Släktforskarbloggen: Carl Anderssons rötter I

Carl Anderssons rötter I

Finska och Norska kungar

Lite Grönland, Danmark och Ryssland

Fornjot, (Fornjótr), var en mytisk konung över ”Gotland, Kænland ok Finnland” och i nordisk mytologi ett urgammalt väsende bland jättarna.
Jätten Fornjot hade tre söner, Lä (Hlér), Låge (Logi) och Kåre (Kári), vilka härskade över havet, elden och vinden. Dessa och deras barn utgör tomma personifikationer av naturföreteelser.
En halvmytisk äventyrssaga "Om Fornjot och hans ättmän" uppräknar hans avkomlingar ända ned i den historiska tiden, och eftersom man fordom fattade sagans uppgifter som fullt säkra och sanna, lät man vår historia börja med Fornjotska ätten, som dock av Erik Gustaf Geijer rätteligen återförvisades till mytens område.

Tabell 1

Kung Fornjot den Gamle av Kvenland, Finland

Fornjot the Ancient Giant

född uppskattat år 295 i Kvenland, Finland

Okända föräldrar

Make till NN

Läs mer om honom här och här

Barn:

Kung Kari eller Kåre "Wind" Fornjotsson av Kvenland född ca 189 i Kvenland (tab 2)
Lä eller Hlér "Aegir" Fornjotsson av Skandinavien född ca 191 i Finland - död ca 240 i Sverige.
Kung Logi eller Låge Fornjotsson av Halogaland född ca 360 i Finland - död ca 419 i Norge.

Här föreligger solklara fel. De två äldsta sönerna är mer än hundra år äldre än fadern. Och vid tredje sonens födelse var fadern hela 65 år gammal. Ingen vet förstås hur det hänger ihop. Berättelserna är tusentals år gamla sagor. Det är oklart vilka sentida forskare som har daterat födelse- och dödsår och hur tillförlitliga de är. Förmodligen inte alls. Jag väljer ändå att gå på de officiella uppgifter jag hittar och då blir det så här.

Observera att tredje sonen Logi Fornjotsson (och fadern) dyker upp igen en bit längre ner i listan.

Se tabell 8.

Tabell 2

(tab 1)

Kung Kari "Vind" Fornjotsson av Kvenland, Finland

född ca 189 - död ca 240 i Kvenland, Finland

Son till Fornjot "te Ancient Giant" king of Kvenland, Finland

Hustru NN
Läs mer om honom här och här

Barn:

1. Frosti Karasson, mytisk kung av Kvenland född ca 240 i Finland (tab 3)

Kåre är en jätte som omtalas i Flatöbokens boda skildringar av Norges mytiska förhistoria. Han rådde över vinden, Loge över elden och Lä över havet.”Kåre hade sonen Froste (Frosti) enligt Fundinn Nóregr, men i Hversu heter sonen Jökull (Jǫkull, ”jökel”, ”isfält”). Denne son var far till sagokungen Snö den gamle (Snærr hinn gamli). Snö hade sonen Torre (Þorri), som i sin tur hade sönerna Nor (Norr) och Gor (Gorr) samt dottern Goe (Gói).

Tabell 3

(tab 2)

Frosti Karasson, mytisk kung av Kvenland, Finland

alias Kung Jokull Frostasson

född ca 240 i Finland - död där ca 274.

Son till Kung Kari "Vind" Fornjotsson av Kvenland och NN

Hustru NN

Barn:

1. Snö "Den gamle" Frosteson av Kvenland Jokul född ca 370 (tab 4)

Tabell 4

(tab 3)

Kung Snö "Den gamle" Frosteson av Kvenland Jokul

Kung Snaer den Gamle. Kung av Norge och Finland

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff ff ff mf f) o

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff ff ff mf f)

född ca 370 eller 490 (uppgiften varierar) i Kvenland, Finland

Son till Frosti Karasson, mytisk kung av Kvenland och NN

Hustru NN

Läs mer om honom här och här

Barn:

Driva Snaersdotter Snodatter
Fön Snaerdotter
Mjöl Snaerdotter
Kung Thorri Snaersson av Kvenland (tab 5)
In Snaerdotter

Snö är en jotne, och representerar en form av äldre naturgud som verkar vara en personifiering av snö, och som är vagt definierad i nordisk mytologi. Han är son till Jokul eller Froste, och far till Torre ("barfrost"), döttrarna (gygrene) Fonn ("snöflinga"), Mjoll ("fin snöräv") och Driva ("snödriva"), alla som verkar vara aspekter av Snøs personifiering. I senare berättelser på 1200-talet har han försökt förklaras som euhemerism som en av de mytomspunna norska kungarna, förutom också som kung av Finland.

I Orknovingenes saga från 1200-talet är Snø den gamle en son till Froste, son till Kåre ( Kári , "vindgufs"), son till Fornjot ( Fornjótr ). Kåre var bror till Le (Æge) och Loge, även de naturgudar som presiderade över vind, hav och eld.

I texten "Hur Norge byggdes" (norranska: Hversu Nóregr byggdist ), som finns bevarad i Flateybok, är Snø son till Jokul (Jǫkull, "is", "isstapel"), son till den tidigare nämnda Kåre, son till Fornjot. Texten nämner också i förbigående, när den berättar om Snøs avlägsna ättling Halfdan den gamle (norranska: Hálfdanr gamli ), att Snø levde till att vara 300 år gammal.

I första delen av Snorre Strulasons Yngligasaga i Heimskringla berättas en senare tillskrivning där Snø görs till kung av Finland och där han får besök av Uppsalakungen Vanlade och han gifter sig med Snøs dotter Driva. I våras lämnade Vanlande Finland och kom inte tillbaka. Driva födde Vanlands son Visbur (norranska: Vísbur ) som senare skickades till Svitjod (norranska: Sjövjörð ).

Tabell 5

(tab 4)

Kung Thorri Snaersson av Kvenland, Torre Barfrost

Kung av Gotland, Kvänland och Finland.

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff ff ff mf) o

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff ff ff mf)

född ca 490 i Kvenland, Finland - död i Romsdal, Norge

Son till Snö den Gamle Frosteson av Kvenland och NN

Hustru NN

Läs mer om honom här och här

Barn:

Nor Thorrasson, legendarisk kung i Alfheim (tab 6)
Gor Thorrasson Sjö kung
Goi (Gjoa) Thorrisdotter (tab 30)

Sonen till Snö hette Torre. Torre var enligt mytologin kung av Gotland, Kvänland och Finland. Från det att kvänerna offrade åt honom uppkallades nuvarande januari månad för torre-månad eller torsmånad. Torre hade två söner Nor och Gor samt en dotter, Goe. Dottern försvann spårlöst varmed offertidpunkten kom att flyttas fram en månad, varmed månaden döptes till göjemånad (=februari). Goe återfanns emellertid av Nor och Gor, som fann henne bortrövad och bortgift med en kung i Hedemarken.

Torre (norranska Þorri, "barfrost") är en jotne och representerar en form av äldre naturgud som vagt definieras i nordisk mytologi. Han är son till Snö, som verkar vara en personifiering av snö , bror till gures Fonn ("snöflinga"), Mjoll ("fin snökappe") och Driva ("snödriva"), som alla verkar vara aspekter av Snøs personifiering .

Tabell 6

(tab 5)

Kung Nor Thorrasson

Legendarisk kung av Alfheim, Norge

född ca 345 i Kvenland, Finland - död mellan 445 och 450 i Alfheim, Norge

Son till kung Thorri Snaersson av Kvenland

Läs mer om honom här och här

Barn:

Kung av Agder (ledendarisk) Gard Norsson
Thrand Norsson, kung av Trondheim
Raun den Gamle Norsson, kung av Alfheim (tab 7)

Kung Nor är en legendarisk kung. Enligt Orknövingenes saga och Norges historia av Tormod Forfaeus samlade han hela Norge (från Tröndelag och söderut) under sig. Han var son till Torre, son till Snö den gamle och stamfader till Trond och Agde och de andra småkungarna som länen är uppkallade efter.

Nor och hans bror, Gor, bodde i Kvenland, "öster om botten av en vik som går in i Gandvik, vi kallar den där Helsingbotn". När syster Goe plötsligt försvann gick Nor och Gor ut för att leta efter henne. Orknøyingesagaen berättar att de båda bröderna gick skilda vägar, Gor gick till havet, söderut till Östersjön och senare till Danmark, medan Nor gick västerut förbi samerna och till Trondheim. Båda utkämpade flera strider och erövrade mycket land. Gor kom norrut från Danmark och erövrade alla norska områden vid kusten, medan Nor lade under sig Tröndelag, Möre och Oplandene. De delade nu riket mellan sig, Nor fick fastlandet och Gor fick öarna.

Men de hittade inte sin syster förrän Nor kom till Hedmark, där kung Rolv av Berg (Rolv i Berget), son till Svade jotun, bodde. Det var han som hade tagit Goe. Så snart han hörde att Nor var på väg, gick han honom till mötes och bad om duell. Ingen lyckades få övertaget, och de kom till slut överens om att Rolv skulle få Goe och Nor skulle gifta sig med Rolvs syster.

Om Goe se tabell 30.

Inte heller kallade han sitt land Noregr eller Norveg. Hans söner delade det mellan sig och deras söner delade det mellan sig igen, så rikena blev mindre och mindre medan kungarna blev fler och fler.

Tabell 7

(tab 6)

Raum den Gamle Norsson, kung av Alfheim

född ca 370 i Alfheim, Norger - död där ca 450

Son till Nor Thorrasson i Alfheim

Läs mer om honom här och här

Och hans hustru:

Hildur Gudrausdatter född ca 371 - död ca 470 i Romsdal

Dotter till:
Kung Gudraud/Gudröd den Gamle av Hedmark och NN
född mellan 306-366. Kung i Hedmark
Läs mer om honom här

Son till:
Solve den Gamle (Sölve den gamle), kung av Soleyjar och NN
född ca 361 - död i Solör, Hedmark)
Läs mer om honom här

Son till:
Solfar den gamle, kung av Soleyjar
Läs mer om honom här

Barn:

Björn "Jotunbjörn" Raumsson
Brand "Gudbrand" Raumsson från Guldbrandsdalen
Kung Alf "Finnalf" Raumsson av Alvheim
Kung Hadding Raumsson av Hallingdal och Telemark
Hring Raumsson, kung av Ringerike (tab 8)
Kung Gudrand Raumsen av Gudbrandsdalen
Haud Raumsson

Födelseåret 370 är ett fiktivt datum eftersom alla profiler på WikiTree måste ha ett datum för antingen födelse eller död. Han nämns i "Hvordan Norge ble bebygd" som en isländsk visman av början av olika mytologiska släkter i Norge (en isländsk uppteckning över olika mytologiska norska släkters ursprung);

Raum tog riket efter sin far Nor. Han härskade över Alvheim, ett vidsträckt rike omgivet av floder som har sitt ursprung där. Där faller Lågen österut från dalen till Mjøsa, men Vorma i Glomma och sidan till havet. Från Verma faller Rauma nerför Romsdal. Från Verma faller Østre-Elv genom Østerdalen, in i Vänern, och därifrån Götaälv till havet. Raum den gamle fick Hilde, dotter till Gudrød den gamle, son till kung Sølve, som först röjde det som nu kallas Solør.

Hans zoner var Gudrød, Hauk, Hadding och Ring. Gudrød blev kung efter sin far, och hela hans familj var kungar efter honom. Øystein Illråde var hans son. Han gjorde sin hund Saur till inkräktarnas kung, eftersom de hade dödat hans son Anund som kungen hade ställt över landet.

Vid juletid hade Raum druckit tillsammans med Bergfinn, son till Trym jotun från Verma, och tillbringat nätterna hos Bergdis, hans syster. Efter detta fick hon tre söner, Bjørn, Brand och Alv. Bergfinn uppfostrade Alv, och fick namnet Finnalv. Björn växte upp tillsammans med sin mamma och hette Jotunbjørn. Brand skickade hon till Raum, sin far. Han gav Brand åt gudarna och kallades Gudbrand. Raum gav honom Gudbrandsdalen, Jotunbjørn fick Romsdalen, och Alv fick Østerdalen hela norr om Vänern, från Götaälv och norrut till Glomma. Platsen heter Alvheim.

Tabell 8

(tab 7)

Hring Raumsson (Ring Raumsson) kung av Ringerike

född ca 406 i Ringerike, Buskerud, Norge - död där 499

Son till Raum den Gamle Norsson och Hildur Gudraudsdatter

Läs mer om honom här och här

Hans hustru

NN Vilfilsdatter, drottning av Ringerike

född 414 i Ringerik

- död där 499

Läs mer om henne här

NN Vilfilsdatter till:

Sjökungen eller Sjöfararen Vilfil och Eimyrja Logisdatter.

Läs mer om honom här

Eimyrja Logisdatter var dotter till:
kung Logi Fornjatsson av Hålogaland (son till kung Fornjot "the Ancient Giant dukte av Hålogaland) och drottning Glöd Grimsdatter Grimo dukte av Hålogaland. Läs mer om honom här

Drottning Glöd Grimsdatter var dotter till:
Grim Jotne av Grimsgard född ca 345 i Jotunheimen och Alvor av Alfheim född ca 325 i Alvheim.
Läs mer om henne här

Barn:

Eymund Hringsson, kung av Novgorod (Holmgård) (tab 9
Halfdan den Gamle Hringsson, kung av Ringerike (tab 11)

När Hring Raumsson, kung av Ringerike, föddes 0402, i Ringerike, Buskerud, Norge, var hans far, Raum 'den gamle' Nórsson småkung av Alfheim, Norge, 33 och hans mor, Hildur Gudraudsdatter, var 32. Han gifte sig med Vifilo Vifilsdotter år 0426, i Sogn og Fjordane, Norge. De var föräldrar till minst 3 söner. Han dog 0499, i sin hemstad, 97 år gammal och begravdes i Buskerud, Norge.

Det är av någon anledning oklart om Hring Raumsson har existerat.

Tabell 9

(tab 8)

Eymund Hringsson, kung av Novgorod (Holmgård

född ca 430 i Holmgård, Novgorod - död 455 i Veliky Novgorod, Gorad Veliky Novgorod, Ryssland

Kung av Novgorod (Holmgård) Ryssland. Legendarisk vikingakung.

Läs mer om honom här

Hustru NN

Barn:

Almvejgu den Visa Eymundsdatter (Alfnya), drottning av Ringerike (tab 9)

När Eymund Hringsson, kung av Novgorod-Holmgård, föddes omkring 0430, i Novgorod, Ryssland, var hans far, Hring Raumsson, kung av Ringerike, 29 och hans mor, Vifilo Vifilsdotter, var 25. Han gifte sig med Berte Laon i Novgorod, Novgorod, Ryssland, Sovjetunionen. De var föräldrar till minst 1 dotter. Han dog 0455, i Novgorod, Velikiy Novgorod, Novgorod, Ryssland, vid 26 års ålder och begravdes i Ryssland.

Tabell 10 och 11

(tab 9 och tab 10 släktgifte)

Almvejgu (Alvig den Visa) Eymundsdatter, drottning av Ringerike

född ca 445 i Homgard, Novgorod, Ryssland - död ca 499 i Ringerike, Norge

Dotter till Eymund Hringsson, kung av Novgorod

Läs mer om henne här

Hon gifter sig med sin farbror:

Halfdan den Gamle Hringsson,

kung av Ringerike

född ca 450 - i Ringerike, Buskerud, Norge - död 520 i Ringerike

Son till Hring Raumsson, kung av Ringerike (tab 8)

Läs mer om honom här och här

Barn:

Kung Dag den Store Halfdansson av Ringerike
Skelfi Halfdansson tab 12
Kung Brage Haldansson av Valdres
Nevil Halvdansson av Ringerike
Budli Halvdansson Hversum Noreg byggdisk
Raese Haldansson av Ringerike
Gram Halvdansson av Ringerike
Gylve Halvdansson av Ringerike
Hilmir Halvdansson av Ringerike
Jofurr Haldansson av Ringerike
Tengill Halvardsson av Ringerike
Tiggi Halvdansson av Ringerike
Skylm Halvdansson av Ringerike
Harri Halvdansson av Ringerike
Sjgarr Halfdansson Hversum Noreg byggdist
Hildir Halfdansson
Lofdi Halfdansson Hversum Noreg byggdist
Audi Halvdansson Hversum Noreg byggdist

Halvdan den gamle var en norsk legendarisk kung. Han nämns i eddikten Hyndluljóð, i Snorres Edda och i Ættetal, en släkttavla i Flateyjarbók. Halvdan lär ha varit kung på Ringerike, ha fått 18 söner och blivit stamfader till ett antal hjältar. Genom sonen Dag och Tora ska Drengjamor härstamma från drottning Ragnhild, Harald Hårfagres moder, och hon var den första kvinnan som föddes i hans släkt på 300 år, vilket hade profeterats för honom.

Det fanns en kung som hette Halfdan den gamle, som var mest känd av alla kungar. Han gjorde en stor offerfest i mitten av vintern och offrade för detta, för att han skulle leva tre hundra år i sitt rike; men han fick dessa svar: han skulle inte leva mer än en mans fulla liv, men i trehundra år skulle det inte finnas i hans släktled ingen kvinna och ingen man som inte var av stort anseende. Han var en stor stridsman och gick på utflykter vida omkring i de östra trakterna: där dräpte han i enskild strid den kung som kallades Sigtrygg. Sedan gifte han sig med den kvinna som hette Alvig den vise, dotter till kung Eymund av Homgard [ Hólmgarðr ]: de hade arton söner, nio födda vid en födelse.

Dessa nio bröder blev så berömda när det gällde razzior, att i alla uppteckningar sedan dess används deras namn som rangtitlar, till och med som namnet på kungen eller Jarl. De hade inga barn, och alla föll i strid.

Ættartolur , släktstammarna som läggs till Hversu Noregr byggdist i Flatev-boken introducerar Halfdan den Gamle som härskare över Ringiríki (ett territorium som inkluderar moderna Ringerike och Valdres i Oppland. Halfdan är här son till kung Hring (eponym för Ringeríki) av dottern till en sjökung vid namn Vífil ( Vífill ). Hring var son till Raum den Gamle (eponym för Raumariki) av Hild ( Hildr ) dottern Gudröd den Gamle ( Guðrǫðr inn gamli ). Raum den Gamle var son till Nór ( Nórr ) (eponym för Norge).

I sitt offer begärde Halfdan en livstid på 300 år som sin förfaderSnaers . Formen Tiggi förekommer istället för Tyggi i listan över de första nio sönerna. Listan över de andra nio sönerna har Skelfir istället för Yngvi och formen Næfil ( Næfill ) istället för Nefir. Ordningen på namnen är densamma och det förklaras att Hildir, Sigar och Lofdi var krigskungar; Audi, Budli och Næfil var sjökungar, medan Dag, Skelfir och Bragi stannade kvar på sina marker.

Eddiska dikten Hyndluljód säger i verserna 14–16:
Ändast av alla var Áli,
före honom Halfdan, främst av Skjöldungs
Berömda var de strider som hjälten utkämpade,
Till himlens hörn bars hans gärningar.

Styrkt av Eymund [ Eymundr ], den starkaste av män,
Sigtrygg [ Sigtryggr ] dräpte han med det iskalla svärdet;
Hans brud var Álmveig [ Álmveigr ], den bästa av kvinnor,
och arton pojkar bar Álmveig honom.

Därav kommer Skjöldungarna, därav Skilfingana,
Därav Ödlingarna [ Ǫðlingar ], därav Ynglingarna,
Därav kommer de frifödda, därav de högfödda,
Den ädlaste av människor som i Midgård bor:
Och alla är dina släktingar, Óttar, din dåre!

Tabell 12

(tab 10 och 11)

Skelfi Halvdansson

född ca 480 i Ringerike, Buskerud, Norge - död 579 i Norge

Son till Halfdan den Gamle Hringsson, kung av Ringerike och Almveigu den kloka Eymundsdotter, drottning av Ringerike.

Hustru NN

Läs mer om honom här

Barn:

Skjold Skelfisson (tab 13)

Skilfir var kung av Vörs ( Vǫrs , nutida Voss i norra Hordaland i sydvästra Norge. Skelfir var far till Skjöld ( Skjǫldr ), far till Eirík, far till Alrek ( Alrekr ), far till Eirík den vältalige, far till Alrek den djärve ( Alrekr ) inn frækni ), far till Víkar ( Víkarr ), far till Vatnar ( Vatnarr ), far till två söner: Ímald ( Ímaldr ) och Eirík, denna Eirik är far till Gyda ( Gyða ) som var en av fruarna till Harald Fairhair kallades Skilfing-släktet eller Skjöldung-släktet

Tabell 13

(tab 12)

Skjold Skelfisson

född ca 516 i Ringerike, Buskerud, Norge - död ca 544 i Norge

Son till Skelfi Halfdarsson och NN

Läs mer om honom här

Hans hustru:

NN Budidotter av Norge

Läs mer om henne här

Barn:

Eirikr Skjoldarson (tab 14)

När Skelfi Halfdansson småkung av Voss, Norge föddes omkring 0485, i Hordaland, Norge, var hans far, Halfdan 'den gamle' Hringsson småkung av Ringerike, Norge, 37 och hans mor, Almveigu Eymundsdatter smådrottning av Ringerike, Norge, var 36. Han hade minst 1 son med Lofdi Halvdansson. Han dog omkring 0579, i Norge, vid 96 års ålder, och begravdes i Norge.

Tabell 14

(tab 13)

Eirikr Skjoldarson II, kung av Alrekstad alias Erik Fraekni el Fraekny

född ca 544 i Norge - död 580 i Norge

Son till Skjold Skelfisson och NN Budidotter av Norge

Läs mer om honom här

Hans hustru:

Prinsessan Hildis

född 531 i Jutland, egtvec, Vejle, Danmark

Läs mer om henne här

Barn:

1. Alrek Eiriksson (tab 15)

Tabell 15

(tab 14)

Alrek Eiriksson

Jarl de Sogne, Konge av Hordaland, Konge i Hardanger og Voss, Alrekstad

född ca 580 i Alrekstad, Hordaland, Norge - död ca 624 i Norge

Son till Eirikr Skjoldarson och prinsessan Hildis

Make till: Signe fra Voss och Geirhild Drifsdatter.

Läs mer om honom här

Hans hustru:

Geirhild Driftsdatter

född ca 585 i Ogdum, Rogaland - död 618 i Rogaland, Norge

Dotter till Drift av Sogn och Berthe Laon av Sogn.

Läs mer om henne här

Barn:

Kung Vikar Alreksson av Agder (tab 16)
Harald Alreksson, prins av Norger

Tabell 16

(tab 15

Kung Vikar Alreksson av Agder

född 618 i Ogdum, Rogaland - död 670 i Norge

Son till Alrek Eriksson och Geirhild Driftsdatter (dotter till Drift av Sogn och Berthe Laon av Sogn)

Gift med Signe

Läs mer om honom här

Barn:

1. Kung Vatnar Vikarsson av Hordaland (tab 17)

Tabell 17

(tab 16)

Kung Vatnar Vikarsson av Hordaland

född ca 665 i Agder, Norge - död mellan 730 och 760 i Bergen, Hordaland, Norge

Kung av Hordaland

Son till Kung Vikar Alreksson av Agder och Signe NN

Make till NN "ektefelle til kong Vatnar"

Läs mer om honom här

Barn:

Imald Vatnarsson
Vatnar Vatnarsson
Hjaldur Vatnarson
Kung Snjall Vatnarsson av Rogaland (tab 18)

Tabell 18

(tab 17)

Kung Snjall Vatnarsson av Rogaland

född ca 715 i Rogaland - död efter 765 i Glaumsten, Halland

Son till kung Vatnar Vikarsson och NN

Hustru: NN

Läs mer om honom här och här

Barn:

1. Einar "Egöski" Snjallson (tab 19)

Tabell 19

(tab 18)

Einar "Egdski" Snjallson av Rogland

född ca 765 i Agder, Rogaland

Son till kung Snjall Vatnarsson av Rogaland och NN

Hans hustru: Astrid NN

Läs mer om honom här och här

Barn:

Kung Ölver Barnekar (tab 20)
Ondot Einarsdotter

Tabell 20

(tab 19)

Kung Ölvir "Barnakarl" Einarsson av Rogaland

född ca 810 i Agder, Norge - död efter ca 841 på Island

Son till Einar Snjallsson och Astrid NN

Hustru NN

Läs mer om honom här och här

Barn:

Steinulf Enn Lagi Ölvesson
Steinmodur Ölvisson
Einar Ölvisson (tab 21)
Jorunn Ölvisdatter

Enligt Landnámabók var Ölvir barnakarl en stor man i Norge, och en stor viking. Han fick sitt efternamn för att han inte skulle kasta barn på spjutspetsar, som andra vikingar gjorde.

Tabell 21

(tab 20)

Einar Ölvirsson

född ca 831 i Eyjafjord, Eyjafjordsyssel, Island

Son till kung Ölver Barnekar och NN

Hustru NN

Läs mer om honom här

Barn:

Olav Einarsson Breid (tab 22)
Öfeigur "grettir" Einarsson
Hrolleif Einarsson

Tabell 22

(tab 21)

Olav Einarsson Breid (Ölvirsson)

född mellan 858 och 864 i Norge - död i Norge

Son till Einar Ölvirsson och NN

Make till Gudbjörg (Jarl) Ufeigsdotter Breid och Ekki vitad NN

Läs mer om honom här

Hans hustru:

Gudbjörg (Jari) Ufeigsdatter Breid

född ca 880 i Rogaland - död 923 i Norge

Läs mer om henne här

Dotter till:
Ufeig "Burlufot" Ivarson Beitil och NN av Dalene Gudbrandsdatter (dotter till Gudbrand Rodgeirsen av Dalene)
född ca 851 i Norge - död 880 i Oppland, Norge
Läs mer om honom här

Son till:
Ivar "Horsetail" Beitil av Oppland och hustru Beitil. Småkung i Rogaland.
född ca 820 i Norge - död 860 i Norge
Läs mer om honom här

Barn

Gudbrand "Kula" Olavsson (tab 23)
Ufeig Olavsson Grette
Þormóður "Skapti" Óleifsson

Tabell 23

(tab 22)

Gudbrand "Kula" Olavsson Breid

född ca 923 i Vik, Kvarn, Hordaland, Norge - död 970 i Gudbrandsalen, Sel, Oppland, Norge

Småkung på Opplandet, Norge

Son till Olav Einarsson Breid och Gudbjörk (Jari) Ufeigsdotter Breid

Läs mer om honom här och här

Hans hustru:

Ulfhilde Thorasdottir

född ca 927 i Vestfold, Norge - död ca 978 i Gurbrandsalen, Oppland, Norge

Dotter till:
Hallur Moshals Audunarsson och Thora Audunarsdottir Moshals

(född ca 890 - död ca 930 i Norge. Dotter till Audun Björnason Skökull och Tordis Thorgrimsdatter. Audun Björnasson var i sin tur son till Björn Hunda-Steinarson som i sin tur var son till Earl Hunda-Steinar i England och Ålov Ragnarsdatter)
född 5/7 880 i Vestfold - död ca 930 i Vestfold, Norge
Läs mer om honom här och här

Hallur Moshals Audunarsson var son till:
Audunar Moshals född ca 815 - död ca 875 och NN
Läs mer om honom här

Barn:

Isrid Gudbrandsdatter
Hallkjell Gudbrandsson
Åsta Gudbrandsdatter, drottning av Norge (tab 24)
Orm Gudbrandsson
Jarl av Ollandene, Norge
Ulvhild Gudbrandsdatter
Tore Gudbrandsson
Torny Gudbrandsdatter

Gudbrand Kula (Gudbrand Olavsson Kula) (född ca 923, död 970) från Uppländerna. Han är ihågkommen eftersom han var far till Åsta Gudbrandsdatter från Vestfold (född 970), och därmed farfar till de senare kungarna Olav den Helige och Harald Hardråde. Han var gift med Ulvhild.
Gudbrand nämns i Snorre Sturlasons saga om Olav Tryggvasson och i Den legendariska sagan om Olav helgonet.

Åsta Gudbrandsdatter var gift med Vestfoldskungen Harald Grenske. Enligt Snorre Sturlasson åkte Harald till Sverige och friade till Sigrid Storråde eftersom hon var av bättre blod än den hustru han hade. Sigrid avslog förslaget och dödade honom genom att dricka honom full och bränna in honom.

Gudbrand bodde i nuvarande Hole kommun, som Åsta flyttade tillbaka till när Harald Grenske dödades 995, samma år som helgonet Olav föddes. Gudbrand deltog i uppfostran av sin dotter Olav tills Åsta gifte sig med Sigurd Syr (Halvdansson). Åsta födde senare Olavs halvbror, den senare kung Harald Hardråde Sigurdsson. Hon hade även sönerna Guttorm Sigurdsson och Halvdan Sigurdsson samt dottern Ingerid Sigurdsdatter.

Tabell 24

(tab 23)

Åsta Gudbrandsdatter, Drottning av Norge (Astrid)

född ca 970 i Vestfold - död 1020 i Buskerud, Norge

Drottning av Norge, Drottning av Ringerike

Dotter till Gudbrand "Kula" Olavsson och Ulfhild Thorasdatter.

Maka till Harald Grenske och Sigurd Halfdansson Syr.

Läs mer om henne här och här

Hennes make:

Kung Sigurd Syr Halfdansson (Halfdansson)

Kung av Rinerike, Kung av Norge

född ca 970 i Rise, Ringerike, Buskerud, Norge

- död i februari 1018 i Stein i Hole, Ringerike, Buskerud, Norge

Läs mer om honom här och här

Kung Sigurd Halfdansson var son till:

Kung Halvdan "Den Grå" Sigurdsson (ca 924-1018 i Hadafylke) och

Tora Ranesdatter Rise.

Tora var dotter till:

Rane "Smalnese" Hroison Mjonev eller "Hrani den vittreste" ohh Snaefrid Svassesdatter Hroison Mjonev)

Läs mer om dem här

Rane "Smalnäsa" var son till:
Hroi "den Vite" av Grönland född ca 900 på Grönland - död ca 950 och NN
Han var kungens administratör på Grönland.
Läs mer om honom här

Barn med Harald Grenske:

1. Olav Haraldsson den helige, kung av Norge

Barn med Sigurd Halfdansson Syr:

Halvdan Sigurdsson av Stein
Gunhild Sigurdsdatter
Guttorm "Gudröd" Sigurdsson
Ingrid Sigurdsdatter av Västfold
Harald III Hårdråde, Kung av Norge (tab 25)

Åsta Gudbrandsdatter

(d. omkr. 1020/1030) var mor til Olav den helige i sitt første ekteskap (med Harald Grenske), og mor til Harald Hårdråde i sitt annet ekteskap (med Sigurd Syr). Far hennes var ifølge Snorres Olav Tryggvasons saga "Gudbrand på Kula" på Opplandene. Snorre forteller også at både Åsta og ektemannen Sigurd skal ha blitt døpt på Ringerike av Olav Tryggvason i ca 998.

Sigurd Syr (död ca 1018) var en lokal småkung som av sagalitteratur är knuten till en stor gård på Ringerike. Han är mest känd som styvfar till Olav den Helige (995–1030) och far till Harald Hardråde (1015–1066), som båda blev kungar i Norge på 1000-talet.

Sagan berättar att Sigurd Syr var son till Halvdan Sigurdsson, sonson till Sigurd Haraldsson Rise, och sonsons son till Harald Hårfagres söner. Men tvivel har väckts om dessa familjeband på senare tid.

Sigurd var en god bonde, men en dålig krigare enligt Snorre, men ingen vet varifrån han fått den informationen. Sigurd var gift med Åsta Gudbrandsdatter, som var mor till både Olav (den Helige) och Harald (Hardråde), sedan hennes förste man, Harald Grenske (som var Olavs far), avlidit. Han brändes inne av Sigrid Storråde, enligt sagalitteraturen. Sagan berättar vidare att Sigurd stod vid sidan av Olav under slaget vid Nesjar år 1016. Det var också honom som Olav vände sig till för att få råd och hjälp, när han ville bygga upp en armé i Norge.

Vissa tror att den stora gården Sigurd Syr bodde på var Stein (belägen söder om Steinsletta i dagens Hole kommun). Stein är känd från sagalitteraturen och sägs ha varit konungssäte för Halfdan den svarte, som var far till Harald Hårfagre. Sigurd var "busysselmann" (läs småkung/storbonde) enligt källorna och kan ha ägt flera gårdar, som Gjermundbu i dagens Haugsbygd. År 1943 gjordes på Gjermundbugården ett särskilt rikt fynd från vikingatiden, det så kallade Gjermundbufyndet, från vilket bland annat den berömda Gjermundbuhjälmen och ett praktfullt svärd ingår. Det har sedan dess spekulerats i om fyndet kan ha varit kopplat till ättlingar i släkten Hårfarge, utan att detta på något sätt kunnat dokumenteras. Andra nämner också att den gamla storgården Bønsnes vid Tyrifjorden och ytterligare andra kan tänka sig att andra stora gårdar i centrala Ringerike kan ha varit Sigurds säte men var denna säte låg är idag okänt.

Epitetet sýr brukar tolkas som sugga, i betydelsen att en sugga rotar i jorden. Historikern P. A. Munch trodde att det berodde på att han var så mån om lantbrukare.[9] Eftersom Sigurd var en respekterad man av hög anseende måste vi anta att efternamnet var en hederstitel. Om tolkningen stämmer kan det därför tyda på att Sigurd Syr var en skicklig bonde, men det vet man inte med säkerhet.[9] Det finns andra tolkningar, varav särskilt en är intressant. Det tolkar efternamnet som att det har med släktskap att göra.

Hole kommun har tagit Sigurd Syr som inkomst för sitt kommunvapen, genom att namnge honom som en av de fyra kungar som symboliseras av kronorna. Om han var holeværing eller hade en plats på något av de andra stora godsen i Ringeriksdistriktet är dock högst oklart.

Tabell 25

(tab 24)

Kung Harald III Hårdråde Sigurdsson, Kung av Norge

Kung av Norge 1046-1066

född ca 1015 i Bönsnes, Hole, Buskerud, Norge - död 25/9 1066 vid Stamford Bridge, East Riding of Yorkshire, Yorkshire and the Humber, England (Storbritannien) Dog i slaget vid Stamford Bridge.

Begravd i Trondheim.

Son till Sigurd Halfdansson Syr och Åsta Gudbrandsdatter, drottning av Norge.

Make till Elisabeth Ellisif Yaroslawna av Kiev och Tora Torberger till Giske.

Läs mer om honom här och här och här och här och här och här och här

Ladda ner SR:s program om Harald Hårdråde del 1-2 här

Hustru I:

Elisabeth Ellisif Yaroslawna Rurikid av Kiev

född ca 1032 i Kiev, Rus - död 1070 i Östlandet, Norge

Dotter till Yaroslav den Wise och Ingegerd Olavsdotter av Sverige, dotter av Olof Skötkonung.

Hennes barn med maken*

Maka till Harald Hårdråde och Svend Estridsen

Läs mer om henne här

Hustru II

Tora Torberger til Giske, drottning av Norge

född 1026 i Aurland, Sogn og Fjordane, Norge - död 1070 i Danmark. Begravd i Roskilde, Danmark.

Hennes barn med kungen markerade **.

Dotter till Torberg Arnesson av Giske och Ragnhild Erlingsdotter av Sola.

Tora var exmaka till danske kungen Sven Estridsson och hade också ihop det med svenske kungen Håkan den Röde.

Läs mer om henne här och här

Tora var dotter till:
Erling Skjalgsson född 975 - död 1028. Hövding ämbetsman hos kungen Olav Tryggvason. i Sola på Jaeren. Läs mer om honom här

Barn:

Ingegerd Haraldsdatter av Norge*
Maria Haraldsdatter av Giske*
Drottning Ragnhild Maria Haraldsdatter of Man*
Magnus Haraldsson II** född ca 1049 - död 1069
Olav Kyrre, kung av Norge** född ca 1050 - död 1093 (tab 26)

Harald Hårdråde (Sigurdsson)
(fornnordiska: Haraldr harðráði Sigurðarson) också känd som Harald Bulgarbrännaren, född 1015, son till Sigurd Syr och Åsta (ej att förväxla med Astrid "Asta" Olofsdotter, Haralds halvbror Olof den heliges hustru), död 25/9 1066 i slaget vid Stamford Bridge i Enland. Han var kung av Norge 1045–1066.

Harald Hårdråde, kung av Norge
Harald Hårdråde var gift med Ellisif, Elisabet av Kiev, dotter till Jaroslav I och Ingegärd Olofsdotter Sverige.

Han uppges i den senare sagalitteraturen vara Oslos grundläggare. Utgrävningar tyder dock på att Oslos bebyggelse är äldre, men Kungsgården och Mariakyrkan anses vara från Harald Hårdrådes tid.

Harald föddes i Ringerike, Norge. Hans mor var Åsta Gudbrandsdatter i sitt andra äktenskap med Sigurd Syr. Åsta hade tidigare varit gift och blivit mor till Olof Haraldsson. Harald Sigurdsson visade tidigt tecken på stora ambitioner och beundrade sin 20 år äldre storebror Olof. Olof var en framgångsrik viking och plundrade i svenska farvatten och runt Danmarks kuster. År 1015 utropade han sig till kung av Norge

och fortsatte härnadståg mot sin jämnårige rival Knut den store av Danmark. År 1025 förlorade Olof och den svenske kungen Anund Jakob ett sjöslag vid Helgeå i Skåne. De norska jarlarna blev missbelåtna och valde Håkon Eriksson ladejarl som regent under Knut den store 1028. Olof Haraldsson tog med sig sin halvbror Harald och flydde till Gårdarike.

Slaget vid Stiklestad
När Håkon Eriksson drunknade vid ett härnadståg 1029 såg Olof Haraldsson en möjlighet att återta makten. På vägen till Norge från Gårdarike samlade han bönder och krigare från Sverige, Norge och Island och gick in i Tröndelag med 7000 man under flera kända hövdingar. Vid Verdal stod Slaget vid Stiklestad. Olof Haraldsson dödades och bondehären vann slaget. Harald Sigurdsson flydde till Sverige och fortsatte sedan till Gårdarike.

Nordsjöväldet 1016-1042
under Knut den store.

Harald i Gårdarike
I Sverige träffade Harald andra svenskar som deltagit i stridigheterna i Stiklestad. År 1031 seglade de till Gårdarike och fick tjänst hos storfursten Jaroslav I av Kiev som var gift med Ingegärd, dotter till Olof Skötkonung och syster till den dåvarande svenske kungen Anund Jakob. Harald stannade några år i Kievriket och deltog tillsammans med andra nordmän i strider mot polackerna. 1034 reste Harald vidare med femhundra krigare till Bysantinska riket där de fick tjänst i Väringaardet hos Mikael IV i Miklagård.

Värvning i Bysantinska riket
Den bysantinske kejsaren styrde över alla riken i östra Medelhavet till södra Italien. På 1000-talet började arabiska pirater härja i Egeiska havet. Harald och hans män fick tjänst i kejsarens flotta med uppdrag att skydda Miklagård och bekämpa piraterna. Många pirater tillfångatogs och dödades eller blev sålda som slavar.

Sicilien
På 1030-talet anlände många normandiska krigare till Italien och blev legosoldater hos kejsare och kungar som stred om makt och mark. Bland dem kom tre söner till Tankred av Hauteville.]

År 1038 hade kejsar Mikael fått kontroll över Mindre Asien och skickade sin general Maniakes till Italien för att återerövra Sicilien. Harald Hårdråde och hans krigare deltog i fälttåget. Maniakes anlitade också normandiska krigare. Efter tjänst med de kejserliga styrkorna steg Harald Hårdråde i graderna till manglavites, en hederstitel.
Efter att ha kämpat mot bulgarerna på Balkan utnämndes han till livvaktsofficer, spatharokandidates.

Återkomst till Skandinavien

Mynt slaget för
kung Harald Hårdråde

Efter att Mikael IV dött blev Harald involverad i tronstridigheterna, och tog ställning mot Mikael V Kalafates som också förlorade mot änkekejsarinnan Zoë. Harald påstod sig vara den som personligen stuckit ut kejsarens ögon. Harald önskade efter detta resa norrut, men Zoës nye make, kejsar Konstantin IX Monomachos, nekade Harald detta. Han flydde därför med en stor förmögenhet och gifte sig med storfurst Jaroslavs dotter Ellisif (Elisaveta/Elisabet) i Kiev.

År 1045 reste Harald Hårdråde till Sverige och anlände till Sigtuna.

Han gjorde anspråk på den norska tronen, vilket erkändes året därpå. Harald blev då medregent till sin brorson Magnus den gode.

Kung av Norge
Vid Magnus död två år senare var Harald Hårdråde ensam kung. Han föresatte sig att återupprätta Nordsjöväldet som hade upphört 1042.

Harald angrep Danmark med norska flottor, och danske kungen Sven Estridsson gick en augustikväll 1062 till attack mot Harald, ett slag som ägde rum vid Nissans mynning utanför Hallands kust. Sven förlorade och lyckades med nöd klara sig i land. Fred slöts på Danaholmen i Göta älv.

Slaget vid Stamford Bridge
År 1066 seglade Kung Harald till England med 300 skepp. Han erövrade Scarborough som grundats av norska vikingar på 900-talet. Därefter seglade vikingarna uppför floden Humber och gick i land vid byn Riccall söder om York. Där mötte de två engelska styrkor under grevarna Edwin of Mercia och Morcar of Northumbria. Dessas styrkor besegrades och Harald hade därmed nått sitt mål. Men den 25 september 1066 inträffade en ny drabbning vid Stamford Bridge. Kungen träffades av en pil i strupen och dog omedelbart. Detta markerade slutet för Vikingatiden.

Den 14 oktober 1066 invaderade Normander södra England och Slaget vid Hastings ägde rum. Vilhelm Erövraren blev kung av England efter de angllosaxiska kungarna.

Tora Torbergsdotter,

född 1025 på Giske i Möre og Romsdal, dödsår okänt, var drottning av Norge, gift med kung Harald Hårdråde omkring 1048 och mor till de norska kungarna Olav Haraldsson och Magnus Haraldsson.
Tora tillhörde den mäktiga Giskeätten. Hennes föräldrar var Torberg Arnesson och Ragnhild Erlingsdatter, Erling Skjalgssons dotter.

Tabell 26

(tab 25) (se även tab 43)

Kung Olav Kyrre den fredlige Haraldsson av Norge.

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff f) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff f)

född ca 1050 i Norge - död 22/9 1093 död av sjukdom på hösten. Begravd i Trondheim.

Son till Harald Hårdråde, kung av Norge och hans frilla Tora Giske.

Make till drottning Ingerid Svendsdatter av Danmark,

Partners: Thora Ragnvaldsdottir och Thora Arnesdatter Låge

Läs mer om honom här och här och här och här och här och här och här

Frillan Thora:

Det är många bud i källorna om vem denna kvinna var, Olav Kyrres älskarinna som födde honom den ende sonen Magnus Barfot. Hon kallas:

Tora Joansdatter utan hänvisning till familj
Tora Ragnvaldsatter, ättling av stamfadern Fornjotur från Finland (tab 1)
Tora Jonsdatter (Arnesdatter) född 1054, dotter till Jon Arnasson (1028-1098)
Tora Arnesdatter Låge kallas hon på Geni där Project MedLands Norway Kings gör allt för att bevisa hennes identitet som följer nedan. Läs mer om henne här

På Sidan om Magnus Barfot skriver Wikipedia så här:
Magnus föddes omkring slutet av 1073 som ende son till kung Olaf Kyrre.

Hans mors identitet är osäker; hon identifieras som:

Tora Arnesdatter (dotter till annars okända Arne Låge) i Morkinskinna och Fagrskinna , som
Tora Joansdatter i Heimskringla, Hrokkinskinna och Hryggjarstykki och
en icke namngiven dotter till "Ragnvald jarl" från Godöy, Sunnmöre i släkttexten Af en gl. ætleg (allmänt känd som Sunnmørsættleggen ).

Den historiska konsensus (inklusive PA Munch och Claus Krag har gynnat Tora Arnesdatter, men även de andra påståendena har fått stöd. Anders Stølen har hävdat att hon var en dotter till Ragnvald jarl (som har identifierats som Rognvald Brusason, jarl av Orkney av Ola Kvalsund), medan historikern Randi Helene Førsund har ansett Tora Joansdatter mer trolig.

Jag har valt att gå vidare på Tora Andersdatter Låge.

Om det är fel går Thora Arnesdatter Låge med anor i det följande samt tabellerna 30-43 bort i sin helhet.

Efter Olavs död gifte sig Thora med hövdingen Brynjulv Ulvalde på Vettaland i Ranrike (nu Vättland i Skee socken, Bohuslän), och de hade tillsammans dottern Skjaldvor,
Källa: Norsk biografisk leksikon

Thora Arnesdatter Låge (tab 43)

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff m) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff m)

född 1055 i Gudöy eller Blindheim, Sunnmöre, Norge

Läs mer om henne här

Dotter till:
Arne Arnesson Lagi "Den korte" Giske (Arne Låge) och

NN Saebjörnsdatter* (se nedan samt tab 42)
född född 1035 i Giske Möre og Romsdal - död 1050 i Blindheim, Sunnmöre, Norge
Läs mer om honom här

Son till:
Arne Arnesson Giske och Gjertrud Erlingsdatter på Sola
född ca 1000 i Giske - död ca 1040 i Giske
Lendman i Romsdal
Läs mer om honom här

Son till:

Arne Armodsson av Giske och Tora Torsteinsdatter Galge
född ca 965 i Giske - död ca 1024 i Giske

Han var kung Olav den Heliges länderman, adelsman

Läs mer om honom här

Son till:
Jarl av Möre Arnmod Arnvidsson och NN
född ca 945 i Giske - död 986 i Hjörungavåg, Hared, Möre og Romsdal i Norge
Läs mer om honom här

Son till:
Arnvid Thorarensson, Småkung på Sunnmöre, Morejarl
född ca 913 i Onunfjojrd, Giske - död ca 1000 i Onundfjord, Möre og Romsdal, Norge
Läs mer om honom här

Son till:
Thoraren Finnvidsson av Möre och NN Amvidsdatter
född ca 881 i Onundfjord, Möre og Romsdal - död ca 912 i Hjörundfjord, Örsta, Möre og Romsdal
Läs mer om honom här

Son till:
Finnvid den Fundne, Finnvid Fundinn
född ca 857 i Onundarfjord, Stranda, Möre og Romsdal - död ca 881 i Möre og Romsdal
Läs mer om honom här

*NN Saebjörnsdatter
född 1025

Gift med Arne Arnesson Lagi "Den korte" Giske (Arne Låge)

Läs ner om henne här

Dotter till:
Saebjörn Torleifsson av Agder och NN (tab 41)
född 960 i Agder
Läs mer om honom här

Son till:
Thorleif den Vise Horda-Kårasson och NN (tab 40)
född ca 896 i Moster, Bömio, Hordaland, Norge
Läs mer om honom här

Son till:
Horda-Kåre Aslaksson, Hövding i Hordaland i allians med kung Harald Hårfager (tab 39)
Make till NN Torlefsdatter (dotter till Torleiv Rolvsaeting Spake född ca 860)
född 837 - död i Hordaland
Läs mer om honom här

Son till:
Aslak Kåresson, Hövding i Hordaland och NN Olmodsdatter (tab 38)
(dotter till Olmod Isolvsson och NN Isolvsson)
född mellan 825 och 831 i Hordaland, Norge
Läs mer om honom här

Son till:
Bifra-Kåre Aunarsson (Ånsson) och NN (tab 37)
född ca 820 i Norge
Läs mer om honom här

Barn:

med Thora Arnesdatter Låge

1. Magnus Olavsson Barfot (tab 27 och 44)

Han var en vacker gosse som lovade gott, han växte upp i hären hos kungen

Olav Haraldsson Kyrre
(den stillsamme; även känd som Olav bonde och i historielitteratur som Olav III), född cirka 1050, död 22 september 1093 av sjukdom i Håkeby i bohuslänska Tanum, begravd i Nidaros (nuvarande Trondheim), son till Harald Hårdråde, var kung av Norge från 1067 till sin död. Han fick sitt tillnamn Kyrre eftersom han inte förde några krig och inte uträttade några stordåd.

Under hans regeringstid ökade handeln i Norge, fred varade och han stärkte kungamakten. Hans korta saga i Heimskringla slutar: "Han var en mycket omtyckt kung och Norge hade blivit mycket rikare och fått större heder under hans välde."

Olav deltog vid slaget vid Samford Bridge i England där hans far Harald stupade. Olav följde sin far under invasionen av England år 1066. Han var dock bara 16 år gammal vid slaget vid Stamford Bridge den 25 september 1066. Han stannade kvar och vaktade skeppen vid Riccall och deltog inte i striderna. Efter det norska nederlaget seglade han med resterna av den norska styrkan tillbaka till Orkney, där de tillbringade vintern. Hemresan till Norge ägde rum sommaren 1067.

Efter sin fars död delade Olav kungariket med sin bror Magnus II (Magnus II Haraldsson), som hade blivit kung året innan. När kung Magnus dog år 1069 blev Olav ensam härskare över Norge.

Under hans regeringstid upplevde Norge en sällsynt lång period av fred. Han avstod från en offensiv utrikespolitik och skyddade istället Norges suveränitet genom avtal och äktenskapsförbindelser. Inom riket betonade han kyrkans organisation och moderniseringen av kungariket. Detta resulterade bland annat i en omorganisering av livvakten och åtgärder som gjorde att viktiga städer, särskilt Bergen, bättre kunde tjäna som kunglig residens. Enligt Snorre Sturlusons Heimskringla sägs Olav ha grundat staden Bergen (ursprungligen kallad Bjørgvin).

Harald Hårdrådes död och det allvarliga nederlaget som norrmännen led 1066 frestade den danska kungen Svend Estridsen att förbereda ett angrepp på Norge. Kung Svend kände sig inte längre bunden av vapenvilan som han ingått med Harald Hårdråde 1064, eftersom den endast skulle gälla under de två kungarnas livstid. Olav slöt dock fred med kung Svend och gifte sig med kungens dotter Ingerid. Senare gifte sig Olavs halvsyster Ingegerd med kung Svends son Olav. Även om det förekom några angrepp på England från danska styrkor, bestod freden mellan Danmark och Norge. Olav slöt också fred med Vilhelm Erövraren av England.

Kung Olav bröt med sin fars linje i förhållandet till kyrkan. Harald Hårdråde hade en pågående konflikt med ärkestiftet Bremen på grund av ärkebiskopens auktoritet över den norska kyrkan. Till skillnad från sin far erkände Olav denna auktoritet fullt ut. Politiska överväganden kan ha legat bakom denna försonliga inställning, liksom Olavs intresse för kyrkans organisation. Fram till hans tid hade biskoparna varit en del av kungens hov och rest med honom runt om i landet för att ta hand om kyrkliga angelägenheter medan kungen tog hand om världsliga frågor. Biskoparna etablerade fasta residens i Oslo, Nidaros och Bergen. Kung Olav tog också initiativ till byggandet av kyrkor, inklusive Kristkyrkan i Bergen och Nidarosdomen i Trondheim.

Olav stärkte kungens makt och införde gillesystemet i Norge. Det finns starka indikationer på att regeringen under kung Olav började skriva ner provinsiella lagar i större utsträckning. Den norska lagen Gulatingsloven skrevs troligen ner för första gången under hans regeringstid.

Kung Olav dog av sjukdom den 22 september 1093 i Haukbo, Ranrike, då en del av Norge (nu Håkeby, Tanums kommun, Sverige). Han begravdes i Nidarosdomen. Hans äktenskap med Ingerid resulterade inte i några barn. Hans efterträdare som kung, Magnus III, kallad Magnus Barfot (Magnus Berrføtt), erkändes som hans utomäktenskapliga son.

Olav anses som grundare till Bergen ca 1070

Olav Kyrre var gift med Ingrid Svensdotter dotter till den danske kungen Sven Estridsson. Kyrre fick sonen Magnus med Tora Joansdotter. Magnus, som kom att kallas "barfot", blev hans efterträdare, tillsammans med kusinen Hakon Magnusson kallad "toresfostre". Olav Kyrre räknas som den norska staden Bergens grundläggare.

Frillan Thora:

Det är många bud i källorna om vem denna kvinna var, Olav Kyrres älskarinna som födde honom den ende sonen Magnus Barfot. Hon kallas:

Tora Joansdatter utan hänvisning till familj
Tora Ragnvaldsatter, ättling av stamfadern Fornjotur från Finland (tab 1)
Tora Jonsdatter (Arnesdatter) född 1054, dotter till Jon Arnasson (1028-1098)
Tora Arnesdatter Låge kallas hon på Geni där Project MedLands Norway Kings gör allt för att bevisa hennes identitet som följer nedan. Läs mer om henne här

På Sidan om Magnus Barfot skriver Wikipedia så här:
Magnus föddes omkring slutet av 1073 som ende son till kung Olaf Kyrre. Hans mors identitet är osäker; hon identifieras som:

Tora Arnesdatter (dotter till annars okända Arne Låge) i Morkinskinna och Fagrskinna , som
Tora Joansdatter i Heimskringla, Hrokkinskinna och Hryggjarstykki och
en icke namngiven dotter till "Ragnvald jarl" från Godöy, Sunnmöre i släkttexten Af en gl. ætleg (allmänt känd som Sunnmørsættleggen ).

Den historiska konsensus (inklusive PA Munch och Claus Krag har gynnat Tora Arnesdatter, men även de andra påståendena har fått stöd. Anders Stølen har hävdat att hon var en dotter till Ragnvald jarl (som har identifierats som Rognvald Brusason, jarl av Orkney av Ola Kvalsund), medan historikern Randi Helene Førsund har ansett Tora Joansdatter mer trolig.

Jag har valt att forska på Tora Andersdatter Låge.

Om det är fel går Thora Arnesdatter Låge med anor ovan samt tabellerna 30-43 bort i sin helhet.

Tabell 27

(tab 26)

Kung Magnus Barfot Olavson av Norge

född ca 1073 i Vik, Norge - död 24/8 1103 nära floden Quoile, Connaugt, Ulster, Irland. Dödad i ett slag när han invaderade Irland. Begravd i St atricks Church, Downpatrick, Ulster, Ireland.

Son till Olav Kyrre, kung av Norge och Thora Arnesdatter Låge (tab 26 och 43)

Se tabell 44.

________________________________________________________________________________

Tabell 30

(tab 5)

Gjöa (Goi) Thorrisdotter, drottning av Norge

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff ff ff m) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff ff ff m)

född ca 555 i Finland - död i Hedmark, Norge

Dotter till Kung Thorri Snaersson av Kvenland.

Läs mer om henne här

Gift med:

Kung Hrolf av Kullen Svadisson i Oppland

Kung Rolf Svadesson av Berg i Hedmark

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff ff ff f) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff ff ff f)

född ca 560 i Dovre, Oppland, Norge - död ca 620 i Hedmark, Norge

Kung i Hedmark

Son till:

Svadi "Jätten" Hjovardsson av Dovre och Ashild Öysteinsdatter

född ca 530 i Dovre, Oppland, Norge

Läs mer om honom här

Son till:
Kung Hjorvard Helgesson på Skjaelland och Helga Fridleifsdatter av Lejre (dotter till kung Eystein Hårdråde av Hedmark ohh Solveig Hårdråde Halvdansdatter)

född ca 385 i Tune, Sarpsborg - död ca 450.
Läs mer om honom här

Son till:
Kung Helge Hjorvardsson av Tune och Svava Eylimsdotter
född ca 400 i Tune, Sarpsborg
Läs mer om honom här

Son till:
Kung Hjorvard Heremodsson av Tune och Sigrinn Svaavesdatter
född ca 460 i Tune, Sarpsborg - död ca 520
Läs mer om honom här

Barn:

Solvi Hrolfson (tab 31)
Kung Gard Rodulfsson Agde

Ur Orkneyingers saga:

1. Det var en konung som hette Fornjot, han rådde över de länder som kallas Finland och Kvenland; det är öster om den havsviken som går norrut för att möta Gandvik; som vi kallar Helsingbighten. Fornjot hade tre söner; en hette Hler, som vi kalla Ægir, den andre Logi, den tredje Kari; han var far till Frost, far till Snow den gamle, hans son hette Thorri; han (Thorri) hade två söner, den ene hette Norr och den andre Gorr; hans dotter hette Goi.

Thorri var en stor offer, han hade ett offer varje år vid midvintern; att de kallade Thorris offer; därav fick månaden sitt namn. En vinter kom detta vid Thorris offer, att Goi var vilsen och borta, och de gav sig iväg för att söka efter henne, men hon hittades inte. Och när den månaden gick bort, lät Thorri dem ta för att offra och offra för detta, för att de säkert skulle veta var Goi var gömd. Att de kallade Gois offer, men trots allt kunde de ingenting höra av henne.

Fyra vintrar efter att dessa bröder svor ett löfte att de skulle söka efter henne; och dela så sökandet dem emellan, att Norr skulle söka på land, men Gorr skulle söka utmarkerna och öarna, och han gick ombord på skeppet. Var och en av dessa bröder hade många män med sig. Gorr höll fast med sina skepp ut längs havsbukten och så in i Allands (1) hav; efter det betraktar han de svenska ärren vida omkring och alla de öar, som ligga i det östliga salthavet; efter det till Gothlands ärren och därifrån till Danmark och ser där alla öarna; han fann där sina fränder, de som kommo från Hler den gamle ut ur Hlers ö, (2) och han höll då kvar med sin resa och hör ingenting om sin syster. Men hans bror Norr bjöd tills snö låg på hedarna, och det gick bra på snöskot.

Därefter drog han ut från Kvenland och innanför havsbukten, och de kommo dit där de män var som kallas lappar, alltså längst bak i Finmarken. Men lapparna ville förbjuda dem en passage, och där uppstod en strid; och att makt och magi följde Norr och hans män; att deras fiender blevo som svin (3) så snart de hörde krigsropet och såg vapen dragna, och lapparna tog sig till flykten. Men Norr gick därifrån västerut på Kölen, (4) och var länge ute, så att de inte visste något om människor, och sköt djur och fåglar till kött åt sig; de fortsatte tills de kom, där vattnet vände västerut från fjällen. Sedan gick de längs med vattnet och kommo till havet; där framför dem låg en fjord lika stor som en havsvik; det var en mickel tilths, och stora dalar kom ner till fjorden.

Det blev folksamling mot dem, och de gjorde sig genast redo till strid med Norr, och deras strid blev som man ville. Allt det folket föll eller flydde, men Norr och hans män övervann dem som ogräs över sädesfält.Norr gick runt hela fjorden och lade den under sig och gjorde sig till konung över de härader som lågo där inne i fjorden. Norr stannade där över sommaren tills det snöade på härdarna; sedan formade han sin bana upp längs dalen som går söderut från fjorden; den firten heter nu Drontheim. Några av sina män låter han gå kusten runt Mæren; han lade under honom allt han kom. Och när han kommer söderut över fjället, som låg söder om dalviken, gick han fortfarande söderut längs dalen, tills han kom till ett stort vatten, som de kallade Mjösen.

Sedan svänger han åter västerut upp på fjället, eftersom det hade blivit honom berättat att hans män hade kommit värst undan den kung som hette Sokni. Sedan kommo de till den härad som de kallade Valders. Därifrån gick de till havet och kommo in i en lång fjord och en smal, som nu kallas Sogn; det var deras möte med Sokni, och de hade där en mickelstrid, eftersom deras trolldom inte hade något grepp om Sokni. Norr gick hårt fram, och han och Sokni kom till handslag. Där föll Sokni och många av hans folk.

2. Därefter gick Norr in i fjorden som går norrut från Sogn. Där hade Sokni regerat tidigare i det som nu kallas Soknis dal. Där stannade Norr länge, och det heter nu Norafirth. Där kom hans bror Gorr till mötes, och ingen av dem hade då hört något om Goi. Även Gorr hade lagt under honom hela det yttre landet som han hade tagit sig söderut, och sedan delade de bröderna landet mellan sig. Norr hade hela fastlandet, men Gorr ska ha alla de öarna mellan vilka och fastlandet han passerar i ett skepp med fast roder.

Och efter det far Norr till Upplandet och kom till det som nu kallas Heidmörk (5); där regerade den kung som hette Hrolf från berget; han var son till jätten Svadi från norr om Dovrefellet. Hrolf hade tagit bort från Kvenland Goi, Thorris dotter; han gick genast till mötes med Norr och erbjöd honom enskild strid; de kämpade länge tillsammans och ingen blev sårad. Därefter gjorde de sitt tvist, och Norr fick Hrolfs syster, men Hrolf fick Goi till hustru.

Därifrån vände Norr tillbaka till det rike, som han hade lagt under honom, att han kallade Norge; han styrde det riket medan han levde, och hans söner efter honom, och de delade landet mellan sig, och så började rikena att bli mindre och mindre när kungarna blev fler och fler, och så delades de in i provinser.

Resten av texten finns här

Tabell 31

(tab 30)

Kung Solvi Hrolfson av Hordaland alias Sölve Rolfsson

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff ff ff) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff ff ff)

född ca 620 i Hedmark, Norge

Son till kung Hrolf av Kullen Svadisson i Oppland och Goi (Gjöa) Thorrisdotter

Läs mer om honom här

Hustru NN

Barn:

1. Kung Kaun Sölvason av Hordaland (tab 32)

Tabell 32

(tab 31)

Kung Kaun Solvason av Hordaland av Hordaland

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff ff f) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff ff f)

född ca 655 i Bergi, Hedmark, Norge. Död där.

Son till: kung Solvi Hrolfson och NN

Hustru NN

Läs mer om honom här

Barn:

1. Svina-Bodvar Kaunsson (tab 33)

Tabell 33

(tab 32)

Svina-Bodvar Kaunsson, kung av Hordaland

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff ff) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff ff)

född ca 685 i Norge

Son till kung Kaun Sölveson av Hordaland

Hustru NN

Läs mer om honom här och här

Barn:

1. Thorir Svina-Bodvarsson, kung av Hordaland (tab 34)

Bodvar Svina Kaunsson

(med smeknamnet Svinet , f. 685) var en vikingahövding i Bergi, Hedmark, kung av Hordaland. Han var son till Kaun Solgasson och far till Thorir Svina Dodvarsson. Flera nybyggare i Samväldet Island hävdade att de var ättlingar till Bodvar.

Tabell 34

(tab 33)

Thorir Svina-Bodvarsson, kung av Hordaland

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff f) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff f)

född ca 730 i Norge

Son till Svina-Bodvar Kaunsson och NN

Hustru NN

Läs mer om honom här

Barn:

1. Om Hyrna Thorisson (tab 35)

Thorir Svina Bodvarsson

(med smeknamnet Svinet , f. 712) var en vikingahövding, kung av Hordaland. Han var son till Bodvar Svina Kaunsson och far till Örn Hyrna Thorisson. Flera nybyggare i Samväldet Island hävdade att de var ättlingar till Bodvar.

Tabell 35

(tab 34)

Orn Hyrna Thorisson (Horn Thoresson) kung av Hordaland

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff ff)

Kung av Hordaland. Född ca 770 i Norge

Son till Thorir Svina-Bodvarsson och NN

Hustru NN

Läs mer om honom här

Barn:

1. Aun Örna Hyrnasson (tab 36)

Tabell 36

(tab 35)

Aun Örna-Hymasson (Arnarson) (Ån Örnsson) alias "Örnen" och Kung av Kent?

Vikingahövding och kung av Hordaland.

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff f) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff f)

född ca 790 i Hordaland, Norge - död ca 820 i Norge

Son till Orn Hyrna Thorilsson

Hustru NN

Läs mer om honom här

Barn:

Thorleiv "Hvalaskuf" Aunsson
Aslak Bifra-Kåre (Bifrakari) Aunsson (tab 37)

Tabell 37

(tab 36)

Aslak Bifra-Kåre (Bifrakari) Aunsson

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff ff)

född ca 820 i Norge. Kung av Voss.

Son till Aun Örna-Hyrnasson och NN

Hustru NN

Läs mer om honom här och här

Barn:

1. Aslak Kåresson, härtig i Hordaland (tab 38)

Aslak Bifrakari Aunsson

(eller Aunarssonn n. 825) var en vikingahövding, kung av Voss. Han var son till Aun Arnasson, kung i Hordaland. Flera nybyggare i Samväldet Island hävdade att de var ättlingar till Aslak. Hans son Horda-Kåre skulle inte längre inneha titeln kung, utan snarare hersir (militär befälhavare, jarl, hövding eller kung) och skulle vara patriark för en av de mest inflytelserika norska dynastierna, Giskeätten.

Tabell 38

(tab 37)

Aslak Kåresson, Herse i Hordaland

Hövding i Hordaland

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff f) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff f)

född ca 850 i Hordaland, Norge

Son till Bifra-Kåre Aunarsson och NN

Läs mer om honom här

Och hans hustru:

NN Olmodsdatter

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff m) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff m)

född ca 812 - död ca 870

Dotter till Olmod Isolvsson och NN Isolvsson

Läs mer om henne här

Dotter till:
Olmod Isolvsson (ca 805-ca835)
(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff mf) och
(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff mf)
född ca 805 - död ca 835
Okända föräldrar.
Läs mer om honom här

Barn:

Horda-Kåre Aslaksson, hertig i Herse, Nordland (tab 39)

Tabell 39

(tab 38)

Horda-Kåre Aslaksson, Herse/Hersir (titel på norska)

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff f) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff f)

född ca 870 i Hordaland, Norge - död där efter 920

Han var hövding i Hordaland och i alians med kung Harald Hårfager.

Make till NN Gyrdsdatter och NN Torleifdatter

Läs mer om honom här

Och hans hustru

NN Torleifsdatter

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff m) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff m)

född ca 870

Läs mer om henne här

Dotter till:
Torleiv Rolvsaetling Spake och NN Spake
född ca 860
(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff mf) och
(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff mf)
Läs mer om honom här

Barn:

Vilgerd Horda-Kåresdatter
Ogmund Horda-Kåresson till Sola
Thorleif den vise (tab 40)
Olmod Den gamle Horda-Kåresson
Tord Horda-Kåresson
Ketil Horda-Kåresson
Thora Horda-Kåresdatter

Tabell 40

(tab 39)

Thorleif den Vise Horda-Kåresson eller Thorleif Hordasson

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm ff)

Son till Aslak Kåresson och NN Olmodsdatter

född ca 896 i Moster Bömlo, Hordaland, Norge - död ca 970 i Norge

Läs mer om honom här

Hans hustru:

NN Ektefelle Torleif den Wise Moster

född mellan 875-929

Läs mer om henne här

Barn:

Saebjörn Torleifsson av Agder (tab 41)
NN Torleivsdatter

Tabell 41

(tab 40)

Saebjörn Torleifsson av Agder

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm f) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm f)

född 960 i Agder, Norge

Son till: Thorleif den Vise.

Hustru NN

Läs mer om honom här

Barn:

Kali Saebjörnsson
NN Saebjörnsdatter (tab 42)

Tabell 42

(tab 41)

NN Saebjörndatter född 1025 (se tab 26)

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mm)

född 1025

Dotter till Saebjörn Torleifsson av Agder och NN.

Se tabell 26 och läs mer om henne här

Och hennes man:

Arne Arnesson Lagi "den korte" Giske

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mf) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff mf)

född 1035 i Giske Möre og Romsda, Norge

Läs mer om honom här

Son till:
Arne Armodsson Giske, Lendmann i Romsdal, och Tora Torsteinsdatter Galge (dotter till Torstein Galge född ca 940-död ca 1000)
född ca 965 i Giske, Möre og Romsdal, Norge
Läs mer om honom här

Son till:
Jarl av Möre Armod Arnvidsson och NN
född ca 945 i Hjörungavåg, Hareid, Möre og Romsdal, Norge
Läs mer om honom här

Son till:
Arnvid Thorarensson och Gertrude Erlingsdatter
född ca 913 i Onunfjord, Giske, Möre og Romsdal, Norge - död där ca 1000
Läs mer om honom här

Son till:
Thoraren Finnvidsson av Möre och NN Arnvidsdatter (dotter till Arnvid Torvidsson av Sunnmöre född ca 825 i Sunnmöre - död 870 i Solskel, Norge som i sin tur var son till Torvid Torgardssen född ca 800 i Norge)
född ca 881 i Onundfjord, Möre og Romsdal - död ca 912 i Hjörundfjord, Örsta, Möre og Romsdal
Läs mer om honom här

Son till:
Finnvid den Fundne och NN
född ca 857 i Onundafjord, Stranda, Möre og Romsdal - död där ca 881
Läs mer om honom här

Barn:

Thora Arnesdatter Låge (tab 43)

Jon Smörbjalte, Lenderman i Maere

Tabell 43

(tab 42)

Thora Arnesdatter Låge Kungens älskarinna (se tab 26)

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff m) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff m)

född 1055 i Norge

Dotter till Arne Arnesson Lagi "den korte" Giske och NN Saebjörnsdatter

Läs mer om henne här

Och hennes make:

Kung Olav Kyrre av Norge (tabell 26)

"Olav den fredlige"

(ff mf ff mf fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff f) och

(ff mf mm ff fm fm mm mm mf ff fm mf mf mm ff f)

född ca 1050 i Norge - död på våren av sjukdom 22/9 1093, begravd i Trondheim

Make till: Ingerid Svensdatter av Danmark

Partner till Thora Regnvaldsdatter och Thora Arnesdatter Låge

Läs mer om honom här

Son till:

Harald III Hårdråde Sigurdsson, kung av Norge och Tora Giske

född ca 1015 i Bönsnes, Hole, Buskerud, Norge - död 25/9 1066 i ett slag vid Stamford bridge, England. Begravd i Trondheim.

Barn:

med Thora Arnesdatter Låge

1. Magnus Barfot (tab 27 och 44)

"Han var en vacker gosse som lovade gott, han växte upp i hären hos kungen."

Tabell 44

(tab 26 och 43)

Kung Magnus Olavson Barfot av Norge

Magnus Barfot

född ca 1073 i Vik, Norge. Kung i Norge 1093-1103.

Död 24/8 1103 nära floden Quoile, Connaugt, Ulster, Irland. Dödad i ett slag när han invaderade Irland. Begravd i St atricks Church, Downpatrick, Ulster, Ireland.

Son till Olav Kyrre, kung av Norge och Thora Arnesdatter Låge (tab 26 och 43)

Läs mer om honom här och här och här och här och här och här

Gift med:

Margareta Ingesdotter Fredskulla av den Stenkilska ätten

dotter av Kung Inge den äldre och drottning Helena av Sverige

Norges drottning 1101- 24/8 1103 gm Magnus Barfot. Inga barn.

Danmarks drottning 1105-1130 gm Nils Svensson (barn: Magnus och Inge Nilsson)

Läs mer om henne här och här och här och här och här och här och här

Magnus Barfot gifte sig med Inge den äldres dotter Margareta Fredkulla.

De flesta forskare tycks vara överens om att äktenskapet var barnlöst. Magnus Barfot var nämligen ute och krigade för det mesta. Blott 30 år gammal stupade han på Irland innan han och Margareta Fredkulla hann få några gemensamma barn. Samtiga Magnus barn skulle alltså vara frillobarn till i de flesta fall okända mödrar enligt följande:

Eystein (Öystein) Magnusson född ca 1089 (moder: en kvinna av ringa härkomst (Heimskringla)
Ragnhild av Norge (moder: en kvinna av ringa härkomst enl Heimskringla)
Thora Magnusdotter (moder: en kvinna av ringa härkomst enl Heimskringla)
Sigurd I Magnusson "the Crusader" Jorsalfare, Kung av Norge (moder: Thora)
Olav Magnusson IV, Kung av Norge född ca 1099 (moder: frillan Sigrid Saxedotter)
Harald Gille född på Irland (omdiskuterat släktskap) (moder: okänd kvinna på Irland)
Sigurd Magnusson "Slemmedjäke" Slembe (omdiskuterat släktskap) (mor: Thora Saxedotter)
Magnus Röde Magnussen Hårfagre (mor: okänd kvinna)

De flesta forskare är dessutom eniga om att Margareta Fredkulla var gift två gånger - 1) med Magnus Barfot och 2) med den danske kungen Niels med vilken hon ska ha fått två barn.

Men det finns motstridiga uppgifter om den saken. På Geni finns påståendet att Margareta Fredkulla hade flera män i sitt liv nämligen:

Haakon Finnsson av Thjottaätten
N Ingesson
Magnus III Olavsson Barfot
Niels, kung av Danmark

Och att hon fick följande barn med följande män:

Bjadok född mellan 1085-1145 (M Fredkulla och N Ingessönn)
Kristrod av Hebrides (som ovan)
Lopt (som ovan)
Harald IV Magnusson Gille (M Fredkulla o Magnus Barfot) (tab 45)
Eystein Magnusson född 1088 i Norge - död 29/8 1123 (M Fredkulla o Magnus Barfot)
Magnus Röde Magnussen Hårfagre född mellan 1085-1103 (M Fredkulla o Magnus Barfot)
Ida Pomerania Nielsdotter född efter 1105 - död ca 1136. (M Fredkulla o Niels av Danmark)
Magnus I den starke Nilsson, kung av Sverige f 1106 - d 4/6 1134 (M Fredkulla o Niels av D-k)
Inge, död ung när han skulle lära sig rida

Ingen vet förstås med säkerhet hur det förhöll sig.

Jag väljer att att tro, att Margareta Fredkulla och Magnus Barfot fick åtminstone sonen Harald Magnusson Gille. Om det är fel så går samtliga Margareta Fredkullas anor redovisade nedan bort.

Magnus Olavsson Barfot,
född 1073 - död 24 augusti 1103 var kung av Norge från 1093 fram till sin död. Han var son till kung Olav Kyrre (den fredlige) av Norge och dennes frilla Tora, gift med Margareta Fredkulla och far till bland andra Sigurd Jorsalafarare (Sigurd I Magnusson).

Magnus Barfot representerade en vändning i norsk utrikespolitik; han förde en aggressiv och expansiv politik och försökte bland annat erövra Dalsland och delar av Värmland, vilket dock misslyckades. Magnus Barfots krigföring i Skottland ledde till att många områden och öar med norskättad befolkning antingen inlemmades i eller knöts närmare till Norge, däribland Hebriderna (kallade Söderöarna), Orkneyöarna och Isle of Man. Han förde krig även i Wales och på Irland.

Mynt slaget för kung
Magnus Barfot.

1101 deltog Magnus Barfot i fredssamtalen som kung av Norge i trekungamötet i Kungahälla tillsammans med Inge den äldre från Sverige och Erik Ejegod från Danmark. Han gifte sig, som en bekräftelse på freden, med Margareta Fredkulla som var kung Inges dotter.

Magnus dog efter att ha fått en yxa i halsen under ett slag i Ulster på norra Irland. I Heimskringla berättas att han förde ett lejon av guld i rött fält på skölden och på vapenrocken.

Tillnamn
Varför Magnus kallades Barfot (från berfættr eller berleggr) är något oklart. Snorre Sturlasson hävdar att kungen och många av hans män hade lagt sig till med vanan att gå klädda »med bare legger på gata og hadde korte trøyer og kapper». Enligt Saxo fick han namnet efter att vid ett tillfälle ha tvingats fly från svenskarna barfota, utan skor.

I modern tid har Magnus Barfot beskrivits som den siste vikingen av de norska kungarna. Hans samtid gav honom ett annat tillnamn som är lika tydligt: Styrjaldar-Magnus, det vill säga Krigs-Magnus.

Beskrivning
Magnus Barfot tog inte efter sin far i särskilt mycket, utan påminde mer om sin farfar Harald Hårdråde. Snorre Sturlasson beskriver en kung som var mer stridslysten än sin far; envis och kompromissovillig. Magnus Barfot beskrivs som en stor, kraftig man med axellångt blont hår.

Konflikt om tronen
När Olav Kyrre blev begravd utsågs Magnus till Norges kung, men i Oppland satt den åldrande stormannen Tore på Steig i Gudbrandsdalen, som kallas Steigar-Tore. Han fostrade Magnus Haraldssons son, som var Olav Kyrres brorson och alltså Magnus kusin. Denne kallades Håkon Torefostre och han var en ung man på 25 år som helt styrdes av sin fosterfar. Steigar-Tore fick Håkon utropad som kung i Oppland. Därefter gav de sig av till Tröndelag och krävde på Öretinget att Håkon skulle kallas kung och att riket skulle delas på samma sätt som det en kort period var delat mellan Harald Hårdråde och Magnus den gode.

Bönderna i Trøndelag var inte särskilt förtjusta i tanken på en kung till, men Håkon gav på Steigar-Tores inrådan vidlyftiga vallöften; och till sist övertygade han Trøndelagsbönderna.Magnus Barfot hade den vackraste hären som gick att uppbringa i Norge, skrev Snorre Sturlasson.

Magnus Barfot kom till Trøndelag med sju långskepp på hösten; han lade till vid kungsgården i Nidelva. Han vägrade kategoriskt att erkänna Håkons krav. Kort därefter dog Håkon av sjukdom under en ripjakt på Dovrefjell. Håkon Toresfostre fick inte någon egen saga av Snorre, och kan sägas ha representerat ett lokalt uppror mot Magnus Barfot.

Krig mot Danmark och Sverige
Med Håkon död kunde Magnus vända blicken mot utlandet. Precis som hans farfar före honom fyllde han statskassan genom att organisera plundringståg. Från Viken seglade han söderut till Halland, som då tillhörde Danmark, på plundringståg. Snorre skriver: «Der brente han Viskadalen og flere andre bygder. Han vant mye gods der og fór siden tilbake til sitt rike,».Fienden i hast ble jaget;hordekongen svidde av hus.Høyt steig flammer i vinden.Viskdalske enker fikk våke.

De tre nordiska rikena möttes vid utloppet av Göta älv och gränsdragningen var omtvistad. 1097 drog Magnus Barfot in i Götaland med en stor här för att säkra den norska gränsen och garantera tillgänglighet för den ekonomiskt mycket viktiga farleden. Han red runt med sin här och brände ner hus och hem för lokalbefolkningen tills de svor honom trohet. När han återvände till Viken lämnade han, på Kållandsö, kvar en garnison på 300 man med förråd under ledning av Finn Skoftesson och Sigurd Ullstreng. Påföljande vinter jagades denna garnison bort av svenska trupper. Nästa vår återkom Magnus Barfot med en ny här, men möttes då, vid Fuxerna av en svensk här som var övermäktig och Magnus Barfot undkom knappt med livet i behåll.

Familj
Magnus Barfot var utomäktenskaplig son till kung Olav Kyrre (den fredlige) av Norge och dennes frilla Tora Jonsdatter. Hans far var troligtvis den förste skriv- och läskunnige norske kungen. Olav dog av sjukdom den 22 september 1093 på gården Haukbø (numera Håkeby) i nuvarande Tanum kommun i Bohuslän efter att ha regerat i 26 år. Denna långa regeringstid till trots var Olav bara runt 45 år när han dog. Olav Kyrre fördes till Trondheim (Nidaros) och begravdes i Nidarosdomen. Olav var gift med kung Sven Estridssons av Danmark dotter Ingrid, men äktenskapet blev barnlöst. Olav Kyrres ende son föddes istället av hans frilla Tora (Jonsdatter) (cirka 1045–cirka 1070), och som tidens sed var uppfostrade inte föräldrarna sonen själva.

Magnus Barfot gifte sig med Inge den äldres dotter Margareta Fredkulla. Äktenskapet var barnlöst, alla Magnus barn är frillobarn.

___________________________

Margareta Fredkulla av Sverige,

Margareta Fredkulla Ingesdotter

död sannolikt ca 1130, var en svensk prinsessa. Hon var Norges drottning som gift med Magnus Barfot och Danmarks drottning som gift med Nils Svensson. Hon var dotter till kung Inge den äldre och drottning Helena av Sverige.

Biografi
Margareta torde vara född på 1080-talet, och hon är såvitt vi vet den första personen i Sveriges historia som burit detta namn. Hennes föräldrar, det svenska kungaparet, var djupt kristna, och alla deras döttrar fick namn efter kristna helgon. Var Margareta och hennes syskon växte upp är svårt att säga, men Vreta i Östergötland, där kung Inge lät uppföra rikets första kloster i anslutning till en stor representationsbyggnad, är en kvalificerad gissning.

Norges drottning
Tillnamnet Fredkulla fick hon sedan hon blivit en del av en fredsöverenskommelsen 1101. Hennes far kung Inge hade legat i krig med kung Magnus Barfot av Norge, som föregivit anledningen att han som norsk kung hade anspråk på vissa svenska områden. Freden, som slöts i närheten av Kungahälla under överinseende av kung Erik Ejegod av Danmark, beseglades med att Magnus äktade Margareta, som medförde de omtvistade landområdena som hemgift.

Margaretas förste make var en inbiten krigsman och härförare, och redan ett par år efter bröllopet föll han i strid på Irland. Han efterlämnade flera barn, men inget med sin hustru, och Margareta lämnade snart Norge med sin hemgift, som därigenom gick förlorad för norrmännen. En senare norsk helgonlegend beskyller Margareta för att olovligen ha fört med sig några av St Olofs reliker från Norge, men det är en uppgift som inte bekräftas av andra källor och den ses därför av vissa mer som ett elakt rykte.

Danmarks drottning
Redan 1104 eller 1105 ingick Margareta sitt nästa äktenskap. Brudgummen var den nye kungen av Danmark, Nikolas, som efter viss turbulens valts till kung efter sin bror Erik Ejegod. Margareta och Nikolas fick de första åren efter sitt giftermål de båda sönerna Inge och Magnus. Prins Inge blev i unga år ihjältrampad av en häst, medan Magnus växte upp till en mycket reslig och stark och alltigenom lovande yngling.

Kung Nikolas har beskrivits som en något tillbakadragen gestalt, vilket däremot Margareta inte var. Det mesta tyder på att hon var högst inblandad i styret av riket jämte sin make. I Knut Lavards helgonlegend sägs att Danmark ska ha styrts "med kvinnohand" under kung Nikolas tid, och en av två kända mynttyper från kung Nikolas regeringstid bär både kungens och drottningens namn. Det senare är något direkt unikt för europeisk räkning vid den här tiden.

Då Margaretas far kung Inge dog något före år 1111 blev hon dessutom, såsom varandes Inges äldsta levande ättling, den som förvaltade kung Inges alla privata egendomar, vilka torde ha varit omfattande. Enligt den vid 1100-talets slut verksamme Saxo Grammaticus såg Margareta till att skifta arvet med Inges övriga ättlingar. Yngsta systern Katarina, systerdottern Ingeborg och brorsdottern Ingrid försågs alla med goda portioner ur faderns arv, och dessa unga fröknar användes också av Margareta för att knyta vissa av de viktigaste personerna i Danmark till kung Nikolas hov. Ingeborg vigdes samman med Knut Lavard, kung Nikolas brorson och jarl i Slesvig, Ingrid med Henrik Skatelår, också han brorson till kungen, och Katarina kom att sammanvigas med Björn Järnsida, son till Knut Lavards äldre halvbror Harald Kesja, som dessförinnan hade gift sig med Margaretas tidigare styvdotter Ragnhild.

Liksom sina föräldrar verkar Margareta ha gynnat kristendomen. Hon ska bland annat ha gett frikostiga gåvor till S:t Etienne-klostret i staden Caen i Normandie. I ett brev från Theobald av Etampes från 1117 blir hon tackad för detta, och Theobald erbjuder sig dessutom sina tjänster och frågar om möjligheten att komma till drottningens hov i Danmark. Theobald kom istället att hamna i Oxford i England, men brevet tyder ändå på att han och Margareta stod i förbindelse med varandra. Theobald utmärkte sig som en av de viktigaste intellektuella motståndarna till kravet på celibat inom kyrkan vid den här tiden, något som återspeglas också i det danska kungaparets politik. När oroligheter utbröt på Själland 1123 som följd av att bönderna våldsamt krävde att prästerna skulle följa kravet på celibat, uppträdde Nikolas och Margareta till prästernas försvar.

Någon gång under 1120-talet dog Margaretas kusin Inge den yngre, som fram till dess hade regerat i Sverige. Källäget för förhållandena i Sverige vid den här tiden är förvirrat, men Margaretas son Magnus ska enligt flera källor ha lanserats som ny kung i Sverige. Han hade dock problem med att bli erkänd i alla delar av landet. I Svealand utsågs istället en Ragnvald till kung, och i västgöralagens kungalängd finns inte Magnus omnämnd. Som Magnus bas i Sverige fungerade sannolikt hans mors arvegods, vilket måhända huvudsakligen var beläget i Östergötland. Åtminstone vid pass 1130 bör han i alla fall också ha kontrollerat Mälardalen, eftersom han antas ha haft ett finger med i spelet vid tillsättandet av den honom trogne biskop Henrik i Sigtuna detta år.

Sonens ambitioner att på sikt överta kronorna i såväl Sverige som Danmark delades förmodligen också av Margareta, men vållade samtidigt mycket bekymmer. I söder blev Knut Lavard allt mäktigare, och då han 1129 till och med blev utsedd till kung av obotriterna och började uppträda som kung Nikolas like, ökade spänningen. Margareta ska inledningsvis ha blivit rasande på Knut för dennes uppträdande, och enligt Roskildekrönikan har hon mer eller mindre inspirerat sin son till mordet på Knut. Enligt en annan källa ska hon och Knut dock ha försonats, och på Margaretas dödsbädd ska hon fått Knuts löfte på att han skulle se till rikets bästa och aldrig stämpla emot Magnus.

Margareta avled av vattusot, sannolikt under år 1130. Även om hennes sons ambitioner kom att gå i stöpet, låg de av henne formade äktenskapsallianserna till grund för de tronanspråk som ställdes på Sveriges tron av både Magnus Henriksen och den blivande Eriksätten.

______________________________

Margareta Fredkullas anor

Margareta Ingesdotter Fredkulla

Drottning av Norge och Drottning av Danmark

född ca 1080 i Svitjod, Värmland, Sverige - död ca 1129 i Roskilde, Danmark

Maka till åtminstone kung Magnus Barfot av Norge och kung Niels av Danmark

Dotter till:
Kung Inge den äldre av Sverige
född ca 1060 i Götaland - död ca 1110 ingatorps kungsgård, Västergötland
Son till kung Stenkil av Sverige och Ingamoder Edmundsdotter
Kung i Sverige ca 1079-1110,
Läs mer om honom här
Och hans hustru:
Prinsessan Helena Torildsdotter av Sverige även kallad "Heliga Helena av Skövde"
född ca 1055 i Uppsala - död 1140 i Vreta kloster, Berg, Östergötland. Hon var dotter till Kung Torild av Sverige och drottning Cecilia.
Barn till Inge dä och Helena: Kristin Ingesdotter, Margareta Ingesdotter Fredkulla, Ragnvald Ingesson Knaphövde, Katarina Ingesdotter, Ingrid Ingesdotter, Kristin Ingesdotter
Läs mer om henne här

Kung Inge dä var son till:
Edmund Olofsson
Stenkil Ragnvaldsson. Kung av Sverige.
Född ca 1020 i Aldeigjuborg, Starya Ladoga, Ryssland

- död ca april 1066 i Kungskullen, Levene, Västergötland.
Son till Ragnvald den Gamle, jarl av Västergötland
Make till: Ingamoder Emundsdotter
Läs mer om honom här

Gift med sin kusin:

Drottning Ingamoder Emundsdotter*
född ca 1025 i Uppsala -död ca 1066 i Sverige
Dotter till Edmund den gamle Olofsson, kung av Sverige

och Astrid Njaalsdotter

Pga släktgiften: Se hennes anor nedan.

Läs mer om henne här

Stenkil var son till:
Ragnvald Ulfsson den Gamle, jarl av Västergötland
född före ca 960 i Skara - död i Polatsk eller Aldeigjuborg, Stara Ladoga, Ryssland.
(Avrättad av svärson efter att ha sett påtvingat "äktenskap" av dotter)
Hans föräldrar: Jarl Ulf Tostesson av Västergötland ohh Ingeborg.
Läs mer om honom här
Make till NN, Astrid Olofsdotter**, drottning av Norge (1019-1028) och prinsessa av Sverige (dotter till Olof Skötkonung) och Ingeborg Tryggvesdatter som tycks ha varit mor till följande kända Ragnvaldsbarn: Astrid, Riliv, Uleb, Ulv och Eilivas.
Läs mer om drottning Astrid Olofdotter här (Se Olof Skötkonung nedan)
Läs mer om Ingeborg Tryggvesdatter här

Ragnvald den Gamle var son till:
Jarl Ulf Tostesson av Västergötland
född ca 930 i Västergötland - död efter ca 961 i Västergötland
Make till Ingeborg född ca 930 i Sverige - död efter ca 961 i Skara
Läs mer om honom här
Ulf Tostesson var son till:
Storman Toste av Västergötland, småkung i Västergötland
född ca 909 i Västergötland - död 975 i Västergötland
Hustru NN
Far till: 1) Jarl Ulf Tostesson, 2) Sigrid Storråda 3) Rognvald Tostesson och Thormod Tostesson
Släktgiften, se nedan!
Läs mer om honom här

Ingamoder Emundsdotter* var dotter till:
Kung Edmund den gamle Olofsson av Sverige
(son till Olof Sjötkonung, bror till Astrid Olofsdotter gm Ragnvald Ulfsson den gamle ovan, släktgifte)
född ca 1005 i Uppsala - död ca 1060 i Uppsala
Make till Drottning Gunhild, Astrid Njaalsdotter och Tola
Läs mer om honom här
Och hustrun:
Astrid Njaalsdotter, Drottning av Sverige 1050-1060
född mellan995-1005 i Altensen, Vefsenfjord, Nordland, Norge - död efter ca 1060 i Västergötland
Dotter till Njaal Finnsson av Sandnes (930-1011) och Gunhild Halvdansdotter (ca 945 - ca 1005).
Läs mer om henne här

Edmund den gamle

(och Astrid Olovsdotter**) var barn till:

Olof Skötkonung Eriksson,

Olof III, kung av Sverige
född 975 i Uppsala - död ca 1021 i Husaby, Götane, Västergötland
(Av Snorri Sturlusons kronologi av händelserna att döma dog Olof en naturlig död vintern 1021–1022)
Läs mer om honom här
Hustru:
Estrid av Obotriterna eller Astrid av Mecklenburg, drottning av Sverige.
Prinsessa av Obotrides. Obotriterna var under medeltiden en sammanslutning västslaviska stammar kring Mecklenburgbukten.
Estrid och Olofs barn: Kung Anunde Jacob "Kolbränna av Sverige, Olof Olofsson av Sverige och Ingegerd Olofsdotter av Sverige (som gifte sig med storfursten Yaroslav av Kiev. Se ovan)
Läs mer om henne här
Partner med:
Edla av Vendia, Olof Skötkonungs bihustru från Vendland kallad Duchess of Venden.
Hon var en kunglig frilla och trolig vendisk hövdingadotter.
Hon ska ha varit dotter till Kung Vytgeorn av Wenden (ca 940-1005) och Gunhilder Sveynsdatter av Danmark (950-1020). Död i Mecklenburg.
Edla och Olof Skötkonung var föräldrar till såväl Kung Edmund den Gamle av Sverige och Drottning Astrid Olofsdotter* av Norge - vars barn (kusinerna kung Stenkil Ragnvaldsson och Ingamoder Emundsdotter) småningom gifte sig. Läs mer om Edla av Vendia här

Olof Skötkonung var son till:

Kung Erik Sägersäll av Sverige
född ca 929 i Uppsala - död i sotsäng 992 i Uppsala
Kunga av Svea rike 970-955
Läs mer om honom här
Make till
Swietoslawa "Gunhilda" Piast som även varit gift med Sven Tveskägg Haraldsson, kung av Danmark England som hon hade sju barn med. Hon tycks inte ha fått några barn med Erik Sägersäll.
Läs mer om henne här och om Sven Tveskägg här
Och

Drottning Sigrid Storråda av Sverige som även hon varit gift med Sven Tveskägg, kung av Danmark England. Hon tycks emellertid inte ha fått några barn med honom. Däremot fick hon barn med Eriks Sägersäll nämligen:
- Prinsessn Holmfrid Eriksdotter av Sverige
- Kung Olof Skötkonung Eriksson av Sverige
- Emund Munsöätten
Sigrid Storråda var dotter till Storman Toste av Västergötland som även var far till Jarl Ulf Tostesson av Västergötland. Se ovan.
Läs mer om henne här