Mathias Lindow 2

Mor: Daisy Rose-Mari född 22/1 1954 i Kungsbacka, Halland
Morfar: Sven Olof Palmqvist
Mormor: Daisy Signe Elise Walldén / Nilsson / Folkesson född 14/11 1934 i Heliga Trefaldighet, Gävleborg
Hon var 19 år 2 månader 8 dagar gammal när Daisy Rose-Mari föddes. Sjukvårdsbiträde.
Gift 25/5 1960 med rörmontör Nils Roland Nilsson född 29/12 1938 i Brännkyrka, Stockholm
Makarna bodde 1960 på Norra Esplanaden 17 i Tierp.

Dottern Daisy Rose-Mari bor hos morföräldrarna i Hedesunda och heter av någon anledning Svensson
Gift 11/6 1966 med John Folke Folkesson född 8/12 1937 i Säfsnäs, Kopparberg.
1970 bor dottern Daisy Rose-Mari tillsammans med dem och heter Folkesson i efternamn.


1 (mm f)
Ernst Algot Walldén född 23/3 1911 i Hedesunda, Gävleborgs län – död 2/10 1987 i Hedesunda. Då skriven på Hallsbovägen 28, Hedesunda.
Son till: Hemmansägaren i Kofsta Erik Persson Walldén ohh Anna Brita Ekman i Hedesunda.

Hedesunda (X) C:11 (1909-1924) Bild 500 / sid 44 (Ernst Algot föds, föräldrarna var själva gossens dopvittnen)

Ernst Algot var:
1950 snickeriarbetare, 1960 traktorförare, 1970 och 1975 fabriksarbetare
Gift 31/12 1934 med Gerty Signe Elise Pettersson
Familjen bodde:
1940 och 1950 Kofsta Nr 2, Hedesunda, Gävleborg, som föräldrarna ägde.
1960-1985 minst: Box 671, Hedesunda

Hedesunda (X) AIIa:4a (1935-1943) Bild 1820 / sid 166 (familjen i Kofsta No 2)

Hedesunda (X) AIIa:4d (1935-1943) Bild 2630 / sid 1080 (familjen i Ölbo)


2 (mm m)
Gerty Signe Elise Pettersson född 12/1 1916 i Gävle
Oäkta dotter till: Signe Josefina Hedlund o gjuteriarbetare Oskar Erland Pettersson som gifte sig strax innan Gerty Signe Elise skulle fylla sju år.

Gävle Heliga Trefaldighet (X) CI:31 (1913-1916) Bild 3510 / sid 339
(Gerty Signe Elise föds. Fader okänd är struket och faderns namn sedan angivet.)

Gävle Heliga Trefaldighet (X) AIIaa:13 (1896-1923) Bild 1090 / sid 4904
Angående faderskapserkännande (i hennes husförhörslängd).

Gävle Heliga Trefaldighet (X) AIIaa:1a (1896-1924) Bild 1900 / sid 176 (erkänt faderskap i hans husförhörslängd)

Gerty Signe Elise Hedlund:
Gift 31/12 1934 med Ernst Algot Walldén
Barn:
1. Daisy Signe Elise Walldén född 14/11 1934 i Gävle Heliga Trefaldighet
2. Algot Donald född 9/4 1936 i Hedesunda – död 30/8 1936 i Hedesunda
2. Erna Doris född 3/4 1939 i Gävle Hel Tref
3. Gun Solveig född 29/6 1940 i Gävle Hel Tref
4. Anna Rosita född 20/7 1942 i Sandviken
5. Anita Margareta född 10/2 1945 i Hedesunda
6. Carina Elisabeth född 19/1 1953 i Hedesunda
7. Bo Erik Algot född 1/5 1959 i Hedesunda

1960 bodde även barnbarnet (dtr till Daisy Signe Elise) Daisy Rose-Marie Svensson född 22/1 1954 i Kungsbacka hos familjen. Hennes mor hade då gift sig Nilsson och bodde i Tierp.


3 (mm ff)
Snickare, hemmansägare o bonde
Erik (Persson) Walldén född 31/3 1880 i Hedesunda
Son till: bonden Per Eriksson ohh Stina Andersdotter i Brunn, Hedesunda

Hedesunda (X) C:7 (1862-1880) Bild 201 (Erik föds)

Hemmansägare i Kofsta No 2, Hedesunda
Gift 22/5 1904 med Anna Brita Ekman

Gävle Heliga Trefaldighet (X) AIIaa:8 (1896-1920) Bild 2790 / sid 3075 (snickeriarb Erik
          (Persson) Walldén arbetar i Gävle.)
Hedesunda (X) AIIa:1c (1897-1909) Bild 490 / sid 537 (familjen i Berg)
Hedesunda (X) AIIa:1c (1897-1909) Bild 1140 / sid 602 (familjen i Kofsta No 2)
Hedesunda (X) AIIa:2c (1910-1922) Bild 1130 / sid 645 (familjen i Kofsta)
Hedesunda (X) AIIa:3c (1923-1934) Bild 1240 / sid 666 (som ovan)
Hedesunda (X) AIIa:4a (1935-1943) Bild 1820 / sid 166 (som ovan)
Hedesunda (X) AIIa:4d (1935-1943) Bild 2630 / sid 1080 (familjen i Furulund 1, Ölbo)


4. (mm fm)
Anna Brita Ekman född 28/4 1887 i Hedesunda
Dotter till: Bonden Lars Ekman och Anna Andersdotter i Kofsta

Hedesunda (X) C:8 (1881-1890) Bild 118 (Anna Brita föds)

Gift 22/5 1904 med:
Erik (Persson) Walldén

Barn:
1. Erik Gunnar Walldén född 11/1 1905 i Hedesunda (utvandrade till Norra Amerikas Förenta Stater 14/11 1924. Snickare.
2. Anna Katrina född 8/12 1906 i Hedesunda
3. Elsa Viktoria född 6/12 1908 i Hedesunda – död av maglidande och slag kl 4 på eftermiddagen den 16/6 1913 i Hedesunda ”Läkare: ingen”
4. Ernst Algot född 23/3 1911 i Hedesunda (maskinsnidare)
5. Elsa Viktoria född 19/7 1913 i Hedesunda – död av lungkatarr o messling klockan 11 på förmiddagen den 18/3 1915 i Hedesunda. Läkare Dr J Löthberg..
6. Astrid Linéa född 26/12 1915 i Hedesunda
7. Gunborg Teresia född 19/5 1918 i Hedesunda
8. Otto Gottfrid född 15/12 1920 i Hedesunda (jordbruksarbetare)
9. Ture Konrad född 11/9 1923 i Hedesunda
10. Alva Viktoria född 21/9 1927 i Hedesunda

Hedesunda (X) F:4 (1912-1940) Bild 210 / sid 9 (dtr Elsa Viktoria I död)
Hedesunda (X) F:4 (1912-1940) Bild 360 / sid 24 (dtr Elsa Viktoria II död)


5. (mm mf)
Oskar Erland Pettersson född 7/1 1895 i Gävle
Gjuteriarbetare och senare skomakare och senare reparatör
Son till: Snickeriarbetare Erik Pettersson och Anna Katarina Eriksson

Riksarkivet: Gävle heliga trefaldighet. Oskar Gerhard föds. Båda föräldrarna står med.
Och här skriver prästen i husförhörslängden om erkännandet av faderskapet.

Gävle Heliga Trefaldighet (X) AIIaa:1a (1896-1924) Bild 1900 / sid 176 (erkänt faderskap)

Gift 16/12 1922 med:
Signe Josefina Hedlund (när dottern ska fylla sju år)

Familjen bor några år i Gävle och flyttar 24/4 1934 till Valbo.
Oskar Erland och Signe Josefina får inga fler barn.

Dottern Gerty Signe Elise kommer emellertid hem med dottern Daisy Signe Elise född 14/11 1934 som är trolovningsbarn. Fader är Ernst Algot Walldén. De gifter sig på nyårsafton 31/12 1934. Den 5/1 1935 flyttar den lilla familjen till Hedesunda.

Hedesunda (X) AIIa:2a (1910-1922) Bild 780 / sid 55 (gift med Signe Josefina, bor i Ålbo)
Gävle Staffan (X) AIIaa:2 (1916-1950) Bild 3680 / sid 6764 (fam t Valbo 1934)
Valbo (X) AIIa:16 (1926-1934) Bild 3150 / sid 303 (dtr Gerty med man o barn t Hedesunda)


6. (mm mm)
Signe Josefina Hedlund född 22/12 1894 i Folkärna, Kopparbergs län.
Dotter till: arbetaren Johan Andersson Hedlund och Johanna Carolina Andersdotter i Folkärna

Folkärna (W) C:7 (1882-1894) Bild 153 (Signe Josefina föds)

Ogift mor till oäkta Gerty Signe Elise (Pettersson) född 12/1 1916 i Gävle
Gift 16/12 1922 med barnafadern:
Skomakare Oskar Gerhard Pettersson född 7/1 1895 i Gävle (när dottern ska fylla sju år)

Gift 16/12 1922 med:
Oskar Erland Pettersson (när dottern ska fylla sju år)
Familjen bor några år i Gävle och flyttar 24/4 1934 till Valbo.
Oskar Erland och Signe Josefina får inga fler barn.

Dottern:
Gerty Signe Elise född 12/1 1916 i Gävle
kom emellertid hem med dottern Daisy Signe Elise född 14/11 1934 som var trolovningsbarn. Fader är Ernst Algot Walldén. De gifter sig på nyårsafton 31/12 1934. en 5/1 1935 flyttar den lilla familjen till Hedesunda.

Valbo (X) AIIa:4 (1901-1910) Bild 3390 / sid 327 (i föräldrahemmet, flytt t Gävle 1910)
Gävle Heliga Trefaldighet (X) AIIaa:13 (1896-1923) Bild 1090 / sid 4904 (i föräldrahemmet
          med oäkta dotter Gerty Signe Elise)
Gävle Staffan (X) AIIaa:4 (1920-1951) Bild 4030 / sid 7599 (föräldrah m oä dtr)
Hedesunda (X) AIIa:2a (1910-1922) Bild 780 / sid 55 (gm barnafadern, bor i Ålbo)


7. (mm ff f)
Bonden
Per Eriksson Walldén född 20/10 1849 i Årsunda (Valbo) Gävleborgs län – 18/12 1935 i Skutskär.
(Det finns ingen Per född 20/10 1849 i Valbo. Lägger man pussel med husförhörslängderna finner man att han i stället var född i Årsunda, Gävleborgs län)
Son till:
Drängen Per Ersson i Ysjön (senare landbonden) ohh Anna Jonsdotter

 
Årsunda (X) C:5 (1833-1860) Bild 17 (Per föds)

Bodde i Brunn No 5, Hedesunda, som övertog efter sin svärfar. Flyttade så småningom först till Älvkarleby och sedan till Skutskär.

Gift 13/6 1875 med Stina Andersdotter född 20/12 1842 – död 24/7 1887 i Hedesunda
Trolovad med Karin Ekman född 17/11 1861 i Hedesunda - död 29/12 1926 i Skutskär.

Per blir änkling och ensamstående trebarnsfar knappt 38 år gammal den 24/7 1887.
I hfl AIIa:1C (1897-1909) tar sig hela familjen namnet Walldén. De bor kvar i Berg, Hedesunda, men prästen skriver att Per är inte där. Han är i stället i Skutskär 11/10 1903. ”Egen gård i Skutskär o Bodarne.”
Prästen skriver dessutom: Barnfader: med hänvisning till sid 532 + lysning nr 21, 1903. Per är alltså på väg att gifta om sig och flyttar till Elfkarleby 26/6 1906. De tre barnen är nu vuxna och skingras var och en åt sitt håll.

Prästen skriver om sonen Anders som är hovslagare att han fått frejdbetyg 26/6 1902 till Gefle Renhållningsbolag och att Anders lär vara i Amerika 21/10 1902 varför han skrivs in bland obefintliga 17/11 1903. Se nedan.

För att hitta rätt Per Eriksson Walldén blir det lite pussel med husförhörslängderna.
Därav den röda färgen.

Årsunda (X) AI:16a (1867-1870) Bild 45 / sid 37 (familjen i Årsunda, far änkling)
Årsunda (X) AI:17 (1871-1875) Bild 21 / sid 18 (flytt till Hedesunda 3/7 1875)
Hedesunda (X) AI:23a (1872-1876) Bild 295 / sid 290 (familjen i Brunn + svärfar)
Hedesunda (X) AI:24a (1877-1881) Bild 273 / sid 269 (familjen i Brunn + svärfar)
Hedesunda (X) AI:25a (1882-1891) Bild 273 / sid 265 (som ovan, hustrun död)
Hedesunda (X) AI:25a (1882-1891) Bild 284 / sid 276 (som ovan, Per o tre barn)
Hedesunda (X) AI:26a (1892-1896) Bild 333 / sid 322 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:26b (1892-1896) Bild 39 / sid 459 (Arbet Per o tre barn i Berg No 1)
Hedesunda (X) AIIa:1c (1897-1909) Bild 160 / sid 504 (Familjen i Berg. Förre hemmans-
          ägaren Per är jordbruksarb o byter namn till Walldén. Flytt Elfkarleby 26/6 1906)
Hedesunda (X) AIIa:1c (1897-1909) Bild 440 / sid 532 (här är Per och friar)


Per Eriksson Walldéns andra familj:
Det tycks vara jordbruksarbeterskan Karin Ekman född 17/11 1861 i Hedestunda som lockar Per Walldén. Hon är sedan 21/11 1895 änka efter jordbruksarbetaren Anders Lötblom. Nu lyser det mellan Karin och Per 1903. Den 2/11 1904 skriver prästen att hon finns i Stenborg, Ytter Bodane hos P Walldéns hus.

Hon har ett antal barn:
1. Lars Erik Persson född 23/2 1884 i Hedesunda (hennes son före äktenskapet)
2. Karl August Löthblom född 13/4 1888 i Hedesunda (hennes son före äktenskapet)
3. Marie född 27/8 1893 i Hedesunda (i äktenskapet med Lötblom) – död 10/3 1898 i Hedesunda. Ingen orsak angiven.
4. Anders Emanuel född 8/1 1896 i Hedesunda (i äktensk m Lötblom)(idiot döfstum)
5. Hulda Kristina född 9/4 1903 i Hedesunda (oäkta dotter m Walldén)
6. Klas Evert Walldén född 12/8 1906 i Elfkarleby (oäkta son m Walldén)

Per Eriksson Walldén flyttade ju till Älvkarleby vid midsommartid 26/6 1906.
Prästen skriver att han är gårdsägare i Febo Älvkarleby.
Jordbruksarbeterskan Karin Ekman och alla barnen kommer efter 9/11 1908. Det lyste ju för dem redan 1903 men jag kan inte se att de har gift sig. Åtminstone inte i Hedesunda.

Barnen:
1. Lars Erik Persson för 1sta resan å särskilda ställen och tider föröfvadt snatteri, dömd 13/4 1904 af Gestriklands Östra Tingslagd Härads Rätt till 50 kronors böter. Han flyttar med familjen till Älvkarleby 15/6 1908.
2. Karl August Löthblom är arbetare och vistas hos Per Walldén i Skutskär redan 26/6 1906.
3. Anders Emanuel går i dövstumskola i Gävle 1903 – 2/11 1904 och bor shos P Walldén i Ytter Bodane = Siggeboda. Han är utskriven från dövstumskolan 1904.
4. Hulda Kristina bor 2/11 1904 hos P Walldén i Ytter Bodane.
5. Klas Evert bor i Elfkarleby 7/4 1905, dvs hos P Walldén och 26/1 i Skutkärr

Av husförhörslängden i Älvkarleby framgår att Per flyttade dit 1906 och blev gårdsägare i Bodane. Han trolovade fästmö Karin Lötblom född Ekman kom efter 1908 med parets båda oäkta barn.

Älvkarleby (C) AIIa:15 (1906-1910) Bild 4410 / sid 1281

Prästen skriver:
”Tre oklandrade lysningar till äktenskap med änkan Karin Ekman i Berg (Se Hedesunda hjon-b No 21:1903). Har bedt få antecknadt att han är fader till nämnda Karin Ekmans son Klas Evert, född i Älfkarleby den 12/8 1906.” Inte ett ord om dattern, men hon var redan antecknad som hans när de flyttade till Älvkarleby.

I nästa husförhörslängd är Per Walldén sågverks- och betongarbetare samt gårdsägare i Skutskär, Uppsala län. Han och Karin är fortfarande trolovade och båda barnen är med. Dottern kallas oäkta och sonen kort och gott son. Inget namn på gården.

Älvkarleby (C) AIIa:15 (1906-1910) Bild 4410 / sid 1281 (familjen i Bodarne)
Skutskär (C) AIIa:4 (1909-1917) Bild 4460 / sid 1440 (familjen gårdsägare)
Skutskär (C) AIIa:9 (1918-1932) Bild 4540 / sid 1694 (som ovan, Karin död)
Skutskär (C) AIIa:14 (1933-1943) Bild 4630 / sid 1699 (som ovan, Per död


8. (mm ff m)
Christina ”Stina” Andersdotter född 20/12 1842 – död av lungsot 24/7 1887 i Hedesunda. Hon blev 44 år 7 månader och 4 dagar gammal.
dotter till bonden Anders Persson i Brunn, Hedesunda ohh Anna Persdotter

Hedesunda (X) C:6 (1833-1859) Bild 32 (Stina föds)

Gift 13/6 1875 med Per Eriksson i Brunn, Hedesunda
Barn:
1. Kjerstin född 28/11 1874 i Hedesunda (bådas oäkta) – död av difteri 13/11 1878 i Hedesunda. Hon blev 3 år 11 månader och 13 dagar gammal.
2. Greta född 19/2 1876
3. Anna född 19/2 1876 i Hedesuna – död 3/10 1878 i Hedesunda (ej på plats i db)
4. Anders född 11/5 1878 (hovslagare) (trol i Amerika)
5. Erik född 31/3 1880 i Hedesunda
6. Astrid född 30/8 1885 – 18/4 1887 i Hedesunda

Erik Persson Walldén (mm ff) född 20/10 1849 gifter sig med Anna Brita Ekman (mm fm)
Hans syster Greta Walldén född 19/2 1876 gifter sig med Anna-Brita Ekmans bror Lars August Ekman. Släkt i släkten alltså.

Hedesunda (X) F:1 (1862-1889) Bild 70 (Kjerstin död)
Hedesunda (X) F:1 (1862-1889) Bild 121 (Stina Andersdotter död)
Hedesunda (X) F:3 (1895-1911) Bild 340 / sid 28 (Marie död)

AMERIKA

Per Eriksson Walldén ohh
Christina ”Stina” Andersdotters son:
Hovslagare Anders Persson Walldén född 11/5 1878 i Hedesunda utvandrade från Berg 1 i Hedesunda den 21/10 1902. Destination Taylor, Wisconsin, USA (Emibas)
Wallden Anders P, 24år från Hedesunda utvandrade 4/7 1902 till Taylor Wis. Inga medåkande (Emigranten pop)

Fartyget Ariosto

Anders P Wallden reste med fartyget Ariosto från Köpenhamn till Hull i England den 4 juli 1902.
Från Liverpool i England reste han vidare den 8 juli 1902 med skepparen J Pritchard och fartyget Ivernia till Boston i USA. Han anlände till Boston Masschusetts 16 juli 1902.

RMS Ivernia (latinskt namn för Irland) (1899) Ett brittiskt passagerarfartyg som byggdes för Cunard Line och användes i immigranttrafik mellan Europa och USA. Hon sänktes av en tysk ubåt den 1 januari 1917 under första världskriget.

Oceanångaren Ivernia

Del av passagerarlistan med fartyget Ivernia avgång 8 juli 1902.

1910 års federala folkräkning
Andrew P Wallden, 34 år, bodde på adress Pigeon, Trempealeau, Wisconsin. Han var smed (blacksmith) och arbetade i en Iron shop som Own Account.
Gift med Christine Wallden och ägde sin bostad som var free, dvs inte belånad. Han var naturalized, dvs amerikansk medborgare. Han kunde läsa och skriva.
Familjen:
Hustrun Christine Wallden, 35 år
Barnen: Arthur 5 år, Mabel 3 år och Selina 1 år.

Mönstringskort för första världskriget

1920 års folkräkning
Andrew P Wallden, 41 år, bodde på adress Pigeon, Trempealeau, Wisconsin där han varit bosatt sedan 1920. Han var smed (blacksmith) och arbetade i en Iron shop som Own Account.
Gift med Christine Wallden och ägde sin bostad som var free, dvs inte belånad. Han var naturalized, dvs amerikansk medborgare. Han kunde läsa och skriva.
Familjen:
Hustrun Christine Wallden, 41 år
Barnen: Arthur George 15 år, Mabel 13 år och Selina 9 år.

1930 års federala folkräkning
Andrew P Wallden, 51 år, bodde på adress Pigeon, Trempealeau, Wisconsin. Han var smed (blacksmith) och arbetade i en Iron shop som Own Account.
Gift med Christine Wallden och ägde sin bostad som var free, dvs inte belånad. Han var naturalized, dvs amerikansk medborgare. Han kunde läsa och skriva.
Familjen:
Hustrun Christine Wallden, 52 år
Barnen: Dottern Selina (kallas nu Selma) 20 år.

Mönstringskort för andra världskriget

Andrew Person Wallden född 11/5 1878 i ”Gofborgo, Sweeden” fick nytt pass i Amerika 4 aprio 1921. Han var då bosatt i Pegeon Fallo, Wisconsin. Här nämns hans far Per Erickson Wallden. Med det passet reste han hem och hälsade på.

Back to Sweden

Anders Wallden var 43 år då och återvände till Amerika från Southamton i England med fartyget Adriatic som tillhörde rederiet White Star Line de 20 juli 1921.
Skeppare Hugh Frederick Davice.
Han ankom till New York den 28 juli 1921.

1940 års folkräkning
Anders Walden är 61 år och bor på samma adress som 1920. I övrigt det mesta som 1920. Hustru Cristin Waldén är kvar men barnen är utflugna.

Anders Person Wallden blev inkallad till mönstring 1942. Han och hustrun Christina var då bosatta i B R Falls, Wisconsin, USA.
Hustrun hette Christina Mary Hedman född 26/6 1904 i Springfield (Svensk)

Andreas P Walldén dog 27 september 1946 i Dane, Wisconsin, USA. Det finns ett klipp i La Crosse Tribune från La Crosse Wisconsin (fredag 12 sept 1941 sid 15) om man vill betala för det. Artikeln har rubriken: ”Accident or Emergency Incident”. Han tycks alltså ha omkommit i en olyckshändelse.

 

Andrew P Wallden född 1878 – död 1946 – är begravd på Sunset Memorial Park Cemetery, Minneapolis, Hennepin County Minnesota, USA.
Gravplats: Block 2. Äreminne-id 101616811

Han sörjdes främst av:
Hustrun Christina M Wallden och sonen Arthur George Wallden

__________________________________________

Indelta soldater

var soldater som rekryterades genom indelningsverket, ett system som gällde i Sverige från 1682 till 1901. Systemet innebar att gårdar gick samman i rotar och rusthåll som ansvarade för att försörja en soldat, oftast genom att upplåta ett soldattorp och mark att bruka. Detta fungerade som en form av skatt för bönderna och ersatte värvning av soldater i större utsträckning.

Rotar och soldattorp:
Gårdar gick samman i rotar som höll en soldat. Rotarna ansvarade för att ge soldaten ett soldattorp, jord att bruka och att betala en kontantlön.

Självfinansiering:
Genom att bönderna själva stod för försörjningen av soldaterna behövde staten inte betala ut kontantlön och slapp undan en stor del av administrationen kring rekrytering och underhåll.

Krigstid:
Vid krig kunde fler rotar upprättas för att förstärka armén, vilket skedde vid extra roteringar.

Avskaffande:
Indelningsverket avskaffades 1901 och ersattes av allmän värnplikt, även om de sista indelta soldaterna tjänstgjorde parallellt med den nya värnpliktsarmén under en övergångsperiod.


9. (mm fm f)
Soldat No 107 i Kofsta och sedan hemmansägare.
Lars Ersson Ekman född 19/8 1843 i Hedesunda – död 1/4 1927 i Hedesunda
Son till: Dagakarlen Eric Ersson i Flöfta ohh Brita Andersdotter

  
Hedesunda (X) C:6 (1833-1859) Bild 34 (Lars föds)

1864 Rekryten No 107 i Kofsta, Hedesunda, Lars Ersson Ekman.
För att få bli soldat och få tillgång till ett soldattorp måste man även gifta sig.
Gift 19/8 1865 med Anna Andersdotter född 16/12 1842

Centrala soldatregistret
Berättar om Lars Ersson Ekman född 1843 att han antogs som soldat 1864 och tillhörde Hälsinge regemente i Kåfsta rote, Fernebo kompani i Hedesunda socken.
Hans soldattorp hade nr HR-00-0707.

Hedesunda (X) AI:21b (1858-1866) Bild 94 / sid 402 (i föräldrahemmet Landa, mor död)
Hedesunda (X) AI:19b (1848-1852) Bild 196 / sid 446 (Lars dräng i Ullanda)
Hedesunda (X) AI:21b (1858-1866) Bild 79 / sid 387 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:21a (1858-1866) Bild 277 / sid 273 (Lars dräng i Åhs)
Hedesunda (X) AI:21a (1858-1866) Bild 298 / sid 294 (Lars dräng i Harf)
Hedesunda (X) AI:21b (1858-1866) Bild 83 / sid 391 (Rekryten No 107 i Ullanda)
Hedesunda (X) AI:21b (1858-1866) Bild 72 / sid 380 (Rekryten No 107 Lars Ersson Ekman.
          Soldaten Ekmans syster, fattighjonet Stina Ersdotter f 28/4 1850 bodde i soldattorpet)
Hedesunda (X) AI:22b (1867-1871) Bild 108 / sid 502 (Lars soldat med familj i Kofsta)
Hedesunda (X) AI:23b (1872-1876) Bild 107 / sid 487 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:24b (1877-1881) Bild 97 / sid 451 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 83 / sid 410 (Lars bonde, avsked soldat i Kofsta.
          Svärmor med dotter flyttar. Lars hemmansägare för Kofsta ss1)
Hedesunda (X) AI:26b (1892-1896) Bild 102 / sid 522 (som ovan)
Hedesunda (X) AIIa:1c (1897-1909) Bild 1140 / sid 602 (Lars hem äg i Kofsta, hu död)
Hedesunda (X) AIIa:3c (1923-1934) Bild 1240 / sid 666 (Lars Ekman död. Svärsonen
          Erik Walldén (mm ff) tar över gården Kofsta ss1 efter den gamle soldaten)


10 (mm fm m)
Anna Andersdotter född 16/12 1842 – död 18/3 1910 i Hedesunda
Dotter till: Okänd och bondedottern Anna Nilsdotter i Kungsgården född 1/2 1819.

Hedesunda (X) C:6 (1833-1859) Bild 32 (Anna föds)

Hon var barnbarn till Nils Olsson och Anna Persdotter i Kungsgården.
Det är troligt att Annas okände, biologiske far hette Anders i och med att hon kallades Andersdotter.
Gift 19/8 1865 med fd soldaten Lars Ekman i Kofsta
Hennes oäkta dotter före äktenskapet:
1. Carin född 19/11 1861 (hennes oä dtr med oä son Lars Erik född 23/2 1884)

Bådas barn:
2. Erik född 5/11 1865
3. Anders född 28/8 1868 – död 12/6 1869 i Hedesunda.
4. Anders född 9/4 1870 – död (8/2) 1871 i Hedesunda
5. Lars Olof född 20/1 1872 – död 11/8 1872 i Hedesunda
6. Anna Brita Ekman född 2/9 1873 – död 16/11 1886 i Hedesunda
7. Lars August Ekman född 3/12 1876 (sjöman, sågverksarb, jordbr arb)
8. Carl född 17/5 1879 – död 17/5 1879 i Hedesunda
9. Carl Robert född 18/12 1880 – död av rödsot 8/7 1882 i Hedesunda
10. Anna Brita Ekman född 28/4 1887 i Hedesunda
11. Aron född 13/3 1902 i Hedesunda

De döda barnen
Hedesunda (X) F:1 (1862-1889) Bild 31 (Anders död 9 mån 14 dag. Ingen orsak angiven)
Hedesunda (X) F:1 (1862-1889) Bild 38 (Anders död av strypsjuka 9 mån 23 dag gammal)
Hedesunda (X) F:1 (1862-1889) Bild 43 (Lars Olof död 6 mån 21 dag. Ingen orsak angiven)
Hedesunda (X) F:1 (1862-1889) Bild 74 (Carl död på sin ettårsdag. Ingen orsak angiven)
Hedesunda (X) F:1 (1862-1889) Bild 87 (Carl Robert död av rödsot 1 år 6 m 20 d gammal)
Hedesunda (X) F:1 (1862-1889) Bild 113 (Anna Brita död 13 år 2 m 14 d. Ingen orsak angiv)

Fosterson:
Anders Emanuel Lötblom född 8/1 1896 i Hedesunda (Idiot, döfstum)
Son till Per Eriksson Walldéns trolovade sambo Carin Ekman.

Svärmor med dotter:
Hos familjen bor (från ca 1867-1882) Annas mor: Bonden Nils Olssons (enka) och hennes dotter Anna Nilsdotter född ½ 1819. De tycks flytta till en grannfastighet eller liknande 22/11 1887 möjligen i Lars Ekmans ägo.

Nästan släktgifte:
Dottern Anna Brita Ekman (mm fm) gifter sig med Erik Persson Walldén (mm ff) född 20/10 1849. Sonen Lars August Ekman gifter sig med Erik Persson Walldén (mm ff) syster Greta Wallden född 19/2 1876. Släkt i släkten alltså.


11 (mm mf f)
Snickeriarbetare
Erik Pettersson född 24/11 1853 i Östervåla, Västmanlands län – död 29/9 1917 i Gävle)
Familjen finns från 1876 i Gävle Heliga Trefaldighet
Son till inhyses fd landbonden Per Olsson i Vestersälja ohh Cajsa Ersdotter.

Östervåla (C, U) C:6 (1833-1860) Bild 30 (Erik föds)

Gift 9/6 1878 med: Anna Katarina född 2/1 1853 i Östervåla, Västmanlands län

Östervåla (C, U) AI:13b (1851-1856) Bild 64 / sid 340 (familjen i Vester Sälja Roten)
Östervåla (C, U) AI:17b (1871-1875) Bild 107 / sid 420 (Erik dräng i Ettinggo)
Östervåla (C, U) AI:17a (1871-1875) Bild 14 / sid 11 (Erik dräng i Stomhemmanet)
Östervåla (C, U) AI:18b (1876-1880) Bild 313 / sid 616 (Erik arbetskarl enl särsk förteckn)
Gävle Heliga Trefaldighet (X) AI:20a (1876-1880) Bild 147 / sid 138 (Bor i Gävle HT)
Gävle Heliga Trefaldighet (X) AI:20a (1876-1880) Bild 236 / sid 227 (som ovan)
Gävle Heliga Trefaldighet (X) AI:20e (1876-1880) Bild 30 / sid 21 (som ovan)
Gävle Heliga Trefaldighet (X) AI:21d (1881-1885) Bild 71 / sid 52 (som ovan)
Gävle Heliga Trefaldighet (X) AIIaa:1a (1896-1924) Bild 1900 / sid 176 (faderskapserkän.)


12 (mm mf m)
Anna Katarina ”Cajsa” Eriksson född 2 (3) /1 1853 i Östervåla, Västmanlands län
Dotter till inhyses Erik Persson å Ettingbo ägor ohh Johanna Holmberg

Östervåla (C, U) C:6 (1833-1860) Bild 29 (Anna Catharina föds)

Gift 9/6 1878 med Erik Pettersson född 24/11 1853 i Östervåla, Västmanlands län
Barn:
1. Johanna Margretha född 2/3 1879 i Gävle
2. Erik Sixten född 6/8 1881 i Gävle
3. Ernst Edvard född 16/9 1883 i Gävle (sjöman)
4. Per Konrad född 18/2 1886 i Gävle
5. Karl Viktor född 16/9 1889 i Gävle
6. Gustaf Sigurd född 3/7 1892 (glasmästare, målarlärling)
7. Oskar Gerhard född 7/1 1895 i Gävle (Gjutarbetare, gjutare)

Östervåla (C, U) AI:16a (1866-1870) Bild 2640 / sid 260 (AK piga i Norr Sälsa)
Östervåla (C, U) AI:17a (1871-1875) Bild 288 / sid 285 (AK piga i Norrsälja)
Östervåla (C, U) AI:17b (1871-1875) Bild 279 / sid 592 (piga i Brunnsbo)
Östervåla (C, U) AI:17b (1871-1875) Bild 180 / sid 493 (piga i Buckarby)
Östervåla (C, U) AI:17a (1871-1875) Bild 299 / sid 296 (piga i Lindsbro)


13 (mm mm f)
Brädgårdsarbetare / statdräng / nattvakt
Johan Andersson Hedlund född 27/3 1860 i Stora Skedvi – död 27/1 1941 i Gävle Staffan
Son till: Pigan Greta Ersdotter i Amsta, Stora Skevi.
Uppgiven fader:
Hemmansägaresonen Stål Anders Andersson i Mälby, Hedemora socken.
Så varför heter han Hedlund?

Stora Skedvi (W) AI:13a (1852-1861) Bild 136 / sid 131

Hemmansägarsonen Stål Anders Andersson i Mälby, Hedemora …., erkänt sig vara fader med pliktigt erkännande.

Stora Skedvi (W) C:9 (1853-1861) Bild 63 (Johan född oäkta)

Gift 20/1 1884 med:
Johanna Karolina Andersdotter född 5/8 1860 i Stora Skedvi

Stora Skedvi (W) AI:13a (1852-1861) Bild 136 / sid 131 (Johan m mor i Ansta)
Stora Skedvi (W) AI:14a (1862-1871) Bild 132 / sid 128 (Johan m mor i Ansta)
Stora Skedvi (W) AI:15c (1872-1881) Bild 97 / sid 596 (Johan dräng i Hysta)
Stora Skedvi (W) AI:16c (1882-1894) Bild 87 / sid 589 (som ovan)
Stora Skedvi (W) AI:15a (1872-1881) Bild 134 / sid 128 (med mor piga i Ansta)
Vika (W) AI:12a (1876-1885) Bild 298 / sid 290 (Johan gifte statdräng i Rensbyn)
Stora Skedvi (W) AI:16c (1882-1894) Bild 90 / sid 592 (familjen i Hysta)
Folkärna (W) AI:19a (1886-1891) Bild 23 / sid 17 (familjen i Westansjö)
Folkärna (W) AI:20a (1891-1899) Bild 24 / sid 15 (fam inflyttade från St Skedvi 4/5 1891
          Och flyttade vidare till Walbo, Gävleb län 8/11 1897)
Vika (W) AI:13a (1886-1895) Bild 234 / sid 226 (familjen i Bensbyn, till St Skedvi 24/4 1888)
Valbo (X) AIIa:1 (1896-1900) Bild 2590 / sid 245 (familjen Jerfsta)
Valbo (X) AIIa:4 (1901-1910) Bild 3390 / sid 327 (fam i Bomhus, Jerfsta område)
Gävle Heliga Trefaldighet (X) AIIaa:13 (1896-1923) Bild 1090 / sid 4904 (2 dtr m oä barn)
Gävle Staffan (X) AIIaa:4 (1920-1951) Bild 4030 / sid 7599 (Johan fd nattvakt, Johan död)


14 (mm mm m)
Johanna Karolina Andersdotter född 5/8 1860 i Stora Skedvi – död 22/11 1948 / 16/2 1949 i Gävle Staffan
Dotter till: Nybons Anders Jansson ohh Catharina Andersdotter i Hysta

Stora Skedvi (W) C:9 (1853-1861) Bild 65 (tvillingarna föds)

Gift med Johan Andersson Hedlund född 27/3 1860 i Stora Skedvi
Barn:
1. Carl Ivan född 21/1 1884 i Stora Skedvi (bräggårdsarb) (stuveriarbetare)
2. Emma Carolina född 19/2 1887 i Wika
3. Frida Sofia född 12/1 1890 i Wika
4. Signe Josefina född 22/12 1894 i Folkärna (fabr arb) (hennes oä dtr Gerty Signe Elsie född 12/1 1916 i Gävle, faderskapserkännande från Oskar Gerhard Pettersson)
5. Oskar Andreas född 2/12 1898 i Valbo (verkstadsarbetare)
6. Lilly Maria född 10/8 1903 i Valbo – död 15/12 1942 i Gävle Staffan


15 (mm ff ff)
Landbonden
Erik Persson Ekblom född 5/11 1821 i Hedesunda – död 18/11 1883 i Årsunda
Landbonde vid No 1 4 öresl under Forsbacka Bruk
Son till: Landbonden Per Olsson ohh Kristina ”Stina” Andersdotter

 

Hedesunda (X) C:4 (1785-1821) Bild 261 (Eric föds)

Gift I 29/7 1849 med Anna Jonsdotter född 18/7 1826 i Hedesunda – död 9/11 1867 i Årsunda
Prästen antecknar att de var goda människor liksom sonen Pehr.

Gift II 26/12 1872 med Carin Jonsdotter född 8/6 1848 i Wahlbo

Efter hustruns död
anlitade Erik pigan Carin Jonsdotter född 8/6 1848 i Wahlbo att ta hand om hemmet. Henne gifte han sig med 26/12 1872. Men först fick de sonen Erik född 18/11 1872 i Årsunda.

Hedesunda (X) AI:15a (1821-1828) Bild 29 / sid 25 (i föräldrahemmet + farmor)
Hedesunda (X) AI:18b (1843-1847) Bild 104 / sid 335 (dräng i Tierp Torpet Främlingshem)
Hedesunda (X) AI:19b (1848-1852) Bild 118 / sid 369 (som ovan)
Årsunda (X) AI:14a (1847-1856) Bild 112 / sid 104 (hustru o son vid Ysjön, Vigsel 1849)
Årsunda (X) AI:14a (1847-1856) Bild 188 / sid 49 (fam i Berga som tillhör Forsbacka Bruk)
Årsunda (X) AI:14a (1847-1856) Bild 75 / sid 67 (fam i Löfön)
Hedesunda (X) AI:19b (1848-1852) Bild 112 / sid 363 (familjen i Litselbo)
Årsunda (X) AI:16a (1867-1870) Bild 45 / sid 37 (familjen i Löfön u Forsbacka bruk)
Årsunda (X) AI:17 (1871-1875) Bild 21 / sid 18 (Som ovan. Pehr flytt till Hedesunda 1875)
Årsunda (X) AI:18 (1876-1880) Bild 26 / sid 23 (familjen i Lumsvik)
Årsunda (X) AI:18 (1876-1880) Bild 30 / sid 27 (familjen i Löfön)
Årsunda (X) AI:19a (1881-1885) Bild 36 / sid 30 (familjen i Lumsvik, Erik död)


16 (mm ff fm)
Anna Jonsdotter född 18/7 1826 i Hedesunda – död 9/11 1867 i Årsunda
Dotter till Jon Jönsson ohh Stina Olsdotter i Litselbo.

Hedesunda (X) C:5 (1822-1861) Bild 36 (Anna föds)

Gift 29/7 1849 med Erik Persson Ekblom född 5/11 1821 i Hedesunda
Landbonde under Forsbacka Bruk, Årsunda

Barn:
1. Pehr född 20/10 1849 i Årsunda / Hedesunda
2. Jonas född 23/2 1860 i Årsunda

Årsunda (X) AI:13a (1837-1846) Bild 206 / sid 201 (Anna piga i Ysjön, ledig till äktenskap)


17 (mm ff mf)
Bonden
Anders Persson Hurtig född 21/1 1803 i Hedesunda – död 6/1 1886 i Brunn No 5 Hedesunda
Son till: Bonden Pehr Olsson född 1773 och Christina Ersdotter född 1769 bosatta i Öhn

Hedesunda (X) C:4 (1785-1821) Bild 161 (Anders föds 21 jan 1803 som son till
Bonden Pehr Olsson o hustru Christina Ersdotter på Öhn)

Jag har haft lite problem med Anders Persson Hurtigs identitet. Jag går på födelsenotisen ovan som säger att han är född 21/1 1803. Det är också det datum som dyker upp från det han gifter sig och tills han dör. I alla tidigare sammanhang är han bara född 1803 och kan alltså vara vem som helst.

I husförhörslängden (1797-1803) är han inskriven på två platser som son till föräldrar med samma namn födda olika år. Hos den ena är han omgående struken. Den familjen får senare en son vid namn Anders varför jag väljer att tro på den andra vilket också tycks vara korrekt.

Hedesunda (X) AI:11a (1797-1803) Bild 28 / sid 24 (i föräldrahemmet i Ön)
Hedesunda (X) AI:12 (1804-1810) Bild 25 / sid 21 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:13 (1811-1815) Bild 30 / sid 25 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:14a (1816-1820) Bild 31 / sid 26b (som ovan)
Hedesunda (X) AI:15a (1821-1828) Bild 29 / sid 25 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:15a (1821-1828) Bild 85 / sid 81 (And Pers Hurtig dräng i Wästbyggeby)
Hedesunda (X) C:5 (1822-1861) Bild 378 (vigsel)

Gift med: Anna Persdotter född 20/2 1806
Bor på sin gård Brunn No 5 i Hedesunda som är hennes fädernesgård i Brunn.
(Två av hans söner flyttade (Erik född 2/1 1847 och Olof född 12/4 1838) varpå mågen Per Ersson (nr 7) född 20/10 1849 tog över gården)

Hedesunda (X) AI:16a (1828-1833) Bild 185 / sid 174 (And Per Hurtig m fam i Brunn)
Hedesunda (X) AI:17a (1833-1843) Bild 176 / sid 170 (familjen i Brunn)
Hedesunda (X) AI:17b (1833-1843) Bild 406 / sid 171 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:18a (1843-1847) Bild 184 / sid 178 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:19a (1848-1852) Bild 201 / sid 189 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:20a (1853-1857) Bild 219 / sid 207 (som ovan, sonen Per pliktat)
Hedesunda (X) AI:21a (1858-1866) Bild 237 / sid 233 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:22a (1867-1871) Bild 301 / sid 292 (som ovan, hustrun död)
Hedesunda (X) AI:24a (1877-1881) Bild 273 / sid 269 (mågen tog över gården)


18 (mm ff mm)
Anna Persdotter född 20/2 1806 i Hedesunda – död 23/1 1869 i Hedesunda
Dotter till bonden Pehr Isacsson i Brunn ohh Margareta Olsdotter

Hedesunda (X) C:4 (1785-1821) Bild 181 (Anna föds)

Gift med Anders Persson i Brunn
Barn:
1. Pehr född 2/7 1829 (pliktat för slagsmål 1852 och brännvinsmiss(bruk) 1854 samt
Ogillat Bev 56 (?) Pag 97: Bondesonen Pehr Andersson i Brunn har i Torparen Jonas Anderssons i Skallbo och då i … Pehr Olssons i Oppåkers närvaro erkänt sig vara fader till Carins dotter Anna.)
2. Lars född 28/5 1832
3. Anders född 21/3 1835
4. Olof född 12/4 1838
5. Stina född 20/12 1842
6. Eric född 21/9 1845 – död 26/9 1845 i Hedesunda
7. Eric född 2/1 1847 i Hedesunda

Hedesunda (X) AI:20a (1853-1857) Bild 109 / sid 97 (sonen Pehr har erkänt faderskap)


19. (mm fm ff)
Kohlare som ung, sedan dagakarl
Eric Ersson född 3/6 1812 – död 9/6 1867 i Hedesunda
Son till:
Kolaren Eric Ersson född 1772 ohh Brita Jonsdotter född 1776 i Gammelsäls Husfolk

Hedesunda (X) C:4 (1785-1821) Bild 211 (Eric föds)

Försvarslös 1846 vilket kan vara en historisk term för en person som saknade ekonomisk förmåga att försörja sig och därmed inte heller kunde uppfylla sina militära skyldigheter.

Prästen skriver i AI:17b s 41 att
Erik blev ”ålagd värja (sig med) Ed vid (nästa) ting 1839 för lönskaläge men kom överens md honom.” Tyvärr får vi inte veta mer om det äventyret. Han gifte sig på samma sida av husförhörslängden den 7/9 1839 med:

Gift med Brita Andersdotter född 27/9 1813

Då kan vi kanske gissa att det var Brita Andersdotter som blev lägrad. Det påståendet följer henne genom husförhörslängderna livet ut. Han fick kanske övertalas till att ingå detta äktenskap den 7/9 1839. Sonen Eric föddes bara en månad senare.

Hedesunda (X) AI:16b (1828-1833) Bild 109 / sid 329 (Eric dräng i Gammelsäl)
Hedesunda (X) AI:16b (1828-1833) Bild 97 / sid 317 (Eric dräng i Litselbo)
Hedesunda (X) AI:17b (1833-1843) Bild 151 / sid 376 (dräng i Finnböle)
Hedesunda (X) AI:17a (1833-1843) Bild 44 / sid 39 (dräng i Flösta)
Hedesunda (X) AI:17a (1833-1843) Bild 50 / sid 45 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:17b (1833-1843) Bild 277 / sid 41 (dräng i Flösta, lägersmål)
Hedesunda (X) AI:17b (1833-1843) Bild 281 / sid 45 (dagkarl i Flösta)
Hedesunda (X) AI:18b (1843-1847) Bild 124 / sid 355 (familjen i Axsjön)
Hedesunda (X) AI:18a (1843-1847) Bild 55 / sid 49 (familjen i Flösta)
Hedesunda (X) AI:18b (1843-1847) Bild 176 / sid 407 (familjen i Löfåsen eller Wreten.
          Eric försvarslös 1846)
Hedesunda (X) AI:19b (1848-1852) Bild 41 / sid 292 (familjen i Bäck)
Hedesunda (X) AI:19b (1848-1852) Bild 196 / sid 446 (familjen i Löfåsen, flyttad till Bäck)
Hedesunda (X) AI:20b (1853-1857) Bild 40 / sid 314 (familjen i Bäck)
Hedesunda (X) AI:21b (1858-1866) Bild 34 / sid 342 (familjen i Bäck)
Hedesunda (X) AI:21b (1858-1866) Bild 94 / sid 402 (familjen i Landa, hustrun död)

En kolare
är en person som har haft som yrke att tillverka träkol genom att långsamt låta ved glöda i en kolmila. Detta arbete var nödvändigt för framställning av järn i hyttor och smedjor, och kolarna bodde ofta i tillfälliga bostäder, kallade kolarkojor, i skogen under arbetets gång.
Yrket: Kolarens huvuduppgift var att övervaka milan för att säkerställa en lyckad kolning, men arbetet innefattade också andra uppgifter som huggning av ved, transport av ved till kolbotten samt rivning och uttransport av det färdiga träkolet.
Tillfälliga bostäder: För att kunna bo nära milan bodde kolaren i en kolarkoja, en enkel tillfällig bostad ofta med inbyggda bänkar eller sovplatser.
Historisk betydelse: Kolning var en viktig del av den svenska industrihistorien, särskilt kopplad till bruks- och smedjeverksamhet. Många kolare var torpare som levererade kol i utbyte mot att bo och arbeta på en gård.
Äldre och modern användning: Även om yrket i sin ursprungliga form är historia, finns det idag ideella föreningar som bevarar och sprider kunskapen om kolning och kolartraditionen, Visit Gävle.


20. (mm fm fm)
Brita Andersdotter född 27/9 1813 – död 5/11 1859 i Hedesunda
Dotter till: Muraren Anders Sundqvist född 1783 ohh Anna Andersdotter född 13/6 1784 som bodde i Flösta.

 

Hedesunda (X) C:4 (1785-1821) Bild 217 (Brita föds)

Lägrad före äktenskapet vilket resulterade i oäkta sonen Anders.
Gift med Eric Ersson född 3/6 1812

Barn:
1. Anders Sundqvist född 26/11 1834 (Oäkta, hennes före äktenskapet) Obs! gossen fick samma namn som sin morfar.
2. Eric född 12/10 1839
3. Pehr född 25/10 1841 – död 1/9 1845 i Hedesunda
4. Lars född 19/8 1843
5. Olof född 10/12 1844
6. Anna Brita född 11/1 1847
7. Christina född 28/4 1850
8. Per född 17/2 1852 – död 25/1 1853 i Hedesunda
9. Per född 16/1 1855
10. Carl född 2/6 1857

Hedesunda (X) AI:16a (1828-1833) Bild 52 / sid 42 (i föräldrahemmet)
(X) AI:15a (1821-1828) Bild 45 / sid 41 (Brita piga i Gräsbäcken)
Hedesunda (X) AI:16b (1828-1833) Bild 119 / sid 339 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:16b (1828-1833) Bild 115 / sid 335 (piga i Westerbo)
Hedesunda (X) AI:17b (1833-1843) Bild 263 / sid 28 (Brita piga i Öhn)

21. (mm fm mf)
Okänd far
Det är troligt att han hette Anders i och med att hans oäkta dotter Anna – med Anna Nilsdotter född 1/2 1819 - kallades Andersdotter.


22. (mm fm mm)
Anna Nilsdotter i Kungsgården 3 född 1/2 1819
Dotter till bonden Nils Olsson född 3/9 1776 ohh
Anna Persdotter född 25/10 1776 – död 30/11 1842 i Hedesunda

Hedesunda (X) C:4 (1785-1821) Bild 245 (Anna föds)

Barn:
1. Anna Andersdotter född 16/12 1842 (oäkta)

Det är troligt att Annas biologiske far hette Anders i och med att hon kallades Andersdotter.

Hedesunda (X) AI:17b (1833-1843) Bild 300 / sid 64 (i föräldrahemmet Kungsgården))
Hedesunda (X) AI:18a (1843-1847) Bild 78 / sid 72 (i Kungsgården No 2)
Hedesunda (X) AI:19a (1848-1852) Bild 88 / sid 76 (i Kungsgården 4)
Hedesunda (X) AI:20a (1853-1857) Bild 99 / sid 87 (som ovan)

23. (mm mf ff)
Ägare och Landbonde i Ettingebo Vester Sälja, senare inhyses på Ettingebo ägor och senare arrendator på Westersälja ägor.
Per Olsson född 8/3 1822 – död av rödsot 12/8 1903 i Östervåla
Son till bonden Olof Ersson (mm mf ff f) ohh Sara Larsdotter (mm mf ff m) i Västra Sälja

Östervåla (C, U) C:5 (1804-1861) Bild 86 / sid 80 (Pehr föds)

Han blev 81 år 5 månader och 4 dagar gammal. Makarna dog med tre dagars mellanrum.
Gift med Cajsa Ersdotter född 1/10 1814

Östervåla (C, U) AI:12b (1846-1850) Bild 74 / sid 355 (familjen i Vester Sälja)
Östervåla (C, U) AI:13b (1851-1856) Bild 64 / sid 340 (som ovan)
Östervåla (C, U) AI:14b (1856-1860) Bild 97 / sid 498 (som ovan)
Östervåla (C, U) AI:15b (1861-1865) Bild 95 / sid 388 (ovan, landbonde)
Östervåla (C, U) AI:15b (1861-1865) Bild 92 / sid 385 (som ovan)
Östervåla (C, U) AI:16b (1866-1870) Bild 88 / sid 384 (som ovan)
Östervåla (C, U) AI:17b (1871-1875) Bild 105 / sid 418 (familjen i Ettingbo)
Östervåla (C, U) AI:17b (1871-1875) Bild 101 / sid 414 (familjen i Westersälja)
Östervåla (C, U) AI:18b (1876-1880) Bild 84 / sid 390 (som ovan)
Östervåla (C, U) AI:19b (1881-1885) Bild 81 / sid 387 (som ovan)
Östervåla (C, U) AI:20b (1886-1890) Bild 61 / sid 318 (som ovan)
Östervåla (C, U) AI:21b (1891-1895) Bild 60 / sid 318 (som ovan)
Östervåla (C, U) AIIa:1b (1896-1905) Bild 890 / sid 427 (som ovan)

Östervåla (C, U) F:3 (1895-1919) Bild 620 / sid 55
Per Olsson och Cajsa Ersdotter dog med tre dagars mellanrum 1903 i Östervåla


24. (mm mf fm)
Cajsa Ersdotter född 1/10 1814 – död av ålderdomssvaghet den 9/8 1903 i Östervåla
Hon blev 88 år 10 månader och 8 dagar gammal. Tre dagar senare dog även maken.
Dotter till bonden Eric Persson ohh Anna Larsdotter i Gällarbo, Östervåla

Östervåla (C, U) C:5 (1804-1861) Bild 52 / sid 46 (Caisa föds

Gift med Per Olsson i Vester Sälja född 8/3 1822

Barn:
1. Anna född 3/7 1836 (hennes före äktenskapet)
2. Olof född 28/6 1842
3. Carin född 6/11 1845
4. Pehr född 5/12 1848
5. Erik född 24/11 (25/11) 1853
6. Karin född 6/11 1845


25. (mm mf mf)
Inhys / dräng / backstuguman på Jönssons egor
Eric Pehrsson född 30/6 1824 – 27/1 1876 i Östervåla
Eric hade en tvillingsyster. De var födda oäkta men föräldrarna var åtminstone trolovade vilket mildrade skandalen.
Son till: Odlingsman Pehr Ersson född 2/12 1797 ohh Anna Pehrsdotter född 1797 i Ettingebo.

Gift 1849 med Johanna Holmberg (piga i Åby) född 13/12 1823

Östervåla (C, U) AI:12b (1846-1850) Bild 89 / sid 370 (föräldrahemmet i Ettingbo)
Östervåla (C, U) AI:12b (1846-1850) Bild 93 / sid 374 (Eric dräng i Ragnarbo)
Östervåla (C, U) AI:12b (1846-1850) Bild 86 / sid 367 (Eric tjenstgosse i Ettingbo,gift 1849)
Östervåla (C, U) AI:13b (1851-1856) Bild 73 / sid 349 (Eric dräng i Ettingbo, har familj)
Östervåla (C, U) AI:13b (1851-1856) Bild 77 / sid 353 (inh på Jon Pehrssons egor,
          Ettingbo Roten i Östervåla)
Östervåla (C, U) AI:14b (1856-1860) Bild 121 / sid 522 (som ovan)
Östervåla (C, U) AI:14a (1856-1860) Bild 300 / sid 293 (familjen i Sätra)
Östervåla (C, U) AI:15a (1861-1865) Bild 259 / sid 254 (som ovan)
Östervåla (C, U) AI:15b (1861-1865) Bild 235 / sid 527 (familjen i Bärby)
Östervåla (C, U) AI:16b (1866-1870) Bild 219 / sid 515 (som ovan)
Östervåla (C, U) AI:17b (1871-1875) Bild 111 / sid 424 (Eric backstuguman i Ettingbo)
Östervåla (C, U) AI:17b (1871-1875) Bild 229 / sid 542 (som ovan, flytt, oklart vart)
Östervåla (C, U) AI:18b (1876-1880) Bild 93 / sid 399 (familjen Ettingebo Egor, Eric död)
Östervåla (C, U) AI:19b (1881-1885) Bild 92 / sid 398 (Johanna Lovisa änka i Ettingbo ägor)
Östervåla (C, U) AIIa:1b (1896-1905) Bild 1010 / sid 439 (Johanna undantag i Ettingbo, död)


26. (mm mf mm)
Johanna Lovisa (Larsdotter) Holmberg född 13/12 1823 i Lagga
Död 18/12 1905 i Lagga, Uppsala län
Dotter till torparen Lars Andersson ohh Catrina Jansdotter i Långlöth, Lagga

Lagga (AB, C) C:3 (1770-1827) Bild 126 (Johanna Lovisa föds)

Gift 1849 med Eric Pehrsson född 30/6 1824

Barn:
1. Pehr född 28/6 1850
2. Anna Catharina ”Anna Cajsa” född 3/1 1853
3. Lovisa Helena / Hilma född 11/2 1855
4. Lars Holmberg född 20/5 1857 (till Nord Amerika 19/4 1882)
5. Johanna född 9/6 1859 – död 7/8 1865 i Östervåla
6. Stina född 26/9 1861
7. Johan Eric Ersson född 11/5 1863
8. Emma född 13/6 1865

Johanna Lovisa (Larsdotter) tog sig namnet Holmberg i och med att hon gav sig ut och börjar tjäna piga.

Johanna Lovisa Holmberg föder ett barn som dör eller är dödfött. Hon blir emellertid dömd för detta brott av domstol. I nästa husförhörslängd står att hon absolvation (syndernas förlåtelse) för 1:a resan lönskaläge.

Lönskaläge
är ett ålderdomligt ord för sexuellt umgänge mellan två ogifta personer. Ordet användes i äldre tiders lagstiftning och skilde sig från andra former av utomäktenskapligt sex, som "enkelt hor" (där en av parterna var gift) och "dubbelt hor" (där båda parterna var gifta med andra).

Absolvation = syndernas förlåtelse:
En historisk användning av ordet, där en präst gav syndernas förlåtelse till en person. Enligt äldre regler kunde kvinnor som fött barn utanför äktenskapet behöva "absolvera" i kyrkan. Mannen undkom oftast, men det hände att han fick betala böter.

Östervåla (C, U) AI:12b (1846-1850) Bild 243 / sid 524 (Johanna Lovisa Holmberg piga i
          Aspnäs. Till Uppsala 1847 och Åby 1849. Prästen skriver ”Barnet dött” utan vidare
          förklaring.)
Östervåla (C, U) AI:12b (1846-1850) Bild 218 / sid 499 (Johanna piga i Aspnäs)
Östervåla (C, U) AI:12a (1846-1850) Bild 42 / sid 36 (piga i Ö Åby, gm dr Er Pers i Ettingbo)

AMERIKA II

Arbetskarl Lars Holmberg född 20/5 1857 utvandrad 19/4 1882 från Ettingbo ägor i Östervåla, Västmanlands län till Nordamerika. (Emibas)

Hos (Emigranten Pop) finner jag en Lars utan efternamn från Östervåla som reser med en Lena Jansdotter 5/5 1882 från Göteborg till New York. Denne Lars är född 1856/57 vilket ju stämmer ungefär (som allt annat i de amerikanska handlingarna). Han är 25 år gammal.

I Sveriges förteckning över emigranter finns Lars Holmberg född 20 maj 1857 från Östervåla i Västmanland med. Han avreser 19 april 1882 till Nordamerika. Han är ogift och reser ensam.

USA passagerar- och besättningslistor för inresande inkl Cartle Garden och Ellis Island.
L (J) Holmberg, svensk man född ca 1852 (30 år) Avresehamn Glasgow, Scotland and Larne, Ireland. Ankomst: 11 maj 1882 till New York. Fartyg: State of Florida. Oklart om det är rätt person. På den handskrivna passagerarlistan är det oklart om det faktiskt finns ett (J) i namnet.

Osäkert fynd.

1900 års federala folkräkning
Lars Holmberg född apr 1855 i Sverige. Adress: Hus nr 1742, Central Park Av, 27th, Chcago Ward 27, Cook, Illinois. Emigrerade 1885. Vigsel 1882 med Johanna Holmberg, gifta 18 år. 15 år i USA, skräddare, Naturalized. Fem barn: Sigred 16, Ida 13, Emma 11, Gustav 6 och Arthur 7.

1910 års federala folkräkning
Lars Holmberg 55 år, född ca 1855 i Sverige. Bodde 1910: hus nr 3027, N Central Park Av, Chicago Ward 27, Cook, Illinois. Emigrerade 1884. Änkling, skräddare i industri (Wage Earner)Naturalized. Kan läsa och skriva. Barn: Sigrid 26, Emma 21, Gustav 19, Arthur 16 samt Gunnar A Roos 21 (brorson eller systerson).

1920 års federala folkräkning
Lars Holmberg, född ca 1856 i Sverige, 64 år, ankomst 1884. Bostad Hus 3027, Central Pk, Chicago Ward 27, Cook, Illinois, USA. Änkling. Skräddare. Naturalized. Familj: Emma H 32 (dtr), Gustav H, 28 (son) och Arthur H 26 (son)

Dödsfall
Lars Holmberg född ca 1855, dödsdatum 18 jun 1927 i Chicago Cook, Illinois vdd 72 års ålder. Makas namn: Johanna Holmberg

Mera troligt fynd.

Iowa, USA, 1895 års delstatsfolkräkning
Lars Holmberg född 1857 i Sverige, 38 år gamma. Bosättningsår: 1895 på adress Ottumwa, Wapello, Iowa, USA.

Vigselregister
Lars Holmberg. Vigsel 9 maj 1894 i Wapello, Wapell, Iowa. Maka: Charlotta Young.

Iowa födelseserier
Lara Holmborg, male. Maka Charlotte She??strom. Barn: Holmborg

Befolkningsförteckningar: Lawrence Holmberg. Maka: Charlotta Holmberg: Publikation: Ottumwa, Iow, City Directory, 1905.

Iowa dödböcker
Lars Holmberg född ca 1857 i Sverige. 40 år. Snickare. Avled 12 dec 1897, Wapello, USA


27. (mm mm ff)
Hemmansägarsonen
Ståles Anders Andersson född 13/8 1839
Son till:
Ståles Anders Ersson född 30/1 1805 – död 15/8 1841 i Hedemora ohh
Lisa Ersdotter född 1/4 1817 i Mälby, Hedemora

Hedemora (W) CI:9 (1828-1846) Bild 195 (Stål-Anders föds, modern kyrkotogs 29/9 1839)

Kyrktagning
(även kallat «En moders tacksägelse» eller «Barnakvinnors kyrkogång») är en äldre kyrklig rit genom vilken man tackade Gud för en nybliven moders återhämtade krafter och välkomnade henne tillbaka till församlingens gudstjänstgemenskap. Riten kom också med tiden, att alltmer innebära ett tack för barnet (barnen) som fötts.

Ståles-familjen bodde i Mälby, Hedermora sn

Nr 27, 55 och 56 samt separat utredning på sid: 48

Och där finns Anders Andersson född 1839 som lämplig barnafader.

Hedemora (W) AI:16d (1840-1846) Bild 77 / sid 74

Hedemora (W) AI:15d (1830-1839) Bild 55 / sid 49 (i föräldrahemmet i Mälby)
Hedemora (W) AI:16d (1840-1846) Bild 77 / sid 74 (som ovan)
Hedemora (W) AIb:1c (1846-1856) Bild 134 / sid 129 (som ovan)

Stål Anders Andersson går att följa som boende i föräldrahemmet till 1856. Han kan ha utvandrat och ha försvunnit genom namnbyte. Han finns inte i döddatabasen.


28. (mm mm fm)
Jönsas Greta Ersdotter född 11/2 1830 i Ansta, Stora Skedvi

Stora Skedvi (W) C:6 (1806-1830) Bild 185 (Greta föds)

Dotter till Jöns Eric Ersson och Anna Andersdotter i Ansta
Lägrad i Hedemora, skriver prästen i hfl

Barn:
1. Johan född 27/3 1860 i Stora Skedvi
2. Carl August född 25/12 1869 Fäggeby Kyrkeby – död 21/3 1871 i Stora Skedvi

Stora Skedvi (W) AI:10a (1821-1830) Bild 130 / sid 125 (i föräldrahemmet)
Stora Skedvi (W) AI:13a (1852-1861) Bild 136 / sid 131 (med oä son hos föräldrar i Ansta.
Lägrad i Hedemora, skriver prästen)
Stora Skedvi (W) AI:14a (1862-1871) Bild 132 / sid 128 (piga i Ansta, två oä söner)
Stora Skedvi (W) AI:14a (1862-1871) Bild 135 / sid 131 (m son i föräldrahemmet)


29. (mm mm mf)
Anders Jansson född 31/8 1823 i Skedvi – död 1/4 1911 i Stora Skedvi
Son till: Bonden Tröslögs Jan Pehrsson ohh Lisa Jansdotter i Uppbo, Skedvi

Stora Skedvi (W) C:6 (1806-1830) Bild 131 (Anders föds)

Gift 1860 med: Katarina Andersdotter född 8/3 1820 i Uppbo

Stora Skedvi (W) AI:12a (1843-1852) Bild 71 (Anders i föräldrahemmet, dvs Fäggeby)
Stora Skedvi (W) AI:12a (1843-1852) Bild 178 (Anders i föräldrahemmet, dvs Orrsta)
Stora Skedvi (W) AI:12a (1843-1852) Bild 167 (Anders född i Upbo, dräng i Nedernora)
Stora Skedvi (W) AI:13a (1852-1861) Bild 185 / sid 180 (föräldrahemmet i Orrsta)
Stora Skedvi (W) AI:13a (1852-1861) Bild 223 / sid 216 (föräldrahemmet i Dyviks)
Stora Skedvi (W) AI:13c (1852-1861) Bild 80 / sid 569 (Anders gift i Hysta Nybons)
Stora Skedvi (W) AI:13a (1852-1861) Bild 223 / sid 216 (Anders familj i Nybons i Hysta)
Stora Skedvi (W) AI:14c (1862-1871) Bild 91 / sid 591 (som ovan)
Stora Skedvi (W) AI:15c (1872-1881) Bild 92 / sid 591 (som ovan)
Stora Skedvi (W) AI:16c (1882-1894) Bild 90 / sid 592 (familjen i Hysta)
Stora Skedvi (W) AII:1c (1895-1911) Bild 880 / sid 626 (familjen i Nybons, Hysta)


30. (mm mm mm)
Catharina ”Kajsa” Andersdotter född 8/3 1820 i Uppbo, Skedvi – död 20/11 1894 i Skedvi
Dotter till: Träslögs Anders Andersson ohh Anna Andersdotter i Uppbo.

Stora Skedvi (W) C:6 (1806-1830) Bild 107 (Kajsa föds)

Änka 7/9 1858 efter J E Samuelsson i Hysta Nybons som dog 7/9 1858 på lasarettet i Falun till följd av olyckshändelse med en kossa.
Gift 1860 med Nytons Anders Jansson född 31/8 1823 i Skedvi

Barn i hennes första gifte:
1. Carl Gustaf född 20/11 1848
2. Johan Erik född 10/10 1851
3. Anna Ulrika född 27/10 1855

Barn i hennes andra gifte (med Anders Johansson)
1. Johanna Karolina född 5/8 1860 i Hysta (tvilling) (flytt Folkärna 25/10 1882)
2. Greta Sofia född 5/8 1860 i Hysta (tvilling) Hon hade flera oäkta barn nämligen:
          a. Johan född 15/1 1881 i Hyrsta (oäkta)
          b. Emma Sofia född 8/10 1883 i Hysta (oäkta)
          c. Carl Alfred född 3/7 1885 i Hysta (oäkta)
          d. Henrik född 27/8 1890 i Hysa (oäkta)
3. Anders Ulrik född 16/1 1863 i Hysta

Stora Skedvi (W) AI:13c (1852-1861) Bild 63 / sid 552 (Catharina i första giftet)
Stora Skedvi (W) AI:13c (1852-1861) Bild 80 / sid 569 (Cath änka o omgift i Hysta Nybons)
Stora Skedvi (W) AI:14c (1862-1871) Bild 91 / sid 591 (Catharina i andra giftet)


31. (mm ff ff ff) och (mm ff mf f) Se:35
Per Olsson född 1773
Son till: Bonden Olof Pehrsson i Ön född 1749 – död 1810 ohh
Christina Ersdotter född 1752 – död 9/7 1833 i Hedesunda
(Olof Pehrssons moder: Brita Andersdotter född 1723 – död 1806)
Gift I med Christina Ersdotter född 1769 – död 1807 i Hedesunda
Gift II med Stina Andersdotter född 1784 – död i Årsunda 11/6 1866

Hedesunda (X) AI:11a (1797-1803) Bild 28 / sid 24 (familjen i Öhn)
Hedesunda (X) AI:12 (1804-1810) Bild 25 / sid 21 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:13 (1811-1815) Bild 30 / sid 25 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:14a (1816-1820) Bild 31 / sid 26b (som ovan, hustrun död, omgift)
Hedesunda (X) AI:15a (1821-1828) Bild 29 / sid 25 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:16a (1828-1833) Bild 37 / sid 27 (som ovan, Anders född 1803 har flyttat.
          Per Olsson sjuk u Södertorpet. Andra hustrun är bräcklig och modern urgammal)
Hedesunda (X) AI:17a (1833-1843) Bild 32 / sid 27 (familjen i Öhn, mor död, son tagit över)
Hedesunda (X) AI:18a (1843-1847) Bild 39 / sid 33 (Sonen bonde, Pehr o hu på undantag
          Hon är bräcklig)
Hedesunda (X) AI:19a (1848-1852) Bild 44 / sid 32 (Pehr avliden, hustrun bräcklig)
Hedesunda (X) AI:20a (1853-1857) Bild 45 / sid 33 (hu bräckl, förek i Marit .. bland Utare?)
Hedesunda (X) AI:21a (1858-1866) Bild 42 / sid 38 (Stina Andersdtr död)


32. (mm ff ff fm)
Stina Andersdotter född 1784
Gift med Per Olsson född 1773 i hans andra gifte

Barn i hans första gifte:
1. Olof Krantz född 1795
2. Eric född 1797 – död 1811 i Hedesunda
3. Pehr Modig född 1800 (tar över som landbonde efter fadern)
4. Anna född 1802
5. Anders Hurtig född 1803
6. Christina född 16/10 1807 – död 1808

Barn i hans andra gifte:
7. Lars Engvall född 12/11 1809
8. Erik Persson Ekblom född 5/11 1821

Det är i och för sig ganska vanligt att söner tar sig nya efternamn i samband med att de gifter sig och flyttar hemifrån. Det gäller främst hantverkare av olika slag. I den här familjen har alla söner – ur båda giftena – tagit sig ganska typiska soldatnamn under att för den skull ha varit soldater under en period av livet. Det är oklart varför men bland Centrala Soldatregistrets 403 indelta soldater för Hedesunda finns de inte.

33. (mm ff fm f)
Jon Jonsson född 30/9 1788
Son till:
Jon Andersson i Litselbo No 1 född 1753 – död 8/12 1825 ohh
Bondedottern Margta Larsdotter född 1759 – död 9/1 1841 i Hedesunda.
Prästen skriver: ”icke vid sina rätta sinnen, nära nog utfattig”

Att hon kallas bondedottern gör att jag tror att Litselbo är hennes fädernesgård.
Obs! Jon Jonsson åtagit sig att föda och kläda henne till hennes död enl bref av 22 oct 1832. Hon var berättigad till fattig peng.
Fattigpengar, icke vid sina rätta sinnen

Gift I med Kristina Olsdotter född 1786 – död 12/1 1835 i Hedesunda
Gift II 24/6 1836 med Susanna Mattsdotter född 1784 – död 1741 av åderbråck
Hon hade två söner Hedqvist med sig in i äktenskapet.

Hedesunda (X) AI:15b (1821-1828) Bild 90 / sid 301 (familjen i Litselbo No 1)
Hedesunda (X) AI:16b (1828-1833) Bild 97 / sid 317 (som ovan, hu Stina Olsdtr)
Hedesunda (X) AI:17b (1833-1843) Bild 96 / sid 321 (som ovan, hustrun död, omgift)
Hedesunda (X) AI:17a (1833-1843) Bild 316 / sid 310 (s ovan, hu Susanna Mattsdtr död)


34. (mm ff fm m)
Kristina ”Stina” Olsdotter född 1786
Gift med Jon Jonsson född 30/9 1788

Hennes barn
före äktenskapet / hans styvdotter
1. Karin född 4/9 1809

Bådas barn:
2. Margta född 28/3 1812
3. Jonas född 12/2 1818
4. Anders född 3/9 1820
5. Stina född 23/2 1822
6. Olof född 30/3 1824
7. Anna född 18/7 1826
8. Per född 18/10 1828


35. (mm ff mf f) och (mm ff ff ff) Se: 31
Landbonden Pehr Olsson i Ön No 6 född 1773 – död 20/1 1840 i Hedesunda
Son till: Bonden Olof Pehrsson i Ön född 1749 – död 1810 ohh
            Christina Ersdotter född 1752 – död 9/7 1833 i Hedesunda
            (Olof Pehrssons moder: Brita Andersdotter född 1723 – död 1806)
Gift I med Christina Ersdotter född 1769 – död 1807 i Hedesunda
Gift II med Stina Andersdotter född 1784 – död i Årsunda 11/6 1866

Hedesunda (X) AI:11a (1797-1803) Bild 28 / sid 24 (familjen i Öhn)
Hedesunda (X) AI:12 (1804-1810) Bild 25 / sid 21 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:13 (1811-1815) Bild 30 / sid 25 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:14a (1816-1820) Bild 31 / sid 26b (som ovan, hustrun död, omgift)
Hedesunda (X) AI:15a (1821-1828) Bild 29 / sid 25 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:16a (1828-1833) Bild 37 / sid 27 (som ovan, Anders född 1803 har flyttat.
          Per Olsson sjuk u Södertorpet. Andra hustrun är bräcklig och modern urgammal)
Hedesunda (X) AI:17a (1833-1843) Bild 32 / sid 27 (familjen i Öhn, mor död, son tagit över)
Hedesunda (X) AI:18a (1843-1847) Bild 39 / sid 33 (Sonen bonde, Pehr o hu på undantag
          Hon är bräcklig)
Hedesunda (X) AI:19a (1848-1852) Bild 44 / sid 32 (Pehr avliden, hustrun bräcklig)
Hedesunda (X) AI:20a (1853-1857) Bild 45 / sid 33 (hu bräckl, förek i Marit .. bland Utare?)
Hedesunda (X) AI:21a (1858-1866) Bild 42 / sid 38 (Stina Andersdtr död)


36. (mm ff mf m)
Christina Ersdotter född 1769 – död 1807 i Hedesunda
Dotter till: Eric Ersson i Öhn född 1720 – död 1801 ohh Brita Andersdotter född 1723.
Gift med Pehr Olsson född 1769 i hans första gifte
Familjen bodde i Öhn, Hedesunda

Barn i hans första gifte:
9. Olof Krantz född 1795
10. Eric född 1797 – död 1811 i Hedesunda
11. Pehr Modig född 1800 (tar över som landbonde efter fadern)
12. Anna född 1802
13. Anders Hurtig född 1803
14. Christina född 16/10 1807 – död 1808

Barn i hans andra gifte:
15. Lars född 12/11 1809
16. Erik Persson Ekblom född 5/11 1821


37. (mm ff mm f)
Pehr Isacsson i Brunn född 1774 – död 14/4 1814 i Hedesunda
Son till:
Gl Bonden Isac Pehrsson (mm ff mm ff) född 1746 – död 1810 i Hedesunda ohh
Cecilia Pehrsdotter (mm ff mm fm) född 1745 (1749) – död 24/5 1814 i Hedesunda
Gift med Margta Olsdotter född 1777

Hedesunda (X) AI:12 (1804-1810) Bild 141 / sid 138 (familjen i Brunn, Isac P död)
Hedesunda (X) AI:13 (1811-1815) Bild 157 / sid 153 (som ovan. Pehr o hans mor döda)
Hedesunda (X) AI:15a (1821-1828) Bild 173 / sid 167 (änkan gifter om sig i Brunn)
Hedesunda (X) AI:16a (1828-1833) Bild 185 / sid 174 (familjen i Brunn)
Hedesunda (X) AI:17b (1833-1843) Bild 406 / sid 171 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:17a (1833-1843) Bild 176 / sid 170 (som ovan
Hedesunda (X) AI:18a (1843-1847) Bild 184 / sid 178 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:19a (1848-1852) Bild 201 / sid 189 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:20a (1853-1857) Bild 219 / sid 207 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:21a (1858-1866) Bild 237 / sid 233 (Margareta Olsdtr o maken döda)

Rött: Margareta Olsdotters äktenskap med andre maken.


38. (mm ff mm m)
Margareta Olsdotter född 1777 – död 8/9 1861 i Hedesunda
Gift I med Pehr Isacsson född 1774
Gift II med Lars Andersson född 31/7 1779 – död ½ 1859 i Hedesunda

Barn i hennes första gifte:
1. Brita född 1801
2. Petrus född 6/1 1804 – död 1805 i Hedesunda
3. Anna född 20/2 1806
4. Pehr född 13/12 1808
5. Margta född 18/4 1813

Barn i hennes andra gifte:
6. Kajsa född 26/1 1818
7. Cherstin född 9/6 1822


39. (mm fm ff f) fortsättning se 100
Kolaren
Eric Ersson född 31/7 1772 i Hedesunda

Hedesunda (X) C:3 (1762-1784) Bild 115 / sid 223 (Erik föds)

Son till:
Smeden Eric Pehrsson (mm fm ff ff) född 1737 ohh
Cathrina Pehrsdotter född 1721 bosatta i Finböle, Hedesunda

Deras barn:
1. Pehr född 1768
2. Eric född 1772
3. Lars född 1774
4. Jöns född 1780
5. Anna född 1782
6. Anders född 1785
7. Christina / Stina född 1787

Gift med Brita Jonsdotter född 1776

Hedesunda (X) AI:9 (1783-1789) Bild 262 / sid 255 (Eric i Finböle m stor familj)
Hedesunda (X) AI:10a (1790-1796) Bild 135 / sid 129 (Eric dräng i 8 de Rotan i Brunn)
Hedesunda (X) AI:10b (1790-1796) Bild 78 / sid 240 (Gammelsäls Husfolk No 2. Gift)
Hedesunda (X) AI:11b (1797-1803) Bild 82 / sid 267 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:12 (1804-1810) Bild 254 / sid 252 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:13 (1811-1815) Bild 289 / sid 285 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:14b (1816-1820) Bild 96 / sid 299 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:15b (1821-1828) Bild 105 / sid 316 (som ovan, hu död, Erik dä sjuk)
Hedesunda (X) AI:16b (1828-1833) Bild 111 / sid 331 (son Erik + måg kolare)
Hedesunda (X) AI:16b (1828-1833) Bild 109 / sid 329 (Eric dy dräng i Gammelsäl, Ofärdig)


40. (mm fm ff m)
Brita Jonsdotter född 1776 – död 1826
Bosatt i Gammelsäls Husfolk No 2.
Dotter till:
Sjudaren Jon Larsson (mm fm ff mf) född 1731 (död senast 1803) ohh
Barbro Ersdotter född 1730. Se nedan.
Gift med kolaren Eric Ersson född 1772

Barn:
1. Brita född 1798 – död (blind i kopporne, död)
2. Eric född 1802 – död 1808
3. Catharina född 10/10 1804 – död 1805
4. Christina född 3/4 1806
5. Anna född 30/12 1808
6. Eric född 3/6 1812 (kolare som ung)
7. Kerstin Ersdotter född 13/4 1806

*Sjudaren Jon Larsson (mm fm ff mf) född 1731
Bodde i Gammelsäls Husfolk No 2
Gift med:
Barbro Ersdotter (mm fm ff mm) född 1730 – död 1792 i Hedesunda
(Dotter till Brita Matsdotter (mm fm ff mm m) född 1707 – död 1783 – svagsint)

Jon Larssons och Barbro Ersdotters barn:
1. Brita Jonsdotter född 1763 – död 1773
2. Brita Jonsdotter (mm fm ff m) född 1776

Hedesunda (X) AI:4 (1740-1752) Bild 208 (Jon Larsson i Byn)
Hedesunda (X) AI:4 (1740-1752) Bild 213 (Jon Larsson i Haga på lista för svedja)
Hedesunda (X) AI:6 (1755-1767) Bild 277 / sid 290 (sjudare Jon Larsson, Gammelsäl)
Hedesunda (X) AI:7 (1769-1775) Bild 207 / sid 201 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:8 (1776-1782) Bild 237 / sid 226 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:9 (1783-1789) Bild 241 / sid 234 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:10b (1790-1796) Bild 78 / sid 240 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:11b (1797-1803) Bild 82 / sid 267 (som ovan)

I rapporten Stora kolningsanläggningar
från Länsmuseet Gävleborg hittar jag följande text:

BAKGRUND Inom inventeringsprojektet ”Skog och historia” har det framkommit flera tusen skogliga lämningar. Flertalet av lämningarna är olika typer av kolningsanläggningar. Det är anläggningar där man producerade träkol, som har använts vid framställningen av järn. Inom projektet har det påträffats ett stort antal märkliga kolningsanläggningar i främst Hedesunda och Årsunda socknar.

Det som utmärker groparna från vanliga kolningsgropar är att de är betydligt större och har en kraftigare vall. Det finns även vissa likheter med urgrävda kolbottnar efter resmilor. Detta är ett stort problem som gör det svårt att registrera lämningarna då vi inte vet anläggningarnas ålder och typ, d.v.s. är det en kolbotten av något slag (övrig kulturhistorisk lämning) eller är det en stor kolningsgrop (fast fornlämning). Länsmuseet har beviljats medel från Gästriklandsfonden för att undersöka och datera en kolningsanläggning (RAÄ 1121, Hedesunda sn), samt daterar ytterligare en kolningsanläggning (Skog & Historia 16677). Undersökningen gjordes av Maria Björck och Bo Ulfhielm den 13 november 2009.

Ur: Per Nirs historia (som jag för övrigt inte hittat något om)
Kolning (1700-talet)
Hedesunda socken blev under 1600-talets andra hälft omgärdat av två av Sveriges stora järnbruk, Söderfors och Gysinge.

Söderfors bruk, som startade 1676, hade länge monopol på att tillverka ankare till flottan. Dessutom tillverkade man liksom andra bruk stångjärn. Årsproduktionen var under 1700-talet omkring 600 ton per år. Man använde en kolkrävande metod, halvvallonsmide, och till tillverkningen gick det åt omkring 30 000 kubikmeter träkol per år!

Malmen kom huvudsakligen från Dannemora gruvor.

Vallonbruket Gysinge, som startade 1668, hade på 1700-talet en tillverkning av cirka 300 ton järn och troligen förbrukning av cirka 12 000 kubikmeter träkol. Malmen kom även här från Dannemora med en liten del från "Hadegruvorna". Den vinterbaserade hästtransporten av Dannemoramalmen gick tvärs igenom Sevallbo by.

Utan att överdriva kan man påstå att Hedesunda låg i Sveriges viktigaste industribälte under nästan 200 år!

Per Nirs kolning
Bruken arrenderade kronans allmänningar och köpte även upp gårdar från tidigare självägande bönder. Ibland med vad vi idag skulle kalla tveksamma metoder och kronans stöd. Dalkarsbo by levererade kol till Söderfors bruk där mer än hälften köptes in utifrån.

Söderfors bruks stora behov av träkol gav under 200 års tid en del extra inkomster till gården Per Nirs, främst under vinterhalvåret. Man kan anta att detta var en anledning till att Per Nirs behölls i samma släkt.
Det finns inga uppgifter om detta hur mycket Per Nirs kolade varje år men vi vet att det fanns sju kolbottnar som måste ha använts flera gånger.
Frakten av det färdiga kolet gjordes i en kolstig. Totalt innehöll en kolstig 1,98 kubikmeter och bestod av på två behållare. Transporten skedde på kälkar vintertid till några av brukets lagerplatser. För Dalkarsbos del var det bland annat Svartnäs c:a 1 km öster om Hällskog. Där lastades kolet på skutor som gick till Söderfors.

Hedesunda har inte en stor historisk vallonbefolkning, men valloner har bott och arbetat i många bruks- och smedsläktshistorier i Sverige, inklusive i närliggande områden. De invandrade från södra Belgien under 1600-talet, framförallt för att arbeta inom bruks- och smidesindustrin. Dessa grupper bidrog till svensk industri genom sina kunskaper i järnbruk och många valloner bosatte sig runt de stora bruken, där de kunde behålla sin kultur under en tid.

Valloner i Sverige: 

Vallonerna invandrade från områdena kring Sedan och Liège i det som idag är södra Belgien. De hade med sig kunskaper om järnbruk och smide, vilket var avgörande för den svenska järnhanteringen under 1600-talet.

Bosättning: 

De bosatte sig ofta på eller vid de stora bruken, där de var med och anlade nya samhällen med arbetarbostäder, skolor och kyrkor. De fick ofta mark att odla och hålla kreatur på.

Kultur: 

I vissa stora bruksmiljöer, som de i Uppland, kunde vallonerna behålla sin kultur, sina seder och sitt språk under flera generationer. I andra mindre bruksmiljöer var de oftare i minoritet och integrerades mer snabbt med den lokala befolkningen.

Betydelse för Hedesunda: 

Även om det inte finns någon specifik koppling till Hedesunda, kan det mycket väl finnas vallonättlingar i Hedesunda eller närliggande socknar på grund av den stora invandringen och bosättningen i hela Mellansverige. En släkt som har anor från en annan ort kan ha flyttat till Hedesunda med tiden, eller så kan det finnas valloner som arbetade vid en mindre smedja eller bruk som var kopplad till Hedesunda.


41. (mm fm fm f)
Murare
Anders Sundquist född 1783 – död 25/4 1816 i Hedesunda
Son till Brita Ersdotter född 1740 som njuter fattigpengar – död 1817 i Hedesunda
Gift 1808 med Anna Andersdotter född 13/6 1784

Hedesunda (X) AI:12 (1804-1810) Bild 38 / sid 34 (familjen i Flösta)
Hedesunda (X) AI:13 (1811-1815) Bild 46 / sid 42 (familjen i Flösta Husfolk)
Hedesunda (X) AI:14a (1816-1820) Bild 48 / sid 43 (som ovan, Anders Sundquist död)
Hedesunda (X) AI:15a (1821-1828) Bild 45 / sid 41 (Änkan i Flösta Husfolk, två oä barn)
Hedesunda (X) AI:16a (1828-1833) Bild 52 / sid 42 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:17a (1833-1843) Bild 47 / sid 42 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:17b (1833-1843) Bild 280 / sid 44 (som ovan, hustrun död)


42. (mm fm fm m)
Anna Andersdotter född 13/6 1784 – död 6/10 1844 i Hedesunda
Gift 1808 med muraren Anders Sundquist född 1783
Efter makens död utfattig, njuter fattigpengar

Barn:
1. Brita född 15/9 1808 – död 1808
2. Margareta född 1/9 1809 – död 1810
3. Anna född 17/9 1811
4. Brita född 27/9 1813
5. Anders född 15/8 1816
6. Christina / Stina född 16/11 1821 (oäkta) (njuter fattighjelp) – död 13/6 1840 i Hedesunda
7. Per född 22/2 1828 (oäkta) (njuter fattighjelp) – död 5/4 1828 i Hedesunda


43. (mm fm mf f)
Okänd

 
44. (mm fm mf m)
Okänd

45. (mm fm mm f)
Bonden
Nils Olsson född 3/9 1776 – död 2/2 1848 i Hedesunda
Gift med Anna Persdotter född 25/10 1776 – död 30/11 1842 i Hedesunda

Hedesunda (X) AI:15a (1821-1828) Bild 70 / sid 66 (familjen i Kongsgården No 2)
Hedesunda (X) AI:16a (1828-1833) Bild 78 / sid 67 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:17a (1833-1843) Bild 70 / sid 65 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:17b (1833-1843) Bild 300 / sid 64 (familjen i Kungsgården, hustrun död)
Hedesunda (X) AI:18a (1843-1847) Bild 78 / sid 72 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:19a (1848-1852) Bild 88 / sid 76 (som ovan, Nils död)


46. (mm fm mm m)
Anna Persdotter född 25/10 1776 – död 30/11 1842 i Hedesunda
Dotter till: Per Jönss Hedberg född 1745 – död 25/10 1828 i Hedesunda
Gift med Nils Olsson född 3/9 1776

Barn:
1. Per Hedberg född 1800
2. Nils Nilsson (Sundström) född 2/8 1803 (tog över Kungsgården 4 efter sin far)
3. Catharina / Kajsa född 2/5 1806
4. Olof född 10/7 (7/10) 1811
5. Eric född 26/11 1814
6. Anna född ½ 1819 – hennes oä dtr Anna född 16/12 1842
7. Anders född 13/3 1823

47. (mm ff ff)
Olof Ersson i Västersälja, Östervåla

Gift med Sara Larsdotter


48. (mm ff fm)
Sara Larsdotter
Gift med Olof Ersson i Västersälja, Östervåla


51. (mm mf mf)
Odlingsman
Pehr Ersson född 2/12 1797 i Wåla
Son till: Jan Pehrsson (mm mf mf f) född 1765 ohh Lisa Olsdotter född 1768

Östervåla (C, U) C:4 (1780-1803) Bild 80 (Pehr föds)

Deras barn:
1. Pehr född 2/12 1797 – död 1798,
2. Olof född 26/7 1799
3. Pehr född 1801
4. Jan född (ingen uppgift)

I husförhörslängden AI:5b sid 45 står alltså att sonen Pehr född 2/12 1797 dog 1798 och att föräldrarna fick en ny son vid namn Pehr född 1801. Frågan är om prästen skrivit fel angående dödsfallet eller om Pehr född 1801 fick gå genom livet med sin äldre brors födelsedatum för det är Pehr född 2/12 1797 som växer upp, gifter sig och så småningom får barn.
Jan Perssons (mm mf mf f) föräldrar var Pehr Andersson (mm mf mf ff) född 1733 ohh Cherstin Jansdotter (mm mf mf fm) född 1726. Bosatta i Lång Gjärdet.

Gift med Anna Pehrsdotter född 1797
Familjen bodde på Ettingbo ägor

Östervåla (C, U) AI:5b (1790-1803) Bild 153 / sid 32 (familjen i Ettingbo, äldre generationer)
Östervåla (C, U) AI:5b (1790-1803) Bild 166 / sid 45 (Pehr i föräldrahemmet i Långgjärdet)
Östervåla (C, U) AI:8b (1824-1831) Bild 83 / sid 327 (familjen i Håfberga)
Östervåla (C, U) AI:9b (1831-1836) Bild 85 / sid 326 (familjen på Ettingbo ägor)
Östervåla (C, U) AI:12b (1846-1850) Bild 89 / sid 370 (som ovan)
Östervåla (C, U) AI:13b (1851-1856) Bild 75 / sid 351 (som ovan)


52. (mm mf mf)
Anna Pehrsdotter född 11/6 1797 i Östervåla
Dotter till bonden och fördelsmannen Pehr Pehrsson (mm mf mf f) ohh Stina Andersdotter (mm mf mf m) i Ettingbo. Pehr Pehrsson (mm mf mf f) var son till Pehr Olsson (mm mf mf ff) ohh Brita Larsdotter (mm mf mf fm) född 1736.

Östervåla (C, U) C:4 (1780-1803) Bild 78 (Anna föddes 11/6 1797)
Den enda Anna med en Pehr som far i Östervåla födelsebok 1797.

En fördelsman var en pensionerad bonde som säkrat sin försörjning och boende på gården genom ett "pensionsavtal", ofta kallat undantag. De hade en garanterad försörjning och ibland en bit jord och en ko, medan den nya ägaren tog över bruket av gården. Termen användes ibland synonymt med "undantagsman".
På ålderns höst nästan döv.
Gift med Pehr Ersson född 2/12 1797 i W

Barn:
1. Eric född 30/6 1824 i W
2. Pehr* född 16/9 1826 i W
3. Olof född 10/4 1829 i W
4. Anders född 27/10 1833 i W – död 11/12 1836 i Östervåla
5. Anders född 14/11 1837 i W – död 23/11 1837 i Östervåla
6. Anders född 27/7 1840 i Wåhla

* Om Pehr skriver prästen:
” Dömd till hemlig skrift 1848 för snatteri och den undergått år 1850.”

Östervåla (C, U) AI:13b (1851-1856) Bild 75 / sid 351

Obehörig befattning med hemlig uppgift 

är ett brott i den svenska brottsbalken (19 kap 7 §) och ett tryckfrihetsbrott enligt tryckfrihetsförordningen. Brottet innebär att någon obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgifter om Sveriges försvar - om försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt med mera - eller om något annat förhållande av betydelse, om det skadar Sveriges säkerhet att förhållandet röjs för främmande makt. Det är också straffbart om personen "framställer eller tar befattning med" skrift, teckning eller annat föremål som innehåller sådan information, ett exempel skulle kunna vara om en person läser en hemligstämplad handling om försvaret utan att vara behörig att läsa den. Det spelar ingen roll om uppgifterna är riktiga eller inte, enligt lagtexten.


53. (mm ff mm f)
Torparen
Lars Andersson född 30/3 1799 i Lagga
Gift 24/11 1822 med Catrina Jansdotter född 29/5 1791 i Lagga
Lagga (AB, C) AI:8 (1813-1825) Bild 232 / sid 234 (inflyttade från Långlöth 23/3 1822)
Lagga (AB, C) AI:10 (1836-1845) Bild 124 / sid 116 (som ovan)


54. (mm ff mm m)
Catrina Jansdotter född 29/5 1791 i Lagga
Gift 24/11 1822 med torparen Lars Andersson född 30/3 1799 i Lagga

Barn:
1. Cajsa Stina född 6/8 1821 i Lagga (hennes oäkta)
2. Johanna Lovisa född 13/12 1823 i Lagga (från Upsala feb 1839)
3. Anders Gustaf född 23/1 1826 i Lagga
4. Carl Johan född 1/10 1828 i Lagga
5. Pehr Eric född 29/1 1832 i Lagga
6. Gustava född 2/1 1837 i Lagga – död 13/3 1838 i Lagga


55. (mm mm ff f)
Ståles Anders Ersson född 30/1 1805 i Säther – död 15/8 1841 i Hedemora
Son till:
Spiksmeden
Eric Olsson Plit född 14/6 1757 – död 18/4 1828 i Säter ohh
Gift 30/11 1788 med:
Caija Andersdotter född 21/9 1763 i Nedra Stubbersbo

Erik var spiksmed och familjen bodde i Pungmakarbo, Säter. Prästen skriver att både han och hustrun var bräckliga i mitten av 1820-talet.

Deras barn var:
1. Brita född 6/4 1789
2. Eric Ersson Plit född 12/8 1794 – död 2/10 1829 i Säter. Han var gift och hade tre små barn vid sin död.
3. Caisa född 29/1 1797
4. Anders född 30/1 1805 i Säter (född 25/10 1826 till Hedemora)

Säter (W) AI:9 (1768-1771) Bild 141 / sid 131 (familjen i Pungmakarbo)

Spiksmeden
Eric Olsson Plit född 14/6 1757(ovan)

Var son till:
Afskedade soldaten
Olof Pehrsson Plit född (2/12 1718) 2/12 1724 – död 6/1 1786 i Säter

gift 1748 med:
Brita Andersdotter född 29/12 1724 i Skedvi.

Familjen bodde i Pungmakarbo i Säter men var inflyttade dit från Stora Skedvi där Olof Pehrsson Plit varit indelt soldat. I Centrala Soldatregistret står han som född 1723 men det var inte så noga på den tiden. Han antogs som soldat 1743 och fick avsked 1763. Han tillhörde Dalregementet, Bispbergshyttans Rote, Livkompaniet i Stora Skedevi socken och hade torp nr DR-01-0110.

Deras barn:
1. Pehr född 21/8 1749
2. Brita född 19/1 (19/11) 1754
3. Eric Olsson född 14/6 1757

Soldaten Olof Pehrsson Plit
Säter (W) AI:9 (1768-1771) Bild 141 / sid 131
Säter (W) AI:11 (1775-1784) Bild 142 / sid 138
Säter (W) AI:13 (1785-1794) Bild 139 / sid 133 (familjen i Pungmakarbo, Olof död)

Ståles Anders Ersson var
Gift 30/11 1788 med:
Lisa Ersdotter född 1/4 1817 i Mälby, Hedemora – död 27/12 1834

Eric Olsson o Ståles Anders Olsson
Säter (W) AI:15 (1795-1804) Bild 138 / sid 133 (familjen i Pungmakarbo Skiftlag)
Säter (W) AI:17 (1814-1824) Bild 154 / sid 150 (som ovan inkl en spiksmed Plit)
Säter (W) AI:19 (1821-1831) Bild 177 / sid 174 (som ovan, Eric Olsson död)
Hedemora (W) AI:14c (1820-1830) Bild 6 / sid 2 (Anders dräng i Rensbo)
Hedemora (W) AI:14c (1820-1830) Bild 54 / sid 50 (Anders dräng i Hjulmakarbo)
Hedemora (W) AI:15c (1830-1839) Bild 97 / sid 91 (Anders dräng i Svensbo)
Hedemora (W) AI:15b (1830-1839) Bild 41 / sid 37 (Anders dräng i Laggarbo)
Hedemora (W) AI:16d (1840-1846) Bild 77 / sid 74 (familjen i Mälby)


56. (mm mm ff m)
Lisa Ersdotter född 1/4 1817 i Mälby, Hedemora – död 27/12 1834 i Hedemora
Gift med:
Ståles Anders Ersson född 30/1 1805 i Säther – död 15/8 1841 i Hedemora
Barn:
1. Johan född 16/4 1835 i Mälby, Hedemora
2. Anders född 13/8 1839 i Mälby, Hedemora
3. Christina född 16/10 1843 i Mälby, Hedemora


57. (mm mm fm f)
Jöns Eric Ersson född 7/11 1793 i Gustaf
Gift 28/12 1823 med Anna Andersdotter född 5/12 1795 i Ansta

Stora Skedvi (W) AI:10a (1821-1830) Bild 130 / sid 125 (familjen i Anstahyttan)
Stora Skedvi (W) AI:11a (1831-1842) Bild 131 / sid 126 (familjen i Anstahyttan)
Stora Skedvi (W) AI:12a (1843-1852) Bild 133 (familjen i Ansta)
Stora Skedvi (W) AI:13a (1852-1861) Bild 136 / sid 131 (familjen i Ansta)
Stora Skedvi (W) AI:14a (1862-1871) Bild 135 / sid 131 (som ovan)

Anstahyttan
har gamla anor. Årtalen 1532, 1619, 1752 bär vittnesbörd om att här funnits rörelser och verksamhet i flera hundra år. Här var ”Ansthytthea”, exercisplatsen där våra förfäder fick lära sig bära vapen och även bruka dem till landets försvar, med pilbössor, mynningsladdare och även något annat muskedunder.

Krut fanns i krutkällaren intill Tolsgården, som på den tiden var en stor gård och nära nog den enda på ett stort område. ”Tolsgården, en bygdens tillflyktsort för upplysning och kommunala uppdrag”. Varken Grantorp, Griggus eller Spännars fanns då. Området Griggus, Has och Spännars var de inkallade soldaternas arbetsplats och hemvist under tjänstgöringen. Men var fanns deras bostäder måntro. Tältade de eller låg de under bar himmel? Inga uppgifter därom finns. Skjutövningarna förlades till Målbacken i det så kallade Målberget som sträckte sig på ett stort område från Ekengrens och ner till ån. Inga gårdar fanns där då, bara skog. På andra sidan om ån var grusåsen hög och stor och den blev en utmärkt bra måltavla för kulor och pilar. Ett mindre område i närheten av Åbo och nedre delen av Spännar åsen hette Pilvreten.

För Kunglig Majestät och Kronan var ett område med uppförda boningshus och därtill hörande byggnader. Det kallades Kronobostället och beboddes av tjänstemän och officerare, män som hade höga titlar och fina namn. Majoren Riddaren Toll, Majoren Riddaren Logren, Kapten Riddaren Gyllenstolpe, Löjtnant Jörkenberg, kapten Schultsberg, Fänrik Mörner, Kronolänsman R W Leufgren, Löjtnant Riddare Lång med fru Anna, Kapten Ekman, Kapten Anders Olufson Hollingstein med hustru Margareta, Stinsing, Major C F Toll, Löjtnant Samy Nisser med flera.

Soldatexercisen på Hea upphörde på 1700 talet, men Kronan behöll bostället till slutet av 1800 talet då det såldes och kom i privat ägo. Gården fick då namnet Herrgårds. Ägare till denna fina anrika gård är numera Edvin Enocksson och hans maka Alice. (År 1975 övertog deras son Sören Enocksson gården).

Med anknytning till ån som flyter genom byn fanns såg, kvarn, smedja och hytta. År 1619 märks namnet Hytt Olle, troligen anfader till Hyttollesgården, numera Karlsbro.
Vid åns stränder trivdes och frodades de gamla pilträden, som med sina lummiga stora grenar blev småfåglarnas revir och skyddade tillhåll i synnerhet under nätterna.
På Åsen var bebyggelse med både större och mindre gårdar och hem och utövare av alla slags arbeten, smeder, snickare, skräddare, sömmerskor, skomakare, diversearbetare och soldater. Ett garveri fanns vid nuvarande Åstorp. De äldsta i byn minns barkgropen som var mycket intressant för lekande barn. Gropen är nu igenfylld.

Omkring år 1860 började planerna om laga skifte att ta form och arbetet med lantmäteriet tog sin början. Det var många gårdar och trångt i de stora byarna vid älven så en del gårdar måste flyttas ut och plats beredas på andra ställen.
Griggusgården flyttades då från Fäggeby till Anstahyttan, Spännars likaså. Grantorps (tidigare Fyrs) byggdes nytt och även Velanders (tidigare Lejströms). Och på andra sidan åsen tillkom Ekengrens, Karlsbro, Brodal med flera nya hem och gårdar.
Anstahyttans skola byggdes och togs i bruk 1893. Sista läsåret där var 1960. Skolans första lärarinna var Klara Eriksson från Daniels i Forsbo, nr två var Lovisa Eriksson från Lärmos i Landa. (Lindås släkt) nummer tre var Anna Johansson från Spiks i Anstahyttan och nummer fyra hennes syster Emma Johansson. Trotjänarinnan som från 1920 till uppnådd pensionsålder 1953 här utförde en god lärargärning. Efter hennes avgång uppehölls tjänsten av Emma Vibo från Landa, Inger Oskarsson, Anstahyttan, Dagmar Rydevall, Arkhyttan. Samtliga lärarinnor sockenbor. lördagsgodis

Hytta
En hytta (inom metallurgin även masugn) är en smältugn för framställning av metaller eller glas. Termen hytta nyttjas även som benämning på smältugnen och omgivande byggnader vid järnbruk eller glasbruk. Inom bergshantering är skillnaden mellan hytta och masugn att det förstnämnda kan avse en smältugn för inte nödvändigtvis just järnmalm, utan även koppar-, eller silvermalm. Vid en masugn kan däremot endast tillverkning av tackjärn ske.

I Sverige var en hytta förr ofta synonymt med ett mindre järnbruk, eller en del av ett större. Hyttan var platsen där malmen från järngruvorna smältes ned till tackjärn. Malmen transporterades från gruvan till en rostugn, varefter den rostade malmen kunde smältas i masugnen (hyttan). Biprodukt var slagg som kunde användas för byggnadsändamål men ofta finns kvar i stora högar. För att smälta exempelvis järnmalm krävs mycket höga temperaturer, vilket kräver stora mängder träkol. Skogarna runt de svenska järngruvorna höggs ner och lades i milor för att föda hyttorna med träkol som skapades i milorna genom ofullständig förbränning av veden.

Hyttans produkt, tackjärnet, kunde säljas och transporteras, men innan det kunde smidas krävdes färskning vilket gav slutprodukten för järnutvinningen: stångjärn.


58. (mm mm fm m)
Anna Andersdotter född 5/12 1795 i Ansta
Dotter till: Jöns Anders i Ansta ohh Anna Jansdotter född 1771 i Nyberg. Bräcklig.
Död 27/4 1831 i Stora Skedvi.

Deras barn:
1. Anna Andersdotter född 5/12 1795 i Ansta
2. Johan Andersson född 10/6 1798 i Ansta
3. Anders född 1808 i Ansta
4. Eric född 24/7 1814 i Ansta

Gift 28/12 1823 med Eric Ersson född 7/11 1793 i Gustaf
Barn:
1. Johan född 10/8 1822
2. Lisa född 25/7 1826 i Ansta
3. Greta född 11/2 1830 i Ansta (med oä son Johan född 27/3 1860 i Ansta)
4. Anders född 2/8 1832 i Ansta
5. Gustaf född 25/11 1834 i Ansta


59. (mm mm mf f)
Arrendator
Tröslögs Johan Pehrsson född 14/8 1778 i Grytnäs
Son till:
Per Jansson född 1738 i Grytnäs (flytt Husby 1811) ohh Catharina Jansdotter född 1739 – död 1807 i Grytnäs)

Gift I 3/2 (3/8) 1800 med NAMN
Gift II den 3/12 1809 med Lisa Jansdotter född 20/10 1783 Skedvi

Grytnäs (W) AI:6 (1795-1804) Bild 16 / sid 12 (Johan el Jan i föräldrahemmet Kyrkobyn)
Stora Skedvi (W) AI:8a (1798-1809) Bild 146 / sid 138 (Johan måg i Orrsta.
          (”Hörer till första hushållet”) (Utpassad till Husby 23/6 (17/12) 1811)
Stora Skedvi (W) AI:10a (1821-1830) Bild 145 / sid 140 (familjen i Kasselby.
          ”Hela huset flyttade 1820 till Skuggbo”)
Stora Skedvi (W) AI:12a (1843-1852) Bild 178 (Johan landbonde i Orrsta)
Stora Skedvi (W) AI:13a (1852-1861) Bild 185 / sid 180 (familjen i Orrsta)

Hedemora (W) AI:15b (1830-1839) Bild 156 / sid 160 (Johan arrendator i Lassbo No 2)
Hedemora (W) AI:15e (1830-1839) Bild 80 / sid 74 (Johan arrendator i Hälla)
Hedemora (W) AI:15d (1830-1839) Bild 62 / sid 54c (familjen i Mälby, Johan arrendator)
Hedemora (W) AI:16e (1840-1846) Bild 86 / sid 82 (Johan bonde i Hälla)


60. (mm mm mf m)
Lisa Jansdotter född 20/10 1783 i Orrsta Schedwi
Dotter till:
Pers Jan Ersson i Orrsta född 7/2 1756 i Orrsta, Stora Skedvi ohh
Anna Jansdotter född 11/10 1759 i Elingsbo.

Deras barn:
1. Elisabeth född 20/10 1783 i Orrsta
2. Anna född 20/6 1786 i Orrsta
3. Eric född 20/3 1789 – död 13/10 1808
4. Johan född 2/1 1792
5. Samuel född 26/2 1797
6. Anders född 6/9 1799
7. Margareta född 21/3 1803 – död april 1803

Gift 1809 med Johan Pehrsson 14/8 1778 i hans andra gifte.

Barn i hans första gifte:
1. Gustaf född 18/7 1806 Djupdalen

Barn i hennes första och hans andra gifte:
2. Greta född 28/2 1810
3. Jacob föd 1818 i – död 1829
4. Lisa född 16/3 1821 i Husby
5. Anders född 31/8 1823 i Schedwi (”börjat läsa”)
6. Johan född 13/2 1829 i Schedwi


61. (mm mm mm f)
Tröslögs Anders Andersson
Gift med:
Anna Andersdotter i Uppbo, Stora Skedvi


62. (mm mm mm m)
Anna Andersdotter
Gift med:
Träslögs Anders Andersson i Uppbo, Stora Skedvi.

Ståles No1, Mälby, Hedemora

Ståle visar sig vara ett soldatnamn

Hedemora (W) AI:9 (1759-1776) Bild 489 / sid 1026 (Anders Danielsson o Elisabet Hansdtr)
Hedemora (W) AI:10a (1776-1789) Bild 182 / sid 178 ((Eric Jansson o Cath Andersdtr)
Hedemora (W) AI:11b (1790-1800) Bild 50 / sid 45 (Eric Jansson f 1735 o Catharina
Andersdtr f 1745 + soldaten Hans Ståle)
Hedemora (W) AI:11b (1790-1800) Bild 68 / sid 63 (Hans Ståles familj i Ifvarshyttan
          ”flyttad till Mälby No 1”)
Hedemora (W) AI:12a (1800-1811) Bild 136 / sid 131(Eric Jansson ohh Catrina Andersd)
Hedemora (W) AI:13a (1811-1820) Bild 159 (Hans Ersson Ståle ohh Greta Danielsdtr)
Hedemora (W) AI:13bb (1811-1820) Bild 100 / sid 295 (Eric Hansson dräng i Norrhyttan)
Hedemora (W) AI:14c (1820-1830) Bild 32 / sid 28 (Eric Hansson dräng i Grådö Svedjan)
Hedemora (W) AI:14d (1820-1830) Bild 57 / sid 60 (Eric Hansson o Stina Andersdtr i Mälby)
Hedemora (W) AI:15d (1830-1839) Bild 55 / sid 49 (Stålesänkan Greta Danielsdotter)
Hedemora (W) AI:16d (1840-1846) Bild 77 / sid 74 (änk Stina Andersdtr o Greta Danielsdtr)
Hedemora (W) AIb:1c (1846-1856) Bild 134 / sid 129 (som ovan, Greta död)
Hedemora (W) AIb:2c (1856-1866) Bild 147 / sid 142 (änkan Stina Andersdtr i Mälby)
Hedemora (W) AIb:3c (1866-1875) Bild 154 / sid 149 (änkan Stina Andersdtr död)


"Svedja" har flera betydelser, framför allt att bränna mark för odling (svedjebruk) eller att bränna något på ytan. Ordet kan också syfta på en by eller ett ortnamn som har sitt ursprung i svedjning. En relaterad term är "sveda" som kan betyda en brännande smärta.

Anders Danielsson född 1711 – död 1789
Gift med:
Elisabeth Hansdotter född 1719

Barn:
1. Hans född 1741
2. Cathrina Andersdotter född 1745
3. Anna född 1748
4. Anders född 1759

Hedemora (W) AI:9 (1759-1776) Bild 489 / sid 1026 (familjen i Melby)


Dottern:
Catharina Andersdotter född 1 el 9/3 1745 i Mälby – död 4/4 1805
Gift 1760 med:
Eric Jansson född 1735 i Pershyttan – död 16/1 1804

Barn:
1. Johan född 1757 - död 1775
2. Elisabeth / Lisa Ersdotter född 26/5 1763 – död 7/11 1809
3. Andreas Ersson född 1766
4. Margareta född 24/7 1774 – död 1779
5. Anders född 1780
6. Petrus född 1781
7. Eric född 1788 – död tidigt

Pershyttan
Pershyttan var en historisk masugnsplats och gruvby nära Nora, känd för sin industriella betydelse under flera århundraden. Idag är det ett museumsområde och en välbevarad del av Noras bergslagslandskap, där man kan se gamla gruvbyggnader och en masugn. Området ingår i världsarvet Nora och Pershyttan som uppmärksammats för sitt industriella arv.

 
Historisk betydelse: 

Pershyttan var en central del av Noras bergsbruk och var aktiv som gruvort i över 500 år.
Industriellt arv: Området visar spår av en tidig industriell epok, med bevarade gruvbyggnader, stollgångar och en bevarad masugn.
Museum och kulturarv: Idag används området för museal verksamhet och uppvisar en genuin bild av hur gruvindustrin fungerade.
Kulturarv och utmärkelse: 1993 fick Nora tillsammans med Pershyttan och Nora Bergslags Veteran-Jernväg ett pris av Europa Nostra, ett erkännande av deras kulturella betydelse.

Dottern
Elisabeth / Lisa Ersdotter född 26/5 1763 i Melby – död 7/11 1809
Gift I 19/6 el 29/6 1785 med:

Soldat Hans Eriksson Ståle född 7/4 1760 i Falu Kristine – död 28/4 1826 i Tuna socken
Son till: Eric Jansson Geting på Ö Ersborg i Falu Kristine

Efter Lisa Ersdotters död 1809 gifter Hans Ersson Ståle den 29/6 1810 om sig med Margareta ”Greta” Danielsdotter född 7/1 1763 i Mora – död 1847.

Falu Kristine (W) CI:7 (1758-1767) Bild 41 (födelse Soldat Hans Eriksson Ståle 7/4 1760)

Hans Ersson Ståle antogs som soldat 1833 och tillhörde Dalregementet, Ivarshyttans Rote, Livkompaniet i Hedemora socken. Hans soldattorp hade nr DR-01-0065.

Han var först stationerad i Ivarshyttan men förflyttades därifrån till Mälby No 1 omkring 1788. Det är han som ger namn åt gården och alla efterföljande släktingar som kallar sig Ståle eller Stål.
Hans Ersson Ståle skrivs som sockenman och var 1810 upplysningsman i Mälby, Hedemora.

Barn:
1. Catharina Hansdotter född 21/9 1787 i Husby – död 16/10 1808
2. Eric Hansson född 4/4 1793 i Mälby
3. Lisa Hansdotter född 8/9 1796 i Mälby
4. Hans Hansson född 30/4 1806 i Mälby
5. Anders Hansson född 16/9 1809 i Thorsby

Ivarshyttan
var en masugn, en schaktugn som användes för att producera järn från järnmalm genom en process som krävde träkol för att uppnå höga temperaturer. Termen "hytta" är generellt benämningen på en smältugn för olika malmer, medan "masugn" mer specifikt syftar på en ugn för att producera tackjärn. Ivarshyttan var en del av ett bruk och använde det lokala skogsläget för att producera kol till ugnen.

Funktion:

Ivarshyttan var en masugn där man smälte järnmalm för att producera tackjärn.

Terminologi: 

"Hytta" kan vara en generell term för smältugnar vid olika bruk, inklusive de för koppar och silver. "Masugn" är specifikt för att framställa tackjärn.
Produktion: Malmen transporterades från gruvorna till rostugnar, och den rostade malmen smältes sedan i masugnen (hyttan).

 
Bränsle: 

Stora mängder träkol krävdes för att uppnå de höga temperaturer som behövdes för smältningen. Skogarna runt hyttan användes för att producera kolet genom att bränna veden i milor.

Biprodukter: 

Slagg var en biprodukt från smältprocessen, som ofta kunde användas för byggnadsändamål men också samlades i stora högar.


Sonen
Eric Hansson född 4/4 1793 i Mälby
Gift med:
Stina Andersdotter född 2 el 5/8 1795 i Norrhyttan – död 11/11 1874
Hade bott i Hyttbäcken

Norhyttan var ett järnbruk och kronobruk i Ludvika, Dalarna, som omnämns i historiska dokument från 1681. Det var en del av den industriella historien i området, som även innefattade andra bruk och gruvor, och spelade en roll i Ludvikas utveckling som industriort innan järnvägen anslöts 1873 och staden bildades 1919.

Historiskt järnbruk: Norhyttan var namnet på ett järnbruk.
Kronobruk: Bruket benämndes även som "Lodwika Crono Bruuk" eller Ludvika kronobruk i en handling från 1681.
Industriell bakgrund: Det var en del av Ludvikas långa historia av industriell verksamhet, som är ett typiskt drag för regionen.
Utveckling: Järnvägsanslutningen 1873 och stadsbildningen 1919 markerade viktiga milstolpar i Ludvikas utveckling efter tiden då bruken var centrala, som nämns på Ludvika kommuns webbplats.

Barn:
Lisa född 31/3 1817 i Norrhyttan, Mälby, Hyttbyn – död 25/3 1855

________________________________________________________________ 

Dottern
Lisa Ersdotter född 31/3 1817
Gift med:
Stål Anders Ersson född 30/1 1805
Familjen var bosatt i Mälby, Hedemora

Barn:
1. Johan född 16/4 1835 (tog över gården och var uppsyningsman)
2. Stål Anders Andersson född 13/8 1839 i Mälby, Hedemora
3. Christina född 16/10 1843
4. Erik född 20/11 1851

____________________________________________________________________

Hemmansägaresonen
Stål Anders Andersson från Mälby i Hedemora
Född 13/8 1839 i Mälby
Dvs biologisk far till:
Johan Andersson Hedlund född 27/3 1860 i Stora Skedvi

Se nr 27 Hemmansägaresonen Stål Anders Andersson

===============================================================================================================================================================================================================

Utanför släkttavlan

Ytterligare utredning av den släktgren som har

kolare, sjudare och en smed

100. (mm fm ff ff)
Smeden och bonden
Eric Pehrsson (mm fm ff ff) född 1737 i Hedesunda – död 1798 i Hedesunda
Son till:
Pehr Pehrsson och Lisbet Ersdotter i Lindåsen, Hedesunda (födda ca 1710-1715)

Hedesunda (X) C:2 (1728-1761) Bild 71 / sid 135 (Eric född 4/12 1737 m flera dopvittnen i Finnböle.

Att Eric Pehrsson var smed står bara i sönerna Erics och Lars födelsenotiser. Det var alltså ett yrke i hans ungdoms dagar. Han var alltså ingen mästersmed. I stället sadlade han om till bonde.

Gift 1767 i Hedesunda med:
Carin / Cathrina Pehrsdotter (mm fm ff fm) född 29/3 1747 i Finnböle,
Eric Pehrsson var 30 år gammal och dräng från Lindåsen när de gifte sig. Hon var 20 år och piga från Finnböle. De båda gårdarna tycks ha gränsat till varandra.

Barnen:
Hedesunda (X) C:3 (1762-1784) Bild 80 / sid 153 (Pehr föds, far är dräng)
Hedesunda (X) C:3 (1762-1784) Bild 115 / sid 223 (Erik föds, far är smed)
Hedesunda (X) C:3 (1762-1784) Bild 147 / sid 287 (Lars föds i Finnböle, far smed o bonde)
Hedesunda (X) C:3 (1762-1784) Bild 241 / sid 475 (Anna föds i Finnböle, far är bonde)
Hedesunda (X) C:4 (1785-1821) Bild 5 (Anders föds i Finnböle, far är bonde)
Hedesunda (X) C:4 (1785-1821) Bild 26 (Christina föds i Finnböle, far är bonde)

Eric Pehrsson i Finnböle
Hedesunda (X) AI:7 (1769-1775) Bild 227 / sid 221 (familjen i Finnböle)
Hedesunda (X) AI:9 (1783-1789) Bild 262 / sid 255 (familjen i Finnböle)
Hedesunda (X) AI:10b (1790-1796) Bild 100 / sid 261 (familjen i Finnböle, Eric bonde)
Hedesunda (X) AI:11b (1797-1803) Bild 107 / sid 292 (som ovan, Eric död)

101. (mm fm ff fm)
Carin / Cathrina Pehrsdotter (mm fm ff fm) född 29/3 1747 bosatta i Finnböle, Hedesunda.
Hon var dotter till:
Per Larsson i Finnböle född 1718 ohh Kjerstin Ersdotter född 1721.

Deras barn:
1. Carin Persdotter född 1747 gm Eric Persson
2. Anna född 1752
3. Anders född 1759 (går i Schola)

Hedesunda (X) C:2 (1728-1761) Bild 132 / sid 257 (Carin föds)

Gift 1767 i Hedesunda med:
Smeden och bonden Eric Pehrsson
Han var 30 år gammal och dräng från Lindåsen när de gifte sig. Hon var 20 år och piga från Finnböle. De båda gårdarna tycks ha gränsat till varandra.

Deras barn:
1. Pehr född 18/8 1768
2. Eric född 31/7 1772
3. Lars född 23/3 1774
4. Jöns född 1780
5. Anna född 10/7 1782
6. Anders född 1785
7. Christina / Stina född 1787

Finnböle by i Hedesunda
Hembygdsföreningen skriver
https://www.hembygd.se/hedesunda/plats/127979/text/18034

Dokumenterad boplats sedan slutet av 1500-talet. Ursprungshemmanet blev skattehemman år 1605. På 1665-års sockenkarta redovisas det som ett torp, Finböle, medan en geometrisk karta från 1702 redovisar odlingar som "Nyböle eller Finböle".

Ursprungstorpet var beläget vid det som kom att kallas Ers, nedan. År 1633 ansökte ägaren Anders Joensson om lagfart, eller som på den tiden var seden, uppbjöd hemmanet i kyrkan så att andra kunde hävda eventuell rätt till det. Efter tredje gången erhölls fasta (lagfart) ifall inget klander inkommit. Anders hade köpt torpet av Jöns Larsson som bott där. I dessa lagfartsdokument kallas stället både Finnböletorp och finnkolaretorp.

Anders Joenssons son Olof Andersson blev kvar i Finnböle. Olof tog över torpet och kallades bonde i Finnböle nr 1. Per Andersson slog sig ner i närheten och hans torp från 1670-talet blev så småningom skattlagt som Finnböle nr 2. Oklart om de bägge var släkt.
I mars 1696 dömdes Olof Andersson, tillsammans med Johan Ersson i Lövåsen, att böta vardera 100 daler silvermynt för att de hade skjutit älg. Ett synnerligen kännbart straff. Till råga på allt dömdes han vid samma ting att böta ytterligare två daler silvermynt för att han tillsammans med två bönder från Kågbo, hade undandragit sig skyldigheten att göra vissa plikter år kyrkan, i det här fallet att köra en kyrkklocka till Gävle för vidare transport till Stockholm för omgjutning.

Efter Olof Anderssons död, 1697, instämdes hans dotter Brita till tinget för stöld av en silverbägare i Söderfors. I tingsprotokollet beskrivs att både hon och hennes yngre bror Anders, ryktesvis även ägnat sig åt snatteri.

1699 dömdes Olof Anderssons änka Anna, dottern Brita, sonen Anders och mågen, soldaten Lars Larsson, att sitta två söndagar i stocken utanför kyrkan som avskräckande exempel på deras vanartiga, ogudaktiga levende , med svordomar, eder och allmän missämja sinsemellan.

Liksom grannbyarna Fällinge och Lågbo ligger hemmanen på Elfkarleby bruks allmänning och även här låter brukspatron Tottie kartlägga för beskattning år 1777.

Den tidigaste bebyggelsen, nummer 1, kommer att kallas Ers eller Erkas. Ett ställe beläget delvis där dagens Bredforsvägen går mellan Wallners och Ollas. Nummer två uppstod vid dagens Pellas/Borgs. Från dessa två hemman härstammar resten av byn som växt genom olika delningar och utbrytningar.

Gelotte, Guillaume, Martin, Mineur och Nonnet och Bayard
Mineur, Gilljam (Gilliam, Guillaume), Gauffin (Goffin), Bayard (Bajar) och Öhman,
Det är alltså den här sortens namn vi letar efter för att få vallonkoppling.

Sällskapet Vallonättlingar:
Vallonerna vid Söderfors bruk
Om Hedesunda i boken: Vägen in i sockenkyrkan

http://forum.vallon.se/sockenkyrkan.pdf

Det stora nordiska kriget på 1670-talet framkallade behov av ankare till svenska flottans fartyg. Claes Depken (anfader till kungamördaren Anckarström/ma) satte igång denna tillverkning 1676 genom att med stöd från kronan anlägga Söderfors bruk i Tierps församling. Detta är också förklaringen till att han adlades 1676 under namnet Anckarström. Hovintendenten Johan Leijoncrona övertog bruket efter några år.

Söderfors ligger väster om Tierp och gränsar till Hedesunda i Gästrikland. Domkapitlet i Uppsala beslutade 1681 att bruket skulle höra till Tierps församling. Johannes Ihering i Tierp hade därför såsom kyrkoherde i Tierp 1669-93 även ansvar för Söderfors.

Samma år som domkapitlets beslut om församlingstillhörighet fick bruksfolket tillfälle att välja mellan Hedesunda och Tierps kyrka för kyrkogång och förrättningar. Hedesunda låg betydligt närmare bruket och var därför vissa tider av året attraktivare.

Sedan 1683 hade Söderfors, på grund av sitt avskilda läge, egen präst. Den förste hette Lars Hedsin och verkade här under förutsättning att prästerna i Tierp inte skulle lida skada därav. Redan 1688 flyttade han härifrån, eftersom brukspatronerna inte ville avlöna honom.

År 1699 skildes Söderfors från Tierps pastorat och fick sin förste kyrkoherde, Anders Schomerus. Denne står redan 1694 först i mantalslängden över Söderfors bruksfolk och är tydligen anställd som brukspredikant av Johan Leijoncrona. År 1684 hade en liten korskyrka byggts i Söderfors.

Några uppgifter om skolgång för vallonbarnen har inte påträffats. Söderfors valloner hörde till familjerna Gelotte, Guillaume, Martin, Mineur och Nonnet och uppgick till 21 personer. Totalt fanns 191 mantalsskrivna vid bruket. Tierps kyrkoarkiv innehåller inte något material från perioden som kan belysa dessa valloners kontakter med Tierps församling. Däremot finns uppgifter om en del valloner i Söderfors kyrkoräkenskaper.

De familjer som bott vid bruken i Älvkarleby i stort sett sedan dess grundande nämns inte under den tredje perioden i kyrkoräkenskaperna trots att de nämnts tidigare. Beträffande familjen Bayard kan en sen religiös assimilation vara förklaringen. Ännu 1693 fanns reformerta trosbekännare inom släkten vid andra vallonbruk. Materialet för vallonerna vid Söderfors är för sprött för att dra några slutsatser om deras religiösa assimilation.


102 (mm fm fm f)
Sjudaren
Jon Larsson född 1731 – död före 1803
Gift med:
Barbro Ersdotter född 1730 – död 1792

Hedesunda (X) AI:6 (1755-1767) Bild 277 / sid 290 (bland Gammelfäls husfolk No 2)
Hedesunda (X) AI:7 (1769-1775) Bild 207 / sid 201 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:8 (1776-1782) Bild 237 / sid 226 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:9 (1783-1789) Bild 241 / sid 234 (som ovan)
Hedesunda (X) AI:10b (1790-1796) Bild 78 / sid 240 (som ovan + måg Eric Ersson f 1772)
Hedesunda (X) AI:11b (1797-1803) Bild 82 / sid 267 (fam i 14:e Roten, Gammelfäls husfolk)

103 (mm fm fm m)
Barbro Ersdotter född 1730
Gift med:
Sjudaren Jon Larsson född 1731

Barn:
Brita född 1763 – död 1773 i Hedesunda
Brita född 1776
Samt svärmor Bita Matsdotter född 1707. ”Svagsint.” död 1883.

En sjudare
var en person som arbetade med att framställa salpeter genom att koka (sjudning) en blandning av stalljord, latrin och annat organiskt material. Salpeter var en viktig råvara för att tillverka krut och yrket var vanligt förr i tiden, även om det nu är avvecklat.
Arbetsprocess: Sjudare samlade in material, blandade det med vatten och kalk, och kokade det under flera dagar för att utvinna den råa salpetern. Denna process kallas även sjudning, vilket är en kokmetod med svag värme.
Yrket: Yrkesgruppen var en viktig del av samhället, men sjudarna var inte populära hos bönderna eftersom de ofta var tvungna att gräva upp golven i stallen och dessutom behövde mat och husrum.
Nutida betydelse: Idag är yrket inte längre aktuellt, eftersom produktionen av salpeter som krutråvara upphörde.

Ursprung: Ordet "sjudare" kommer från "sjudning", en matlagningsteknik som innebär att koka något på svag värme.


"Gammelfäls"
är en dialektal förvrängning av "gammal fäll" som syftar på en person som tillhör ett hushåll med tjänstefolk. Termen kan beskriva en person som varit knuten till ett gods som tjänare eller dräng, men inte har en exakt juridisk definition. Begreppet kan skiljas från inhyseshjon eller backstugusittare, som hade en annan socioekonomisk status.
Tjänstefolk: "Husfolk" används generellt för tjänstefolk i ett bondhushåll.
Dialektalt: "Gammelfäls" är en dialektal variant som troligen kommer från "gammal fäll".
Historisk betydelse: Begreppet användes ofta i Götaland och Svealand för att beskriva en man som tillhörde ett gods, oavsett om han bodde på gården eller inte.
Skillnad mot inhyseshjon: Termen skiljer sig från inhyseshjon, som ofta betecknade personer som inte kunde försörja sig själva och placerades i andra hushåll av allmänheten.


Släktforskning om valloner
Anders Herou

Inledning
Vallonerna kom till Sverige huvudsakligen under 1600-talet. Några kom även under sent 1500-tal. Som släktforskare inom "vallonområdet" kan man till stor del glädja sig åt att det finns ganska mycket gjort av det svåraste, d.v.s. kartläggningar av tidiga generationer. Tidiga arbeten har gjorts av E W Dahlgren, Karl Kilbom, m.fl. Senare har Erik Appelgren gjort ett omfattande arbete och ytterligare senare och mera omfattande har Kjell Lindblom givit ut flera böcker med utredningar av tidiga generationer. Böckerna finns sammanställda i källförteckningen till detta kapitel.

Vallonforskning kan vara både enklare och mera komplicerad än forskning i rent svenska släkter. Till förenklingen hör t.ex. att vallonerna ofta rörde sig inom vissa begränsade delar av landet, t.ex. Uppland, Östergötland, Södermanland, etc. och i viss utsträckning även i delar av Finland. De höll sig också till största delen inom näringar, som hade med järnhanteringen att göra. Dessutom är de speciella namnen, både efternamn och förnamn, ofta tydligare att spåra i tidiga generationer och man gifte sig ofta inom den egna kretsen i början.

En försvårande sak kan dock vara att namn ofta förvanskades och ändrades eller helt enkelt ersattes med beteckningen "fransos", beroende på familjernas språk. Dessutom förekommer ofta en och samma person under flera olika namn. Efternamn och förnamn kunde blandas och personens yrke kunde användas i stället för ett traditionellt efternamn.

Kjell Lindbloms ger exempel i del 1 av "Vallonsläkter på 1600-talet":

Gillius Constant, med släktnamnet Constant, förekom som ytterligare tre versioner:
· Gillius Jansson - paronymikon efter fadern Jean Constant
· Gillius de Flon efter ursprungsorten Flon
· Gillius Formeur efter yrket som gjutare

Vanliga franska namn försvenskades, t.ex:
· Andry Andreas
· Anthoine Anton
· Jacques Jacob

Ett flertal andra exempel kan studeras i Erik Appelgrens bok "Vallonernas namn".

Man kan, fortfarande efter några generationer, lätt förväxla personer med samma både för- och efternamn.

Under mer än hundra år efter migrationen till Sverige var vallonernas yrken ofta begränsade till de som behövdes inom järnhanteringen och ofta hade sonen samma yrke som fadern.

Forska i källorna
Man hör ofta rykten som "mormor sade alltid att vi härstammar från vallonerna" eller "morfars far var så mörk, så han måste ha varit vallon". Tyvärr, eller kanske tack och lov, måste man oftast lägga litet mera ordnat arbete än att gå efter lösa rykten. Vallonerna på den tiden var dessutom knappast speciellt mycket mörkare än folk i allmänhet och inte heller ska man tro på skrönorna om "knöl i nacken", "brist på örsnibbar" och liknande konstigheter!

Forskningen kan ofta börja med att man frågar ut sina äldre släktingar lika gärna som att man hittat något intressant i sin vanliga forskning. Numera finns mycket information att ta hjälp av, både på nätet och i annan form. Utgångspunkt i detta kapitel är i huvudsak att man hittat någon ledtråd till en vallonana, misstänkt eller bekräftad, och sedan vill gå vidare.

För att kunna få fram valloner i släkten måste man ibland gå långt bak i släktleden.

Forskning ned till en bit in på 1600-talet kan vara nödvändigt eftersom en del valloner med yrken som kolare och skogsarbetare oftast bodde utanför bruken och försvenskades snabbt - beträffande både namn och sedvänjor. Dessa valloner gifte sig ofta tidigt med svenska kvinnor.

Många valloner var knutna till bruksrörelsen och om man stöter på anor där man har levat och verkat i järnbrukssamhällen kan man ha tur och få fram vallonanor och då kanske även flera släkter som går i varandra.

Lätt tillgängliga källor
Mycket finns forskat och publicerat av valloninvandrarnas genealogi, så man kan ofta få mycket färdigserverat, om man hittat någon första väg in.

Bland lätt tillgängliga källor i tryckt form eller i form av DVD-skivor eller USB-minnen finns t.ex. :

Nordisk vallongenealogi del 1 och 2 av Kjell Lindblom, utgivna 2012 och 2013. Dessa böcker innehåller omfattande dokumentation av de tidiga generationerna och sträcker sig för det mesta från de först invandrade på 1600-talet och fram till mitten av 1700-talet. Det är den mest kompletta dokumentation av de tidiga generationerna som finns tillgänglig.