1700-talet

 Början av 1700-talet

Från Gillberga berättade Knyt Lilljebjörn, uppvuxen på ett av socknens största Gods, odenstrand, om nödåren i början av 1770-talet. Han skriver följande: 

”Allmogen måste för det mesta använda barkmjöl för sitt uppehälle. Stora flockar av uthungrade människor kringströko, och det hände ej sällan, att sådana funnos vid vägen, liggande döda på sin tomma tiggarpåse. 

I mina föräldrars hus kokades för kommande tiggare i en särskild gryta, som af tjänstefolket kallades kalfhagen för dess storleks skull. Epidemier av olika slag, i synnerhet rödsot, utbredde sig och gjorde en otrolig förödelse. 

Prostitution och reglementering

I 1700-talets Stockholm misstänktes kaffehus, som drevs av före detta älskarinnor till rika män, ofta för att vara maskerade bordeller, och det förekom att pigorna på sådana etablissemang, liksom på krogar och värdshus, ibland utsattes för medicinska tvångsundersökningar för att förhindra spridningen av könssjukdomar, men detta skedde då utan stöd av någon specifik lag.

1700-1721 Stora Nordiska Kriget (mellanstatligt) Sverige och flera stater. Freden i 
          Traventhal, Freden i Altranstädt, Freden i Stockholm, Freden i Frederiksborg och 
          Freden i Nystad. De svenska besittningarna i Baltikum förloras. 

1704 Den 15 juni 1704 halshöggs i Stockholm Anna Eriksdotter, den sista i Sverige som 
          avrättats för häxeri.

1710-1711 Pesten tog var fjärde stockholmares liv. Befolkningen sjönk till  ca 45 000 
          personer. Sedan dess har pesten hållit sig borta. Efter ett halvårs inferno hade 
          närmare 40% av Stockholms befolkning dött. 
          Denna epidemi anses dock tillhöra samma våg av pest som kom till Europa på
          1300-talet och som varade ända fram till 1750.

         Svenska Dagbladet: Varför försvann pesten från Europa?
         Sista gången Norden drabbades var under åren kring 1710. Epidemin kom från sydöst  

         och nådde Östersjön på sommaren 1709. Nästa sommar härjade pesten i Helsingfors 

         och Stockholm. Landskapen Skåne och Blekinge, som drabbades från flera håll mellan 

        1710 och 1713, har blivit jämförelsevis väl undersökta och kan tjäna som exempel på 

        epidemins förödelse. I studier av Bräkne-Hoby socken i Blekinge framgick att omkring 

        75 procent av befolkningen sveptes bort. I Kiaby socken i nordöstra Skåne dog mellan 

        hälften och två tredjedelar av invånarna. Det bör dock påpekas att många socknar 

        uppvisar betydligt lägre dödlighet – några hus, en by eller bara någon enstaka person.            Läs mer här. 

1710-1713 Den senaste stora pestepidemin hemsökte Sverige 1710 till 1713. Pesten kom med båt till
        Sverige från Livland och Finland. I Uppland och Södermanland härjade pesten från juli 1710
        till februari 1711. Dödligheten var mycket hög. En tredjedel av befolkningen i Sveriges
        storstäder dog.

1715 Drottning Hedvig Eleonora (gm Karl X Gustav) dör.

1715 Karl XII låter tillverka över 40 miljoner nödmynt med inskrifter som "Jupiter", "Mars" 

         och "Flink och färdig" som betalar de dyra krigen. 

1718 Karl XII blev skjuten till döds under Fredrikstens belägring i Fredrikshald, Norge.

1719 Rysshärjningarna i skärgården utspelade sig i juli 1719 - Sveriges sista krig som 
         stormakt. 
         För trehundra år sedan, sommaren 1719, hördes plötsligt plasket från hundratals 

         taktfasta åror när tsar Peter den Stores väldiga galärflotta närmade sig den svenska 

         ostkusten. Det var början på rysshärjningarna, händelser som satt sina spår i 

         skärgården till våra dagar. 
         1719 var riket närmast i konkurs, hade inga chanser att vinna och landets 
         envåldshärskare Karl XII hade dött året innan. Ändå ville Sverige inte ge sig.
         Då satte tsar Peter den Store av Ryssland in sin nyligen byggda flotta av roddargalärer 
          – fartyg särskilt lämpliga för att ta sig in i de grunda farvattnen i skärgården.         
         132 galärer, de största runt 50 meter långa, hundratals mindre fartyg, och mer än 
         25 000 man deltog i angreppet som var i stort sett helt inriktat mot civilbefolkningen 
         längs Sveriges ostkust.
         Ordern: att bränna och förstöra så mycket som möjligt. Bara kyrkor skulle man låta stå 
         kvar.
         Omkring 950 bostäder i Stockholms skärgård brändes ner 

         av ryssarna. Allt från mindre torp till större gårdar – från Björkö i Norrtälje till 

         Landsort i Nynäshamn. Dessutom plundrade och förstörde ryssarna, på order av 

         tsaren, systematiskt allt som kunde användas av befolkningen för att överleva – 

         redskap, boskap och odlingsmark. 10 000 blev hemlösa. Det kan jämföras med att
         det i Stockholm då bodde 50 000.

____________________________________________________________

Ulrika Eleonora

          Ulrika Eleonora

          Dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora (den äldre), syster till
          Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av
          Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars
          1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev      
          barnlös.
          Överlämnade kungakronan till sin make Fredrik I

1719 Ulrika Eleonora (1688-1741) blir Sveriges drottning.
         Regenttid: 1719-1720
         Valspråk: I Gud mitt hopp.



______________________________________________________________

Fredrik I

          Fredrik I
          Se Ulrika Eleonora ovan

1720 Fredrik I (1676-1751) blev Sveriges kung.
          Regenttid: 1720-1751.
          Valspråk: I Gud mitt hopp

1721  Stora Nordiska Kriget som bröt ut 1700 tog slut. Sverige och flera stater. Freden i 
          Traventhal, Freden i Altranstädt, Freden i Stockholm, Freden i Frederiksborg och 
          Freden i Nystad. De svenska besittningarna i Baltikum förloras. 

1721 Estland, som lydit under Sverige sedan 1561, blev en del av Ryssland i samband med 

         freden i Nystad 1721. Se Gammalsvenskby 1782.

1723 En lag infördes om att alla föräldrar skulle se till att deras barn lärde 
          sig läsa sedan man misslyckats med att lära hela befolkningen läsa. Det var alltså 
          ingen skolplikt utan att krav på föräldrarna.

1724 Den sista gången någon blev dömd för häxeri i Sverige var dock  

          1724. Dessa domar var inte dödsdomar utan spöstraff.

1733 Fylleri blev en kriminell handling i Sverige.

1734 års svenska lag föreskrev halshuggning, stegel och bål för häxeribrott. Sveriges sista 

         häxprocess utspelade sig 1757; 18 personer blev då förklarade oskyldiga efter att ha 

         utsatts för tortyr. 

Ärelös
Av 1734 års lag framgår det inte explicit att man förlorade äran vid de handlingar där detta framstod som uppenbart och allmänt känt som t ex vid stöld, mordbrand, tidelag koppleri eller barnamord. Det är bara vid de handlingar där ärelösheten inte var självklar som lagen blir explicit. Detta gäller t ex vid öppnande av annans brev, inkastande av ogräs i annans åker och förfalskning av domstolshandling. Även vissa strafformer, som att stå i halsjärn vid skampåle eller att hudstrykas av bödeln, ansågs allmänt medföra vanära varför lagen teg om detta.

Förtal
Enligt 1734 års lag skulle den som i vredesmod okvädat någon med ord som gick på heder och ära, och som genast eller inför domaren återkallade det, böta 6 marker. För andra ”ohöviska och föraktliga” ord var böterna 1 daler. Om orden fällts på allmän gata eller bland mycket folk dubblades böterna. Hade okvädningen riktats mot husbondefolket tredubblades böterna. Som jämförelse kan nämnas att knuffar, hårdragningar och örfilar som inte satte synliga spår också straffades med sex marker i böter.

1734 Kvinnor får träffa avtal om giftermål men måste fortfarande ha samtycke från sin far 
          (giftoman). 

Fattighus

1686 års kyrkolag rekommenderade kyrkans församling att instifta fattighus eller fattistugor och 1734 blev rekommendationen tvingande. Så skedde emellertid inte överallt varför rotegång och inkvartering hos privatpersoner mot ersättning ofta efter fattigvårdsauktioner spelade stor roll. I större städer började under 1700-talet så kallade arbetshus inrättas.

Skilsmässa

1734 års lag innebar flera förändringar när det gällde möjligeheten till skilsmässa. Domsrätten för äktenskapsmål övergick då från domkapitlen till de världsliga domstolarna. Kyrkans roll i processen blev istället medlande. Domkapitlet fortsatte också att utge skiljobrev.

Vid horsbrott kunde båda makarna väcka åtal mot varandra. Förutom att man förlorade sin giftorätt i boet straffades också den skyldiga parten genom att inte få ingå nytt äktenskap förrän den andra maken dött, gift om sig eller gett sitt samtycke. Hor var också en kriminaliserad handling enligt missgärningsbalken. Straffen kunde vara grymma.
Vid egenvilligt förlöpande (övergivande) var någon av makarna tvungna att lämna landet. Detta kom med tiden att kallas för ”Köpenhamnsresor”. Kvinnan fick vid mannens bortavaro råda över hans egendom så länge hon inte blev omgift, och vid giftermål tillföll makens egendom hans barn.

Bouppteckning

I 1734 års lag, som trädde i kraft 1736, gavs för första gången en allmän föreskrift att bouppteckningar skulle upprättas efter avlidna och inregistreras hos domstol. Bouppteckningar har dock särskilt i städerna, upprättats och lämnats in till domstol även dessförinnan. Var medveten om att bouppteckningar inte föreligger efter alla som avlidit fr.o.m. 1736. Det var först på 1930-talet som lagen blev tvingande. Det har också visat sig vid en genomgång av ett stort antal bouppteckningar att vid enstaka tillfällen så är inte alla barn noterade, orsaken är oklar men kan t.ex. vara att de tappat kontakten med sina anhöriga. En grundregel har varit att bouppteckningar skulle lämnas in till domstolen på den avlidnes mantalsskrivningsort. Fast egendom belägen inom en annan domstols distrikt redovisades i en särskild bouppteckning som inlämnades till denna domstol. Som fast egendom räknas mark, bebyggd mark och andelar i en gruva. Den bouppteckning som inlämnades på mantalsskrivningsorten är kanske inte alltid den enda bouppteckningen och redovisar inte alltid all kvarlåtenskap.

Bouppteckningar t.o.m. 2001-06-30 är inlevererade till landsarkivet. Detta innebär att samtliga bouppteckningar inregistrerade före den 1 juli 2001 numera finns på landsarkiven. Beställningar görs enklast på Riksarkivets hemsida, www.riksarkivet.se. Kopior av bouppteckningar kan tillhandahållas som papperskopior eller digitalt via e-post. Bouppteckning fr.o.m. den 1 juli 2001 finns hos Skatteverket och kopior beställs hos Skatteverket.  

1741 Drottning Ulrika Eleonora (gm Fredrik I) dör.

1741-1743 Hattarnas ryska krig (mellanstatligt) Sverige och Ryssland. Freden i Åbo

         Den så kallade Lilla Ofreden.

1747 ställdes snickardottern Lena Cajsa Bohman inför rätta i Stockholm. Därmed nystades 
         Stockholms undre värld med så kallade nattlöperskor och kopplare upp i Bellmans 
         syndiga huvudstad

1748 En lag från 1748 föreskriver groteska spöstraff för passlöst kringstrykande av tartarer 
          och zigeuner samt andra lättingar och löst folk. Lagen gäller även lindansare utan 
          särskilt tillstånd.

1748 Eva De la GArdie-Ekeblad den första kvinnan i Vetenskapsakademin. 

1749 Tabellverket bildades. 
         Tabellverket kallades den tidigaste befolkningsstatistiken i Sverige som inrättades

         1749. Initiativtagare var Vetenskapsakademiens sekreterare Pehr Elvius.[1]         Genom inrättandet ålades alla sockenpräster att årligen, från 1752 vart 3:e år inlämna             tabellsammandrag av befolkningsförhållanden som utdrag ur kyrkböckerna.[2] För      

         bearbetande av dessa uppgifter inrättades Kommissionen över tabellverket, senare  

         kallad Tabellkommissionen. 

         Den ersattes senare av Statistiska beredningen och Statistiska tabellkommissionen, 

         med uppgift att sammanställa befolkningsdata för hela riket.

1750 ca Smittkopporna - 1700-talets stora skräck. Bara under andra halvan av seklet tog den

         livet av 300 000 människor, nästan alla barn under tio år. 1816 blev vaccination mot

         sjukdomen obligatorisk.
__________________________________________________________________________

Adolf Fredrik

         Adolf Fredrik

         Son till hertigen av Holstein-Gottorp tillika furstbiskopen av
         Lübeck, Kristian August (yngre bror till Karl XII:s svåger
         hertig Fredrik IV av Holstein-Gottorp) och Albertina Fredrika av
         Baden-Durlach, dottersons dotter till Karl IX:s dotter Katarina.
1751 Adolf Fredrik (1710-1771) blir Sveriges kung
         Regenttid 1751-1771
         Valspråk: Statens välfärd min välfärd
       
         Adolf Fredik kröntes till kung i Stockholm
         Hans gemål Lovisa Ulrika (dotter till kung Fredrik Vilhelm I av Preussen) kröntes till 
         drottning i Storkyrkan i Stockholm
         Barn: Gustav III, Karl XIII, Fredrik Adolf och Sofia Albertina

1756-1763 Krig i Nordamerika

1757 Enligt ett kungligt brev av den 25/11 1757 blev fallandesot, epilepsi och dårskap 
          äktenskapshinder.  


1757 Kaffe förbjuds i Sverige.

1757-1762 Pommerska kriget (mellanstatligt) Sverige med flera och Paeussen. Freden i 
         Hamburg.

1759 Susanna Ekström och ingeborg Jönsdotter, två "sedelefterapare", döms till döden för 

          förfalskning av sedlar. 

1760 Fram till denna tid är de resandes och romernas ursprung en gåta. Bland teorierna om 
          deras härkomst finns Egypten och sagoön Atlantis. Men den ungerske studenten Valyi 
          Stefan vid universitetet i Leiden i Holland ser likheterna mellan "Zigernares språk och 
          det indiska språk som talas av en grupp medicinstudenter i Leiden som kommer från 
          den indiske Malabarkusten. Därefter klarläggs det bit för bit hur folkförflyttningarna 
          skett. 

1762 Freden i Hamburg.

1765 Mösspartiet tar makten i Sverige.

1766 Tryckfrihetsförordningen införs.

1767 Sverige har 2 009 696 invånare.

1769 Kaffeförbudet från 1757 hävs. 

Stora Barnhuset vid nuvarande Drottninggatan 73

1770 inträffade en ny skandal på stora Barnhuset i Stockholm. Det visade sig att barnen 
         hållits i ett halvsvultet tillstånd för att personalen hade stulit en del av deras 
         matransoner. 

        Barnen som togs emot på Stora Barnhuset skulle vara åtminstone sex år gamla: mindre barn 
        lämnades tiden 1755-85 först till Lilla Barnhuset, innan de vid sex års ålder överfördes hit. På 
        barnhuset fick barnen en elementär undervisning i läsning och kristendom; pojkar som visade 
        särskild begåvning kunde få ytterligare skolning i skrivning och matematik. Barnen fick också 
        lära sig något hantverk: pojkarna ofta snickeri eller skomakeri, flickorna att sy och väva. Vid 
        tolv års ålder överlämnades barnen till arbetsgivare som lärlingar eller tjänare. Fram till 1750-
        talet var barnens antal vanligen cirka 100-200 åt gången, därefter cirka 300-350.

_______________________________________________________________________________

Gustav III

         Gustav III 
         Teaterkungen

         Son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, bror till Karl XIII, far
         till Gustav IV Adolf, och kusin till Katarina II av Ryssland. På grund
         av sitt stora kulturintresse – han instiftade bland annat Svenska
         Akademien – kallas han ibland "Teaterkungen".
        Gemål: Sofia Magdalena av Danmark
        Barn: Gustav IV Adolf och Karl Gustav

1771 Gustav III (1746-1792) blir Sveriges kung.
         Regenttid: 1771-1792 (21 år och 46 dagar)
         Valspråk: Fäderneslandet

1772 Gustav III:s kröning i Stockholm

         Gustav III genomförde en stadskupp, avsatte regeringen och Sveriges första politiska 
         partier tvångsupplöstes. Genom 1772 års nya regeringsform delades den politiska 
         makten återigen mellan konungen och riksdagen. 

Gustav III utfärdar en rundskrivelse till landshövdingarna. Den upphäver hårdare äldre bestämmelser och formulerar en målsättning om integration mellan tattare och majoritetsbefolkningen.

1772 Änkor och "värnlösa" kvinnor får rätt att bedriva tobakshandel. 

Under missväxtåren 1772 och 1773 

utdog på flere smärre hemmanslotter och torp hela innebyggarpersonalen. Så bortburos till grafven från ett torp under Odenstad inom tvenne veckor husbonde, matmoder, dräng och piga samt tvenne fullväxta döttrar.”

1773 Första kvinnan - Ulrika Pasch - ledamot av Konstakademin.
          Den föra kvinnotidningen Hvad nytt? Hvad nytt? ges ut av Anna Hammar-Rosén.

1774 Gustav III genomdrev en inskränkt tryckfrihetsförordning.

          Den första juden som bosatte sig permanent i Sverige utan att ge upp sin tro hette 
          Aaron Isaac. Han var sigitllgravör och köpman från Mecklenburg i norra Tyskland. 
          Han hade kommit hit på inrådan av svenska officerare i Pommern och överlämnade  
          ett remimmendationsbrev till överståthållaren Carl Sparre som tog sig an gravören 
          och började bearbeta ämbetsmän och Gustav III. 

1775 Gustav III utfärdade 2 maj 1775 ett skyddsbrev som gav juden Aaron Isaak rätt att 
         stanna permanent. Judar fick därmed rätt att bosätta sig i Sverige utan att tvingas 
         överge sin religion. 

1776-1783 Amerikanska revolutionen

1776 Amerikanska självständighetsförklaringen

1776 Stockholm fick poliser. Då bildades Överståthållarämbetet för polisärenden. 

1778 Gustav III:s straffrättsliga reform, det sk barnamordsplakatet. 
        Ogifta kvinnor tilläts föda barn anonymt på annan ort än sin hemort för att slippa 
        social utstötning och slippa svara på frågor från myndigheter om barnets födelse.

        Plakatet innehöll en rad punkter som sammantaget skulle minska risken för 

        barnamord i samband med utomäktenskapliga födslar. I själva verket gjorde plakatet 

        det möjligt att sätta alla gällande rättsregler ur spel även om den äldre lagstiftningen 

        inte upphävdes. Genom barnamordsplakatet tilläts ogifta mödrar att förbli anonyma 

        vid förlossningen och dopet, och barnmorskor förbjöds att efterfråga barnafaderns 

        namn vid förlossningen, något som de tidigare tvärtom varit förpliktigade att göra. 

        Plakatet gav domstolarna klara signaler att förändra attityden till sexualbrotten. Under 

        1800-talets lopp mildrades lagstiftningen ytterligare. 1810 slopades det världsliga 

        straffet för kvinnans del vid lönskaläge första och andra resan. Och genom den nya 

        strafflagen 1864 kom slutligen den utomäktenskapliga sexualiteten att i princip falla 

        under enskilt åtal. Från att ha betraktats som allvarlig brottslighet som staten lagt ner 

        stor möda på att spåra upp och bestraffa blev den utomäktenskapliga sexualiteten 

        överförd till en privat sfär. Lagen gällde till 1917.

1776 Myntregleringen gör att det bara blir ett mynt kvar, riksdalern. 1777 träder ändringarna i 

         kraft men den gamla mynträkningen lever kvar på många håll.

1779 Dödsstraffet avskaffades för trolldom. Häxjakt förbjuds. 

Ärelös. Efter hand, med inflytande från upplysningens idéer, kom ärelöshet att uppfattas som ett samhällsproblem. Den drabbade utestängdes från möjligheten att försörja sig, till skada för både sig själv och omgivningen. Dessutom började man uppfatta det som tvivelaktigt att betrakta någon som ärelös när lagen inte uttryckligen föreskrev det.400 Därför kom ärelösheten som påföljd att inskränkas till fall där lagen uttryckligen påbjöd ärans förlust. Genom edsöreslagstiftning 1779 slopades dessutom ärelösheten som påföljd i 13 fall.401 Därmed var ärelöshetens koppling till den naturliga föreställningen om vad som var en ärelös handling borta.

1781 Gustav III genomdrev mot prästeståndets vilja den första svenska religionsfrihetslagen.
          Tidigt uttalade kungen också sin övertygelse att det skulle vara till stor fördel för 
          Sverige "om ett så idogt folk som judarna skulle kunna bosätta sig här.

1782 Skapades ett allmänt judereglemente. Judarna skulle kunna bo och äga fastigheter i 
          städerna Stockholm, Göteborg, Norrköping och senare Karlskrona. De fick endast gifta
          sig med varandra, blandäktenskap var förbjudna, och de fick endast syssla med hant-
          verk som inte föll under skråstadgan. Förbudet för judisk invandring hävs.

1782 Elisabeth Olin första kvinnliga ledamoten av Musikaliska akademien. 

1782 Drottning Lovisa Ulrika av Preussen (gm kung Adolf Fredrik, mor till Gustav III) dör.

1782-1783 Gammalsvenskbys befolkning kom ursprungligen från Dagö i dagens Estland, som

          till 1721 var en del av Sverige. En rättslig tvist med den svenske godsägaren Stenbock på

          Dagö löstes så att de berörda Dagöborna, cirka 1 000 personer, anvisades cirka 13 000

          hektar mark av den ryska kejsarinnan Katarina II i det då kallade Nyryska

          guvernementet i södra nuvarande Ukraina, vilket ryssarna just erövrat från turkarna. 

          Flytten från Dagö började i augusti 1782, och man anlände till det anvisade området nio 

          månader senare efter en lång och mycket strapatsrik vandring under vilken mer än 

          hälften, främst barn och äldre, hade dukat under av köld och sjukdomar. När de anlände 

          fann de inte några spår av de hus som hade utlovats skulle stå klara för dem. Av de som 

          överlevde vandringen dukade sedan många under, eftersom de var ovana jordbrukare, ty 

          flertalet på Dagö hade varit fiskare. Enligt kyrkoböckerna var enbart 135 personer vid liv 

          i mars 1783.

1784 Den svenska kolonin Saint Barthélemy grundas. 

1785 1785 fattades ett kungligt beslut om att alla barnhusbarn i Sverige skulle utackorderas  
          till fosterhem. Under ett fåtal år kom därför de flesta av de drygt 300 barnen som 
          bodde på Allmänna barnhuset i Stockholm att utackorderas till fosterfamiljer runt om  
          i Sverige. Ett fåtal barn blev dock kvar, främst barn med olika funktionsnedsättningar.

         Gustav IIIs regering utfärdade 1785 en förordning om att barn inte skulle växa upp på 
         barnhem, utan istället skulle placeras på fosterhem och tanken var att barnen som skrevs in på 
         sikt skulle placeras i fosterhem. ^[4] Samma år slogs Stora barnhuset samman 
         med Politibarnhuset vid Danviken och bildade Allmänna barnhuset.^[5] Detta var en stor reform 
         som i fortsättningen gjorde att barn inte längre uppfostrades på barnhuset tills de släpptes ut, 
         utan om möjligt vistades där bara fram till att ett fosterhem kunde finnas åt dem.

Samma år slogs Stora Barnhuset samman med Lilla Barnhuset där spädbarn placerades och fick namnet Allmänna barnhuset. Verksamheten gjordes dessutom om så att barnhuset fungerade som genomgångsanläggning vilken placerade barn i fosterhem i hela landet.  

1785 Fosterbarnsindustrin. De första transporterna till Hälsingsland och Östergötland. Högst ersättning           för små barn som inte kunde vara arbetskraft. Vid 14 års ålder upphör ersättningen (vid
         konfirmationen) Inte ovanligt med släktingar som fosterhem "efter moderns anvisning".
        Se samma år ovan.

1789 Fortsättning från 1785:

Den 16 juli 1789 finns en anteckning i Allmänna barnhusets handlingar om ”ofärdige Barns intagande uti fattighusen”. Det var församlingarna som vid den här tiden hade ansvar för fattigvårdsfrågor. Barnen skickades därför till den församling som de hade tillhört innan de togs in på Allmänna Barnhuset. Sannolikt fanns det inga familjer som ville eller kunde ta emot de här barnen.
I anslutning till noteringen finns en lista över de barn som hade olika funktionsnedsättningar och till vilken församling de tillhörde. Här möter du till exempel barnhusbarn nummer 2, Johan Casper Pettersson Dorf som var 22 år och blind. Han var född i och kom att vistas på Katarina församlings fattighus mot en ersättning om fyra Riksdaler Banko per år. Barnhusbarn nummer 687, Anna Sofia Axling var 9 år gammal och beskrivs som ofärdig i händer och fötter. Anna Sofia var född och hemmahörande i Maria Magdalena församling, vars fattighus fick en ersättning om sex Riksdaler Banco per år. 

En Riksdaler Banko i 1789 års värde motsvarar 348 kronor i januari 2018.

1788 Första svenska kvinnan - Aurora Liljenroth - avlägger studentexamen.


1788-1790 Gustav III:s krig mot Ryssland 1788–1790 slutade utan gränsjusteringar
          efter slaget vid Svensksund, som blev en seger mot den ryska flottan. Gustav var
          personlig vän med det franska kungahuset och engagerade sig i motståndet mot
          den franska revolutionen och undertryckte all opposition med järnhand. Hans politik
          gjorde honom impopulär inom delar av adeln och det bildades en sammansvärjning
          för att avsätta honom. 

          Gustav III:s ryska krig (mellanstatligt) Sverige mot Ryssland. Freden i Värälä.  
          Svenska flottan besegrar den ryska i andra slaget vid Svensksund medan de svenska 
          marktrupperna i Finland misslyckades med att besegra den ryska armén. Fred sluts 
          på status quo.

          Anjalaförbundet.

1788-1789 Teaterkriget (mellanstatligt) Sverige mot Danmark. Fred: Den danska 
          neutralitetsdeklarationen 1789.

1789 I förenings- och säkerhetsakten från Riksdagen 1789, utvidgades kungens makt men
         den ledde även till ett utjämnade av ståndsskillnaderna i Sverige, och från och med nu
         var de flesta ämbetena i riket även öppna för ofrälse personer.

        Dödsstraffet begränsades, tortyr under förhör förbjöds och tortyrkammaren i
        Stockholm stängdes för gott.

        En ny typ av religionsfrihet tilläts som medförde att katoliker och judar fick bosätta sig
        i riket, dock med begränsade medborgerliga rättigheter.

1789-1799 Franska revolutionen.

1790 FRED. Gustav III:s ryska krig.


1791 Judeförföljelserna i Kejsardömet Ryssland. 

Restriktioner för var judar fick bosätta sig i Ryssland infördes efter krigen mot det Polsk-litauiska samväldet vid senare delen av 1700-talet, då Ryssland efter Polens delningar utvidgade sitt territorium med territorier ur Polen-Litauen och hertigdömet Kurland. Dessa landområden hade en stor östeuropeisk judisk befolkning som nu blev ryska undersåtar. 

Det polsk-litauiska samväldet hade under sekler varit en fristad för judar som flytt undan korsriddarna, förföljelserna under digerdöden och förvisats från länder i väst- och centraleuropa före och under reformationen och motreformationen. Vid slutet av 1700-talet bodde omkring en miljon judar, över hälften av Europas judiska befolkning, i Polen-Litauen. Vid delningen av Polen-Litauen 1772–95 kom omkring 300 000 av dem att bo på ryskt territorium.

Ett speciellt bosättningsområde för judar infördes 1791 under Katarina II:s styre. Till en början bestod området av några län i nuvarande Vitryssland och Ukraina men det utvidgades i takt med att Kejsardömet Ryssland införlivade ytterligare delar av östra Europa.

1792 Gustav III skadesköts vid ett attentat under en maskeradbal på Operan den 16 mars 
         1792 av Jacob Johan Anckarström och avled några veckor senare. 
________________________________________________________________________________

Gustav IV Adolf

         Gustav IV Adolf

         Gustav IV Adolf föddes på Stockholms slott 1 november 1778 som
         son till Gustav III och Sofia Magdalena.

1792 Gustav IV Adolf (1778-1837) blir Sveriges kung.
          Regenttid: 1792-1809
          Valspråk: Gud och folket
          I Napoleonkrigen tog han konsekvent ställning mot Napoleon I,
          vilket till slut ledde till finska kriget, som ledde till förlusten av den östra rikshalvan.
          Gemål: Fredrika av Baden
          Barn: Gustav, Sofia, Karl Gustav, Amalia, Cecilia och Adolf 1800 Gustav IV Adolfs och            Fredrika av Badens kröning i S:t Olai kyrka i Norrköping

1796 Vaccin mot smittkoppor.

            Under 1700-talet beräknas 60 miljoner européer ha dött av smittkoppor. 90 procent av 

            dem var barn. 

År 1796 använde den engelske läkaren Edward Jenner sekret från kokoppor för att odla fram ett 

vaccin mot smittkoppor som nästan utrotade sjukdomen i Europa. Vacca betyder ko på latin; därav benämningen.

Jenner hade under flera år hört historier om mjölkerskor, kvinnor som mjölkade kor, och hade fått kokoppor inte drabbades av smittkoppor. Den förste att "kliniskt pröva" att bli immun mot smittkoppor genom att smitta familjen med kokoppor var bonden Benjamin Jesty i Downshay, England 1774.^[2] Dock var det Jenner som 14 maj 1796 använde sekret från kokoppor och gav till en pojke för att senare smitta pojken med smittkoppor för att visa att han hade blivit immun, och sedan spred denna praktik till andra läkare. Eftersom Jenners immuniseringsmedicin var baserad på kokoppsviruset, som på latin heter vaccinia beslöt han att kalla metoden för vaccination.^[4] Jenner visste ingenting om virus. Hans upptäckt byggde på slump, god iakttagelseförmåga och god slutledningsförmåga.^[5]

Även om Jenner fick mycket beröm och uppmärksamhet för sitt arbete med vaccinering försökte han inte tjäna pengar på sin upptäckt, utan gav bort vaccin till andra läkare så att han ibland själv blev utan.^[4]

Kokoppor har inte människan som värd – de orsakar bara en kortvarig subkutan infektion. Däremot är kokoppsviruset nära släkt med smittkoppsviruset och de delar vissa antigen, vilket gör att kokoppsinfektion ger immunitet mot både kokoppor och smittkoppor.