Mantalslängder utgör för släktforskare en viktig kompletterande informationskälla. Om husförhörslängder och andra kyrkböcker saknas kan det vara den enda. Det har dock varit svårt att hitta rätt mantalslängd eftersom de kan finnas arkiverade i tre olika typer av arkiv.
Nu har dock Arkiv DIgital skapat en innehållsförteckning som man kan söka mantalslängder genom. Det räcker med att fylla i församlingens namn i innehållsförteckningens formulär, klicka på "Sök" och därefter "Öppna bild" för att få upp den aktuella mantalslängden. Mer information om tjänsten finns här på Arkiv Digital.
Innehållsförteckning till mantalslängder
Gör det enkelt att hitta mantalslängden för en viss församling eller stad för ett visst årtal.
Samtliga mantalslängdsvolymer som ArkivDigital har fotograferat är sökbara. I de fall mantalslängd saknas kan under perioden 1719-1765 längderna över lön- och betalningsavgiften fungera som ersättningskälla. Även dessa längder, som ingår i Riksgäldens arkiv, är därför inkluderade i innehållsförteckningen. Sammanlagt är det drygt 9200 volymer som gjorts sökbara.
Söktips:
- Länsuppgiften avser det län som den aktuella församlingen tillhörde vid 1900-talets mitt. Historiskt sett, liksom i nutid, kan länstillhörigheten vara en annan.
- Mantalslängderna har vanligtvis förts per församling respektive per stad. Det gäller även i städer med flera församlingar. Om du är intresserad av mantalslängder från Jönköping, sök därför på “Jönköpings stad”, inte på Jönköpings Sofia eller Jönköpings Kristina. Stockholms stad är dock ett undantag från regeln. Vissa längder fördes där för hela staden, medan andra fördes församlingsvis. Prova därför att söka både på Stockholms stad och den aktuella församlingens namn. För Göteborg gäller att mantalslängderna är förda församlingsvis från och med år 1883. För tidigare år, sök på Göteborgs stad.
- Ibland har även separata mantalslängder förts för köpingar, municipalsamhällen samt bruk, gruvor och liknande. Om det finns en separat längd för ett bruk, åtskild från församlingens ordinarie mantalslängd, har vi gjort en separat post, som innehåller både församlingens och brukets namn, t ex “Njutånger: Iggesunds bruk”. Om bruket ingår som en del av församlingens ordinarie mantalslängd finns i regel ingen separat post för bruket.
Tidigare:
 |
Vid tiden kring sekelskiftet 1700/1800 är det ofta gott om kolumner i mantalslängderna. I den här mantalslängden, som avser Nätra socken år 1803, finns bland annat särskilda kolumner för skatter avseende fickur (av guld respektive silver), hundar (nyttiga respektive onyttiga) och bruk av sidentyg.
|
Mängder av mantalslängder hos ArkivDigital
|
När husförhörslängderna längre tillbaka i tiden blir mindre innehållsrika för att sedan helt upphöra – ofta i slutet av 1700-talet – blir skattelängderna oumbärliga för släktforskaren. Särskilt användbara är mantalslängderna, som började föras redan omkring 1630. De redovisar en personskatt, den så kallade mantalspenningen.
Mängder med mantalslängder hos ArkivDigital
Gamla skattelängder låter kanske inte som något särskilt spännande källmaterial. Och den som slår upp en längd blir inte heller imponerad: Mest bara namn, kolumner och siffror.
Men skenet bedrar. När husförhörslängderna längre tillbaka i tiden blir mindre innehållsrika för att sedan helt upphöra – ofta i slutet av 1700-talet – blir skattelängderna oumbärliga för släktforskaren. Särskilt användbara är mantalslängderna, som började föras redan omkring 1630. De redovisar en personskatt, den så kallade mantalspenningen. Längderna upprättades årligen och är som husförhörslängderna topografiskt uppställda efter socknar och byar. En enstaka volym säger inte så mycket, men den som går igenom en följd av år kan följa utvecklingen i en by och se exempelvis hur brukarna växlar. Dessa uppgifter kan sedan kombineras med födelse-, vigsel- och dödböckernas noteringar, och fram växer familjerna med ungefär samma tydlighet som om husförhörslängderna hade varit bevarade. Uppgifterna i mantalslängderna varierar över tid och mellan olika delar av landet. Hos ArkivDigital hittar du mantalslängder för hela Sverige fram till början av 1800-talet (ofta 1820). Mantalslängderna upprättades i flera exemplar och finns bevarade i olika arkiv. De kan därför vara lite svåra att hitta. En serie finns hos den lokala myndigheten (sök på häradsskrivare i ArkivDigital, alternativt kronokamrer, kronokassör, mantalskontor, uppbördsverk, kommunalborgmästare eller kronofogde), en annan serie på regional nivå i länsstyrelserna arkiv (sök på landskontor) och en tredje serie på central nivå i Stockholm (sök på mantalslängder 1642–1820 eller länsräkenskaper). För Stockholms stad finns mantalslängder och andra skattelängder i Överståthållarämbetets arkiv (sök på överståthållarämbetet). När det gäller den tredje serien av mantalslängder, den som kallas Mantalslängder 1642-1820, kommer vi att prioritera att fotografera volymerna för de län och årtal som saknas i de övriga serierna. Detta är ett pågående projekt och fler volymer kommer att tillkomma online efterhand. För de övriga serierna är fotograferingen så gott som klar. ArkivDigital arbetar för närvarande med att göra det enklare att hitta bland alla mantalslängder. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar