New York - en släktforskares mardröm
New York City är egentligen ingen stor svenskstad, även om majoriteten av emigranterna faktiskt passerade Castle Garde eller Ellis Island på väg mot det nya hemmet i mellanvästern eller i andra delar av USA. En stor svensk koloni uppstod dock i Brooklyn, där det fortfarande finns många svenskättlingar och minnen från den svenska tiden.
På grund av dess storlek och det stora in- och utflödet av människor är det oerhört svårt att forska i världsstaden New York. Dessutom sätter överdrivna sekretessregler ofta käppar i hjulet. Den Italienska släktforskarföreningen i New York uträttar emellertid ett fantastiskt arbete med att registrera födslar, vigslar och dödsfall.
Besök föreningens hemsida: www.italiangen.org och välj Database Searches.
Familysearch har också en rad New York City-register.
Se vidare i boken.
ÖREBRO | 8 Jun 2013
Krönika:
När 50 000 svenskar levde i Brooklyn längs Swedish Broadway
För nästan exakt ett år sedan fick jag en gammal fotobok i min hand. Titeln var: ”De sista svenskarna. Om svenskamerikaner i Brooklyn, New York”. Från 1976, skriven och fotad av Per-Olof Ödman. En oerhört stark bok på många sätt.
Atlantic Avenue var och är pulsådern i Gamla Brooklyn och sträcker sig från East River och in i Queens. Runt 1910 och 1920 var denna gata kallad ”Swedish Broadway.” Under en period i början av 1900-talet bodde det runt 50.000 svenskar i Brooklyn. Det mesta runt ”Swedish Broadway” var svenskägt, småindustrier, affärer, barer, dansställen och kyrkorna. 1976 då boken alltså skrevs bodde det cirka 5.000 svenskar kvar i Brooklyn, de flesta längre söderut i Bay Ridge. I Gamla Brooklyn var inte många fler än 100 kvar. De var alla pensionärer. I stället hade irländare, italienare och puertoricaner flyttat in i kvarteren.
Det finns en bild i boken som är rätt sorglig, så påtaglig, som att en era snart är över. Fred Holmstrom och hans fru Mimmi Holmstrom står ute i sin trädgård på baksidan av ett sånt där typiskt radhus med liten trappa på framsidan som man sett i så många filmer.
Planket runt trädgården är ruttet med stora hål i. Runt omkring ser det ut som en orkan dragit fram. Trasiga förfallna hus, bråte överallt och så deras lilla överväxta täppa. Fattigdom, kriminalitet och otrygghet har hela tiden krupit närmare och står nu utanför deras dörr och knackar på. De håller hårt i det enda dom har kvar. Hemmet som en gång var en del i en blomstrande liten svensk stad i den stora staden New York. De andra hade flyttat vidare till något bättre.
Mimmi är svensk, säger hon. Trots ett helt liv i USA. Fred är mer ambivalent. Han hade ett tufft förhållande med sitt gamla hemland. Han hatade överheten där man som arbetare alltid var tvungen att stå med mössan i hand och böja rygg för präster, fabriksägare och disponenter som jävlades. I USA frågade aldrig någon någonting. Jobbade du bra var du okej. Trots det, kryper det fram, känner Fred sig som svensk även efter 45 år i nya landet. Men han vill inte tillbaka.
Allting är föränderligt. Livet och samhällen. Världen. Vi vill ha det som vi alltid haft det säger en del. Men inget har alltid varit. De som tror det sluter sig, blir inskränkta och slutligen fanatiker. Är det något att sträva efter?
Listan: Stad, stat och land
1, Chicago. Var ”svenskstaden” nummer ett i USA. År 1900 bodde fler svenskar där än i Göteborg. Andersonville var stadsdelen där de flesta bodde.
2, Minnesota. Är den stat med flest invånare som har svensk härkomst. Svenskar var bönder och marken fin här. Perfekt kombination.
3. Sverige.Är kanske det mest amerikainfluerade landet i världen. Ibland tror jag faktiskt att många tror att vi bor i USA och att Obama är vår president. Eller kanske önskar dom bara det ...
PELLE BLOHM
1917
Läs hela boken här:
http://archive.org/stream/svenskarneinewyo00berg#page/n1/mode/2up
Projektet Runeberg
För nästan exakt ett år sedan fick jag en gammal fotobok i min hand. Titeln var: ”De sista svenskarna. Om svenskamerikaner i Brooklyn, New York”. Från 1976, skriven och fotad av Per-Olof Ödman. En oerhört stark bok på många sätt.
Atlantic Avenue var och är pulsådern i Gamla Brooklyn och sträcker sig från East River och in i Queens. Runt 1910 och 1920 var denna gata kallad ”Swedish Broadway.” Under en period i början av 1900-talet bodde det runt 50.000 svenskar i Brooklyn. Det mesta runt ”Swedish Broadway” var svenskägt, småindustrier, affärer, barer, dansställen och kyrkorna. 1976 då boken alltså skrevs bodde det cirka 5.000 svenskar kvar i Brooklyn, de flesta längre söderut i Bay Ridge. I Gamla Brooklyn var inte många fler än 100 kvar. De var alla pensionärer. I stället hade irländare, italienare och puertoricaner flyttat in i kvarteren.
Det finns en bild i boken som är rätt sorglig, så påtaglig, som att en era snart är över. Fred Holmstrom och hans fru Mimmi Holmstrom står ute i sin trädgård på baksidan av ett sånt där typiskt radhus med liten trappa på framsidan som man sett i så många filmer.
Planket runt trädgården är ruttet med stora hål i. Runt omkring ser det ut som en orkan dragit fram. Trasiga förfallna hus, bråte överallt och så deras lilla överväxta täppa. Fattigdom, kriminalitet och otrygghet har hela tiden krupit närmare och står nu utanför deras dörr och knackar på. De håller hårt i det enda dom har kvar. Hemmet som en gång var en del i en blomstrande liten svensk stad i den stora staden New York. De andra hade flyttat vidare till något bättre.
Mimmi är svensk, säger hon. Trots ett helt liv i USA. Fred är mer ambivalent. Han hade ett tufft förhållande med sitt gamla hemland. Han hatade överheten där man som arbetare alltid var tvungen att stå med mössan i hand och böja rygg för präster, fabriksägare och disponenter som jävlades. I USA frågade aldrig någon någonting. Jobbade du bra var du okej. Trots det, kryper det fram, känner Fred sig som svensk även efter 45 år i nya landet. Men han vill inte tillbaka.
Allting är föränderligt. Livet och samhällen. Världen. Vi vill ha det som vi alltid haft det säger en del. Men inget har alltid varit. De som tror det sluter sig, blir inskränkta och slutligen fanatiker. Är det något att sträva efter?
Listan: Stad, stat och land
1, Chicago. Var ”svenskstaden” nummer ett i USA. År 1900 bodde fler svenskar där än i Göteborg. Andersonville var stadsdelen där de flesta bodde.
2, Minnesota. Är den stat med flest invånare som har svensk härkomst. Svenskar var bönder och marken fin här. Perfekt kombination.
3. Sverige.Är kanske det mest amerikainfluerade landet i världen. Ibland tror jag faktiskt att många tror att vi bor i USA och att Obama är vår president. Eller kanske önskar dom bara det ...
PELLE BLOHM
1917
Läs hela boken här:
http://archive.org/stream/svenskarneinewyo00berg#page/n1/mode/2up
Projektet Runeberg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar