Visar inlägg med etikett båtsman. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett båtsman. Visa alla inlägg

onsdag 23 november 2022

Per Persson Bäckman, skomakare och fd båtsman...

Per Persson Bäckmans föräldrar och syskon

Soldaten
Per Jacobsson Stenman eller Sten född 28/11 1806 i Utterbyn - död 16/7 1841
Jag hittar honom inte i dödboken vilket kan tyda på att han dog utsocknes i tjänsten. 
Gift med: 
Karin Andersdotter född 1803 i Önnerud
Barn: 
  1. Nils född 13/12 1829 i Önnerud
  2. Per född 1832 i Önnerud - död 10/11 1838 i Fryksände
  3. Erik född 16/4 1835 i Önnerud
  4. Maret född 21/2 1837 i Önnerud - död 5/12 1849 i Fryksände
  5. Per Persson född 14/3 1840 i Önnerud (ladugårdskarl) 
Lysning till äktenskap för soldatänkan 25/11 1860 med änkemannen Olof Månsson född 1802 i Ånneby. Hon gifter sig annandag jul 26/12 1860 och flyttar till maken i Westanvik. Hon har sonen Per med i boet och nye maken har två barn. Per finner för gott att flytta till Borgsjö i Västra Norrland 1861.

Fryksände (S) AI:18b (1835-1839) Bild 6 / sid 314 (familjen i Stensgård, maken soldaten lever)
Fryksände (S) AI:19b (1840-1845) Bild 7 / sid 329 (Soldat Sten död 16/7 1841 i Fryksände)
Fryksände (S) AI:20a (1845-1851) Bild 448 / sid 443 (Inhyses änkan med fyra barn i Stensgård)
Fryksände (S) AI:21 (1851-1855) Bild 399 / sid 381 (Soldatänkan med sönerna Eric och Per i Skalltorp)
Fryksände (S) AI:23 (1856-1860) Bild 480 / sid 455 (Soldatänkan o sonen Per i Stensgård)
Fryksände (S) AI:25 (1861-1865) Bild 481 / sid 471 (mor o son Per i Stensgård, till Westanvik 1861)
Fryksände (S) AI:26 (1861-1865) Bild 79 / sid 611 (mor gifter om sig, Per flyttar till Borgsjö)

_______________________________________________________________________

Båtsmannen No 117 Pehr Bäckman och
blivande hustrun Ingrid Christina Olsdotters familj

Inhyses / Backstuguhjonet
Olof Olofsson född 1801 - död som fattighjon 19/3 1888 i Borgsjö
Gift 1828 med:
Catharina Andersdotter född 1805 - död 21/2 1864 i Borgsjö
Barn: 

1. Anders född 7/10 1830 ("datum korrigerat enl Torps socken")
2. Brita Lisa född i november 1833
3. Ingrid Christina Olsdotter född 3/3 1837 (på arbete som piga i Borgsjöbyn, hfl 1844-1852)
    Hennes oäkta barn:
  • Brita Cajsa född 20/6 1858 Oäkta. 
  • Chathrina Olivia född 4/1 1861 Oäkta. 
4. Anna Lisa Olsdotter född 6/3 1842 
    Hennes oäkta barn: 
  • Lars Olof född 1864 - död 1/6 1865 i Borgsjö
5.  Malin eller Amalia Olsdotter född 5/9 1846
     Hennes oäkta barn:
  • Olof Magnus Andersson född 2/7 1865
I hushållet dessutom:
Mågen Båtsmannen Pehr Bäckman född 14/3 1840 som 1862 gifte sig med Ingrid Christina född 1837. Här står att han kom från Fryksände 16/2 1861. Det bör rimligen vara då han blev båtsman, att han skaffade sig den någorlunda trygga försörjningen inför äktenskapet 1862. 
Pehr Bäckman bör alltså ha varit båtsman just i Wester-Ede eller Östernäset No 1 tills familjen flyttade till Borgsjöbyn, dvs året innan och kanske de första åren av äktenskapet. När det sker framgår inte av husförhörslängden. Vi vet bara att de blev kvar i Borgsjöbyn till 1868. Siffran 62 som man blir lurad av är vigselåret. 

Rättelse: 
Per Bäckman står som inflyttad nr 10 år 1862 i Borgsjö inflyttningslängd. Mycket märkligt men så är det. 

Borgsjö (Y) AI:1 (1844-1852) Bild 153 / sid 144 (Öster Näset. Ingrid Christina piga i Borgsjöbyn)
Borgsjö (Y) AI:2 (1853-1861) Bild 366 / sid 342 (Östernäset. Båtsman Per Bäckman i fam redan här)
Borgsjö (Y) AI:3a (1862-1870) Bild 212 / sid 200 (familjen i Wester-Ede el Östernäset No 1)
Borgsjö (Y) AI:4b (1871-1879) Bild 61 / sid 399 (Olof Olofsson ensam o inhyses i Östernäset)
Borgsjö (Y) AI:5b (1880-1890) Bild 187 / sid 424 (Olof Olofsson död. En anteckning: "Ånge")

_________________________________________________________________________________


Fd Båtsmannen och skomakaren
Per Persson Bäckman född 14/3 1840

Gift I 1862 med:
Ingrid Christina Olsdotter född 1/3 1837 - död 1/8 1884 i Borgsjö
Hennes familj: Se ovan.
Hennes barn före äktenskapet:
  1. Brita Cajsa född 20/6 1858 Oäkta. Senare står: "Deras oäkta" resp "Deras barn" - död 20/2 1946 i Borgsjö (änka 3/3 1939)
  2. Chathrina Olivia född 4/1 1861 Oäkta. Senare står "Deras oäkta" Gift 25/6 1880 och får minst två barn. Flyttar till Torp 20/11 1886. Ej i dödboken. 
Bådas barn inom äktenskapet:
  1. Inga Maria född på julafton 24/12 1863 - död 21/12 1880. Ingen orsak angiven. 17 år 11 m 27 d
  2. Per Olof född 15/8 1866 - död 7/11 1866. Ingen orsak angiven. 2 mån 23 dagar.
  3. Märta Johanna född 29/9 1867 - död 15/2 1881. Ingen orsak angiven. 13 år 4 mån 16 dagar
  4. Kristina Selina född 8/12 1870 - död 22/6 1883 av tyfoidfeber. 12 år 6 mån 14 dagar
  5. Per Olof född 13/12 1873 - död 29/5 1883 av tyfoidfeber o slag. 9 år 5 mån 16 dagar.
  6. Nils Gustaf född 24/1 1877 - död 10/7 1893 (ej i dödboken)
  7. Andreas född 24/10 1879 - död 21/11 1879 i Borgsjö. 28 dagar gammal. Ingen orsak angiven.
  8. Anna Matilda född 15/10 1880 - död 11/6 1883 av tyfoidfeber, nervfeber. 2 år 7 mån 27 dagar
Att barnen kallas oäkta i husförhörslängderna beror enbart på att modern var ogift när de föddes. 
I detta fall kallar makarna de oäkta barnen för sina. Det står helt klart av husförhörslängderna att båtsmannen Per Bäckman bodde hos sin blivande hustrus familj från 1861. 
Hur de träffades får vi nog aldrig veta. 

Ingrid Christina Olsdotter föder tio barn innan hon dör 47 år gammal. De två äldsta flickorna - de oäkta - flyttar, gifter sig och får egna barn. Inget av de andra åtta syskonen överlever barndomen. Sedan hustrun Ingrid Christina dött 1884 tycks något gå snett för den gamle soldaten Bäckman. Då har barnen dött ett efter ett. Sjuårige sonen Nils Gustaf är den ende som finns kvar. 

Per Bäckman skaffar en hushållerska (Kristina Hammarström född 30/11 1850 i Ofvanåker) som flyttar in på självaste nyårsafton 1885. Det lyser för paret 1887 men bröllopet verkar frysa inne. Per tar sonen Nils Gustaf och flyttar till Ljusdal utan att ordna med prästbetyg och till slut blir de avförda ur folkbokföringen. Den enda notering som flyter in är att Nils Gustaf har dött 16 år 5 månader och 16 dagar gammal. Han är inte införd i Borgsjös dödbok. Kanske dog han i Ljusdal. Ingen vet. Han finns med i Sveriges dödbok men utan adressuppgift. Fadern, Per Bäckman, finns inte med alls.   
Så oerhört tragiskt.  

Kyrkoböckerna
Borgsjö (Y) AI:3a (1862-1870) Bild 212 / sid 200
Mågen Båtsmannen Pehr Bäckman född 14/3 1840 i Fryksände. Inflyttad från Fryksände 16/2 1861. Han är oklandrad och och gifter sig 1862. 
Hans lilla familj flyttar småningom till Borgsjön men när det sker framgår inte. Det sker någon gång mellan 1862 och 1868 och då är han inte längre båtsman.  

Borgsjö (Y) AI:3b (1862-1870) Bild 163 / sid 415 
(familjen i Borgsjöbyn. De kom dit 1862 från Fryksände. Flyttar 1868 till Ensilre)

Borgsjö (Y) AI:3a (1862-1870) Bild 148 / sid 136a 
(familjen i Ensilre. kom från Borgsjöbyn 1868, flyttar till Wester-Ede 1869)

Borgsjö (Y) AI:3a (1862-1870) Bild 205 / sid 193
(familjen i Wester-Ede. Flyttade hit från Ensilre 1869 och blir kvar)

Borgsjö (Y) AI:4a (1871-1879) Bild 263 / sid 251 (familjen i Westerede. Allt verkar ok) 
Borgsjö (Y) AI:5b (1880-1890) Bild 76 / sid 313 (första frun o fem barn dör i Westerede)

Hanebo (X) AI:21b (1886-1890) Bild 247 / sid 242 
(fam på Särskilda förteckningen öfver personer som blifvit från Förhörsboken afförda. Per kallas skomakare och fd båtsman. inflyttad till Hanebo 18/10 1888. Vistas i Ljusdal. Den tilltänkta andra hustrun vistas i Söderhamn med arbetsbetyg 22/11 1888 och flytt 28/1 1889. Per står som änkling 19/8 1884 så det blev kanske inget andra gifte. Sonen Nils Gustaf åtföljer fadern, skriver prästen. )

Hanebo (X) AI:23b (1891-1895) Bild 248 / sid 245 
"Andra hustrun" har flyttat till Söderhamn. 
Per och sonen Nils Gustaf vistas i Ljusdal. 
Nils Gustaf har fått någon slags attest 4/4 1891 men dör 10/7 1893 möjligen i Ljusdal

Hanebo (X) AIIa:4 (1902-1909) Bild 3380 / sid 1 (Per och Nils Gustaf är registrerade som obefintliga) 
Hanebo (X) AIIa:6 (1909-1915) Bild 3400 / sid 1 (som ovan)

Döden döden döden
Borgsjö (Y) F:1 (1862-1880) Bild 21 (Per Olof död 2 mån 23 dagar gammal)
Borgsjö (Y) F:1 (1862-1880) Bild 98 (Andreas död 1879. 28 dagar gammal)
Borgsjö (Y) F:1 (1862-1880) Bild 104 (Inga Marie död 1880. 17 år 11 mån 27 dagar)
Borgsjö (Y) F:2 (1881-1894) Bild 6 (Märta Johanna död 1881. 13 år 4 mån 16 dagar)
Borgsjö (Y) F:2 (1881-1894) Bild 18 (Per Olof död 1883. 9 år 5 mån 16 dagar)
Borgsjö (Y) F:2 (1881-1894) Bild 19 (Kristina Selina död 1883 12 år 6 mån 14 dagar)
Borgsjö (Y) F:2 (1881-1894) Bild 19 (Anna Matilda död 1883. 2 år 7 mån 27 dagar)
Borgsjö (Y) F:2 (1881-1894) Bild 29 (hustrun död av lungsot 47 år 4 månader och 17 dagar gammal)

onsdag 15 april 2020

Bland båtsmän i Björna...

Hej!
Jag har börjat släktforska om min släkt.
På min pappa (Alf Reinhold Gidlund  19200102 Själevad, Västernorrland) sida kommer  jag inte vidare.
Hans farfar och farmor
Eric Nilsson f 18050109 Långviken, Björna  g 18250703   Sidensjö      a ???
hans hustru
Anna-Greta Persdotter  f17990703 g18250703  a18631022

Erics föräldrar har jag hittat 
Nils Nilsson Modig f 17601203 Långviken Björna
Maria Olsdotter  f 17591031 Flyggsjö, Gideå

Erik var båtsman   fick sin 3:e son Anders 18320507  Långviken Björna   då fanns han med som far  Två tidigare söner  18251011 Nils-Erik och 18280830 Pehr (min farfar)
Anders dog 18340909  då står det att Anna-Greta var  båtsmansänka.  Vart tog  Eric vägen?

Anna-Greta Persdotter vet jag inget om.
Var är hon född?
Vilka är hennes föräldrar
Eric och Anna-Greta  gifte sig i Sidensjö
Har även en fundering  Nordanås, Sidensjö
Funderar mycket kring detta.
Blir mycket tacksam för ett svar!
Eva Rosén 


Hej Eva!

Din far (f): 
Alf Reinhold Gidlund
född 2/1 1920 i Själevad, Västernorrlands län, Ångermanland
Föräldrarna baptister, barnet därför inte döpt.
1920 bosatta i Hörnett, Själevad
Frånskild 24/9 1971
Död 27/4 1999 i Bomhus, Gävle kommun

Din farfar (ff)
Torparen (fd sulfitarbetare och sulfitarbetare vid sin död)
Per Adolf Gidlund 
född 24/8 1869 i Själevad
gift 18/6 1899
1920 bosatta i Hörnett, Själevad
död 17/10 1929 i Själevad

Din farmor (fm)
Lovisa Vilhelmina Johansson 
född 28/3 1878 i Ör, Norge
gift 18/6 1899
Barn (1920, ej döpta):
  1. Gunhild Irene född 11/3 1900 i Bjertrå
  2. Ester Hildegard född 19/6 1901 i Bjertrå
  3. Frans Richard föd 18/7 1902 i Bjertrå
  4. Carl Hilding född 10/12 1903 i Neder Luleå
  5. Walborg Wiola född 28/11 1905 i Själevad
  6. Ebba Eleonora född 12/12 1907 i Själevad
  7. Evert Trygve född 20/8 1909 i Själevad
  8. Betty Wilhelmina född 8/8 1911 i Själevad
  9. Eva Aurora född 23/12 1913 i Själevad
  10. Adolf Herbert född 7/9 1915 i Själevad
  11. Anna Frideborg född 8/1 1918 i Själevad
  12. Alf Reinhold född 2/1 1920 i Själevad (f)
Din farfars far (ff f)
Torparen och timmermannen 
Pär Ersson Gidlund
född 30/8 1828 i Björna
gift 9/5 1858 (1857 står det i hfl)
1869 bosatt i Hörnett, Själevad
död 14/6 1911 i Själevad
Det är alltså han som tar sig namnet Gidlund, troligen efter hemorten Gideå.

Din farfars mor (ff m)
Sara Catrina Grundström
född 14/1 1831 i Arnäs
gift 9/5 1858 (1857 står det i hfl)
död 27/1 1905 i Själevad (kallas då Sara Kristina)
Barn (1869):
  1. Frans Eric Oscar född 1858 - död 1859
  2. Sara Leontina född 25/12 1860 i Själevad
  3. Anna Josefina född 24/9 1862 i Själevad
  4. Alma Christina född 15/7 1865 i Själevad
  5. Carolina Adolfina född 10/6 1867 i Själevad
  6. Pehr Adolf född 24/8 1869 i Själevad (ff)

Din farfars farfar (ff ff)
Torparen och Rote Båtsmannen 
Eric Nilsson Björns
född 9/1 1805 i Långviken, Björna
1828 bosatta i Långviken, Björna
död ca 1832-1835

Din farfars farmor (ff fm)
Anna Greta Pehrsdotter
född 3/7 1799 i Sidensjö (AI:4 sid 45)
gift 3/7 1825 i Sidensjö (båda parter då tjänande i Nordanås, Sidensjö)
död 64 år gammal 22/10 1864. Ingen dödsorsak angiven.
Barn:
  1. Nils Eric född 11/10 1825 i Långviken, Björna
  2. Pehr född 30/8 1828 i Långviken, Björna
  3. Anders född 7/5 1832 i Björna - död som barn. Enligt Eva 9/9 1834 men i dödboken står då "avskedade Båtsmannen E. Björns son Anders i Gideå - 2 år 4 mån 4 dagar gammal" dvs ingen "båtsmansänka. Ingenting heller på detta datum i Gideå dödbok.  
Rote Båtsman Eric Nilsson Björns
Det är - såvitt jag kan se - först när sonen Anders föds som Erik Nilsson kallas Rote-Båtsman.
Dessförinnan kallas han torpare. Han var emellertid ung, bara 27 år gammal, och att vara indelt soldat var då en bra födkrok för en familjeförsörjare förutsatt att man överlevde.

När Eric blev rotebåtsman fick han soldatnamnet Björns.
Det är inte inskrivet i husförhörslängden AI:3 för Långviken i Björna.
Det står emellertid klart och tydligt i sonen Anders födelsenotis.

Sonen Anders födelsenotis. Fader var: Rote Båtsman Erik Nilsson Björns.
Det förklarar även sonen Anders något märkligt formulerade dödsnotis som lyder:
"Afs (avskedade) Båtsmannen E. Björns son Anders i Gideå" Han blev 2 år 4 mån och 4 dag gammal.

Sonen Anders dödsnotis
Afs (avskedade) Båtsmannen E. Björns son Anders i Gideå
Din farfars farfar hette alltså Erik Nilsson Björns.
Det bekräftas även av husförhörslängden AI:4 för Björna. Änkan och hennes två söner hade då flyttat till Gideå i Björna - alltså inte församlingen Gideå utan byn Gideå i Björna. Anna Greta Pehrsdotter kallas här såväl "Båtmans Enka" som "Björns Enka". Sonen Nils-Eric tycks för övrigt vara mindre arbetsför. Om det är tillfälligt eller beständigt framgår inte.

Centrala soldatregistret ger tyvärr ingen information om Erik Nilsson Björns. Registret är inte komplett. Mycket saknas. Men man kan se att Björn var ett soldatnamn som användes i Björna.

Varför var Eric avskedad vid tiden för sonen Anders döt.
(Det betyder inte att han fått sparken, bara att han hade slutat.)
Du undrar vart han tog vägen, Eva, och jag kan inte se att han står inskriven i dödboken.
Hade han blivit skadad i tjänsten, hemförlovad och dött av det, så hade det stått i dödboken.
Om han däremot hade dött på annan ort eller var saknad så skrevs det som regel inte in.
Han kan ha dött i strid men de allra flesta soldater dog av farsoter och umbäranden i fält.

Ring Krigsarkivet
och be dem ta fram vad de har om Eric Nilsson Björns alternativt Björn. De vet vilka fartyg han tjänstgjorde på. 

Din farfars farfar far (ff ff f) 
Nils Nilsson
född 1760 i Långviken, Björna
död 1842 i Långviken, Björna
Familjen bodde 1805 i Långviken No 2, Björna och senare hos sonen Olof i Långviken.

Din farfars farfar mor (ff ff m) 
Maria Olofsdotter
född 1759 i (Långviken, Björna?)
Barn (1805):
  1. Catharina född 1782
  2. Olof född 1785
  3. Nils född 1789
  4. Jonas född 1790
  5. Anders född 1797
  6. Eric född 1805
Jag har på min snabbtitt inte sett att Nils Nilsson även har tillnamnet Modig. Du har säkert följt honom bättre och har en källa på det.

Namnet Modig betyder sannolikt att även han var indelt soldat.
Se också titeln i husförhörslängden (Björna AI:2, sid 44). Det är inte lättläst men där kan stå "Båtsman" i Långviken. I husförhörslängden (Björna AI:4, sid 93) tror jag att det står "fördub(blingsbåtsman)" vilket i så fall innebar att han var inhoppare för den ordinarie båtsmannen när denne fick förhinder.

Be Krigsarkivet plocka fram vad de har om honom.

De indelta soldaterna i Björna tillhörde: 
Norrlands 2:dra Båtmanskompani
Rote: Movattnet
Kompani: 2:dra Kompaniet
Socken: Björna
Soldatnamnet "Biöörn" hörde ihop med torp nr NB-A2-0099
Det finns en del material om kompaniet hos Arkiv Digital men det är svårbegripligt så fråga Krigsarkivet.

Och precis som du säger så kommer man inte längre. Det finns helt enkelt inte tillräckligt gamla födelseböcker i tex Björna och Gideå. 

Kyrkoböckerna:
Själevad (Y) C:12 (1918-1929) Bild 620 / sid 52 (Alf Reinholds födelse 1920)
Själevad (Y) AIIa:7 (1917-1940) Bild 1940 / sid 184 (hushållet vid Alf Reinholds födelse)
Själevad (Y) C:6 (1861-1877) Bild 162 / sid 150 (Per Adolfs födelse 1869)
Själevad (Y) AI:8 (1859-1862) Bild 147 / sid 141 (Pär Ersson Gidlunds familj)
Själevad (Y) AI:8 (1859-1862) Bild 108 / sid 102 (som ovan)
Själevad (Y) AI:9a (1862-1872) Bild 123 / sid 118 (hushållet vid Per Adolfs födelse 1869)

Björna (Y) C:1 (1801-1850) Bild 53 / sid 95 (hushållet Erik Nilsson vid Nils Eriks födelse)
Björna (Y) AI:3 (1825-1835) Bild 830 / sid 75 (hushållet Erik Nilsson vid Pehrs födelse, Långviken)
Björna (Y) C:1 (1801-1850) Bild 64 / sid 117 (sonen Pehrs födelse i Långviken, Björna)
Björna (Y) C:1 (1801-1850) Bild 78 / sid 145 (Son Anders född. Far: Båtsman Erik Nilsson Björns)
Björna (Y) C:1 (1801-1850) Bild 215 / sid 415 (sonen Anders dödsnotis)
Björna (Y) AI:4 (1836-1843) Bild 55 / sid 45 (Båtman Björns änka med barn i Gideå, Björna)
Björna (Y) F:1 (1862-1895) Bild 80 / sid 3 (änkan Anna Greta Pehrsdtr i Gideå död 1864)

Björna (Y) C:1 (1801-1850) Bild 9 / sid 7 (Erik från Långviken född)
Björna (Y) AI:1 (1797-1817) Bild 49 / sid 45 (hushållet vid Erics födelse 1805)
Björna (Y) AI:2 (1817-1825) Bild 46 / sid 44 (Erik med föräldrar)
Björna (Y) AI:3 (1825-1835) Bild 790 / sid 71 (Eriks föräldrar bor hos sonen Olof i Långviken)
Björna (Y) AI:4 (1836-1843) Bild 103 / sid 93 (Eriks föräldrar. Far dör 1842. Fam flyttar t Själevad)


Du undrar även varifrån (ff fm) Anna Greta Pehrsdotter kom.
Enda chansen, som jag ser det, är att man hittar hemmes födelsenotis.
Följande är känt:

Din farfars farmor (ff fm)
Anna Greta Pehrsdotter
född 3/7 1799 i Sidensjö (enligt hfl Björna AI:4 sid 45)
gift 3/7 1825 i Sidensjö (båda parter då tjänande i Nordanås, Sidensjö)
död 64 år gammal 22/10 1864. Ingen dödsorsak angiven.

Sidensjö (Y) C:3 (1781-1840) Bild 31 / sid 54 (vigsel)
Sidensjö (Y) AI:5b (1822-1832) Bild 162 / sid 153 (båda tjänstgjorde som dräng o piga i Nordanås)
I husförhörslängden AI:4 finns paret inte i Nordanås. 

Enligt husförhörslängden (AI:4 sid 45) var Anna Greta Pehrsdotter alltså född 3/7 1799 i Sidensjö.
Hon finns emellertid inte i födelseboken det året.

Den 19/2 1800 föds emellertid en Anna Greta Pehrsdotter i Källom, Sidensjö. Hon döps 23/2 och är dotter till Pehr Andersson och Beata Jonsdotter. Kan det vara hon? Har prästen skrivit fel i kyrkoböckerna? Sånt händer. I nästa husförhörslängd är hon emellertid död, så det var alltså inte hon. Om du vill så kan du ju plöja igenom födelseboken. Det hände ibland att personer skrevs in flera år för sent. Hon kan ju finnas där någonstans. Hittar du henne så finns bra kyrkoböcker just i Sidensjö.
Om du vill kontrollera saken så gäller följande kyrkoböcker:
Sidensjö (Y) C:3 (1781-1840) Bild 90 (födelseboken)
Sidensjö (Y) AI:3 (1777-1807) Bild 47 / sid 75 (familjen i Källom)
Sidensjö (Y) AI:4a (1810-1822) Bild 39 / sid 33 (Anna Greta född 1800 död)
Anna Greta Pehrdotters födelsenotis finns inte heller i Själevad (ingår i Björna).
Björnas äldsta födelsebok börjar först 1801 och Gideås äldsta födelsebok börjar 1807. Föddes hon där så kan man alltså inte hitta henne. Så tyvärr, man kommer nog inte längre här heller - om man inte råkar trilla över något oväntat.

Reservation för läs- och skrivfel!

lördag 13 februari 2016

Carl Fredrich Berg Felderman och hans familj

Hej !
Jag heter Eva F från Härnösand. Jag har forskat i omgångar,sett ditt inlägg för många
År sen. Jag är nästan klar med Feldermans på Gotland. Det här kanske är inaktuellt för dig,men
Jag har några frågetecken kvar.

Karl Fredrik Felderman Berg f. 5 maj 1781 d.1844
Hustru Helena Felderman f.7 juli 1777 d. 12 dec.1825 
Barn
Chatarina Maria(Maja) f.22 sept. 1808 Othem
Helena Elisabeth f.9 sept. 1811 Othem d.21 jan. 1879 Skön Sundsvall

Monica:
Obs! Båda systrarna är födda i Lärbro och inte i Othem. 
Catharina Maria är född 22/9 1808 och Helena Elisabeth 17/4 1811 och ingenting annat. 
Lärbro (I) CI:1 (1766-1839) Bild 660 / Sida 121
Lärbro (I) CI:1 (1766-1839) Bild 710 / Sida 131

Helena Elisabeth
Barn
Oä Maria Elisabeth f. 27 mars 1844 Lärbro
Oä Emma Johanna Gustafa f. 14 juni 1849 Lärbro d.9 dec. 1892

Emma Johanna Gustafa Gifte sig i S-Holm med Johan Alfrid Carlsson
De fick 7 barn 3 systrar emigrera till Kanada
Ett av barnet (min mormor) hette

Johanna Eleonora f. 24 okt. 1888 Skön Sundsvall d.2 april 1983
Hon gifte sig med Gottfrid Bernard i S-holm
Barn
Rut Karin Eleonora f.29 nov. 1916 Tysberga d.18 aug.2011
Gift med Carl Gustaf Hedin f.8 aug. 1907 d.17 febr.1995
Barn
Ingemar f. 24 april 1941 Sundsvall
Eva f.8 dec 1946 Sundsvall (jag)

Föräldrar till Karl Fredrik Felderman och Helena F är tydligen Okända där är det stopp.
Fadern till Emma Johanna Gustafa vet jag inte heller.Hon tog sig namnet Johansson
Samma som hennes mamma när hon gifte si med Lars Johansson.Mor och dotter
Flytta till S-holm när han dog 1870 i Ethelhem.
Emma J G och hennes man och barn flyttar vidare till Gävle sen Skönsmon S-vall
Helena Elisabeth kom efter lite senare till Sundsvall 1879, dog i lungiflammation.
Men vad hände med Maria Elisabeth For hon också till S-holm som sin syster och mamma?
Det vore kul att höra om du hittat fler uppgifter. Jag ångrar att man inte fråga mormor mer
Medan hon levde, hon berätta aldrig om sin barndom.

Med vänlig hälsning Eva F


Hej Eva!
Tack för ditt brev. Det var länge sedan jag spanade på den här familjens rötter. Det var trevligt med en repris. Dessutom är vi ju släkt. På långt håll men ändå. Kul!

Ps. Emma Elisabet Berg f 1847 ska det stå ovan. Ds


Monica:
Obs! Båda systrarna är alltå födda i Lärbro och inte i Othem. 


Catharina Maria är född 22/9 1808 
Lärbro (I) CI:1 (1766-1839) Bild 660 / Sida 121


och Helena Elisabeth 17/4 1811 och ingenting annat. 
Lärbro (I) CI:1 (1766-1839) Bild 710 / Sida 131

Det handlar om kronobåtsman Carl Fredrik Berg Felderman och hans hustru Helena Persdotter i Hellvi på Gotland. Berg var hans familjenamn, ett soldatnamn från Öland, och namnet Felderman fick han i sin egenskap av båtsman och soldat i Hellvi på Gotland. 

Carl Fredrik och Helena hade två döttrar. Både födde utomäktenskapliga barn i en sällan skådad omfattning. Det föddes över huvud taget väldigt många oäkta barn i trakten då. Orsaken ska ha varit att många arbetare från fastlandet sökte sig till kalkstensbrotten för att få arbete. Det blev förstås en del nöjen också och då råkade många unga flickor i så kallad olycka. Männen vände hem igen till fru och barn och kvar satt de ensamstående mammorna med sina barn. 

Det verkar emellertid som att de behandlades väl. På andra håll fick människor böta dryga pengar för brott som lönskaläge

Catharina Maria Berg Felderman född 12/3 1808 födde fyra oäkta barn. Och för varje gång fick hon böta en slant i kyrkan. Hon sägs dessutom ha varit vanställd i ansiktet, troligen på grund av smittkoppor. 

Helena Elisabeth Berg Felderman
född 9/9 1811 födde alltså två oäkta döttrar 1844 och 1849 i Othem. 
(De var alltså inte födda i Lärbo)


Othem CI:2 sid 175
Maria Elisabeth Johansson född 27/3 1844 i Othem


Othem CI:3 sid 11
Emma Johanna Gustafva Johansson född 19/6 1849 i Othem

Helena Elisabeth Berg gifte sig så småningom med arbetskarlen Lars Johansson i Othem 1855. Han är inte inritad på pedigreet ovan men det var alltså när han dog i Ethelhem 1870 som Helena Elisabeth och yngsta dottern Emma Johanna Gustafva flyttade till Stockholm.   

Frågan är alltså:
Hur gick det för äldsta dottern
Maria Elisabeth Johansson född 27/3 1844
och hennes familj?

Obs! att jag nästan uteslutande har gått på uppgifter i diverse databaser.
Maria Elisabeth flyttade nämligen till Nyköping och där är kyrkoböckerna så besvärliga
att jag valde bort dem för detta tillfälle. 
Uppgifterna bör alltså kontrolleras med kyrkoböckerna.



Maria Elisabeth Johansson f 27/3 1844 i Othem – död 5/12 1909 i Nyköping Västra
Gift med Smeden Axel Reinhold Lindgren född 1846 i Hjorted, Kalmar län, Småland, - död 6/1 1900. Barn:
- Ebba Josefina född 1874 i Nyköping Västra
- Selma Gunilla född 1878 i Nyköping Östra
- Anna Wilhelmina född 1881 i Nyköping Östra
- Leontina Ottilia född 1884 i Nyköping Östra

Folkräkningen 1880
Familjen bodde i 5 Qvarteret, N:ris 16 och 17 i Nyköpings Östra.
I hushållet fanns även tre smedsgesäller från Råda, Hjorted och Tunaberg i Sörmland samt en ensamstående piga med oäkta barn födda i Bälinge respektive Ludgo.

Folkräkningen 1890
Familjen är bosatt i 4:de qvarteret, No 57 forts (?) i Nyköping Östra
Makarna och de fyra barnen ensamma i hushållet.

Folkräkningen 1900
Maria Elisabeth Lindgren född Johansson är änka sedan 6/1 1900. Hon har – troligen för sin försörjning – tagit till sig barnhemsbarnet (BB 8155) Karin Märta Viktoria Malmqvist född 1893 i Stockholm. Jag hittar inte barnet i folkräkningen 1910 och ej heller i dödboken 1901-2013 vilket kan innebära att hon dog före sekelskiftet.
Döttrarna Anna Vilhelmina och Leontina Ottilia (fabr arb) bor också i mammas hushåll.
Dottern Ebba Josefina har gift sig med gjuteriarbetare Karl Edvard Karlsson född 1871 i Jonsberg, Östergötland. De är bosatta i 4:de qvarteret, Nyköpings Östra. De har fått dottern Ebba Margareta född 1898 i Nyköpings Östra.
Dottern Selma Gunilla är piga hos järnhandlare Erik Hjalmar Guttorm Broberg och hans hustru Ellen Charlotta Malmström bosatta i Andra Qvarteret, Nyköpings Västra.

Folkräkningen 1910
Änkan Maria Elisabeth Lindgren född Johansson är död sedan 5/12 1909 i Nyköping Västra.

Dottern Ebba Josefina Lindgren är fortfarande gift med Karl Edvard Karlsson som nu är har lämnat gjuteriet för en karriär som elektricitetsmontör. De har nu tre barn:
- Ebba Margareta född 1898 i Nyköpings Östra
- Karl Ture född 1903 i Nyköpings Västra
- Ameli Elisabet född 1905 i Nyköpings Västra

Dottern Selma Gunilla är tjänarinna hos lektor Alexander Skånberg och hans hustru Sigrid Maria Fredrika Kock i kvarteret Ekorren No 14 (5262-5267) i Hedvig Eleonora församling i Stockholm.

Dottern Anna Wilhelmina Lindgren har gift sig med metalltryckare Johan Ernfrid Dahl född 1881 i Skultuna, Västmanland. De har adress Nyköpings Westra I:65 och har barnen:
- Bengt Evald född 1908 i Nyköpings Västra
- Lars Folke född 1910 i Nyköpings Västra

Dottern Leontina Ottilia har gift sig med kakelugnsmakaren Karl Herman Julius Schmidt född 1882 i Tyskland, närmare bestämt i Sommerfeld Preussen. Han är 1910 preussisk undersåte bosatt i Nyköping Westra II:101. De har barnen:
- Karl Gösta Schmidt född 1903 i Nyköping Västra som är hennes oäkta barn före äktenskapet.
   Han bär emellertid makens namn.
- Vera Margareta född 1909 i Nyköping Västra som är bådas gemensamma barn.

Obs!
Att samtliga kan ha fått flera barn efter 1910.


Dödboken 1901-2013

Ebba Josefina Lindgren gift Karlsson född 31/8 1875 i Nyköpings Vä – död 18/8 1951 i Nyköpings Vä.
Hon hade blivit änka 25/6 1948 och bodde vid sin död på Kungsgatan 13 i Nyköping. 
                          
Ebba Margareta Karlsson född 1898 i Nyköpings Östra (Vä). Hon var enligt dödboken född 24/4 1898 och var sedan 27/5 1922 gift med Sven Georg Paulsson född 1889 i Råby-Rönö. Hon blev änka 21/11 1962 och dog själv 30/3 1974. Hon hade då adress Ringvägen 28 nb, Nyköping. Där bodde hon även 1970.
  
Karl Ture Karlsson född 1903 i Nyköpings Västra. Han var enligt dödboken född 1/5 1903 i Nyköpings Vä och gift sedan 26/11 1938.
Folkräkningen 1970 avslöjar att han då bodde på Östanvägen 2A, I, Nyköping, tillsammans med hustrun Märta Sofia Karlsson född 1902 i Nyköpings Vä.
Där bor han och hustrun kvar vid folkräkningen 1980.
Karl Ture dog där den 31/7 1981.
Hustrun Märta Sofia dog 16/12 1994 i Nyköping.

Ameli Elisabet Karlsson född 1905 i Nyköpings Västra. Jag hittar henne inte i dödboken.  


Selma Gunilla Lindgren född 26/5 1878 (plats ej angiven i dödboken) – död 12/6 1965. Hon var ogift och vid sin död och ”på församlingen skriven” i Oscars församling i Stockholm.

Anna Wilhelmina Lindgren född Dahl står det i dödboken. Det är antagligen ett fel. Hon var ju gift Dahl 14/4 1906. Det stämmer vid kontroll i dödsboken med uppgifterna om maken som anges ha blivit änkling just på hennes dödsdag. Själv dog maken 1952.
Hon var född 26/5 1881 i Nyköping Vä (Ö) – död 14/11 1944 i Nyköpings Vä.

Bengt Evald Dahl född 1908 i Nyköpings Västra. Född 20/3 1908 – död i Nyköping 3/10 1992. Han var då änkling sedan 3/6 1964.
Han bodde enligt folkräkningen 1970 på Stenbocksgatan 7A i Markaryd. Det fanns tretton personer på adressen, ingen mer med namnet Dahl (eller Henriksson).
1980 bodde han på Hemgårdsvägen 12A nb i Nyköping tillsammans med Rut Vilhelmina Henriksson född 1907 i Nyköping. De var antagligen sambos för 1990 bodde de på Diagonalvägen 2E i Nyköping.  

Lars Folke Dahl född 10/10 1910 i Nyköpings Västra – död 10/11 1999. Han var då änkling sedan 25/6 1995 och bodde på adress Fruängsg 37 i Nyköping.
Han bodde 1970, 1980 och 1990 på Fruängsgatan 37 i Nyköping. Han var gift med Judit Valborg Dahl född 1912 i Svärta. 
Deras dotter född 1947 bor fortfarande på adressen. Jag mailar dig personuppgifter så du kan ringa upp. 


Leontina Ottilia Lindgren gift Schmidt född 1884 i Nyköping Ö hittar jag tyvärr inte i dödboken.
Hennes maken kan möjligen vara identisk med den Karl Schmidt som registrerats i dödboken som född 1882 och död 26/7 1903. Det finns i dödboken ingen uppgift om födelse ort eller ens hans adress vid dödsfallet. Han anges dessutom vara ogift.  Kan de ha flyttat utomlands?

Karl Gösta Schmidt född 1903 i Nyköping Västra
Jag hittar honom inte i dödboken och inte heller i folkräkningarna 1970, 1980 och 1990. Utomlands?

Vera Margareta Schmidt född 1909 i Nyköping. Hon är troligen identisk med Vera Margareta Friedmann född 22/12 1909 i Nyköpings Vä gift med Herbert Friedmann född 19/5 1905 oklart var. De bodde 1970 på Örnskölds Väg 16C i Nyköping. De var gifta sedan 19/12 1930. Hon dog 26/6 1975 och han 6/3 1976.

Fantastiska Eva Friedman kompletterar med följande: 

Leontinas (Tina) son Karl-Gösta adopterades av Julius.

Vera Margareta född 1909 i Nyköping Västra som är bådas gemensamma barn.


1911-08-22 föddes dottern Brita.
År 1912 återvänder Julius med familjen, då 5 personer, till Sommerfeld.
År 1914 föds dottern Astrid.
1922-01-06 avlider Karl-Gösta (diabetes)
1928-01-13 avlider Leontina (har också diabetes)
1930 konverterar min mamma Vera till judendomen och gifter sig med Herbert Friedmann 1905-05-19 – 1976-03-06.
1932-06-11 föds Veras o Herberts son Lothar Lemmel.
1936-05-01 föds Veras o Herberts son Axel Egon

Hösten 1938 arresterades Herbert. Efter ”Kristallnatten” 9-10 november 1938 hämtades han till koncentrationslägret Sachenhausen som var ett arbetsläger utanför Berlin. Där arbetade fångarna med att stensätta motorvägar. Med mammas envishet och en judisk hjälporganisation kunde pappa befrias från lägret. Men mycket viktigt var också hjälpen från de svenska släktingarna som skaffade bostad och arbete, vilket var absolut nödvändigt för att få arbets- och inresetillstånd till Sverige.

Våren 1939 i slutet av april invandrar Familjen Friedmann till Sverige, där de var hänvisade till ett statarliv på landet. Det blev många flyttar runt på gårdarna i Nyköpingstrakten 1939-54.

Jag (Eva) föddes 1944-04-19
Carl Hermann Julius Schmidt dog 1951-04-08 i Velten/Berlin dit familjen hade fått fly 1945 efter krigsslutet då gränsen mot Polen flyttades västerut. Sommerfeld heter numera Lubsko.
Mamma Vera dog 1975-06-26 och pappa Herbert 1976-03-06, båda i Nyköping.
Mammas systrar (mina mostrar) har jag tyvärr inga exakta dödsdatum på.


Leontina 1884-1928, Ebba 1875-1951 och Gunilla (Gurli) 1878-1965. Märta (fosterdotter) 1893- och mamma Maria Elisabeth 1844-1909. Anna 1881-1944 saknas på bilden.


Ovanstående är en bild från Rödeby 1955 där ”moster” Märta och hennes man Rudolf bodde.
Överst min bror Axel, Rudolf, pappa Herbert.
Underst Märtas barnbarn (Tord?), Märta, Mamma Vera och jag Eva.

Tack Eva!
Det var verkligen guld värt...

Eva skickar även följande text om:
Maria Elisabeth Johansson f 27/3 1844 i Othem – död 5/12 1909 i Nyköping Västra
 
________________________________________


Jag kunde inte låta bli att titta lite på Eva Forsbergs anmoder
Emma Johanna Gustafva Johansson 
också. Man är ju nyfiken...

Emma Johanna Gustafva Johansson 
född 19/6 1849 i Othem – död 9/12 1892 i Skön i samband med yngsta dotterns födelse.  
Gift med: Sågverksarbetaren och senare smeden Johan Alfred Karlsson född 1849 i Alseda.
Barn (jag får dem till åtta):
  1. Karl Arvid född 1874 i Stockholm
  2. Emma Josefina född 1876 i Gävle
  3. Fredrika Elisabet född 1879 i Skön – odöpt
  4. Lydia Johanna född 1881 i Skön – odöpt
  5. Lydia Eugenia född 1884 i Skön – odöpt
  6. Johan Axel Gunnar född 1886 i Skön – odöpt
  7. Johanna Eleonora född 1888 i Skön – odöpt
  8. Anna Gustafva född 1892 i Skön – odöpt.

Någon gång mellan 1876-1879 bekänner sig makarna till en religion annan än svenska kyrkans. Från och med 1879 – samma år som familjen flyttade till Skön - döps inte barnen längre.


Emma Johanna Gustafvas barn och utvandringen

Karl Arvid Karlsson född 12/2 1874 i Katarina församling, Stockholm. Flyttar hemifrån (Skönsmon) till Sundsvall 1898. Död 7/11 1947 i Skönsmon, Sundsvall. Ogift man.

Emma Josefina Karlsson född 18/9 1876 i Gävle. Flyttar hemifrån som arbetare 1902 (AIIa:1 sid 307). Därifrån flyttar hon till Nord Amerika 1905. Hon var jungfru till professionen och ogift.
Av Ancestry.se och databasen EmiHamn får jag veta att hon steg ombord på en Amerikaångare i Göteborg den 27 oktober 1905 och reste iväg med destination Quebec.

Fredrika Elisabet Karlsson född 9/11 1879 i Skön utvandrar (om det är hon) 22 år gammal ensam från Göteborg den 25/10 1901 då hon far iväg med destination Wallace Idaho. Allt enligt Emigranten Populär, Ancestry och databasen EmiHamn. Jungfru och ogift enligt EmiBas.
Husförhörslängden flyttar till Nord Amerika 1901.

Lydia Johanna Karlsson född 26/7 1881 i Skön. (Skön C:4 sid 279) Familjens adress vid hennes födelse: Härsta, Mon (hfl AI:8a sid 264). I husförhörslängden AI:1a2 (1883-1893) stryks hon bara utan förklaring och försvinner därmed in i historien.

Lydia Eugenia Karlsson född 10/2 1884 i Skön (C:4 sid 332) hänvisn hfl Skönsmon (1754/4) Hon utvandrar till Nord Amerika 1903 enligt hfl AIIa:1 sid 272. Hon var jungfru till professionen står det hos Emibas. Utvandrad 7/11 1903 till Canada.

Johan Axel Gunnar Karlsson född 3/5 1886 i Skön.
Johan Axel Gunnar skrivs in på Sundsvalls sjukhus 9/12 1907 och flyttar därefter till Kungsholms
församling i Stockholm 15/6 1908.
Ogift man. Död 17/12 1911. Dåvarande adress: 5:e Roten 118 H i Göteborgs Masthugg, Göteborg.


Johanna Eleonora Karlsson gift Andersson född 24/10 1888 i Skön. Änka 9/3 1925. Död 2/4 1983. Då bosatt på adress Hillstavägen 8 (K Hedin) i Sundsvall. Flyttar till Sundsvall från barndomshemmet 1904.

Anna Gustafva Karlsson född 9/12 1892 i Skön. Hette hon möjligen Högbacka? Flyttar från barndomshemmet i Skönsmon till Sundsvall den 13/12 1910.


Eva! 
Det skulle vara intressant att få veta hur det gick för barnen, i synnerhet de som emigrerade. Vet du något så berätta gärna!


Husförhörslängderna Skönsmon
AI:1a1 sid 1754
AI:1a2 sid 2026 (kom från 1754 1890) hänvisn till Nästa bok sid 272
AIIa:1 sid 272. Hänvisn till nästa bok sid 1223
                           Smeden Johan Alfred Karlsson blir kvar på Mons ångsåg med barnen Johan Axel Gunnar och Anna Gustafva. De övriga barnen skingras.
AIIa:5 sid 1223 Johan Alfred Karlsson – se nästa bok sid 562
                           Sonen Johan Axel Gunnar skrivs in på Sundsvalls sjukhus 9/12 1907 och flyttar därefter till Kungsholms församling i Stockholm 15/6 1908.
                           Dottern Anna Gustafva flyttar till Sundsvall 13/12 1910. 

____________________________________________


Och så var det då mysteriet
Carl Fredrich Berg Felderman

Vad gäller båtsman Carl Fredrik Berg Felderman så har jag sett uppgiften att han var kommen till Gotland från Öland. Det framgår bland annat av Gotlands soldatregister i vilket han är registrerad som soldat nr 0014 i rusthåll nr 3, Gotlands 1:a kompani, Lärbro socken.

Där är han registrerad som född 5/5 1781 på Öland och död 27/2 1844 i Hellvi på Gotland.
Han antogs 1808 och fick avsked 25/7 1811.
Hustrun Helena anges vara född 7/7 1777 och död 12/12 1846.

De hade barnen:
Catharina Maria född 22/9 1808
Helena Elisabeth född 9/9 1811
(Aktnummer G8 01-0014-1808)

Det finns även ett register över soldater på sidan ”Gotlandsmilitärhistoria och Gotlands Trupper” på nätet. Här finns mycket intressant att läsa om hur båtsmännen hade det.
Här är exempelvis sidan för alla som hetat Felderman.

Där bekräftas att Carl Fredrik Berg Felderman var från Öland och att han hade följande kommenderingar: Adolf Fredrik 1808, Fäderneslandet 1808 och Thetis 1808.

Den 14/4 1808 hade han dessutom gift sig med Lena Persdotter.


Så hur kan vi då hitta honom på Öland?

PLF-skivan CD-4 från Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrum i Oskarshamn innehåller alla som finns nämnda i kyrkoböckerna och som någon gång levt i Borgholm och Mörbylånga kommuner. 
En snabb sökning ger vid handen att det bara har funnits en enda Carl Fredrich Berg på Öland. Han var emellertid född den 11/7 1784 i Kråkelund, Högby. 
Vår Carl Fredrich Berg var ju född 1781. Det står överallt i kyrkoböckerna på Gotland. Inte kan det väl ha blivit fel på tre hela år?!

 Det finns emellertid ett flyttbetyg i Visby stads samlingar som handlar om att Carl Fredrik Berg som den 4/11 1805 flyttar från Visby till Stenkyrka och den 19/10 1806 flyttar tillbaka igen. Se första delen här:  



Reserfve karlen Carl Fredric Berg, som förledit år kom hit till församlingen från Wisby och nu flyttar till Stenkyrka är född på Öland den 24 Juni 1784 har under sitt vistande härstädes fört en anständig lefnad i rättan tidåtnjutit nådamedlen – Säger sig vara ledig till ägtenskap och ej ännu haft smittkopporna. Attesterar av Hangvars Prästgård den 4 November 1805. Nils Smitt.

Kyrkoböckerna:
Stenkyrka (I) AI:3 (1786-1861) Bild 620 / sid 111 
(Carl Berg född 24/6 1784 på Öland, dräng i Garda, Stenkyrka på Gotland)

Visby stadsförsamling (I) AI:6 (1790-1808) Bild 1340 / sid 258
(transpot från pag 222 Strandridare Stahres (?) Enkas folk)
Dräng Reserve Karlen No 76 21/1 1807 Carl Fredric Berg född 24/6 1784 på Öland inflyttad 1806 från Stenkyrka. "Bevis om sitt lefverne 1808. Flyttat till Lärbro med hustrun Lena Persdotter som tjänat hos Lange i K..."

Hellvi (I) AI:4 (1829-1847) Bild 720 / sid 129
Afskedade Båtsmannen Carl Fredric Felderman född 5/5 1781 och hustrun Lena (nästan blind) född 1777 i Lilla Ihre Grund. Dottern Catharina Maria (struken) född 1831 i Othem.

Hellvi (I) AI:4 (1829-1847) Bild 1210 / sid 226
Afskedade Båtsmannen Carl Fredric Felderman född 5/5 1781 och hustrun Lena (nästan blind) född 1777 i Lilla Ihre Grund. 
Carl Fr Felderman död 27/2 1844. 
Enkan hustrun Lena död 12/12 1846


Här bekräftas alltså att Carl Fredrik var född på Öland 1784 och inte 1781. Personligen menar jag därför att vi har rätt person nämligen: 

Carl Fredric Berg
Född 11/7 1784 i Kråkelund, Högby




Carl Fredrichs födelsenotis 11/7 1784 (Högby C:1 sid 269)
Mycket svårläst. Själv kan jag bara läsa hans förnamn och att pappan är
volontairen Peter Berg.


Carl Fredrich Bergs far:
Peter Berg i Kråkelund, Högby på Öland. Född 24/9 1756 i Berget, Södra Myckleby på Öland (H)
Han var 1774 soldat och därefter volontair i Kråkelund (en by eller gård som möjligen upphörde att existera i början av 1800-talet).
Fadern var Johan Berg i Berget, Södra Myckleby. Moderns namn är okänt.

Carl Fredichs farfar:
 Johan Berg i Berget, Södra Myckleby på Öland (H)

Denne Johan Berg kan vara identisk med den båtsman Jöns/Johan Berg som 30/11 1729 får dottern Anna och 13/9 1730 sonen Johan i Hässle, Högby varifrån hustrun/hustrurna kommer. Peter Berg hade i så fall även en bror vid namn Daniel f 16/6 1758.

_____________________________

Kyrkoböcker 
Feldermans dotter Catharina Maria född 22/4 1808

Othem (I) AI:3 (1826-1841) Bild 1160 / sid 198
Inhyses pigan Cajsa Maja Felderman med oäkta dottern Helena Maria och ett barn fött i maj 1838 i Nyströms Grund på Slite. 

Othem (I) AI:4 (1842-1853) Bild 2160 / sid 200
Pigan Catharina Maria Felderman med sina tre oäkta barn i Qviende

Othem (I) AI:4 (1842-1853) Bild 1280 / sid 112
Inhyses pigan Cajsa Maja Felderman med fyra oäkta barn i Sockneu Fattage i Othem. En son död. 

Othem (I) AI:5 (1853-1862) Bild 1350 / sid 125
Pigan Catharina Maria Felderman med två oäkta barn i Othem

Othem (I) AI:6 (1861-1877) Bild 1630 / sid 146
Pigan Felderman Berg Catharina Maria, fattighjon med yngsta oäkta dottern skrivna på socknen. 
Dottern Emma Elisabeth till Stockholm 24/10 1867.  
Hon bytte troligen namn från Felderman till Berg. Så står hon skriven i dödboken när hon dör den 22/3 1889 i Othem. 

Carl Fredrich Berg Feldermans hustru Helena Pers Dotter, 
möjligen född 1773, 1774 eller 1777 i Ålem 
har jag inte lyckats identifiera än. 

_____________________________________________________

Jag har idag 23/4 2026 fått ett härligt mail från Mikael Sandström. 
Varmt tack!
Mikael berättar en hel del om den här släkten och har till sist även en fråga.
Mitt svar just nu:
Jag kommer helt enkelt inte ihåg källan om den inte är angiven här. 
Och tvivlar inte alls på att du kan ha rätt. Det är enklare nu än då att se sammanhangen.
Jag får ta tag i saken och börja om från början när vårstöket är avklarat här hemma. 
Tills vidare delger jag er alla Mikael Sandströms fantastiska mail och frågar tillbaka: 

Hur är du släkt med oss, Mikael?

Hej!
Jag hittade ett inlägg på din blog från den 13 februari 2016 om Carl Fredrich Berg Felderman och hans familj. Jag tror att jag hittat några ytterligare pusselbitar, som styrker och kompletterar berättelsen. Hoppas det fortfarande kan vara av intresse, så här drygt ett decennium senare. (Jag försökte lägga detta som en kommentar, men det blev för långt.)

Först om Emma Johanna Gustafva Johansson och Johan Alfred Karlssons till Nordamerika avflyttade barn. Jag har med stor säkerhet hittat två av dem, och med betydande sannolikhet även identifierat det tredje. Ett nyckeldokument är Johan Alfreds bouppteckning[1] av vilken framgår att en dotter Emma Josefina Jakobsson, född Karlsson är avliden och har två minderåriga söner i "Washington?,  U.S.A.", att en avliden dotter Fredrika Elisabet Jonsson, född Karlsson har fyra minderåriga barn i "Portland, Oregon, ? U.S.A." samt att dottern Lydia Eugenia Karlsson lever och bor i "Springfild, U.S.A."

Jag tar dem i omvänd ordning:
  • Det finns en Lydia Eugenia Carlson som avlider i Springfield, Massachusetts, i februari 1973. Hon tycks först ha emigrerat till Kanada för att därefter fortsätta till Massachusetts.[2] Jag skulle nog säga att vi kan vara mycket säkra på att detta verkligen är "rätt" Lydia, särskilt som en skuld till henne finns upptagen i broderns Karl Arvid Kalsson bouppteckning. Hon kallas där "Frkn Lydia Karlsson, Springfield, Mass." ("Massachusetts är en viktig precisering, eftersom det finns ett otal Springfield i olika stater i U.S.A.) Hon tycks ha avlidit ogift och barnlös.
  • Fredrika Elisabet Karlsson hamnade först i Wallace, Idaho. Hon har sedan befunnit sig någon period i Portland, Oregon, där hon gifte sig med Gustaf Adolf Johansson (*5/6 1879, †26/8 1940). Han var född i Gärde, Sköns socken, hade bott i Huli, Selångers socken, och kom över till U.S.A. på samma fartyg som sin blivande hustru. Enligt familjetradition ska de dock inte ha träffats förrän de kommit till Amerika. Gustaf Adolf var kusin till min svärmors farfar - därav mitt intresse. (Ytterligare två bröder hade flyttat till U.S.A. Dessa tog sig namnen Charles och Barney Bloom. I Sverige hade de hetat Karl Johan och Axel Bernhard Johansson.) Adolph och Fredrikas första barn, Arnold, föddes i Oregon. De flyttade sedan tillbaka till Idaho, till Mullan, som ligger granne med Wallace, där Adolph var gruvarbetare. Där föddes andra sonen, Gunnar. Senast 1918 hade familjen flyttat till Rainier, Columbia County, Oregon, där ytterligare två barn föddes, Gladys och Lloyd. I 1930 års folkräkning så finns familjen i Portland, Multnomah County, Oregon. Jag har etablerat kontakt med ett barnbarn och ett barnbarnsbarn till Fredrika och Adolph.[3]
  • Emma Josefina Karlsson verkar först ha emigrerat till Quebec, för att därefter nästan omedelbart bege sig till sin syster i Massachusets. Det går inte säkert att följa henne, men det finns en familj i Washington State som verkar passa in på beskrivningen i Johan Alfreds bouppteckning. En Emma Carlsson ska ha gift sig med Hjalmar Jacobson (1873-1927) och haft två söner, David Jacobson, född 16/12 1907, och Ragnor Jacobson, född 9/4 1910. Hjalmar kom från Forstena, Västra Tunhems socken, Västergötland. De var bosatta i Hoquiam, Chehalis County (senare omdöpt till Grays Harbor County), Washington. Emma Jacobson avled någon gång mellan 1920, då hon finns med i folkräkningen, och 1927 då hennes man avled och angavs vara änkeman. (Jag har inte hittat dödsuppgifter för Emma. Det finns två Emma Jacobson som dog 1920, men ingen av dem kan vara "vår" Emma, eftersom den ena var född i Danmark och den andra i Norge.) Vi kan inte vara säkra på att detta är rätt familj, inte minst eftersom det finns minst en ort eller ett county som heter Washington i varje amerikansk delstat, men det verkar ändå troligt.[4]

Jag har också några kompletteringar om övriga syskon:
  • I dödsboken står att Karl Arvid Karlsson avled ogift. Det stämmer inte. Han gifte sig 12/11 1898 med Selma Augusta Engberg, f. 16/10 1873 i Skön. De hade två barn, Ingeborg Alfrida, f. 9/4 1899 i Skön och Ruth Johanna, f. 24/4 1901 i Skön.[5]
  • Johan Axel Gunnar Karlsson var däremot inte gift. Dock hade han, enligt faderns bouppteckning, en son vid namn Gunnar, bosatt i Göteborg.[1] Honom har jag dock inte funnit. (Jag har inte heller letat så mycket.)
  • Anna Gustafva Karlsson flyttade till Stockholm och gifte sig med Ernst Georg Alexander Ringsten. De fick sonen Kurt Georg som dog drygt ett år gammal. Anna Gustafva dog före sin far, den 30/7 1926.

Vad sen gäller båtsmannen Carl Fredrich Berg Felderman, så håller jag med om att beläggen är starka för att han är identisk med den Carl Fredric Berg som föddes i Kråkelund, Högby socken, Öland 11/7 1784. (Om sen det är rätt födelsedatum kan vi kanske inte vara säkra på. Ibland är det nog dopboken som är fel och hfl eller attester som är rätt.) De belägg som redan redovisats är tillräckliga, men jag kan dessutom addera en notering om Helena Persdotter i Visby stadsförsamlings husförhörsbok, där det noteras att hon är gift med båtsmannen Fellerman och har flyttat till roten i Lärbro.[6] Tillsammans med vigselnotisen, där Carl Fredrik kallas för Berg och ett antal notiser där Carl Fredrik anges vara född på Öland eller t.o.m. i Högby, så finns lite tvivel om den saken.

Angående fadern, Petter Berg, så tror jag att han flyttade till Gotland någon gång 1784-1786. I Fide socken föds nämligen 10/5 1787 en flicka med namnet Anna Brita, vars föräldrar är volontären Carl Petter Berg och hans hustru Brita Zachrisdotter. En Carl Petter Berg har 18/12 1786, gift sig med pigan Brita Zachrisdotter, i Visby. Här kallas visserligen Carl Petter Berg för hantlangare, men jag tycker ändå att namnen är tillräckligt ovanliga för att det ska vara osannolikt att det rör sig om olika personer. Carl Fredrichs mor har i så fall avlidit före detta datum och Petter Berg har gift om sig. Jag har också funnit en dödsnotis för en volontär vid "Lilljehorns kompani" Petter Berg i Karlskrona amiralitetsförsamling 9/1 1789. Även här tror jag att sannolikheterna talar för att det är samma person.[7]

MEN, jag har en fråga kring inlägget. Vilka belägg finns för att Petter Bergs far skulle vara Johan Berg i Berget, Södra Myckleby på Öland? I Högby föds 1774-1784 fem barn med en fader som heter Peter Berg; Anna Brita föds 1/1 1774 i Kråkelunda, Nils föds 17/2 1776 i Munkegård, Stina Elisabet föds 22/4 1778 i Kråkelunda, Johannes föds 6/10 1780 i Kråkelunda och sedan "vår" Carl Fredrich, 11/7 1784 i Kråkelunda. Jag lutar åt att det rör sig om minst två olika Peter Berg, eftersom Anna Britas far sägs vara avskedad soldat, medan Nils far, två år senare, kallas för soldat.[8] Att Stina Elisabet, Johannes och Carl Fredrich är syskon verkar däremot troligt. Möjligen, eller kanske troligen, också Nils. Däremot tror jag att den avskedade soldaten Peter Berg måste vara en annan person. Det är ju inte osannolikt att en Peter efterträder en annan Peter på samma rote och att de därmed också får samma soldatnamn. Eller tänker jag fel? Eller finns andra belägg?

Hälsningar,
Mikael Sandström

Källor:
[1] HLA, Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag FII:10 (nr 160)
[2] FamilySearch, Social Security Death Index (Lydia Carlson), HLA, Skönsmon AIIa:1 (uppslag 307), HLA, Skönsmon BI:2 (fol. 71r), Springfield Union, February 17, 1973, ”Death Notices, Carlson” (p. 27), U.S. National Archives, 1940 Census, Massachusetts, Hampden County, Springfield City, Springfield, Ward 5, Enumeration District 22-102 (Sheet 7, Line 44), U.S. National Archives, 1950 Census, Connecticut, Hartford County, West Hartford, Enumeration District 2-277 (Sheet 17, Line 5), U.S. National Archives, U.S. Immigration and Naturalization Service, Massachusetts, Boston passenger lists, 1891-1943, v. 245 (Sheet 247v, No 17).
[3] Jag vill inte ange källorna här, eftersom släktredovisningen upptar nu levande personer. Kontakta mig för mer information.
[4] U.S. National Archives, 1910 Census, Washington, Chehalis County, Hoquiam Ward 4, Enumeration District 30 (Sheet 6, Lines 73-76), U.S. National Archives, 1920 Census, Washington, Grays Harbor County, Hoquiam Ward 4, Enumeration District 89 (Sheet 12, Lines 30-23), U.S. National Archives, 1940 Census, Washington, King County, Polk Election Precinct, Enumeration District 17-158 (Sheet 2, Lines 13-14), U.S. National Archives, U.S. Selective Service System, Washington, World War II Draft Registration Cards, 1940-1947, Isham, Harold - Jacome, Robey (Image 2016, Serial no 3012, Order no 3008), U.S. National Archives, U.S. Selective Service System, World War I Draft Registration Cards, 1917–1918, Washington, Grays Harbor County no 2; A-N (Serial no 4233, Order no 3403, Image 3614), U.S. National Archives, U.S. Selective Service System, Washington, World War II Draft Registration Cards, 1940-1947, Isham, Harold - Jacome, Robey (Image 2250, Serial no 3514, Order no 1998), Washington State Archives, Olympia, Bureau of Vital Statistics, Birth Records 1910–1919, Register of Births_Holm thru Reidt_1910-1919 (p. 1410), Washington State Archives, Olympia, Bureau of Vital Statistics, Death certificates, 1907-1960, 1946 King County, Seattle City, no. 1539-3350 (State File No. 2632, Registrar’s No. 2683), Washington State Archives, Olympia, Bureau of Vital Statistics, Death certificates, 1907-1960, Whitman County, Bellingham City-King County, Seattle City 1927 (Record no 78, Registered No 76), Washington State Archives, Olympia, County Birth Registers, Register of Births, Ah thru Zoring, 1907–1909 (p. 338).
[5] HLA, Skönsmon AIIa:5 (uppslag 1222), HLA, Sundsvalls Rådhusrätt FII:24 (Nr. 57/1948).
[6] ViLA, Visby stadsförsamling AI:6 (s. 343).
[7] LLA, Karlskrona amiralitetsförsamling FIa:4 (s. 330), ViLA, Grötlingbo CI:1 (s. 534), ViLA, Visby stadsförsamling CI:7 (fol. 20a).
[8] VALA, Högby C:1 (s. 227, 237, 246, 254, 268)

Fyll gärna på med info under inlägget!

Reservation för läs- och skrivfel!