Mormor blev med barn - Men vem var min morfar?

Hej!

Mitt namn är Sven-Eric Carlsson. Om några månader 75 år. Född på andra våningen, trettondagsafton 1947, på gården  Västerrå 3:4 i Resele socken.

Min mor Aina Carlsson, född 12 okt 1909 på Sollefteå lasarett som Ajna Pettersson av ’moder Anna Pettersson, (Östersund?)’. Skickades 10 nov 1909 till Allmänna barnhuset i Stockholm mot betalning 600 kr. Där hade hon id 654.  Lämnades 8 april 1910 till bonden August Bostedt i Österrå by Resele (hennes morbror).
Jag har förgäves sökt någon uppgift om hennes far, min morfar.
Jag har nu tre underbara barnbarn varav 2 som jag är morfar till. De är det bästa som hänt i mitt liv. Och jag är deras morfar. MEN…. Vem är min  morfar? Vem? Hur kan jag få veta detta? Kan jag få veta det?
Tacksam för ett svar. Något svar.
Mvh S-E Carlsson   

Hej Sven-Eric,
Det här är nog en fråga för DNA-folket, skulle jag tro. 

Om det kan jag absolut ingenting. 

Men jag ska kika i kyrkoböckerna om där finns någon ledtråd som jag kan vidarebefordra till dig.

Din mamma Ajna eller Aina förekommer i många församlingsböcker. 

Hennes födelse ser ut att ha varit ett riktigt familjetrauma. 

Frågan är vem som hade råd att betala för att göra henne till barnhusbarn?

Ajna Pettersson född 12/10 1909 i Sollefteå

Sollefteå (Y) C:7 (1900-1911) Bild 1450 / sid 137 (Ajna föds)

Barnet är oäkta trots att modern är gift. 

Ingen far angiven. 

Sollefteå (Y) C:7 (1900-1911) Bild 1450 / sid 137 (Ajna föds)

Barnmorskan fru From var dopvittne vilket innebär att ingen mötte upp för att vara fadder till skydd för barnet vilket släkterna annars alltid gjorde. Det här lilla barnet var något man snabbt ville göra sig av med.

  

Hänvisning:
Se Sollefteå köping nr 31/1909 - Vad menas?
Inget märkvärdigt tyvärr. Födelseboken är indelad i två delar - en för församlingen och en för köpingen. Det betyder i detta fall att Ajnas födelsenotis finns på två platser. Innehållet är dessvärre detsamma.

Familjen i Trästa, Sollefteå, dit de hade flyttat 1903.:

Sollefteå (Y) AIIa:2 (1898-1910) Bild 1290 / sid 418

Familjen:
Kontorsbiträdet vid järnvägen

Pettersson Per Oscar född 25/10 1870 i Söderköping

Gift 22/4 1896 med:

Anna Bostedt född 2/5 1874 i Resele

Barn:

1. Karl Gustaf Sixten född 12/7 1901 i Sollefteå
2. Tage Oskar Bertram född 22/12 1904 i Sollefteå

Och så hustruns oäkta dotter då född inom hennes äktenskap:

Ajna född 12/10 1909 i Sollefteå

Av det förstås att Anna Bostedt antingen hade varit otrogen mot sin man eller blivit utsatt för tvång eller brott. Kanske av en överordnad.

Det syns inga spår av konflikt mellan henne och maken. 

De fortsätter att leva tillsammans som om ingenting hade hänt.  

Anna fann sig alltså vara gravid med ett barn som hennes man och deras två söner aldrig skulle acceptera. Det oänskade barnet måste därför bort.

Ingen vet om Anna hade en tanke på att försöka göra sig av med fostret men det är ju troligt. Det fanns säkert allehanda metoder men vanligast vid den här tiden var fosterfördrivning med fosfor. Sådant fanns på tändstickor då. Man skrapade av dem, blandade fosforn med något drickbart och drack. Det fungerade men ofta dog även kvinnorna. Många var villiga att ta risken. Så stark var skammen. Men någon sådan berättelse har Anna inte lämnat efter sig. Det var bara för henne att stå ut medan magen växte och drog skam över hela familjen. Det märkliga är att hon lyckades behålla familjen.  

 

Lilla Ajna kom till världen den 12/10 1909 och skickade till Stockholm den 5/11 1909 för att bli barnhemsbarn. Någon betalade till och med 600 kronor* till Allmänna Barnhuset för att helt enkelt bara bli av med det ovälkomna barnet.  

Stackars liten...

* 600 kronor 1909 motsvarar ca 11 000 kr i dagens penningvärde vilket motsvarade en årslön och två för en piga. Någon som hade gott om pengar hade alltså råd att placera lilla Ajna på barnhem. Det är inte troligt att Anna hade råd och inte heller att hennes man betalade. Det är följaktligen inte omöjligt att barnafadern mot anonymitet pungade ut med pengarna. 

"Den ensamma, ogifta kvinnan hamnade ofta i en svår ekonomisk situation då det inte fanns någon barnomsorg att tala om. För att lösa situationen kunde den ogifta modern lämna in sitt nyfödda barn på barnhus. Men att lämna in barnet till ett barnhus kostade pengar. Kvinnan måste betala för barnet. Antingen kunde hon lämna in barnet till barnhuset mot att hon betalade en engångssumma. Det andra alternativet var att amma in barnet på barnhuset.

En amma skulle arbeta i 8 månader på barnhuset för att betala av sitt barns intagning och utackordering. Under sin tid på barnhuset ammade hon både sitt eget barn och andra barn som hade blivit inlämnade till barnhuset. Förutom att amma och vårda de bebisar som hon tog hand om skulle amman även utföra andra arbetsuppgifter på institutionen. Avbröt amman sin tjänst eller om hennes mjölk sinade så att hon inte kunde arbeta kvar, fick hon betala mellanskillnaden för barnets intagning eller ta med sitt barn därifrån utan någon form av fortsatt hjälp."

 

"Att var gudfruktig, det vill säga rättfärdig och from, lydig, hövlig och vaksam var viktiga karaktärsdrag för en amma. Hon skulle vara noga med hygienen både av sig själv och av de barn hon hade i sin vård, och vara rädd om de kläder som hon bar under tiden hon var på Allmänna barnhuset. Hon skulle tillsammans med de andra ammorna i ammsalen bära ved och sköta uppvärmningen, laga mat, skura golv i salar, korridorer och trappor och hon skulle lappa och laga kläder.

Trots att ammans biologiska barn oftast utackorderades till en fosterfamilj inom loppet av tre till fyra månader skulle hon ändå fortsätta amma åt Allmänna barnhuset tills de åtta månaderna hade gått. Under den perioden fick hon inte lämna Allmänna barnhusets område utan tillstånd. Hon skulle sköta alla barn hon hade i sin vård med ömhet och kärlek, och noga följa anvisningar från läkaren och ammsalsföreståndaren."

Lilla Ajna Pettersson 

blev alltså mot 600 kronor barnhemsbarn nr 9362 när hon skrivs in på Allmänna Barnhuset 11/11 1909. Institutionen är inrymd i fastigheten Mimer 1 på Norrtulllsgatan 14B i Stockholm. I Rotemannen står mycket riktigt att Ajna flyttar in från Sollefteå 1909 och ut 1910 till Resele i Västernorrland. Hon får nämligen en fosterfamilj. 

Efter ett halvår lämnas Ajna den 8/4 1910 ut som fosterbarn till bonden och senare hemmansägaren, August Bostedt född 17/11 1876 i Resele och hans hustru Margareta Petronella Östin född 23/11 1882 i Resele. De är barnlösa och August är Ajnas biologiske morbror. Familjen bor i Öster Rå No 3, Östanå by, Resele församling, Härnösands stad.  

Barnhusets representant skriver att hemmet är gott och trevligt och att barnet får god vård. 

Man antecknar följande: 

1913 vistas även barnhemsbarnets mor i hemmet. 

1919 vistas Ajna en tid också hos sin mormor. 

1921 Ämnar fosterföräldrarna adoptera barnhemsbarnet som inte vet att hon är ett barnhemsbarn.

1922 var hemmet vid besiktning utmärkt.

1923 var vid besiktning barnhemsbarnet (ingen) inte hemma. Samma år den 11/11 får barnhemsbarnet 

         en belöning på 25 kronor. Hon har även en Livräntebok med nr 180114.

Ajna bor hos sina fosterföräldrar tills hon gifter sig 12/7 1931 med handlaren Karl Gösta Karlsson född 10/12 1902 i Edsele. Hennes namn börjar nu stavas Aina. 

1940 bor Aina Karlsson född Bostedt med man och tre barn i Väster Rå 3 i Resele.

Men allt det där vet du förstås Sven-Erik. 

  

Kyrkoböckerna om Ajna

Sollefteå (Y) C:7 (1900-1911) Bild 1450 / sid 137 (Ajna föds)

Sollefteå (Y) C:7 (1900-1911) Bild 2160 / sid 208 (Ajna föds)

Sollefteå (Y) AIIa:2 (1898-1910) Bild 1290 / sid 418 (familjen i Trästa, Sollefteå)

Resele (Y) AIIa:1b (1902-1912) Bild 3520 / sid 746 (Ajna i fosterhemmet i Öster Rå)

Resele (Y) AIIa:2d (1912-1932) Bild 1770 / sid 942 (som ovan)

Resele (Y) AIIa:2c (1912-1932) Bild 2210 / sid 726 (bor med fosterföräldrarna i Väster Rå)

Resele (Y) AIIa:2c (1912-1932) Bild 1920 / sid 697 (Ajna har gift sig 12/7 1931 o bor i Vester Rå)

_____________________________________________________________________________

Vi får ta oss en titt på Ajnas mamma i stället och se om vi kan få några besked där. 

Mormor

Anna Bostedt gift Pettersson född 2/5 1874 i Resele

Familjen: 

Kontorsbiträdet vid järnvägen 

sedermera stataionsmästaren

Pettersson Per Oscar född 25/10 1870 i Söderköping

Gift 22/4 1896 med:

Anna Bostedt född 2/5 1874 i Resele

Barn:

1. Karl Gustaf Sixten född 12/7 1901 i Sollefteå
2. Tage Oskar Bertram Torring född 22/12 1904 i Sollefteå (tandläkare stud) Tog sig släktnamnet Torring 16/7 1926.
3. Siv Anna Elisabet född 26/12 1917 i Frösön. 

Annas oäkta dotter Anja föds alltså 1909 men hon räknas aldrig in i familjen. 

Fosterdottern

Sedan Anja försvunnit till Stockholm dyker fosterdottern Lydia Pettersson Solander född 8/7 1897 i Resele upp. Hon är född 8/7 1897 i Resele och är dotter till Anna Bostedts syster Christina Carolina  född 18/2 1869 som dött av hjärninflammation den 3/12 1897 och lämnat fyra barn moderlösa varav Lydia alltså är ett. Christina Carolina var gift med Erik Magnus Solander (bonde i Sorte) född 26/3 1861. 

Äkta dottern

Småningom föds också Siv Anna Elisabet född 26/12 1917 i Frösön som är äkta dotter till stationsmästare från Ås Per Oskar Petersson ohh Anna Bostedt. 

Anna Bostedt Pettersson blev änka 17/2 1945 och gick själv ur tiden 28/12 1961. 

Hon var då skriven i Björkbacka, Östersund

Aina Carlsson född Pettersson dog 5/6 1986 i Västerå 3615, Näsåker, Resele

Mormor i kyrkoböckerna

Resele (Y) AI:9 (1872-1881) Bild 310 / sid 302 (Anna i föräldrahemmet i Öster Rå)

Resele (Y) AI:10 (1882-1891) Bild 351 / sid 339 (som ovan)

Resele (Y) AI:11 (1892-1901) Bild 465 / sid 447 (som ovan)

Resele (Y) AI:11 (1892-1901) Bild 490 / sid 472 (nygifta) 

Bräcke (Z) AI:10 (1892-1899) Bild 2080 / sid 197 (som ovan)

Sollefteå (Y) AIIa:4 (1898-1912) Bild 1440 / sid 1102 (fam i Jernvägs Station)

Sollefteå (Y) AIIa:2 (1898-1910) Bild 1290 / sid 418 (fam i Trästa, oäkta dottern Ajna föds)

Östersund (Z) AIIa:2b (1903-1914) Bild 1830 / sid 776 (fam i Ö med fosterdotter Pettersson)

Östersund (Z) AIIa:2b (1903-1914) Bild 5930 / sid 1186 (fam i Ö-sund m fosterdotter Solander) 

Östersund (Z) AIIa:3ab (1914-1937) Bild 2100 / sid 473 (som ovan)

Ljusdal (X) AIIa:2c (1908-1919) Bild 1890 / sid 983 (med man, tre barn o fosterdotter i Ede)

Ljusdal (X) AIIa:3c (1920-1929) Bild 1930 / sid 987 (med man och tre barn i Ede)

Ås (Z) AIIa:2 (1913-1924) Bild 2380 / sid 226 (m man o tre barn i Täng)

Revsund (Z) AIIa:3b (1916-1928) Bild 2410 / sid 509 (fam i Ubyn, en son o en dtr hemma)

Östersund (Z) AIIa:3e (1925-1937) Bild 2430 / sid 1739 (Anna ensam m dotter född 1917)

Revsund (Z) AIIa:4b (1928-1937) Bild 2250 / sid 517 fam i Ubyn, Revsund)

Rödön (Z) AIIa:5a (1928-1944) Bild 1560 / sid 146 (med man o dotter samt fd fosterdottern)

Bräcke (Z) AI:10 (1892-1899) Bild 2080 / sid 197 (med man o dotter i Hufoulsviken) 

Fosterdottern Lydia

Resele (Y) C:5 (1895-1914) Bild 300 / sid 26 (Lydia föds)

Resele (Y) AI:11 (1892-1901) Bild 259 / sid 241 (familjen i Sorte)

Resele (Y) F:2 (1895-1917) Bild 160 / sid 12 (modern död)

Äkta dottern

Frösö (Z) C:7 (1912-1925) Bild 910 / sid 82 (dottern Siv Anna Elisabet föds)

Sven-Erik,

Vad hände egentligen din mormor? 

Hur kunde hon rädda sitt äktenskap trots att hon blev gravid med en annan?

Såvitt jag kan se så finns inte ett spår av din morfar i kyrkoböckerna. 

Men det måste ha upprättats en barnavårdsjournal på din mamma Ajna i Sollefteå när hon föddes.
Hör dig för med kommunarkivet i Sollefteå (0620-68 20 00) och be att få tala med den som har hand om kommunarkivet. Resele där hon växte upp tillhör Sollefteå så handlingarna bör finnas där. Av dem bör du kunna få namnet på din morfar.

Sista möjligheten är DNA - som inte jag men väl andra behärskar.
Såvitt jag förstår får du som svensk bästa resultatet om du väljer My Heritage DNA
Pröva det och hör av dig igen sedan om du behöver hjälp.


Lycka till!
Monica