måndag 18 november 2013

Emigrantinstitutet läggs ner - kassan är tom

Växjö 2013-11-13 | Uppdaterad 2013-11-13

Stiftelsen Svenska Emigrantinstitutet begärs i likvidation. Beslutet fattades av styrelsen på tisdagskvällen.
– Vi har inte pengar kvar i kassan helt enkelt, säger stiftelsens ordförande, Harald Runblom.

LäS MER


Emigrantinstitutets ekonomi har under en längre tid varit pressad. Växjö kommun och Landstinget Kronoberg slutade ge bidrag 2008 på grund av en organisatorisk konflikt med Kulturparken, som ägas av kommunen och landstinget.

– Och utan bidrag är det svårt att bedriva den här typen av verksamhet. Men vi har haft en väldigt bra personal och skickligt föreståndare som skaffat uppdrag åt institutet. Vi har levt på de överskottsmedlen kan man säga. Men det håller inte hur länge som helst, säger Harald Runblom.
Vad händer nu?
– Vi lägger ner verksamheten men vi har inte fattat några detaljbeslut ännu. Det kommer vi göra i december.
Vad händer med samlingarna?
– De vill ju kommunen och landstinget ha. De har kommit tillbaks till styrelsen nu efter fyra och ett halvt år och inriktar sig på att ta över samlingarna.
Vad säger du om det?
– Vi har inte diskuterat det i detalj men vi har ett samarbetsavtal med Kulturparken, ett samarbete som inte har fungerat vill jag säga, och i det avtalet står det att om verksamheten i stiftelsen läggs ner så ska samlingarna i första hand erbjudas Kulturparken mot skälig ersättning. Men begreppet skälig ersättning har vi inte diskuterat.
Hur ser du på att ni har hamnat i den här situationen?
– Det är väldigt beklagligt, sett mot bakgrund av att det var en lysande verksamhet under hela Ulf Bejboms föreståndartid och det hade kunnat fortsätta lika bra men med en viss annan inriktning. Men det skedde inte.
Hur många anställda berörs?
– En handfull. Det är inte så stor personal. Men jag vill säga att personalen gjort en väldigt bra insats under de här åren.
Var styrelsen enig?
– Ja, vi var eniga om beslutet att upplösa stiftelsen. Men jag kan inte svara på detaljer här. Det finns en stiftelsejuridik här som jag inte är insatt i. Men stiftelsen har ju ett uppdrag, inskrivet i stadgarna, och har man inte pengar att driva verksamheten så måste man göra något. I det här fallet är det att lägga ner det hela men hantera det med värdighet.

Vad förväntar du dig för reaktioner på det här?
– Man kan ju bara beklaga men på ett sätt var det väl väntat. Stiftelsen har försök agera utan kommun och landsting men det knepiga har varit att de ändå har gjort anspråk på sina styrelseposter utan att vara närvarande i styrelsen. Nu har de kommit tillbaka efter fyra och ett halvt år och vill vara med om en avveckling och ta hand om de materiella tillgångarna.
Vad säger du om det?
– Jag har ingen kommentar för dagen men det kanske säger sig självt, säger Harald Runblom.

torsdag 14 november 2013

En rasande trevlig person...

Till barn och barnbarn om de vill forska...

Publicerad 23 april 2013 Uppdaterad 7 maj 2013
    

- Folk brukar tycka att jag har det "tuttinuttigt" hemma, men jag tycker det är ombonat, säger Börre som både har änglar liggande på hyllan vid kaminen och troll på tavlor i trapphuset.

Foto: Tobias Sterner

En plats för både norrmän och salamandrar

I skogen vid Vallmotorp finns en gömd oas. Den heter Vallmon och ägs av en glad norrman vid namn Börre Börretun. Att platsen är så trevlig är hans förtjänst. Då han köpte stället var det i ett bedrövligt skick, men det hindrade inte honom. I stället blev det en utmaning och nu har han skapat ett hem precis som han vill ha det.

Fakta

Mer om Börre Börretun

Familj: far, sambo, sex barn och 14 barnbarn
Har arbetat med: dammsugarförsäljning, egen firma i 45 år, bilförsäljning
Fritidsintressen: spelar bowling för KSK och är själv festkommitté för laget, hus, trädgård och heminredning. Älskar fiske
Talang: sjöng och spelade gitarr på pubar i Eskilstuna förr
Firar: har redan firat med glada gäster till dragspelsmusik av svärsonen

Börre växte upp i nordnorska Tromsö och har bott i sydnorska Tönsberg. Talar både riksnorska och Oslodialekt. I 15-årsåldern flyttade han med familjen till Sverige och Eskilstuna. Med ett gott språköra talade han snart flytande svenska, nu hörs inte den norska dialekten längre.
Under 1970-talet började han köra rally för Vallentuna MK, där han bodde.
- Jag körde rally ända till 2000-talet, men när min rallybil blev stulen orkade jag inte börja om igen.
- I slutet av 1980-talet flyttade jag tillbaka till Norge, men trivdes inte. Det var inte mitt hem längre. Jag känner mig helsvensk.
I stället flyttade han till Katrineholm där han drev firman Bildoktorn på Vallavägen. Det var innan han hittade lokalen i Vallmotorp, där han kom att trivas så bra att han köpte stället då det blev till salu.
- Pappa var också bilmekaniker och jag har väl ärvt intresset efter honom.
Föräldrarna bodde kvar i Eskilstuna. När de med ålderns rätt behövde mer hjälp flyttade de till skolhuset som ligger på Börres tomt. Pappan bor där fortfarande. Mamma avled för några år sen. Skolbyggnaden är från tiden då Skogsvårdsstyrelsen hade en skola på platsen.
- De hade en provyta för olika trädslag. Det gör att jag bland annat har gran från Vietnam, med små, små kottar och gran från Söderhavsöarna med blå kottar som växer uppåt. Jag tycker att det är roligt med träden, men var tvungen att ta bort 98 träd runt huset för att få in dagsljus och sen en massa björkträd. Åtta ekar tog jag också ned och fick kratta och elda eklöv i tre år trots att träden var borta.
Under ett träd har Börre byggt en grillplats där han och sambon Britt Samuelsson kan sitta under det täta lövverket även om det regnar.
På baksidan av huset har Börre byggt både en stor altan med pool och i den böljande gräsmattan en hjärtformad damm.
- I dammen finns massor med salamandrar. Folk från länsstyrelsen har varit här och tittat för då fanns det bara ett par platser till i Europa där stor salamande rhar påträffats, säger Börre och måttar runt 25 centimeter med händerna.
- Jag trivs här och är riktigt hemmakär.