söndag 29 december 2019

Hur gick det för 17-åriga Frida Charlotta Karlsdotter Olsson som ensam gav sig av till Kanada?


Hej,
Jag förstår att det är många som kontaktar dig för hjälp!
Mitt namn är Marie Skoglund och jag bor på min släktgård i Långskog, Attmar Socken i Matfors/Sundsvall. Jag höll på med släktforskning när jag var yngre sedan har jag inte fått tiden att räcka till😊 Jobbar heltid och driver även ett mindre jordbruk (perorsgarden.se) på föräldragården.
Jag söker efter en släkting som jag hörde pratas om när jag var liten. Hon heter Frida Charlotta Olsson eller Karlsson född 1889-12-23. 
Mor: Charlotta Johanna Selin född 1862-11-09 
Far: Karl (Karl-Orsa) Henrik Olofsson född 1857-05-20. 
Min farmors mammas syster. Jag är osäker på om hon kallade sig Olsson eller Karlsson, därför att min farmors mamma Andrietta Katarina kallade sig Karlsson som ung sedan bytte familjen efternamn till Olsson, dock vet jag inte när.
 Berättelsen som jag har hört om henne är att hon utvandrade själv som ogift när hon var 17 år. Jag tror att jag har hittat henne i passagerarlistorna, Frida Charlotta Olsson Karlsdotter som utvandrade 1907-09-14 till Amerika. I Emigranten hittar jag en kvinna som heter Frida C Olsson som stämmer in på henne och där framgår det att hon reser till Winnipeg Manitoba sedan kommer jag inte längre.
Jag kontaktade något register i Kanada (kommer inte ihåg vad de hette) och fick svar efter ett halvår att de inte kunde hitta henne.
Det finns en visa, Avskedvisan som är skriven om hennes resa till Amerika som jag har fått tag på. Men det finns ingen släkting i livet som kan berätta något om henne. Jag vet inte om hon fick några barn, om det finns släktingar kvar i Amerika eller vad som hände med henne.
Jag vore väldigt tacksam om du skulle ha tid å hjälpa mig!
Marie Skoglund

Hej!
Jag tycker det är väldigt svårt att släktforska i Amerika. Ancestry, som är den huvudsakliga databasen, är knepig och svårkontrollerad. 
Jag hittar i alla fall detsamma som du.

Modern
Olsson f. Selin, Johanna Charlotta
Östansjö
Död 12/9 1945.
Kyrkobokförd i Attmar (Västernorrlands län, Medelpad).
Född 9/11 1862 i Attmar (Västernorrlands län, Medelpad).
Änka (28/3 1911).

Fadern
Olsson, Karl Henrik (torpare)
Långskog
Död 28/3 1911.
Kyrkobokförd i Attmar (Västernorrlands län, Medelpad).
Född 20/4 1837 i Attmar (Västernorrlands län, Medelpad).
Gift man (28/12 1881).
Födelsedatum enligt FS 18570520
Födelseförsamling i källan:
Attmar (Västernorrlands län)

Makarna hade år 1900 sju och 1907 tio hemmavarande barn varav ett är den eftersökta: 

Frida Charlotta Karlsdotter Olsson
f. 1889 i Attmar (Västernorrlands län, Medelpad)
Flicka, barn i familjen
Malungen
Hassela (Gävleborgs län, Hälsingland)
Födelseort i källan: Attmar W.N. län

Föräldrarna hade just mist en dotter med samma namn när Frida Charlotta kom till världen.
Dödboken:


Frida Charlotta född 17/10 1888 - död 7 månader och 24 dagar gammal den 11/6 1889 i Attmar
Attmar (Y) C:7 (1887-1895) Bild 150 / sid 140

Det framgår av husförhörslängden att Frida Charlotta emigrerat till Amerika. 
Här är familjen:
(Inflyttade 1894 från Attmar till Hassela)
Hassela (X) AI:13 (1893-1899) Bild 352 / sid 341
Hassela (X) AIIa:1 (1900-1911) Bild 3590 / sid 347
Attmar (Y) AII:1a (1897-1912) Bild 2910 / sid 286 (Amerika 14/9 1907)
Attmar (Y) AII:3b (1926-1941) Bild 230 / sid 365
Det verkar inte som att något av hennes syskon utvandrade. 

Emibas
Olsson Karlsdotter, Frida Charlotta (Kolaredotter, ogift kvinna)
Utvandrad 14/9 1907 från Långskog, Attmar, Västernorrlands län (Medelpad) till Amerika
Källa: Husförhörslängd s 286 (Attmar)

Svenska förteckningen över emigranter 1783-1991  
Namn: Frida Charlotta Olsson Karlsdotter 
Födelse: 23/12 1889 i Västernorrland. 
Avfärd: 14/9 1907 från Västernorrland
Ankomst: Amerika

Databasen Emigranten Populär 1783-1951
Namn: Frida C Olsson
Födelse: ungefär 1890
Ankomst: Winnipeg Manitoba

Sverige, emigrantregister 1869-1948
Namn: Frida C Olsson
Avfärd: 30/9 1907 Malmö Agency
Ankomst: Hull, England

Göteborg, Sverige, passagerarlistor 1869-1951
Namn: Frida C Olsson
Födelse: Attmar Västernorrland ungefär 1890
Avfärd 30/9 1907
Ankomst: Hull, England

Frida Charlotta Karlsdotter Olsson reste alltså först till Hull i England som brukligt var. Jag läser på internet Rolf Simonssons intressanta text om emigrationen "Tidlös Spännande Historia" som du hittar här.

Mellan åren 1865 och fram till 1914 hade en miljon svenskar utvandrat till Amerika och sammanlagt från hela Europa 39 miljoner människor. Första Världskriget som utbryter 1914 stänger temporärt den svenska trafiken men den återupptas efter krigsslutet år 1918 då med direktgående passagerarfartyg Göteborg-New York. lnnan dess var man tvungen att resa dit i etapper via Hull och Liverpool i England.

I första hand var det de unga och ogifta som for. För den som sökte framtiden i Amerika var det på flera sätt en fördel att vara ensam och ogift.

Störst bland antalet emigranter är de unga ogifta kvinnorna. Orsaken anses vara den stora befolkningsökningen i Sverie och svältåren i mitten av 1860-talet då Sverige plågades av hungersnöd.

Utvandrarna köpte sin resbiljett av rederiagenten för den Atlantgående linjen. De var också - innan de fick köpa själva biljetten = passagerarkontraktet - tvungna att ordna ett s.k. utflyttningsbetyg från sin hemförsamling. Som regel reste de inom två veckor sedan de fått sitt utflyttningsbetyg.

Summan för hela resan från Göteborg till ankomstorten i Amerika berodde främst på vart hon eller han skulle resa, men också på när biljetten hade utfärdats eftersom konkurrensen mellan de olika oceangående linjerna var hårdare under vissa tider. Priset på de fåtaliga kontrakt som finns kvar i Sjöfartsmuseets arkiv varierar mellan 115 och 290 kronor.

De fiesta som utvandrade från Sverige reste ut via Göteborg. Genom Gamla Tullhuset vid Packhuskajen - där fartygen låg vid kajen - fördes flertalet av alla dessa människor som lämnade hemlandet, sammanlagt över en miljon emigranter. Detta var platsen för utvandrarnas/emigrantemas sista steg på den svenska fosterjorden. När ”gråtartrappans” (Trapphuset i Tullhuset) sista steg var trampade fanns det ingen återvändo.

Från år 1866 och fram till krigsutbrottet för första världskriget i Augusti 1914 gick resvägen till Nordamerika med passagerar-fartyg från Göteborg till Hull på den Engelska västkusten. Härifrån fortsatte man med tåg till Liverpool som var hemmahamn för de stora etablerade brittiska atlantgående emigrantrederierna. Från Liverpool reste man med dessa rederiers fartyg vidare till New York.

Fartyget anlöpte Hull vanligtvis pa söndag eftermiddag. Oavsett ankomsttiden på söndag så fick emigranterna stanna ombord på fartyget hela söndagen. Tidigt på måndag morgon fick de en lätt frukost och lämnade sedan fartyget. Stuveriarbetarna lossade samtidigt resgodset och varje emigrant fick visa upp sina koffertar och vad dom i övrigt hade med sej för de Engelska tullmyndigheterna.

Just på söndagar och måndagsmornar kom emigrantfartyg till Hull från många olika hamnar: tex Christiania (Oslo), Bergen, Trondhelm, Köpenhamn, Hamburg och så Göteborg. Kajerna var fulla av emigranter och trängseln gav intryck av livet i en myrstack.

Därefter gick man till den närbelägna järnvagsstationen för North Eastern Railway som drev jämvägslinjen Hull-Liverpool. Konduktören stoppade den ena vagnen efter den andra full av emigranter i de obekväm 3:e klass-vagnarna som saknade både toaletter och dricksvatten. Efter 5 timmars resa genom det Engelska landskapet var man framme i Liverpool.
Enligt emigrationskontraktet skulle utvandrarna resa vidlare därifrån till Nevv York inom 12 till 48 limmar efter avslutad tullexpedition.

Wilsonlinjen.
Den engelske skeppsredaren Thomas Wilson som 1840 hade
startat en reguljär ångbåtstrafik (Wilsonlinjen) mellan Hull, Göteborg och Christiania (Oslo) med en avsegling per vecka i vardera riktningen gjorde under 1850-talet ett lyckokast då han ingick ett avtal med dessa atlantlinjer om samtrafik för befordran av emigranter från Skandinavien. Från början var man endast inriktad på att skeppa svenska exportprodukter till England men man börjar också att transportera utvandrare och efterhand som emigrationen i mitten av 1860-talet tar riktig fart sätter man in nytt och större tonnage på rutten. I april 1866 anlöpte den nybyggda ångaren HERO Göteborg och tidningarna i staden karaktäriserade henne som: "En av de vackraste och för denna sjöfart mest praktiska och elegant inredda som man har varit i tillfälle att se ”.

Wilsonlinjens fartyg avgick en gång per vecka - varje fredag - med 500
emigranter till Hull. Hon gjorde I2-13 knop och resan över Nordsjön tog cirka 40 timmar.
Från och med 1869 hade resande-strömmen av emigranter från Göteborg ökat så kraftigt att rederiet fick sätta in extrafartyg. Så istället för ett fartyg i veckan kunde då tre ångare avgå samtidigt med tillsammans upp till 1500 emigranter.

Hur det kunde se ut när ett av dessa fartyg skulle avgå framgår av en artikel i Göteborgs Handels och Sjöfartstidning från slutet av 1860-talet: ”Överfarten av utvandrare till Amerika tyckes ha blivit uteslutande ett monopol för ångfartygen som varje vecka avgår till Huil. Må vi gå ombord på en av dem och följande tavla möter oss: ”Hela däcket är belamrat med kistor (Reskoffertar) och sängkläder.Här och där synas grupper av äldre och yngre som ordnar sig inför färden. Signalen ljuder, ögonblicket nalkas då avskedets stund är inne. Nu förändras snart situationen. Vänner och bekanta lämna fartyget.

Resenärerna komma så talrikt som möjligt längs sidan för att se sista skymten av Staden. Nu, då maskinen sättes igång biir det oro i lägret, gråt och klagan, skrik och väsen och mången som nyss varit likgiltig och lugn blir nu annorlunda till mods vid tanken på hemmet och det flydda liv som han tilibragt i sitt fädernesland. ”Farväl, kära Sverige! ljuder ur allas munnar.”

"Emigranterna föras till oiika avdelnirigar ombord på skeppet. Den aktre föriäggningen utgörs av en del av en lång gång och är belägen akterut. Den är 47 fot lång och 28 fot bred. Sovarrangemanget består tre hyllor på varje sida av fartyget och går igenom avdelningens hela längd. Dessa hyllor är inte avdelade på något sätt som avmärker sovutrymmet för varje emigrant. De är 5 fot och 18 tum breda och har en kraftig bräda 8 cm hög vid den yttre kanten och den breda motjärnspanten på fartygssidan. Hyllorna hålles uppe av rejält kraftiga stöttor med tvärslag mellan dem och fartygssidan och de bär upp bräderna som utgör hyllorna. Den lägre hyllan är I5 tum över däcket, avståndet mellan hyllorna är 32 tum och den övre hyllan är 42 mm till däcket ovanför”.

Passagerarna som kom ombord var ledsagade av agenten för den Atlantlinje som de senare skall korsa Atlanten med. Dessa agenter ser till att deras respektive grupper har rymligt utiymme och grupperar dem ombord på fartyget uppenbarligen så mycket som möjligt tillsammans. En halvtimme efter det att fartyget avseglat fick emigranterna sin första måltid bestående av kaffe, bröd, skorpor och smör och sill. Sedan ,när mörkret inträtt gick de ned och inrättade sig för natten.

Emigranten Populär 2006
Olsson Frida C, 17 år, födda 1889/1890 i Attmar.
Titel: Syster
Utresehamn: Göteborg den 30/9 1907
Destination Winnipeg Man.
Medåkande: JA
Hon har alltså sällskap med någon - troligen en syster - när hon utvandrar. Men vem?
Det visar sig att de faktiskt var åtta ungdomar från Attmar i Västernorrland som emigrerade med samma båt - ångfartyget Ariosto - den 30/9 1907 med samma destination Winnipeg Man. Sex hade registrerade medåkande och två resten ensamma:
  1. Flodin Ida M född 1887/1888 (19 år) titel: Syster. Utv dag 30/9 1907 till Winnipeg Man. 
  2. Flodin Manda född 1889/1890 (17 år) titel: Syster. Utv dag 30/9 1907 till Winnipeg Man. 
  3. Johansson Signe född 1888/1889 (18 år) titel: Systerdtr. Utv dag 30/9 1907 t Winnipeg Man. 
  4. Nilsson Hulda M född 1871/1872 (35 år) Ingen titel. Utv dag 30/9 1907 till Winnipeg Man. 
  5. Olsson Frida C född 1889/1890 (17 år) titel: Syster. Utv dag 30/9 1907 t Winnipeg Man. 
  6. Olsson Märta Olivia född 1883/1884 (23 år) Ingen titel. Utv dag 30/9 1907 Winnipeg Man. Två åkte ensamma men till samma destinationn:
  7. Larsson Adolf Leon född 1879/1880 (27 år) Ingen titel. Utv dag 30/9 1907 till Winnipeg Man.
  8. Nyberg J Mathilda född 1885/1886 (21 år) Ingen titel. Utv dag 30/9 1907 till Winnipeg Man.
Frida Charlotta och Märta Olivia var inte systrar. Märta Olivia är född 4/1 1884 i Attmar, dotter till bonden Johan Peter Olofsson och hans hustru Märta Greta Nilsdotter i Backe No 1, Attmar. 

Hon återvände till Sverige och dog ogift den 11/4 1961. Hon var då skriven på Vintergatan 12 i Sundsvall. Det kan mycket väl finnas syskonbarn i Sverige som kan berätta om henne.

1907 gick Wilsonlinjens ordinarie ångare:
Ariosto (1891-1909), Calypso (Hull, fred);
Spero, Volo (Hull, månd);
Orlando, Rollo (Grimsby, onsd).



Jag kan inte se att Frida C Olsson kommer fram till New York. Betyder det att de helt enkelt tog en annan båt än amerikafararen i Hull, England? Winnipeg är nämligen en stad i provinsen Manitoba i Kanada.  

Jag hittar flickorna Olsson - Märta Olivia, 23, och Frida, 17, hos Ancestry, Kanadensiska passagerarlistor 1865-1935. De kommer med båten "Canada" från Liverpool i England till Montreal, Quebec i Canada den 11 oktober 1907
I databasen står att Frida heter Frida Alison varför de är inskrina under A (bokstavsordning) men det står faktiskt Olsson i passagerarlistan. 
Märta Olivia står antecknad som Mortha Alvira Alison född ca 1884. 
De kan läsa och skriva, är ogifta och ska fortfarande till Winnipeg.  



Fartyget Canada var en fransk båt som gick i trafik 1876-1908. Den hade tre master och två skostenar.
Built by Chantiers de l'Atlantique, St., Nazaire, France. Tonnage: 4,287. Dimensions: 354' x 43'. Single-screw, 13 1/2 knots. Compound engines. Three masts and two funnels. Converted from paddle-wheels to screw propulsion in 1876.
Historia:
First voyage: Havre-New York, April 22, 1876. Trans-ferred to Havre-Panama route in 1886. Scrapped in France, 1908. Ex-Panama (1876).

Tidningen Släkthistoria har skrivit en intressant artikel om 

Det är en mycket bra och informativ artikel om de 100 000 svenskar som emigrerade till Kanada.
Några citat: 
"Elinor Berglund Barr, som bor i Thunder Bay vid Lake Superior och som 2015 gav ut boken Swedes in Canada – Invisible Immigrants, hade svenska förfäder som anlände från Skog i Ångermanland till Kanada år 1907."
Dvs samma år som ungdomarna från Attmar anlände.
"I Winnipeg är Neil Carlson idag Sveriges konsul. Hans far Edvin Karlson från Stora Skedvi i Dalarna kom till Winnipeg 1930 och hans anteckningar visar att varje dag var en kamp för att överleva."
Tidningen Släkthistoria har också skrivit om släktforskning i Kanada. 
Du hittar artikeln här.

Men det är bättre idag. 
Googla: 
Canada Census så får du upp folkräkningarna 1861, 1911, 1916 mfl. 
Man får många träffar som är intressanta. Folkräkningar finns även hos Family Search och hos Ancestry som nog är bäst. Här måste man verkligen vara detektiv. Inte minst för att kanadensarna skrev sina invandrares namn lika illa som vi antagligen gör med våra idag. Kämpa på!

I Amerika hittar jag inga spår efter Frida C Olsson. Men det är svårforskat, som sagt, så det kan finnas. Det är bara att gräva på. Lycka till!

torsdag 10 oktober 2019

Brita Ersdotters i Löfåsen levnadsöde

Hej Monica!
Brita Ersdotter
Hittade till din utmärkta hemsida, då jag sökte på Brita Ersdotter.
Vet du var hon dog? Jag har letat förgäves.
Bifogar kort på Brita och hennes bröder Jonas och Erik med familj.
Mvh/ 
Jan Englund född i grannbyn Kågbo.


Hej Jan!
Du har alltså läst följande inlägg i bloggen.
https://slaktbloggen.blogspot.com/2018/07/hela-slakten-bodde-i-hedesunda.html
Varmt tack för bilderna på Brita och hennes bröder. Du får gärna berätta lite mer om henne. Kanske finns det lokala skrönor som minner om hennes annorlunda levnadsöde. Och hur gick det egentligen för hennes barn?


Jag har bett superproffset Christina Helmby titta efter Brita Ersdotter i Polisunderrättelser 1878-1947. Under tiden ska jag leta efter henne i kyrkoböckerna. 

Britas föräldrar hade problem med prästen innan hon kom till världen. I husförhörslängden (1858-1866) står att fadern den 8/11 1857 fick absolvtion (syndernas förlåtelse) för lägersmål. Om modern står att hon blev "Lägrad före äktenskapet". Hur de blev avslöjade förtäljer inte historien. De tycks åtminstone inte ha fått något barn. Istället vigdes de den 3/4 1858. Och när Brita Ersdotter föds skrivs hon in i både födelseboken och husförhörslängden som föräldrarnas förstfödda.

Det står någonstans i anteckningarna från fängelsetiden att hon inte hade det så bra i föräldrahemmet. Brita är visserligen ogift mor till tre oäkta barn men det mesta verkar ändå ha fungerat ända fram till faderns död den 18/7 1889. Det är nämligen först då - vid 30 års ålder - som Brita inleder sin kriminella karriär som kommer att pågå tills hon dör 1915. Det är också då som barnen placeras i foster- respektive barnhem. Det hade onekligen varit intressant att läsa hennes domar för att få en förklaring till hennes levnadsöde.

Brita 
Ersdotter / Eriksdotter
född 17/9 1859 i Hedesunda, Gävleborgs län - död 16/8 1915 i Engelbrekts församling, Stockholm

(1890)
Vid folkräkningen 1890 bodde Brita tillsammans med sin mor som var änka i Löfåsen, Hedesunda. Brita hade sina tre äldsta oäkta barn hemma med, får man förmoda, sin moders hjälp.

(1900)
Brita är Lösdrifverska och på församlingen skriven. Prästen visste med andra ord inte var hon var.

Barn:
  1. Eric Johan född 3/4 1882 i Hedesunda (lämnades bort som fosterbarn)
  2. Katrina Lovisa född 10/7 1885 i Hedesunda (lämnades som barnhemsbarn sex år gammal)
  3. Viktor Emanuel född 3/1 1888 i Hedesunda (lämnades bort som fosterbarn)
  4. Helga Margareta Linea född 16/12 1901 i Maria Magdalena församling, Stockholm (lämnades bort som fosterbarn)

Brita inflyttar till Engelbrektsgatan 41 i Stockholm  (fastigheten Tallkotten 3) 1912. Hon kom då närmast från Giresta i Uppsala. 
I Hedesunda står emellertid att hon flyttade till Maria Magdalena församling i Stockholm 29/8 1910 och att hon inskrevs i Engelbrekts församling 7/9 1912. 
I Rotemansarkivet står att hon flyttade in 1912 från Hedesunda och flyttade ut 1914 till Giresta. Hon var ogift, ensamstående och utan hushåll. 

Britas brottsregister presenteras i Hedesunda (X) AIIa:1d (1897-1909) Bild 990 / sid 837. 


  • Dömd av Stockholms Rådhusrätt den 25/8 1906 för 8:de resan stöld till 10 månaders straffarbete och förlust av medborgerligt förtroende i 5 år efter frigivningstiden. Frigavs 13/4 1907. 
  • Brita Ersdtr frigafs 22/7 1910 från Tvångsarbetsanstalten i Norrköping. 
  • Brita Ersdotter är för lösdrifveri intagen å Tvångsarbetsanstalten i Norrköping 28/7 1909 - 22/7 1910 enligt meddelande 1/11 1909 från ärvarande direktör. 
  • Frigavs 27/6 1906 från Stockholms Länsfängelse. Är icke absolverad (förlåten sina synder).
  • Den 2/11 1905 dömd af Stockholms RådstufvaRätt 4de afdelning för 7de resan stöld till tio månaders straffarbete och förlust af medborgerligt förtroende i 5 år efter utståndet straff. 
  • Af Stockholms Rådstufvu Rätts 4de afdelning den 25/4 1903 för sjette resan stöld dömd till 1 års 9 månaders straffarbete och förlust af medborgerligt förtroende i 5 år efter frigifningstiden. Frigavs 21/8 1904 ur Stockholms länsfängelse. Ej absolverad.
  • Den 30/3 1899 av Stockholms Rådstufvu Rätts sjette avdelning dömd att för femte resan stöld samt för ... hållas till strafarbete i ett (1) år 6 månader och 3 dagar samt böter och att efter frigifningstiden vara förlustig medborgerligt förtroende i 4 år. 
  • Frigifven den 19 maj 1900. Absolverad i Stockholms länsfängelse 1/5 1903 för 6te resan stöld. Afgår 21/8 1904. 
  • För 8de resan stöld intagen 28/8 1906 å Stockholms Länsfängelse. Frigifves 13/4 1907 därifrån. 
  • Av nästa husförhörslängd framgår att Brita blivit absolverad enligt intyg 5/6 1912 från pastor vid Straffängelset i Stockholm. 

Brita dör av hjärnblödning i Stockholm den 9/8 1915. 
Hon blev 55 år 10 månader och 29 dagar gammal. 
Brita var vid sin död fortfarande ogift och skriven på adress Engelbrektsgatan 41 i Engelbrekts församling, Stockholm.
Det framgår emellertid av dödsnotisen att hon dog på Allmänna Försörjningsinrättningen varifrån prästen fick en avis om dödfallet. 





Allmänna försörjningsinrättningen: 1860–1926
SE/SSA/1090

Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning låg i kvarteret Tegelslagaren, adress Fleminggatan 22, och kallades oftast "Grubbens" efter handelsmannasläkten Grubb som hade ägt marken. Inrättningens uppgift var i första hand att ta emot fattiga som p.g.a. invaliditet eller kronisk sjuklighet var i behov av vård, men inte som togs emot på vanliga sjukhus.
Försörjningsinrättningen kom tidigt att bli en uppsamlingsplats för åldersstigna, arbetslösa, hemlösa och kropps- och sinnessjuka som varken fattigvården eller den vanliga sjukvården ville ta hand om. Allmänna försörjningsinrättningen lades ned 1922 och delar av verksamheten överfördes till det nyinrättade S:t Eriks sjukhus.
I arkivet förekommer bl.a. en stor mängd räkenskaper och register som exempelvis "Matriklar över intagna" ca 1860–1910 (serie D 2A), "Matriklar rörande sinnessjuka" 1896–1911 (D 2C), "Militär- och mansavdelningen" 1878–1926 (D 2E) och "Kvinnoavdelningen" 1879–1926 (D 2F).
Stockholmskällan

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet överlämnade fattigvårdsinrättningarna kroppar från de som dött till bland annat Karolinska institutet och Uppsala universitet. Det var ett sätt att få fler kroppar till forskning och samtidigt spara in på kostnaderna för att begrava de intagna som inte hade anhöriga som kunde betala begravningen. De som togs in på inrättningarna visste troligen ingenting om detta och hade inte lämnat sitt medgivande.

Det var ett brott att vara hemlös

Arbets- och försörjningsinrättningarna i Stockholm öppnade under 1800-talet. Hit kom fattiga, gamla, sjuka och hemlösa människor, som inte kunde försörja sig själva och inte hade någon annan som tog hand om dem. Lösdriverilagstiftningen från 1885 gjorde det möjligt att döma alla som saknade bostad eller arbete till tvångsarbete.

Hedesunda (X) AI:21b (1858-1866) Bild 223 / sid 531 (Brita m familj i Löfåsen, lägersmål)
Hedesunda (X) C:6 (1833-1859) Bild 94 (Brita föds)
Hedesunda (X) AI:22b (1867-1871) Bild 298 / sid 692 (Brita m familj i Löfåsen)
Hedesunda (X) AI:23b (1872-1876) Bild 285 / sid 665 (Brita m familj i Löfåsen)
Hedesunda (X) AI:24c (1877-1881) Bild 43 / sid 609 (Brita m familj i Löfåsen)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 270 / sid 597 (Brita och hennes familj i Löfåsen)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 270 / sid 597 (Brita Ersdotters brott) 


Hedesunda (X) AI:25a (1882-1891) Bild 120 / sid 112 (dottern Katrina Lovisa barnhemsbarn)
Hedesunda (X) AI:26b (1892-1896) Bild 311 / sid 721 (Brita med familj i Löfåsen)
Hedesunda (X) AI:26b (1892-1896) Bild 364 / sid 774 (sonen Viktor Emanuel i fosterhem i Kågbo)
Hedesunda (X) AI:26a (1892-1896) Bild 144 / sid 133 (sonen Erik Johan fosterson i Westbyggeby)
Hedesunda (X) AI:26b (1892-1896) Bild 67 / sid 487 (Britas mor blir hushållerska) 
Hedesunda (X) AIIa:1d (1897-1909) Bild 990 / sid 837 (landbondedottern Brita med oä dtr i Löfåsen)
Hedesunda (X) AIIa:2d (1910-1922) Bild 950 / sid 899 (Brita ensam i Löfåsen) 

Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv. Rote 9 Humlegårdsroten (A, AB) DIa:950 
           (1878-1926) Bild 400 / sid 20a (Brita mantalsskriven i kv Tallkotten nr 3) 
Engelbrekt (A, AB) FI:3 (1915-1919) Bild 210 / sid 17 (Brita dör i Stockholm)


Britas barn: 

1. Eric Johan Grandin 
i Svarta född 3/4 1882 i Hedesunda - död 3/12 1970 i Hedesunda
Hedesunda (X) C:8 (1881-1890) Bild 26 (födelse oä, ingen far angiven)
Läs mer om honom här.

Jan-Olov har hittat information om Johan Grandin på Digitalmuseum. 
Han skriver: 
- Johan Grandin hade en mycket tragisk barn-och ungdomstid. Född i Lövåsen. Modern övergav hemmet i hans tidiga barnaår och han hade ingen kontakt med henne sedan. 
Han växte upp hos sin mormor i ett hem där mat ofta saknades. Mormodern intogs på ålderdomshemmet och Grandin auktionerades ut 1892 till Nordanbro för 71 kr per år. 
Grandin var troligen det sist utauktionerade barnet i Hedesunda. Drängtjänst i tidiga år då han i sin fattigdom blev hårt behandlad. 
Troligen den sist anställde indelte soldaten i Hedesunda med rotenumret 62, något han var stolt över. 
Gift och bosatt i sin hustrus föräldrahem i Svarta. Diversearbetare med specialisering på cementarbeten. Drastisk i sitt tal, många av hans uttryck kvarlever som anekdoter. 
Arbetsmänniska som få. Ville med säkerhet genom detta hävda sig med beaktande av hans bittra uppväxttid. Med tanke på den knappa kosten under barnaåren framhöll han alltid tillfredställsen att få äta sig mätt. 

(1900) var han 18 år och ogift jordbruksarbetare i Oppåker, Hedesunda.
(1910) är han 28 år, gift med Stina Sjöblom, pappa till en ettårig dotter och soldat i Svarta, Hedesunda.
(1947 21/4) blev han änkling.
(1970 1/11) skriven på adress Ängslyckan i Hedesunda
(1970 3/12) Avliden


2. Katrina (Katarina) Lovisa Eriksson 
född 10/7 1885 i Hedesunda. Hon lämnades bort till barnhem i Sundby, Hedesunda, som sexåring.
(1900) är hon 15 år och ensamstående piga hos en familj i Brunn, Hedesunda.
(1910) är hon 25 år, ensam i familjen och sinnessjuk. Hon är skriven på adress Öhn, Valbo i Gävleborgs län.
(1937 18/3) Avliden. Hon var då å församlingen skriven i Valbo, Gävleborgs län, vilket innebar att hon inte hade någon fast adress.

Hedesunda (X) C:8 (1881-1890) Bild 73 (födelse oä, ingen far angiven)
Hedesunda (X) AI:26a (1892-1896) Bild 127 / sid 116 (Katrina på barnhem i Hedesunda)
Hedesunda (X) AIIa:1a (1897-1909) Bild 1410 / sid 129 (barnhemmet)
Gävle Heliga Trefaldighet (X) AIIaa:2 (1896-1922) Bild 770 / sid 473 (tjänarinna i Valbo dit hon kom som sjuåring)
Valbo (X) AIIa:12 (1915-1925) Bild 2270 / sid 1067 (Öhn no 1, sinnessjuk)
Valbo (X) AIIa:18 (1926-1934) Bild 3920 / sid 1288 (Vårdas å Uppsala hospital. Flyttad därifrån till Annedalens sjukhus i Umeå ej fri från symtom av sinnessjukdom den 18/3 1935. 
Valbo (X) AIIa:18 (1926-1934) Bild 3920 / sid 1288 (Sinnessjuk. Umedalens sjukhus, Umeå. Död 18/3 1937)



3. Viktor Emanuel Sjöblom 
född 3/1 1888 i Hedesunda (fosterbarn)
Fosterbarn hos dagkarlen Anders Jonsson Sjöblom ohh Stina Larsdotter i Kågbo, Hedesunda.
(1900) är han 12 år och fosterson hos Stina Larsdotter i Kågbo, Hedesunda. Hon är gift men ingen make finns i hushållet.
(1910) är han 22 år, ensam i familjen och smedsarbetare i Gävle stad.
Ej i dödboken.
Emigrerade till Amerika. Se kommentarerna!

Hedesunda (X) C:8 (1881-1890) Bild 145 (födelse oä, ingen fader angiven)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 270 / sid 597 (med mamma Brita)
Hedesunda (X) AI:26b (1892-1896) Bild 364 / sid 774 (fosterbarn)
Hedesunda (X) AIIa:1d (1897-1909) Bild 1400 / sid 878 (fosterbarn)
Ockelbo (X) AII:1c (1896-1908) Bild 2640 / sid 1259 (smeddräng i Gäfveränge i Ockelbo)
Ockelbo (X) AII:2c (1909-1925) Bild 3410 / sid 1332 (smeddräng)
Gävle Heliga Trefaldighet (X) AIIaa:4 (1896-1919) Bild 3470 / sid 1543 (smedsarbetare)
Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv. Rote 17 Kronobergsroten (A, AB) DIa:1021 (1885-1926) Bild 220 / sid 51a (Ensamstående utan barn inflyttad till Kungsholmen, Stockholm)
Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv. Rote 17 Kronobergsroten (A, AB) DIa:913 (1885-1926) Bild 100 / sid 30a (Ensamstående utan barn inflyttad till rote 6 från annan rote i Stockholm 26/5 1914. Adress: Hantverkargatan 22, Hantverkargatan 42, Pilgatan 7)



4. Helga Margareta Linnéa Eriksson 
född 16/12 1901 i Maria Magdalena församling, Stockholm (fosterbarn)
(1910) är hon nio år och står inskriven som dotter till Per Erik Lindström ohh Hilma Kristina i Kv Staren 16/117 i Johannes rote 21, Stockholm.
Fosterdotter hos småskollärare Frans Victor Toll ohh Lena Kajsa Johannesdotter i lägenheten Sjöbygget, Gällaryd. Fosterfadern dör 1915
(1943 24/4) gifte sig med Möller
(1988 23/6) blev hon änka.
(1994 16/5) Avliden skriven på adress Håcksvik Gräsdalen /Zeybran i Svenljunga. Folkbokförd i Östra Frölunda, Svenljunga.

Gällaryd (F) AIIa:2 (1910-1924) Bild 123 / sid 111 (fosterfar Toll dör) 
Gällaryd (F) AIIa:3 (1925-1944) Bild 1050 / sid 92 (fosterdotter till änkan Toll)
Dädesjö (G) AIIa:4 (1924-1938) Bild 28 / sid 315 (hushållerska i Dädesjö)
Habo (F, R) AIIa:5a (1930-1941) Bild 3100 / sid 294 (husföreståndare i Gunnarsbo, Habo)
Anderstorp (F) AIIa:6 (1940-1945) Bild 850 / sid 75 (i Anderstorp)
Anderstorp (F) AIIa:6 (1940-1945) Bild 1140 / sid 104 (gm Herman Anton Möller)



Britas bröder:

Eric Ersson (Eriksson) 
Erik Eriksson med familj
född 17/11 1863 i Hedesunda, Gävleborgs län - död 18/2 1930 i 98 Nazaret No 5, Stora Kopparberg
Gift I den 13/1 1889  (13/2 1898) med
Anna/Sara Ersdotter född 5/10 1861 i Hedesunda - död 4/12 1941 i Falu Kristine, Kopparbergs län.

Familjen var sedan 15/1 1890 bosatt i Sandviken-Lyckås, Hosjö, Kopparbergs län.
Enligt folkräkningen 1890 bodde de i Norslund, Kopparberg. Erik var 1890 statkarl.

De flyttade den 4/9 1890 till Östanfors, kv Rostvändaren 7, Stora Kopparberg där han blir snickare till yrket. De bodde först i kvarteret No 18 och sedan nr 84 Rostvändaren, Östanfors, St Kopparberg

1900 skrivs han som Erik Eriksson och är tegelarbetare. Familjen bor i qvarter 23 Tegelbruket, Kopparberg. Står felaktigt ofta att han var född i Hedemora.

1910 skrivs han Erik Eriksson och är snickeriarbetare. Familjen bor på adress 12:12, Falu Kristine
(står felaktigt att han är född i Hedemora)

Barn:
1. Anna Matilda född 13/6 1888 i Hedesunda (född före äktenskapet) (sömmerska) 
2. Karl Martin Enegärd född 26/8 1896 i Kpbs Stad (kontorist)(frikallad)(folkskollärare)
3. Wiktor Emanuel född 30/1 1891 i Kopparberg
4. Erik Gottfrid född 22/9 1894 i Kopparberg
5. Karl Martin född 26/8 1896 i Kopparberg

Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 110 / sid 437 (brodern Eric dräng i Lunda)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 314 / sid 641 (brodern Eric dräng i Kågbo, träffar frun där)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 316 / sid 643 (ogift mor m barn före äkt)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 318 / sid 645 (brodern Eric gift dräng i Kågbo)
Hosjö (W) AI:8a (1886-1895) Bild 202 / sid 192 (brodern Erik som gift i Hosjö)
Stora Kopparberg (W) AIIa:1 (1895-1904) Bild 2920 / sid 256 (familjen i Östanfors, St Kopparberg)
Stora Kopparberg (W) AIIa:5 (1915-1923) Bild 2270 / sid 181 (familjen i St Kopparberg)
Stora Kopparberg (W) AIIa:5 (1915-1923) Bild 910 / sid 45 (brorsdottern Anna Matilda m fam)
Stora Kopparberg (W) AIIa:5 (1915-1923) Bild 1510 / sid 105 (brorsdottern Anna Matilda m fam)
Stora Kopparberg (W) AIIa:8 (1923-1936) Bild 2480 / sid 606 (brorsdottern Anna Matilda m fam)
Stora Kopparberg (W) AIIa:12 (1936-1942) Bild 3360 / sid 720 (brorsdottern Anna Matilda m fam)


Jonas Ersson (Eriksson)
född 21/9 1872 i Hedesunda - död ogift 29/12 1955 i Hedesunda.
Jonas Eriksson
Jag kan inte se att han fick några egna barn.

Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 314 / sid 641 (brodern Jonas dräng i Kågbo)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 310 / sid 637 (brodern Jonas dräng på annan gård i Kågbo)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 280 / sid 607 (brodern Jonas arbetare i Löfåsen)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 306 / sid 633 (brodern Jonas dräng i Kågbo)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 280 / sid 607 (Jonas dräng i Löfåsen)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 310 / sid 637 (Jonas dräng i Kågbo)
Hedesunda (X) AI:26b (1892-1896) Bild 358 / sid 768 (Jonas dräng i Kågbo)
Hedesunda (X) AI:26b (1892-1896) Bild 365 / sid 775a (arbetare i Kågbo)
Hedesunda (X) AI:26b (1892-1896) Bild 350 / sid 760 (dräng i Kågbo)
Hedesunda (X) AIIa:1d (1897-1909) Bild 1560 / sid 894 (jordbruksarbetare i Kågbo)
Hedesunda (X) AIIa:3d (1923-1934) Bild 1630 / sid 980 (flottningsarbete i Kågbo)
Hedesunda (X) AIIa:4d (1935-1943) Bild 1060 / sid 923 (flottningsarbetare i Kågbo)


Christina Helmby har efter min förfrågan letat fram en rad notiser om Brita Ersdotter i Polisunderrättelser 1878-1947. Håll i hatten! 
(Jag fyller på med vad jag hittar i de olika fängelserna)


 Ogifta Brita Eriksdotter i Löfåsen, samma socken, född 5/9 1859 att för 1:a resan stöld undergå straffarbete i 4 månader för att 1 år derutöfver vara medborgerligt förtroende förlustig, enligt meddelande af stadsfiskal Lidén i Gefle.
Lördagen den 18 augusti 1888. Uppgift angående frigifning af straffångar.
Sömmerskan Brita Eriksson. 1:a resan stöld. Förlustig medborgerligt förtroende till 12/9 1889.
Intagningsdag 19/5 1888. Frigifningsdag 12/9 1888. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 5,44.

Kriminalvårdsanstalten i Gävle
Kriminalvårdsanstalten i Gävle (X) DIIIda:16 (1887-1889) Bild 1190 / sid 87
No 8068 Arbetardottern Brita Eriksson från Hedesunda, Uppsala län. Dotter till arbetaren Erik Ersson och hustrun Karin Jonsdotter som bor i Hedesunda. Brita har gått 7 år i folkskola. Hon har gått i nattvarden 1875. Hon är ogift men har 2 söner och 1 dotter. Hon har aldrig tidigare varit häktad eller tilltalad för brott. Ankom till fängelset 7/5 1888 dömd 16/5 1888 för stöld av Gefle Rådhusrätt Asta resan stöld till 4 månaders straffarbete och ett års vara frejd u.s. Brita hade försvarlig kristendomskunskap och försvarlig kunskap i innanläsning. Hon kan både skrifva och räkna. Hennes uppförande på anstalten är dessutom gott. Brita har begått brottet nykter. Hon är ingen supare. Frigifven 12/9 1888 

Torsdagen den 15 augusti 1889. Uppgift angående frigifning af straffångar.
Brita Eriksson eller Eriksdotter. Ogift. 2:a resan stöld. Förlustig medborgerligt förtroende till 22/8 1891. Intagningsdag 12/1 1889. Frigifningsdag 22/8 1889. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 6.71

Den 12/10 1889 Häktade personer
Ogifta Brita Eriksson eller Eriksdotter från Löfåsen i Hedesunda socken häktades denna dag för stöld och (?). Hon var senast omnämnd för 2:a resan stöld.

Kriminalvårdsanstalten i Gävle
Kriminalvårdsanstalten i Gävle (X) DIIIda:16 (1887-1889) Bild 1600 / sid 128
No 8191 Arbetardottern Brita Eriksson från Hedesunda, Uppsala län. 
Som ovan. 
"18/12 1888. Stöld. Dömd 9/1 1889 af Gefle Rådhusrätt för 2dra resan stöld till 10 månaders straffarbete och 2 års ... "
Lördagen den 10 januari 1891. Uppgift angående frigifning af straffångar.
Pigan Brita Eriksdotter. 3:e resan stöld. Förlustig medborgerligt förtroende till 5/1 1894. Intagningsdag 25/10 1889. Frigifningsdag 5/1 1891. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 13,77

Kriminalvårdsanstalten i Gävle
Kriminalvårdsanstalten i Gävle (X) DIIIda:17 (1889-1891) Bild 530 / sid 20
No 8342 Arbetardottern Brita Eriksson från Hedesunda, Uppsala län. 
Som ovan. 
12/10 1889 Stöld. Dömd 23/10 1889 af Gefle Rådhusrätt för 3dje resan stöld till 18 månaders straffarbete och tre års...
Brita är fortfarande ingen supare. Hon har begått brottet nykter och uppför sig gott i fängelset. 

Brita Eriksdotter från Hedesunda socken - senast omnämnd i polisrapporten som straffad för 3:e resan stöld - häktad den 3/1 1892 för i Falun begången stöld, enligt meddelande af stadsfiskal Holm derstädes.
 Brita Eriksdotter har den 20/2 1892 i Stockholm häktats för innehafvande af stulet gods, enligt meddelande af stadsfiskal Johansson i Stockholm.


Torsdagen den 5 januari 1893. Uppgift angående frigifning af straffångar.
Pigan Brita Eriksdotter eller Ersdotter. 4:e resan stöld. Förlustig medborgerligt förtroende till 4/1 1896. Intagningsdag 14/3 1892. Frigifningsdag 4/1 1893. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 9,92.

Centralfängelset Norrmalm
Centralfängelset på Norrmalms kyrkoarkiv (A, AB) AII:7 (1889-1894) Bild 84 / sid 67
Nr 20 Brita Ersdotter född 17/9 1859 i Löfåsens by af Hedesunda församling, Gestriklands östra tingslag härad och Gefleborgs län. 
Fadern: förre landbonden Erik Ersson afled i Söderfors den 18 juli 1889. Modern Erik Erssons hustru Karin Jonsdotter är kyrkoskrifven i Löfåsen av denna församling och befinner sig i torftiga omständigheter.
Brita Ersdotter har erhållit en mindre god uppfostran samt mindre goda föredömen i hemmet, der hon mestadels vistats. Begick H. h- nattvard 1sta gången härstädes år 1875 samt senast den 8 februari 1880. 
Brita Ersdotter är ogift men har 3ne oäkta barn. Sönderna Erik Johan och Viktor Emanuel kyrkoskrifna i hemmet samt dottern Katarina Lovisa intagen på härd barnhem. Har 2ne bröder, arbetaren Erik Ersson som år 1890 härifrån intyg afflyttningsbetyg till Hosjö, St Kopparberg samt Jonas Ersson i tjenst hos bonden Jonas Forslund i Kågbo ej nedan skriftna ... 
Genom Gefle Rådstuva Rätts ... af den 23 okt 1889 för 3dje resan stöld dömd till straffarbet i ett år och sex månader samt att i tre år derutöfver vara medborgerligt förtroende förlustig. 
Ankommit 14/3 1892 för 4de resan stöld. Straffarbete ett år samt tre års vanfrejd ... 
Stockholms Rådhusrätt 8/3 1892.
Läser i ... försvarligt. Eger hjälplig kristendomskunskap.
Absolvsion (syndernas förlåtelse) 22/8 1892. Gott uppförande. Frigiven 4/1 1893 till Stockholm.  


Lördagen den 21 april 1894. Från tvångsarbete frigifne lösdrifvare. Tvångsarbete 1 år.
Pigan Brita Eriksdotter eller Ersdotter. Dagen då tvångsarbete började 17/4 1893. Frigifningsdag 17/4 1894. Arbetspremier, besparingar, arbetsförtjenst, övriga medel 15. Tvångsarbetsanstalten å Norrmalm.

Lördagen den 20 april 1885. För lösdrifveri till tvångsarbete dömde personer.
Brita Ersdotter. Ogift. Dag då utslag vunnit laga kraft eller blivit fastställt 8/? 1895. Tiden för det ådömda tvångsarbetet: 1 år 6 mån. Anstalten: Centralfängselset å Norrmalm. Myndighet som dömt: KB i Upsala län.

Centralfängelset Norrmalm
Centralfängelset på Norrmalms kyrkoarkiv (A, AB) AIa:16 (1894-1896) Bild 95 / sid 79
Ogift trebarnsmamma med två bröder (arbetaren Erik Ersson som år 1890 uttog flyttbetyg från Hedesunda till Hosjö, St Kopparberg län och Jonas Ersson i stjänst hos bonden Per Östblom i Kågbo by i Hedesunda). Brita Ersdotter ankom 13/4 1895 på grund av lösdriveri. Dömd av Länsstyrelsen i Uppsala 5/4 1895. Hon har hjälplig kunskap i kristendom, läsning och skrivning och uppförandet gott. Frigiven 8/10 1896 till ...

Torsdagen den 1 oktober 1896. Från tvångsarbete frigifne lösdrifvare.
Pigan Brita Eriksdotter eller Ersdotter. Myndighet som dömt: KB i Upsala län. 1 år 6 mån. Dagen då tvångsarbete började: 8/4 1895. Frigifningsdag 8/10 1896. Arbetspremier, besp arbetsförtjänst, öfriga medel: 9:11 + 15:-. Postsparbanksbok No 4173. Arbetsanstalt: Centralfängelset Norrmalm.

Torsdagen den 2 mars 1899. För lösdrifveri varnade personer.
Britta Ersdotter. Ogift. Myndighet som meddelat varningen: Stadsfiskal i Stockholm 16/2 1899.

Tisdagen den 8 maj 1900. Uppgift angående frigifning af straffångar.
Brita Eriksdotter. Ogift. 5:e resan stöld och böter. Förlustig medborgerligt förtroende till 19/5 1904. Intagningsdag 1/4 1899. Frigifningsdag 19/5 1900. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 46.


Tisdagen den 12 maj 1903. För lösdrifveri varnade personer.
Brita Ersdotter. Ogift. Dagen för varningen 13/4 1903.

Tisdagen 26 juli 1904. Uppgift angående frigifning af straffångar.
Brita Eriksdotter. Ogift. 6:e resan stöld. Förlustig medborgerligt förtroende till 21/8 1909. Intagningsdag 28/4 1903. Frigifningsdag 21/8 1904. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 100.


Brita Ersdotter erhöll vid frigifningen postsparbanksboken No 7488, serie X, med insatta 34 kronor enligt meddelande av tf direktören Montgomery vid Stockholms länsfängelse. 


Tisdagen den 26 september 1905. För lösdrifveri varnade personer. 
Brita Ersdotter. Ogift. Dagen då varningen gafs: 21/8 1905. 

 Tisdagen den 3 juli 1906. Uppgift angående frigifning af straffångar.
Brita Ersdotter. Straffad för: 7e resan stöld. Förlustig medborgerligt förtroende till 22/6 1911. Intagningsdag 6/11 1905. Frigifningsdag 22/6 1906. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 30:-.

Brita Ersdotter har 15/8 1906 blifvit häktad i Stockholm för där föröfvad stöld, enligt meddelande af stadsfiskalen Lidberg i Stockholm. 

Fabriksarbeterskan Brita Ersdotter. 8e resan stöld. Förlustig medborgerligt förtroende till 13/4 1912. Intagningsdag 28/8 1906. Frigifningsdag 13/4 1907. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 10.

 Torsdagen den 5 augusti 1909. För lösdrifveri till tvångsarbete dömde personer.
Brita Ersdotter. Ogift. Dagen då utslaget vunnit laga kraft eller blifvit fastställt 22/7 1909. Tiden för ådömd tvångsarbete 1 år. Anstalten i Norrköping. Myndighet som ådömt tvångsarbetet: dito.

Torsdagen den 14 juli 1910. Från tvångsarbete frigifne lösdrifvare. 
Brita Ersdotter. Dagen då tvångsarbete började 22/7 1909. Frigifningsdag 22/7 1910. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 28.

Kriminalvårdsanstalten i Norrköping
Kriminalvårdsanstalten i Norrköping (E) DIIId1:28 (1911-1915) Bild 130 / sid 9
No 4100 Brita Ersdotter född 17/9 1859 i Hedesunda, Gävleborgs län
Föräldrar: Landbonden Erik Ersson död 1889 och hans hustru Carin Jonsdotter i Löfåsen. 
Har gått folkskola; vid 15 år konfirm i Hedesunda kyrka. I föräldrahemmet till 38 år, då till Stockholm. Ett år vid Münchens brygg, 3 a 4 mån i bageri, en vinter på trikåstickerifabrik. 3 år hos stenhuggare tills häktning den 22/7 1909. 
Sedan i april detta år hos en lumphandlare Karlsson vid Hagalund, ... behjälplig med hvarjehanda göromål, .. ock att hämta brännvin i St... Sundbyberg, dels sätta, dels förtära. Karlsson förklarar för polisen att Ersdotter ej längre fick vara hos ... ... ...
Flyttbetyg till Maria i Stockholm 29/8 1910. Begaf sig efter frigivningen ditu direkttill Stockholm där hon uppehäll sig 1 månad och begaf sig sedan till Hagalund i Solna. 
Sen frigifven härifrån den 22/7 1910 efter 1 års tvångsarbete. De senare månaderna fört ett synnerligen oordentligt lif till handagått allmänheten ... anskaff af brännvin vid flera tillfällen berusad och anhållen för fylleri. 8 ggr ... för stöld. 
Ankom 6/12 1911 för lösdriveri dömd av KB i Stockholm den 28/11 1911.
Försvarlig kunskap i kristendom, läsning o skrifning. 
Frigifven den 1/6 1912.

Tisdagen den 19 december 1911. För lösdrifveri till tvångsarbete dömde personer.
Förra trikåstickerskan Brita Ersdotter från Stockholm. Dagen då utslag vunnit laga kraft eller blivit fastställt. 1/12 1911. Tiden för det ådömda tvångsarbetet 6 månader. Anstalten i Norrköping. Myndighet som ådömt tvångsarbetet KB i Stockholms län.

 Torsdagen den 30 maj 1912. Från tvångsarbete på frigifna lösdrifvare.
Brita Ersdotter. Myndighet som dömt till tvångsarbete och tiden därför KB i Stockhlms län 6 månader. Dagen då tvångsarbetet började 1/12 1911. Frigifningsdag 1/6 1912. Tvångsarbetsanstalten i Norrköping. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 15.

Lördagen den 13 december 1913. För lösdriveri till tvångsarbete dömda personer.
Brita Ersdotter från Stockholm. Ogift. Dagen då tvångsarbetet började 26/11 1913. Tiden för det ådömda tvångsarbetet 1 år. Tvångsarbetsanstalten i Norrköping.


Tisdagen den 27 oktober 1914. Från tvångsarbete frigivna lösdrivare. 
Brita Ersdotter från Stockholm. Tvångsarbete i 1 år. Anstalten i Norrköping. 
Dagen då tvångsarbetet började 26/11 1913. Frigivningsdag 26/11 1914. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 25:-

Kriminalvårdsanstalten Norrköping
Kriminalvårdsanstalten i Norrköping (E) DIIId1:28 (1911-1915) Bild 1250 / sid 117
No 4423 Brita Ersdotter. Lantbrukardotter. I arbete i Örsundsbro 3 månader. Sedan till Stockholm. Resten svårläst. Frigifven 26/11 1914. 

Varmt tack för ditt arbete
Christina Helmby!  

Reservation för läs- och skrivfel!

onsdag 9 oktober 2019

Någon som vet mer?

Elisabett Månsdåtter[redigera | redigera wikitext]

Hoppa till navigeringHoppa till sök
Elisabett Månsdåtter, var en svensk petitionär. Hon ledde år 1647 en grupp barnhemsbarn ända fram till drottning Kristina för att framlägga sina klagomål på den dåliga behandlingen på Barnhuset.
Elisabett Månsdåtter var en föräldralös flicka placerad på Stora Barnhuset i Stockholm. Den 25 mars 1647 hade barnen på Barnhuset inte mottagit några pengar att köpa mat för på länge. De hade tvingats pantsätta sina kläder och tigga på gatan på Norrmalm för att kunna få pengar till mat. Samma dag ledde Elisabett Månsdåtter 16 av sina kamrater upp till Tre Kronor för att som medborgare begära audiens för monarken för att klaga. Barnen lyckades ta sig ända in i Rikssalen och lägga fram sina klagomål för drottning Kristina, där Elisabett Månsdåtter förde gruppens talan, en anmärkningsvärd händelse under en tid då inte ens vuxna med hög status alltid lyckades komma så långt.
Elisabett Månsdåtter och händelsen med barnhusbarnens audiens ingick i Stadsmuseet i Stockholms utställning Svalan - ett kvarter i 1600-talets Stockholm, under 2012-januari 2015.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Byggnadskollegiets protokoll 27 mars 1647 (handskrift), Stockholms stadsarkiv
  • Stockholmskällan

torsdag 22 augusti 2019

Kungamördarens änka

Kungamördarens änka
View Image
Löwen 

Gustaviana Elisabeth Löwen
född 1/8 1764 i Stockholm - död där 8/3 1844.
(det ser ut som att det står 5/3 1844 i dödsnotien)

Far: Sten Joakim Löwen
        1739 i Simonstorp, Östergötland - 1791 i Novogorod, Ryssland
        Missnöjd med kungen blev han landsförrädare och tog tjänst i ryska 
        livgardet. Han dog som överste i Novogorod utan att ha återsett 
        fosterlandet. Son till Christian Fredrik Löwen o Elsa Elisabet
        Bildensköld.
Mor: Margareta Silnecke Ehrensparre
        född 28/4 1747 i Dybeck, Östra Vemmenhög, Malmöhus, Skåne - död 7/5 1786.
        Dotter till Christoffer Feif Ehrensparre o Chistiniana Gustaviana Ingelotz.
Deras barn:
  1. Gustaviana Elisabeth
  2. Margareta Silnecker Löwen
  3. Christina Fredrica Löwen
  4. Eva Löwen

Kaptenen och kunga-
mördaren Jacob Johan
Anckarström (1762-1792)
Johan Jacob Anckarström
född 11/5 1762 i Vallentuna - avrättad och död 27/4 1792
Två veckor senare skulle han ha fyllt 30 år.

Son till:
Öfverste Lieutnanten och Riddaren
Jacob Johan Anckarström dä född 11/11 1729 - död 6/4 1777 i Vallentuna
och hans hustru
Hedvig Ulrica Drufva f 5/11 1724 i Sthlm - död 25/1 1771 i Vallentuna
Deras barn:
  1. Jakob Johan, född 11/5 1762 i Vallentuna 
  2. Carl Ulrik född 22/5 1763 i Vallentuna
  3. Gustaf Adolf född 8/6 1764 i Vallentuna
  4. Sofia Lovisa född 22/12 1765 i Vallentuna
  5. Hedvig Ulrika född 7/12 1766 i Vallentuna
Vid unga år blev han page vid hovet och efter faderns död, då Anckarström var sexton, utnämndes han till fänrik vid kungens livgarde. Fem år senare 1783 tog han avsked därifrån - med kaptens rang. Han gifte sig med en officersdotter som hette Gustava Löwen (-1844) och arrenderade Torsåker säteri och började ägna sig åt jordbruk istället. Han råkade ofta i tvist med sina grannar men förlorade oftast processen, och flera gånger ställdes han också inför rätta för misshandel av underlydande. Efter att han råkat i en dispyt med Torsåkers ägare upphörde arrendet, och han flyttade därför till Stockholm med hustru och barn år 1790. Läs hela den rafflande historien om kungamordet här. 

Vigsel i Västerhaninge 1/9 1783 mellan
Herr Capiten Jacob Johan Anckarström från Wallentuna och

Fru (Friherrinnan) Gustaviana Löwen.














Stockholm

Mellösa

Thorsåkers Herrgård i Hammarby församling (Upplands Väsby)
Hammarby (AB) AI:2 (1782-1795) Bild 101 / sid 95 (familjen i Thorsåker)

Sonen Carl David föddes i Torsåker
Hammarby (AB) CI:2 (1768-1838) Bild 56 / sid 52

Stockholm

Barn:
  1. Gustaf Adolf (1784–84) född 1/1 1784 på Stora Mellösa i Vallentuna.
  2. Gustava Eleonora född 26 februari 1785 i Stockholm - död 17 april 1860 i Visby. Hon gifte sig 1 november 1803 med fångpredikanten i Visby Olof Bolander(1771–1840) vars morfars bror var skarprättaren Nils Lithander Larsson. De fick sex barn, där en nutida ättling är Ulf Adelsohn.
  3. Johan Jacob (1786–1863), som gifte sig med Nelly Theresia Helander och blev kapten vid Älvsborgs regemente. Född och död i Stockholm.
  4. Carl David (1787–1842) född 13/6 1787 i Torsåker, Hammarby sn, Stockholms län - död 1842 i Visby. Han blev handelsman och underlöjtnant, gifte sig 15/7 1823 med Johanna Elisabeth Hallberg från Stockholm och bosatte sig i Visby. 
  5. Jakob Johan (1788–88)
  6. Carolina Lovisa (1789–1869) som 1812 gifte sig med artilleriofficeren och tullförvaltaren på Gotland Johan Vilhelm Persson Fåhræus (1787–1857 i Visby).
  7. August Futtje (13/3 1790–91)(ancestry: 18/3 1790-19/3 1790 i Hammarby)

I kyrkoböckerna för Barnhusförsamlingen i Stockholm finns på sid 403 en rubrik som lyder: 

Af Kyrkjoherden wid Stoa Barnhuset Magister Carl Johansson Norman äro följande Livsfångar beredde till dödsstraffets undergående, nämligen:

Guardies Soldaten Jonas Ekström, 23, från Värmland i november 1771
Båtsmannen Eric Norberg, 36, dömd för begånget mord i juli 1772
Soldaten Fredrich Gorder, 21, för lönnmord i februari 1773
Catharina Nilsdotter, 26, för begånget barnamord i maj 1773
Christina Johansdotter, 31 år, dömd för att i lönn ha framfött och dödat sitt oäkta barn i juni 1773
Inhysesmannen Matts Johansson, 28, från Knutby dömd för begånget tidelag i september 1773
Christina Lena Johansdotter, 27, för begånget mord i juli 1774
Lena Larsdotter Löfgren, 27, för begånget mord i augusti 1774
Och så vidare...
Intressant läsning för den som kan tyda texten!
Och här hittar vi även en anteckning om hur kungamördarens fördes till avrättningsplatsen:

Barnhusförsamlingen (A, AB) CI:2 (1745-1786) Bild 209 / sid 409

J.J. Anckarström, f.d. capitaine, efter föröfwat mord å rikets konung och herre, högstl. konung Gustaf 3dje miste högra hand, halshöggs och steglades utanför staden!
Bereddes af kyrkoherden i Maria Doctor Petrejus, gick sitt rättmätiga straff till mötes med mycken frimodighet, han war 32 år gammal. fick 30 par spö å 3ne torg och 3ne dagar.
Obs, att prästen hade räknat fel på åldern.
Maken Jacob Johan Anckarström skulle just fylla 30 år när han avrättades.
Gustaviana var 28 år och ensamstående med fyra barn varav det äldsta var sju och det yngsta var tre år gammal.

Tidslinje:
1764 Gustaviana Elisabeth Löwen föds den 1/8 1764.
1783 Gustaviana var i långt framskriden grossess när bröllopet ägde rum 1/9 1783.
         Hon hade vid giftemålet en egen förmögenhet på 100 000 riksdaler. En del ansåg att Johan
         Jacob tog henne för pengarna.
         Paret bodde på ryttmästarbostället när Lindö gård. Jacob blev känd som en granne som man lätt 
         hamnade i tvistemål med.
1784 Sonen Gustaf Adolf föds och dör.
1785 Dottern Gustava Eleonora föds 26 februari 1785. 
1786 Sonen Johan Jacob föds.
1787 Sonen Carl David föds i Torsåker, Hammarby församling, Stockholms län
1788 Sonen Jakob Johan föds och dör.
1789 Dottern Carolina Lovisa föds 1789.
1790 Sonen August Futtje föds den 13/3 1790 (Torsåker?)
         Familjen flyttar till Stockholm sedan Anckarström råkat i dispyt med Torsåkers ägare. 
1790 i augusti reste makarna Anckarström med gotlänningen Barthold Runeberg till Gotland för att
         titta på gårdar att köpa. Anckarström pratade bredvid munnen, togs för att vara rysk agent och
         arresterades anklagad för att ha smädat konungen.
1790 Fadern Sten Joakim Löwen dör i Ryssland (Nizjnij Novgorod) 
         Vid faderns död 1790 ärvde Gustaviana andelar i familjegårdarna Snogeholm och Dybeck 
         i Skåne.
1791 Sonen August Futtje dör
1792 Maken avrättas den 27/4 1792 på Galgbacken vid Skanstull
         Familjen fick med kungligt tillstånd den 5/6 1792 rätt att byta namn till Löwenström.
1792 Gustaviana Löwen skriver brev till sin farbror Carl David Ankarström den 10/6 1792.
Min nådiga oncleDet har behagat det obegripliga Öfverväsendet, at genom en oförmodad hastig bortgång ur Tiden rycka mig utur armarna en högst älskad Make, en öm far för fyra små Barn, som ännu knappast känna, än mindre kunna tolka Hjertats innerliga smärta öfver saknaden, och jag vågar säga en värdig medlem i samhället.Det är icke förgätenhet, som afhåller mig att sådant tillkännagifva och såmedelst fullgöra en ibland de käraste mig åliggande pligter, nej det är sjelfva ämnet hvars blotta åtanka, nästan stört mitt sinnes lugn, och detta icke utan skäl. Jag har ju förlorat alt och sett min välgångs afton innan Dagen ännu börjat, och det torde så tillskrifvas min enfaldighet att jag misstänker Himlen att numera kunna visa mig någon motsvarighet. Vid denna synpunct stannar min penna och jag slutar i den öfvertygelse, att min Nådiga Oncle jemte förlåtelse för mitt långvariga uteblifvande, uti händelserna tager en öm del och för öfrigt ej undandrager den sitt förtroende, som räknar för en vinning att kunna göra sig sådant värdig, jemte vänliga hälsningar till demoisellerna. Har jag äran framhärda med estime.Min nådiga OnclesÖdmjuka TjenarinnaGustafviana Löwen
Stockholm d. 10 juni 1792(Ur Ridderstadska arkivet B55, Vadstena landsarkiv)
1796 Bosatt i Levide, Skogs, Golands län ?
1797 Gustaviana gifter sig med Bertel Barthold Rundberg (1762-1803)
         Paret bosatte sig på Gotland. Bertel köpte sig tjänsten som häradshövding i Gotlands södra
         härad.Han misskötte sig och avsattes 1799.
1799 Bertel Barthold Rundberg avsattes som häradshövding i Gotlands södra härad.
1800 Enligt mantalsskrivningen i Stockholm är Carl Fredrik von Kemna bosatt i Kataringa norra
         med mtl nr 36.
1803 Bertel Barthold Rundberg dör 1/12 1803 i Alskog, Sixarve, Gotland. Skjuten av sin bror prästen
         Mårten Rundberg i samband med kyrkotjuvnad. (Sixarve gård, Alskogs sn, Gotland)

Dödsnotis för Barthold Rundberg död 1/12 1803
Alskog (I) CI:1 (1744-1788) Bild 610 / sid 113
December 1 Dödde och d 20 begrofs i Ahlskogs kyrka 
fd HäradsHöfdingen Herr Barthold Rundberg. Det är allt som står.

1804 den 24/5 hölls bouppteckning efter Rundberg på Sisarfve gård i Ahlskogs socken . Den är lång och har mycket text som ser spännande ut. Jag kan tyvärr inte läsa den. Attans! Men han ägde i alla fall en del av Sixarfwe gård (ej i hfl där och då).

Gotlands södra häradsrätt (-1899) (I) F2A:8 (1799-1804) Bild 15320 / sid 1527

1807 bosatt i När, Hallute, Gotlands län (ej i hfl där och då)

1810 Enligt mantalsskrivningen i Stockholm bor Carl Fredrig von Kemna i Jakobs församling
         med mtl nr 433.
Sten vid Hammarby gamla kyrkogård

1813 dog svågern Gustaf Adolf Löwenström den 25/3 1813.
         Han är enligt dödboken begravd i Stockholm men
         minnessten finns i Hammarby gamla kyrkogård
         (Upplands Väsby)
         Boställe: Holmen.
         Det ska ha funnits ett arv. Gustaviana fick ordning på sin
         ekonomi och kunde låna ut pengar mot ränta. (uppgift på
         nätet)
Kungamordet satte Sverige i kris och Gustav Adolf våndades i flera år innan han kom på ett sätt att försöka sona broderns brott. Hans lösning blev att skänka ett markområde vid sjön Fysingen till Lövenströmska sjukhuset. Lasarettet var en botsgärning.
Inskriptionen lyder:
Stiftelsen af Lazarettet. Ryttmästaren G A Löfvenström född år 1764 - död år 1813. Restes denna grafvård av Lazarettets Direction år 1851. 

1815 Bosatt i Stockholm hos sonen Carl David.

1820 Enligt mantalsskrivningen i Stockholm bor Carl Fredrig von Kemna i Jakobs församling
         med mtl nr 1740. Han hade gift sig 14/8 1774 med Anna Henrika Höijer i hennes andra gifte.


1822 Enligt mantalsskrivningen i Stockholm bor Carl Fredrig von Kemna född 10/3 1752 och hans
         hustru Anna Hinrica Höijer född 15/12 1748 på adress Oxtorget 4, Qvarteret Stuten No 4 i   
         Jacobs församling. Jakob och Johannes (A, AB) AIa:42 (1822) Bild 234 / sid 226

1823 Enligt mantalsskrivningen i Stockholm bor Carl Fredrig von Kemna född 10/3 1752 och hans
         hustru Anna Hinrica född 16/12 1748 på adress Oxtorget 4, Qvarteret Stuten No 4 i Jacobs
         församling. I hushållet finns även änkefru Gustava Löwen född 1764 (står felaktigt 1768) och
         hennes barnbarn flickan Carolina Fåhreus född 1814. De har sin egen piga.
         Jakob och Johannes (A, AB) AIa:43 (1823) Bild 268 / sid 259

1824 Enligt mantalsskrivningen i Stockholm bor Carl Fredrig von Kemna född 10/3 1752 och hans
         hustru Anna Hinrica född 16/12 1748 på adress Oxtorget 4, Qvarteret Stuten No 4 i Jacobs
         församling. Han är husägare. I hushållet finns även änkefru Gustava Löwen född 1/8 1764 och
         hennes barnbarn flickan Carolina Fåhreus född 11/6 1814. De har sin egen piga.
         Jakob och Johannes (A, AB) AIa:44 (1824) Bild 221 / sid 210

1825 Enligt mantalsskrivningen i Stockholm bor Carl Fredrig von Kemna född 10/3 1752 och hans
         hustru Anna Hinrica född 16/12 1748 på adress Oxtorget 4, Qvarteret Stuten No 4 i Jacobs
         församling. Han är husägare. I hushållet finns även änkefru Gustava Löwen född 1/8 1764 och
         hennes barnbarn flickan Carolina Fåhreus född 11/6 1814. De har sin egen piga.
         Jakob och Johannes (A, AB) AIa:45 (1825) Bild 248 / sid 237

1826 Enligt mantalsskrivningen i Stockholm bor Carl Fredrig von Kemna född 10/3 1752 och hans
         hustru Anna Hinrica född 16/12 1748 på adress Oxtorget 4, Qvarteret Stuten No 4 i Jacobs
         församling. I hushållet finns även Häradshövdingeänkan Gustava Löwen född 1/8 1764 och
         hennes barnbarn flickan Carolina Fåhreus född 11/6 1814. De har sin egen piga.
         Jakob och Johannes (A, AB) AIa:46 (1826) Bild 261 / sid 251

1827 Enligt mantalsskrivningen i Stockholm bor Kamreraren och Husägaren Carl Fredrig von
         Kemna född 10/3 1752 och hans hustru Anna Hinrica född 16/12 1748 på adress Oxtorget 4,
         Qvarteret Stuten No 4 i Jacobs församling. I huset finns även änkan Gustaviana Löwen född
         1/8 1764 och hennes barnbarn flickan Carolina Fåhreus född 11/6 1814. De har sin egen piga.
         Jakob och Johannes (A, AB) AIa:47 (1827) Bild 265 / sid 256

1828 Enligt mantalsskrivningen i Stockholm bor Carl Fredrig von Kemna född 10/3 1752 och hans
         hustru Anna Hinrica född 16/12 1748 på adress Oxtorget 4, Qvarteret Stuten No 4 i Jacobs
         församling. Änkefru Gustaviana Löwen bor i huset men hennes barnbarn är inte där.
         Jakob och Johannes (A, AB) AIa:48 (1828) Bild 240 / sid 232

1829 Enligt mantalsskrivningen i Stockholm bor Carl Fredrig von Kemna född 10/3 1752 och hans
         hustru Anna Hinrica född 16/12 1748 på adress Oxtorget 4, Qvarteret Stuten No 4 i Jacobs
         församling. Änkefru Löwen är kvar i huset och nu är hennes barnbarn Wilhelmina Fåhreus
         tillbaka. Jakob och Johannes (A, AB) AIa:49 (1829) Bild 277 / sid 547

1830 Enligt mantalsskrivningen i Stockholm bor Carl Fredrig von Kemna och hans hustru Anna       
         Henrika på adress Oxtorget 4, Kvarteret Stuten, Jakobs församling med mtl nr 2977. I huset bor
         även Enkefru Häradshövdingen Runeberg och hennes dotterdotter Wilhelmina Fåhreus född
        11/6 1814. Jakob och Johannes (A, AB) AIa:50 (1830) Bild 207 / sid 199

1831 Enligt mantalsskrivningen i Stockholm bor Carl Fredrig von Kemna och hans hustru Anna på
         adress Oxtorget 4, Kvarteret Stuten No 4 i Jakobs församling med mtl nr 2038. Där bor även
         Enkefru Gustaviana Löwenström och hennes barnbarn Wilhelmina Fåhreus. De har fortfarande
         egen piga. Jakob och Johannes (A, AB) AIa:51 (1831) Bild 243 / sid 240

1831 Kapten J Löwenström bor i Jakobs församling med mantalsskrivningsnr 2039

1832 Enligt mantalsskrivningen i Stockholm bor Öfver Inspektören Kamreraren Carl Fredrig von
         Kemna i Jakobs församling med mtl nr 2114. Där bor även Enkefru Gustava Löwen och hennes
         dotterdotter Wilhelmina Fåhreus med piga.
         Jakob och Johannes (A, AB) AIa:52 (1832) Bild 230 / sid 451

1833 Enligt mantalsskrivningen i Stockholm bor Carl Fredrig von Kemna i Jakobs församling
         med mtl nr 2198. Tre pigor i hushållet men hans hustru finns inte kvar. Hon dog 26/11 1833. I
         huset bor även Enkefru G Runeberg och hennes barnbarn Wilhelmina Fåhreus.
         Jakob och Johannes (A, AB) AIa:53 (1833) Bild 180 / sid 175

1834 Öfver Inspektören och Camreraren C von Kemna är troligen änkling. Tre pigor men ingen
         hustru i hushållet. I höset bor även Häradshövdingänkan Gustaviana Löven Runeberg och
         dotterdottern Wilhelmina Fåhreus.
         Jakob och Johannes (A, AB) AIa:54 (1834) Bild 199 / sid 389

1835 Enligt mantalsskrivningen i Stockholm bor Carl Fredrig von Kemna i Jakobs församling
         med mtl nr 2165. Gustaviana Löwen är nu uppflyttad och står skriven som hans hushållerska.
         Dotterdottern Wilhelmina Fåhreus är med i hushållet liksom de tre pigorna.
         Jakob och Johannes (A, AB) AIa:55 (1835) Bild 153 / sid 297

1835 års Mantals och Skatteskrifning i Stockholm
          Kungamördarens halvbror Carl Fredrik von Kemna deklarerar:
         "Undertecknad som den 9 april 1821 ifrån Tullverket erhållit afsked är fördd 1752 mars 10.
           Äger och bebor ofvanstkrefne hus (Quarteret Stuten, huset No 4 i Jacobs församling)
                  Pigan Brita Cajsa Hane född 1764 mars 20
                  Dito Greta Almquist född 1771 Julü 22
                  Dito Ingeborg Magdalena Ahlquist född 1808 December 4
         Uti ofwannämnde hus bor jämväl imot hyra Enkefru Gustafviana Löwen, hvars serskilda
         Mantalsförteckning härjemte öfwerlemnas.
         Andre eller flera personer än å denna och bifogade Mantalsförteckning finnas upförde äro icke
         i huset boende, betygar. Stockholm den December 1834.
         C von Kemna
         fd Kamererare och Öfver Inspector"

Mantalslängden Stockholms stadsarkiv (hon är inskriven Löven med enkelt v):
http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0032/mantalsbok/M3508012238_150dpi.pdf 
Detta är Gustaviana Löwens deklaration till 1835 års mantals och skattelängd. Hon bor alltså mot hyra hos den avrättade makens halvbror Carl Fredrik von Kemna i Jacobs församling. Han lämnar även in hennes deklaration i vilken hon skriver: 
Hushållet 1835
Undertecknad Enka efter Häradshöfdingen Runeberg född 1764 Augusti 1
En Doter Doter Wilhemina Fåhreus 1814 Juli 11
Stockholm den 4 December 1834
Gustaviana Löwen
Hos undertecknad Logerar Såsom Resande och Riksdagsman Torsten Bolander från Gotland med Doter och Piga.
Gustaviana Löwen   
Hushållet: 
Jakob och Johannes (A, AB) AIa:55 (1835) Bild 153 / sid 297

1836 Enligt mantalsskrivningen i Stockholm bor Carl Fredrig von Kemna i Jakobs församling
         med mtl nr 2200. Han måste emellertid ha avlidit (död barnlös 6/2 1836).
         Högst upp i hushållet står nu nämligen Enkan
         Gustaviana Löwen (som senare står som ägare till fastigheten), hennes sondotter Marie Elisabet
         Lövenström född 1824 och dotterdottern Wilhelmina Fåhreus samt tre pigor.
         Jakob och Johannes (A, AB) AIa:56 (1836) Bild 199 / sid 387

         En uppgift på nätet säger att von Kemna dog 1836 - sök bouppteckning.

1837 Ekefru Gustafviana Löwen står som ägare till fastigheten Oxtorget 4, Kvarteret Stuten No 4,
         Jacobs församling. Hos henne bor sondottern Maria Elisabeth Löwenström född 1824 och
         dotterdottern Wilhelmina Fåhreus född 1814. Tre pigor.
         Jakob och Johannes (A, AB) AIa:57 (1837) Bild 199 / sid 388

1838 Ekefru Gustawiana Löwen och hennes dotterdotter Wilhelmina Fåhreus bor tillsammans i huset
         vid Oxtorget 4, Kvarteret Stuten No 4, Jacobs församling.
         Jakob och Johannes (A, AB) AIa:58 (1838) Bild 148 / sid 287

1838 fd kapten J Löwenström bor i Jakobs församling med mantalsskrivningsnr 1900 och 1417

1839 Ekefru Gustawiana Löwen och hennes dotterdotter Wilhelmina Fåhreus bor tillsammans i huset
         vid Oxtorget 4, Kvarteret Stuten No 4, Jacobs församling.
         Jakob och Johannes (A, AB) AIa:59 (1839) Bild 74 / sid 139

1840 Mantalslängden. 1840 ägde Gustaviana Löwen fastigheten No 4, Kvarteret Stuten i Jacobs
         församling. Samma fastighet som Carl Fredrik von Kemna ägde fem år tidigare. Adressen är
         Oxtorget 4. Dotterdottern Wilhelmina Fåhreus är kvar hos sin mormor.
         Jakob och Johannes (A, AB) AIa:60 (1840) Bild 145 / sid 291

         https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057231_01366



1841 Ekefru Gustaviana Löwen äger huset Oxtorgen 4. Dotterdottern Wilhelmina fåhreus bor där
         med henne liksom dotterdottern Jacobina Bolander född 29/2 1816.
         Jakob och Johannes (A, AB) AIa:61 (1841) Bild 162 / sid 314

1842 Sonen Carl David Löwenström dör.

1842 Ekefru Gustaviana Löwen äger huset Oxtorgen 4. Dotterdottern Wilhelmina fåhreus bor där
         med henne liksom dotterdottern Jacobina Bolander född 29/2 1816.
          Jakob och Johannes (A, AB) AIa:62 (1842) Bild 161 / sid 313

1843 Ekefru Gustaviana Löwen äger huset Oxtorgen 4. Dotterdottern Wilhelmina fåhreus bor där
         med henne liksom dotterdottern Jacobina Bolander född 29/2 1816.
         Jakob och Johannes (A, AB) AIa:63 (1843) Bild 198 / sid 387

1844 Gustaviana dör 8/3 1844. Hon står inte längre skriven i fastigheten Kvarteret Stuten No 4 i Jacobs församling. Huset ägs i stället av hennes son Capitain J Löfvenström född 1786 och hams hustru Nelly Theresia.

Hos Carl Fredrik von Kemna, makens halvbror, (en uppgift på nätet:
         hamnade Gustava på sin ålders höst som ett slags vårdarinna. Som tack ärvde hon hans
         kvarlåtenskap – och fick en plats i hans grav på Johannes kyrkogård i Stockholm.)

Dödsnotis för änkefru Gustaviana Löwen, 80 år, den 5/3 1844.
Jakob och Johannes (A, AB) FIa:4 (1809-1852) Bild 329 / sid 318
Hon var bosatt på adress No 4 Oxtorget och dödsorsaken var ålderdom. Begravning 11/3 1844.

Bouppteckningen
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:521a (1844) Bild 4370 / sid 106

År 1844 den 18 April förrättades av Justitie Collegie och Förmyndare Kammarens Diputerade Rådmannen, Riddaren af Kongl Nordstjerne Orden Johan Andrs Biörck, Assistenten O lof Hambreus och undertecknad Sterbhus Notarie, Boupteckning efter Häradshöfdingen – Rundbergs Enka Gustaviana Elisabeth Löwen, som den 5 sistlidne Martü 80 år gamal aflidit, till rättelse för hennes arfvingar:
Af första Giftet:
1.      Sonen, Herr Capitainen Johan Löwenström, nu närvarande och
2.      Aflidne Sonens, Handlanden i Wisby Carl Löwenströms efterlemnade Barn:
Dottren Elise Löwenström 20 år gamal
Sonen, Carl Löwenström 18 år gamal
Dottren Rosalie Löwenström 14 år gamal
Dottren Emanuella Löwenström 12 år gamal och
Dottren Selma Löwenström 7 år gamal
För hvilka Capitainen Löwenström är av Kongl Svea Hof Rätt förordnad till förmyndare.
3.      Dottren Gustava Löwenström, Enka efter Contraktsprosten och Kyrkoherden Olof Bolander.
4.      Dottren fru Carolina Lovisa Löwenström, gift med Tullförvaltaltaren i Helsingborg Johan Wilhelm Fåhreus, hwilkas rätt här vid iakttogs av Kamreraren Fröling enligt fullmagt den 30 mars 1844.

Tullförvaltare Fåhreus Dotter Demoiselle Carolina Wilhelmina Fåhreus upgaf Tillgång och Skuld som följer: 

Återkommer!


            En sentida dödsruna:
Anckarströms änka
Gotland Alskog Historia
Anckarströms änka 
Kungamördarens Anckarströms änka bodde ett tag i Alskog, där hennes nye man, den fähunden, också blev skjuten.

I augusti 1790, två år före han sköt kungen, gjorde Anckarström i sällskap med sin hustru och Barthold Runeberg, gotlänning och vän till familjen, en resa till Gotland för att kika på några gårdar att köpa. Anckarström var nog inte försiktig med orden, ty han som många andra väntade sig att Gotland skulle anfallas av ryssarna (vilket de gjorde 1808, se Bottarve). 
När sällskapet bodde hos skepparen Unnerus i Kyllaj antog en strandridareförman att Anckarström var rysk agent och anmälde honom. Han förhördes i Visby rådhusrätt anklagad för att ha smädat konungen. Det är strandridaregården i Kyllaj på bilden ovan.
De blev frisläppta från denna anklagelse men den tillförordnade justitiekanslern återförvisade ärendet till rådhusrätten i Visby. Omsider tillställdes Svea Hovrätt handlingarna som gav Anckarström portförbud (han fick inte gå utanför sin egen dörr), vilket hävdes i november 1791.
En vacker dag, skriver Alf Henriksson i boken Ekot av ett skott, Bra Bok, 1986 (varifrån uppgifterna till denna sida kommer), fick Anckarström ett brev varav framgick att Runeberg, gotlandsvännen, hade ett förhållande med hans fru, som därför sparkades ur huset. 
Efter att Anckarström hade avrättats för mordet på Gustav III gifte sig Runeberg och Anckarströms änka, Gustaviana, varigenom Runeberg kom över pengar och kunde bli häradshövding i Gotlands södra häradsrätt. Men det där skötte han inte, och inte heller var han snäll mot sin hustru - skitstövel! - som en gång hade hotats med gevär och fick fly och gömma sig under en bro mellan Skogs och Fardhem. 
Runeberg blev avsatt, Gustaviana skiljde sig inte, men de levde inte längre samman, utan han levde utfattig, föraktad och övergiven. Som en parentes i Svenska Adelns Ättartavlor sägs om Gustaviana Elisabeth Löwen (hon bytte efternamn) att hennes andra man blev avsatt 1799 och den 3/12 1803 'under begången kyrkotjuvnad i Alskogs kyrka' blev skjuten av sin egen bror, Mårten Rundberg, som var pastor där. 
När bouppteckning hölls efter Runeberg den 24 maj 1804 på 'Sisarfve Gård i Ahlskogs Sockn' så är Gustaviana med som änka - för andra gången. Efter allt flyttade hon tillbaka till Stockholm där hon gick ur tiden den 3 mars 1844, fem år före August Strindberg föddes.
- Stackars Gustaviana. Måtte hon få vila i frid.
 Text och foto: Bernt Enderborg
1844 fd kapten J Löwenström bor i Jakobs församling med mantalsskrivningsnr2457
1846 fd kapten J Löwenström bor i Jakobs församling med mantalsskrivningsnr 2493
1850 Handlareänkan Johanna Elisabeth Löwenström bor i Jacobs förs med mtl nr 1018.
1851  fd kapten Löwenström bor i Jakobs församling med mantalsskrivningsnr 2612.
         Där bor även Johanna Elisabeth Löwenström handlareänka e Carl David Löwenström (1033)
1854 fd kapten Löwenström bor i Jakobs församling med mantalsskrivningsnr 2874.
1855 fd kapten Johan Löwenström bor i Jakobs församling med mantalsskrivningsnr 2864
1855 Hustrun Nelly Teresia Löwenström Jakobs förs med mantalsskrivningsnr 2864
1856  fd kapten J Löwenström bor i Jakobs församling med mantalsskrivningsnr 2886
1857 fd kapten J Löwenström bor i Jakobs församling med mantalsskrivningsnr 2961
1858  fd kapten J Löwenström bor i Jakobs församling med mantalsskrivningsnr 3009
1858 Johanna Elisabeth Löwenström änka efter Carl David Lövenström bor i Jakobs förs (1644)
1859  fd kapten Johan Löwenström bor i Jakobs församling med mantalsskrivningsnr 3019
1860 års Mantals och Skattskrifning i Stockholms stad:   
         Johanna Elisabeth Löwenström född 1/1 1797, änka efter Löjtnanten och handlaren i Visby,
         Carl David Löwenström bor den 12/11 1859 på adress: Seved Bååthsgatan No 28 i kvarteret
         Krejaren i Hedvig Eleonora församling i Stockholm.
1860 Före detta kaptenen Johan Löwenström född 12/4 1786 och hans hustru Nelly född 16/9 1807
         bor också i Stockholm, närmare bestämt på adess Quarteret Stuten Huset No 4 vid Oxtorget i
         Jacobs församling. Det är alltså samma hus som Carl Fredrik von Kemna ägde 1835.
1861  fd kapten J Löwenström bor i Jakobs församling med mantalsskrivningsnr 3293
1862  fd kapten J Löwenström bor i Jakobs församling med mantalsskrivningsnr 3292
1863  fd kapten J Löwenström bor i Jakobs församling med mantalsskrivningsnr 3397
1864  Kaptensänkan Nelly Teresia Löwenström Jakobs förs med mantalsskrivningsnr  3477
1865 finns Johanna Elisabeth Hallberg änka efter Carl David Löwenström i Jakobs församling med
         mantalsskrivningsnr 3087. Hon kallar sig contigenthandlarenka. Ingen adress i den databasen.
1865 Kaptensänkan Nelly Teresia Löwenström Jakobs förs med mantalsskrivningsnr 3606. 
1867 Kaptensänkan Nelly Teresia Löwenström Jakobs förs med mantalsskrivningsnr 3893,
1868 Kaptensänkan Nelly Teresia Löwenström Jakobs förs med mantalsskrivningsnr 3808.
1869 Kaptensänkan Nelly Teresia Löwenström Jakobs förs med mantalsskrivningsnr 4004
1871 Kaptensänkan Nelly Teresia Löwenström Jakobs förs med mantalsskrivningsnr 4124
1872 Kaptensänkan Nelly Teresia Löwenström Jakobs förs med mantalsskrivningsnr 4150
1873 Kaptensänkan Nelly Teresia Löwenström Jakobs förs med mantalsskrivningsnr 4184
1875 Kaptensänkan Nelly Teresia Löwenström Jakobs förs med mantalsskrivningsnr 4235
1876 finns enkefru Nelly Teresia Löwenström i Jakobs förs med mantalsskrivningsnr 4225.
1877 finns kaptensänkan Nelly Teresia Löwenström i Jakobs förs med mantalsskrivningsnr 4293.
1880 finns enkefru Nelly Teresia Löwenström i Rote 7 med mantalsskrivningsnr 3268.
1882 finns enkefru Nelly Teresia Löwenström i Rote 7 med mantalsskrivningsnr 3610.
1884 finns enkefru Nelly Teresia Löwenström i Rote 5 med mantalsskrivningsnr 1015.