En titt på den adliga ätten Stålhane...

Under konstruktion...

Riksarkivet
Stålhane (Stålhana), släkt, vars äldste kände stamfar var bonden Lars Mårtensson, Sjundeå sn i Nyland. Dennes son Nils Larsson (d 1657) deltog som ryttmästare vid Ståhlhandskes regemente i kriget i Tyskland och adlades 1641 med namnet Stålhana. Ättlingar till honom var under 1600- och 1700-talen med få undantag lägre officerare vid finska regementen. De ändrade sedermera namnet till Stålhane. Frälsegods som tilldelats Nils S, Gammelby i Tusby samt Irjala och Kotkaniemi i Vichtis, bägge Nylands län, kom efter hand att skingras. Kotkaniemi såldes av en sonsons sonson på 1760-talet. Vid riksdelningen 1809 överflyttade till Sverige två bröder i den femte generationen efter S, kaptenen i flottan Otto Mauritz S (1782–1859) och fältväbeln vid Skaraborgs regemente Anders Erik S (1787–1845). Från dem stammar i Sverige verksamma medlemmar av släkten S.

Riddarhuset

Stålhane
Rang: Adlig
Ättenummer: 292
Adlad: 1641-08-13
Introducerad: 1642-02-15
Ursprung: Finland, Nyland, Sjundeå socken, Flyt

Släkten härstammar från Finland. Äldste kände stamfader är bonden Lars Mårtensson i Flyt i Sjundeå socken i Nyland (levde 1580). Hans son, ryttmästaren vid Stålhandskes regemente, Nils Larsson (död 1657), adlades 1641 13/8 på Stockholms slott av drottning Kristinas förmyndarregering med namnet Stålhana. Han introducerades 1642 15/2 under nuvarande nr 292. 

Ätten uppflyttades 1778 3/11 i den då återinrättade andra klassen, riddarklassen. 

En av de i Finland efter 1809 kvarboende grenarna immatrikulerades på Finlands Riddarhus 1818 17/2 under nr 27 bland adelsmän. Den utgick i Finland på svärdssidan 1878 1/2, men fortlevde genom en expatrierad gren i Ryssland. En gren av denna överflyttade 1921/2 till Frankrike och kallar sig där efter rysk transskribering de Stolgané, men utgick på svärdssidan 1960 14/9, se Finlands Adelskalender. Ättemedlemmar kan möjligen fortleva i Ryssland. De i Finland kvarlevande men ej immatrikulerade grenarna utgick på svärdssidan 1881 6/7. En gren av ätten fortlever i Norge, men säker dokumentation har inte erhållits. Originalsköldebrevet förvaras i Finlands Riddarhus.

Adliga ätten Stålhane nr 292

Adliga ätten Stålhane nr 292

Adlad 1641-08-18, introd. 1642.

Ätten, som vid adlandet erhöll namnet Stålhana, vilket sedermera ändrades till Stålhane, immatrikulerades 1818-09-17 på riddarhuset i Finland under nr 27 bland adelsmän.

TAB 1
Nils Larsson, adlad Stålhana (översiktstab. 1), till Irjala i Vichtis' socken och Gammelby i Tusby socken, båda i Finland. Ryttare under Jakob De la Gardies kornett 1612 och fick av denne frihetsbrev för sitt fädernehemman i Flyt i Sjundeå socken 1613. Rumormästare vid Henrik Månsson Spåras fana. Fick som sådan frälse på Ois by i Lampis socken 1614-04-19. Kvartermästare vid finska adelsfaneregementet 1617. Korpral vid Anders Paulis fana 1618. Avseglade s. å. med sina ryttare från Porkkala till Reval och tjänstgjorde under kriget som löjtnant. Erhöll 1621-08-11 vid Riga löfte om adlig sköld. Fänrik under Hans Ramsay. Erhöll 1626-05-25 för visad tapperhet Irjala och Kotkaniemi byar i Vichtis' socken under livstids frälse. Ryttmästare vid Stålhandskes regemente. Blev under kriget i Tyskland svårt sårad vid Nürnberg 1632. Tillfångatog ett polskt parti 1635. Adlad 1641-08-13 (introd. 1642 under nr 265, vilket sedan ändrades till nr 292, med namnet Stålhana, vilket namn på 1700-talet förändrades till Stålhane). Erhöll 1641-08-13 och 1652-09-06 konfirm. på sina frälsegods under Norrköpings besluts villkor. Avsked 1641 eller 1642. Död 1657-09-20 och begraven 1658-02-21 i Vichtis' gamla kyrka, där hans vapen uppsattes. Han uppförde med egna medel Tusby kapellkyrka, som av honom förseddes med predikstol, kalk och mässkrud. Gift med Margareta Tomasdotter, dotter av Tomas Henriksson och Anna Henriksdotter (Ekelöf).

Soldatnamn

Men Stålhane är även ett flitigt använt soldatnamn i Sverige. Det gavs av kompanichefen åt indelta soldater, båtsmän och dragoner inom den svenska krigsmakten för att lättare kunna skilja mannarna åt. 

Det var först i slutet av 1800-talet som det började bli vanligt att soldatnamnen gick i arv. Som i den här nyskapade släkten Stålhane som förmodligen inte har den minsta lilla gen med den adliga släkten att göra. Se Wikipedia!

 

Erik Stålhane, en sentida ättling:

Gustaf Erik Anders Stålhane (f) född 16/10 1932 i Sundsjö, Jämtlands län - död 2/2 2001

Gift med Eijvor Alice Janet Lillian född 3/8 1934 i St Görans församling, Stockholm - död 9/10 2000

Frånskilda 28/12 1964

Födelseboken Sundsjö 1932, SCB:s avskrift (Erik Stålhane föds)

1949 Erik folkbokförd i Tavnäs 1:30, Sundsjö

1950 folkbokförd i Fältjägaren 1, Östersund (ogift volontär)

1960 Gift 14/8 1955. Tryckeribiträde. 

Gustaf Efraim Stålhane

Eriks Stålhanes föräldrar: 

Far:

Gustaf Efraim Stålhane (ff) född 17/9 1885 i Söderhamn (1932 arbetare Grafnäs)

Son till arbetaren Anders Gustaf Stålhane (ff f) och hans hustru Anna Andersdotter (ff m) i Söderhamn.

Folkräkningen 1910: Ensamstående ogift arbetare vid Sulfitfabrik, bosatt i Hägra, Rödön, Jämtland.

Gift 14/5 1932. Änkling 2/3 1939. Död 17/5 1962 i Östersund 

Mor:

Ester Linnéa född Wikström (fm) född 24/3 1904 i Sundsjö. 

Dotter till: förre fältjägaren i Tafnäs Anders Peter Wikström (fm f) född 25/6 1847 och hans hustru

Gertrud Elisabet Matilda Markusdotter (fm m) född 17/10 1856. 

Gift 14/5 1932. Död 2/3 1939 i Nässja, Österfärnebo, Gävleborgs län. Begravd i Sundsjö.

Barn:

1. Gustaf Erik Anders (f) född 16/10 1932 i Sundsjö, Jämtlands län
2. Jan Gustaf Evert född 1/10 1936 i Östersund

Dödboken Österfärnebo 1939, SCB:s avskrift (Ester Linnéa Stålhane död)

Ester Linnéa Stålhane född Wikström, hustru till byggnadsarbetare Gustaf Efraim Stålhane från Nässja född 24/3 1904 avled på grund av Fractura cranii + Broncho-prenmonia efter en bilolycka. Jag tyder det som att hon i bilolyckan fått kraniet krossat och att hon avled av lunginflammation på Centrallasarettet i Gävle. Allt enligt ett dödsbevis till pastorsexpeditionen i Österfärnebo från dr Erik Karlmark, Stockholm 7/2 1939. Ester Linnéa jordfästes och begravdes i Sundsjö församling, Jämtlands län. Attest därom från Sundsjö 13/3 1939.  

Centrallasarettet i Gävle 1939.

Ester Linnéas död är även inskriven i Sundsjös dödbok. Det var ju där hon var född och nu också begrovs. Dödsorsak: Brott på skallen samt lunginflammation (i följd av bilolycka), skriver prästen. 

Hon begrovs på Sundsjö kyrkogård, avd GA SK Gamla, kv F Kvarter nr 1108. Graven upplåten till 31/12 1964. Bräcke församling tel 0693-100 43. 

Intressant skulle vara att efterhöra hennes sjukjournal. Centrallasarettet är nedlagt men information om var journalerna är arkiverade kan säkerligen fås från Gävle sjukhus och/eller Länsmuseet Gävleborg. Kanske kan man i journalen få veta var olyckan inträffade och varför. Beställ också hennes bouppteckning från Riksarkivet. 

Sammanfattning:

Den 28 år gamla Ester Linnéa Wikström gifte sig alltså 14/5 1932 med den drygt 18 år äldre Gustaf Efraim Stålhane. Sonen Erik hade då redan sedan fem månader anmält sin ankomst till världen.  

Ester omkom efter en bilolycka endast 35 år gammal. Sonen Erik var bara sex år gammal när han förlorade sin mor. Lillebror Jan Gustaf Evert var bara tre.

Folkräkningen 1940: 

Gustaf Efraim Stålhane ensamstående änkling och byggnadsarbetare hos Tector Byggnads AB i Täby och skriven på adress Viggbyholm tomt 13-15. 

Folkräkningen 1950: 

Gustaf Efraim Stålhane är fd armerare, ensamstående änkling bosatt på adress Storgatan 39 i Östersund dit han kom 1949. 1947 var han bosatt i Mörsil. 1955 hade han flyttat till Stg 244-245 i Östersund och 1959 och 1960 tycks han vara "på församlingen skriven" i samma stad där han också dog 17/5 1962. 

Att vara "å församlingen skriven" innebar att man saknade eller i varje fall inte hade anmält någon fast adress. Gustaf Efraim Stålhane kan med andra ord ha befunnit sig precis var som helst de sista åren av sitt liv. Det är tyvärr för nära i tiden för att man på internet kan få kännedom om dödsorsak och exakt var han dog. Men man kan beställa en så kallad personbild från landsarkivet och bouppteckning från Riksarkivet för att förhoppningsvis få veta mera. 

Gustaf Efraim Stålhane begrovs den 25/5 1962 på Östersunds östra begravningsplats, avd 2, nr 3953.

Graven var upplåten till nyårsafton 31/12 1991. 

Östersunds församling tel 063-19 50 00. 

Sonen

Gustaf Erik Anders Stålhane (f) född 16/10 1932 i Sundsjö, Jämtlands län

blev alltså moderlös sex år gammal den 2/3 1939. 

1940: Erik bor hos sin moster Beda Elisabet Wikström (född 7/10 1890) i Sundsjö.

1950: Erik är ogift och ensamstående Volontär bosatt på adress I5 (militär?) i Östersund

1960: Erik är gift 14/8 1955 och har en son, tryckeribiträde.

Sonen

Jan Gustaf Evert Stålhane född 1/10 1936 i Östersund - död 6/10 2015 i Eskilstuna. 

1940: Jan är fosterson hos Anna Margareta Olsson (f 3/6 1909) o Erik Olsson (f 18/2 1904) i Lockne. 

1950: Fosterson hos hemmansägare Anna Margareta Olsson i Kantorp, Sköldinge. Fosterfar död 1948.

1960: Jan är gruvarbetare, gift 1959 och bor i Hedemora. Han och hustrun har en dotter född 1960. 

1970: Jan bor med hustru nr II och son född 1968 i Eskilstuna där han dör 2015. 

Dottern är idag 61 år och bor i Uppsala. Sonen är 53 år och bor i Eskilstuna. 

Familjen bodde i Nässja, Österfärnebo när Ester Linnéa Stålhane dog i bilolyckan. I och med det splittrades familjen. Ester Linnéa begrovs i sin födelseförsamling, Sundsjö, och dit fördes även äldste sonen Erik för att åtminstone en tid bo hos sin moster. 

Man kan därför utgå från att Erik Stålhane blev ett fall för barnavårdsnämnden i Sundsjö församling i Bräcke kommun (0693-161 00), Jämtland. 

Man bör därför hos kommunarkivet efterfråga vad som finns bevarat om honom i barnavårdsnämndens arkiv. Ring och fråga efter kommunarkivarien så får du säkert hjälp av honom/henne. 

Ett och annat om Erik och hans familj kan även finnas bevarat hos Sandvikens kommun (026-24 00 00) som Österfärnebo distrikt numera ingår i. Ring och prata med kommunarkivarien om barnavårdsnämndens journaler. 

Kyrkoböckerna:

Sundsjö (Z) C:5 (1895-1915) Bild 820 / sid 74 (Ester Linnéa (fm) föds

Sundsjö (Z) EI:3 (1916-1939) Bild 750 / sid 71 (dödboken, Ester Linnéa (fm) död)

Söderhamn (X) CI:6 (1878-1887) Bild 446 (Gustaf Efraim Stålhane (ff f) föds)

Gustaf Efraim Stålhane

Rödön (Z) AIIa:2 (1904-1933) Bild 220 / sid 12 (Gustaf Efraim S arbetare i Hägra Nr 3 (Hissmofors). Från S-hamn 17/12 1910, vidare till Mattmar 11/12 1917)

Lockne (Z) AIIa:5 (1931-1945) Bild 1320 / sid 116 (Gustaf Efraim med fru och två söner i Haga. Inflyttad 26/1 1935 - ut till Hälsingtuna 20/2 1937. 

Ockelbo (X) AII:3a (1928-1940) Bild 450 / sid 29 (Gustaf Efraim byggnadsarbetare med fru och två söner i Wij. Inflyttad från Hälsingtuna (?) 20/12 1937. Vidare till Öster Löfsta 15/1 1939. 

Sundsjö (Z) AIIa:5 (1932-1941) Bild 2330 / sid 221 (Gustaf Efraim med fru och son i Sundsjö)

Österfärnebo (X) AIIa:4b (1927-1939) Bild 1940 / sid 434 (Gustaf Efraim med fru och två söner. Hustrun dör i en bilolycka. 

________________________________________________________________________________

Söderhamn

Gustaf Efraim Stålhane (ff)  född 17/9 1885 i Söderhamn

Födelseboken: Söderhamn (X) CI:6 (1878-1887) Bild 446

Gustaf Efraims föräldrar:

Anders Gustaf Stålhane (ff f) född 18/5 1858 i Nyed, Värmland - död av lungsot 21/1 1900 Söderhamn

Gift den 16/12 1882 med:

Brita Eriksson (ff m) född 26/8 1865 i Bollnäs, Gävleborgs län

Barn:

1. Beda Kristina född 5/11 1883 i Söderhamn 
2. Gustaf Efraim (ff) född 17/9 1885 i Söderhamn
3. Karl Simon född 20/3 1889 i Söderhamn
4. Ruth född 14/8 1891 i Söderhamn
5. Anders Johan född 11/8 1894 i Söderhamn

Samt i hemmet även Bedas oäkta dotter Siri Kristina född 23/3 1901 i Söderhamn

Britta Eriksson (ff m) blir så småningom efter makens död hushållerska åt utlastare Lars Persson (född 1869) i granngården men han dör också 1935. Brita dör 24/4 1950 i Söderhamn. Hon är då skriven på Rosengatan 2, Stugsund.  

Kyrkoböckerna:

Söderhamn (X) AI:25e (1886-1890) Bild 273 / sid 267 (Gustaf Eframin hos familjen i Grundvik)

Söderhamn (X) AI:26e (1891-1895) Bild 272 / sid 267 (Gustaf Eframin hos familjen i Grundvik)

Söderhamn (X) AIIa:1e (1896-1905) Bild 1500 / sid 137 (Gustaf Eframin hos familjen i Grundvik)

Söderhamn (X) AIIa:2e (1906-1923) Bild 1660 / sid 159 (hos modern och syskonen i Grundvik)

________________________________________________________________________________

Sundsjö församlings kyrka i nuvarande Bräcke kommun

Ester Linnéa Wikström (fm) född 24/3 1904 i Sundsjö. 

Födelseboken Sundsjö (Z) C:5 (1895-1915) Bild 820 / sid 74

Ester Linnéa Wikströms föräldrar:

Anders Peter Wikström (fm f) född 25/6 1847 i Ragunda - död 10/5 1912 i Sundsjö

fd fältjägare i Tafnäs - från början topare och korporal och sedan gratialist.  

Uäkta son till pigan Maria Andersdotter (fm fm) från Brunflo, nu i Döviken. 

Gift I 1874 med: 

Magdalena Didriksdotter född 12/3 1849 - död 28/8 1877 i Hvatjom, Oviken. Ingen dödsorsak angiven.

Dotter till Didrik Göransson Bäck och Sigrid Persdotter

Gift II den 4/11 1883 med: 

Gertrud Elisabet Matilda Markusdotter (fm m) född 17/10 1856 i Sundsjö

Barn i första giftet:

1. Karl Petter född 22/7 1875 - död av kikhosta 2/12 1876 i Oviken. Blev 1 år 4 mån 10 dagar.
2. Sigrid Kristina född 26/8 1877 i Hvathjom 146, Oviken (hennes dtr Klara Margreta Bergström född 24/7 1905 i Oviken)

Barn i andra giftet: 

1. Karl Markus född 25/5 1884 i Sundsjö (bryggeriarbetare)
2. Johan Fredrik född 9/12 1885 i Sundsjö (Nordamerika* den 28/7 1907)
3. Gerda Anny Mariana född 1/5 1888 i Sundsjö (sömmerska)
4. Beda Elisabet född 7/10 1890 i Sundsjö
5. Brita Antilia född 4/8 1893 i Sundsjö
6. Bror Axel född 12/5 1898 i Sundsjö
7. Per Otto född 9/12 1900 i Sundsjö
8. Ester Linnéa (fm) född 24/3 1904 i Sundsjö

*

EmiBas och Sveriges förteckning över emigranter: 

Johan Fredrik Vikström, fd fältjägare (ogift man) född 9/12 1885 i Sundsjö, Jämtlands län

Utvandrad 28/7 1907 från Tavnäs, Sundsjö, Jämtlands län till Nordamerika. 

I övrigt svårhittad. Bytt namn?

Kyrkoböcker:

Ragunda (Z) C:1 (1818-1860) Bild 1350 / sid 131 (Anders Petter Wikström föds 25 eller 28 juni 1847)

Oviken (Z) AI:12a (1875-1884) Bild 1530 / sid 146 (Anders Petter förlorar hustrun och sonen)

Oviken (Z) F:2 (1863-1894) Bild 310 / sid 27 (sonen död)

Oviken (Z) C:5 (1862-1894) Bild 440 / sid 77 (dtr Sigrid Kristina föds)

Oviken (Z) F:2 (1863-1894) Bild 330 / sid 29 (hustrun död, en månad efter förlossning)

Stugun (Z) AI:11 (1881-1889) Bild 1180 / sid 111 (Anders Peters Wikström ogift korporal)

Sundsjö (Z) AIIa:1 (1895-1908) Bild 1710 / sid 157 (familjen i Tafnäs)

Sundsjö (Z) AIIa:2 (1904-1913) Bild 2120 / sid 200 (familjen i Tafnäs)

_______________________________________________________________

Om vi i stället går rakt bakåt och följer namnet Stålhane

(för att se om vi hittar adelssläkten) blir det så här. 

Far:

Gustaf Erik Anders Stålhane (f) född 16/10 1932 i Sundsjö, Jämtlands län - död 2/2 2001

Farfar:

Gustaf Efraim Stålhane (ff) född 17/9 1885 i Söderhamn. Gift 14/5 1932 med Ester Linnéa född Wikström (fm) född 24/3 1904 i Sundsjö. Änkling 2/3 1939. Död 17/5 1962 i Östersund 

Farfars far

Anders Gustaf Stålhane (ff f) född 18/5 1858 i Nyed, Värmland - död av lungsot 21/1 1900 i Söderhamn

Gift den 16/12 1882 med Brita Eriksson (ff m) född 26/8 1865 i Bollnäs, Gävleborgs län - död 24/4 1950 i Söderhamn. 

Nyed (S) AI:23 (1876-1880) Bild 155 / sid 150

Svårläst om Anders Gustaf Stålhane. Jag gissar att han inte närvarat vid husförhöret för att: 

Han har 12/4 1878 och 10/4 1879 givit sig av till Åsbacka

också 1879 maj att excercera) vid Mohed.

- exc 1:a å Stavfsnäs (?) 1879

exc 2;å 1880 med Helsinge regemente å Mohed. Bevis derom aflämnat. 

(Mohed utanför Söderhamn var en mötesplats för Hälsinglands regemente)

Anders Gustaf Stålhane var alltså soldat under några år och tilldelades uppenbarligen då soldatnamnet Stålhane. 

Farfars farfar

Gårdsskomakaren Anders Jonsson och hans hustru Johanna Magnusdotter i Gällserud 106, Nyed 

Anders Jonsson får i hela sitt liv dras med felaktiga födelsedatum i kyrkoböckerna men är troligen identisk med den Anders Jonsson som födds i Gällserud, Nyed den 29/12 1821. 

(felaktiga datum är 12/2 1817 och 28/2 och 29/2 1821.) 

Han är son till Jonas Håkansson och Kajsa Persdotter i Gälserud.

Lysning nr 33 i Nyed den 4/11 1853. Gift 26/12 1853 med: 

Johanna Magnusdotter född 23/12 1827 - död 26/2 1884 i Nyed

Anders Jonsson tycks 12/4 1884 efter hustruns död "resa åt Norrland".  

Barn:

1. Johan Gustaf född 4/11 1854 i Nyed - död 11/8 1857 i Nyed
2. Anders Gustaf Stålhane född 18/5 1858 i Nyed

Anders Gustaf Stålhane får sitt efternamn i AI:23 och är ensam i familjen om namnet. 

Det ser ut som att han tar sig namnet som soldat. Oklart om det fanns i släkten. 

Han flyttar 1882 till Söderhamn. 

Nyed (S) C:6 (1814-1854) Bild 43 / sid 77 (Anders Jonsson föds)

Nyed (S) EI:6 (1851-1860) Bild 14 (vigsel Anders J i Gellserud o pigan Johanna Magnusdtr i Asplund) 

Nyed (S) C:8 (1855-1860) Bild 33 (Anders Gustaf Stålhane föds)

Nyed (S) AI:14a (1846-1850) Bild 98 / sid 181 (Anders Jonsson ogift i Gällserud, infl1847 fr 162n)

Nyed (S) AI:15a (1851-1855) Bild 101 / sid 94 (Anders Gustaf m föräldrar i Gällserud, Nyed)

Nyed (S) AI:16a (1856-1860) Bild 114 / sid 106 (som ovan)

Nyed (S) AI:16a (1856-1860) Bild 114 / sid 106 (som ovan)

Nyed (S) AI:17 (1861-1865) Bild 142 / sid 138 (som ovan)

Nyed (S) AI:19 (1866-1870) Bild 159 / sid 155 (som ovan) 

Nyed (S) AI:21 (1871-1875) Bild 164 / sid 158 (som ovan)

Nyed (S) AI:23 (1876-1880) Bild 155 / sid 150 (Anders Gustaf Stålhane m föräldrar i Gällserud, Nyed)

Nyed (S) AI:25 (1881-1885) Bild 158 / sid 153 (Anders Gustaf Stålhane m föräldrar i Gällserud, Nyed)

Farfars farfars far

Jonas Håkansson född 1780 (enligt ett träd på Ancestry död 1835) 

Gift med Kaisa Persdotter (ff ff m) född 1795 (enligt ett träd på Ancestry död 1869) 

Bosatta i Gälserud, Nyed

Barn:

1. Lars född 12/10 1817
2. Jan Peter född 5/10 1820 - död 3/9 1825
3. Anders född 29/12 1821 i Nyed (ff ff)
4. Sven född 16/12 1824

Nyed (S) AI:8 (1816-1820) Bild 1340 / sid 257 (Håkan J bor hos sonen Jonas)

Nyed (S) AI:9 (1821-1825) Bild 106 / sid 205 (familjerna i Gällserud)

Farfars farfars farfar

Håkan Jonsson född 1752 - död 20/9 1823 i Nyed

Gift med:

Catharina Larsdotter (ff ff fm) född 1755

Barn:

1. Maria född 1777 med oäkta son Magnus född9/8 1807
2. Jonas född 1780 (ff ff f)
3. Lars född 1782
4. Anders född 1788
5. Magdalena född 7/3 1891
6. Erland född 1794

Nyed (S) AI:1a (1776-1782) Bild 40 / sid 33 (Jonas Håkanssons o Håkan Jonssons familjer i Gällserud)

Nyed (S) AI:2 (1783-1790) Bild 48 / sid 43 (Jonas Håkanssons o Håkan Jonssons familjer i Gällserud)

Nyed (S) AI:3 (1790-1794) Bild 97 / sid 93 (Håkans familj i Gällserud)

Nyed (S) AI:4 (1795-1799) Bild 98 / sid 93 (Håkans familj i Gällserud)

Nyed (S) AI:5 (1800-1805) Bild 91 / sid 87 (Håkans familj i Gällserud)

Nyed (S) AI:6 (1805-1810) Bild 1260 / sid 120 (Håkans familj i Gällserud)

Nyed (S) AI:7 (1811-1815) Bild 116 / sid 225 (Håkan med familj i Gällserud

Nyed (S) AI:8 (1816-1820) Bild 1340 / sid 257 (Håkan J bor hos sonen Jonas)

Nyed (S) AI:9 (1821-1825) Bild 106 / sid 205 (familjerna i Gällserud)

Farfars farfars farfars far

Jonas Håkansson född 1714 (äldsta födelseboken börjar 1716)

Gift med

Maria Larsdotter (ff ff ff m) född 1713 - död mellan 1783 och 1790.

Bor tillsammans med sånen Håkan Jonssons familj i Gällserud

Nyed (S) AI:1a (1776-1782) Bild 40 / sid 33 (Jonas Håkanssons o Håkan Jonssons familjer i Gällserud)

Nyed (S) AI:2 (1783-1790) Bild 48 / sid 43 (Jonas Håkanssons o Håkan Jonssons familjer i Gällserud)

Farfars farfars farfars farfar

Håkan född ca1690

Längre än så här kommer man inte med kyrkoböckerna.

Reservation för läs- och skrivfel!

Hur man hittar en som man inte kommer ihåg vad han heter...

Hej Gaby!
Jag härstammar från Ursviken utanför Skellefteå. Där bodde min morfar, Johan Oskar Lindberg, i Yttre Ursviken. Nära grannar till honom, Knut och Nina Wikström, hade en dotter Marta Wikström. Hon hade i sin tur en son, som jag inte kommer ihåg vad han heter. Det är egentligen honom jag letar efter. Hur ska jag bete mig? 
Mvh Siw 

Hej Siw!

Det var ju svårt att veta vilket tidevarv jag skulle söka i så jag fick börja med att helt enkelt leta reda på dig och därifrån gå bakåt. Men det gick bra och jag har skickat dig aktuella adressuppgifter med telefonnummer så jag hoppas du får kontakt. 

Och får en trevlig lördagskväll!

Monica 

(som även heter Gaby)

Brevskrivaren:

Siv 

Hennes föräldrar: 

Hans Åke Eugen Boström född 11/9 1910 i Skellefteå - död 14/9 1993 i Biskopsgården, Göteborg 

gift 3/5 1942 med och 27/3 1968 frånskild från:

Viktoria Henrietta Lindberg g Boström född 12/11 1918 - död 6/1 2017 i Skellefteå

Brevskrivarens morfar: 

Johan Oskar Lindberg född 9/11 1883 i Skellefteå - död 16/3 1970 i Skellefteå

som redan 1940 var änkling.

Han var bosatt i Yttre Ursviken Nr 6, Skellefteå landsförsamling 

Och är alltså brevskrivarens morfar. 

Utifrån det kan vi leta reda på

hans grannar som hette Wikström. 

Jag hittar på adress Yttre Ursviken Nr 4 i Skellefteå landsförsamling två familjer vid namn Wikström. 

De såg 1940 ut så här: 

Lotsförman

Nils Petter Wikström född 21/12 1869 i Skellefteå - död 25/12 1945 i Skellefteå 

Gift med:

Ida Karolina Hägglund född 1/3 1872 i Skellefteå - död 12/2 1943 i Skellefteå

Barn: 

1. Anna Charlotta född 28/6 1895 i Skellefteå (ej hemma 1940) till Stockholm 1919. 
2. Johan Petter född 14/3 1897 (ej hemma 1940) Styrman - död 26/12 1987 i Skelleftehamn
3. Hilma Viktoria född 4/2 1899 i S-å (ej hemma 1940) Telefonist. Till S-å 1924. Död 18/2 1971. 
4. Anders Vincent W född 22 /1 1901 i Skellefteå - död 20/1 1972 i Skellefteå (Sjökapten gift 1942)
5. Eva Katarina född 24/3 1903 (ej hemma 1940) Till Skellefteå 1925. (möjl Beda K)
6. Nils Henrik Wikström född 26/1 1906 i Skellefteå - död 3/1 1995 i Skellefteå (Lots, gift 1948)
7. Beda Karolina W gift Persson född 27/5 1908 (ej hemma 1940) t Jönköping 1934. Död 11/3 2000
8. Sven August W född 19/7 1910 i Skellefteå - död 12/11 1997 i Blidö, Norrtälje (Lots, gift 1946)
9. Marta Josefina Henrietta Wikström född 21/8 1914 i S-å lf - död 24/12 1993 i Munkedal

På samma adress bodde:

Kronolots och Sjökapten

Knut Ferdinand Wikström född 3/12 1880 i Skellefteå - död 13/9 1963 i Skellefteå 

Gift I den 11/3 1904 med Jenny Charlotta Kågström född 19/5 1884 i Skellefteå - död 29/10 1934 i S-å

Gift II den 26/11 1935 med Sara Elisabet Kågström född 14/9 1896 i Skellefteå - död 27/4 1985 i S-å

Barn i första äktenksapet:

1. Dagmar Charlotta Wikström-Goei född 1/3 1912 i Skellefteå - död 10/5 2001 i Sthlm (änka 1994)
2. Kurt Ferdinand född 15/2 1916 i Skellefteå - död 31/10 1997 i Härnösand (änkling 1985)

Kyrkoböckerna:

Skellefteå landsförsamling (AC) AI:14c (1891-1899) Bild 383 / sid 357 (Wikströms dä i Y Ursviken)

Skellefteå landsförsamling (AC) AIIa:6 (1900-1910) Bild 1970 / sid 196 (Wiströms dä i Y Ursviken)

Skellefteå landsförsamling (AC) AIIa:6 (1900-1910) Bild 1970 / sid 196 (Wikströms i Yttre Ursviken)

Skellefteå landsförsamling (AC) AIIa:17 (1912-1926) Bild 1710 / sid 153 (Wikströms i Yttre Ursviken)

Skellefteå landsförsamling (AC) AIIa:29 (1926-1941) Bild 1470 / sid 129 (Wikströms i Yttre Ursviken)

1950 är familjerna skingrade.

Så vi följer:  

Marta Josefina Henrietta Wikström gift Silverehn

född 21/8 1914 i Skellefteås landsförsamling - död 24/12 1993 i Munkedal

Folkräkningarna:

1940: Marta bor med föräldrar och syskon i Yttre Ursviken Nr 4, Skellefteå

1948: Marta gifter sig 10/1 1948 med fd fanjunkaren Arvid Malkolm Ehrenfri Silverehn 

född 30/8 1898 i Foss, Göteborgs och Bohus län.  

1950: Makarna Silverehn bor 1950 på adress Olofsborg Brevl 340 i Munkedal. 

De får sonen: X 

1960: Familjen bor på adress Olofsborg Brevl 340 i Munkedal

1970: Mor och son bor på Brevl 16 i Munkedal. 

Maken/fadern bor på adress Brevl 340 i Munkedal. 

1975: Sonen är instruktör. Han har gift sig 6/1 1973 med XX och bor på Fossvägen 10 i Munkedal. 

Föräldrarna bor på adress Skolvägen 6 i Munkedal

1979 Marta blir änka 21/4 1979 i Munkedal

1980: Marta bor på adress Skolväen 6 i Munkedal. 

Sonen och sonhustrun bor på adress Box 22 i Munkedal. 

1985: Marta är änka och bor på Östra Jonsängsvägen 2, läg 143 i Munkedal.

Sonen och sonhustrun bor på adress Box 22 i Munkedal. 

1990: Marta bor på adress Centrum 4, läg 33 i Munkedal.
Sonen och sonhustrun bor på adress Box 22 i Munkedal

1993 Marta dör på julafton den 24/12 1993 i Munkedal. Hon var vid sin död bosatt på adress centrumvägen 4, lägenhet 33, Munkedal. Folkbokförd i Foss, Munkedal

2000: Sonen och sonhustrun bor på adress XX i Munkedal. 

På samma adress bor XX.

Och rektorn spärrades in på anstalt...

Den här notisen - som cirkulerar på twitter - ska ha varit införd i tidningen Dalpilen* 15/2 1898. Allt enligt släktforskaren Anita som också kallas Smulan. Det är något märkligt då Dalpilen gavs ut i Dalarna och rektorn tokade sig i Sollefteå. Kan man vara säker på att uppgiften är korrekt? Jag vet inte. Det kan ju ha varit ett citat ur en annan tidning också.

Notisen väckte emellertid Anitas intresse och genom Anbytarforum fick hon snart klart för sig att det handlade om:

Johan Petrus Wikström född 19/10 1852 i Brattbäcken, Tåsjö.
(Petrus, Peter och Petter som också förekommer är samma namn)
Son till: Kyrkovaktare Olof Wikström (1805-1894) och Ingrid Maria Olofsdotter (1815-1886) i Brattbäcken, Tåsjö.

Födelseboken: Tåsjö (AC, Y, Z) C:2 (1845-1861) Bild 330 / sid 59

Det är flera familjer Wikström som bor i Brattbäcken. Det rör sig om en större gård som delats upp mellan barnen sedan föräldrarna dragit sig tillbaka. Fadern (Johan Petrus farfar) var fjärdingsman. Två av sönerna var lanthandlare och två var kyrkovärdar. Man kan också konstatera att flera av Johan Petrus dopvittnen var betydelsefulla personer i Tåsjö.

Johan Petrus var barn nr 8. Han ärvde sitt namn av en bror med samma namn född 1851 som dog fyra månader gammal av "okjänd" sjukdom. Syskonskaran bestod därför bara av sju barn.

Johan Petrus Wikström flyttar till Sollefteå 14/1 1888. Han är då student men jag kan inte se någonstans att han skulle ha studerat i Uppsala. I Sollefteå skrivs han som skolföreståndare duktig i såväl kristendomskunskap som innanläsning (1887-1897). I nästa husförhörslängd (1898-1904) är han rektor men stryks (som vid flytt) och försvinner ur sikte men får även sin framtid struken.

Husförhörslängden: Sollefteå (Y) AIIa:3 (1898-1904) Bild 1510 / sid 747

Husförhörslängden: Sollefteå (Y) AIIa:3 (1898-1904) Bild 1510 / sid 747

Det står faktiskt inte att han flyttar/försvinner 1898.
Det stämmer nog, men år 1898 står, såvitt jag kan se, bara på tidningsnotisen ovan. Om det är korrekt så bör det ha hänt i januari månad 1898 då husförhörslängden - i vilken han försvinner - sträcker sig från just 1898 till 2004. Omhändertagandet av rektorn kan emellertid ha skett tidigare. Ha det i minnet vid fortsatt sökande. Prästen har, i vilket fall som helst, inte noterat någonting om hans försvinnande.

Folkräkningen 1890
Post 4393110
Vikström, Joh. Pet.
Skolföreståndare
f. 1852 i Tåsjö (Västernorrlands län, Ångermanland)
Ogift man, ensam i familjen
Trästa
Sollefteå (Västernorrlands län, Ångermanland)
Födelseort i källan: Tåsjö V. N. l.

I folkräkningen 1900 finns han inte.

Anita skriver i sin blogg:
Johan Peter var yngste sonen av sju barn. Han flyttade till Uppsala för att studera och kom så småningom till Sollefteå 1888 och blev skolföreståndare och senare rektor för Sollefteå privata läroverk. År 1898 försvinner han ur husförhörslängden och det finns inga uppgifter om vart han tog vägen.


Genom Anbytarforum får hon också veta att Johan Petrus Wikström dog 6/8 1900.
Jag hittar honom i databasen "Sveriges dödbok 1860-2016" men under annan stavning nämligen:

Dödboken
18521019
Vikström, Johan Petter
Sollefteå municipalsamh
Död 6/8 1900.
Kyrkobokförd i Sollefteå (Västernorrlands län, Ångermanland).
Född 19/10 1852 (ingen uppgift om födelseort)
Ogift man.
--------------

Jag hittar honom däremot inte i Sollefteås dödbok. I varje fall inte på rätt plats eller där omkring. Kanske noterades hans död i anstaltens församling?

Notisen har givit upphov till en diskussion med en vän på facebook. 

Jag har bestämt mig för att släppa ämnet då jag helt enkelt inte har med personen i fråga att göra. 

Samtidigt kliar det i fingrarna...

Jag lägger därför in mina kommentarer här, så att jag inte behöver göra om allt - OM jag skulle komma på bättre tankar... 

Anita (Smulan) har gjort ett bra jobb. Johan Petrus Wikström är helt enkelt bara struken i husförhörslängden (där man kan följa personer genom livet). Normalt ströks namnet när de flyttade men här har prästen även strukit sista kolumnen där de brukade skriva vart personen flyttade. Datum för död är heller inte angivet. Den uppgiften - att han dog 6/8 1900 - är hämtad ur databasen Sveriges dödbok. Han levde alltså inte särskilt länge efter att han hade strukits dvs blivit omhändertagen. Enligt notisen spärrades han in på anstalt. För att få reda på mer måste man ta reda på vilken anstalt det rörde sig om - och begära ut journalen vilket är fullt möjligt. Kollar lite till...

Jag har för övrigt sett det här tidigare. När en person vid denna tid spärrades in på dårhus eller idiothem, som det hette då, mer eller mindre försvann de helt enkelt ur folkbokföringen. Det var knappt att man noterade om de levde eller hade dött. Det såg faktiskt ut precis så här. Kollar lite till som sagt.

Jag hittar inte någon dödsnotis i Sollefteås dödbok. I varje fall inte på rätt plats. Ibland kan de vara införda flera år senare om till exempel anstalten inte hade meddelat prästen i hemförsamlingen. Där hade annars kunnat stå något om anstalten. Och som sagt inget i husförhörslängderna heller. På den tiden fanns idiothem lite varstans och det var nog ingen självklarhet att man placerades på det som låg närmast. Man kan nog utgå från att Johan Petrus Wikström spärrades in och dog i fångenskapen bland tvångströjor och allehanda bestraffningar bara några månader innan han skulle fylla 48 år. Jag söker info men personen i fråga är på lunch. Återkommer.

Jag har pratat med arkivarien i Sollefteå kommun där de kunde ha haft en personalakt på JPW om det inte varit så länge sedan. Den äldsta personalakten de har är på en person född på 1870-talet. Arkivarien hänvisar i stället till Landsarkivet i Härnösand (för det historiska) och Regionalarkivet/Landstingsarkivet i samma stad (för sjukvården) (nästan samma, som han sa) som bör ha tillgång till såväl personalakt (inskickades 1985) som journal. Det gör enklast skriftligen och mot en viss avgift varför jag - som inte har med JPW att göra - stannar här. Jag har för övrigt också sökt men inte funnit någon bouppteckning efter JPW som ju också hade kunnat ge besked. https://riksarkivet.se/harnosand

Kyrkoböckerna:

Tåsjö (AC, Y, Z) C:2 (1845-1861) Bild 330 / sid 59 (Johan Petrus föds) 

Tåsjö (AC, Y, Z) AI:6 (1851-1860) Bild 300 / sid 24 (familjen i Tåsjö)

Tåsjö (AC, Y, Z) C:2 (1845-1861) Bild 690 / sid 125 (storebror Johan Petrus Wikström död)

Tåsjö (AC, Y, Z) AI:7 (1861-1870) Bild 270 / sid 21 (familjen i Tåsjö)

Tåsjö (AC, Y, Z) AI:8 (1871-1886) Bild 330 / sid 27 (familjen i Tåsjö)

Tåsjö (AC, Y, Z) AI:9 (1887-1899) Bild 280 / sid 22 (fam, JP student, flytt till Sollefteå 14/1 1888)

Sollefteå (Y) AI:14b (1887-1897) Bild 16 / sid 318 (ensamst skolföreståndare i Sollefteå)

Sollefteå (Y) AIIa:3 (1898-1904) Bild 1510 / sid 747 (

*Tidningen Dalpilen

Dalpilen var en svensk dagstidning, utgiven i Falun 1854-1942.
Dalpilen grundades av lantmästaren J.S.W Cronberg och blev snabbt en stark konkurrent till Tidning för Falu Län och Stad. Redan 1855 övertogs den av boktryckaren Frans Ludvig Schmidt, som värvade konkurrentens gamle redaktör Johan Magnus Bergman som krönikör. Genom inköp av Bohmans tryckeri 1857 blev Schmidt ägare även till konkurrenttidningen, men i stället för att slå ihop tidningar valde han att "konkurrera med sig själv", och de båda tidningarna fick olika profil. Han efterträddes av Carl Felix Murelius, som sålde de båda tidningarna och tryckeriet till Adalrik Steffenburg. Under mellankrigstiden drabbades dock tidningen av ekonomiska problem, 1942 slogs den samman med Tidning för Falu län och Stad (sedan 1926 med namnet Falu länstidning) till Falu Länstidning Dalpilen, namnet ändrades 1946 till Länstidningen och 1948 lades den ned.