Mästersmeden Peter Bergström på Smedbacken i Ljusnarsberg

Till Micke 4

Mästaren

Hammarsmeden, 

Mästersvennen i Stjärnfors

Peter Bergström (ff mm mf f) i Övre Hagge, Norrbärke, Kopparberg

Hette möjligen Peter Anders Bergström eller Peter Andersson Bergström.

född ca 1732 - död 4/1 1797 i Ljusnarsberag

Senare mästersmed på Smebacken vid Stjernfors bruk i Ljusnarsberg

Gift 8/7 1792 med fd brukspigan:

 

Maria Pehrsdotter (ff mm mf m) född 1740 i Söderbärke - död 1815 i Ljusnarsberg

förutsatt att födelseår och plats är korrekt så bör Maria heta Maria Elisabeth och vara dotter till:

Petter Husberg född 1699 och Birta Ullberg född 1701 i Västerby i Söderbärke.  

Barn: 

1. Anders
2. Peter (ff mm mf) född 14/2 1768 Norrbärke
3. Maria Lisa Berström född 9/6 1775 i Norrbärke
4. Greta Bergström född (1775) "Svagsint" (bodde med modern) 
5. Lars född 1784

Peter Berström (ff mm mf f) o Maria Pehrsdotter (ff mm mf m):

Ljusnarsberg (T) AI:10a (1775-1784) Bild 298 / sid 289 (familjen i Stiernfors bruk)

Ljusnarsberg (T) AI:11 (1785-1804) Bild 130 / sid 121 (mästare Bergström m fru i Stjernfors bruk)

Ljusnarsberg (T) AI:11 (1785-1804) Bild 169 / sid 160 (Peter död, barn m fam på samma sida)

Ljusnarsberg (T) AI:11 (1785-1804) Bild 293 / sid 284 (änkan m barn o son Petter m fam)

Ljusnarsberg (T) AI:13b (1805-1813) Bild 229 / sid 423 (änkan m barn o barn m fam på Smebacken)

Ljusnarsberg (T) AI:13b (1805-1813) Bild 137 / sid 340 (som ovan)

Maria Pehrsdotter (ff mm mf m)

Söderbärke (W) C:5 (1730-1760) Bild 85 / sid 81 (Maria Elisabeth föds)

Söderbärke (W) AI:4 (1730-1752) Bild 167 / sid 159 (Maria Elisabeths familj i Västerby)

________________________________________________________________

Son:

Hammarsmeden 

Mästaren vid Stjärnfors bruk

Petter Bergström (ff mm mf) (kallas även Pehr)

född 14/2 1768 i Övre Hagge, Norrbärke, Dalarna (står ofta felaktigt född 1769)

- död av ålderdom 66 år gammal den 16/8 1836 i Nedre Rällsälv. 

Känd för att ha varit from och kristen. 

Familjen bodde på Stiernfors Bruks Skriflelag No 5 Smedjebacken (1785-1804)

Prästen skriver: "Varit mästersmed vid Rällsö Smedja"

Bodde med fru och son Anders i Axsjö, Ljusnarsberg 1829-1834. 

Gift 3/7 1792 i Ljusnarsberg med: 

Maria Ersdotter (ff mm mm) född 25/9 1770  i Salbo (Ljusnarsberg)

Står ofta felaktigt att hon är född 1771.

Giftoman: Brudens fader Eric Andersson (ff mm mm f) vid Grönhult.

Maria var sannolikt dotter till hammarsmeden i Stjärnfors Eric Andersson (ff mm mm f) född 1743 ohh Karin Johansdotter (ff mm mm m) född 1731. 

Barn:

1. Maria Cathrina född 1793 - död 5/9 1818 i Ljusnarsberg 
2. Anna Christina (Anna Stina) född 1795 i Ljusnarsberg
3. Greta Lisa (ff mm m) född 5/2 1798 (står ofta felaktigt 1799) i Ljusnarsberg
4. Ulrica född 18/9 1800 i Ljusnarsberg
5. Johan född 9/5 1802 i Ljusnarsberg
6. Sophia född 22/6 1803 i Ljusnarsberg - död 19/5 1804
7. Petrus född 13/5 1807 i Ljusnarsberg - död 18/8 1805
8. Anders född 31/3 1806 i Ljusnarsberg - död 1807
9. Petrus / Johan född 9/5 1808 i Ljusnarsberg
10. Sophia född 5/8 1809 i Ljusnarsberg
11. Lars Eric född 8/3 1811 i Ljusnarsberg
12. Brita Lovisa född 21/2 1813 i Ljusnarsberg - död 16/7 1813
13. Lars Erik född 20/8 1814 i Ljusnarsberg - död 20/7 1815
14. Anders född 1/6 1816 i Ljusnarsberg

Petter Bergström (ff mm mf) o Maria Ersdotter (ff mm mm):

Ljusnarsberg (T) EI:2 (1775-1819) Bild 50 (vigsel Peter Bergström o Maria Ersdotter)

Ljusnarsberg (T) AI:11 (1785-1804) Bild 293 / sid 284 (nygifta i Salbo gård, hammarsmedsmästare)

Ljusnarsberg (T) AI:11 (1785-1804) Bild 130 / sid 121 (mästare Bergström m fru i Stjernfors bruk)

Ljusnarsberg (T) AI:11 (1785-1804) Bild 169 / sid 160 (familj o föräldrar i Stiernfors bruk)

Ljusnarsberg (T) AI:11 (1785-1804) Bild 293 / sid 284 (som ovan)

Ljusnarsberg (T) AI:13b (1805-1813) Bild 229 / sid 423 (familjen på Smedjebacken)

Ljusnarsberg (T) AI:13b (1805-1813) Bild 137 / sid 340 (som ovan samt svärmor o syskon)

Ljusnarsberg (T) AI:14b (1813-1819) Bild 2050 / sid 443 (som ovan, svärmor död)

Ramsberg (T) AI:14b (1816-1827) Bild 113 / sid 384 (familjen i Västra Löa, hitflyttade 1817)

Ramsberg (T) AI:15b (1828-1837) Bild 116 / sid 371 (familjen i Västra Löa)

Ljusnarsberg (T) AI:14b (1813-1819) Bild 1520 / sid 390 (familjen vid Axsjön)

Ljusnarsberg (T) AI:15b (1820-1829) Bild 166 / sid 400 (Petter och Maria inhyses hos dtr Anna 

                      Stina i Sö Bredsjö, Axsjö)

Ljusnarsberg (T) AI:16b (1830-1841) Bild 273 / sid 734 (Maria o son Anders inhyses hos dtr Anna.

Ljusnarsberg (T) AI:16b (1830-1841) Bild 250 / sid 711 (inhyses hos dtr Anna Kajsa i Nedre Rällsälv 

                      från 1834. 

Maria Ersdotter (ff mm mm)

Ljusnarsberg (T) C:8 (1763-1774) Bild 67 (Maria Ersdotter föds)

Ljusnarsberg (T) AI:9a (1769-1774) Bild 140 / sid 133 (Marias föräldrahem i Stjärnfors)

_____________________________________________________________

Mästarsmedsdotter

Greta Elisabet Bergström (ff mm m) (kallades Greta Lisa)

född 5/2 1798 i Stjärnfors bruk, Ljusnarsberg - d 11/10 1880

Sedan maken dött blev hon fördelsänka.

Gift 11/6 1825 i Ramsberg med:

Hemmansbrukarson, bergsman o senare Fördelsman

Aron Andersson (ff mm f) född 10/2 1800 i Ramsberg - död 27/4 1870 i Ramsberg

Son till:

Bonden Anders Andersson (ff mm ff) i Västra Löa, Ramsberg född 1775 i Ramsberg

ohh Ana Persdotter (ff mm fm) född 1761 i Ramsberg

Barn: 

1. Anna Aronsdotter (ff mm) född 15/8 1827 i Ramsberg 
2. Carl Eric född 13/7 1831 i Ramsberg
3. Aron född 15/10 1835 i Ramsberg (bergsman)

Greta Lisa Bergström (ff mm m) o Aron Andersson (ff mm f)

Ramsberg (T) EI:2 (1775-1856) Bild 73 (vigsel)

Ramsberg (T) AI:13 (1806-1816) Bild 89 / sid 82 (Arons familj i Wästra Löa)

Ramsberg (T) AI:14a (1816-1827) Bild 80 / sid 72 (Aron dräng i Nederhytta)

Ramsberg (T) AI:14a (1816-1827) Bild 92 / sid 84 (Aron i föräldrahemmet i Vä Löa)

Ramsberg (T) AI:15a (1828-1837) Bild 78 / sid 70 (familjen i Västra Löa)

Ramsberg (T) AI:17a (1848-1857) Bild 1520 / sid 144 (som ovan)

Ramsberg (T) AI:18a (1858-1865) Bild 162 / sid 156 (som ovan)

Ramsberg (T) AI:19a (1865-1871) Bild 171 / sid 164 (som ovan)

_________________________________________________________

Dottern:

Anna Aronsdotter (ff mm) född 25/8 1827 i Ramsberg - död 27/12 1902 i Ramsberg

Gift 12/11 1850 med:

 

Formsmeden, bergsmannen och hemmansägaren

Carl Öman (ff mf) född 25/7 1822 i Ljusnarsberg - död 7/4 1943 i Lövåstorp. 

Son till: Carl Samuelsson (ff mf f) på Tappen ohh Catrina Jansdotter (ff mf m) 

Bodde i Västra Löa, Ramsberg

Anna blev fördelsänka efter makens död vilket sannolikt innebar att hon hade någon sorts förmån. Hon bodde i Samuelstorp, Västra Löa, Ramsberg, till sin död 

Barn:

1. Carl Eric född 18/2 1850 i Ramsberg (hennes fä) - död 20/6 1863 i Ramsberg
2. Stina Lovisa född 17/8 1851 i Ramsberg
3. Per Fredric född 28/2 1856 i Ramsberg
4. Anna Carolina född 16/4 1859 i Ramsberg
5. Johanna Mathilda (ff m) född 26/9 1864 i Ramsberg (dopsedel lämnad utan underskrift av dopförrättare)
6. Ida Ulrika född 27/9 1868 i Ramsberg
7. Stina Lovisa född 17/8 1851 i Ramsberg

Carl Öman (ff mf) o Anna Aronsdotter (ff mm)

Ljusnarsberg (T) C:12 (1815-1829) Bild 85 (Carl föds)

Ramsberg (T) AI:17a (1848-1857) Bild 1440 / sid 136 (Carl o Anna som nygifta i V Löa)

Ramsberg (T) AI:18a (1858-1865) Bild 166 / sid 160 (fam i V Löa)

Ramsberg (T) AI:19a (1865-1871) Bild 174 / sid 167 (fam i Lakabäcken, hemmansägare)

Ramsberg (T) AI:20aa (1872-1879) Bild 186 / sid 180 (fam i Samuelstorp, Vä Löa, mannen död) 

Ramsberg (T) AI:21b (1879-1887) Bild 156 / sid 380 (Anna Aronsdtr änka m barn i Samuelstorp)

Ljusnarsberg (T) AI:21e (1882-1891) Bild 59 / sid 1221 (Johanna Mathilda Öman gift m familj)

Samuel Jönsson i Rällen, Ljusnarsberg

Till Micke 3

Samuel Jönsson / Gönsson  (ff mf ff) född 7/9 1748 i Rällen

Son till: Jöns Persson (ff mf ff f) och Margreta Mickelsdotter (ff mf ff m) 

Gift 1772 med:

Maja Larsdotter (ff mf fm) född 11/12 1753 i 

Familjen bodde i Rällen, Ljusnarsberag

Barn:

1. Carl Samuelsson (ff mf f) född 15/12 (3/12 el 11/12) 1776 i Ljusnarsberg 
2. Cathrina född 2/7 1778
3. Greta Lisa född 7/2 1780 i Ljusnarsberg
4. Stina född 9/10 1781
5. Peter / Pehr född 30/5 1783
6. Lars född 24/4 1785
7. Maria (Maja) född 26/5 (26/8) 1787 
8. Lars född 7/3 1790
9. Anna född 12/11 1791
10. Carolina född 31/1 1793

Samuel Jönsson (ff mf ff) o Maja Larsdotter (ff mf fm) 

Ljusnarsberg (T) C:7 (1746-1762) Bild 31 (Samuel föds 1748)

Ljusnarsberg (T) AI:11 (1785-1804) Bild 267 / sid 258 (familjen i Nedra Rälls

Ljusnarsberg (T) AI:11 (1785-1804) Bild 107 / sid 98 (som ovan)

Ljusnarsberg (T) AI:13b (1805-1813) Bild 95 / sid 299 (som ovan)

__________________________________________________________

Son:

Carl Samuelsson Öman (ff mf f)

född 14/12 (döpt 15/12) 1776  - död på Örebro lasarett 2/5 1839

Hemmansbrukarson i Rällen

Son till: 

Samuel Jönsson (ff mf ff) på Rällen ohh Maria Larsdotter (ff mf fm)

Gift 7/8 1806 med:

Catrina / Catharina Persdotter (ff mf m)

född 28/1 1783 i Rellsö

hemmansbrukaredottern i Rällsö

Dotter till:

Nämndeman Peter Persson (ff mf mf) på Rällsön född 21/8 1714 i Ramsberg

ohh 

Stina Ersdotter (ff mf mm) född 31/1 1712 

(Står Anna Ericsdotter i dottern Catharinas födelsenotis) 

Många barn, bland andra Catharina född 28/1 1783

Familjen bodde på Tappen i Ljusnarsberg

Barn:

1. Maria född 1/11 1806
2. Carl född 19/5 1809 - död 1809
3. Johanna Catrina född 24/12 1810
4. Christina född 20/9 1812 - död 19/11 1812 i Ljusnarsberg
5. Christina (Stina) född 17/1 (27/1) 1814 
6. Carolina född 16/7 (22/12) 1815 - död 20/1 1816 i Ljusnarsberg
7. Carolina född 11/12 1816
8. Carl Erik född 26/5 1818
9. Fredrika född 1/7 (16/7) 1819
10. Lovisa född 13/3 1821 - död 1821
11. Carl (ff mf) född 25/7 1822 i Ljusnarsberg
12. Fredrik född 29/2 1824 - död 25/12 1829
13. Gustaf född 13/10 1825 - död 1826
14. Lovisa Ulrica född 8/2 1827

Carl Samuelsson Öman (ff mf f) o Catrina Persdotter (ff mf m)

Ljusnarsberg (T) C:9 (1775-1786) Bild 102 (Catrina Persdotter föds)

Ljusnarsberg (T) AI:10a (1775-1784) Bild 271 / sid 263 (Catrina Persdotters familj)

Ljusnarsberg (T) C:9 (1775-1786) Bild 27 (Carl föds)

Ljusnarsberg (T) AI:13b (1805-1813) Bild 195 / sid 393 (familjen i Tappen)

Ljusnarsberg (T) AI:14b (1813-1819) Bild 1250 / sid 363 (familjen i Tappen Öfra Rellsö

Ljusnarsberg (T) AI:15b (1820-1829) Bild 142 / sid 376 (som ovan)

Ljusnarsberg (T) AI:16b (1830-1841) Bild 228 / sid 689 (som ovan, tar sig namnet Öman)

_____________________________________________________

Son:

Formsmed, bergsman och hemmansägare

Carl Öman (ff mf)

född 25/7 1822 i Ljusnarsberg - död 31/5 1872 i Ramsberg

Son till: Carl Samuelsson (ff mf f) på Tappen ohh Catrina Persdotter (ff mf m) 

Gift 12/11 1850 med:

Anna Aronsdotter (ff mm) född 25/8 1827 i Ramsberg - död som Anna Öhman 27/12 1902 i Ramsberg

Dotter till:

Bm i Västra Löa 

Aron Andersson (ff mm f) född 10/2 1800 i Ramsberg ohh 

Greta Lisa Bergström (ff mm m) född 1799 i Ljusnarsberg

Deras barn: 

Anna 25/8 1827 i Ramsberg, Carl 18/7 1831 i Ramsberg, Aron 15/10 1835 i Ramsberg

Anna blev fördelsänka efter makens död vilket sannolikt innebar att hon hade någon sorts förmån. Hon bodde i Samuelstorp, Västra Löa, Ramsberg, till sin död 

Barn:

1. Carl Eric född 18/2 1850 i Ramsberg (hennes fä) - död 20/6 1863 i Ramsberg
2. Stina Lovisa född 17/8 1851 i Ramsberg
3. Per Fredric född 28/2 1856 i Ramsberg
4. Anna Carolina född 16/4 1859 i Ramsberg
5. Johanna Mathilda (ff m) född 26/9 1864 i Ramsberg (dopsedel lämnad u underskrift av dopförrättare)
6. Ida Ulrika född 27/9 1868 i Ramsberg
7. Stina Lovisa född 17/8 1851 i Ramsberg

Carl Öman (ff mf) o Anna Aronsdotter (ff mm)

Ljusnarsberg (T) C:12 (1815-1829) Bild 85 (Carl föds)

Ramsberg (T) AI:17a (1848-1857) Bild 1440 / sid 136 (Carl o Anna som nygifta i V Löa)

Ramsberg (T) AI:18a (1858-1865) Bild 166 / sid 160 (fam i V Löa)

Ramsberg (T) AI:19a (1865-1871) Bild 174 / sid 167 (fam i Lakabäcken, hemmansägare)

Ramsberg (T) AI:20aa (1872-1879) Bild 186 / sid 180 (fam i Samuelstorp, Vä Löa, mannen död) 

Ramsberg (T) AI:21b (1879-1887) Bild 156 / sid 380 (Anna Aronsdtr änka m barn i Samuelstorp)

Ljusnarsberg (T) AI:21e (1882-1891) Bild 59 / sid 1221 (Johanna Mathilda Öman gift m familj)

Annas förädrahem

Ramsberg (T) AI:17a (1848-1857) Bild 1520 / sid 144 (fam i Västra Löa)

Johanna Matilda Öman (ff m) gift Jansson Friberg

född 26/9 1864 i Ramsberg - död 7/4 1943 i Lövåstorp, Ljusnarsberg

Dotter till: Carl Öman (ff mf) o Anna Aronsdotter (ff mm) i Westra Löa, Ramsberg

Johanna Matildas oä dotter:

Frida Matilda född 15/9 1884 i Ramsberg

Från smederna Lindvall i Viksjö bruk till Konvaljens avsked...

Viksjö bruk 1921. Foto: Torsten Röstlund. Publicerad enligt CCBY-SA

Olov Thunman

Viksjö, mitt ute i ingenstans, var en gång platsen för ett stort industrisamhälle. Om det berättar Olov Thunman som i två delar skrev Hamrånges lokalhistoria. Du kan läsa del I här och del II här. 

Läs även en intervju med Olov Thunman som du hittar här. 

– Det är fascinerande vilket jobb som låg bakom denna stora industri. Det är nog ingen idag som förstår hur omfattande aktiviteten var i Viksjö under 1700-talet, skriver Olov Thunman. 
– Historien om Viksjö rör Ockelbo. De tog järn från Åmot, och stångjärnet som de producerade skeppades ut via Norrsundet. Under ett par år hade till och med posten en station i Viksjö. 

Olov Thunman berättar: 

Järnhanteringen expanderar kraftigt i Sverige under 1600-talet som ett led i byggandet av stormakten Sverige. Det är under 1600-talet som den berömda valloninvandringen sker. Redan tidigare hade tyska smeder invandrat till Sverige med sina metoder för järnframställning.

Bruken kom att ägas av privatpersoner men staten reglerade produktionen enligt dåtidens ekonomiska lära, merkantilismen. Järnmalmen skulle förädlas i Sverige. Man måste få tillstånd att uppföra ett bruk, få privilegium vilka utfärdades av Bergskollegiet. Staten fastställde också maximal produktion så kallat privilegierat smide. Under 1600-talet skärptes också det bottniska handelstvånget som tvingade all utrikes sjöfart norr om linjen Stockholm-Åbo att passera Stockholm. Det avskaffades till största delen 1765 och Gävle blev åter en viktig utskeppningshamn.
Gävle hade dock tidigare fått vissa lättnader så att en del utrikes sjöfart tilläts passera Gävle där det fanns en järnvåg.

Under 1650-talet flyttades gränsen för Gästriklands bruksområden norrut. En stångjärnshammare Åby hammare, uppfördes 1656 med två härdar, söder om kyrkan, i Hamrångeån. Läget var inte det bästa, havsnivån var fortfarande så hög att det vid sjösprång blev omöjligt att använda hammaren. Bruket lades ner cirka 1658.
Axmar bruk fick privilegier 1671, där fanns både masugn och stångjärnssmedja.
Vifors fick privilegier 1694, beläget uppströms i Hamrångeån. 

Hamrånges fjärde bruk Viksjö fick privilegier första gången 1676 men det dröjde innan det utnyttjades. Viksjö bruk var även det ett stångjärnsbruk baserat på tysksmide.

Hammarsmed är en yrkesbeteckning på smeder som arbetade vid en stånghammare (en vattendriven stor hammare) och hade till uppgift att bearbeta et järn som kom från masugnarna. Bearbetningen med stånghammaren gjordes för att minska andelen slaggprodukter i järnet så man kunde använda…

Viksjö, mitt ute i skogen, nordväst Hamrånge sockencentrum, vid sockengränsen för Hamrånge och Ockelbo. Ingen befolkningskoncentration och ingen malm. Vad fanns då? Gott om skog till framställning av träkol, en mycket skrymmande råvara, absolut nödvändig för järnframställning. Vattenkraft för att driva hamrar och bälgar fanns det gott om. Mellan Dammsjön och Viksjön rann en kort å med en fallhöjd på 7 meter. Detta forsande vatten skulle driva vattenhjulen vid smedjorna.

Orten Viksjö ligger vid sjöarna Viksjön, Storsjön och Dammsjön. Från sjösystemet utgår Hamrångeån som på sin väg passerar Vifors, sockencentrum, Hamrångefjärden, Norra sundet och når havet vid nuvarande Rödboharen.

Arbetskraft i form av smeder, kolare, smedsdrängar kunde flyttas eller förmås att flytta dit. Den fjärde beståndsdelen tackjärn från vilket man smidde ut stångjärn var man tvungen att frakta till bruket. Tackjärn fick man från Öster- och Västerbergslagen samt från masugnar i Åbro och Åmot. Under 1800-talet fick man tillgång till Axmar bruks masugn.
Läs hela berättelsen här.

Senare i samma text: 

Per Hanson var översmed och inspektorns närmaste man. Skrivare på kontoret var Josef Fr. Wising. Mästersmeder var Elias Persson, Per Ersson, Lars Larsson och Hans Öhrn. I de närmaste byarna i Ockelbo socken bodde kolarna. Till dessa arbetare hör också drängar, dagsverkskarlar och hustrur och barn. Under 1800-talets första hälft ökade produktionen i Viksjö.

Mästersmeden Anders Ersson

Mästersmeden Anders Ersson född 1673 i Gullgruva bruk, Skog, Gävleborgs län - död 4/1 1760 av ålderdomsbräcklighet i Gullgruva bruk, Skog

Son till Erik.

 

Gift I med: 

Anna Olofsdotter - död (begravd 4/1 1730) i Gullgruva bruk, Skog

Gift II den 10/10 1731 med:

Brita Larsdotter född i oktober 1688 - död av håll och stygn 13/4 1769 i Gullgruva bruk 

Barn i första giftet:

1. Hans Andersson Öhrn född i oktober 1718 i Skog - död 8/1 1793 i Gullgruvan, Skog              (se nedan)
2. Annika Andersdotter född 8/3 1724

Källa: Smedskivan 6

_________________________________________________________________________________

sonen:

Mästersmeden Hans Andersson Öhrn 

Mästersmeden Hans Andersson Öhrn född i oktober 1718 i Skog - död av slag 8/1 1793 i Gullgruvan, Skog. 

Son till mästersmeden Anders Ersson och Brita Larsdotter i Gullgruva bruk, Skog, Gävleborgs län

Gift med:

Annika (Anna) Andersdotter Stålnäbb född 27/1 1723 i Gullgruva, Skog - död där 18/12 1801

Annika Anna Andersdotter Stålnäbb var dotter till mästersmeden Anders Hindricksson Stålnäbb född 1685 - död 2/12 1758 i Gullgruva bruk och hans hustru Margareta Andersdotter född 3/8 1695 i Sunnanå, Söderala - död 12/1 1778 i Gullgruva bruk, Skog.

 Anders Hindricksson Stålnäbb född 1675 var son till mästersmeden Henrik Mattsson Stålnäbb född 1657 - död i juli 1719 i Gullgruva bruk, Skog och hans hustru Anna Andersdotter född 1659 - död 1730 i Gullgruva bruk, Skog. 

Margareta Andersdotter född 1695 var dotter till Anders Simonsson född 1664 i Älvkarleö bruk - död 25/11 1725 i Sunnanåk, Söderala, och Margareta Andersdotter född ca 1671 - död i december 1735 i Sunnanå, Söderala. Källa: Geni = osäkert

Släkten Stålnäbb är, enligt Anbytarforum, en smedsläkt från Gullgruva bruk i Skog som småningom kom att kalla sig Stålberg. Se utmärkt redogörelse och flera diskussioner här. 

Barn i första giftet:
       Maria Jönsdotter född 1727 i Karlskoga - död 1763. Rimligtvis hustruns barn före äktenskapet.

Barn i andra giftet:

1. Anders Hansson Örn född 2/12 1745 i Gullgruva bruk, Skog - död där 6/1 1813.
2. Margareta Hansdotter Örn född 14/5 1750 i Gullgruva bruk - död 17/3 1815 i Båstnäs
3. Anna Annika Hansdotter Öhrn född 29/10 1753 i Gullgruva bruk - död 28/4 1822 i Stråtjära
4. Hans Hansson Örn född 11/1 1757 i Gullgruva bruk - död i 16/6 1835 i Vifors bruk, Hamrånge
5. Per Hansson Öhrn född 14/3 1760 i Gullgruva - död där 20/12 1831. Mästersmed
6. Brita Hansdotter Örn född 1/5 1764 i Gullgruvabruk - död där 1/5 1765.  
7. Mattias Hansson Örn född 30/11 1766 i Gullgruva bruk - död sex månader gammal 15/5 1767 
8. Brita Hansdotter Örn född 26/12 1768 i Gullgruva bruk - död 16/7 1852

Källa: Smedskivan 6

samt Geni = osäkert

_______________________________________________________________________________

sonen:

Mästersmeden Hans Hansson Örn

Mästersven och sedan mästersmed i Wiksjö bruk, Hamrånge, Gävleborgs län

Mästersmeden Hans Hansson Örn född 11/1 1757 i Gullgruva Bruk, Skog - död i maj 16/6 1835 i Vifors, Hamrånge.

Hammarsmedsmästare i Wiksjö bruk, Hamrånge, Gävleborgs län

Son till: Mästersmeden Hans Andersson Öhrn och Annika Anna Andersdotter Stålnäbb

Gift 15/7 1781 med: 

Brita Jansdotter Hök född 14/10 1762 - (död 3/6 1851) 

Dotter till:

          Mästersmeden Johan Johansson Höök född 21/11 1736 - död 5/11 1816 i Hamrånge

och Anna Olofsdotter född 1741 (19/9 1740) i Viksjö bruk - död 9/5 1811 i Viksjö bruk. 

Johan Johansson Höök född 21/11 1736 i Viksjö bruk var son till mästersmeden Johan Johansson Höök född i april (21/3) 1711 i Viksjö bruk - död 22/10 1778 och hans hustru Britta Brita Danielsdotter född 3/2 1712 i Brattfors, Ockelbo - död 11/1 1791. 

Johan Johansson Höök född 1711 var son till Johan Johansson Höök född i februari 1680 - (död 14/9 1750) och hans hustru Karin (Katarina) Göransdotter född 1673 i Viksjö bruk - (död 23/9 1754) i Viksjö bruk. 

Johan Johansson Höök född 1683 var son till Johan Ericsson Höök född 1652 i Horndals bruk - död 13/5 1699 och hans andra hustru Johanna Jana Persdotter född 1653 - död 19/10 1704. 

Johan Ericsson Höök född 1652 var son till Erik Höök Johansson född efter 1600 i Hornsdals bruk. 

Anna Olofsdotter född 1740 var dotter till Olof Eriksson född 1699 - död 30/9 1754 i Viksjö bruk och hans hustru Cecilia Olofsdotter född 1704 - död 16/6 1750. 

Britta Brita Danielsdotter född 1712 var dotter till Daniel Jansson född 1680 och Margareta Jonsdotter född ca 1680. 

Barn: 

1. Jan Örn född 13/2 1781 - död 26/11 1854 (koldräng först och sedan mästersmed)
2. Hans född 29/11 1783
3. Anders Lindwall född 21/1 1787 (mästersmed, tog sig namnet Lindwall)
4. Pehr född 30/7 1790 (smed)
5. Olof född 18/2 1794 - död 9/7 1794 i Hamrånge
6. Anna född 11/8 1795
7. Olof (Örn) Hansson Lindwall född 13/9 1798 - död 1872 (smed)
8. Brita född 26/5 1802
9. Karin (Catharina) född 24/7 1806 - död 26/8 1810

Källa: Smedskivan 6

samt Geni = osäkert 

Kyrkoböcker:

Hamrånge (X) AI:6b (1794-1800) Bild 69 / sid 62 (familjerna Hök och Örn i Wiksjö bruk) 

Hamrånge (X) AI:7b (1801-1807) Bild 74 / sid 67 (som ovan)

Hamrånge (X) AI:8b (1808-1814) Bild 111 / sid 105 (som ovan)

Hamrånge (X) AI:9b (1815-1820) Bild 119 / sid 114 (afsked mäst smed o hustrun bräckliga o dtr Brita)

Hamrånge (X) AI:9b (1815-1820) Bild 121 / sid 116 (Johan Hök bräcklig o död)

Hamrånge (X) AI:10b (1821-1826) Bild 116 / sid 111 (Hans hjälpsmed, hustrun bräckl, Brita flyttar)

Hamrånge (X) AI:11b (1827-1831) Bild 112 / sid 107 (Hans blind o hustrun alltjämt i Wiksjö)

________________________________________________________________________________

Sonen:

Mästersmeden Anders Lindvall i Wiksjö bruk

Först mästersven, sedan mästersmed och senare dagkarl

  

Anders Lindvall född 21/1 1787 i Hamrånge - död 13/8 1868 i Hamrånge 

Sexman 1828. 

De så kallade sexmännen var ordningsmän i socknarna. De var precis som ordet antyder sex till antalet och var utsedda av sockenstämman. Deras främsta uppgift var att förvalta tiondet och se till att det som stämman hade bestämt också verkligen genomfördes och efterföljdes.

Sexmännen kunde också ha ansvar för underhåll av de kyrkliga byggnaderna, och de hjälpte prästerna med vissa sysslor. Dessutom var de socknens ”skvallertackor” och rapporterade otukt och ogudaktigt leverne till prästen.

För att bli vald till sexman, som var ett mycket hedervärt uppdrag, måste man vara en väl betrodd och aktad sockenbo.

Sexmannaämbetet upphörde först när kommunallagen infördes 1862.

Gift I den 12/4 1814 med:

    Anna Österberg född 19/9 1787 i Österänge, Österlövsta (Leufsta) - Död 1/11 1824 i Viksjö Hamrånge. Drunknade. 

Gift II den 26/12 1825 med:

    Brita Ersdotter född 11/2 1791 i Ockelbo - död 7/10 1865 i Hamrånge

Barn i första giftet: 

1. Lena (Anna) Cajsa född 23/6 1810 (hennes oäkta dotter)
2. Hans född 14/3 1815 - död 1/11 1824
3. Olof född 13/11 1817 - död 21/12 1851 Koldräng
4. Anders född 17/7 1820

Barn i andra giftet:

1. Brita född 19/1 1830

Kyrkoböcker:

Hamrånge (X) AI:8b (1808-1814) Bild 111 / sid 105 (två generationer, se ovan)

Hamrånge (X) AI:9b (1815-1820) Bild 117 / sid 112 (Med första frun o barn i Wiksjö)

Hamrånge (X) AI:10b (1821-1826) Bild 120 / sid 115 (första frun död)

Hamrånge (X) AI:11b (1827-1831) Bild 113 / sid 108 (Anders omgift, familjen i Wiksjö)

Hamrånge (X) AI:12b (1832-1836) Bild 113 / sid 108 (familjen i Viksjö bruk, Hamrånge, Gävleb län)

Hamrånge (X) AI:13b (1837-1841) Bild 125 / sid 120 (Anders är hjälpsmed, sonen Olof koldräng) 

Hamrånge (X) AI:14b (1842-1846) Bild 132 / sid 124 (Brita piga hos grannen, Anders m familj sa sida)

Hamrånge (X) AI:15b (1847-1851) Bild 149 / sid 144 (familjen i Wiksjö)

Hamrånge (X) AI:16b (1852-1856) Bild 165 / sid 153 (Makarna i Wiksjö, barnen utflugna)

Hamrånge (X) AI:17b (1857-1861) Bild 154 / sid 149 (Anders o hustrun i Wiksjö)

Hamrånge (X) AI:18b (1861-1865) Bild 174 / sid 164 (som ovan)

Hamrånge (X) AI:19b (1866-1870) Bild 167 / sid 162 (Anders dagakarl, enkl 1863, död 1868) 

__________________________________________________________________________________

Sonen:

Mästersmeden Olof Lindvall i Wiksjö bruk

Koldräng, hjälpsmed, mästersven och mästersmed

Olof Lindvall född 13/11 1817 - drunknad den 21/12 1851. Han blev 34 år 1 mån och 8 dag gammal. 

gift (trol 1844) med:

Karin Jonsdotter född 22/12 1815 i Ockelbo - död 19/9 1869 i Hamrånge. 

Barn:

1. Anna Brita född 23/10 1842 - död 5 år 1 mån 11 dagar gammal av strypsjuka den 5/12 1847.  
2. Anders född 26/7 1844 - död av bröstfeber o strypsjuka d 1/12 1847. 3 år 4 mån o 5 dag gammal.
3. Karin född 11/9 1846 - död av slag den 3/11 1846. Hon blev 1 månad och 23 dagar gammal 
4. Anders född 20/7 1848 - död av slag den 12/9 1848. Han blev 1 månad och 23 dagar gammal. 
5. Olof David född 18/8 1849 

Olof och Karin får fem barn på sju år. Fyra av dem dör av slag, bröstfeber och strypsjuka mellan 1846 och 1848. Tre år senare dör även Olof. Karin blir änka och ensamstående mor till sitt yngsta barn. Lille Olof David född 1849 fick aldrig ens se sina syskon och knappt inte sin pappa heller. Han var bara två år när fadern drunknade. 

Vi vet inte hur Karin och sonen egentligen hade det. Kanhända var det fattidom som fick Olof David att börja tillverka pengar. Dessvärre åkte han fast.   

Prästen skriver om Olof David Lindvall i husförhörslängden: 

 

Hamrånge (X) AI:18b (1861-1865) Bild 175 / sid 165

Olof David på fästning för penningförfalskning 65 - utslag af 20/5 65 

4 års straffarbete - 5 år förlustig medborgerligt förtroende. 

Kyrkoböcker:

Hamrånge (X) AI:9b (1815-1820) Bild 117 / sid 112 (föräldrahemmet)

Hamrånge (X) AI:10b (1821-1826) Bild 120 / sid 115 (föräldrahemmet, mor död)

Hamrånge (X) AI:11b (1827-1831) Bild 113 / sid 108 (föräldrahemmet, far omgift)

Hamrånge (X) AI:12b (1832-1836) Bild 113 / sid 108 (föräldrahemmet)

Hamrånge (X) AI:13b (1837-1841) Bild 125 / sid 120 (far hjälpsmed, Olof koldräng) 

Hamrånge (X) AI:14b (1842-1846) Bild 138 / sid 130 (gift och med egen familj i Wiksjö)

Hamrånge (X) AI:15b (1847-1851) Bild 146 / sid 141 (tre barn dör)

Hamrånge (X) AI:16b (1852-1856) Bild 156 / sid 144 (Olof död)

Hamrånge (X) AI:17b (1857-1861) Bild 144 / sid 139 (Karin o sonen i Wiksjö)

Hamrånge (X) AI:18b (1861-1865) Bild 175 / sid 165 (Karin Wiksjö bruk o Olof David på fästning)

Hamrånge (X) AI:19b (1866-1870) Bild 168 / sid 163 (Karin dör Wiksjö Sågverk, sonen på fästning)

De döda:

Hamrånge (X) F:2 (1791-1861) Bild 86 (dottern Karin död)

Hamrånge (X) F:2 (1791-1861) Bild 87 (barnen Anna-Britta och Anders döda)

Hamrånge (X) F:2 (1791-1861) Bild 88 (sonen Anders död)

Hamrånge (X) F:2 (1791-1861) Bild 90 (Olov Lindvall död)

Hamrånge (X) F:3 (1862-1891) Bild 30 (Karin Olsdotter död)

__________________________________________________________________________________

Sonen: 

Olof David Lindvall 

Organist, förfalskare, fånge, urmakare, folkskollärare och klockare

Olof David Lindvall född 11/8 1849 i Hamrånge

Son till: Olof Lindvall född 13/11 1817 - drunknad den 21/12 1851 och hans hustru Karin Jonsdotter född 22/12 1815 i Ockelbo - död 19/9 1869 i Hamrånge. 

Centralfängelset Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:7 (1863-1866) Bild 222 / sid 188

Olof David Lindvall skrevs in vid Långholmens Centralfängelse i Stockholm som fånge No 405 den 8/6 1865. Han var 15 år 9 månader och 27 dagar gammal och dömd till 4 års straffarbete för förfalskning av pengar samt att i fem år vara förlustig medborgerligt förtroende. 

Man konstaterar att Olof David är son till mästersmeden Olof Lindvall död för omkring 13 år sedan och att modern, Carin Jönsdotter, lever och bor i Ockelbo. Han har bott hos sin mor och är före detta organistelev men till äktenskap underårig. Hans frejd har det hittills inte varit något fel på hittills men han är nu för tillverkning och utprångling af falskt mynt dömd till fyra års straffarbete.

Centralfängelset Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:7 (1863-1866) Bild 222 / sid 188

Ankom den 8/6 1865, dömd för tillverkning av falskt sedelmynt och detsammas utprångling till 4 års straffarbete och att vara medborgerligt förtroende förlustig under 5 år. Jemlikt Uglebo och Hamrånge Härads Rätts Utslag af den 20th Maj 1865. 

Man konstaterar att den unge fången både kan läsa både innan- och utantill. Han förstår vad han läser och är dessutom skrifkunnig. 

Den 16/7 1867 bestraffas han med 4 dagar i en mörk cell på grund av gräl. 

Den 2/11 1867 bestraffas han med 6 dagar i en ljus cell på grund av bråk på rummet. 

En gång om året tar han nattvarden under sin fängelsevistelse. 

Den 30 maj 1869 blir han frisläppt.  

Enligt husförhörslängden återvänder Olof David Lindvall till Hamrånge där han är skriven. Modern, Carin Jonsdotter, vistas emellertid i Mo, Ockelbo, och det är troligt att han ansluter till henne där. I synnerhet som han, enligt prästen i Hamrånge, inte dyker upp till "mönstringen" 1870. Han anmäler emellertid flytt till Ockelbo samma år. 

Carin Jonsdotter får en sista sommar med sonen Olof David. Hon är sjuklig och dör när sommaren går mot höst den 19/9 1869. Hon blev 53 år 8 månader och 27 dagar gammal. Prästen i Hamrånger skriver att dödsorsaken är okänd då hon har vistats och gått hädan i Mo. Prästen i Ockelbo skriver inte heller in någon dödsorsak. Han skriver bara att Karin var änka efter Olof Lindvall, smed i Hamrånge. 

, Ockelbo församling varifrån hon ursprungligen kom. Han får en sista sommar med sin mor. 

Prästen i Hamrånge skriver om Olof David Lindvall i husförhörslängden:

Hamrånge (X) AI:19b (1866-1870) Bild 168 / sid 163

Prästen i Hamrånge skriver i husförhörslängden:

1865 30/5 dömd till 4 års straffarbete och 5 års förlust af medborgerligt förtroende  för sedelförfalskning. Återkommen. Frånvarande från mönstring 1870. 

Där står också att han just 1870 flyttade till Ockelbo som då egentligen hette Ugglebo. 

Olov David Lindvall var 20 år gammal, föräldralös och nyss utsläppt från kåken. 

Den här sortens notiser brukar följa människror från husförhörslängd till husförhörslängd till livets slut. Vid flytt till annan församling skrevs det in i prästbetyget. Allt för att prästen i den nya församlingen skulle kunna föra det vidare i sin husförhörslängd. Den som en gång hamnat i klameri med rättvisan blev följaktligen aldrig riktigt fri. 

Olov David Lindvall hade emellertid tur. De husförhörslängder som prästen i Ockelbo skrev hade helt enkelt ingen plats för den sortens anmärkningar. Olov David kanske inte ens lämnade in något prästbetyg. Prästen i Hamrånge skrev ju att han inte dök upp till "mönstringen". Olov David lyckades oavsett vad börja om på nytt utan skamfläckar. Om det ändå fanns något ofördelaktigt om honom någonstans så gick det förmodligen upp i rök när största delen av kyrkoarkivet brann 1904.

Olov David Lindvall försågs dessutom med fel födelsedatum - säkert av slarv - och sägs från och med nu vara född 13/8 1849 i Hamrånge.

När och hur Olov David Lindvall träffade sin blivande hustru landbondedottern Christina Persson i Säbyggeby, Ockelbo får vi nog aldrig veta. Stina, som hon kallades, blev emellertid snart gravid och den 4/10 1870 föddes deras första barn, sonen Frans Emil, som i födelseboken kallas oäkta. Olov David och Christina får brått att gifta sig och den 9/12 1870 ringer bröllopsklockorna för de unga tu. Då bor de redan tillsammans i Säbyggeby där hennes far Per Ersson född 15/5 1811 en gång var bonde. 

Familjen:

Olof David Lindvall född 13/8 1849 i Hamrånge - död 12/1 1930 i Ockelbo

Gift 9/12 1870 med

Landbondedottern Christina Persdotter född 15/2 1847 i Ockelbo - 

död 24/2 1929 i Ockelbo. Dotter till Per Ersson född 15/5 1811 fd bonde

i Säbyggeby. 

I och med att kyrkoböckerna - troligen mest husförhörslängder - har brunnit får vi Olov David Lindvall och familjen genom barnens födelsenotiser. 

1870 är Olov David organistkandidat i Säbyggeby

1873 är han organistkandidat i Mo

1874-1889 är Olov David urmakare i Säbyggeby

1891 sadlar han om och blir skollärare. Familjen flyttar samtidigt till Heden i Ockelbo.

1896 flyttar familjen till Åbron, Ockelbo. Olov David Lidvall är fortfarande folkskollärare

Barn: 

1. Frans Emil född 4/10 1870 i Ockelbo. Oäkta men faderskapet erkänns i födelsenotisen. 

    Gossen vistas senare i Stockholm och emigrerar till Amerika 14/9 1895. Han återvände till Sverige. 

    Gift 27/1 1929. Död 26/10 1952. Då skriven å Åsen Kungsgården i Ovansjö, Storviks kommun. 
2. Arvid Teodor född 9/1 1873 i Ockelbo. Död 11/3 1880 i Säbyggeby 

3. Gustava Maria född 11/8 1874 i Ockelbo. Flickan kallas sinnessjuk, omyndigförklarad på hösttinget 

    1903. Hon vistas senare å Upsala hospital. Död 8/3 1963. Å församlingen skriven. 

4. Otto David född 2/1 1876 i Ockelbo. Musiksergeant.

5. Alma Katrina född 11/5 1877 i Ockelbo - död 9/12 1891 i Ockelbo

6. Herman Leonard född 18/7 1879 i Ockelbo. Handelsexpedit. Död 112/3 1908 i Åbron, Ockelbo

7. Elieser Elias Emanuel född 25/3 1889 i Ockelbo. Gift 30/12 1922. Död 31/7 1944 i Engelbrekts 

    församling, Stockholm. Bosatt på Surbrunnsgatan 12.

Kyrkoböckerna:

Ockelbo (X) FödelseRek:1 (1769-1864) Bild 640 / sid 125 (landbondedtr Christina Persdotter föds)

Ockelbo (X) FF:1 (1860-1869) Bild 100 / sid 97 (modern död)

Ockelbo (X) EE:1 (1860-1879) Bild 43 (vigsel)

Ockelbo (X) AI:1b (1891-1895) Bild 229 / sid 1655 (Olov David urmakare i Säbyggeby)

Ockelbo (X) AI:1b (1891-1895) Bild 424 / sid 1850 (Olov David skollärare, familjen i Heden)

Ockelbo (X) AII:1a (1896-1908) Bild 1470 / sid 141 (OD skollärare, familjen i Heden)

Ockelbo (X) AII:1a (1896-1908) Bild 720 / sid 66 (OD skollärare, familjen i Åbron)

Ockelbo (X) AII:2a (1909-1927) Bild 1370 / sid 115 (OD folkskollärare, klockare o organist)

Ockelbo (X) AII:2c (1909-1925) Bild 2170 / sid 1208 (OD fd som ovan)

Ockelbo (X) AII:3c (1926-1936) Bild 2190 / sid 1214 (båda makarna döda)

Barnen:

Ockelbo (X) CC:2 (1870-1879) Bild 11 (Frans Emil föddes)

Ockelbo (X) CC:2 (1870-1879) Bild 49 (Arvid Theodor föds)

Ockelbo (X) CC:2 (1870-1879) Bild 75 (Gustava Marie föds)

Ockelbo (X) CC:2 (1870-1879) Bild 101 (Otto David föds) 

Ockelbo (X) CC:2 (1870-1879) Bild 133 (Alma Katrina föds) 

Ockelbo (X) CC:2 (1870-1879) Bild 176 (Herman Leonard föds, sjätte barnet) urmak i Säbyggeby. 

Ockelbo (X) CC:3 (1880-1889) Bild 218 (Elieser Elias Emanuel föds)

 Arbetarbladet 

31/10 2010 

Konvaljen som aldrig vissnar

Hon ser så strålande glad ut, pigan Alva, där hon svänger runt i en svepande vals i famnen på den stilige sotaren. Det romantiska mötet sker i en av Madickenfilmerna och just den här scenen spelades i på värdshuset i Forsbacka.

Den smäktande melodin var skriven av en musiksergeant vid Hälsinge regemente i Gävle och de båda Astrid Lindgren-figurerna är minsann inte de enda som förenats till tonerna av "Konvaljens avsked". Varken på film eller i verkligheten. Stycket har kallats den första svenska storschlagern, spridits över landet via hundratusentals grammofonskivor och spelats i nio filmer – från kärleksdramat "Katina" 1943 via "Fröken Julie" och "Hon dansade en sommar" på femtiotalet till "Så vit som en snö" 2001.

Otto David Lindwall

Kompositören hette Otto Lindwall och var född i Ockelbo 1876. Han lärde sig tidigt spela klarinett och var bara tretton år när han värvades som musikelev till Hälsinge regemente, som på den tiden höll till på Mohed utanför Söderhamn. Sex år senare, när han fortfarande var tonåring, hade han avancerat till sergeant. Han befordrades till musikfanjunkare 1913 och tog samma år examen som musikdirektör vid Musikaliska akademien i Stockholm. Året innan var han med och startade Gävleborgs läns orkesterförening där han blev kvar till 1938.

"Konvaljens avsked" är en så kallad bostonvals och komponerades i Gävle på hösten 1904. Året därpå gavs noterna ut av Norrländska musikförlaget som ägdes av just Otto Lindwall. Han var en mycket flitig kompositör och skapade genom åren massor av musik i olika stilarter, från taktfasta militärmarscher med titlar som "Leve majoren" och "Avsked från Kungsbäck" till mjuka symfonier och medryckande schlagerlåtar. Men aldrig mer lyckades han klämma ur sig en sådan succé som "Konvaljens avsked". Inte ens med uppföljaren "Konvaljens vårhälsning".

1920 köpte Otto Lindwall den så kallade Sjökaptensvillan i Lexe, ett originellt hus fullt med balkonger och altaner i alla väderstreck. Där bodde han med sin hustru Agnes och två fosterbarn till sin död 1943.

Här en inspelning med Harmony Sisters: 

 

 

Texten till den älskade låten är vemodig och innehåller tidstypiska stönanden som "O" och "Ack". Den skrevs några år tidigare av Otto Lindwalls far, som också var musiker och dessutom en välkänd och talangfull kulturpersonlighet i Ockelbo.

Han hette Olof David Lindvall och var född på Viksjö bruk i Hamrånge socken där hans far, farfar och farfars far varit smeder. Själv valde han en annan bana och gick i lära hos en urmakare i Gävle innan han startade egen rörelse i Ockelbo. O D Lindvall var en erkänt skicklig yrkesman och tillverkade egna klockor.

Vid 45 års ålder började han vikariera som lärare vid skolan i Gammelboning och några år senare blev han ordinarie folkskollärare trots att han inte hade någon formell utbildning. Han sökte dispens hos regeringen och skickade med en dikt, ett prosastycke samt en teckning av kungen, Oscar II. Lindvall var nämligen en duktig tecknare och med fotografier som förlaga och en svartkrita i näven ritade han välliknande porträtt av människor i trakten.

Men det var musiken Olof David brann för under hela sitt 81-åriga liv. Han lärde sig tidigt spela kyrkorgel, avlade organistexamen innan han fyllt tjugo år och anlitades sedan ofta som kantor i kyrkan. Dessutom var han en sann idealist och den drivande kraften när nykterhetslogen Ockelbo Framtid bildades 1883. Där ledde han sångkören och bildade en mässingskvintett med instrument som man fick köpa billigt från den nedlagda skarpskytteföreningen i Wij.

Den mångsidige musikanten startade dessutom en stråkkvartett där hans söner Otto och Emil ingick. Även Emil Lindvall var mycket musikalisk och blev längre fram i livet organist i Ovansjö församling.

1911 skrev O D Lindvall "Sången om Gästrikland" som kom att sjungas i skolorna runt om i landskapet. Dessutom skapade han "Ockelbovisan" som blivit något av en signaturmelodi för hans hemsocken. Han tonsatte också en del psalmer, komponerade kantater och pianostycken och skrev massor av dikter. Men även i hans rikhaltiga konstnärskap blev "Konvaljens avsked" den enda stora succén.

Den sentimentala valsen blev en av århundradets mest populära sånger. Redan 1913 hade noterna sålts i 22 000 exemplar, den har stått på repertoaren hos hundratals orkestrar och musikkapell och spelats in på grammofon av åtskilliga artister. Den förste var antagligen operasångaren Torsten Lennartsson som sjöng in den i oktober 1910. Bland hans många efterföljare hittar vi sångstjärnorna Bertil Boo och Thory Bernhards, dragspelarna Calle Jularbo och Nils Fläcke samt jazzpianisten Jan Johansson. Men inga av dessa inspelningar kom i närheten av den variant som den finska gruppen Harmony Sisters sjöng in 1947 och som såldes i ofattbara 160 000 exemplar.

Ulf Ivar Nilsson

FAKTA

Olof David Lindvall signerade
sin teckning av Oscar II

Konvaljens avsked
Ljuva susande milda västanvind kom och svalkande smek min bleka kind !O, sänk dig ned invid min veka fot! Ack dröj, o dröj hos mig, tag nu min sista suck emot.

O, hur jag längtat att sprida min doft till envar, prisa min skapare god med den vällukt jag än har kvar. Snart är den slut min korta tid och jag böjer mitt huvud så sakta, så sakta att dö, vit såsom snö, stilla slumrande in i frid.

Rik på fröjd, men så kort min levnadsdag. Ljuva kändes mitt hjärtas harposlag. Jag solljus drack med mina späda blad.Min dräkt blev så vit, den blev ren i ljusets bad.

Så blir jag gömd under snövita svepningens dräkt, vilar och väntar på vår och på dig, o du västanfläkt. Snart är den slut, den långa natt och jag höjer mitt huvud så sakta, så sakta och då klockorna små, ringa hälsande vårsol glatt.

O.D. Lindvall

Aftonbladet 

16 spril 1949

Far och son skapade ”Konvaljens avsked”

Gamle urmakaren skrev
Fanjunkaren tonsatte

- Inte var Otto någon märkvärdig människa. Nog finns det märkligare personer att skriva om. Men rasande ”händig” var han så fort det gällde musik. Det är förresten ett släktdrag – se bara på brodern, som snart 80-årig fortfarande är kyrkosångare i Ovansjö kyrka.

Förvisso hade hon delvis rätt, den förtjusande gamla änkan efter musikfanjunkare Otto Lindvall. Men frågan är om hon inte i alla fall är för anspråkslös. Ty begreppet ”händig” täcker nog knappast tillräckligt då det gäller att ge en bild av kompositören till Konvaljens avsked, som genom sin popularitet löpte risken att bli en landsplåga och gå en snabb och snöplig död till mötes men som i stället fortfarande håller många samtal i rotation hos STIM.

Uppe i repetitionslokalen på Militärskolan i Gävle – numera Borgarskolan – kom denna märkliga bostonvals till en höstdag 1904.
Kompositören satt sin vana trogen i ett hörn under en paus och brottades med nottecken – allt medan orkestern repeterade i andra änden av rummet. Vilket dock föga bekymrade Otto Lindvall.
Resultatet den här gången måste ha varit särskilt lyckat, ty Konvaljens avsked premiärframfördes i Ovansjö kyrka av en stor kör.

Det har inte bara varit populära kyrko- och dansmusiker förunnat att få framföra den nu 45-åriga melodin. Den mest gripande tolkningen fick den nog på ett slagfält vid Karelska näset – även om orkestreringen var skäligen enkel; ett munspel var enda instrumentet.

En krigares avsked
Det var första krigsåret i Finland, och bland de svenska frivilliga befann sig en ung student, som avbrutit sina studier för att sluta upp på finnarnas sida. Som ressällskap hade han ett nyinköpt munspel och hunden Sappy.

Innan tåget gled ut från Stockholms Central, intonerade den unge studenten Konvaljens avsked på ett så gripande sätt att inget öga stod torrt. Kanske var det endast hans mor, som då anade att det var en av de sista gångerna han själv fick spela den kära melodin.

Vid ett patrulluppdrag mot ryssen fick han nämligen en kula i bröstet, och då en av kamraterna lutade sig över honom, viskade han fram.
- Spela för mig… Spela Konvaljens avsked.

I den isblå tystnad, som efterträtt de smattrande gevärssalvorna ljöd så stilla tonerna av den svenska valsen. När sjukvårdarna sedan bar bort den unge svensken, hade han redan lämnat detta liv. Hans mor dog strax efter och vid dubbelbegravningen smyckades sonens kista med spröda liljekonvaljer. Konvaljens avsked till en svensk som givit sitt liv för ett högre ideal.

Skaldisk urmakare
Konvaljens avsked är en ren familjeprodukt, ty orden skrevs av Otto Lindvalls far – en märklig man i det tysta. Urmakare till professionen var han flitigt utnyttjad som författare till bröllops och andra festdikter, och han gav även ut en egen lyrisk samling. Trots att han inte hade någon egentlig boklig bildning, vikarierade han flera gånger som folkskollärare, och mångfaldiga gånger förrättade han värv, som det skulle ha orsakat en skolad hjärna bryderi att utföra.

”Det är kvinnan bakom allt” gällde även för Otto Lindvall, som hade att kämpa med stora svårigheter. Men makan Agnes förstod sin ”sötost”, som hon älskar att kalla den 1943 bortgångne maken. Inte minst nervöst var det den gången i deras unga dar när han skulle avlägga sin musikdirektörsexamen. Men det gick galant, och det på så kort tid som sex veckor.

Långt utanför vårt lands gränser har man kapitulerat för Otto Lindvalls melodi, och då och då tar fru Agnes bussen ner till posten för att kvittera ut slantar, som flyter in från Finland, Norge, Danmark och England, som köpt makens mest kända komposition. Han har nämligen många, många fler på sitt samvete, bl.a. en symfoni.
Inte förrän trettio år efter tillkomsten av Konvaljens avsked beslöt Otto Lindvall att lämna in den till STIM.

Hade han inte gjort det, så hade nog makarna Lindvalls villa Karlsro ute i Avaström intill Gävle sett tämligen schaskig ut vid det här laget. Den behövde nämligen målas, men fru Agnes kunde inte bli klok på hur hon skulle få pengar till färg.
Så damp en postanvisning från STIM på dryga tusenlappen ner i brevlådan.
Färgen var ett faktum, och målarmästaren fanns redan på platsen. Agnes Lindvall drog nämligen drygt 60-årig själv på sig overallen och ”så blev huset målat med Konvaljens avsked” för att använda hennes egna ord.
Säf

Otto Lindevalls Atelier (Ockelbo)

Ateljén “Otto Lindevalls Atelier” i Ockelbo innehades troligtvis av Otto Lindvall. Han var aktiv som fotograf bara en kort tid, kanske 1900-1902. Otto var militärmusiker och senare musikdirektör i Gävle. Han komponerade den då populära valsen “Konvaljens avsked”.

Otto Lindvall, militärmusiker

Biografi
Otto David Lindvall föddes den 2 januari 1876 i Ugglebo (Ockelbo). Fadern var Olof David Lindvall (född 1849 i Hamrånge) urmakare i Murgården, Ockelbo, senare skollärare och kantor, samt även komponist. Modern var Stina Persson/Persdotter (född 1847 i Hamrånge). Närmare uppgifter om Ottos första tid saknas då kyrkoarkivet i Ockelbo gick till största delen förlorat i en brand 1904.

Familjen var 1891 bosatt i Säbyggeby i Ockelbo och 1895 i Heden. Omkring år 1895 blev Otto musiker hos Hälsinge regemente och var då bosatte sig i Säbyggeby, han var då 19 år (se även under rubriken Musiker nedan). I Säbyggeby stod han först skriven som musiksergeant men senare även som fotograf (se nedan). Han bodde hos familjen i Åbron i Ockelbo fram till 1908 då han flyttade till Gävle.

I Gävle blev Otto fast anställd på Hälsinge regemente som musiksergeant. Han gifte sig 1909 med Agnes Regina Johansson (född 1882 i Jönköping). Paret tog 1915 emot två fosterbarn: Aina Sjögren (född 1912 i Stockholm) och Knut Erik Gottfrid Eriksson (född 1910 i Stockholm). Otto var musiksergeant fram till 1913 då han blev musikfanjunkare. År 1920 köpte Otto “Sjökaptensvillan” i villaområdet Lexe, tre kilometer utanför Gävle stad, där bodde han fram tills han avled (Arbetarbladet den 31 oktober 2010). Otto Lindvall avled i Gävle när han var 67 år den 29 januari 1943.

Nedan finns två bilder på Otto Lindvall: 1) “Herr Otto Lindvall”, foto: Carl Larssons Fotografiska Ateljé AB, Länsmuseet Gävleborg, DigitaltMuseum Nr. XLM.CLP010875, 2) “Helsinge regementes musikkår 1913”, fotograf okänd, Länsmuseet Gävleborg, DigitaltMuseum Nr. XLM.B87-1603.
Musiker

Otto lärde sig tidigt att spela klarinett och var bara 13 år (1889) när han värvades som musikelev till Hälsinge regemente, då baserad på Mohed utanför Söderhamn. När han var 19 år (1895) blev han musiksergeant och 1913 blev han musikfanjunkare och tog även examen som musikdirektör vid Musikaliska akademin i Stockholm. Otto startade också Gävleborgs län orkesterförening.

År 1904 komponerade Otto valsen “Konvaljens avsked” med text av fadern Olov David Lindvall. Noterna gavs ut året därpå av Otto själv, på eget förlag. Valsen blev väldigt populär och har i nutid använts till bland annat “Madicken” filmerna. Förutom denna vals skrev Otto mycket annan musik i olika stilar: från militärmarscher till schlagerlåtar (Arbetarbladet den 31 oktober 2010).

“Helsinge regementes musikkår 1913”, Otto Lindvall sitter som andre man på första raden från vänster, fotograf okänd, Länsmuseet Gävleborg, DigitaltMuseum Nr. XLM.B87-1603.

Fotografkarriär och ateljéer
Ockelbo ca. 1900 – ca. 1902

Det finns visitkort från Ockelbo med ateljénamnet “Otto Lindevalls Atelier”. Otto stod skriven som fotograf i Ockelbo i omkring början på 1900-talet; så det måste ha varit han som ett tag arbetade som fotograf med egen ateljé och detta namn. Han verkar ha använt efternamnet “Lindevall” istället för “Lindvall” i ateljénamnet. Det är svårt att exakt ange när Otto började som fotograf: han stod tydligen skriven som fotograf vid Folkräkningen år 1900 och i Gefleborgs Läns Kalender 1902 (FRG).

Det är troligt att han var aktiv som fotograf endast ett fåtal år, musikarbetet tog sedan över (se ovan). Hos vem Otto fick sin utbildning som fotograf är okänt. Hans ateljén låg förmodligen i Säbyggeby i Ockelbo, men exakt var den låg är obekant. 

https://www.fotografihistoria.se/ockelbo/otto-lindevalls-atelier/

Inger och hennes man Jan hittade en svårfotograferad släkttavla på vinden. Det är ett verkligt gediget arbete gjord av någon för nutiden okänd person långt innan datorer och internet fanns. Det måste ha tagit många år att färdigställa den. Respekt!

Vem var Johan Oskar Råberg f 1832?

Fristaden

Rademachersmedjorna

Fristaden var den sida om Eskilstunaån i Eskilstuna stad som nu innehåller stadskärnan (Eskilstuna Fors församling ). Den delen av staden var sedan 1771 skattebefriad för inflyttande metallarbetare som startade smedverksamhet i staden. Dessa behövde inte heller gå med i något skrå eller ha ett mästarbrev för att arbeta. Ett flertal smeder lockades till staden och den här perioden lade grunden för att Eskilstuna skulle bli en av landets ledande metallindustriorter.

Fristaden har givit namn åt det centrala Fristadstorget i det moderna Eskilstuna.
Riksdagen beslutade 1771 att Eskilstuna Fristad skulle grundas, Sveriges första fristad. I denna fristad skulle småföretagare som ägnade sig åt järn-, stål- eller metallförädling, fritt få etablera sig och bedriva sin verksamhet fria från skråtvång och tullavgifter. Statens önskan var att fristaden skulle främja och utveckla den inhemska järnindustrin.

År 1833 slogs Fristaden samman med Gamla staden, det ursprungliga Eskilstuna. Verksamheten i Fristaden och Carl Gustafs stads gevärsfaktori hade då redan samordnats. Eskilstuna blev då en enda stad men i praktiken var Fristaden och Gamla staden två skilda samhällen under lång tid framåt, med stora spänningar sig emellan.

Först år 1846 skulle resterande Sverige få samma begränsade näringsfrihet i och med Fabriks- och hantverksordningen och Handelsordningen. Det skulle ta ytterligare 18 år innan Förordningen för utvidgad näringsfrihet, år 1864, infördes vilket innebar fullständig näringsfrihet.

Tunafors

Många knivar har producerats i Eskilstuna genom historien, troligtvis vid bruk ända sen 1500-talet. I vår serie om Eskilstunas historia ska vi besöka Tunafors fabriker, som idag står förfallet intill ån söder om centrum, men som i slutet av 1800-talet blomstrade i sin tillverkning av knivar och gafflar.

Läs mer om Tunafors fabriker här och här  och här mfl platser (googla). 

(Det finns en stadsdel vid namn Råbergstorp i Fristaden eller i varje fall i Eskilstuna)

Borgare

kallades de som ägnade sig åt hantverk och handel, och som ägde en del i en stad, ett så kallat burskap. De var tvungna att betala skatt till staden och delta i brandskydd, nattvakt och försvar. De hade också skyldighet att göra krigstjänst åt kungamakten.

Många städer växte upp under medeltiden. I nuvarande Sverige finns 70 orter som blev städer under medeltiden. I de framväxande städerna fanns ett behov av specialiserade yrkesmän och hantverkare, eftersom hushållen själva inte tillverkade redskap och verktyg. Skomakare, skräddare, smeder och bagare är bara några av de nya yrken som uppstod under medeltiden. Köpmän fick också en betydande roll under städernas uppkomst. De ägnade sig åt import och export av varor och hörde framför allt hemma i hamnstäderna.

Petter Råberg

Sockenskräddaren i Fors socken Petter Råberg född ca 1685.

och Chierstin Pährsdotter född ca 1685. 

Hon dog 59 år gammal den 31/5 1744 i Fors socken, 

Deras son: 

Anders Råberg

Borgaren och Skräddaremästaren Anders Råberg. Kallas borgare i flera av barnens födelse- och dödsnotiser. 

Född ca 1710.

Gift 12/12 1732 med:

Brita Råberg född Olofsdotter- Enström

född 1712 - död 8/10 1795 i Tunafors, Eskilstuna på grund av ålder. Hon blev 83 år

Hon var dotter till Borgaren Olof Larsson som 1732 var död och Chierstin Jönsdotter som ännu levde. 

Brita skrivs efter makens död som änka efter Borgaren Råberg.

De var föräldrar till Johan Råberg född 1750.

Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:2 (1731-1756) Bild 7 / sid 6

Vigsel i Eskilstuna den 12 december 1732 

Prästen skriver:

Brudgummens fader är Sochneskräddaren i Fors socken Petter Råberg och modren Kierstin Pährsdotter, som bägge lefwa. Brudens fader har warit Borgaren Olof Larsson, som död är, och modren, som ännu lefwer, Chierstin Jönsdotter.

Barn: 

1. Petter Råberg född 29/11 1734 i Eskilstuna
2. Olof Råberg född 16/3 1737 i Nya staden, Eskilstuna - dog där 21/4 1737
3. Maja Stina född 21/7 1738 i Nya staden, Eskilstuna
4. Brita Råberg född 25/4 1741 i Eskilstuna - död 6 år gammal 1/9 1748 i Nystaden.
5. Anders Råberg född 11/7 1744 i Esklilstuna - död där fyra år gammal den 17/5 1748 
6. Lars Råberg född 27/6 1747 i Eskilstuna - död 60 år lungsot 5/11 1806. Fattig skomakare, änkl. 
7. Johan Råberg född 13/3 1750 i Nya staden, Eskilstuna
8. Anders Råberg född 29/5 1752 i Eskilstuna - död där av kallbrand i armen den 15/9 1752.
9. Gabriel Råberg född 26/9 1753 i Eskilstuna - död 8/3 1754 av okänd barnsjd
10. Anna Helena Råberg född 9/12 1756 i staden Eskilstuna

Deras son: 

Klensmedsmästare / Låssmedsmästare / Mästersmeden 

Johan Råberg född 1750 - död 48 år gammal av lungsot den 3/2 1798 i Tunafors, Eskilstuna 

(mor: Brita Råberg 1712- 8/10 1795 i Eskilstuna, änka efter Borgaren Råberg)

Gift 1776 med: 
Elisabet Larsdotter Öberg född 24/8 1751 - död av ålderdomsbräcklighet den 26/11 1834 i Tunafors, Eskilstuna. Backstugan, Flen

(Dotter utan namn död av andtäppa 6/8 1779 i Tunafors bruk) 

Barn: 

1. Brita Sophia född 29/1 1777 i Tunafors
2. Maria Elisabeth född 12/6 1779 i Tunafors bruk
3. Johan född 30/8 1780 i Tunafors, Eskilstuna
4. Greta Lisa född 2/5 1783 i Tunafors, Eskilstuna
5. Eva född 13/9 1784 i Tunafors, Eskilstuna
6. Gustaf född 15/3 1788 - död av koppor 4 år 6 mån gammal den 13/10 1792 i Tunafors
7. Maja Greta född 1791 - död 1 år 3 mån av koppor den 9/10 1792 i Tunafors

Födelsenotis Johan Råberg född 30/8 1780
Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:3 (1756-1786) Bild 181 / sid 349

Låssmed och manufakturist

Johan Råberg född 30/8 1780 - död av lungsolt den 27/8 1834 i Eskilstuna 

Tunafors bruk i Eskilstuna

Gift 4/10 1801 med:

Katarina Järsberg född 19/11 1775 i Järsjö, Kumla - död 25/9 1855 i Fors ägor, Eskilstuna

Dotter till:

Gustaf Nilsson Järsberg född 1722 i Hardemo. Ryttare, Järsjö, Kumla

Gift 19/6 1759 med:

Karin Svensdotter född 1736 i Hallsberg - död i Järsjö, Kumla

 

Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:4 (1785-1803) Bild 27 / sid 47

Vigsel den 10/9 1801

mellan LåssmedsGesällen Johan Råberg på Tunafors och Pigan Cathrina Järsberg hos Rådman Ekstrand i staden. Råberg, 21 år gammal, läser ganska väl i bok, likaså Luth. och Sveb Catechesen, samt förstår någorlunda väl osv

Barn:

1. Johan Gustaf Råberg född 7/11 1802 i Tunabors Eskilstuna
2. Gustava född 4/3 1805 i Tunafors, Eskilstuna
3. Brita Sofia Råberg född 20/4 1809 i Tunafors - död av lungsot den 11/11 1858 i Fristaden
4. Carl Sven född 12/10 1811 i Tunafors
5. Frantz Conrad född 11/11 1813 i Tunafors
6. Lars Philip född 29/8 1816 i Tunafors

Husförhörslängden

Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:3 (1756-1786) Bild 181 / sid 349 (Johan råbergs födelse 1780)

Eskilstuna Kloster och Fors (D) AIa:2a (1789-1799) Bild 245 / sid 239 (Joh Råberg f 1750 m familj)

Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:4 (1785-1803) Bild 256 / sid 509 (låssmeden Joh Råberg död 48 år)

Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:4 (1785-1803) Bild 251 / sid 499

              (den 8/10 1795 i Tunafors dog aflidne Borgaren Råbergs enka Brita av ålderdom 83 år)

Noterat i kyrkoböckerna

Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:4 (1785-1803) Bild 249 / sid 495 

             (16/3 1795 dog Knifsmeden Johan Råbergs i Fristaden son Johan Petter av slag. 

Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:4 (1785-1803) Bild 250 / sid 497

             (dag juli 1795 dog gifte hammarsmeden Johan Råberg i Fristaden av Håll och Stygn 43 år)

Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:4 (1785-1803) Bild 243 / sid 483

               (9/10 1792 klensmeden i Thunafors Johan Råbergs dtr Maja Greta dog av koppor 1 år 3 mån)

               (13/10 1792 klensmeden i Tunafors Johan Råbergs son Gustaf av koppor 4 år 6 mån)

Johan GUSTAF Råbergh född 7/11 1802 i Eskilstuna Kloster och Fors

(i kyrkoböckerna anges hans födelsedag felaktigt till både 4/11 och 10/11).

Son till manufacturisten Johan Råbergh på Tunafors och hans hustru Catharina Gärsberg.
Stavningen varierar konstant. 

Detta par återfinns på den så kallade Smedskivan, en databas över smeder här i landet. Därför får vi ett par generationer till. Se ovan. 

Eskilstuna Kloster och Fors (D) C:4 (1785-1803) Bild 209 / sid 411

Son till Instrument Smeden 

Johan Gustav Råberg född 7/11 (4/11 o 10/11) 1802 i Eskilstuna - död 5/9 1853 i Norrköping

Gift 1929 och 11/2 1851med:

Anna Lisa Bark född 1806 i Wingåker

Barn:

1. Edla Sofia född 10/1 1830 i Risinge
2. Johan Oskar född 29/5 1832 i Risinge
3. Lovisa Albertina född 22/1 1835 i Norrköpings Hedvig - död 6/7 1836
4. Oskara Dorothea född 6/2 1837 i Norrköpings Hedvig
5. Albert Bruno Casper Domalder född 22/9 1839 i Norrköpings Hedvig 

Husförhörslängderna Johan Oskar Råberg

Risinge (E) AI:13 (1825-1829) Bild 238 / sid 227 (gifte gesällen Gustav R och hustrun i Finspong)

Risinge (E) AI:15 (1830-1835) Bild 217 / sid 209 (Gifte gesällen Gustav R med fam i Finspong, 

             Risinge inkl lärling Carl Sven Råberg född 12/10 1811 o två pior Bark)

Norrköpings Hedvig (E) AI:8 (1830-1836) Bild 351 / sid 327 (adress: Munken, Norköpings Hedvig)

Norrköpings Hedvig (E) AI:9 (1836-1842) Bild 434 / sid 418 (adress som ovan)

Norrköpings Hedvig (E) AI:10 (1842-1848) Bild 464 / sid 447 (adress som ovan)

Norrköpings Hedvig (E) AI:12 (1848-1853) Bild 360 / sid 349 (adress som ovan)

Johan Oskar Råberg var civilingenjör. Det innebär att han var ovanligt väl utbildad. Vanliga torpare hade ingen möjlighet att kosta på sina söner en sådan utbildning. Han kom alltså inte av någon fattig familj. Farfar var dessutom Instrument Smed, expert på lås, vilket gav honom en framträdande position.  

Jag googlar och hittar en berättelse om lärlingen Lars Fredrik Utterberg och Johan Oskars Råbergs farfar Johan Råberg. Det står: 

"Lars Fredrik lärde upp sig till smed vid Tunafors bruk i Eskilstuna. År 1787 blev han lärling hos Låsmästaren Johan Råberg. Johan Råberg var fadder också när Lars Fredrik döptes. Hos honom gick han som lärling fram till år 1791."

Farfar Johan Råberg född 1750 var alltså mästersmed vid Tunafors bruk i Eskilstuna, en mästare på att smida lås. Sonen Johan Råberg född 1780 tycks ha varit hans ende arvinge. Denne hade i sin tur fem barn varav civilingenjören Johan Oskar Råberg född 1832 var en. Jag tror inte att det var en "köpt" ung fattiglapp som så småningom friade till Maria och erkände sig som far till hennes barn. 

Motala (E) AI:26 (1853-1860) Bild 106 / sid 207 (kom från Norrköping 1852. Berömlig. 1856 till Gbg)

                "Äger vederbörligt vitsord om god fräjd den 16 dec 1856 och kan sjelflärt regogöra hvarest 

                han för år 1857 är mantals och skatt-skrifven." (något märklig kommentar)

Sexdrega (P) AI:21 (1866-1877) Bild 224 / sid 219 (ägaren civ ing Johan Oskar i Ödjerdarp. 

                Kom från Norrköping 9/11 1869)

Revesjö (P) AI:9 (1873-1880) Bild 39 / sid 35 (JO i Axelfors bruk. Till Finland 1877.)

Sexdrega (P) AI:22 (1877-1884) Bild 161 / sid 157 (ägaren JO Råbergs egen familj i Hjertared)

Sexdrega (P) AI:23 (1885-1894) Bild 52 / sid 44 (ägaren JO Råberg med egen familj i Hjertared)

Sexdrega (P) AI:24 (1894-1899) Bild 50 / sid 34 (ägaren JO Råbergs egen familj i Erlandsbo)

Sexdrega (P) AIIa:1 (1900-1909) Bild 410 / sid 33 (ägaren JO Råbergs egen familj i Berghem No 1)

Sexdrega (P) AIIa:1 (1900-1909) Bild 440 / sid 36 (ägaren JO Råbergs egen familj i Berghem No 1)

Civilingenjören och 1/4 ägaren i Hjertared ofm 1, fm 1/4 mantal Kronoskatte

Johan Oskar Råberg född 29/5 1832 i Risinge, Linköpings län - död 17/5 1909 i Sexdrega

Gift 6/5 1878 med

Maria Christina Johansodotter född 24/4 1851 i Månstad - död av slaganfall och magkräfta den 14/4 1929 i Sexdrega

Barn:

1. Oskar Algott född 9/4 1872 i Sexdrega 
2. Ada Constantia född 26/5 1873 i Sexdrega 
3. Alma Elisabeth född 16/7 1874 i Sexdrega 
4. Selma Maria född 3/5 1876 i Sexdrega 
5. Hugo Erik född 5/1 1880 i Sexdrega
6. Thekla född 23/11 1880 i Sexdrega
7. Beda Hildegard född 27/2 1882 i Sexdrega
8. Arvid Johan (mf) född 16/4 1884 i Sexdrega
9. David Carl född 25/4 1885 i Sexdrega
10. Ragnhild Edla Ingeborg född 27/9 1892 i Sexdrega

Se föregående inlägg som du hittar här. 

Kinds häradsrätt (N, P) FIIa:80 (1908-1909) Bild 7960 / sid 55

Jag har hittat bouppteckningen efter Johan Oskar Råberg i vilken han knyts till de tio barnen med hustrun Maria. 

År 1909 den 3 juli förrättades bouppteckning efter civilingenjören Johan Oskar Råberg, Berghem No 1 i Sexdrega, som afled därstädes den 17 sistlidna maj 76 år gammal och som arfvingar efterlemnat enkan Maria Råberg född Johansson, samt med hänne sammanaflade tio barn, 

sonen 

Oskar  född 1872 bosatt å Strömsfors

Hugo Erik född 1880 bosatt i Sexdrega,

Arvid Johan född 1884 bosatt i Borås, 

David Carl född 1885 bosatt å Drottningholm,

Dottern 

Edda Konstanstia född 1873 gift med byggmästaren Mårten Sigfrid Julin Hisingstad

Alma Elisabet född 1874 gift direktör Olof Nilsson Göteborg,

Selma Maria född 1876 gift med grosshandlaren Carl Bernhard Nilsson i Göteborg,

Tekla född 1880 bosatt å Drottningholm,

Beda Hildegard född 1882 i Göteborg samt

Ragnhild Edla Ingeborg född den 27 september 1892. 

Som förmyndare för sistnämnda föreslogs Herr Albert Johansson (?), Buttorp, Sexdrega, som närvarande åtog sig detsamma.

Enkan uppgav boets tillgång och gäld sådant det vid dödstimman befanns och företogs i följande ordning.

Tillgång

Fastigheten afsöndring Berghem No 1 som makarna gemensamt ägt. Taxerad till 2 500:- 

Guld - ett guldur - 20

Silfver - ett fickur - 2

Nysilfver - en kaffeservis - 10

Osv

Skulder

Enligt räkning från EM Tomtlund Buttorp 15.60

                                Hugo Råberg, Rydbacken 40.00

                                Allan Johansson Buttorp 90.04

            Thure Bergendal Hjertared 26.00

            Adolf Nilsson Kilen 11.50

            Begravningskostnader 232.46

            Bouppteckningskostnader 45.00 

                                          Summa skulder: 460

Transport summa tillgångar 7 484.05

Summa skulder                        460.60

Behållning kronor                7 023.45

Att allsammans blifvit riktigt uppgifvit å att ej något med vilja och vetskap blifvit utelemnat betygar under edlig förplicktelse

Maria Råberg

Sålunda efter uppgift noga antecknas och värderas

AG Fredlund              Karl Andersson

Förestående godkännes

Oscar Råberg

Hugo Råberg

Olof Nilsson

Carl B Nilsson

MS Juhlin

Arvid Råberg

David Råberg

Tekla Råberg

Beda Råberg

Albert Johansson som förmyndare för Ragnhild Råberg

Hustrun Maria Kristina Råbergs bouppteckning återfinns här:

Kinds häradsrätt (N, P) FIIa:98 (1929) Bild 3800 / sid 179

Barnen David Råberg, Beda Göransson, Alma Nilsson, Ragnhild Jönsson, Tekla Råberg och Saga Juhlin närvarade genom ombud. 

Som förmyndare för barnbarnet Arne Sigfrid Juhlin närvarade Jahn Thörner

När skulder och kostnader var betalda hade arvingarna 5 772 kronor och 72 öre att dela på. 

Det är här det händer

om det händer...

(att kung Oskar II var far till ett eller flera av Marias barn.

 Och att Johan Oskar Råberg mot någon favör tog på sig faderskapet.)

Sexdrega (P) AI:21 (1866-1877) Bild 10 / sid 5

Sexdrega (P) AI:21 (1866-1877) Bild 10 / sid 5

Maria var piga (Rad 39) i Sexdrega Bro från 1869 till 6/11 1871 (utanför bild) när hon flyttade till Ödjerdarp. Det var här hon blev gravid med sitt äldsta barn. 

Husförhörslängd

Sexdrega (P) AI:21 (1866-1877) Bild 224 / sid 219

Ödjerdarp 1/4 mtl Kronoskatte

Rad 1-13: 12 personer

Rad 14: Eg (ägare) Johan Oscar Råberg civilingenjör född 29/5 1832 i Risinge, Linköpings län

              Flyttar till något som ser ut som Refvesjö i Elfsborgs län 24/10 1872 men står uppenbarligen 

              kvar som ägare till Ödjerarp.  

Rad 15: 1/8 eg (struket) fd Inspektorn enkl Olof ... Öhrwall född 1804 osv

Rad 16: Maria, dotter till ... Lars Aug = ... Öhrwall född 1929 osv

Rad 17: Pigan Alida Andreasdotter född 1852 osv

Rad 18: Drängen Per Otto Jakobsson född 1856 osv

Rad 19: Dotter ... Sofia Charlotta Öhrwall osv

Rad 20: Dotter ... Anna Stina Olivia Öhrwall osv

Rad 21: tomt utrymme

Rad 22: Piga Hilda Christina Nilsdotter född 1843 osv

Rad 23: Piga Maria Xstina Johansdotter född 24/4 1851 i Månstad. Inflyttad från sid 5 

              (där hon var piga åt en garfvaregesäll i Sexdrega Bro) den 6/11 1871. 

              Det var alltså under tiden i Sexdrega Bro hon blev gravid. 

              Fem månader efter flytten till Ödjerdarp föder hon:

              Oä Oskar Allgott född 9/4 1872 i Sexdrega. Enskild skrift 12/5 1872*. 

              Flyttar till sid 83 år 1872.

Rad 25: Piga Maria Sofia Andersdotter född 1855 osv

Rad 26: Dräng Johan Alfred Salomonsson född 1858 osv

Rad 27: 1/8 Johanna Maria Hallgren född 1823 osv

* med detta menas sannolikt det prästen skriver i födelseboken om Oskar Allgott nämligen: 

I dopsedlen lät Ingeniör JO Råberg skrifva sig såsom fader. 

Det är onekligen en formulering som skulle kunna tyda på att Råberg täckt upp för kungen i faderskapsfrågan.

Men VAD gör Johan Oskar Råberg i Revesjö i Älvsborgs län?

Det visar sig att han en period folkbokförs i Axelfors 1/4 som verkar vara ett bruk. Ägare till denna 1/4 är Axelfors Fabriks Aktie Bolag. Han skrivs in som civilingenjör på Rad 3 under förvaltaren Nylander och före Bruksförvaltaren Petersson. Är han bara där och arbetar eller gör han affärer av något slag? Här står att han flyttar vidare till Finland 1877 (otydligt) vilket han ju inte gör. Han återvänder till Sexdrega men har uppenbarligen en fot kvar i Revesjö till 1877 - året innan han gifter sig med Maria. 

Revesjö (P) AI:9 (1873-1880) Bild 39 / sid 35

Husförhörslängd

Sexdrega (P) AI:21 (1866-1877) Bild 88 / sid 83

Nästa sida (83) ur samma husförhörslängd måste jag dela upp i tre delar. Där är båda parter inskrivna två gånger men inte tillsammans. Att somliga är överstrukna betyder att de har flyttat.  

1. JO Råberg i Ödjerdarp är inskriven överst. 

Under hans namn tycker jag att det står: Egna hypotheksföreningen i Elfsborgs län. 

Jag googlar och får en tidigare betydelse: 

tidigare förening av fastighetsägare i ändamål att upplåna penningar för att åter utlåna dem i form av hypotekslån åt föreningens medlemmar.
Kan detta vara en kunglig förmån?

Det finns ett litet x före JO Råbergs namn. Ett likadant x finns före Johan Åsbergs namn på rad 2 vilket bör ha med ägandet av Hjertared att göra. Oklart vad. 

Man får tyvärr inte veta tiden för Johan Oskar Råbergs inflyttande till Hjertared. Dessutom flyttar han.

2. På rad 4-5 (efter Åsbergs hustru) står pigan Maria Xstina Johansdotter inskriven - nu med två oäkta barn (Oskar Allgott och Ada Constatia). Oskar föddes alltså i Ödjerdarp och Ada i Hjertared. Allt i Sexdrega. Mor och barn flyttar längre ner på sidan. 

  

Rad 6-12 diverse personer som flyttar samt en arbetare Johan Johansson som blir kvar. 

Rad 13: Här skrivs ingeniör JO Råberg in som 1/4 ägare. 

             Han kommer från Refvelsjö i Elfsborgs län 1873. 

             Notera krumeluren efter efternamnet som visar att han hör ihop med Maria. 

Rad 14-15: Hyresgästen Brita Johansson och hennes oäkta barn Emma Johansdotter och Carl Albin     

             Birgersson. 

Rad 16-17: Tomt utrymme

Rad 18-19: Inhyses Sven Carl Berggren och Anders Magnus Andersson

Rad 20-21: Pigan Johanna Katarina Larsdotter och hennes oäkta dotter Johanna Maria

Rad 22: tomt utrymme

Rad 23: Pigan Augusta Olofsdotter född 1846 osv

Rad 24: tomt utrymme

Rad 25: Notera krumeluren som visar att Maria hör ihop med JO Råberg och texten "hans fästeqvinna"

              Piga (struket till förmån för "hans fästeqvinna")

              Maria Christina Johansdotter född 24/4 1851 i Månstad

              Hennes oäkta barn (senare struket) Oskar Algot (ifyllt senare: Råberg) född 9/4 1872

              Hennes oäkta barn (senare struket) Ada Constantia (ifyllt senare: Råberg) född 26/5 1873

              Hennes oäkta barn (senare struket) Alma Elisabeth (ifyllt senare: Råberg) född 16/7 1874

              Hennes oäkta barn (senare struket) Selma Maria (ifyllt senare: Råberg) född 3/5 1876 

Sexdrega (P) AI:22 (1877-1884) Bild 161 / sid 157

I nästa husförhörslängd skrivs alla barnen på Råberg som ju skriftligen har erkänt faderskapen för de flesta. Här hittar jag också det elfte barnet.  

1/4 äg Civil Ingeniör Johan Oskar Råberg

hans fästeqvinna (struket) piga (struket) H (hustru) Maria Kristina Johansdotter

Barnen: 

1. Oskar Algott Råberg född 9/8 1872 i Sexdrega
2. Ada Konstantia Råberg född 26/5 1873 i Sexdrega
3. Alma Elisabeth född 16/7 1874 i Sexdrega
4. Selma Maria född 3/5 1876 i Sexdrega
5. Hulda Natalia född 19/2 1878 i Sexdrega - död 16/11 1881 i Sexdrega (ej i dödboken)

Och här gifter sig föräldrarna: 6/5 1878 (se vigselnotisen här)

1. Hugo Erik Råberg född 5/1 1880 i Sexdrega
2. Thekla född 23/11 1880 i Sexdrega
3. Beda Hildegard född 27/2 1882 i Sexdrega
4. Arvid Johan född 16/4 1884 i Sexdrega
5. David Carl född 25/4 1885 i Sexdrega
6. Ragnhild Edla Ingeborg född 27/9 1892 i Sexdrega