söndag 27 december 2015

Historien om båtsman Stolpe i Tibble

I ett något lättfärdigt sökande efter en dalkarl som förklaring till namnet Dalkarlskärret i nuvarande Näsby dal i Täby fastnade jag igår för en båtsman - en indelt soldat till sjöss - vid namn Anders Stolpe (1825-1891) som med sin familj var bosatt i båtmansstugan på Tibble ägor varifrån han alltså verkade som soldat nr 76 i Täby. Han var visserligen född i Floda i Sörmland men ändå... Av någon anledning beslöt jag mig för att följa honom genom livet i husförhörslängderna. 
Tre gånger gifte han sig och alla fruarna förde egna barn med i boet. Två gånger blev han änkling. Fyra barn fick han varav bara ett överlevde barn- och ungdomsåren. 





Husförhörslängden AI:16 (1851-1855) sid 214
Sedan båtsmannen No 76 Pehr Stolpe i Båtmansstugan på Tibble ägor, Näsby rote, 50 år gammal hade hängt sig den 5/5 1855 tvingades de två fosterbarnen flytta medan änkan Gustava Lovisa Brundin och tvååriga barnhusbarnet Hilda Sofia Hägg blev kvar en tid.

I stället tillträdde drängen i Östergården, Östra Arninge, den före detta artilleristen Anders Andersson född 19/12 1825 i Floda som båtsman No 76 och fick tillnamnet Stolpe. Hans familj som flyttade in i Båtmansstugan på Tibble ägor bestod av hustrun Johanna Jansdotter fd piga hos Mats Jansson i Östra Arninge, hennes två oäkta barn och deras gemensamme oäkte son. 

Familjen:
Anders Andersson Stolpe född 19/12 1825 i Floda
Johanna Jansdotter född 20/4 1825 i Täby
- Johan Eric född 13/10 1846 i Täby (första hustruns oäkta son före äktenskapet)
- Albertina Josefina född 6/1 1851 i Täby (första hustruns oäkta dotter före äktenskapet)
Gustaf Alfred född 15/2 1855 i Täby (deras gemensamme oäkta son före äktenskapet)


Husförhörslängden AI:17 (1856-1860) sid 273
Det visar sig att båtsman No 76, fd artilleristen Anders Stolpe hade flyttat in till Täby från Stockholm 1853 och att han och hans hustru Johanna Jansdotter hade gift sig 27/5 1855 några månader efter den gemensamme sonens födelse. De hade dessutom inom äktenskapet fått en gemensam dotter vid namn Johanna. 
Gemensamme, tvåårige sonen Gustaf Alfred dör emellertid av lungsot 28/3 1857. Några månader senare dör även hustrun och modern av lungsot i midsommartid den 22/6 1857. 
Prästen skriver i dödboken att hon då hade varit sjuk sedan 18/8 1856. Han påpekar att hon endast blev 32 år 2 månader och 2 dagar gammal och att hon ”efterlefves av 3:ne omyndiga barn”. Efter hennes död blir oäkte sonen Johan Erik återbördad till hennes forne arbetsgivare Mats Jansson i Östra Arninge som fosterbarn.

Familjen:
Anders Andersson Stolpe född 19/12 1825 i Floda
Johanna Jansdotter född 20/4 1825 i Täby (hustru nr 1) Död 22/6 1857.
- Johan Erik Johansson född 13/10 1846 i Täby 
   (första hustruns oäkta son före äktenskapet)(Efter moderns död fosterbarn i Östra 
   Arninge)
- Albertina Josefina född 6/1 1851 i Täby 
   (första hustruns oäkta dotter före äktenskapet)
Gustaf Alfred född 15/2 1855 i Täby (deras gemensamme oäkta son före äktenskapet)
   Död 28/3 1857 av akut tuberkulos i en ålder av 2 år 1 månad och 13 dagar
Johanna född 26/5 1856 i Täby (deras gemensamma dotter inom äktenskapet)


Husförhörslängden AI:18 (1861-1865) sid 131: 
Båtsmannen och änklingen Anders Stolpe var inte ogift och ensamstående far med två barn i stugan så länge. 1858 flyttade den tio år äldre Anna Sophia Nyström in. Hon var född 14/5 1815 och kom närmast från Östra Ryd. Något datum för giftermål anges inte men prästen skriver att äktenskapet var hans andra och hennes tredje. Med i boet hon en son ur sitt första gifte och strax fick de även en gemensam dotter. 

Familjen:
Anders Andersson Stolpe född 19/12 1825 i Floda
Anna Sophia Nyström född 14/5 1815 i Piteå (hustru nr 2) 
- Albertina Josefina född 6/1 1851 i Täby (första hustruns oäkta dotter före äktenskapet)
   (flyttar 15 år gammal till Stockholm 1865, troligen som piga)
Johanna född 26/5 1856 i Täby (dotter med första hustrun) Stum, skriver prästen.
Johan Fredrik Lundqvist född 3/4 1846 i Österåker (andra hustruns son ur hennes första 
   gifte)
- Hilda Sofia född 26/11 1858 i Täby (deras gemensamma)


Husförhörslängden AI:19 (1866-1870) sid 132
Den gemensamma dottern Hilda Sophia dör 22/5 1867 av lungsot. Hon blev bara 8 år 5 månader och 26 dagar gammal.
Första hustruns oäkta dotter Albertina Josefina flyttar hem igen samma år men ger sig året därpå av igen till Östra Ryd där ett nytt arbete väntar. 
Som om det inte vore nog skriver prästen i husförhörslängden att båtsmannen Anders Stolpes andra hustru Anna Sophia Nyström är svårt sjuk och sängliggandes och att han har varit i båtmansstugan på sjukbesök. 
Dödboken berättar att Anna Sophia till sist fördes till Serafimerlasarettet i Stockholm där hon dog av lungsot den 20/7 1869.
År 1870 är Anders Stolpe alltså änkling igen. Av barnaskaran finns bara den stumma dottern Johanna kvar och andra hustruns son Johan Fredrik Lundqvist. 

Familjen:
Anders Andersson Stolpe född 19/12 1825 i Floda
Anna Sophia Nyström född 14/5 1815 i Piteå (hustru nr 2) Död av lungsot20/7 1869
- Albertina Josefina född 6/1 1851 i Täby (första hustruns oäkta dotter före äktenskapet)
   (kommer hem 1867 mellan två arbeten och ger sig av igen till Östra Ryd 1868)
Johanna född 26/5 1856 i Täby (dotter med första hustrun) Stum, skriver prästen.
Johan Fredrik Lundqvist född 3/4 1846 i Österåker (försvinner ur husförhörslängden)
   (andra hustruns son ur hennes första gifte)
- Hilda Sofia född 26/11 1858 i Täby. Död 22/5 1867 av lungsot


Husförhörslängden AI:20 (1871-1875) sid 137
Husförhörslängden AI:21 (1876-1880) sid 146
Husförhörslängden AI:22 (1881-1885) sid 168
Anders Stolpe ger emellertid inte upp. Den 26/3 1871 gifter han om sig med Maja Greta Boman född 1828 i Forsmark. Det tycks dessbättre ha varit av nöden tvunget eftersom hon vid det laget var tämligen gravid med gemensamme son Johan August.
Andra hustruns son, Johan Fredrik Lundqvist, försvinner ut ur husförhörslängden. Det står något om Värmdö men egentligen inte att han har flyttat dit. 
Anders Stolpes stumma dotter Johanna avlider och tredje hustrun har en oäkta dotter med i boet. 

Familjen:
Anders Andersson Stolpe född 19/12 1825 i Floda
Maja Greta Boman född 24/12 1828 i Forsmark (hustru nr 3) 
Johanna född 26/5 1856 i Täby (dotter med första hustrun) Stum, skriver prästen.
   Död av lungsot 14/3 1874. Hon blev 17 år 9 månader och 20 dagar gammal.
- Hilda Maria Lindholm född 1864 (tredje hustruns oäkta dotter före äktenskapet)
   (prästen kallar henne ofärdig men konfirmeras 17 år gammal konfirmerats 1881)  
- Johan August född 17/6 1871 i Täby (makarnas gemensamme son)


Husförhörslängden AI:23 (1886-1891) sid 180
Båtsmannen Anders Stolpe avskedas nu på grund av ålder. I stället tillträder en ny båtsman nämligen Johan Leonhard Johansson från Vittinge i Uppsala län som i sin egenskap av båtsman No 76 också får namnet Stolpe. Han har ännu ingen familj. 

Anders Stolpe, hans hustru Maja Greta Boman och hennes oäkta, ofärdiga dotter kallas nu för fria. De bor kvar i den gamla båtmansstugan då roten bygger en ny åt den nye soldaten. 
Sonen Johan August flyttar 1888 till Östra Ryd.  

Familjen:
Anders Andersson Stolpe född 19/12 1825 i Floda
Maja Greta Boman född 24/12 1828 i Forsmark (hustru nr 3) 
- Hilda Maria Lindholm född 1864 (tredje hustruns oäkta dotter före äktenskapet) ofärdig
   

Husförhörslängden AI:24 (1891-1895) sid 168 + 180
Före detta båtsmannen Anders Stolpe bor med hustrun Maja Greta och hennes ofärdiga dotter Hilda Maria i gamla Båtmansstugan på Tibble ägor. De flyttar 1890 till sid 180 (Näsby) där de inte skrivs in och den 13/8 1891 dör Anders 65 år 5 månader och 24 dagar gammal på grund av njurlidande.

Änkan Maja Greta Stolpe född 24/12 1828 i Forsmark dog 78 år gammal på fattighuset i Täby den 22/4 1907.

Hennes oäkta dotter, den ofärdiga Hilda Maria Lindholm född 21/2 1864 i Täby tycks ha gift sig och fått namnet Öberg. Hon var bosatt på Krukmakargatan 7C i Maria Magdalena församling, Stockholm, när hon dog den 14/7 1913. 

Den gemensamme sonen Johan August Stolpe  född 17/6 1871 i Täby fick eller tog sig så småningom tillnamnet Torell. Han var en gift man och bosatt på Roslagsgatan 22 i Johannes församling, Stockholm, när han dog den 26/6 1913.  

Båtsman Stolpes första hustrus oäkta dotter Albertina Josefina gifte sig Lindroth-Idman 1877. Hon var bosatt i Åkersberga, Österåker när hon dog den 27/8 1931. Genom allt elände tycks alltså hon ha klarat sig bäst. 

Hennes bror Jan Erik Johansson - han som blev fosterson i Östra Arninge - återfinns i dödboken som Jan Erik Jansson i Svanberga, Estuna. Där bodde han vid tiden för sin död 22/1 1929. Han var då änkling sedan 19/9 1910. 

Båtsman Stolpes andra hustrus son Johan Fredrik Lundqvist född 3/4 1846 i Österåker återfinns som Johan Fredriksson i dödboken. Han hade gift sig 1877 och var vid sin död den 11/7 1921 i bosatt i Väsby Ösby på Ljusterö. 



Reservation för eventuella skrivfel!


Nuvarande Näsby dal kallades alltså Dalkarlskärret och/eller Masgärdet på 1800-talet. Varför tycks ingen minnas. I boken "Täby - stan på landet" står på sid 157 att namnet finns på en lantmäterikarta från 1700-talet. 

Från facebookgruppen om gamla bilder i Täby. Näsbydalskärret.


Monica Antonsson Har googlat och hittat följande som dessvärre inte förklarar namnet: Näsbydal
I början av 1950-talet rådde stor
bostadsbrist i Storstockholm.

Täby köping åtog sig därför att
bygga ett stort antal lägenheter
på inköpt mark – ”Stan på landet”
började ta form. I det som på
1800-talet kallades DALKARLSKÄRRET
sköt åtta punkthus i höjden.
Arkitekter var Sune Lindström, Alf
Bydén och Åke Arell. Näsbydal
blev det första av flera stora
bostadskomplex i centrala Täby.
Höghustekniken hade man fått
lära sig från studiebesök utomlands
och bygget innebar ett
omfattande pålningsarbete under
ett års tid (pålarnas sammanlagda
längd lär uppgå till 3 km). 1961
stod de sjutton våningar höga
husen färdiga för inflyttning, med
900 lägenheter och plats för
4 000 personer. Näsbydal skulle
visa ”stadslivets goda sida”. Det fanns planer på att anlägga ett
storcentrum här, men så blev det
inte. I samband med köpet av
marken vid Tibble gård bestämdes
att centrum skulle läggas
där i stället. http://www.taby.se/.../Guidebok_2_kvartersguide_del1.pdf


Monica Antonsson Per Svensson skriver i sin bok "Storstugan": "Sune Lindström skissade 1954 på en stadsplan för en skogskulle där det förr funnits en svingård och för en vattensjuk dal nedanför kullen. Dalen kallades på den tiden Dalkarlskärret." Ingen förklaring där heller.
Hantera
Monica Antonsson HSB berättar också om Dalkarlskärret där det byggdes 900 lägenheter. Ingen förklaring där heller. https://www.hsb.se/.../6da1f2f2f795487.../tabys_historia.pdf

Anette KeyserGruppadministratör Svingården låg där nu Grindtorp ligger.
Ta bort
Monica Antonsson Men det måste ju ha funnits en dalkarl också. Minst!
Hantera
Anette KeyserGruppadministratör Kanske det bodde en dalmas i något hus runt kärret.
Ta bort
Monica Antonsson Tänk om grisarna o svinaherden hade kunnat ana hur fint det skulle bli... 
Hantera
Anette KeyserGruppadministratör Eller så var det läget på kärret.Vad jag hört så fick Ullnasjön namnet efter att dom lodat och upptäckte att den var formad som en armbåge(Ullna på latin ).
Ta bort
Monica Antonsson Jag har på måfå bläddrat i husförhörslängderna och församlingsböckerna men hittar inget. Vad kan området ha hetat förr? Det närmaste jag kommer - pga ren okunnighet - är Tibble gård och ägor. Vad tror ni om det? Ingick Dalkarlskärret i Tibble ägor?
Hantera
Andreas L Lundström Det verkar kunna stämma, Monica
Ta bort
Monica Antonsson Jag hittar en gammal båtsman Anders Stolpe från Floda i Båtmanstorpet på Tibble ägor som jag först tänkte var dalkarl (Dala-Floda) men det visar sig att han var sörmlänning. En intressant historia dock.
Hantera
Monica Antonsson I Ytterby strax intill fanns först ett boställe kallat Grindstugan. Det står överstruket i husförhörslängden på 1860-talet och kallas sedan Drottningberget. Fint.





Monica Antonsson När jag googlar på kärret hittar jag följande tänkvärda formulering: "Det nu täckta diket var en å som förde vatten från Tibble och från kärret i Norskogen/Näsbydal. Man snarade gäddor i viken. En brand uppstod i Tibble gård och orsakade råttinvasion i Näsbypark. Svinhusråttorna kom simmande i ån. Karlarna/husägarna längs ån stod och slog ihjäl råttor." Mysigt va?! http://www.bygdeband.se/.../257951_01_med_lennart_och...



Monica Antonsson Fortfarande utan att hitta en dalkarl som gett upphov till namnet Dalkarlskärret följde jag igår båtsmannen Anders Stolpe i Tibble genom livet som jag skrev ovan. Den som eventuellt är intresserad kan läsa om honom här: http://slaktbloggen.blogspot.se/.../historien-om-batsman...



Monica Antonsson I hembygdsföreningens skriftserie nr 18 om Ytterby o Roslags Näsby sid 118 står att Dalkarlskärret även kallades Masgärdet. I hembygdsföreningens årsskrift nr 25 på sid 36 står att Näsbydal på 1800-talskartor kallades Dalkarskärret. På sid 49 i samma bo står att bäckarna, som förde vatten från Ella och Åva samt från Dalkarlskärret (Näsbydal) rann på ömse sidor om bostadshöjden och förenades vid Kvarntorp. Och i boken Täby - stan på landet sid 157 står: "På de sanka ängarna norr om Ytterby - Dalkarskärret enligt en lantmäterikarta från 1700-talet - föreslogs nio femtonvåningars punkthus osv. Jag ger upp. Nu vet jag inte var jag ska leta mer...