Barnhusbarn med okända föräldrar...

Berättelsen om Gustaf Holmberg...

Den 11 februari 1844, någonstans i Stockholm, föddes en liten gosse som kom att döpas till Gustaf. Hans olyckliga moder hade utnyttjat möjligheten enligt Gustav III:s lag "Barnamordsplakatet" att föda anonymt. Hon hade därmed också hållit barnafadern utanför skandalen. Gustafs mor kan ha varit en piga som utnyttjats av sin husbonde och hans söner. Det fanns inga möjligheter då att vägra om man ville ha jobbet kvar. Kanske kördes hon på porten av sin matmor när det hela blev uppenbart. Kanske förlorade hon sin försörjning. 

Att som ogift kvinna föda barn var emellertid inte bara skandalöst. I ytterligare 20 år skulle det till och med vara olagligt. En ogift gravid kvinna kunde ofta bara välja på att överge eller döda sitt barn för att slippa dryga böter och ett liv i skam - en skam som även drabbade barnet. Det var kort sagt i det närmaste omöjligt att för en ogift kvinna både vårda ett barn och försörja sig genom arbete. För många återstod bara kriminalitet och prostitution.  

1633 fick läraren mäster Mattias tillåtelse att öppna ett barnhus vid Drottninggatan. Det blev Stiftelsen Stockholms Allmänna Barnhus, då kronan skänkte mark och pengar till det första barnhuset i Sverige. Det byggdes i kvarteret Barnhuset vid Barnhusgatan nära Norra Bantorget. Verksamheten fanns kvar i olika former till 1922. 

Okända föräldrar

Gustafs föräldrar registrerades som okända.
Han fick därför inget efternamn med sig ut i livet.

Den 20 mars 1844 lämnades den fem veckor gamle gossen Gustaf till Allmänna barnhuset i Stockholm. Där fick man ta emot just ogifta mödrars barn såvida de inte var lytta och ofärdiga. Mödrarna kunde betala för det genom att arbeta, amma eller att betala ett underhåll.  

I Gustafs fall fanns någon som betalade de 100 Riksdaler Banco som krävdes för att han skulle bli omhändertagen och senare utackorderad till familjer mot betalning.  

Den 4 april 1844 blev Gustaf antagen till barnhuset mot ett årligt underhåll på 52 (myntslag för mig okänt).  

Spädbarnsåret i Lunda

Sju veckor gammal lämnades Gustaf den 4 april 1844 ut till skomakare Jan Eric Sundberg född 1778 i Stockholm och hans hustru Hedvig Olsdotter född 21/6 1798 i Lagga. 

Makarna kallas nybyggare i Nyborg, Engeby, Lunda. Han var 66 år och hon 48 år. De hade inga hemmavarande barn. Han hade varit gift tidigare och i det äktenskapet fått dottern Lotta 1803 som var utflugen för länge sedan. Makarna hade tidigare tagit hand om en svägerska, fattighjonet Greta Andersdotter född 1773, som dött 1841. 

Nu fanns tre barnhemsbarn i hushållet varav den sju veckor gamle Gustaf alltså var ett. Vistelsen blev emellertid inte lång. De två andra barnhemsbarnen skickas tillbaka till Stockholm 1845. Samtidigt överfördes den då drygt ettårige Gustaf till en familj i Vidbo.

Prästen skriver in honom med felaktigt födelsedatum 8/2 1844 vilket följer honom i kykoböckerna flera decennier.

Vibergs i Vidbo
Allmänna barnhuset i Stockholm noterar i april 1845 att Gustaf har flyttat till skogvaktaren och torparen Gustaf Viberg i Granlund, Vidbo i Stockholms län. Det årliga underhållet hade nu sänkts betydligt. Det står 16 i ena handlingen och 34 i den andra. Det är oavsett vad långt under 52.  

Gustaf Viborg var född 17/10 1798 i Sigtuna och hans hustru Lotta Sundberg 10/12 1803 i Lunda. Lille Gustaf hade alltså hamnat hos skomakare Sundbergs dotter. 

Familjen hade fyra egna barn, två flickor och två pojkar. 

Barnhusbarnen var många i Granlund. De flesta dog märkligt nog av torsk, slag och bröstsjukdom under sin vistelse där. (Barnen anges i samma ordning som de är inskrivna i husförhörslängden.) 

1. BB No 4227 Mathilda Carolina född 19/8 1848. Från Stockholm 1849

2. BB No 1645 Agnes Sofia Hermanda född 3/9 eller 3/2 1845 – död av torsk 7/7 1845

3. BB No 843 Gustaf född 8/2 1844 i Stockholm

4. BB No 2038 Anders Gustaf Löfgren född 23/5 1845 i Stockholm – död av slag 30/12 1845

5. BB No 2065 Carl Hjalmar född 27/1 1846 i Stockholm – död av barnslag 20/5 1846

6. BB No 2665 Axel Fredric Johansson född 30/11 1845 i Stockholm – död av torsk 9/7 1846

7. BB No 2729 Carl Ulrik Valdemar född 21/6 1846 i Stockholm – död av barnslag 8/10 1846

8. BB No 2808 Valborg Maria Vilhelmina född 12/8 1846 i Stockholm – död av slag 31/8 1846  

                         19 dagar gammal.

9. BB No 2958 Amalia Charlotta Vestman född 26/7 1846 i Stockholm – död av slag 10/1 1847

10. BB No 3457 Amalia Charlotte Schmidt född 14/10 1846 i Stockholm. 

                        Kom från Stockholm 30/7 1847. Återvände dit i september 1849.

11. BB No …. Fredrika Mathilda född 23/3 1848 i Stockholm. Från Sthlm 21/6 1848.
                        Död av bröstsjukdom 18/7 1848.

Änglamakerska?

En änglamakerska var en kvinna som mot ersättning tog hand om fosterbarn och genom vanvård gjorde dem till "änglar", vilket innebar att hon skötte om dem så illa att de dog. Det kunde göras genom till exempel misshandel och svält. 

Ingen vet hur utbrett änglamakeriet var. Änglamakerskorna var möjligen också mer beryktade än vanliga. Det låga antalet rättsfall där änglamakerskor stod åtalade kan tyda på att myndigheterna inte betraktade brotten som så allvarliga. Verksamheten kan emellertid ha varit en förklaring till varför dödligheten bland barn födda utom äktenskapet var så hög. 

Att lämna bort nyfödda spädbarn förekom såväl i "finare" familjer som bland fattigt folk, i det förstnämnda fallet kanske mest för att bevara familjens goda rykte, i det senare dessutom för att den ensamstående modern eller hennes anhöriga saknade ekonomiska möjligheter att sörja för barnets uppväxt. Ersättning utbetalades oavsett om barnen överlevde eller inte. 

Gustaf trots allt i sin familj?

Bara tre av de elva barnhusbarnen överlevde sin vistelse i Vidbo. År 1850 är bara två av barnhusbarnen kvar, Mathilda Carolina och Gustaf. Ytterligare fem år senare är Gustaf det enda barnhemsbarnet i Granlund.

I maj månad 1858 fick Gustaf en belöning på 5 Silfvermynt Specie frå Allmänna Barnhuset som i augusti samma år hade gjort sitt för den föräldralöse gossen. Underhållet hade sänkts efterhand som han blev äldre och nu, när han var 14 år gammal, det var dags för honom att stå på egna ben. 

Gustaf var drygt 16 år gammal när fosterföräldrarna, Gustaf Viberg och Lotta Sundberg, drog sig tillbaka. De bodde kvar i Granlund mens sonen Jan Eric Wiberg född 1837 - som hade gift sig och fått barn - tog nu hand om torpet. 

Ut i livet

Det var dags för Gustav att ge sig ut i världen. Han tog sig namnet Holmberg. På den tiden kunde man ta vilket namn som helst. Han kan ha känt till sina föräldrar och tagit namnet efter någon av dem eller så hittade han bara på. Ett namn måste man ju ha så varför inte Holmberg? 

Gustaf gav sig av till Lunda för att bli dräng 24/10 1862. Han hamnade hos torparen August Viberg i Lilla Sättran, Lunda.
August Viberg var född 17/10 1826 i Skepptuna och hans hustru Charlotta Christina Ekstrand var född 20/6 1815 i Lunda.
Den 10/10 1863 återvänder han till Vidbo och blir dräng i Nyberg hos Karl Gustaf Wiberg född 17/3 1882 och hans hustru Johanna Charlotta Öhlin född 28/1 1828. Han läser Katechesen försvarligt, skriver prästen.

Den nästan vuxne Gustaf Holmberg gör som de flesta andra på den tiden. Han arbetar som dräng och varje år i oktober byter man gård och arbetsplats. Gustaf arbetar i Husby-Långhundra, Östuna, Frösunda och Orkesta och Skepptuna där han mötte kärleken i Edla Charlotta Eriksdotter född 14/4 1844 i Skepptuna. De gifte sig 876 1873 och fick barnen:

1. Edla Amanda född 27/1 1875 i Husby Ärlinghundra, Stockholms län

2. Augusta Maria född 18/5 1877 i Norrsunda, Stockholms län (mm)

3. Elma Matilda född 16/5 1880 i Vidbo, Stockholms län

4. August Anton född 18/12 1883 i Vidbo, Stockholms län

Trots okända föräldrar och att Gustaf var barnhusbarn så växer han alltså upp inom en och samma släkt. Det är ovanligt för ett barnhemsbarn på den tiden. Hade man kunnat DNA-testa familjen så hade man sannolikt funnit någon av hans föräldrar där. På sätt och vis var han speciell och utvald.

Till Stockholm!
Familjen flyttar 1890 från Sollentuna till Stockholm. Gustaf är 45 år gammal och arbetskarl. De gjorde som alla andra på den tiden, flyttade årligen och bodde på följande adresser:

1890 Frejgatan 32; Norrtullsgatan 19, Adolf Fredriks församling
1890-1891 Döbelnsgatan 41, Luntmakargatan 44, Adolf Fredrik
1891-1893 Surbrunnsgatan 29, Johannes församling
1893-1894 Regeringsgatan 113, Johannes församling
1894-1895 Ingemarsgatan 5, Roslagsgatan 32, Johannes församling
1895-1896 Tulegatan 45, Johannes församling

Hustrun Edla Charlotta Ersdotter dör den 12/9 1896 och några år senare har alla barnen flyttat ut.
Gustaf Holmberg är en ensamstående änkling men fortsätter att flytta och bodde på följande adresser.

1896-1897 Surbrunnsgatan 39, Johannes församling
1897-1904 Döbelnsgatan 30, Johannes församling
1904-1906 Drottninggatan 81C, Adolf Fredriks församling
1904 Birger Jarlsgatan 105, Frejgatan 10, Johannes församling
1906-1907 Drottninggatan 81C, Adolf Fredriks församling
1907 Stora Badstugatan 35,37, Gustav Vasa församling
1907-1908 Frejgatan 33, Sveavägen 108, Johannes församling

När Gustaf år 1908 är 64 år börjar han måhända få svårt att klara sig själv. Flyttlasset, i den mån han hade ett, gick till Södermalms fattighus för underhållstagare på Skånegatan 1. En vecka senare flyttade han vidare till Rosenlunds ålderdomshem innan han 1910 flyttade vidare till ålderdomshemmet vid Sabbatsberg 1 i Gustav Vasa församling.

Året därpå skrivs han som arbetare igen och bosätter sig på Kammakargatan 70. Därifrån flyttade han till Tulegatan 36 i Johannes församling där han dör den 14/7 1918.
Han blev 74 år 5 månader och 3 dagar gammal.

Varmt tack Christina Helmby för att du löste knuten!!!

Barnhemsbarnet:
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0809/Barnhuspdf2008/01_04008.pdf

https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0809/Barnhuspdf2008/07_00853.pdf?fbclid=IwAR0osMx2cy4V8KoDkzx73QdBJ-O_SWRrKZERujFTMOtfdOVGJQF8LLrnOhc


Kyrkoböcker:

Lunda (AB) AI:6 (1836-1845) Bild 1880 / sid 63 

Hos Jan Eric Sundberg född 1778 i Stockholm ohh Hedvig Olsdotter född 21/6 1798 i Lagga

Inga egna hemmavarande barn. Inhysta:

Svägerskan o fattighjonet Greta Andersdtr född 1773 (hon dör 1841) samt tre barnhusbarn varav Gustaf är nr 853. Han flyttar 1845 vidare till Vidbo.

Vidbo (AB) AI:10 (1845-1849) Bild 1720 / sid 169

Barnhemsbarn hos Gustaf Viborg född 1798 ohh Lotta Sundberg född 1803 i Granlund. Familjen har 11 barnhemsbarn varav åtta dog!

Vidbo (AB) AI:11 (1850-1855) Bild 3270 / sid 142

Barnhusbarn hos Gustaf Viberg o Lotta Sundberg i Granlund. Enda barnhusbarnet. 

Vidbo (AB) AI:11 (1850-1855) Bild 1740 / sid 171

Hos torparen Gustaf Viberg född 27/10 1792 i Sigtuna ohh Lotta Sundberg född 10/12 1803 i Lunda. 

De har tre egna barn och två barnhemsbarn varav Gustaf är ett. (Här felaktigt född 8/2 1844)

Vidbo (AB) AI:12 (1856-1860) Bild 1900 / sid 184

Som ovan. Två av de egna barnen och ett barnhusbarn har flyttat. Dock inte Gustaf. Fortfarande fel födelsedatum 8/2 1844. 

Vidbo (AB) AI:13 (1861-1865) Bild 1890 / sid 182

Som ovan. Gustaf heter plötsligt Holmberg och flyttar till Lunda 24/10 1862. 

Vidbo (AB) AI:13 (1861-1865) Bild 1140 / sid 107

Dräng i Eknäs. Från Lunda och till Husby Långhundra. 

Lunda (AB) AI:9 (1861-1865) Bild 1220 / sid 117

Gossen Gustaf Holmberg hos torparen August Viberg född 17/10 1826 i Skeptuna ohh Charlotta Christina Ekstramd född 20/6 1815 i Lunda. Han återvänder till Vidbo 10/10 1863

Vidbo (AB) AI:14 (1866-1870) Bild 1820 / sid 178

Dräng hos Karl Gustaf Wiberg född 1832 ohh Johanna Charlotta Öhlin född 1828

Vidbo (AB) AI:14 (1866-1870) Bild 1860 / sid 182

Dräng i Granlund hos skogvaktare Gustaf Wiberg född 1798

Husby-Långhundra (AB, C) AI:16 (1861-1865) Bild 197 / sid 189

Gustaf är dräng i Hönsgårdet. Kommer dit från Lunda 1864 och flyttar vidare till Östuna 24/10 1865.

Fortfarande felaktigt född 8/2 1844.

Östuna (AB, C) AI:13 (1861-1865) Bild 50 / sid 46

Drängen och barnhusbarnet Gustaf Holmberg - född 8/2 1844. Från Husby Långhundra 26/10 1865. Helleby Veppeby i Östuna.  

Östuna (AB, C) AI:14 (1866-1870) Bild 63 / sid 59

Dräng i Helleby No 1 i Östuna. Från Husby Långhundra 24/10 1865. Till Vidbo i Stockholms län 24/10 1866. fortfarande född 8/2 1844. 

Skepptuna (AB) AI:14 (1866-1870) Bild 2190 / sid 214

Dräng i Fresta. Till Frösunda 1869.

Skepptuna (AB) AI:14 (1866-1870) Bild 1680 / sid 163

Dräng i Bergby. Från Frösunda 1867 - till Orkesta 1868.

Skepptuna (AB) AI:15 (1871-1875) Bild 1600 / sid 154

Gustaf Holmberg född 8/2 1844 dräng i Helgåby Rusthåll. Till Husby ... 1873

Skepptuna (AB) AI:15 (1871-1875) Bild 1730 / sid 167

Dräng i Litzelby

Skepptuna (AB) AI:15 (1871-1875) Bild 1790 / sid 173

Dräng i Litzelby. Kom från sid 167 Närtuna 1871 - till sid 154 Närtuna 1872

Skepptuna (AB) AI:15 (1871-1875) Bild 1600 / sid 154

Dräng i Litselby, Helgeåby Rusthåll

Mormor blev med barn - Men vem var min morfar?

Hej!

Mitt namn är Sven-Eric Carlsson. Om några månader 75 år. Född på andra våningen, trettondagsafton 1947, på gården  Västerrå 3:4 i Resele socken.

Min mor Aina Carlsson, född 12 okt 1909 på Sollefteå lasarett som Ajna Pettersson av ’moder Anna Pettersson, (Östersund?)’. Skickades 10 nov 1909 till Allmänna barnhuset i Stockholm mot betalning 600 kr. Där hade hon id 654.  Lämnades 8 april 1910 till bonden August Bostedt i Österrå by Resele (hennes morbror).
Jag har förgäves sökt någon uppgift om hennes far, min morfar.
Jag har nu tre underbara barnbarn varav 2 som jag är morfar till. De är det bästa som hänt i mitt liv. Och jag är deras morfar. MEN…. Vem är min  morfar? Vem? Hur kan jag få veta detta? Kan jag få veta det?
Tacksam för ett svar. Något svar.
Mvh S-E Carlsson   

Hej Sven-Eric,
Det här är nog en fråga för DNA-folket, skulle jag tro. 

Om det kan jag absolut ingenting. 

Men jag ska kika i kyrkoböckerna om där finns någon ledtråd som jag kan vidarebefordra till dig.

Din mamma Ajna eller Aina förekommer i många församlingsböcker. 

Hennes födelse ser ut att ha varit ett riktigt familjetrauma. 

Frågan är vem som hade råd att betala för att göra henne till barnhusbarn?

Ajna Pettersson född 12/10 1909 i Sollefteå

Sollefteå (Y) C:7 (1900-1911) Bild 1450 / sid 137 (Ajna föds)

Barnet är oäkta trots att modern är gift. 

Ingen far angiven. 

Sollefteå (Y) C:7 (1900-1911) Bild 1450 / sid 137 (Ajna föds)

Barnmorskan fru From var dopvittne vilket innebär att ingen mötte upp för att vara fadder till skydd för barnet vilket släkterna annars alltid gjorde. Det här lilla barnet var något man snabbt ville göra sig av med.

  

Hänvisning:
Se Sollefteå köping nr 31/1909 - Vad menas?
Inget märkvärdigt tyvärr. Födelseboken är indelad i två delar - en för församlingen och en för köpingen. Det betyder i detta fall att Ajnas födelsenotis finns på två platser. Innehållet är dessvärre detsamma.

Familjen i Trästa, Sollefteå, dit de hade flyttat 1903.:

Sollefteå (Y) AIIa:2 (1898-1910) Bild 1290 / sid 418

Familjen:
Kontorsbiträdet vid järnvägen

Pettersson Per Oscar född 25/10 1870 i Söderköping

Gift 22/4 1896 med:

Anna Bostedt född 2/5 1874 i Resele

Barn:

1. Karl Gustaf Sixten född 12/7 1901 i Sollefteå
2. Tage Oskar Bertram född 22/12 1904 i Sollefteå

Och så hustruns oäkta dotter då född inom hennes äktenskap:

Ajna född 12/10 1909 i Sollefteå

Av det förstås att Anna Bostedt antingen hade varit otrogen mot sin man eller blivit utsatt för tvång eller brott. Kanske av en överordnad.

Det syns inga spår av konflikt mellan henne och maken. 

De fortsätter att leva tillsammans som om ingenting hade hänt.  

Anna fann sig alltså vara gravid med ett barn som hennes man och deras två söner aldrig skulle acceptera. Det oänskade barnet måste därför bort.

Ingen vet om Anna hade en tanke på att försöka göra sig av med fostret men det är ju troligt. Det fanns säkert allehanda metoder men vanligast vid den här tiden var fosterfördrivning med fosfor. Sådant fanns på tändstickor då. Man skrapade av dem, blandade fosforn med något drickbart och drack. Det fungerade men ofta dog även kvinnorna. Många var villiga att ta risken. Så stark var skammen. Men någon sådan berättelse har Anna inte lämnat efter sig. Det var bara för henne att stå ut medan magen växte och drog skam över hela familjen. Det märkliga är att hon lyckades behålla familjen.  

 

Lilla Ajna kom till världen den 12/10 1909 och skickade till Stockholm den 5/11 1909 för att bli barnhemsbarn. Någon betalade till och med 600 kronor* till Allmänna Barnhuset för att helt enkelt bara bli av med det ovälkomna barnet.  

Stackars liten...

* 600 kronor 1909 motsvarar ca 11 000 kr i dagens penningvärde vilket motsvarade en årslön och två för en piga. Någon som hade gott om pengar hade alltså råd att placera lilla Ajna på barnhem. Det är inte troligt att Anna hade råd och inte heller att hennes man betalade. Det är följaktligen inte omöjligt att barnafadern mot anonymitet pungade ut med pengarna. 

"Den ensamma, ogifta kvinnan hamnade ofta i en svår ekonomisk situation då det inte fanns någon barnomsorg att tala om. För att lösa situationen kunde den ogifta modern lämna in sitt nyfödda barn på barnhus. Men att lämna in barnet till ett barnhus kostade pengar. Kvinnan måste betala för barnet. Antingen kunde hon lämna in barnet till barnhuset mot att hon betalade en engångssumma. Det andra alternativet var att amma in barnet på barnhuset.

En amma skulle arbeta i 8 månader på barnhuset för att betala av sitt barns intagning och utackordering. Under sin tid på barnhuset ammade hon både sitt eget barn och andra barn som hade blivit inlämnade till barnhuset. Förutom att amma och vårda de bebisar som hon tog hand om skulle amman även utföra andra arbetsuppgifter på institutionen. Avbröt amman sin tjänst eller om hennes mjölk sinade så att hon inte kunde arbeta kvar, fick hon betala mellanskillnaden för barnets intagning eller ta med sitt barn därifrån utan någon form av fortsatt hjälp."

 

"Att var gudfruktig, det vill säga rättfärdig och from, lydig, hövlig och vaksam var viktiga karaktärsdrag för en amma. Hon skulle vara noga med hygienen både av sig själv och av de barn hon hade i sin vård, och vara rädd om de kläder som hon bar under tiden hon var på Allmänna barnhuset. Hon skulle tillsammans med de andra ammorna i ammsalen bära ved och sköta uppvärmningen, laga mat, skura golv i salar, korridorer och trappor och hon skulle lappa och laga kläder.

Trots att ammans biologiska barn oftast utackorderades till en fosterfamilj inom loppet av tre till fyra månader skulle hon ändå fortsätta amma åt Allmänna barnhuset tills de åtta månaderna hade gått. Under den perioden fick hon inte lämna Allmänna barnhusets område utan tillstånd. Hon skulle sköta alla barn hon hade i sin vård med ömhet och kärlek, och noga följa anvisningar från läkaren och ammsalsföreståndaren."

Lilla Ajna Pettersson 

blev alltså mot 600 kronor barnhemsbarn nr 9362 när hon skrivs in på Allmänna Barnhuset 11/11 1909. Institutionen är inrymd i fastigheten Mimer 1 på Norrtulllsgatan 14B i Stockholm. I Rotemannen står mycket riktigt att Ajna flyttar in från Sollefteå 1909 och ut 1910 till Resele i Västernorrland. Hon får nämligen en fosterfamilj. 

Efter ett halvår lämnas Ajna den 8/4 1910 ut som fosterbarn till bonden och senare hemmansägaren, August Bostedt född 17/11 1876 i Resele och hans hustru Margareta Petronella Östin född 23/11 1882 i Resele. De är barnlösa och August är Ajnas biologiske morbror. Familjen bor i Öster Rå No 3, Östanå by, Resele församling, Härnösands stad.  

Barnhusets representant skriver att hemmet är gott och trevligt och att barnet får god vård. 

Man antecknar följande: 

1913 vistas även barnhemsbarnets mor i hemmet. 

1919 vistas Ajna en tid också hos sin mormor. 

1921 Ämnar fosterföräldrarna adoptera barnhemsbarnet som inte vet att hon är ett barnhemsbarn.

1922 var hemmet vid besiktning utmärkt.

1923 var vid besiktning barnhemsbarnet (ingen) inte hemma. Samma år den 11/11 får barnhemsbarnet 

         en belöning på 25 kronor. Hon har även en Livräntebok med nr 180114.

Ajna bor hos sina fosterföräldrar tills hon gifter sig 12/7 1931 med handlaren Karl Gösta Karlsson född 10/12 1902 i Edsele. Hennes namn börjar nu stavas Aina. 

1940 bor Aina Karlsson född Bostedt med man och tre barn i Väster Rå 3 i Resele.

Men allt det där vet du förstås Sven-Erik. 

  

Kyrkoböckerna om Ajna

Sollefteå (Y) C:7 (1900-1911) Bild 1450 / sid 137 (Ajna föds)

Sollefteå (Y) C:7 (1900-1911) Bild 2160 / sid 208 (Ajna föds)

Sollefteå (Y) AIIa:2 (1898-1910) Bild 1290 / sid 418 (familjen i Trästa, Sollefteå)

Resele (Y) AIIa:1b (1902-1912) Bild 3520 / sid 746 (Ajna i fosterhemmet i Öster Rå)

Resele (Y) AIIa:2d (1912-1932) Bild 1770 / sid 942 (som ovan)

Resele (Y) AIIa:2c (1912-1932) Bild 2210 / sid 726 (bor med fosterföräldrarna i Väster Rå)

Resele (Y) AIIa:2c (1912-1932) Bild 1920 / sid 697 (Ajna har gift sig 12/7 1931 o bor i Vester Rå)

_____________________________________________________________________________

Vi får ta oss en titt på Ajnas mamma i stället och se om vi kan få några besked där. 

Mormor

Anna Bostedt gift Pettersson född 2/5 1874 i Resele

Familjen: 

Kontorsbiträdet vid järnvägen 

sedermera stataionsmästaren

Pettersson Per Oscar född 25/10 1870 i Söderköping

Gift 22/4 1896 med:

Anna Bostedt född 2/5 1874 i Resele

Barn:

1. Karl Gustaf Sixten född 12/7 1901 i Sollefteå
2. Tage Oskar Bertram Torring född 22/12 1904 i Sollefteå (tandläkare stud) Tog sig släktnamnet Torring 16/7 1926.
3. Siv Anna Elisabet född 26/12 1917 i Frösön. 

Annas oäkta dotter Anja föds alltså 1909 men hon räknas aldrig in i familjen. 

Fosterdottern

Sedan Anja försvunnit till Stockholm dyker fosterdottern Lydia Pettersson Solander född 8/7 1897 i Resele upp. Hon är född 8/7 1897 i Resele och är dotter till Anna Bostedts syster Christina Carolina  född 18/2 1869 som dött av hjärninflammation den 3/12 1897 och lämnat fyra barn moderlösa varav Lydia alltså är ett. Christina Carolina var gift med Erik Magnus Solander (bonde i Sorte) född 26/3 1861. 

Äkta dottern

Småningom föds också Siv Anna Elisabet född 26/12 1917 i Frösön som är äkta dotter till stationsmästare från Ås Per Oskar Petersson ohh Anna Bostedt. 

Anna Bostedt Pettersson blev änka 17/2 1945 och gick själv ur tiden 28/12 1961. 

Hon var då skriven i Björkbacka, Östersund

Aina Carlsson född Pettersson dog 5/6 1986 i Västerå 3615, Näsåker, Resele

Mormor i kyrkoböckerna

Resele (Y) AI:9 (1872-1881) Bild 310 / sid 302 (Anna i föräldrahemmet i Öster Rå)

Resele (Y) AI:10 (1882-1891) Bild 351 / sid 339 (som ovan)

Resele (Y) AI:11 (1892-1901) Bild 465 / sid 447 (som ovan)

Resele (Y) AI:11 (1892-1901) Bild 490 / sid 472 (nygifta) 

Bräcke (Z) AI:10 (1892-1899) Bild 2080 / sid 197 (som ovan)

Sollefteå (Y) AIIa:4 (1898-1912) Bild 1440 / sid 1102 (fam i Jernvägs Station)

Sollefteå (Y) AIIa:2 (1898-1910) Bild 1290 / sid 418 (fam i Trästa, oäkta dottern Ajna föds)

Östersund (Z) AIIa:2b (1903-1914) Bild 1830 / sid 776 (fam i Ö med fosterdotter Pettersson)

Östersund (Z) AIIa:2b (1903-1914) Bild 5930 / sid 1186 (fam i Ö-sund m fosterdotter Solander) 

Östersund (Z) AIIa:3ab (1914-1937) Bild 2100 / sid 473 (som ovan)

Ljusdal (X) AIIa:2c (1908-1919) Bild 1890 / sid 983 (med man, tre barn o fosterdotter i Ede)

Ljusdal (X) AIIa:3c (1920-1929) Bild 1930 / sid 987 (med man och tre barn i Ede)

Ås (Z) AIIa:2 (1913-1924) Bild 2380 / sid 226 (m man o tre barn i Täng)

Revsund (Z) AIIa:3b (1916-1928) Bild 2410 / sid 509 (fam i Ubyn, en son o en dtr hemma)

Östersund (Z) AIIa:3e (1925-1937) Bild 2430 / sid 1739 (Anna ensam m dotter född 1917)

Revsund (Z) AIIa:4b (1928-1937) Bild 2250 / sid 517 fam i Ubyn, Revsund)

Rödön (Z) AIIa:5a (1928-1944) Bild 1560 / sid 146 (med man o dotter samt fd fosterdottern)

Bräcke (Z) AI:10 (1892-1899) Bild 2080 / sid 197 (med man o dotter i Hufoulsviken) 

Fosterdottern Lydia

Resele (Y) C:5 (1895-1914) Bild 300 / sid 26 (Lydia föds)

Resele (Y) AI:11 (1892-1901) Bild 259 / sid 241 (familjen i Sorte)

Resele (Y) F:2 (1895-1917) Bild 160 / sid 12 (modern död)

Äkta dottern

Frösö (Z) C:7 (1912-1925) Bild 910 / sid 82 (dottern Siv Anna Elisabet föds)

Sven-Erik,

Vad hände egentligen din mormor? 

Hur kunde hon rädda sitt äktenskap trots att hon blev gravid med en annan?

Såvitt jag kan se så finns inte ett spår av din morfar i kyrkoböckerna. 

Men det måste ha upprättats en barnavårdsjournal på din mamma Ajna i Sollefteå när hon föddes.
Hör dig för med kommunarkivet i Sollefteå (0620-68 20 00) och be att få tala med den som har hand om kommunarkivet. Resele där hon växte upp tillhör Sollefteå så handlingarna bör finnas där. Av dem bör du kunna få namnet på din morfar.

Sista möjligheten är DNA - som inte jag men väl andra behärskar.
Såvitt jag förstår får du som svensk bästa resultatet om du väljer My Heritage DNA
Pröva det och hör av dig igen sedan om du behöver hjälp.


Lycka till!
Monica

Historien om ett fotografi...

 Johan Alfred Ohlman och hans hustru Evelina Fredrika Johansson

Understödstagarna i drängstugan vid Åbyholms gård.

Det är förre fritidscefen Uno Sköld som i sin facebookgrupp aktualiserar den här bilden publicerad på omslaget till fritidsförvaltningens tidskrift för mars månad 1970. Bilden vann den lokala fotoklubbens bildtävling det året - för idag 50 år sedan alltså. Men fotot var gammalt redan då.
Josef Andersson tog bilden 1930 när paret bodde i en drängstuga i Åbyholm tvärs över vägen från gården med samma namn. Det är 90 år sedan nu.

Uno Sköld skriver:
"Mannen heter Johan Alfred Ohlman och är född 1857-02-24 i Hedvig Eleonora församling. Gifte sig 1892-12-26 med Evelina Fredrika Johansson född 1857-09-10 i Vickleby församling i Mörbylånga kommun. Johan Alfred hade varit gift tidigare och det fanns barn i båda äktenskapen.
Paret bodde då på Åbyholm och inflyttade hit 1924-11-28. Står upptagen som arbetare. Paret flyttade ofta tidigare och var under en period upptagen som statdräng på Molnby. 1898-1909 finns han som ladugårdskarl på Hogsta i Lovö församling."

Mattias Dethorey berättar vidare från Vallentuna Bildarkiv:
Understödstagare* Johan Alfred Ohman och hans hustru Evelina Fredrika Ohman. Ohman hade tidigare varit ladugårdsskötare och bodde med sin hustru i en drängstuga mittemot Åbyholms gård. Stugan är nu riven.
Understödet var 50 kr per månad + hyra + bränsle.
Ohman var fanbärare i Vallentuna socialdemokratiska arbetarkommun och var en duktig sångare.

* Understödstagare
Tidningen Släkthistoria har en bra artikel om livet för de allra fattigaste då, de som var understödstagare.
Du hittar den här.

_________________________________

Men vilka var de egentligen?
Hur såg deras liv ut innan Josef Andersson knäppte den prisbelönta bilden?
Det är en för mig oemotståndlig fråga... 

Johan Alfred Ohlmans barndom och uppväxt
Johan Alfred var son till handskmakare Sven Petter Ohlman från Laholm och hans hustru Ebba Aurora Wall. Familjen bodde i Stockholm på en lång rad adresser. Som de flesta andra på den tiden flyttade de mest varje år. Åren 1860-1870 återfinns de i Storkyrkoförsamlingen (Gamla stan), Klara och Katarina församlingar.

Johan Alfreds mor Ebba Aurora Wall dog 15/7 1869 "vid Kammakargränd" i Adolf Fredriks församling. Han var 12 år gammal och den yngste brodern bara sju. Pappa handskmakaren tog emellertid själv hand om sina barn tills de var flygfärdiga. Sedan barnen vuxit upp flyttade han 1878 till Katarina församling i Stockholm som änkling och ensamstående. I bland bor han för sig själv och ibland är han inneboende hos andra. Slutligen flyttar han 1890 till fattighuset på Skånegatan 1 där han dör 1891.

Familjen:
Sven Petter Ohlman född 23/3 1812 i Laholm - död 14/4 1891 i Maria Magdalena förs
Ebba Aurora Wall född 29/9 1820 - död 15/7 1869 i Adolf Fredriks förs
Barn:

1. Wilhelmina Aurora född 9/4 1848 (finns i familjen 1862)
2. Carl Fredrik Svante född 18/11 1853
3. Johan Alfred 24/2 1857
4. Per August född 7/6 1862

Kyrkoböckerna
Johan Alfred Ohlman i föräldrahemmet
Storkyrkoförsamlingen (A, AB) AI:74 (1858-1859) Bild 15 / sid 19 (föräldrahemmet)
Storkyrkoförsamlingen (A, AB) AI:77 (1859-1860) Bild 800 / sid 151 (föräldrahemmet)
Klara (A, AB) AI:137 (1860) Bild 8 (föräldrahemmet)
Klara (A, AB) AI:141 (1862) Bild 220 (föräldrahemmet)
Klara (A, AB) AI:142 (1863) Bild 358 (föräldrahemmet)
Storkyrkoförsamlingen (A, AB) AI:101 (1866-1867) Bild 26 / sid 45 (föräldrahemmet)
Katarina (A, AB) AI:130 (1867) Bild 69 / sid 127 (i föräldrahemmet)
Adolf Fredrik (A, AB) AI:87 (1870) Bild 93 / sid 176 (modern är inte längre kvar)
Adolf Fredrik (A, AB) AI:89 (1871) Bild 92 / sid 173 (ensam far med två söner)
Adolf Fredrik (A, AB) AI:91 (1872) Bild 85 / sid 157 (som ovan)
Adolf Fredrik (A, AB) FI:9 (1857-1870) Bild 390 / sid 382 (Ebba Aurora Wall död vid Kammak gr)

_______________________________________

Johan Alfred Ohlmans 1:a äktenskap

Uniformen vid mitten av 1860-talet.
Kungliga Livgardet till häst.
1770-1927.

Johan Alfred Ohlman kom våren 1873 till Kungliga Livgardet till häst som var ett kavalleriförband inom svenska armén. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison och var en del av Kunglig Mat:ts Liv- och hustrupper.
Livgardet fungerade dessutom som en egen församling i Stockholm och prästen skriver i församlingsboken om Johan Alfred att han hade hjälpliga kristendomskunskaper.

Johan Alfred blev gardist och skrevs in bland manskapet i 2:dra Sqvadronen.

Johan Alfred Ohlman var Gardist No 85 vid Livgardet till häst när han den 16/2 1879 gifte sig med Oscara Josefina Charlotta Andersson född 21/8 1858 i Katarina församling. Strax därpå föddes dottern Augusta Alfrida Josefina. De unga tu, 22 och 21 år gamla, hade bara varit gifta i sju månader när dottern kom till världen, påpekar prästen. Och bara några veckor senare måste Johan Alfred inställa sig i Kronohäktet på Långholmen.

Johan Alfred hade nämligen gripits för stöld 1877 och 1979 blivit dömd av tingsrätten till fyra månaders straffarbete. Som om det inte vore nog dömdes han också till ett års förlust av medborgerligt förtroende vilket varade till 27/1 1881. Det innebar att han förlorade sin rösträtt, att han inte fick vittna i domstol och inte heller fick inneha offentlig tjänst eller arbeta i annat yrke som krävde god frejd. Man kan därför utgå från att Johan Alfred därmed själv hade satt punkt för sin militära karriär. Resten av sitt liv var han verksam som statdräng, ladugårdskarl, ladugårdsförman och slutligen understödstagare.

För stöld af Tings Rätt dömd till 4 månaders straffarbete och 1 års förlust av medborgerligt förtroende.
Livgardet till häst (A, AB) AI:4 (1875-1887) Bild 101 / sid 97 

Johan Alfred Ohlman, fd Gardist, antecknas i "Polisunderrättelser" när han friges efter avtjänat straff i Kronohäktet på Långholmen. Han har straffats för 1:a resan stöld. Han togs in 2/10 1879 och frigavs 27/1 1880. Förlusten av medborgerligt förtroende kvarstod dock till 27/1 1881. 

Johan Alfred fick 4,50 riksdaler med sig ut ur fängelset. Det var en blandning av besparad arbetsförtjänst och egna medel.

Tidningen Släkthistoria skriver om livet i fängelset på Långholmen. 

Du hittar det här.

Polisunderrättelser (o) 1879 (1879) Bild 3130

I Kronohäktets kyrkoarkiv skrevs han in som Fånge No 227:

Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:7 (1877-1881) Bild 2660 / sid 232

Född: 1857 d:24 Februari Å Hedvig Eleonora förs i Stockholm.
Föräldrar: Fadren handskmakare i Stockholm. No 25 Nya gatan vid Nytorget å Söder. Modern död.
Uppfostran, förra yrke eller näringsfång: Gardist. Snickarelärling 1 1/2 år. I handskmakarelära.
Första och sista Nattvardsgången: Nattvard i Adolf Fredriks församling 1870
Ogift eller gift, om hustru och nära anförvanter leva: Gift. Har ett barn. Hustru och barn bor i Stockholm. Förut i No 16 Sörmlandsgatan. Hustrun arbetar i Brandts och Hofströms Tobaksfabrik.
Den församling där fången bör mantalsskrivas: Jacobs församling i Stockholm
Brottet: 1877 straffad för snatteri
Orsak ankomst till fångvårdsanstalten: Den 2 October 1879 dömd för 1:a resan stöld till straffarbete i 4 månader och förlust av meborgerligt förtroende i 1 (ett) år därutöfver enligt Kongliga tingsrätt K.R.U. av den 29 September 1879.
Strafftiden började den 2 October 1879.
Hjelplig kunskap i Christendom.
Nattvard den 17/12 1879.
Dagen när fängelse- eller arbetstiden slutas: 27/1 1880
Tiden när afgången skett, hur och vart: Afgick härifrån den 27/1 1880 efter uttjent straffarbete till Jakobs församling.
Anmärkning: P.B. från Lifgardet till häst af den 30 Sept 1879.


Familjen lämnar Livgardet 
och flyttar till Katarina församling 14/9 1880. Där bor de på en rad olika adresser under ett antal år. Och en olycka kommer sällan ensam. Makarna Ohlman förlorar sin son Karl Gustaf Julius som dör av bronchitis bara några månader gammal 1881. De får ytterligare tre barn varpå hustrun Oskara Josefina Charlotta dör den 26/8 1891 och lämnar de kvarvarande barnen  11, 8, 6 och 3 år gamla moderlösa. Året därpå dör även äldsta dottern av hjärninflammation 12 år gammal. Ett halvår senare gifter Johan Alfred om sig. Allt medan hans barn skingras för vinden.

Johan Alfreds 1:a familj:

Johan Alfred Ohlman född 24/2 1857 i Hedvig Eleonora - död 25/9 1944 i Högalids förs
Oskara Josefina Charlotta Andersson född 21/8 1858 i Katarina - död där 26/8 1891 av akut lung- och tarminflammation. 

Barn:

1. Augusta Alfrida Josefina Ohlman född 9/9 1879 i Livgardet till häst - död 6/6 1892 i Hedvig Eleonora. Dödsorsak: Hjärninflammation. Hon blev 12 år 8 mån och 27 dag gammal.
2. Karl Gustaf Julius Ohlman född 27/12 1880 i Katarina förs - död 6/4 1881 i Katarina av Bronchitis. Han blev tre månader och 10 dagar gammal.
3. Maria Axelina Ohlman född 15/1 1883 i Katarina förs. Hon beskrivs i Rotemannen som ett ensamt barn efter moderns död. Man måste fråga sig var Johan Alfred hade tagit vägen! Maria Axelina togs emellertid omhand av Fattigvårdsnämnden och placerades 8 år gammal som fosterbarn hos en korpral i Blackstad, Kalmar län. Där blev hon kvar till 1899 då hon ca 16 år gammal återvände till Stockholm för att bli piga. Hon dör 2/9 1948 i Gustav Vasa förs, Stockholm.
4. Karl Gustaf Edvin Ohlman född 30/6 1885 i Katarina. Han blir  Barnhusbarn No 405 när han sex år gammal utplaceras som fosterbarn hos en arbetarefamilj i Lofthammar där han senare också är dräng 1900 och 1910 på andra gårdar. Han dör i Västervik den 14/12 1969.
5. Elin Regina Elvira Ohlman född 23/5 1888 i Katarina förs. Den tre år gamla Elin blir efter moderns död Barnhemsbarn 3414. Hon placerades hos en skräddarefamilj i Kolbäck, Västmanland. Familjen flyttar till Köping 1895 och hon får följa med. Femton år gammal flyttar hon till Stockholm den 10/11 1903 för att bli piga. Därifrån emigrerar hon 1907 till Amerika. Hon reser ensam från Göteborg den 19/8 1907 med fartyget Spero till Hull i England. Därifrån far hon vidare till Liverpool för att gå ombord på S/S Baltic som avseglar mot New York den 22/8 1907. Det står kort och gott Elin Ohlman i passagerarlistan.

Elin Regina Elvira blev fosterbarn hos hyresgästen och skräddaren Johan Oskar Welin som sedan 2/2 1889 var gift med Anna Mathilda Lundqvist.

Elin R Ohlman steg i land i New York den 30/8 1907 och passerade Ellis Island. Här står antecknat att hon är 19 år, ensamstående och att hon rest från Liverpool med SS Baltic.

Under "Ytterligare personer" står Jo Melin och PM Lundquist. Det ser ut som att de skulle vara medresenärer men visar sig vara fosterföräldrarna Johan Oskar Welin och Anna Mathilda Lundqvist som enligt husförhörslängderna aldrig lämnade Sverige. De står med andra ord antecknade på Ellis Island som Elin Ohlmans närmast anhöriga.

Det står emellertid också att hon i Amerika ska mötas upp av sin "Uncle".
Inget namn dock.
Det var, såvitt jag kan se, inte på fosterfars sida. Han kom från Munktorp och ingen i familjen har noterats som emigrerad till Amerika. På fostermors sida är det knepigare. Födelseboken för 1859 i Sura har brunnit och hon finns inte inskriven på rätt datum, såvitt jag kan se.

Efter ankomsten till New York i augusti 1907 kan jag inte hitta henne. Men det beror på min oförmåga och ingenting annat.

1.  

Bilden föreställer S.S Baltic som 1907 tog Elin Ohlman från Hull i England till New York i America. S.S. Baltic gick i trafik 1904-1933 och var världens största skepp till 1905. Läs mer om fartyget här.

Kyrkoböckerna (Första familjen)
Husförhörslängder, församlingsböcker och dödböcker
Livgardet till häst (A, AB) AI:3 (1859-1874) Bild 157 / sid 152 (Johan Alfred hos Livgardet)

Livgardet till häst (A, AB) AI:4 (1875-1887) Bild 101 / sid 97 (första äktenskapet och straff)

Livgardet till häst (A, AB) AI:4 (1875-1887) Bild 111 / sid 107 (frun o dottern)

Livgardet till häst (A, AB) C:3 (1841-1887) Bild 94 / sid 177 (dottern Augusta Alfrida Josefina föds)
Polisunderrättelser (o) Reg:1878-1884 (1878-1884) Bild 1570 / sid 305 (1879 brott D152)
Polisunderrättelser (o) 1879 (1879) Bild 3130 (D = frigivna personer sid 152)
Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:7 (1877-1881) Bild 180 (registret, han finns med)
Kronohäktet Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:7 (1877-1881) Bild 2660 / sid 232
Hedvig Eleonora (A, AB) FI:14 (1890-1893) Bild 188 / sid 185 (Augusta Alfrida död)

Katarina (A, AB) FI:25 (1878-1883) Bild 207 / sid 139 (Carl Gustaf Julius dör)
Katarina (A, AB) FI:28 (1890-1892) Bild 139 / sid 101 (hustrun dör)

Rotemansarkivet i Stockholm (1878-1926)
Om hur (första) familjen flyttade inom huvudstaden 
1880           fd gardist Gridgatan, Katarina församling med fru och äldsta dottern.
1880-1881 fd gardist Trädgårdstvärgränd 13, Katarina församling med fru och två äldsta barnen.
1881-1882 fd gardist Västra Kvarngränd 6, 8, Katarina församling med fru och äldsta dottern.
1882          fd gardist Västra Kvarngränd 4, Katarina församling med fru och äldsta dottern.
1884-1885 fd gardist Lilla Pilgränd 8, Katarina församling med hustru och tre barn.
1887-1888 fd gardist Hammarbygatan 2, Katarina församling med hustru och tre barn.
1888          fd gardist Kocksgatan 8, Katarina församling med hustru och fyra barn.
1888-1889 fd gardist Götgatan 60, Katarina församling med hustru och fyra barn.
1889-1890 fd gardist Högbergsgatan 22, Katarina församling med hustru och fyra barn.
1890-1891 Arbetskarl Tullportsatan 59, Katarina församling med hustru och tre barn. Hustrun dör.

_________________________________________________

Evelina Fredrika Johanssons barndom och uppväxt på Öland
Johan Alfreds blivande 2:a hustru
Evelina Fredrika Johansson född 10/91857 i Vickleby, Kalmar län var dotter till Inhysesmannen Johannes Lindberg och hans hustru Eva Charlotta Christiansdotter i Stora Frö, Vickleby på Öland.
Familjen var inhyses i Stora Frö till 3/11 1865 då de blev inhyses i Stora Wickleby. Det var väl helt enkelt så att gårdarna delade på ansvaret för de fattigase. Efter faderns död blev barnen inhyses i Karlevi, Vickleby. De höll åtminstone ihop och tycks ha klarat sig själva.

Familjen:
Johannes Lindberg född 14/2 1822 i Norra Möckleby - död 16/11 1872 i Vickleby
Eva Charlotta Christiansdotter född 8/4 1822 i Vickleby - 22/9 1868 i Vickleby av förkylning och svullnad. Hon blev 46 år 5 mån 14 dag gammal. Eva Charlotta var dotter till snickaren Kristian Comstadius och hans hustru Lena Stina i Vickleby.
Barn:

1. Wilhelm född 16/10 1854 i Vickleby - 8/1 1866 i Vickleby. (11 år 2 mån 22 dag)
2. Evelina Fredrika född 10/9 1857 i Vickleby - till Stockholm 7/1 1882 (24 år)
3. Carolina Annette född 22/1 1861 i Vickleby - till Östuna 18/10 1886 (drygt 25 år)
4. Johanna Christina född 8/10 1864 i Vickleby - till Stockholm 19/10 1881 (17 år)
5. Selma Lovisa född 17/12 1867 i Vickleby - till Stockholm 1/5 1889 (21 år)

Evelina Fredrika skulle just fylla 11 år när modern dog. Syskonen var 7 och 4 år gamla och minstingen bara 9 månader. När fadern dog var de 15, 12, åtta år och fem år gamla. Men de tycks, som sagt, ha hållit ihop och klarat sig själva som inhyses i Karlevi. Just det var kanhända ett visst skydd. Som inhyses hade de troligen rätt till viss hjälp, gissar jag. Barnen står antecknade med sin far fast han varit död både länge och väl. När de väl ger sig i väg och lämnar Öland är de tämligen vuxna.

Evelina Fredrika föder en oäkta dotter Hilma Viktoria 6/6 1891 i Sollentuna. Hon är då ladugårdspiga vid Sollentunaholm No 1, ett säteri dit hon kommit från Norrsunda 16/11 1889. Hon bör alltså ha blivit gravid i Sollentuna.

Godsägare för Sollentunaholm var Häradshöfding Robert Montgomery-Cederhielm född 1851 och hans hustru friherrinnan Emilie Montgomery-Cederhielm född Funck 1861. Han ägde och drev Stockholms Norra Jästaktiebolag. Makarna hade fyra söner. Det fanns också gott om annat manfolk på gården - om man vill skänka en tanke åt vem som kan ha varit Hilma Viktorias biologiska far. En ladugårdspiga som Evelina Fredrika hade just ingenting att sätta emot om någon av gårdens herrar ville ta för sig. Och blev hon med barn så blev hon också oftast utslängd.

Inga dopvittnen, skriver prästen om lilla Hilma Viktorias dop. Det kan bara betyda att Evelina Fredrika var tämligen ensam. Hennes dotter blev emellertid döpt i Sollentuna den 14 juni 1891 och några månader senare, den 3/12 1891, flyttar mor och barn till Lidingö.

Hilma Viktoria var emellertid inte Evelina Fredrikas första barn, visar det sig. 
Vid sökning på hennes namn i Rotemansarkivet visar det sig att hon flyttade in till Stockholm från Mörkö i Sörmland 1886. Som Amma! Det betyder rimligtvis också att hon hade fött ett barn!

I Allmänna Barnhusets rullor för 1886 finns hon mycket riktigt som Amma No 52 och mor till flickan Elin Johanna Johansson född 9/4 1886 i Mörkö församling där hon också döptes den 3/5 samma år.

Evelina Fredrika hade kommit till Mörkö (där hon alltså blev med barn) från Brännkyrka 7/11 1884. Prästen skriver att hon saknar hinderslöshets och frejdebetyg för tiden 1882 24/11 - 1883 24/10. Saknar intyg om nattog, står det också. (?) Barnet Elin Johanna antecknas inte i husförhörslängden med sin mor.

Elin Johanna Johansson född 9/4 1886 i Mörkö. 
Hon togs in på Barnhuset i Stockholm den 5/6 1886 som Barnhusbarn No 1099 med Försäkringsbok No 119017. Hon lämnades ut som fosterbarn den 20/6 1886 till Parkägaren och Kronobåtsman Lars Johan Berg och hans hustru i Strandskogen, Algutsrums församling, Kalmar stift. Elva år senare, den 2/1 1897, har fosterfadern drunknat. Hans änka Johanna Sofia Jonsdotter behåller emellertid sitt barnhusbarn som fosterdotter.
Anteckningar i april 1898: Enligt uppgift af skolläraren har flickan mycket klen fattningsförmåga samt är något lat (endast 2dra klass). Dock lycklig och välartad.
Den 15/5 1900 får flickan (14 år gammal) en belöning om 25 kr från barnhuset. Kanske var det dags för henne att stå på egna ben då.

Folkräkningen 1890 bekräftar att Elin Johanna Johansson var barnhusbarn hos båtsmannen och parkägaren Lars Johan Berg (född 1842 i Algutsrum) och hans hustru Sofia Johanna Jonsdotter (född 1840 i Torslunda). De hade tre egna hemmavarande söner födda 1871, 1878 och 1879. Den äldste var sjöman och kanske inte så ofta hemma i Strandskogen, Algutsrum.

Folkräkningen 1900 visar att Elin Johanna Johansson bodde kvar i familjen trots att fosterfadern hade drunknat. Hon kallas både barnhusbarn och fosterdotter till fostermor som har sina två yngsta söner hemma. Ett barnhusbarn/fosterson fött 1899 har tillkommit som ett sätt att faktiskt kunna tjäna en slant till hushållskassan. Elin Johanna får tre år i småskolan. Det är allt.

I folkräkningen 1910 har Elin Johanna Johansson givit sig ut i världen och arbetar som piga. Hon får två oäkta barn innan hon gifter sig 1916 med lägenhetsägare Axel Erik Nilsson född 1875 i Västervik och flyttar till Hultsfred. Barn:

1. Valborg Linnea född 1911 i Hvena (oäkta)
2. Fanny Mariana född 1914 i Hvena (oäkta)
3. Anna Linnea född 1917 i Torpa, 
4. Karl Folke född 1918 i Vena och 
5. Aina Viktoria född 1923 i Vena, Kalmar län. 

Elin Johanna blir änka 18/1 1953 och går själv ur tiden 18/7 1967. Hon var då skriven i Vakthem, Främsteby 2, Vena kommun i Kalmar län.

Kyrkoböckerna (Evelina Fredrikas familj)
Vickleby (H) C:5 (1837-1859) Bild 20 / sid 33 (Wilhelm föds. Fadern inhyses i St Frö)
Vickleby (H) C:5 (1837-1859) Bild 23 / sid 39 (Evelina Fredrikas födelse. Fadern inhyses i St Frö)
Vickleby (H) C:4 (1810-1860) Bild 105 / sid 203 (Evelina Fredrika föds)
Vickleby (H) AI:6 (1861-1870) Bild 60 / sid 109 (föräldrahemmet i Stora Frö)
Vickleby (H) AI:6 (1861-1870) Bild 105 / sid 199 (mor o bror dör i Stora Wickleby)
Vickleby (H) EI:1 (1861-1894) Bild 45 (storebror död, ingen orsak angiven)
Vickleby (H) EI:1 (1861-1894) Bild 49 (mor död)
Vickleby (H) AI:7 (1871-1880) Bild 149 / sid 286 (far dör)
Vickleby (H) AI:7 (1871-1880) Bild 54 / sid 96 (far dör där också, konstigt. Inhyses Carlevi)
Vickleby (H) AI:8 (1881-1890) Bild 54 / sid 45 (här lever far igen, konstigt. Inhyses Karlevi)
Mörkö (AB, D) AI:16 (1881-1890) Bild 17 / sid 12 (Evelina Fredrika i Hörningsnäs)
Mörkö (AB, D) CI:6 (1882-1894) Bild 260 (dottern Elin Johanna föds i Hörningsnäs, Mörkö)
Sollentuna (AB) CI:10 (1870-1894) Bild 950 / sid 88 (dottern Hilma Viktoria föds)
Sollentuna (AB) AI:22b (1886-1895) Bild 590 / sid 244 (ladugårdspiga i Sollentunaholm)
Lidingö (AB) AI:17 (1891-1895) Bild 670 / sid 55 (piga i Hersby, Lidingö med oä dotter)

_________________________________________________

Johan Alfred Ohlmans 2:a gifte
med Evelina Fredrika Johansson

Johan Alfred Ohlman gifter om sig annandag jul den 26/12 1892 med Evelina Fredrika Johansson från Vickleby på Öland. Hon har sin "oäkta" dotter Hilma Viktoria med sig i boet, påpekar prästen. Hilma Viktoria var bara ett och ett halvt år gammal när hon fick Johan Alfred som pappa. Själv hade han då förlorat alla sina fem barn från första giftet - två genom döden och tre för att de efter första hustruns död omhändertogs och placerades ut i olika fosterhem.

De nygifta bosätter sig i Islinge på Lidingö och påbörjar vad som kommer att bli en enda lång turné mellan de gårdar där arbete erbjuds som statdräng, ladugårdskarl eller ladugårdsförman. Minst en gång om året tvingades familjen flytta - se nedan. Evelina Fredrika och Johan Alfred fick fem barn i sitt äktenskap varav två överlevde barndomen, döttrarna Regina Ragnhild, född 1895 och Elin Elvira född 1899. Regina Ragnhild avled emellertid 26 år gammal på grund av ett utomkvädeshavandeskap. När Josef Andersson tog bilden av det gamla paret i Åbyholm hade de alltså bara ett gemensamt barn i livet.

Familjen:

Johan Alfred Ohlman född 24/2 1857 i Hedvig Eleonora, Stockholm
Evelina Fredrika Johansson född 10/91857 i Vickleby, Kalmar län

Makens utplacerade barn ur första giftet:

1. Maria Axelina Ohlman född 15/1 1883 i Katarina förs. I Rotemannen står att hon 1890-1891 är ett utomäktenskapligt eller ensamt barn. Hon tas omhand vid Anstalten Intagne Barn som administreras av Stockholms Stads Fattigvårdsnämnd. Utplacerad som fosterbarn åtta år gammal efter moderns död. Återvänder till Stockholm åtta år senare och blir piga. Från 1908 registreras hon som sömmerska. Hon dör 2/9 1948 i Gustav Vasa församling, Stockholm.
2. Karl Gustaf Edvin Ohlman född 30/6 1885 i Katarina. Barnhusbarn No 405 efter moderns död. Placerad som fosterbarn hos en fiskare i Lofthammar där han verkar ha blivit kvar. Han är ogift 1910 men gifter sig med Elin Maria Hagert född 31/8 1894 i Örtomta. Karl Gustaf Edvin dör i Västervik 14/12 1969. Barn:                    1. Olve Hubert född 16/3 1917
   2. Ulla Maria Kristina född 11/4 1920                   
3. Elin Regina Elvira Ohlman född 23/5 1888 i Katarina förs. Barnhemsbarn 3414 placerad i Kolbäck, Västmanland. Emigrerar till Amerika 19 år gammal 1907.

 Hustruns "oäkta" barn:

Elin Johanna Johansson gift Nilsson född 9/4 1886 i Mörkö, Sörmland - Död 18/7 1967 i Vena, Kalmar län. Bortlämnat. Barnhusbarn No 1099. Se nedan. Hon gifter sig 11/12 1916 med Axel Erik Nilsson född 4/7 1875. Hon har två oä barn med sig i boet och tillsammans får de tre barn till.

1. Valborg Linnea född 8/11 1911 i Hvena (oäkta)
2. Fanny Mariana född 30/7 1914 i Hvena (oäkta)
3. Anna Linnea född 16/9 1917
4. Karl Folke född 30/12 1918
5. Aina Viktoria född 13/7 1923

Hilma Viktoria Ohlman gift Andersson född 6/6 1891 i Sollentuna. Hon bor med sin mor och ser Johan Alfred som sin far. Hon bär till och med hans namn. När hon blir stor nog arbetar hon som tjänarinna i olika stockholmsfamiljer. Hon gifter sig 1918 med Arvid Fritiof Andersson född 1889 i Oskarshamn. De får barnen:

1. Arvid Gunnar född 31/8 1917 i Storkyrkoförsamlingen
2. Bengt Lennart född 10/8 1921 i Brännkyrka
3. Dagny Hillevi född 1923 i Oskarshamn
4. Elis Sigvard född 1924 i Oskarshamn
5. Stig Rune född 1929 i Oskarshamn

Hilma Vitoria dör slutligen 19/8 1971 i Oskarshamn

Gemensamma barn:

1. Johanna Augusta Ohlman född 11/2 1894 i Stockholms Näs (?) - död 7/2 1895 i Ekerö av slaganfall. Hon blev 11 månader och 26 dagar gammal.
2. Regina Ragnhild Ohlman född 26/9 1895 St Olof, Stockholms län - 13/5 1922 i Katarina. Hon var då gift med instrumentmakare Fritz Johan Emanuel Nilsson o bosatt på Södermannagatan 44. Dödsorsak: Graviditas extra uterina, dvs ett utomkvädeshavandeskap och blev 26 år 7 mån o 27 dag gammal.
3. Knut Julius Gustaf Ohlman 13/1 1898 i Munsö - död där 11/7 1898 av magkatarr. Han blev Han blev 5 mån 28 dagar
4. Elin Elvira Ohlman gift Holst född 20/7 1899 på Lovö. Elin Elvira är från 1916 piga, tjänarinna, köksa och diskerska hos olika stockholmsfamiljer. Det sistnämnda för övrigt i Rosenbad 1925 och framåt vilket kanske är en restaurang. Hon är fortfarande ogift diskerska hos direktör Agnar Meurling på Restaurant Rosenbad 1940. På restaurangen finns även en vaktmästare Gustaf Herman Holst född 28/9 1889 i Växjö. Hon är ogift men han är gift. De gifter sig emellertid med varandra 2/4 1941 och flyttar ihop på Malmskillnadsatan. De tycks inte få några barn. Han dör så hon blir änka 18/2 1955 och ensam kvar i lägenheten. 1970 har hon flyttat till Storskärsgatan i Oscars församling, Stockholm, och där är hon skriven när hon dör 4/8 1974.
5. Olof Ohlman född 20/6 1901 i Ljusterö - död 20/6 1901 i Ljusterö av för tidig födelse.

Hur familjen (2) flyttade mellan församlingar där arbete erbjöds.
Husförhörslängder, församlingsböcker och dödböcker.
Från Stockholm 1892 till Islinge, Lidingö som arbetare och ut igen som nygift till Katarina 11/4 1893
Från Stockholm Näs* 23/11 1894 t Skytteholm i Ekerö statdräng och ut till St Olof (Ad Fr) 20/4 1895
Från Katarina förs 11/12 1893 till Öråker i Kungsängen statdräng och ut till Ekerö 20/11 1894
Från Ekerö 14/11 1895 till Wenngarn i Sigtuna som statdräng och ut igen till Munsö 27/10 1896
Från St Olof (Ad Fredr) Sthlm 9/11 1896 t Norrby Munsö s statdr o ut till sid 148 Munsö 3/11 1897
Från Munsö sid 240 3/11 1897 till Bona i Munsö som statdräng och ut igen till Adelsö 5/11 1896
Från Munsö 19/11 1898 till Hogsta på Lovö som ladugårdskarl och ut igen till Ljusterö 24/10 1900
Från Lovö 30/11 1900 till Marum på Ljusterö som statdräng och ut igen till Norrsunda 23/10 1901
Från Ljusterö 12/11 1901 till Norslunda i Norrsunda som statdräng och ut igen till Ösmo 23/4 1904
Från Norrsunda 30/5 1904 till Walla i Ösmo som statdräng och ut igen till Vallentuna 25/10 1905
Från Ösmo 25/11 1905 till Molnby, Vallentuna som statdräng och ut igen till Järfälla 16/2 1906

*Stockholm Näs ska vara detsamma som Kungsängen.

1900-1908  Ett år som statdräng i Molnby, Vallentuna

Familjen kommer 25/11 1905 till Vallentuna där Johan Alfred blir statdräng i Molnby.

Godsägaren hette Lars August Emil Bergström född 28/8 1848 i Stockholm gift med Karolina (Petersson) Törnvall född 18/2 1859 i Dänningelund, Kronobergs län. De hade vid den tiden två fosterbarn, en flicka och en pojke och en väldig massa statare med familjer som bodde på gården. 
Johan Alfred och hans familj kom närmast från Ösmo 25/11 1905. De flyttade vidare till Järfälla efter bara några månader den 16/2 1906. 

Från Järfälla 14/4 1906 till prästgården på Värmdö som ladugårdskarl och ut igen till Täby 15/5 1909
Från Värmdö 17/5 1909 till Skålhamra, Täby som Ladugårdsdräng och ut igen till Boo 27/10 1909
Från Täby 8/11 1909 till Lännesta i Boo som ladugårdskarl och ut igen till Ösmo 21/4 1911
Från Boo 11/5 1911 till Sjövik i Sorunda som ladugårdskarl och ut igen till Lovö 17/5 1912
Från Sorunda 21/5 1912 till Norrby, Lovö som Ladugårdskarl och ut igen till Lunda 22/10 1914
Från Lunda 15/5 1915 till Vallstanäs Norrsunda som statdräng och ut till Maria förs, Sthlm 22/5 1916
Från Storkyrkoförsamlingen 22/11 1917 till Ytterselö ladugårdsförm till Västerhaninge 19/4 1918
Från Ytterselö 19/4 1918 till Västerhaninge ladugårdsförman och ut igen till Vallentuna 31/12 1920.
Inflyttade till Vallentuna 28/11 1924 som arbetare vid Åbyholm och ut igen till Stockholm 1931.

1923-1931 Arbetare i Åbyholm, Vallentuna
Och nu kommer de tillbaka till Vallentuna den 28/11 1924. 
Förre ladugårdskarlen Arbetaren Johan Alfred Ohlman född 24/2 1857 i Hedvig Eleonora förs
Hustrun Evelina Fredrika född Johansson född 10/9 1857 i Vickleby, Kalmar län. 
De slår sig ner i Åbyholm. Där finns då en hemmnsägare Klas Alfred Berg och två arrendatorer, Gustaf Teodor Jansson och Gustaf Adolf Karlsson. Johan Alfred med fru står inskrivna under den sistnämnde. De flyttar vidare inom församlingen 1931. Men om det finns ännu inga kyrkoböcker på nätet.

1940
I samband med 1940 års folkräkning bor makarna emellertid kvar i Vallentuna. Hon var husmor och han var ladugårdskarl i Mörby 1:32 (Solberga).

Makarna Ohlsman lämnade Vallentuna för Stockholm till sist och var vid sin död bosatta på Skånegatan 1 i Högalids församling i Stockholm - precis om Johan Alfreds far vid sin död 1891.

Rosenlunds ålderdomshem 1896
Foto: Gimberg, Carl Johan (1854-1931).

Det visar sig att på Skånegatan 1 låg då Rosenlunds sjukhus som hade öppnat 1887 som ett gemensamt fattighus för Maria Magdalena och Katarina församlingar - det så kallade Södra fattighuset - som med tiden blev Rosenlunds ålderdomshem. Med en kyrksal i mitten bodde femton åldringar i varje sal i de logementliknande byggnaderna.

När Josef Andersson tog sin bild av det gamla paret hade de ett enda gemensamt barn kvar i livet. Fem av Johan Alfreds tio barn hade gått hädan som barn och en mötte döden när hon själv skulle bli mor. Ingen vet om han återfick kontakten med barnen ur sitt första gifte. Dottern Elin var till och med i Amerika såvida hon nu hade överlevt.

Den späda lilla gumman Evelina Fredrika hade fött sju barn varav de fem sista med Johan Alfred. De enda som förde hennes gener vidare var märkligt nog de två "oäkta" flickorna som tillsammans gav henne tio barnbarn. Man får hoppas att hon hade kontakt med och stöd av åtminstone några av dem.

  Evelina Fredrika Ohlman född Johansson dog 30/5 1942 (85 år 8 månader och 20 dagar gammal)
Johan Alfred Ohlman dog 25/9 1944 (87 år 7 månader och 1 dag gammal)

Kyrkoböckerna (Johan Alfreds 2:a familj)

Husförhörslängder, församlingsböcker och dödböcker
Lidingö (AB) AI:17 (1891-1895) Bild 670 / sid 55 (Evelina Fredrika i Hersby med oä dotter)

Lidingö (AB) AI:17 (1891-1895) Bild 600 / sid 48 (Johan Alfred och Evelina Fredrika gifter sig)

Kungsängen (AB, C) AI:15 (1887-1897) Bild 610 / sid 50 (statdräng i Kungsängen)
Ekerö (AB) AI:23 (1894-1899) Bild 2460 / sid 236 (statdräng i Ekerö)
Munsö (AB) AIIa:1 (1896-1906) Bild 2460 / sid 240 (statdräng i Munsö)
Munsö (AB) AIIa:1 (1896-1906) Bild 1540 / sid 148 (statdräng i Munsö)
Lovö (AB) AIIa:1b (1898-1909) Bild 1670 / sid 402 (ladugårdskarl i Lovö)
Ljusterö (AB) AIIa:1 (1896-1905) Bild 1710 / sid 160 (statdräng i Ljusterö)
Sigtuna, Sankt Olof och Sankt Per (AB) AIIa:2 (1895-1903) Bild 1130 / sid 403 (statdr Wenngarn)Ösmo (AB) AIIa:4 (1901-1905) Bild 1740 / sid 456 (statdräng i Ösmo)
Vallentuna (AB) AII:1b (1900-1908) Bild 170 / sid 218 (Statdräng i Molnby, Vallentuna)
Norrsunda (AB) AIIa:1 (1900-1905) Bild 2180 / sid 214 (statdräng i Norrsunda)
Värmdö (AB) AIIa:3 (1902-1911) Bild 160 / sid 8 (ladugårdskarl i prästgården, Värmdö) 
Täby (AB) AIIa:3 (1908-1916) Bild 5370 / sid 526 (ladugårdsdräng i Skålhamra, Täby)
Sorunda (AB) AIIa:6 (1906-1913) Bild 141 / sid 484 (ladugårdskarl i Sjövik, Sorunda)
Boo (AB) AIIa:3 (1909-1920) Bild 130 / sid 3 (ladugårdskarl i Lännesta i Boo)
Lovö (AB) AIIa:2 (1910-1920) Bild 2160 / sid 204 (ladugårdskarl  Norrby, Lovö)
Norrsunda (AB) AIIa:3 (1912-1919) Bild 830 / sid 72 (statdräng i Norrsuna)
Ytterselö (D) AIIa:3 (1916-1921) Bild 1970 / sid 184 (ladugårdsförman i Ytterselö)
Västerhaninge (AB) AIIa:7 (1915-1921) Bild 230 / sid 405 (ladugårdsförman i Västerhaninge)
Vallentuna (AB) AII:4a (1923-1931) Bild 960 / sid 83 (arb v Åbyholm) o flytt inom Vallentuna1931.
Här tar det emellertid slut på föresamlingsböcker på nätet. Man får åka till Riksarkivet om man vill veta vad de hade för sig i Vallentuna.
I folkräknngen 1940 bor de i Mörby 1:32 (Solberga) Vallentuna

Dödboken
Ljusterö (AB) CI:12 (1895-1922) Bild 3450 / sid 20 (Olof dör)
Ekerö (AB) EI:3 (1895-1932) Bild 600 / sid 1 (Johanna Augusta dör)
Munsö (AB) FI:3 (1895-1943) Bild 90 / sid 7 (sonen Knut Julius Gustaf död)

Rotemansarkivet i Stockholm (1878-1926)
Om hur familjen flyttade inom huvudstaden (andra familjen)
1893 Arbetare Holländargatan 9, Katarina församling med ny fru och hennes dotter
1916 Arbetare Högalidsgatan 38 med andra hustrun.
1916-1917 Slakteribiträde. Lilla Nygatan 20, Sankt Nikolai församling med andra hustrun
Därefter upphör Rotemansarkivet 1926.

Reservation för läs- och skrivfel.

Någon som vet mer?

Elisabett Månsdåtter[redigera | redigera wikitext]

Hoppa till navigeringHoppa till sök

Elisabett Månsdåtter, var en svensk petitionär. Hon ledde år 1647 en grupp barnhemsbarn ända fram till drottning Kristina för att framlägga sina klagomål på den dåliga behandlingen på Barnhuset.

Elisabett Månsdåtter var en föräldralös flicka placerad på Stora Barnhuset i Stockholm. Den 25 mars 1647 hade barnen på Barnhuset inte mottagit några pengar att köpa mat för på länge. De hade tvingats pantsätta sina kläder och tigga på gatan på Norrmalm för att kunna få pengar till mat. Samma dag ledde Elisabett Månsdåtter 16 av sina kamrater upp till Tre Kronor för att som medborgare begära audiens för monarken för att klaga. Barnen lyckades ta sig ända in i Rikssalen och lägga fram sina klagomål för drottning Kristina, där Elisabett Månsdåtter förde gruppens talan, en anmärkningsvärd händelse under en tid då inte ens vuxna med hög status alltid lyckades komma så långt.

Elisabett Månsdåtter och händelsen med barnhusbarnens audiens ingick i Stadsmuseet i Stockholms utställning Svalan - ett kvarter i 1600-talets Stockholm, under 2012-januari 2015.

Källor[redigera | redigera wikitext]

• Byggnadskollegiets protokoll 27 mars 1647 (handskrift), Stockholms stadsarkiv
• Stockholmskällan