots att de blivit nekande.
Första gången vi hittar Emma Alexandra i de amerikanska registren är när hon gifter sig i Chisago County våren 1894. Då är Emma Alexandra 17 år och bor i området kring Amador i Minnesota.
Emma gifte sig den 29 mars 1894 i Chisago County med August Blomqvist Johnson, f 13 maj 1863 i Broaryd, Nöbbele Fs

Paret Emma och August slog sig ner i den lilla svenskbyn Almelund, som utgör en del av Amador:
Om Amador - från amadortownship.com

Dr. Carmi P. Garlick, was one of the Yankee land speculators that first settled the area where the village of Amador was located along the St. Croix River in the early 1850's. He built a sawmill there which later burned.  Dr. Garlick traveled to California during the Gold Rush and spent time in Amador County, CA.  After returning, he named the village Amador and later named the township Amador in 1857.  Amador is a Spanish word meaning "lover of gold".  Amador Township became a Swedish community with a Spanish name - a little known fact.

The first Chisago County settlers arrived by flat boat in 1851 in the area known as Taylors Falls and followed trails to the Chisago Lakes area.  They were followed by thousands of immigrants from Sweden.  Travel was mostly limited to river travel and steamboats and flatboats made regular trips up the river.  The river valley was heavily wooded and very scenic. Swedish Immigrants started settling in Amador Township in the 1860-1880 era.

Om Almelund
The village of Almelund was founded by John Almquist in 1887 after he heard that a Lutheran Church was being constructed at this crossroads between Taylors Falls and North Branch.  Mr. Almquist built a general store which served the community for almost 30 years before it burned in 1911.


Generation II - Emma och Augusts barn
Emma och Agust fick minst åtta barn:

II-1. Alice Alida Johnson, f 28 nov 1896 i Amador Township, d 21 april 1993 i Fort Snelling, Minnesota
II-2. George Clarence Johnson, f 3 okt 1899 I Amador Township, d 1pril 1967 i North Branch, Chisago, Minnesota
II-3. Florence Victoria Johnson, f 8 juni 1902 i Amador Township, d 16 juli 2001 I Chisago, Minnesota
II-4. Mable Martina Johnson, f 28 mars 1905 i Amador Township, d 11 april 1905, begraven på Almelund Cemetary i Chisago
II-5. Harry Raymond Johnson, f 10 april 1906 i Amador Township, d 23 mars 1979 i Rockford, Winnebago, Illinois.
II-6. Ruby Gladys Johnson, f 21 nov 1908 i Amador Township, d 21 aug 1977 i Hennepin County, Minnesota
II-7. Manfred Stanley Johnson, f 29 mars 1912 i Amador Township, d 11 feb 1970, begraven på Almelund
II-8. Maynard W Johnson, f 29 mars 1921 i Almelund, d 6 feb 1992, begraven på Fort Snelling National Cemetary i Minnesota.


Generation III - Emma och Augusts barns giften samt barnbarn

1.      (II-1) Alice Alida Johnson gifte sig med John A Johnson, f 31 okt 1892 i Minnesota, d 4 april 1986 i Hennepin County, Minnesota
Jag känner till att de åtminstone fick ett barn:
-        III-1A) Gwendolyn Louise Johnson, f 16 juni 1920 i Hennepin County, Minnesota – d 17 jan 2012 i Minneapolis.

2.      (II-2) George Clarence Johnson gifte sig i Chisago den 28 april 1926 med Myrtle Helen Marie Thorsander, f 24 sept 1904 i Polk County, Wisconsin – d 14 maj 1980 i Chisago.
De fick minst 7 barn:
-        III-2A) Ruth Phyllis Ann Johnson, f 16 feb 1924 i Chisago, d 23 april 2001 i Tacoma, Pierce County, Washington
-        III-2B) Marilyn Lois Johnson, f ca 1926 i Chisago
-        III-2C) Shirley Jean Ardell Johnson, f 9 mars 1929 i Chisago, d 9 april 2010 i Pine County, Minnesota
-        III-2D) Marlys Yvonne Johnson, f 23 jun 1931 i Chisago, d 6 maj 1995 i Chisago
-        III-2E) Ronald C Johnson, f ca 1934 i Chisago
-        III-2F) Arlen E Johsnon, f ca 1936 i Chisago
-        III-2G) Carol G Johnson, f ca 1940 i Chisago

3.      (II-3) Florence Victoria Johnson gifte sig I Chisago den 11 okt 1924 med Freman Clark Nelson, f 3 sep 1905 i Chisago, d 24 mar 1998 i Chisago.
De fick minst fem barn:
-        III3A) Dwayne Freeman Nelson, f 8 mars 1925 i Chisago, d 22 dec 2002 i Saint Paul, Minnesota
-        III3B) Delores Elaine Nelson, f 9 maj 1926 i Chisago, d 14 mar 2008 I Chisago
-        III3C) Janet Leone Nelson, f 9 apr 1930 i Sunrise Township, Chisago, d 3 jan 1997 i Maricopa, Arizona
-        III3D) Joan Ann Nelson, f ca 1933 i Minnesota
-        III3F) Lyle A Nelson, f ca 1935 i Minnesota

4.      (II-4) Mable Martina Johnson dog vid två veckors ålder
5.      (II-5) Harry Raymond Johnson gifte sig inte vad jag har funnit

6.      (II-6) Ruby Gladys Johnson gifte sig den 10 Sep 1932 med Marshall Victor Swenson, f 25 nov 1908 i North Branch, Chisago, d 27 juli 1987 i Minneapolis.
De fick minst ett barn:
-        III6A) Marlyn Swenson f ca 1936 i Minnesota

7.      (II-7) Manfred Stanley Johnson – inga äktenskap funna
8.      (II-8) Maynard W Johnson – inga äktenskap funna


Generation IV - Emma och Augusts barnbarns barn

III1A – Gwendolyn Louise Johnson gifte sig med ”Larry” Lawrence Oscar Peterson, f 3 jun 1919 i Minnesota, d 14 okt 1996 i Lakewood, Minneapolis.  De fick minst ett barn:
III1A1 – Gerald Lawrence Peterson, f 24 nov 1939 i Hennepin County, Minnesota , d 1 sep 2006 i
Rochester, Olmsted County, Minnesota
III2B – Marilyn Lois Johnson gifter sig med Christian Edward Larsen och får ett barn:
                           III2B1 – Lance Le Roy Larsen, f 19 jan 1952 i Chisago, Minnesota
III2C – Shirley Jean Ardell Johnson gifter sig med Richard Joseph Fritz och får tre döttrar:
                           III2C1 – Vennie Jean Fritz, f 14 mars 1951 i Chisago, Minnesota
                           III2C2 – Collette Marie Fritz, f 13 maj 1952 i Chisago, Minnesota
                           III2C3 – Michele Richarda Fritz, f 2 okt 1966 i Chisago, Minnesota
III2D – Marlys Evonne Johnson gifter sig med Roy Emanuel Stream, f 8 juli 1927 i Isanti Conty, Minnesota, d 22 nov 1999 i Hennepin, Minnesota. De får minst tre barn:
                           III2D1 – Richard Caroll Stream, f 22 juli 1952 i Chisago
                           III2D2 – Jeffrey Lynn Stream, f 14 aug 1953 i Chisago, d 12 juli 2010
                           III2D3 – Todd Michael Stream, f 7 sep 1958 I Chisago
III3A - Dwayne Freeman Nelson, gifte sig med Claire Mae Christopherson, f 28 okt 1930, d 16 mar 1969. Dwayne var med under både andra värlskriget och koreakriget. Under andra värlskriget var han en s k ”gunner”- en kulspruteskytt som satt i en bubbla under B-17 planet, endast skyddad av en glasruta.
Dwayne och Claire fick minst ett barn:
                           III3A1 – Thomas Eugene Nelson, f 24 sep 1958 i Kandiyohi, Minnesota, d 1 okt 1958
III3B – Delores Elaine Nelson gifte sig med Maurice Alexander Mold f 24 mar 1926 i Sunrise Township, Chisago, d 31 maj 1998 i Pince City, Minnesota. De fick minst 1 barn:
                           III3B1 – Craig Maurice Mold


Generation V - Emma och Augusts barnbarns barnbarn

III1A1 – Gerald Lawrence Peterson, gifter sig den 20 nov 1958 med Judith Susan Krinhop, f 14 dec 1941 i Hennepin County, Minnesota, d 23 juli 2012 i Owatonna, Steele County, Minnesota.
De får minst tre barn:
                           III1A1A – Tracy Gay Peterson (gift Steinberg), f 19 dec 1962 i Lyon, Minnesota
                           III1A1B – Penny L Peterson (gift Vizina), f 22 maj 1964 i Lyon, Minnesota
                          
BILDEN GÅR INTE ATT KOPIERA
Penny Vizina (barnbars barnbarn till Emma Alexandra)

                           III1A1C – Rick Lawrence Peterson, f 15 april 1969


GENERATION VI - Emma och Augusts barnbarns barnbarn barn

III1A1B – Penny L Peterson, gifter sig 6 jan 1988 med Thomas Joel Vizina, f 4 jan 1962. De får två söner:
                           III1A1B1 – Caleb Vizina, f jan 1991
                           
BILDEN GÅR INTE ATT KOPIERA
Caleb Vizina (barnbars barnbarns barn till Emma Alexandra)
                           III1A1B2 – Ian Vizina, f nov 1993
III1A1C – Rick Lawrence Peterson gifter sig 17 aug 1991 i Steele, Minnesota med Kristine A Hart, f 8 jan 1972. De får tre söner:
                           III1A1C1 – Aaron Peterson
                           III1A1C2 – Andrew Peterson
                           III1A1C3 – Tate Peterson

Av: Ronny Linnerheim

måndag 11 december 2017

Vem var aunt Johanna Olsson i New York?

Fortsättning på: 
Vad gjorde mormor Maria i Amerika och 
Mormor Maria och andra Bygdeåbor som utvandrade 1896-1903.


Hade mormor Maria Georgina Axelia Boberg någon faster vid namn Johanna Olsson som bodde i New York? Det är frågan...

Nej, det hade hon inte. Det enda som framkommer är att en farbror, sjömannen Carl Olof Boberg född 20/10 1848 drunknade i New Yorks hamn 5/4 1877 två år innan Maria föddes (5/12 1879) såvida han inte var gift med en Johanna Olsson som slog sig ner där men om det finns såvitt jag vet ingen uppgift. 

Det visar sig emellertid att mormor Marias kusin Anna Carolina Lundsten född 16/5 1880 utvandrade till Amerika den 30/4 1902, alltså bara några månader före Maria som utvandrade 15/7 1902. Återstår att se vart Anna Carolina tog vägen. Så här var de släkt.



Familjen på kartan (på mormor Marias fars, Pehr Göransson Boberg, sida) 

Bygdeå (AC) AIIa:1a (1895-1910) Bild 970 / sid 88 (familjen Boberg i Djekneboda)
Bygdeå (AC) AIIa:3 (1910-1930) Bild 1440 / sid 134 (familjen Boberg i Djekneboda, föräldrarna döda, brodern har tagit över gården, gift sig två ggr – sist med en Boström - och fått åtta barn) Bygdeå (AC) AIIa:1a (1895-1910) Bild 500 / sid 41 (Systern har gift sig Holmström o flyttat till Brändalen) Bygdeå (AC) C:4 (1829-1860) Bild 117 (Göran Petter Boberg föds i Djekneboda)

Bygdeå (AC) AI:11a (1839-1845) Bild 48 / sid 36 (Per Bobergs familj i Djekneboda - svårläst) Bygdeå (AC) AI:11a (1839-1845) Bild 49 / sid 36a (Per Bobergs familj i Djekneboda – läsbar) Bygdeå (AC) AI:12a (1846-1852) Bild 60 / sid 54 (Per Bobergs familj i Djekneboda, fadern död) Bygdeå (AC) AI:13a (1852-1862) Bild 85 / sid 73 (Per Bobergs familj i Djekneboda, tre döda småbarn.) 
Bygdeå (AC) AI:14a (1863-1873) Bild 93 / sid 75 (Per Bobergs familj i Djekneboda)
Bygdeå (AC) AI:14a (1863-1873) Bild 12 / sid 3 (dottern Maria Margareta gift o trebarnsmor i Norum, Bygdeå) 
Bygdeå (AC) AI:15a (1874-1884) Bild 117 / sid 107 (Per Bobergs familj i Djekneboda, 
son drunknad i NY hamn)

Bygdeå (AC) AI:15a (1874-1884) Bild 118 / sid 108 (Sönerna Göran Petter och Lars Wilhelm får varsin gård i D) 
Bygdeå (AC) AI:15a (1874-1884) Bild 86 / sid 77 (Clara Fredrika Amanda gifter sig och flyttar till Rathu) 
Bygdeå (AC) AI:15a (1874-1884) Bild 68 / sid 59 (Anna Augustina Boberg gift i Brednoret, många barn)

På jakt efter Amerikafarare i syskonens familjer i 
Norum, Djekneboda, Rathu och Brednoret i Bygdeå: 

Faster Maria Margareta Boberg 
Bygdeå (AC) AI:16a (1885-1895) Bild 11 / sid 4 (Maria Margareta Boberg med fam i Norum) Bygdeå (AC) AIIa:1a (1895-1910) Bild 100 / sid 1 Bygdeå (AC) AIIa:3 (1910-1930) Bild 120 / sid 2

Faster: Anna Augustina Boberg
Bygdeå (AC) AI:16a (1885-1895) Bild 60 / sid 53 (Anna Augustina Boberg m fam i Brednoret, flytt 1890 till D) 
Bygdeå (AC) AI:16a (1885-1895) Bild 123 / sid 116 (Anna Augustina Boberg med fam i Djekneboda) 
Bygdeå (AC) AIIa:1a (1895-1910) Bild 1070 / sid 98 
(dottern Anna Carolina Lundsten född 16/5 1880 till Norra Amerika 30/4 1902) 
Bygdeå (AC) AIIa:3 (1910-1930) Bild 1480 / sid 138

Faster: Clara Fredrika Amanda Boberg
Bygdeå (AC) AI:16a (1885-1895) Bild 76 / sid 69 (Clara Fredrika Amanda Boberg m fam i Rathu) Bygdeå (AC) AIIa:1a (1895-1910) Bild 640 / sid 55 
Bygdeå (AC) AIIa:3 (1910-1930) Bild 1050 / sid 95

Far: Göran Peter Boberg
Bygdeå (AC) AI:16a (1885-1895) Bild 112 / sid 105 (Göran Peter Boberg m fam i Djekneboda, Per Boberg död) Bygdeå (AC) AIIa:1a (1895-1910) Bild 970 / sid 88 
(dottern Maria Georgina Axelia Boberg född 1879 till Amerika 1902) 
Bygdeå (AC) AIIa:3 (1910-1930) Bild 1440 / sid 134

Farbror Lars Wilhelm Boberg

Bygdeå (AC) AI:16a (1885-1895) Bild 113 / sid 106 (Lars Wilhelm Boberg m fam i Djekneboda, Lars W död) 
Bygdeå (AC) AIIa:1a (1895-1910) Bild 980 / sid 89 (änkan omgift Boström, många barn, ingen till Amerika. Dottern Margareta Charlotta Boberg  med make har egen gård på gården) 
Bygdeå (AC) AIIa:3 (1910-1930) Bild 1450 / sid 135 (två av barnen har egen gård på gården)




Frågan är då om mormor Maria Georgina Axelia Boberg istället hade en moster vid namn Johanna Olsson som bodde i New York? 
Och se där får vi kanske napp...



På sin mors sida hade mormor Maria en moster (Johanna Margareta Söderlund 1887) och två morbröder (Leonard Söderlund 1888 och Lars Johan Söderlund 1893) som angivna år hade emigrerat till Nordamerika. De tycks inte ha återkommit till Sverige. Om moster Johanna gifte sig med en man vid namn Olsson så var det nog till henne mormor Maria skulle när hon emigrerade 1902. Återstår nu att ta reda på resten men det får bli en annan dag.



Familjen på kartan (på mormor Marias mors, Anna Maria Söderlund, sida) 

Bygdeå (AC) C:4 (1829-1860) Bild 222 (Anna Maria Söderlund föds) 
Bygdeå (AC) AI:13a (1852-1862) Bild 52 / sid 39 (Familjen i Rathu) 
Bygdeå (AC) AI:14a (1863-1873) Bild 62 / sid 47 
Bygdeå (AC) AI:15a (1874-1884) Bild 79 / sid 70

Syskonen
Morbror Karl Anton Söderlund i Brednoret 
Bygdeå (AC) AI:15a (1874-1884) Bild 71 / sid 62 (flyttar till svärfar, handlaren Lundsten i Brednoret) 
Folkräkningen 1880: Bonde i Norum 
Folkräkningen 1890: Hemmansägare i Norum 
Folkräkningen 1900: Hemmansägare i Norum 
Folkräkningen 1910: Hemmansägare i Norum

Moster Christina Charlotta Söderlund
Folkräkningen 1880: gift Nylén och bosatt i Nyvik, Bygdeå 
Folkräkningen 1890: Som ovan men flera barn 
Folkräkningen 1900: Som ovan men bor i Dalkarlså, Bygdeå Folkräkningen 1910: Maken jordbruksarbetare i Dalkarlså, Bygdeå

Mor: Anna Maria Söderlund i Djekneboda
Bygdeå (AC) AI:15a (1874-1884) Bild 117 / sid 107 (dtr Anna Maria till blivande maken i Djekneboda) Mormor Marias familj – se under fadern ovan.

Morbror Pehr Oskar Söderlund bonde i Rathu 
Bygdeå (AC) AI:15a (1874-1884) Bild 79 / sid 70 
Bygdeå (AC) AI:16a (1885-1895) Bild 70 / sid 63 
Bygdeå (AC) AIIa:1a (1895-1910) Bild 590 / sid 50 
Folkräkningen 1890: Hemmansägare i Rathu 
Folkräkningen 1900 : Hemmansägare i Rathu 
Folkräkningen 1910: Hemmansägare i Rathu

Morbror Leonard Söderlund, sjöman
Folkräkningen 1880: Sjöman skriven i Bygdeå som Qvarstående obefintlige 
Folkräkningen 1890: Ej med.¨ 
Emi Bas: Ogift man från Rathu i Bygdeå. 
Utvandrad till Nordamerika 11/1 1888.

Moster Johanna Margareta Söderlund 
flyttar 1883 till eget i Rathu 
Bygdeå (AC) AI:15a (1874-1884) Bild 79 / sid 70 (Eget boende i Rathu) 
Bygdeå (AC) AI:16a (1885-1895) Bild 143 / sid 136 (piga i Stensäter, flyttar 11/10 1885 till Nordmaling)
Nordmaling (AC, Y) BI:3 (1884-1894) Bild 12 / sid 14 (inflyttar 24/10 till Wallen i Nordmaling) Folkräkningen 1880: Hos föräldrarna (Jag hittar henne inte i Nordmaling) 
Emi bas: Ogift dotter från Djekneboda i Bygdå. Utvandrad till Nordamerika16/5 1887.

Moster Wilhelmina Söderslund Brännström
Bygdeå (AC) AI:16a (1885-1895) Bild 129 / sid 122 (gift med Anders Amandus Brännström)
Bygdeå (AC) AIIa:1a (1895-1910) Bild 1110 / sid 102 
Folkräkningen 1890: Bor med maken i Djäkneboda 
Folkräkningen 1900: som ovan, maken hemmansägare i Djäkneboda 
Folkräkningen 1910:  maken hemmansägare i Djäkneboda

Morbror Lars Johan Söderlund
Folkräkningen 1880: Hos föräldrarna
Folkräkningen 1890: Hos föräldrarna
Emigrerade till Amerika 18/3 1893 från Bygdeå Emi Bas. 
Ogift man från Rathu i Bygdeå. Utvandrad till Nordamerika 18/3 1893.



____________________


Jag tror att jag har hittat
moster Johanna Olsson i Brooklyn nämligen: 

Family search:
New York City Births 1846-1909:
Jag hittar en Johanna Söderlund, 29 år, som är gift med norske Ole Olson, 30 år, och som bor på adress Brooklyn, Kings, New York som är mor till Annie Johanna Olsson född 26/5 1894.

Det är alltså registrerat vid och med anledning av dotterns födelse.

"New York, New York City Births, 1846-1909," database, FamilySearch(https://familysearch.org/ark:/61903/1:1:2W7Z-7FT : 20 March 2015), Johanna Soderlund in entry for Annie Johanna Olson, 26 May 1894; citing Manhattan, New York, New York, United States, reference cn 7336 New York Municipal Archives, New York; FHL microfilm 1,324,419.

Man klantar till sig ibland och kör fast men...
Nu har jag hittat familjen i 1910 års federala folkräkning. 
Så här såg den ut:

Head: Ole Olsen, 46 år, från Norge, emigrerade 1887, Yrke: detaljhandlare i matvaror.
Wife: Johanna, 45 år, från Sverige (inget yrke)
Barn:
Olaf L, 18 år född i New York (inget yrke)
Anna J, 15 år född i New York, yrke: stenographer, arbetar på kontor. Ej arbetslös 15 april 1910.
Familjen bor på Brooklyn Ward 8, Kings, New York
Föräldrarna har varit gifta i 19 år. 
Johanna har fött två (2) barn som båda är i livet. 
Alla fyra talar engelska och kan läsa och skriva. 


1920 års federala folkräkning:
Familj nr 50 i Brooklyn Assembly District 9 (District 0502), Kings, New York.

Ole Olsen. Vit man, 55 år, gift. Emigrerade 1880. Är Naturalized år 1900. Född i Norge. Kan skriva och läsa. Talar engelska. Är snickare inom skeppsindustrin. 

Johanna Olsen. Vit kvinna, 54 år, gift. Emigrerade 1800 (!) Neutraliserad år 1900. Kan läsa och skriva. Född i Sverige. Talar engelska. Inget yrke. (står skriven som Johannah)

I hushållet bor även en Andrew Amundsen från Norge som är inackorderad. Han är 31 år, emigrerade 1900. Han är också snickare inom skeppsindustrin. Inte neutraliserad. Status: Främling. 

Makarna Olsen äger sin bostad (ägt eller belånat: mortgaged). 
Adressen är: Brooklyn Assembly District 9, Kings, New York

Jag hittar inte barnen.
Dottern Annie kan vara identisk med den Annie Olsen som 26 år gammal och ogift var piga i en familj i på adressen Brooklyn Assembly District 1, Kings, New York. Problemet är att så väl modern som fadern står angivna som födda i Norge. 


1930 års federala folkräkning

De har flyttat till Californien där de har köpt sig en bostad med adress 
Point View, Pt Assembly Dist 57, kvarter 560, husnr 1222, bostadsnr 212, familjnr 213. De ägde sin bostad som var värd 10 000 (dollar?) och hade radioutrustning.  
Los Angeles, California, USA.

Ole Olsen är 66 år och född i Norge. Kan skriva och läsa men har inte gått i skolan. Emigrerade 1885. Är neutraliserad och talar engelska. Pensionerad. 

Johanna M Olsen 65 år född i Sverige. Emigrerade 1887. Talar engelska men har inget yrke.

I hushållet bor fortfarande Andrew Amundsen från Norge som hyresgäst. Han var 44 år. 
Yrke: anställd Clerk i en butik som säljer spetsar. Fortfarande inte neuraliserad. 

Ancestry är så knepigt att man aldrig kan vara riktigt säker på att man har hittat rätt dock. Jag är osäker på om jag har rätt personer 1920 och 1930.

torsdag 7 maj 2015

Hur hittar vi släkten i Amerika?

Hej Monica 
Vi kontaktar Dig för råd hur man söker efter personer i USA. 
Släkten kommer från Korsnäs kommun i Finland. När banken stängde i
Korsnäs, kom det fram en bankbok och testamente. Därför söker vi
arvingar som är bosatta i USA
Vi har namn på arvingarna med ej födelsedatum eller adress.
Mona är född i Korsnäs och är en avlägsen släkting till den avlidne.
Vi har fått i uppdrag, att hitta släktingarna.
Vi tacksam om Du kan finna någon lösning till problemet.
Vänlig hälsning
Mona o Nils-Erik

Hej! 
Den som söker efter nu levande personer i USA vänder sig rimligen i första hand till White Pages en slags adresskalender över hela Amerika.
Då det gäller ett arv kan det väl också vara en god idé att ringa Amerikanska ambassaden och be om hjälp.  
Lycka till!