Del av Håbolsläkten i Grean

 

Håbols kyrka

Tab 1313 (ref till Bågenholm - Håbol-boken)

Per Jonsson (ff mm fm mf) född 1681 - död 1746

Bonde i Tormansbyn, Ärtemark, därefter i Högkil, Håbols socken, där han ägde hela hemmanet Högkil som han köpt år 1734, 3/4 mtl av bröderna Segol och Anders Larssöner i Grean, Ärtemark och 1/4 mtl av Hans Persson i Högkil.

Håbol (P) C:2 (1737-1755) Bild 110 / sid 217
13 april 1746 begrovs Pär Jonsson ifrån Höggakil 65 år gammal. Ingen dödsorsak angiven.

Gift I med: Elin Persdotter

Gift II med: 

Kerstin Eriksdotter från Grimstrand i Håbol (ff mm fm mm) (i hennes första gifte.) 

född 1703 - död 12/8 1783 av ålderdomsbräcklighet, begravd 24/8 

(Hon var gift II 1747 med häradsdomare Bryngel Halfvardsson från Klefmarken född 1700 - död 1780) 

Barn i första giftet:

1. Per
2. Signa

Per och Signa erhöllo år 1741 arvsmedel 100, resp 50 rdr smt.

Barn i andra giftet:

1. Elin född ca 1727
2. Anna
3. Erik född 1734
4. Kerstin född 20/2 1736 (tab 2248) (ff mm fm m)
5. Johan född 1738
6. Maja född 1742
7. Jonas född 1746 (tvilling)
8. Petter född 1746 (tvilling) - död samma år 21/5 1746. Ingen orsak angiven.

Håbol (P) C:2 (1737-1755) Bild 110 / sid 217

21 maj 1746 begrovs salige Per Jonssons och hustru Chirstin Eriksdotters barn i Högkil 

hvid namn Petter tre månader gammal. Ingen dödsorsak angiven.

_________________________________________________

dottern:

Kerstin Persdotter (ff mm fm m) föddes 20/2 1736 i Håbol

Födelsenotis

Håbol (P) C:1 (1694-1736) Bild 131 / sid 255
Den 20 febr 1736 föddes Pär Jonssons och hustru Kierstin Eriksdotters barn i Högkihl,
döptes den 22 dito, kallades Kierstin osv...

Tab 2248

Kerstin Persdotter (ff mm fm m) (tab 1313) född 20/2 1736 i Håbol - död bräcklig av ålder 86 år gammal den 13/8 1819 i Ärtemark.

Gift I med: 

Daniel Andersson (ff mm fm f) född 1729 - död 1781, bonde i Grean, Ärtemark

Ägde hemmansdelar i Grean norra och södra, utjorden Bergane Edsviken västra och Grimstrand i Håbol.

Gift II 1785 med: 20 år yngre bonden Olof Persson (i hans första gifte) född 1756 i Ärtemark - död 1838. Bonde i Edsviken. 

Barn i första giftet:

1. Maria född 1754
2. Lars född 1755
3. Jan född 1761
4. Petter född 1763
5. Britta född 1767 (2441)
6. Daniel Danielsson född 1773
7. Cajsa född 1777
8. Christina född 1779

Ärtemark (P) AI:1 (1785-1804) Bild 8 / sid 4 (Kerstin i andra giftet, Edsviken Västra)

Ärtemark (P) AI:1 (1785-1804) Bild 181 / sid 177 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:2 (1804-1811) Bild 21 / sid 17 (som ovan)

Ärtemark (P) C:3 (1816-1834) Bild 67 / sid 62 (Kerstin Persdotter i Västra Edsviken död)

Tab 2441

Britta Danielsdotter (ff mm fm) (2248) född 1767 i Ärtemark - död 57 år gammal i februari 1823 i Ärtemark

Bonde i Grean, Ärtemark

Gift 1758 med:

Anders Larsson (ff mm ff) född 13/12 1753 - död 15/10 1818 i Ärtemark

Barn:

1. Helena född 1786 i Ärtemark - död ung
2. Lars född 1789 i Ärtemark - död ung
3. Lisa född 29/1 1791 i Ärtemark
4. Johan född 7/11 1793 i Ärtemark - död 18/7 1825 (sjuklig)
5. Anders född 16/4 1796 i Ärtemark - död 26/4 1842 i Ärtemark (gm Cajsa Christoffersdtr f 1815 i Ärtemark)
6. Daniel född 12/8 1799 i Ärtemark (gm Kajsa Jansdotter född 30/11 1813 i Ärtemark)
7. Kristina född 31/3 (21/3) 1802 i Ärtemark. (gm Jonas Jonasson född 29/5 1801 i Blomskog Brukare i Herrenäs)
8. Maria född 1805 i Ärtemark - död samma år 18/5
9. Anna Maria född 18/7 (1806) 1807 i Ärtemark
10. Lars född 12/6 1810 i Ärtemark (tab 2470)
11. Per född 26/10 1814 i Ärtemark (gm Lisa Maria Pettersdtr född 30/5 1825 i Blomskog, två barn)

Kyrkoböcker:

Ärtemark (P) AI:1 (1785-1804) Bild 44 / sid 40 (familjen i Grean Norra)

Ärtemark (P) AI:2 (1804-1811) Bild 147 / sid 143 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:3 (1810-1815) Bild 140 / sid 134 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:4 (1815-1819) Bild 40 / sid 33 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:5 (1820-1825) Bild 38 / sid 33 (som ovan, oläslig, maken död)

Ärtemark (P) AI:6 (1825-1830) Bild 62 / sid 54 (endast barnen, son Anders har tagit över gården)

Ärtemark (P) AI:7 (1830-1835) Bild 87 / sid 81 (son Daniel A brukar gården. Lars o Per bor där också)

Ärtemark (P) AI:8 (1835-1840) Bild 88 / sid 82 (Anders A ohh brukar gården, Pär o Christina bor där) 

Ärtemark (P) AI:9 (1841-1845) Bild 95 / sid 88 (Pär A brukar gården. Anders A död. Christina bor där)

Ärtemark (P) AI:10 (1846-1850) Bild 87 / sid 78 (Pär A brukare. Syst Christina piga, fäst åt änkl...)

Ärtemark (P) AI:11 (1851-1855) Bild 108 / sid 97 (Pär A brukare, fyra barn varav en död)

Ärtemark (P) AI:12 (1856-1860) Bild 104 / sid 97 (Lars A, Daniel A och Per A är brukare i Grean N)

Ärtemark (P) C:3 (1816-1834) Bild 67 / sid 62 (Anders Larsson död)
Ärtemark (P) C:3 (1816-1834) Bild 71 / sid 66 (Brita Danielsdotter död)

Lars Andersson födes

Ärtemark (P) C:2 (1775-1815) Bild 79 / sid 149
Den 13 juni föddes Anders Larssons och Brita Danieldotter barn från Grean Norra
(och kallades) Lars. Faddrar Gustaf Jansson ibidem och Maja Danielsdottr, Edsviken Öfre.

Tab 2470

Lars Andersson (ff mm f) (tab 2441) född 12/6 1810 - död 30/3 1891

Hemmansägare Bergane, Grean

Gift I med: 

Stina Greta Andersdotter (ff mm m) född 14/11 1806 i Vårvik - död 29/4 1873 i Ärtemark.

Gift II med: 

Lena Kajsa Persdotter Söder (tab 2250) född 25/6 1825  - död 9/12 1897

Barn i första giftet:

1. Anders född 20/4 1834 i Vårvik (gm Lisa Jonasdtr född 20/2 1834 i Ärtemark)
2. Gustaf född 1/2 1837 i Vårvik (gm A Sidonia Olofsdtr född 1/1 1842 i Ärtemark, ett barn)
3. Lisa Maja född 27/6 1840 - död 29/1 1841 
4. Lars född 30/1 1842 - död 1/4 1846
5. Petter född 8/12 1844 - död 12/8 1849
6. Lisa Maja född 28/7 1847 i Ärtemark (tab 2476) (gift 6/1 1870)
7. Kajsa född 29/6 1850 - död 18/11 1859

Bröderna ärvde gårdar i Grean Norra.

Ärtemark (P) AI:10 (1846-1850) Bild 88 / sid 79 (Lars brukare i Grena Norra)

Ärtemark (P) AI:11 (1851-1855) Bild 109 / sid 98 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:12 (1856-1860) Bild 104 / sid 97 (Lars brukar gården i Grean Norra)

Ärtemark (P) AI:13 (1861-1866) Bild 94 / sid 82 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:13 (1861-1866) Bild 95 / sid 83 (Daniel A är också brukare i Grean Norra)

Ärtemark (P) AI:14 (1866-1870) Bild 97 / sid 86 (Per A är brukare i Grean Norra)

Ärtemark (P) AI:14 (1866-1870) Bild 98 / sid 87 (Lars A är ägare o brukare i Grean Norra)

Ärtemark (P) AI:15 (1871-1876) Bild 99 / sid 87 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:15 (1871-1876) Bild 98 / sid 86 (Per A är ägare o brukare i Grean Norra)

Ärtemark (P) AI:15 (1871-1876) Bild 103 / sid 91 (Anders Larsson f 1834 hälftenbrukare i Grean N)

Ärtemark (P) AI:16 (1876-1881) Bild 101 / sid 91 (Per A ägare o brukare i Grean Norra)

Ärtemark (P) AI:16 (1876-1881) Bild 104 / sid 94 (hälftenbrukare Anders Larsson föff 1834)

Ärtemark (P) AI:16 (1876-1881) Bild 104 / sid 94 (Lars A ägare, omgift, inga hemmavarande barn)

Ärtemark (P) AI:17 (1881-1885) Bild 133 / sid 118 (Lars A ohh ägare i Grean Norra)

Ärtemark (P) AI:17 (1881-1885) Bild 134 / sid 117 (Anders Larsson född 1834 ägare i Grean Norra)

Ärtemark (P) C:5 (1835-1854) Bild 36 / sid 32 (Lisa Majas födelse, rad 58)

Tab 2476

Lisa Maja Larsdotter (ff mm) (2470) född 28/7 1847 i Ärtemark - död 14/9 1920 i Ärtemark.

Gift med:
Karl Andersson (ff mf) född 3/1 1840 i Steneby - död 20/2 1911 i Ärtemark

Hemmansägare i Sidan Norra, Ärtemark

Son till: 

Anders Karlsson i Dalen, Ärtemark född 1/2 1812 i Ärtemark ohh 

Stina Olsdotter född 16/2 1814 i Ärtemark.

Barn:

1. Augusta född 15/7 1871 i Ärtemark - död 9/12 1875 i Ärtemark
2. Amanda född 6/4 1874 i Ärtemark - död 6/1 1876 i Ärtemark
3. Augusta född 17/3 1877 i Ärtemark (tab 2477)
4. Karl August född 9/2 1880 i Ärtemark
5. Anna Elin född 12/6 1884 i Ärtemark - död 6/5 1891 i Ärtemark

Ärtemark (P) AI:10 (1846-1850) Bild 51 / sid 42 (Karl i föräldrahemmet i Dahln)

Ärtemark (P) AI:11 (1851-1855) Bild 63 / sid 52 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:13 (1861-1866) Bild 31 / sid 19 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:14 (1866-1870) Bild 31 / sid 20 (Karl i föräldrahemmet)

Ärtemark (P) AI:14 (1866-1870) Bild 179 / sid 168 (Karl o Lisa Maja arrendator i Huvudgingen)

Ärtemark (P) AI:15 (1871-1876) Bild 179 / sid 167 (arrendator i Huvudgingen, ett barn)

Ärtemark (P) AI:15 (1871-1876) Bild 98 / sid 86 (Karl snickare i Grean Norra ohh Lisa Maja)

Ärtemark (P) AI:15 (1871-1876) Bild 245 / sid 230 (familjen i Sidan Norra)

Ärtemark (P) AI:16 (1876-1881) Bild 259 / sid 242 (Karl med familj hemmansägare i Sidan Norra)

Ärtemark (P) AI:17 (1881-1885) Bild 267 / sid 246 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:18 (1886-1890) Bild 274 / sid 257 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:19 (1891-1895) Bild 257 / sid 249 (som ovan)

Ärtemark (P) AIIa:1 (1896-1899) Bild 265 / sid 255 (som ovan. Augusta gift 10/11 1899 m Anton)

Ärtemark (P) AIIa:2 (1900-1904) Bild 4030 / sid 359 (som ovan)

Ärtemark (P) AIIa:4 (1905-1917) Bild 446 / sid 842 (som ovan, Karl död, hans sterbhus)

Tab 2477 

Augusta Karlsdotter (ff m) (2476) född 17/3 1877 - död23/10 1951

Gift 10/11 1899 med: 

Anton Andersson (ff f) född 21/2 1875 i Ärtemark

Först fabriksarbetare på sulfiten. Sedan hemmansägare i Huvudgingen, Ärtemark

Son till:

Anders Olsson född 11/7 1830 i Fröskog ohh 

Anna Stina Andersdotter född 3/10 1836 i Ärtemark 

Barn: 

1. Karl Gunnar (ff) född 21/2 1901 i Ärtemark (tab 2478)
2. Gunhild Alice född 11/2 1903 i Ärtemark
3. Elin Gunborg född 12/8 1905 i Ärtemark
4. Gertrud Karin född 27/6 1908 i Ärtemark
5. Ruth Linnea född 26/11 1910 i Ärtemark
6. Margit Elisabet född 9/3 1914 i Ärtemark (tandtekniker, gift Flink 31/7 1948)
7. Johan Rudolf född 17/12 1916 i Ärtemark

Antons föräldrahem hos Anders på Slätta:

Ärtemark (P) AI:15 (1871-1876) Bild 269 / sid 254 (Antons föräldrahem i Sidan Södra)

Ärtemark (P) AI:16 (1876-1881) Bild 285 / sid 266 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:16 (1876-1881) Bild 256 / sid 239 (Anton i Sidan Norra, Anders ägare)

Ärtemark (P) AI:18 (1886-1890) Bild 272 / sid 255 (som ovan, Antons mor död 9/12 1889)

Ärtemark (P) AIIa:1 (1896-1899) Bild 262 / sid 252 (som ovan, Anders änkling o omgift)

Anton och Augusta i Huvudgingen

Ärtemark (P) AIIa:2 (1900-1904) Bild 4010 / sid 357 (gift i Sidan Norra)

Ärtemark (P) AIIa:2 (1900-1904) Bild 3500 / sid 306 (familjen i Huvudgingen)

Ärtemark (P) AIIa:2 (1900-1904) Bild 2720 / sid 248c (som ovan)

Ärtemark (P) AIIa:4 (1905-1917) Bild 186 / sid 582 (fam troligen hyresgäst av Huvudgingen 

           No 71, dvs Karlgrens hus som kallades Gunnarlund)

Ärtemark (P) AIIa:4 (1905-1917) Bild 176 / sid 572 (familjen ägare av Huvudgingen No 62)

Ärtemark (P) AIIa:5 (1918-1929) Bild 148 / sid 138 (som ovan)

Ärtemark (P) AIIa:6 (1923-1935) Bild 357 / sid 850 (Huvudgingen No 62, hemmansägare)

Ärtemark (P) AIIa:8 (1936-1948) Bild 3510 / sid 332 (som ovan)

Ärtemark (P) AIIa:11 (1949-1954) Bild 158 / sid 160 (som ovan)

Tab 2478

Karl Gunnar Antonsson (ff) (tab 2477) född 21/2 1901

Byggmästare

Gift med Märta Martinsson

Barn: 
Arne född 1926

Anita född 1935

Ärtemark (P) AIIa:5 (1918-1929) Bild 148 / sid 138 (Gunnar till Fälttelegrafkåren, Sthlm 12/1 1921)

fortsätt här

Från Oden och norska kungasagor till Greasläkten i Ärtemark

Släktledning från 800-talet
Ur Ivan Löfgrens släktforskningar i anslutning till Greasläkten, med tillägg av Allan Andersson.

Sammanfattning
"Greasläkten, en Ärtemarkssläkt under 300 år". Utforskad av Ivan Löfgren, Ärtemark, som utgivit redogörelsen i tryck år 1955. Redogörelsen om Greasläkten ingår också i hans släktbok Bågenholm-Håbolssläkten, utgiven 1965.

Efter att släkten klarlagts sedan tidigt 1600-tal, från bonden Anders Olofsson i Grean, fortsatte Löfgren att söka bakåt i tiden. Han hittade en släkttråd från Kajsa Hasselberg, gift med Lars Segolsson (nr 27), som tillhörde Greasläkten i fjärde generationen.

Löfgrens uppgifter ligger till grund för förestående släktförteckning. Den har kompletterats i några avseenden. Likaså har tillagts personuppgifter på några av de äldsta och intressantaste personerna, som förekommer i förteckningen.

Den släktgren i Greasläkten, som härstammar från Kajsa Hasselberg i gifte med Lars Segolsson, knyts således samman med den berömde norske kungen Harald Hårfager. Givetvis finns några mer eller mindre osäkra punkter, märkligt vore ju annat under så lång tid tillbaka. Man skulle kunna säga att det sannolikt förhåller sig så som det relaterats.

När släktgrenen nått Greasläkten i Ärtemark, har denna redogörelse avbrutits. Fortsättning finns redan i angivna skrifter av Löfgren och det är upp till var och en, som vet eller anar sin släktskap med förestående, att skriva ned sin egen anknytning till den 1000-åriga släkttråden.

Odin

Mytisk urfader

Härskare över Asgård

En av de viktigaste gudarna i nordisk mytologi och betraktassom gudarnas härskare.

Oden (fornnordiska Óðinn) är främst kopplad till: visdom, krig, död, magi (sejd) och poesi.

Kännetecken
Enögd – offrade sitt ena öga i Mimers brunn för att få kunskap.
Visdomssökare – söker ständigt kunskap och insikt.
Hängde i världsträdet Yggdrasil i nio dygn för att få kunskap om runorna.

Symboler och följeslagare
Korparna Hugin och Munin (tanke och minne)
Spjutet Gungner
Hästen Sleipner med åtta ben
Vargarna Geri och Freke

__________________________________________________

Njord

______________________

Frej eller Yngve-Frej

Stamfader för Ynglingarna

________________________

Fjolne

____________________________

(flera generationer, bland andra Agne och Yngve)

_________________________________

Olof Trätälja

_________________________

Svenska Yngligakungar

__________________________________

Ingjald Illråde

____________________

Halfdan Hvitbeinn

(brygga till Norge)

AI:
Halfdan Hvitbeinn (”Halvdan den hvite benet”) är en av de tidiga norska sagokungarna i den fornnordiska traditionen, främst känd från kungasagorna och Ynglingasagan i Heimskringla.

Vem var han?
Halfdan Hvitbeinn sägs ha levt på 600–700-talet och var kung över delar av Östlandet i Norge. Hans tillnamn ”Hvitbeinn” betyder ungefär ”vitt ben”, men sagorna förklarar det inte tydligt – det kan vara ett smeknamn utan historisk förklaring.

Släkt och makt
Han räknas in i den mytiska Ynglingaätten, som enligt traditionen härstammar från guden Frej.
Fader: ofta angiven som en oklar kung i Ynglingaätten (varierar i källorna)
Son: Eystein Halfdansson
Släkten leder vidare mot senare kungar i Norge och sägs indirekt knyta an till linjer som kulminerar i Harald Hårfager.

Vad sägs han ha gjort?
Enligt sagorna:
Han erövrade områden i Hedmark och delar av Oppland
Han gifte sig strategiskt och stärkte sin makt genom allianser
Han dog enligt traditionen i Sverige under en kampanj och begravdes där

Historisk betydelse
Det är viktigt att förstå att Halfdan Hvitbeinn inte kan bekräftas historiskt i moderna källor. Han är en del av en blandning av myt, muntlig tradition och tidig historieskrivning. Men han spelar en viktig roll i hur norrmän under medeltiden försökte förklara kungamaktens ursprung.

__________________________________________________

Eystein Halfdansson

_____________________

Halfdan den milde

_______________________

Gudröd Veidekonge

AI:

Gudröd Veidekonge
Gudrød Veidekonge (”Gudrød jägarkonungen”) är en halvlegendarisk småkung i norska sagotraditionen och en viktig länk i den kungliga släktkedjan som senare leder fram till Norges enande.

Enligt de isländska sagorna var han kung i Vestfold-området under 800-talet. Han fick tillnamnet Veidekonge eftersom han framställs som en skicklig jägare och härskare över skogsrika områden, snarare än en centraliserad rikskung.
Släkt och betydelse

Det som gör honom särskilt viktig i historien är hans ätt:
Han var far till Halvdan Svarte (Halfdan den svarte)
Därmed farfar till Harald Hårfagre

Genom denna linje blir Gudröd en av de centrala förfäderna i Ynglingasagan och i den mytiska berättelsen om Norges tidiga kungar.
Sagobilden

I berättelserna framstår han som:
en expansiv småkung som stärkte sitt inflytande genom äktenskap och allianser
gift med Åsa Haraldsdatter (enligt traditionen), vilket kopplar honom till ytterligare kungasläkter i söder
dödad i en konflikt som ofta beskrivs som en hämndaktion mellan kungahus

Kort sagt
Gudrød Veidekonge är mindre en historiskt verifierad individ och mer en del av den kungasaga som binder ihop de norska småkungarna med det senare enade Norge under Harald Hårfagre.

_______________________________

Halfdan Svarte

AI:

Halfdan Svarte, ofta kallad Halfdan den svarte (Halvdan Svarte), var en småkung i Norge under 800-talet och en viktig del av de tidiga norska kungasagorna.

Han var kung över delar av Vestfold och Oppland, och tillhörde Ynglingaätten enligt sagotraditionen. Hans tillnamn “den svarte” tros syfta på mörkt hår eller skägg.
Betydelse i historien

Halfdan Svarte är mest känd för att vara far till:
Harald Hårfagre – som enligt sagorna enade Norge till ett kungarike

Det gör honom till en central figur i den norska kungalängden, även om källorna (framför allt Snorre Sturlasson) blandar historia och legend.
Dödsfall (saga-berättelsen)

Enligt traditionen dog han när han föll genom isen på en frusen sjö. Kroppen ska sedan ha delats och begravts på flera platser runt hans rike.

Kort sammanfattning
800-talets småkung i Norge
Far till Harald Hårfagre
Del av sagohistorien snarare än helt säkert historiskt belagd figur
Kopplad till Vestfold och Oppland

_______________________________________________________________________

Slutpunkt i sagalinjen

1.

Harald Haldansson Hårfager

omkring 850-930. 

Son till Halfdan Svarte. Norsk konung.

Ivan Löfgren:
Harald Halvdansson Hårfager. Den förste som härskade över hela
Norge. När Harald friade till norska kungadottern Gyda, fick han svaret
att hon endast ville bli den mans hustru som underkuvat hela Norge. Harald svor att bliva den mannen och lovade att han ej skulle klippa sitt hår förrän hela Norge blivit hans. Han segrade i slaget vid Havsfjord i närheten av Stavanger och fick sin Gyda under 890-talet. Han fick 4 söner och en dotter med Gyda. En annan uppgift tillskriver honom 20 söner och Erik Blodyx som älsklingsson. Harald var son till Halvdan Svarte och är höglagd på gården Hauge nära Haugesund.

AI:
Harald Hårfager (Harald Hårfager, ofta kallad Harald I av Norge) är en av de mest kända gestalterna i den tidiga nordiska historien och sagatraditionen.
Han sägs ha varit den kung som enade Norge under ett rike på slutet av 800-talet, efter segern i slaget vid Hafrsfjord (traditionellt daterat till omkring år 872).
Enligt sagorna började hans väg till makten med ett löfte om att inte klippa håret förrän han hade blivit härskare över hela Norge – därav tillnamnet Hårfager (”det vackra håret”).
Historiskt sett är bilden dock inte helt säker. Mycket av det vi ”vet” om Harald kommer från isländska sagor nedtecknade flera hundra år efter hans tid, vilket gör att forskare diskuterar hur mycket som är historia och hur mycket som är legend.
Enligt traditionen styrde han sedan som den första kungen över ett mer samlat Norge och lade grunden till den norska kungasläkten, bland annat den som senare knyts till Olav den helige.
Han anses ha dött omkring år 930 och efterträddes enligt sagorna av sin son Erik Blodyx.

 

____________________________________________________________________________

2.

Son:

Sigurd Haraldsson Rese

Konung i Ringerike. Död omkring 950.

AI:
Sigurd Haraldsson Rese, ofta kallad Sigurd Rese eller på fornnordiska Sigurðr hrísi, var enligt de norska kungasagorna en son till Harald Hårfager och samekvinnan Snöfrid Svåsedotter.
Han levde troligen under 900-talets första hälft.
Tillnamnet ”Rese” (eller hrísi) brukar tolkas som ”den reslige”, ”den långe” eller ibland ”den grovvuxne”. Han nämns främst i genealogier och sagor eftersom han anses vara stamfader till flera senare norska kungar.
Enligt traditionen var han far till: Halvdan Sigurdsson
som i sin tur blev far till: Sigurd Syr
och därmed farfar till:
Harald Hårdråde.
Det är viktigt att komma ihåg att mycket av detta bygger på medeltida sagor och senare släkttraditioner snarare än samtida källor, så detaljerna är osäkra historiskt.

__________________________________________________________________ 

3.

Son:

Halfdan Sigurdsson 

konung på Oplanden.

Stämmer ju inte! Det kanske ska vara omvänd ordning på nr 3 och 4. 

AI:1
Halfdan Sigurdsson var enligt de isländska sagorna en norsk storman och hövding under 1000-talet. Han var son till Sigurd Syr och Åsta Gudbrandsdotter, och därmed halvbror till Olav den helige samt bror till Harald Hårdråde.

I sagalitteraturen beskrivs Halfdan som en lendman och rådgivare åt de norska kungarna. Han kallas ibland ”Halfdan Hadafylke”, efter området Hadafylki/Hadeland–Ringerike. Han levde ungefär omkring år 995–1047 enligt senare traditioner.

Han nämns inte lika ofta som sina kungliga bröder, men förekommer i bland annat Heimskringla. Enligt sagorna fick han barn vars ättlingar blev knutna till den norska aristokratin.

Det är lätt att blanda ihop honom med Halfdan Ragnarsson, som var en helt annan person och förknippas med Ragnar Lodbroks söner och de danska vikingarnas invasion av England.

AI:2

Halfdan Sigurdsson, ofta kallad Halvdan Sigurdsson eller Halfdan Hadafylke, var en norsk hövding under 1000-talet. Enligt de isländska kungasagorna var han son till Sigurd Syr och Åsta Gudbrandsdotter. Därmed var han också halvbror till Olav II Haraldsson och bror till Harald III av Norge.

Han nämns främst i de norska kungasagorna, särskilt i Heimskringla. Där framställs han som en medlem av den mäktiga stormannaätten i Ringerike. Hans dotter Bergljot Halfdansdotter gifte sig med stormannen Finn Arnesson, rådgivare åt flera norska kungar.

Historiska detaljer om Halfdan Sigurdsson är osäkra eftersom mycket bygger på sagalitteratur som nedtecknades långt senare. Han betraktas därför delvis som en sagogestalt snarare än en helt säkert belagd historisk person.

____________________________________________________________________

4. 

Son:

Sigurd Syr

Konung i Ringerike. Död 1018. 

gift med Asta Gudbrandsdotter.

AI:

Sigurd Syr var enligt de norska kungasagorna en mäktig hövding eller småkung på Ringerike i Norge omkring slutet av 900-talet och början av 1000-talet. Han är mest känd som styvfar till Olav Haraldsson.

Namnet ”Syr” tros syfta på suggor eller svinavel, eftersom han enligt sagorna var särskilt intresserad av jordbruk och boskapsskötsel — något som stack ut bland krigiska hövdingar på den tiden. I sagalitteraturen beskrivs han som lugn, klok och praktiskt lagd snarare än ärelysten.

Han var gift med Åsta Gudbrandsdatter, som tidigare varit gift med Harald Grenske och därmed mor till Olav Haraldsson. Med Sigurd Syr fick hon flera barn, bland annat:

• Harald Hardråde
• Halfdan

Genom detta blev Sigurd Syr fosterfar och styvfar åt framtida norska kungar.
De viktigaste uppgifterna om honom kommer från Heimskringla av Snorre Sturlason. Som med många personer från vikingatiden är det svårt att skilja historiska fakta från senare sagotradition.

___________________________________________________________________

5. 

Son:

Harald Hårdråde, 1015-1066

konung av Norge. 

Gift med Elisabet, dotter till storfurst Jaroslav I och Ingegärd av Sverige.

Ivan Löfgren:

Harald Hårdråde. Som 15-åring deltog han tillsammans med sin halvbror Olav Haraldsson, kallad Den Digre för sin fetmas skull, senare Olav Den Helige, i slaget vid Stiklastad. Det blev nederlag för Olav, som också stupade. Harald drog då på vikingatåg via Novgorod och Kiev genom Ryssland till Konstantinopel med 500 man. Han blev där ledare för väringarna, de nordiska vikingar som tagit tjänst i kejsarens livvakt. Han återvände genom Ryssland där han gifte sig med Elisabet, eller tidigare gjort det, dotter till Jaroslav I och Ingegärd. Harald återvände 1043 till Sigtuna, 1046 till Norge där han blev konung året därpå samt gifte sig 1048 med Thora Thorbergsdotter. Elisabets öde saknas uppgift om. Vid återkomsten från vikingståget medförde Harald stora rikedomar. Han var en klok och kraftfull man, men hård och sträng, därav sitt namn. Han anlade staden, som blev Oslo. Harald Hårdråde föll i en strid vid Stamford Bridge, vid York år 1066 mot Harald Godwinsons trupper i ett anfall mot England.

AI:
Det virker som du mener Harald Hårdråde (på norsk: Harald Hardråde).
Han het egentlig Harald III Sigurdsson og levde ca. 1015–1066.
Han var konge av Norge fra 1046 til 1066 og er en av de mest kjente vikingkongene.

Kort om ham:
Kallenavnet Hårdråde betyr omtrent «den harde hersker»
Han var først kriger i utlandet, blant annet i Bysants (Miklagard) hvor han tjente i den berømte væringgarden
Han forsøkte å erobre England i 1066
Han døde i slaget ved Stamford Bridge, som ofte regnes som slutten på vikingtiden

Harald Hårdråde var en av de mest dramatiska gestalterna i Nordens historia. Hans liv liknar nästan en saga — fylld av slag, landsflykt, rikedom och maktkamp.

Ungdom och flykt
Harald föddes omkring år 1015 som son till småkungen Sigurd Syr. Han var halvbror till den norske kungen Olav den helige.

När Olav stupade i Slaget vid Stiklestad var Harald bara tonåring men deltog i striden. Efter nederlaget flydde han österut.

 
Krigare i Kievriket och Bysans
Harald reste genom Ryssland till Kiev och senare till Konstantinopel, som nordborna kallade Miklagård.
Där tjänade han i den berömda väringagardet hos den bysantinske kejsaren. Han deltog i krig i Medelhavet, Balkan och möjligen ända till Sicilien och Jerusalem. Harald blev mycket rik och fick rykte som en hård och skicklig befälhavare.

Kung av Norge
År 1045 återvände Harald till Norge och blev snart samkung med Magnus den gode. När Magnus dog 1047 blev Harald ensam kung.

Som kung:

• stärkte han kungamakten
• slog ned uppror hårt
• försökte erövra Danmark
• grundade troligen Oslo som stad

Hans hårda styre gav honom namnet ”Hårdråde”.

Fälttåget mot England
År 1066 gjorde Harald anspråk på Englands tron. Han seglade dit med en stor vikingaflotta tillsammans med Toste Godwinson.
Först vann de Slaget vid Fulford nära York. Men kort därefter överraskades de av den engelske kungen Harold Godwinson vid Slaget vid Stamford Bridge.
Harald dödades där, enligt sagan av en pil i halsen.

Vikingatidens slut
Harald Hårdrådes död 1066 brukar ofta räknas som slutpunkten för vikingatiden. Bara några veckor senare stupade även Harold Godwinson vid Slaget vid Hastings när Vilhelm Erövraren invaderade England.

Harald Hårdråde blev ihågkommen som:

• den siste store vikingakungen
• en skicklig krigare
• en hård härskare
• en äventyrare som reste längre än de flesta nordbor på sin tid.

_______________________________________________________________________

6. 

Son (förmodl. en frilloson)

Olof Haraldsson Kyrre

norsk konung, död 1093.

Gift med Ingrid Svensdotter.

Ivan Löfgren:
Olaf Haraldsson Kyrre. Kyrre = Den fridsälle. Deltog i slaget vid Stamford Bridge där hans fader Harald Hårdråde stupade. Han slöt då fred med engelsmännen och återvände med här och flotta till Norge där han förde en lugn och fredlig regeringstid. Under hans tid anlades Bergen 1070-75.

AI:   
Olof Haraldsson Kyrre (på fornnordiska Óláfr kyrri, ”Olof den stillsamme”) var kung av Norge från 1067 till 1093. Han var son till Harald Hårdråde och halvbror till Magnus Haraldsson.

Han blev kung efter slaget vid Slaget vid Stamford Bridge där Harald Hårdråde stupade under försöket att erövra England. Först regerade Olof tillsammans med sin bror Magnus, men efter Magnus död blev Olof ensam kung.

Tillnamnet ”Kyrre” betyder ungefär ”den fredlige” eller ”den lugne”. Hans regeringstid skiljde sig från faderns krigiska politik. Under Olof Kyrre präglades Norge av fred, handel och kristen organisering snarare än stora krigståg.

Några viktiga saker under hans tid:
Han räknas som grundaren av Bergen som kunglig handelsstad omkring år 1070.
Kyrkans organisation stärktes och fler kyrkor byggdes.
Norge fick tätare kontakter med Europa genom handel och kristendom.
Lagar och kunglig administration utvecklades.

Olof Kyrre dog 1093 och efterträddes av sin son Magnus Barfot.

I de isländska kungasagorna, särskilt i Heimskringla av Snorre Sturlasson, beskrivs Olof Kyrre som en mildare och mer fredlig härskare än många andra vikingakungar.

_______________________________________________________________________

7. 

Son:

Magnus Barfot

Norsk konung 1073-1103

Gift med Margareta Fredkulla, dotter till Inge Stenkilsson av Sverige.

Ivan Löfgren:
Magnus Barfot fick sitt tillnamn genom att han efter strid i Skottland klädde sig på skotskt sätt och gick barbent. Han låg i krig med Sverige under Inge Stenkilsson d.ä. regering. Man tröttnade småningom på detta, varefter de sammanträffade i Kongahälla (Kungälv) till ett fredsmöte och slöto fred. Som ett bevis härpå gifte sig Magnus med Inge Stenkilssons dotter Margareta, som därefter fick namnet Margareta Fredkulla. Detta hände år 1101. Ett eller två år därefter dödades Magnus Barfot i strid på Irland och är begravd i S. Patricks kyrka i Down.

AI:
Magnus Barfot, också kallad Magnus Barefoot eller Magnus III, var kung av Norge och son till Olav Kyrre. Han föddes omkring 1073 och dog år 1103 i Irland.

Namnet ”Barfot” kommer enligt sagorna av att han tog efter de gaeliska krigarna i Skottland och på öarna väster om Norge, där man ibland gick barfota eller med enkla skor.

Magnus Barfot är mest känd för sina krigståg västerut. Han försökte återupprätta norsk kontroll över:

• Orkneyöarna
• Hebriderna
• Isle of Man

Han seglade också till Irland där han blandade sig i maktkamper mellan irländska kungar. År 1103 dödades han i ett bakhåll i Ulster, troligen under ett försök att hämta proviant till sina män.

I de norska kungasagorna, särskilt i Heimskringla av Snorre Sturlasson, beskrivs Magnus som en hårdför och krigisk kung, mer lik de äldre vikingakungarna än sin fredligare far Olav Kyrre.

Hans son var:
Sigurd Jorsalafar, som senare deltog i korståg till Jerusalem.

AI:2
Magnus Barfot hade flera barn, både inom och utanför äktenskap. De mest kända sönerna blev själva kungar i Norge.

Söner
Sigurd Jorsalafar
Den mest berömde av sönerna. Han deltog i korståg till Jerusalem och blev senare ensam kung av Norge.

 
Eystein Magnusson
Regerade tillsammans med sina bröder. Han beskrivs som fredligare och mer administrativ än 

Sigurd.
Olav Magnusson
Blev kung som barn men dog ung, omkring 17 år gammal.

Harald Gille
Enligt sagorna var han Magnus Barfots son med en kvinna på Irland. Han kom senare till Norge och gjorde anspråk på tronen, vilket ledde till långvariga inbördesstrider.

Möjliga döttrar
Källorna nämner också några döttrar, men uppgifterna är osäkrare än för sönerna. Medeltida sagor och krönikor fokuserade oftast på manliga tronföljare.

Magnus Barfots efterkommande kom att spela stor roll under den norska inbördeskrigstiden på 1100-talet, då olika grenar av släkten kämpade om kungamakten.

____________________________________________________________________________

 

8. 

Son:

Harald Gille

Norsk konung. 

Mördad 1136 av en tronkonkurrent. 

Gift med Ingrid, sondotter till Inge Stenkilsson.

AI:
Harald Gille var kung i Norge under början av 1100-talet och grundare av den så kallade gilleätten. Han kom enligt sagorna från Irland eller Hebriderna och hävdade att han var son till Magnus Barfot, vilket skulle göra honom till halvbror till kung Sigurd Jorsalafarare.

För att bevisa sitt släktskap sägs Harald ha genomgått ett järnbördprov – en medeltida gudsdom där man bar glödande järn utan att skadas om man talade sanning. Sigurd accepterade därefter Harald som sin bror, men endast på villkor att Harald inte gjorde anspråk på kungamakten medan Sigurd eller hans son levde.

När Sigurd dog 1130 bröt maktkampen ut. Harald blev samkung tillsammans med Sigurds son Magnus den blinde. Konflikten mellan dem utvecklades snart till öppet inbördeskrig – början på de långvariga norska inbördeskrigen som skulle pågå i över hundra år.

Harald besegrade Magnus den blinde och lät senare stympa honom genom att göra honom blind, kastrera honom och skära av en fot – ett sätt att göra honom olämplig som kung enligt tidens syn.

År 1136 mördades Harald Gille i Bergen av rivalen Sigurd Slembe medan han sov.

Harald fick flera söner som senare blev kungar:

• Inge Krokrygg
• Sigurd Munn
• Eystein Haraldsson
• Magnus Haraldsson

Genom sina söner blev Harald Gille stamfader till flera grenar av Norges kungahus under 1100-talet.

Inge Stenkilsson

AI:

Inge Stenkilsson var en svensk kung från den tidiga medeltiden och tillhörde den så kallade Stenkilska ätten. Han var son till Stenkil och regerade i två omgångar, först cirka 1070–1079 och senare omkring 1080–1110 (de exakta årtalen är osäkra).
Kort om hans tid som kung

Inge är framför allt känd för sin starka koppling till kristendomens etablering i Sverige. Han stod i konflikt med den gamla hedniska religionen och enligt traditionen ska han ha låtit avskaffa blotandet i Uppsala. Det ledde till att han tillfälligt blev avsatt och ersatt av sin svåger Sven (ibland kallad Blot-Sven), men Inge återkom senare till makten.

Betydelse
Han anses vara en av de kungar som definitivt stärkte kristendomens ställning i Sverige.
Hans regeringstid markerar övergången från vikingatidens religiösa system till ett mer kristet kungadöme.
Källorna om honom är delvis legendariska, så detaljerna är inte alltid historiskt säkra.

🧬 Släktträd (förenklat)

Stenkil
└── Inge Stenkilsson
  └── (gift med en syster till Sven)

Svensk tradition kopplar också Inge till en rival:
Sven (”Blot-Sven”) – Inges svåger och motkung

Konflikten med Blot-Sven
Konflikten handlar i grunden om religion och makt:

 
1. Kristendom vs fornnordisk religion
Inge Stenkilsson var en kristen kung. Han försökte stoppa de hedniska offren (bloten) i Gamla Uppsala.
Detta skapade starkt motstånd från stormän och religiösa ledare.

 
2. Uppror och avsättning
Enligt traditionen gjorde stormän uppror. Inge tvingades lämna makten. Sven (Blot-Sven), som stödde de gamla offren, blev kung istället. 

3. Inges återkomst
Inge återvände senare med stöd från anhängare. Han besegrade Sven och återtog kungamakten. Blot-Sven ska ha dödats i samband med detta.

Varför det är viktigt
Den här konflikten symboliserar övergången i Sverige: från vikingatidens religion till ett kristet kungadöme med starkare centralmakt

📜 Tidslinje – Inge Stenkilsson

ca 1070–1079 – Första regeringsperioden
Inge blir kung i Sverige.
Stöder kristendomen och kyrkans etablering.
Motsättningar växer mot de hedniska stormännen.

 
ca 1080–1087 – Avsättning
Uppror bryter ut i Uppland.
Inge tvingas lämna makten.
Blot-Sven tar över som kung.

 
ca 1087–1110 – Återkomst och slutlig regering
Inge återkommer med stöd av kristna och allierade.
Blot-Sven besegras och dödas enligt traditionen.
Inge återtar tronen och stärker kristendomen ytterligare.
Hans död sker omkring 1110 (osäkert exakt årtal).

_________________________________________________________________________

9. 

Son:

Mund

Norsk konung. 1133-1155. Blev 22 år.

Ingick förbindelse med sin älskarinna Gunhild. 

___________________________________________________________________

10.

Son:

Sverre Sigurdsson

Norsk konung, 1152-1202.

Gift med Margareta av Sverige, dotter till Erik den Helige.

___________________________________________________________________________

11.

Son:

Hakon den Unge Sverresson

Norsk konung, död 1204

Gemålens namn okänt.

______________________________________________________________________

12.

Son:

Hakon den gamle, Hakonsson

Norsk konung, 1204-1263 

Gift 1225 med Margareta Skulesdotter, död 1270.

________________________________________________________________________

13.

Son:

Magnus Lagaböte

Norsk konung, 1238-1280 

Gift 1261 med Ingeborg, död 1287, dotter till danske kungen Erik Plogpenning.

Ivan Löfgren:
Magnus Lagaböte. Lagaböte = Lagförbättrare. Magnus lät utarbeta en särskild landslag och en motsvarande stadslag samt inrättade ett särskilt hirdskrå med vissa privilegier. Hird var benämningen på kungarnas och stormännens livvakt och hovmän.

____________________________________________________________________________

14.

Son:

Hakon Höglägg Magnusson

Norsk konung, 1270-1319 

Gift 1299 med Euphemia, död 1312, dotter till greve Günter av Rügen.

______________________________________________________________________________

15.

Dotter:

Agnes Hakonsdotter.

Gift med Haftor Jonsson, norskt riksråd, död 1320. Bosatta på Suderheim. Riddare.

Ivan Löfgren:
Hakon Höglägg Magnusson. Höglägg = Högben. Hans hustru, drottning Euphemia från Rügen, lät översätta tre medeltida riddarromaner på knittelvers, "Herr Ivan", "Hertig Fredrik av Normandie" och "Flores och Blanzaflor" till ära för en av hennes blivande svärsöner, hertig Erik Magnusson, son till Magnus Ladulås. Det var hertig Erik och hans bror Valdemar, som lågo i fejd med brodern Birger, kung i Sverige, och byggde sitt fäste Dalaborg i Dalsland år 1304, som emellertid erövrades av kung Birger samma år. Senare försök att återta Dalaborg med norsk hjälp misslyckades. Borgen förstördes 130 år senare under Engelbrekts befrielsekrig (Se Hembygden 1969-70).

________________________________________________________________________ 

16.

Son:

Jon Haftorsson

Levde 1380. Norskt riksråd. 

Gift med Birgitta Knutsdotter.

______________________________________________________________________

17.

Son: 

Brynjulf Jonsson

Död före 1422, norskt riksråd. 

Gift med Ingeborg Bengtsdotter.

_________________________________________________________________

18.

Son:

Knut Brynjulfsson

Väpnare, levde 1444. 

Gift med Ingeborg Magnusdotter. 

Ägde gårdar i Norge, Värmland och Närke.

___________________________________________________________________

19.

Son:

Knut Knutsson

Herre till Hjelmsäter i Medelplana s:n (vid Kinnekulle). 

Levde 1496.

Gift med Ingeborg Bock.

____________________________________________________________________

20.

Son:

Gustaf Knutsson

Herre till Hjelmsäter. Hövitsman

Gift 3:e gången med Ingeborg Skunk.

_____________________________________________________________________

21.

Son:

Erik Gustafsson Roos af Hjelmsäter. 

Hovmarskalk. 

Död 1582. 

Gift med Märta Haraldsdotter Soop.

Ivan Löfgren:
Erik Gustafsson Roos' hustru Märta Haraldsdotter Soop. Hennes föräldrar var Harald Knutsson Soop till Frötuna, riksråd, gift med Chatarina Hansdotter Tott, död 1554.

Chatarina Hansdotter Tott var dotter till Hans Åkesson Tott till Bjurum och Christina Eriksdotter Gyllenstjerna, död efter 1508.

Christina Eriksdotter Gyllenstjerna var dotter till Erik Eriksson Gyllenstjerna, riksråd, död 1477 och Christina Carlsdotter Bonde f. 1432.

Christina Carlsdotter Bonde var dotter till Carl Knutsson Bonde 14091470, svensk kung, gift med Birgitta Thuresdotter Bjelke, död 1436. Den Heliga Birgitta var mormors faster till Carl Knutsson Bonde. Hon levde 1304-137

_____________________________________________________________________

22.

Dotter:

Karin Eriksdotter Roos

gift med Anders Joensson Oxe, till Bryne, ryttmästare, död 1598.

_____________________________________________________________________

23.

Son:

Erik Oxe 

landshövding i Nylands och Tavastehus län

född 1596, död 1672. 

Gift med Margareta Lillie.

_____________________________________________________________________

24.

Son:

Henrik Oxe till Furunäs i Ärtemark, 

kapten, f. 1629, d. 1687. 

Gift med Brita Svinhufvud

______________________________________________________________________

25.

Dotter:

Katharina Oxe 

Död 1743 

Gift med Anders Hasselberg, lagläsare. 

Ägde Backen Norra och Furunäs i Ärtemark.

_________________________________________________________________________

26.

Deras son är sannolikt:

Erik Hasselberg

Furir, född 1700

Bodde Långseruds s:n, därefter i Furunäs. 

Gift med Maria Jönsdotter, f. 1715, d. 1800.

________________________________________________________________________

27.

Dotter:

Kajsa Hasselberg

Född 1739, d. 1810. 

Gift med Lars Segolsson, född i Grean 1735, död 1793. 

Hemmansägare i Furunäs. Av Greasläkten.

Barn till Kajsa Hasselberg och Lars Segolsson:

Lars, f. 1756, d. 1809. Bodde i Rämne, Håbol 1785-1800, därefter i Edsviken Östra, till kort före sin död då han åter flyttat till Rämne. Gift med Maria Danielsdotter från Grean, f. 1754, d. 1815. 6 barn.

Anders, f. 1763, d. 1844. Bodde i Rämne, Håbol, till omkring 1795 då han flyttade till Huvudgingen, Ärtemark och omkring 1807 till Furunäs, Ärtemark. Gift med Anna Jonsdotter, f. 1775, d. 1843, från Hultet, Ängebo, Torrskog. 8 barn.

Kerstin, f. 1771, d. 1841. Gift med Daniel Danielsson f. 1773, d. 1841. Hemmansägare Årbol, Ärtemark. 9 barn.

Chatarina, f. 1773, d. 1824. Gift med Petter Olsson, f. 1769, drunknade i Ärtingen d. 13/12 18()7 på samma gång som sin broders svåger Jan Fromhold Holmqvist. Bodde i Tormansbyn. 5 barn.

Brynte, f. 1780, drunknad i Lelången på samma gång som systersonen Lars Pettersson år 1833. Ägde Huvudgingen. Gift med Kerstin Anders. dotter från Södra Backen, Ärtemark. 6 barn.

______________________________________________________________

Nils Erik Elmgren IV

Till Nils Erik Elmgren IV

Nu har vi kollat på din morfars och på mormors fars släkt. Du hittar dem här:

Del I Erik Svensson (mf f) och bakåt hittar du här

Del II Märit Jönsdotter (mf m) och bakåt hittar du här 

Del III Karl Johannesson Björk (mm f) och bakåt hittar du här

Del IV Karolina Sofia Ahlstedt (mm m) och bakåt hittar du här

Din mormor var: 
Brita Karolina Björk (mm) född 16/12 1874 i Lockne

Hennes mor var: Karolina Sofia Ahlstedt född 9/9 1847.

Nu är det hennes tur...

Peter Svensson (mm mf ff) och Brita Samuelsdotter (mm mf fm) 

i Ekenäs Östregård, Hvetlanda

Mysteriet i Fogelhults Norregård i Kråkshult

Vetlanda (F) CI:2 (1762-1815) Bild 143 / sid 279
Swen Peterssons födelse

Swen Petersson (mm mf f) född 6/8 1794 i Hvetlanda - död 13/4 1855 i Kråkshult. Familjen bodde i Fogelhults Noregård.

Son till:  

Peter Svensson (mm mf ff) född 1764 - död 31 år gammal den 5/7 1795 i Vetlanda.

(hans mor: Kjerstin Swensdotter (mm mf ff m) född 1718)

och hans hustru (vigsel i Vetlanda 27/7 1788, hon var änka)

Brita Samuelsdotter (mm mf fm) född 30/9 1753 

i Ekenäs Östregård, Hvetlanda

Peter Svenssons död. Vetlanda (F) CI:2 (1762-1815) Bild 151 / sid 295

Barn ur hennes första gifte: 

1. Catharina Andersdotter född 13/9 1779

2. Johannes Andersson född 6/10 1784

Deras gemensamma barn: 

3. Swen Petersson född 8/6 1794 i Hvetlanda 

När Swen var i 45-50 års åldern skrev prästen att han var "en liderlig horbock". Se klipp.

Kråkshult (F) AI:7 (1834-1840) Bild 79 / sid 70

Swen Petersson

Gift 23/12 1815 i Kråkshult med:

Stina Jonsdotter (mm mf m) född 4/6 1790 i Kråkshult - död 1/8 1869 i Rumskulla

Prästen i hfl AI:12 "Död i Rumskulla och därstädes befrafven."

Hon hade varit gift tidigare med Daniel Persson född 6/9 1787 i Ingatorp men rymt från honom 1813 som prästen skriver. Här kan man nog hitta en orsak om man gräver i domboken.

Kråkshult (F) AI:4 (1806-1815) Bild 40 / sid 65

Det var därför ett och annat som måste ordnas inför Stina Jonsdotters andra vigsel med Swen Petersson.

Prästen skriver:

Dagen före julafton 1815 i Kråkshult

I all hast: 

"Dräng, besutten och bofast Swen Petersson från Karstorp i Näsby församling, samt hustru Stina Jonsdotter i Fagerhults Norregård af denna församling. Har med attest om hinderslöshet till ägtenskap af Näsby den 27 september 1815.

Kråkshult (F) C:3 (1793-1844) Bild 162 / sid 317

Och hustrun upviste bevittnad afskrift av höga Dom Capitlets i Linköping meddeltas skiljobref emellan henne och dess förra man, Daniel Petersson, den hon öfvergifvet och ur dess hus rymt samt samma förre mans gifna samtycke, att hon må uti nytt ägtenskap träda.

 

Morgongåfva utfästes uti trettio Lod silfver /: 30:/ Lod.

Lystes 1 (gång) 25 Söndag efter ...

... ... sakna både för hustrun och hennes med förra mannen aflade barn, dottern Stina Cathrina men en öfverenskomelse med förra mannen innehåller att modren ska all ensamt försörja dotterns opfostran, dock kan icke uteslutas från arfsedel i fadrens hus, såsom dess ägta barn. 

Före wigslen måste således ... ... detta barn, på det att dess rätt må kunna framledes bevakas.

Hustruns moder har ansett sig såsom förmyndare för sin dotter såsom genom förordn med sin afledne man, Jonas Olsson, berättigad att äga, besitta och förvalta den gemensamma egendommen, både i löst och fast. Öfverenskommelse emot de mål Petersson och sin hustru Stina Jonsdotter (uppvisats) daterad Skäljarp den 29 maj 1813. Bewittnad af ... Liedholm: ... och ..."

Barn:

1. Christina Danielsdotter född 31/3 1811 i Kråkshult (ur hustruns första äktenskap)
2. Jonas Peter (mm mf) född 14/11 1817 i Kråkshult
3. Helena (Lena) Sophia född 21/4 1820 i Kråkshult
4. Carl Johan född 15/2 1823 i Kråkshult
5. Sven Magnus född 2/9 1825 i Kråkshult
6. Samuel August född 10/2 1828 i Kråkshult
7. Anna Lovisa född 15/12 1832 i Kråkshult

Swen Peterssons (mm mf f) födelseort

Kråkshult (F) AI:5 (1816-1826) Bild 54 / sid 46 (Sven född i Hvetlanda)

Kråkshult (F) AI:6 (1826-1833) Bild 60 / sid 50 (som ovan)

Kråkshult (F) AI:7 (1834-1840) Bild 79 / sid 70 (som ovan)

Kråkshult (F) AI:8 (1840-1848) Bild 57 / sid 47 (som ovan)

Kråkshult (F) AI:9 (1847-1855) Bild 57 / sid 47 (som ovan)

Kråkshult (F) AI:10 (1855-1861) Bild 103 / sid 95 (som ovan)

Stina Jonsdotter (mm mf m) född 4/6 1790 i Kråkshult

var dotter till:

Jonas Olofsson (mm mf mf) född 2/4 (2/11) 1746 i Kråkshult - död 24/5 1812 i Kråkshult. Son till Olof Jonsson (mm mf mf f) född 28/10 1718 ohh Annicka Abrahamsdotter (mm mf mf m) född 11/12 1709 som ägde och brukade 1/8 Fogelhults Norregård i Kråkshult. De hade även dottern Catharina Olofsdotter född 9/3 1751.  

och hans hustru (vigsel 24/5 1774 i Kråkshult): 

Stina Samuelsdotter (mm mf mm) född 15/2 1758 i Melby - död 30/12 1818 i Kråkshult. 

Stina Samuelsdotter var före giftermålet piga i Skrivaregården. Hon kallas i en tidig husförhörslängd Nilsdotter född samma födelsedatum. Det bör följaktligen vara samma person. Inför hennes död skrev prästen: "Sjuklig, försörjes af barnen". Familjen bodde i flera generationer i Fogelhults Norregård, Kråkshult. 

 

Barn: 

1. Cathrina född 4/10 1778

2. Stina Jonsdotter (mm mf m) född 4/6 1790 i Kråkshult

 

Olof Jonsson o Annicka Abrahamsdtr i Fogelhult Norregård

Kråkshult (F) C:2 (1725-1792) Bild 58 / sid 107 (Jonas Olsson föds)

Kråkshult (F) AI:1 (1763-1783) Bild 17 / sid 21 (Olof Jonsson o Annicka Abrahamsdtr m barn)

Kråkshult (F) AI:1 (1763-1783) Bild 62 / sid 111 (som ovan)

Kråkshult (F) AI:1 (1763-1783) Bild 109 / sid 205 (som ovan)

Kråkshult (F) AI:1 (1763-1783) Bild 160 / sid 307 (som ovan)

Kråkshult (F) AI:1 (1763-1783) Bild 217 / sid 421 (som ovan)

Jonas Olofsson o Stina Samuelsdotter

Kråkshult (F) AI:4 (1806-1815) Bild 40 / sid 65 (Stina Jonsdotter med förste maken) 

Kråkshult (F) AI:5 (1816-1826) Bild 54 / sid 46 (familjen i Fogelhults Norrgård)

Kråkshult (F) AI:6 (1826-1833) Bild 60 / sid 50 (som ovan)

Kråkshult (F) AI:7 (1834-1840) Bild 79 / sid 70 (familjen i backstugan Åsen på Åsa ägor)

Kråkshult (F) AI:8 (1840-1848) Bild 57 / sid 47 (som ovan)

Kråkshult (F) AI:9 (1847-1855) Bild 57 / sid 47 (s ovan, backstugan nu kallad Nybygget)

Kråkshult (F) AI:10 (1855-1861) Bild 103 / sid 95 (makarna i torpet Åsen, maken död)

Kråkshult (F) AI:12 (1866-1870) Bild 122 / sid 114 (inhyses änkan i Åsa

Stina Samuelsdotter

Kråkshult (F) AI:3 (1798-1806) Bild 139 / sid 265 (familjen i Fogelhult Norregård)

Kråkshult (F) AI:3 (1798-1806) Bild 29 / sid 45 (som ovan)

Kråkshult (F) AI:4 (1806-1815) Bild 40 / sid 65 (som ovan)

Kråkshult (F) AI:4 (1806-1815) Bild 193 / sid 371 (Stina änka m dtr Stina)

Kråkshult (F) AI:4 (1806-1815) Bild 40 / sid 65 (änkan Stina Samuelsdotter i Fogelhults Norregård)

Kråkshult (F) AI:5 (1816-1826) Bild 54 / sid 46 (inhyses änkan Stina Samuelsdtr i Fogelhult död)

====================================================================

Sonen: 

Jonas Peter Swensson som sannolikt blev:

Johan Peter Ahlstedt (mm mf)

Mysteriet i Fogelhults Norregård

Jag har problem med att identifiera Johan Peter Ahlstedt (mm mf)

Han står överallt som född den 14/11 1817 i Kråkshult, Småland. Den som föds där och då är emellertid en gosse vid namn Jonas (senare av någon anledning kallad Jonas Peter). Efternamnet är Swensson. Jag kan inte se när han - om det är han - lägger sig till med namnet Ahlstedt. Det brukar män göra i samband med vigsel eller etablering i ett yrke. När han gifter sig med Cajsa Friberg 14/6 1846 i Hjälstad (se nedan) heter han redan Johan Peter Ahlstedt. Det enda jag har är alltså födelsedatum 14/11 1817 i Kråkshult, en uppgift som följer honom hela livet. Jag kan emellertid konstatera att Jonas Peter Swensson liksom upphör att existera 1841. Och att Johan Peter Ahlstedt ungefär då börjar finnas till.  

Andra släktforskare har identifierat en gosse vid namn Johan (senare Johan Peter) Jonsson född 3/4 1816 i Kråkshult som på 1880-talet lägger till namnet Alstedt och blir Johan Peter Jonsson Ahlstedt. Han är emellertid gift med en helt annan kvinna som föder helt andra barn, så det kan inte vara han. 

Gossen som föddes 14/11 1817 i Kråkshult var:

Födelse 14/11 1817 i Kråkshult.
Kråkshult (F) C:3 (1793-1844) Bild 48 / sid 89

Jonas Peter Swensson (mm mf) född 14/11 1817 i Kråkshult. Han hette alltså bara Jonas men lade själv Peter och senare Alhstedt. 

Son till: Swen Petersson och Stina Jonsdotter i Fogelhults Noregård

Jonas Peter Swensson finns bara i tre husförhörslängder innan han försvinner. Han bor hos föräldrarna i Fogelhults Norregård, Kråkshult, och blir småningom dräng på säteriet, där han tycks ha fått fina vitsord.

Kråkshult (F) AI:5 (1816-1826) Bild 54 / sid 46 (i föräldrahemmet i Fogelhults norregård)

Kråkshult (F) AI:6 (1826-1833) Bild 60 / sid 50 (som ovan i Fogelhults norregård, flytt nånstans)

Kråkshult (F) AI:8 (1840-1848) Bild 98 / sid 88 (dräng i Ebbarp, Fartorp Säteri Tjensefolk. Flytt 1841 till Degeberg. Se notisen nedan.)

Prästen skriver i den sista husförslängden följande:

Blef antagen ... friläsning vid Degeberg på min rekomendat(ion). 1841.

Kråkshult (F) AI:8 (1840-1848) Bild 98 / sid 88

Så vad var då Degeberg dit gossen alltså flyttade 1841?

Degeberg 1835 med nya manbyggnaden, tecknad av Emily Nonnen.

Edward Nonnen köpte herrgården 1828 och öppnade där 1834 det första lantbruksinstitutet i Skandinaviet. Rikets ständer hade 1834 för detta ändamål beviljat honom ett årligt statsanslag. Eleverna var indelade i två klasser, av vilka den högre upphörde 1853 och den lägre, som var en föregångare till de lägre lantbruksskolorna, nedlades vid Nonnens död, 1862. Efter Nonnens död såldes säteriet till Degeberg hörande Stenholmens säteri, men Degeberg sköttes för sterbhusets räkning till 1895, då det såldes.

Jag uppfattar det som:

att Jonas Peter Swesson 1841 blev antagen som frielev vid Degeberg, det första lantbruksinstitutet i Skandinavien, där han fick sin utbildning till rättare. Och det är här det händer. Han gav sig själv ett snofsigare namn -  Johan Peter Ahlstedt - vilket var ett tämligen vanligt tillvägagångssätt på den tiden. Jag kan bara inte hitta själva beviset. Johan Peter Ahlstedt gav sig i vilket fall som helst ut i världen som Gårdsrättare varpå han några år senare gifte sig och bildade familj. 

Hjälstad (R) E:2 (1838-1860) Bild 40 / sid 71
Vigsel

En intressant detalj är att Degeberg och Stenholmens säteri, som nämns ovan, ligger i Hjälstads socken, nära sjön Östen i dagens Mariestad, Västergötland. 

Och det var just där i Hjälstad som Gårds Rättaren Johan Peter Ahlstad gifte sig med sin Kammarpiga Cajsa Friberg den 14/6 1846. Det var också där de fick sina två första barn. Det drar ihop sig...

Om min teori är felaktig så faller hela släktlinjen från (mm mf) 1817 och bakåt i tiden dvs härifrån och uppåt på sidan). 

Jag får helt enkelt förutsätta att jag har rätt person, nämligen Jonas Peter Swensson (mm mf) född 14/11 1817 i Kråkshult som blev Johan Peter Ahlstedt (mm mf) född 14/11 1817 i Kråkshult, Småland. 

___________________________

Jonas Peter Ahlstedt (mm mf)

Rättaren, torparen, arrendatorn

Johan Peter Ahlstedt (mm mf) född 14/11 1817 i Kråkshult, Småland - död 23/12 1868 i Lockne

Johan Peter Ahlstedt var gårdsrättare från början av 1840-talet i Sveneby, Fellingsbro, Rödön, Björskog och Brunflo innan han sadlade om till torpare i Brunflo till sist blev arrendator i Wahlne No 2 i Lockne. 

Familjen kom 1850 från Hjälstad till Fellingsbro. 

Familjen flyttade från Fellingsbro till Grönö i Björskog 1852.

Familjen inflyttade till Wiken i Brunflo från Östersund 1857. 

En rättare 

var främst en arbetsledare eller förman vid ett större jordbruk, såsom ett gods eller en herrgård. Rollen fungerade som gårdens ägare eller inspektors "förlängda arm" i det dagliga arbetet.
Här är rättarens huvudsakliga funktioner genom historien:
Arbetsledare: Hans viktigaste uppgift var att leda och fördela arbetet för drängar, pigor, statare och torpare.
Förmåner: En rättare hade högre status och bättre lön än de vanliga arbetarna. Han bodde ofta i en egen bostad istället för i drängstugan.
Historiska betydelser:Under medeltiden (enligt Alsnö stadga) kunde titeln syfta på en person som anvisade resande härbärge hos bönder. Det har även använts som benämning på en domare eller gårdsfogde.

Johan Peter Ahlstedt var gift 14/6 1846 med:

Cajsa / Kajsa / Karin Friberg (mm mm)

Norra Härene (R) C:3 (1807-1849) Bild 50 / sid 91

Cajsa / Kajsa / Karin Friberg (mm mm) född 5/2 1814 i Norra Härene / Härenhed, Hofby, Västra Götaland - 1/5 1888 i Lockne. 

Dotter till:

Norra Härene (R) C:2 (1759-1806) Bild 12 / sid 13

Jonas Friberg (mm mm f) född 2/7 1761 i Härenhed - död 1831 i Hovby

Son till: Bonden Sven Friberg (mm mm ff) och Maria Larsdotter (mm mm fm) född 16/6 1730 eller 1732 i Stommen, Hovby, Norra Härene (Härenhed) Skaraborgs län. Vigsel mellan Sven och Maria 2/5 1761, dvs två månader innan sonen föddes. 

 

Och hans hustru: 

Norra Härene (R) C:2 (1759-1806) Bild 73 / sid 135

Brita Andersdotter Djupström (mm mm m) född 4/2 1779 i Claes Petinsgården i Hovby, Härenhed (Norra Härene)  - död 1835 i Hovby. Hon var dotter till Rusthållaren och ryttaren Anders Diupström (mm mm mf) född 1734 och Kierstin Månsdotter (mm mm mm) född 1756. Deras barn var: Brita född 1779 (mm mm m), Andreas född 1782, Stina född 1787, Maria född 1791 - död 1796, Jonas född 1793 - död 1795 och Jonas född 1798 som alla bodde i Claes Petinsgården under Stommen i Hovby, Norra Härene.  

Jonas Friberg o Brita Andersdtr Djupströms barn:

1. Maria född 1804 i Hofby - död 1814 i Norra Härene

2. Anna Greta född 1806 i Hofby 

3. Caisa född 1809 i Hofby - död före 1811 i Norra Härene

4. Sven född 1811 i Hofby

5. Cajsa Friberg (mm mm) född 5/2 1814 i Härenhed, Hofby står ibland även felaktigt född 5/12 1814.

6. Maria född 4/10 1818 Härenhed

Johan Peter Ahlstedt och Cajsa Fribergs barn:

1. Sven Johan född 10/7 1846 i Hjälstad - död av magplåga 3 månader och 4 dagar gammal den 14/10 1846 i Hjälstad
2. Carolina Sofia Ahlstedt (mm m) född (29) 27/9 1847 i Hjälstad, Västra Götaland. Sömmerska. (senare med oäkta son Carl Reinhold född 21/4 1870 i Sundsvall. Carolina Sofia flytt Sundsvall 3/6 1873.) 
3. Helena Lovisa född 30/7 1849 i Odensåker, Västra Götaland (ej i födelseboken där)
4. Johan Edvard född 21/3 1851 i Fellingsbro - död tre dygn gammal den 24/3 1851 av medfödd svaghet i Fellingsbro

Johan Peter Ahlstedt (mm mf) o Cajsa / Kajsa / Karin Friberg (mm mm)

Trästena (R) AI:4 (1841-1857) Bild 13 / sid 8 (kom 1847 från Hjälstad o flytt tillbaka 1849)

Sveneby (R) AI:4 (1843-1860) Bild 8 / sid 7 (Johan Peter Rättare i Svenneby, ensamstående)

Sveneby (R) AI:4 (1843-1860) Bild 8 / sid 7 (fam i Svenneby, Joh Pet Gårds Rättare i Svenneby)

Fellingsbro (T) AI:20e (1846-1855) Bild 224 / sid 213 (rättare i Österhammar)

Rödön (Z) AI:10 (1850-1858) Bild 1350 / sid 125 (Johan Peter Gårdsrättare) 

Björskog (U) AI:13 (1843-1853) Bild 110 / sid 103 (familjen i Gräsnäs)

Björskog (U) AI:14 (1853-1861) Bild 105 / sid 102 (familjen i Grönö)

Brunflo (Z) AI:7 (1856-1863) Bild 120 / sid 5 (familjen i Brunflo, Johan Peter är nu torpare)

Brunflo (Z) AI:7 (1856-1863) Bild 3180 / sid 310 (familjen i Viken. Johan Peter åter rättare)

Brunflo (Z) AI:8a (1863-1873) Bild 120 / sid 4 (familjen torpare i Backen)

Brunflo (Z) AI:8b (1863-1873) Bild 1960 / sid 416 (JP fd torpare i Backen, Lockne 13/11 1868)

Lockne (Z) AI:8b (1863-1872) Bild 440 / sid 210 (familjen i Walne No1, arrendator, JP död.)

Lockne (Z) AI:9b (1873-1884) Bild 960 / sid 260 (dtr Helena Lovisa med familj i Walne No 2)

Lockne (Z) AI:10 (1884-1894) Bild 2660 / sid 260 (inhyses änkan Karin Friberg, död)

Hjälstad (R) E:2 (1838-1860) Bild 14 / sid 23 (son Sven Johan död)

Hjälstad (R) C:6 (1838-1860) Bild 28 / sid 51 (dtr Carolina Sophia föds, far är rättare på Svenneby)

Fellingsbro (T) F:6 (1843-1860) Bild 132 (sonen Johan Edvard död tre dygn gammal)

Cajsa / Kajsa / Karin Friberg (mm mm)

skrivs ibland även felaktigt som född 5/12 1814

Norra Härene (R) AI:3 (1811-1815) Bild 103 / sid 199 (familjen i Hommen)

Hovby (R) AI:1 (1825-1837) Bild 48 / sid 88 (familjen inhyses under Byn, Hofby)

Hovby (R) AI:1 (1825-1837) Bild 29 / sid 49 (Cajsa piga i Hovby)

Vinköl (R) AI:4 (1830-1840) Bild 68 / sid 125 (

Gudhem (R) AI:6 (1829-1837) Bild 147 / sid 141 (Cajsa piga i Hårned, kom 1837 från Winköl)

Vinköl (R) AI:4 (1830-1840) Bild 68 / sid 125 (Cajsa piga i Östra Östorps)

Lidköping (R) AI:11 (1833-1839) Bild 228 / sid 221 (C piga, kom 1833 fr Fågl o ut 1834 t Hinberg)

Sveneby (R) AI:4 (1843-1860) Bild 11 / sid 13 (Cajsa piga i Svennby)

Sveneby (R) AI:4 (1843-1860) Bild 8 / sid 7 (Cajsa gm Joh Pet Ahlstdt, gårdsrättare i Svennby)

Rödön (Z) AI:10 (1850-1858) Bild 1350 / sid 125 (familjen, maken gårdsrättare)

Trästena (R) AI:4 (1841-1857) Bild 13 / sid 8 (Cajsa gift småbarnsmor)

Björskog (U) AI:13 (1843-1853) Bild 110 / sid 103 (maken rättare i Gräsnäs) 

Björskog (U) AI:14 (1853-1861) Bild 105 / sid 102 (maken rättare i Grönö)

Se vidare maken ovan!

Carolina Sofia Ahlstedt Björk (mm m) sömmerska

Trästena (R) AI:4 (1841-1857) Bild 13 / sid 8 (föräldrahemmet, kom 1849 från Hjälstad)

Fellingsbro (T) AI:20e (1846-1855) Bild 224 / sid 213 (Carolina Sofia i föräldrahemmet Östehamar)

Björskog (U) AI:14 (1853-1861) Bild 105 / sid 102 (föräldrahemmet i Grönö)

Brunflo (Z) AI:7 (1856-1863) Bild 120 / sid 5 (föräldrahemmet)

Brunflo (Z) AI:8a (1863-1873) Bild 120 / sid 4 (som ovan)

Brunflo (Z) AI:8a (1863-1873) Bild 1970 / sid 189 (Carolina Sofia piga i Odensala)

Brunflo (Z) AI:8a (1863-1873) Bild 1980 / sid 190 (som ovan)

Lockne (Z) AI:8b (1863-1872) Bild 440 / sid 210 (föräldrahem i Walne, Carolina Sofia sömmerska)

Jonas Friberg (mm mm f) o Brita Andersdotter Djupström (mm mm m)

Norra Härene (R) C:2 (1759-1806) Bild 12 / sid 13 (Jonas Friberg föds)

Norra Härene (R) AI:2 (1805-1810) Bild 104 / sid 203 (familjen i Stommen)

Norra Härene (R) AI:3 (1811-1815) Bild 103 / sid 199 (fam m svärmor i Stommen, ett Krono Rusthåll)

Norra Härene (R) AI:2 (1805-1810) Bild 50 / sid 95 (svärmor, änkan Maria Larsdotter)

Norra Härene (R) AI:1 (1792-1799) Bild 48 / sid 85 (familjen Djupström i Claes Petinsgården)

===================================================================

Dottern:  

Carolina Sofia Ahlstedt (mm m) född 27/9 1847

gift med Karl Johannesson Björk (mm f) född 10/4 1838

Hjälstad (R) C:6 (1838-1860) Bild 28 / sid 51

Carolina Sofia Ahlstedt Björk (mm m) född 27/9 1847 Hjälstad, Skaraborgs län (födorättstagare) - död 25/5 1923 i Lockne.

Dotter till: Rättaren Johan Petter Ahlstedt (mm mf) född 14/11 1817 i Kråkshult, Småland ohh Karin Friberg (mm mm) född 5/12 1814 i Harened, W Göthl (Se Nils Erik Elmgren IV)

Gift 9/7 1874 med:

Odelstorpare* och senare födorådstagare** 

Carl Johannesson Björk (mm f) född 10/4 1838 i Glafva, Värmlands län - död 8/11 1917 i Lockne Son till: torparen Johannes Jansson ohh Brita Pärsdotter i Fjell, Glava, Värmland.

Familjen bor i Vahlne, Lockne församling, Jämtland

Kallas kort och gott Arbetaren Carl Björk från Ragunda vid dottern Brita Catharinas (mm) födelse. Familjen bodde då i Wahle. 

* En odelstorpare var en ägare av ett odelstorp, vilket är en mindre jordegendom eller ett torp som innehas med full äganderätt

** En födorådstagare var en person (ofta en äldre bonde) som vid överlåtelse av en fastighet förbehållit sig rätten till försörjning, såsom bostad, mat och ved, från gården under sin livstid. Detta var ett slags tidigt pensionssystem, även kallat undantag eller förgång, vanligt vid generationsskiften i bondesamhället.

Familjen kom från Ragunda till Lockne 20/2 1875. Prästen skrev om henne: 

"Gift med Arbetaren Carl Johannesson Björk i Ragunda... Öfver-Ammer" (ingen vigselnotis i Ragunda)

Hustruns oäkta barn före äktenskapet: 

Carl Reinhold född 21/4 1870 i Sundsvall - död 9 mån 22 dagar gammal den 15/2 1871 i Lockne vilket registrerades i Sundsvall.

Gemensamma barn:

1. Brita Carolina (mm) född 16/12 1874 i Lockne (småskolelärarinna i Hammerdal 22/11 1900)
2. Karl Johan född 22/8 1877 i Lockne (arbetare, volontär) (dräng, änkling) (odelstorpare) 
3. Maria Lovisa född 5/10 1880 i Lockne - gift Hedberg - änka 1935 - död 6/1 1967 i Strömstad
4. Anna Sofia född 27/1 1883 i Lockne (USA) - gift Olofsson - död 26/7 1969 i Brunflo
5. Ernst Hjalmar född 8/1 1885 i Lockne (16/10 1902 antagen volontär vid Kongl Jämtlands Fältjägareregemente) (Emigrerade till Nordamerika 1909 - död 15/6 1974 i Saint Louis, Minnesota, USA)
6. Ingeborg Kristina Björk född 17/1 1886 i Lockne (Stina, USA) - gift Hagen - död16/10 1971 i Duluth, Minnesota.

Om Amerikafararna 

Och om Carl Johannesson Björks bouppteckning

Se Nils Erik Emgren III som du hittar här

Kyrkoböcker Karl Johannesson Björk, torpare (mm f)

Lockne (Z) AI:10 (1884-1894) Bild 2720 / sid 266 (i föräldrahemmet i Vahlne)

Lockne (Z) AIIa:1 (1895-1904) Bild 2610 / sid 251 (som ovan)

Lockne (Z) AIIa:2 (1904-1921) Bild 1770 / sid 167 (sonen Karl Johan tillbaka fr USA m två barn)

Lockne (Z) C:6 (1895-1908) Bild 530 / sid 47 (brorsdottern Ester Sofia föds)

Ström (Y, Z) AIIa:1a (1898-1908) Bild 4370 / sid 426 (mm gift m handl Jöns Eriksson Elmgren)

Brunflo (Z) AI:7 (1856-1863) Bild 3180 / sid 310 (mor Karolina Sofia i föräldrahemmet Viken)

Glava (S) CI:7 (1826-1859) Bild 33 / sid 58 (Carl Johannesson föds)

Ragunda (Z) AI:7 (1873-1882) Bild 3750 / sid 366 (Carl Johannesson dr i Ofver-Ammer, oklandrad)

Carolina Sofia Ahlstedt Björk, sömmerska (mm m)

Trästena (R) AI:4 (1841-1857) Bild 13 / sid 8 (föräldrahemmet, kom 1849 från Hjälstad)

Fellingsbro (T) AI:20e (1846-1855) Bild 224 / sid 213 (Carolina Sofia i föräldrahemmet Östehamar)

Björskog (U) AI:14 (1853-1861) Bild 105 / sid 102 (föräldrahemmet i Grönö)

Brunflo (Z) AI:7 (1856-1863) Bild 120 / sid 5 (föräldrahemmet)

Brunflo (Z) AI:8a (1863-1873) Bild 120 / sid 4 (som ovan)

Brunflo (Z) AI:8a (1863-1873) Bild 1970 / sid 189 (Carolina Sofia piga i Odensala)

Brunflo (Z) AI:8a (1863-1873) Bild 1980 / sid 190 (som ovan)

Lockne (Z) AI:8b (1863-1872) Bild 440 / sid 210 (föräldrahem i Walne, Carolina Sofia sömmerska)

Oäkte sonen Carl Reinhold

Hjälstad (R) E:2 (1838-1860) Bild 40 / sid 71 (Carl Reinhold i mors föräldrahem)

Sundsvalls Gustav Adolf (Y) AI:7c (1866-1879) Bild 18 / sid 535 (med mor som var piga, död. Modern återvände till Lockne 3/6 1873)

Sundsvalls Gustav Adolf (Y) EI:1 (1866-1876) Bild 109 / sid 100 (Carl Reinhold död i Lockne)

Den gemensamma familjen (vigsel 9/7 1874) (mormors föräldrar)

Ragunda (Z) AI:7 (1873-1882) Bild 3750 / sid 366 (Carl Johannesson dr i Ofver-Ammer, oklandrad)

Lockne (Z) AI:9b (1873-1884) Bild 900 / sid 254 (familjen i Walne No 2, anteckn om giftermål)

Lockne (Z) AI:10 (1884-1894) Bild 2720 / sid 266 (familjen i Wahlne)

Lockne (Z) AIIa:1 (1895-1904) Bild 2610 / sid 251 (som ovan, odelstorpare)

Lockne (Z) AIIa:2 (1904-1921) Bild 1770 / sid 167 (som ovan, födorådstagare, till o från Amerika)

Lockne (Z) AIIa:4 (1922-1930) Bild 2880 / sid 275 (dtr Anna Sofia Björk i Walne No 2)

Lockne (Z) AIIa:4 (1922-1930) Bild 2870 / sid 274 (Fam i Walne No 2, Karolina Sofia död)

 

=================================================================

Mormor

Födelsenotis Brita Catharina Björk: Lockne (Z) C:4 (1863-1887) Bild 350 / sid 61

Småskolelärarinnan Brita Karolina Björk (mm) född 16/12 1874 i Lockne - död 23/4 1941 i Brunflo

Hon föddes som Brita Catharina men kom uppenbarligen att kallas Brita Karolina i hela sitt liv.

gift 6/1 1901 med: 

Handlaren Jöns Eriksson Elmgren (mf) född 22/3 1877 i Hammerdal - död 11/2 1922 i Brunflo

Barn: 

1. Karl Erling född 26/12 1901 i Hammerdal
2. Märta Karolina född 22/9 1903 i Hammerdal
3. John Hjalmar född 12/10 1904 i Ström
4. Sven Birger född 7/8 1906 i Hammerdal

Familjen inflyttade från Hammerdal till Ström 1/12 1904 och 12/11 1904 samt flyttade tillbaka till Hammerdal 6/12 1906. De kom från Ström till Hammerdal 8/12 1906. Flytt till Östersund 15/11 1912.

Från Östersund till Brunflo 14/12 1925.

Brita Karolina Björk (mm)

Lockne (Z) C:4 (1863-1887) Bild 350 / sid 61 (Brita Catharina (mm) föds 1874)

Lockne (Z) AI:10 (1884-1894) Bild 2720 / sid 266 (Brita i föräldrahemmet)

Lockne (Z) AIIa:1 (1895-1904) Bild 2610 / sid 251 (Brita i föräldrahemmet)

Hammerdal (Z) AIIa:1a (1900-1910) Bild 2400 / sid 228 (Brita gift tvåbarnsmamma)

Hammerdal (Z) AIIa:1a (1900-1910) Bild 2330 / sid 221 (Brita gift fyrbarnsmamma)

Ström (Y, Z) AIIa:1a (1898-1908) Bild 4370 / sid 426 (familjen i Näset) 

Hammerdal (Z) AIIa:1a (1900-1910) Bild 2330 / sid 221 (familjen i Hallen)

Östersund (Z) AIIa:2a (1903-1914) Bild 2020 / sid 188 (fyra barn)

Hammerdal (Z) AIIa:2a (1910-1925) Bild 2530 / sid 241 (bor i Hallen No 7, fyra barn)

Brunflo (Z) AIIa:6b (1914-1933) Bild 2110 / sid 604 (Brita Karolina änka, fyra barn)

Brunflo (Z) AIIa:8b (1933-1945) Bild 3000 / sid 629 (änkan o fyra barn i Torvalla, änkan död)

Reservation för läs- och skrivfel!

Jag får ge mig här.