Vi får gå baklänges och finner då:
(att texten bitvis är blå saknar betydelse. Det går inte att få bort helt enkelt.)
 |
| Augusta Axelina Fredlund 1935 i torpet Vasalund, Orkesta Foto: Gunnar Lundh/Nordiska museet |
Gerda Augusta Axelsson född Fredlund född 8/4 1903 i Mörkö, Södermanlands län
Gift 20/4 1924 med Johan Ragnar Axelsson
Gift 20/4 1924 med Johan Ragnar Axelsson
född 1/1 1901
1950 mantalsskriven i Rolsta 1:2, Märsta, Husby Ärlinghundra.
Barn i hushållet 1950
Gerda Augusta född 8/4 1903 och hennes dotter
Gerda Augusta född 8/4 1903 och hennes dotter
Astrid Vilhelmina Axelsson
Mormors mor
Augusta Axelina Eriksson
Född 20/2 1870 i Nyköping (födelsenotis i Vagnhärad) - död 6/4 1951 i Vallentuna
Gift 3/11 1900 med rättaren Klas Leander Fredlund född 19/2 1874 i Blacksta, Södermanland
Bosatta i Alby, Angarn, Stockholms län.
Om mormors mor Augusta Axelina Eriksson står i folkräkningarna att hon var född i Trosa landsförsamling, Södermanlands län. Sak samma i Sveriges dödbok. Men hon finns inte i födelseboken där. Ej heller i Trosa stadsförsamling.
Augusta Axelina Eriksson återfinns i databasen "Befolkningen i Sverige 1860-1930".
Åren 1871-1875 bodde hon i Trosa stadsförsamling 3dje Roten No 92 ägor.
Familjen såg ut så här:
Hyresgästen
Arbetskarlen Lars Fredrik Ersson född 26/1 1842 i Råby
Hustru Anna Margareta Aronsdotter född 7/11 1848 i Wagnhärad
Hustruns oäkta dotter:
Augusta Axelina född 20/2 1870 i Nyköping
Makarnas gemensamma dotter:
Johanna Fredrika född 28/6 1872 i Wagnhärad
Makarna hade gift sig 10/3 1872 och inflyttat från Tunaberg till Trosa stadsförsamling 7/11 1872. De flyttade vidare till Hölö 17/3 1873.
I högermarginalen har prästen antecknat följande:
För mannen Lars Fredrik Ersson född 26/1 1842 i Råby:
Dömd vid Rönö Häradsrätt den 16/3 1869 till 2 års straffarbete och 7 års förlust af medborgerligt förtroende för 1sta resan stöld.
För hustrun Anna Margareta Aronsdotter född 7/11 1848 i Wagnhärad:
Enligt Hölebo Häradsrätts utslag är sedan 1869 den 6/10 i sex år förlustig medborgerligt förtroende.
Här sägs alltså att Augusta Axelina ska vara född i Nyköping men inte heller i vare sig Nyköpings Sankt Nicolai eller Nyköpings Alla Helgona återfinns hon i födelseboken. Åtminstone inte på rätt plats.
______________________________________________________________
Länsfängelset i Nyköping, senare Kronohäktet i Nyköping var ett cellfängelse som öppnades 1862 och lades ned 1985. Fastigheten är bevarad.
Fängelset uppfördes centralt vid Nyköpingsån. Det ersatte ett länshäkte i två flyglar med tio fängelserum. Anstalten var till utseendet likt de andra enrumsfängelser som uppfördes vid denna tid, som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Arkitekt var Fredrik August Lidströmer.
Byggnaden hade 46 celler och därtill kontor, arkiv, domstolslokal och personalbostäder. Byggnadskostnaden beräknades till 93 873 kronor. Vid en reform 1911 ändrades beteckningen på de mindre länsfängelserna, däribland Nyköpings, till kronohäkte.
År 1929 genomfördes en omfattande modernisering av byggnaden som pågick i två år. Fönstergluggarna öppnades upp, centralvärme installerades och golven lades om.
Fängelset avvecklades 1998, då den nya Anstalten Nyköping stod klar. Fastigheten såldes och ombildades till kontor och är bevarad.
I fångrullan för åren 1869-1870 återfinns drängen Lars Fredric Ericsson som inställer sig den 10/3 1869. Han är född 1842 26/1 i Råby socken och bor i Tunabergs socken. Han har rödbrunt hår, har gråblå ögon och är 5 fot och 10 tum lång.
Orsak till häktning är att han har införpassats av stadsfiskal Åberg att undergå rannsakning för stöld.
Den 27 mars till rannsakning inför Rönö Härads Rätt å Cellfängelset.
Den 14/4 till rannsakning inför Rönö Häradsrätt å Cellfängelset.
Det straff till hvilket arrestanten blifvit slutligen dömd:
Den 16 april 1869 ankom Rönö Härads Rätts Utslag af den 14 i samma månad derigenom Lars Fredric Ericsson döms att jemlikt 6 och 18 §§ strafflagen den 16 februari 1864 för första resans stöld med inbrott af gods värdt 218 riksdaler 77 öre. ... hållas till straffarbete i två år, samt att i sju år vara medborgerligt förtroende förlustig.
Den 16 april började 2 års straffarbete hvilket efter 5 månader och 7 dagar afdrag i de bestämda straffarbetstiden. Slutar den 9 november 1870.
Medhavda penningar och persedlar:
2 Wadmalsrockar 15 riksdaler,
1 Wadmalsväst 1 riksdaler,
1 par dito byxor 2 riksdaler,
Halsduk 50 öre
1 skjorta 50 öre
1 par strumpor 20 öre
1 par stövlar 2 Riksdaler
Mössa 75 öre
Lifrem 12 öre
Pulover (gabardin?) 15 Riksdaler
Snusdosa 25 öre
1 kam o 1 portmonne 12 öre
Contant 1 Riksdaler 20 öre
Arbetstjenst 4, 31 = Behållning 4,31
Ofvanstående arbetsförtjenst jemte egna penningar och uppräknade klädespersedlar quitteras den 9/11 1870.
LF Ercsson
Bevittnas af
GW Thunström
Den 9 november 1870 lösgifven.
_______________________________________________________________
Som fånge nr 200 i fångrullan för 1869-1870 hittar jag pigan Anna Margaretha Aronsdotter (mm mm) född 7/11 1849 i Wagnhärads socken som också är skatteskrifven där. Hon har rödgult hår, gråbruna ögon och är 5 fot och 6 tum lång.
Anna Margaretha är införpassad av Kronolänsman Boström att undergå bestraffning för stöld.
Det straff till hvilket arrestanten blifvit slutligen dömd:
Den 23 september 1869 ankom Hölebo Häradsrätts utslag af den 16 i samma månad derigenom Aronsdotter dömmes att jemlikt 20 Cap 4, 6, 12 och 18 §§ Strafflagen för första resan vid serskildta tillfällen med inbrott föröfvad stöld från husbonde av gods i värde af 18 riksdaler 16 öre samt hållas till straffarbete i ett år och fyra månader samt att i 6 år vara medborgerligt förtroende förlustig.
Den 23 september 1869 började 1 år och 4 månader straffarbete hvilket efter 3 månader och 7 dagars stadgat afdrag skall sluta den 15 oktober 1870,
Hon är gravid i fjärde månaden och har med sig:
1 rutig klädning 75 öre
1 grå wäst 25 öre
3 underkjortlar 1 Riksdaler
1 Krinolin 40 öre
1 Lintyg 40 öre
1 par strumpor 6 öre
1 par kängor 30 öre
halsdukar 25 öre
1 skärp 10 öre
Contant 16 öre
Arbetsförtjenst 1, 93 = Behållning 1,93 Riksdaler
Ofvanstående arbetsförtjenst jemte egna penningar och uppräknade klädespersedlar quitteras den 16/10 1870.
Anna Mari Aronsdotter
Bevittnas af
C Carlsson
Den 16 October 1870 lösgifven.
I fångrullan står:
Den 20 februari 1870 nedkom Aronsdotter med ett flickebarn hvilket döptes den 21 och erhöll namnet Augusta Axelina.
Den 19 mars afhemtades Augusta Axelina af Vagnhärads sockens Kommunalnämnd.
Och i Vagnhärad hittar jag äntligen Augusta Axelinas födelsenotis. Hon är inskriven som oäkta dotter till Anna Margaretha Aronsdotter, en piga skrifven på socknen.
Så skrev man förr när man inte visste var folk befann sig eller om de inte hade någon fast adress. Det står emellertid antecknat i födelseboken att socknen hade fått mottaga en dopattest från fångpredikanten P Helander den 26 februari.
Mormors mor
Augusta Axelina Eriksson
Född 20/2 1870 i Nyköping (födelsenotis i Vagnhärad) - död 6/4 1951 i Vallentuna
Gift 3/11 1900 med rättaren Klas Leander Fredlund född 19/2 1874 i Blacksta, Södermanland
Bosatta i Alby, Angarn, Stockholms län.
Barn i hushållet 1910:
1. Göta Axelina född 1901 i Mörkö, Södermanland
2. Gerda Augusta född 1903 i Mörkö, Södermanland (mormor)
3. Klas Elof född 1906 i Västra Ryd, Uppsala län
4. Sven Gustaf född 1908 i Angarn, Stockholms län
Om mormors mor Augusta Axelina Eriksson står i folkräkningarna att hon var född i Trosa landsförsamling, Södermanlands län. Sak samma i Sveriges dödbok. Men hon finns inte i födelseboken där. Ej heller i Trosa stadsförsamling.
Augusta Axelina Eriksson återfinns i databasen "Befolkningen i Sverige 1860-1930".
Åren 1871-1875 bodde hon i Trosa stadsförsamling 3dje Roten No 92 ägor.
Familjen såg ut så här:
Hyresgästen
Arbetskarlen Lars Fredrik Ersson född 26/1 1842 i Råby
Hustru Anna Margareta Aronsdotter född 7/11 1848 i Wagnhärad
Hustruns oäkta dotter:
Augusta Axelina född 20/2 1870 i Nyköping
Makarnas gemensamma dotter:
Johanna Fredrika född 28/6 1872 i Wagnhärad
Makarna hade gift sig 10/3 1872 och inflyttat från Tunaberg till Trosa stadsförsamling 7/11 1872. De flyttade vidare till Hölö 17/3 1873.
I högermarginalen har prästen antecknat följande:
För mannen Lars Fredrik Ersson född 26/1 1842 i Råby:
Dömd vid Rönö Häradsrätt den 16/3 1869 till 2 års straffarbete och 7 års förlust af medborgerligt förtroende för 1sta resan stöld.
För hustrun Anna Margareta Aronsdotter född 7/11 1848 i Wagnhärad:
Enligt Hölebo Häradsrätts utslag är sedan 1869 den 6/10 i sex år förlustig medborgerligt förtroende.
Här sägs alltså att Augusta Axelina ska vara född i Nyköping men inte heller i vare sig Nyköpings Sankt Nicolai eller Nyköpings Alla Helgona återfinns hon i födelseboken. Åtminstone inte på rätt plats.
______________________________________________________________
Här finns emellertid Fångvårdsanstalten i Nyköping.
Länsfängelset i Nyköping, senare Kronohäktet i Nyköping var ett cellfängelse som öppnades 1862 och lades ned 1985. Fastigheten är bevarad.
Fängelset uppfördes centralt vid Nyköpingsån. Det ersatte ett länshäkte i två flyglar med tio fängelserum. Anstalten var till utseendet likt de andra enrumsfängelser som uppfördes vid denna tid, som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Arkitekt var Fredrik August Lidströmer.
Byggnaden hade 46 celler och därtill kontor, arkiv, domstolslokal och personalbostäder. Byggnadskostnaden beräknades till 93 873 kronor. Vid en reform 1911 ändrades beteckningen på de mindre länsfängelserna, däribland Nyköpings, till kronohäkte.
År 1929 genomfördes en omfattande modernisering av byggnaden som pågick i två år. Fönstergluggarna öppnades upp, centralvärme installerades och golven lades om.
Fängelset avvecklades 1998, då den nya Anstalten Nyköping stod klar. Fastigheten såldes och ombildades till kontor och är bevarad.
***
I fångrullan för åren 1869-1870 återfinns drängen Lars Fredric Ericsson som inställer sig den 10/3 1869. Han är född 1842 26/1 i Råby socken och bor i Tunabergs socken. Han har rödbrunt hår, har gråblå ögon och är 5 fot och 10 tum lång.
Orsak till häktning är att han har införpassats av stadsfiskal Åberg att undergå rannsakning för stöld.
Den 27 mars till rannsakning inför Rönö Härads Rätt å Cellfängelset.
Den 14/4 till rannsakning inför Rönö Häradsrätt å Cellfängelset.
Det straff till hvilket arrestanten blifvit slutligen dömd:
Den 16 april 1869 ankom Rönö Härads Rätts Utslag af den 14 i samma månad derigenom Lars Fredric Ericsson döms att jemlikt 6 och 18 §§ strafflagen den 16 februari 1864 för första resans stöld med inbrott af gods värdt 218 riksdaler 77 öre. ... hållas till straffarbete i två år, samt att i sju år vara medborgerligt förtroende förlustig.
Den 16 april började 2 års straffarbete hvilket efter 5 månader och 7 dagar afdrag i de bestämda straffarbetstiden. Slutar den 9 november 1870.
 |
| Observera! Lars Fredrik Ericssons namnteckning. |
2 Wadmalsrockar 15 riksdaler,
1 Wadmalsväst 1 riksdaler,
1 par dito byxor 2 riksdaler,
Halsduk 50 öre
1 skjorta 50 öre
1 par strumpor 20 öre
1 par stövlar 2 Riksdaler
Mössa 75 öre
Lifrem 12 öre
Pulover (gabardin?) 15 Riksdaler
Snusdosa 25 öre
1 kam o 1 portmonne 12 öre
Contant 1 Riksdaler 20 öre
Arbetstjenst 4, 31 = Behållning 4,31
Ofvanstående arbetsförtjenst jemte egna penningar och uppräknade klädespersedlar quitteras den 9/11 1870.
LF Ercsson
Bevittnas af
GW Thunström
Den 9 november 1870 lösgifven.
_______________________________________________________________
Som fånge nr 200 i fångrullan för 1869-1870 hittar jag pigan Anna Margaretha Aronsdotter (mm mm) född 7/11 1849 i Wagnhärads socken som också är skatteskrifven där. Hon har rödgult hår, gråbruna ögon och är 5 fot och 6 tum lång.
Anna Margaretha är införpassad av Kronolänsman Boström att undergå bestraffning för stöld.
Det straff till hvilket arrestanten blifvit slutligen dömd:
Den 23 september 1869 ankom Hölebo Häradsrätts utslag af den 16 i samma månad derigenom Aronsdotter dömmes att jemlikt 20 Cap 4, 6, 12 och 18 §§ Strafflagen för första resan vid serskildta tillfällen med inbrott föröfvad stöld från husbonde av gods i värde af 18 riksdaler 16 öre samt hållas till straffarbete i ett år och fyra månader samt att i 6 år vara medborgerligt förtroende förlustig.
Den 23 september 1869 började 1 år och 4 månader straffarbete hvilket efter 3 månader och 7 dagars stadgat afdrag skall sluta den 15 oktober 1870,
 |
| Obs! Hennes namnteckning ovan. |
1 rutig klädning 75 öre
1 grå wäst 25 öre
3 underkjortlar 1 Riksdaler
1 Krinolin 40 öre
1 Lintyg 40 öre
1 par strumpor 6 öre
1 par kängor 30 öre
halsdukar 25 öre
1 skärp 10 öre
Contant 16 öre
Arbetsförtjenst 1, 93 = Behållning 1,93 Riksdaler
Ofvanstående arbetsförtjenst jemte egna penningar och uppräknade klädespersedlar quitteras den 16/10 1870.
Anna Mari Aronsdotter
Bevittnas af
C Carlsson
I fångrullan står:
Den 20 februari 1870 nedkom Aronsdotter med ett flickebarn hvilket döptes den 21 och erhöll namnet Augusta Axelina.
Den 19 mars afhemtades Augusta Axelina af Vagnhärads sockens Kommunalnämnd.
Och i Vagnhärad hittar jag äntligen Augusta Axelinas födelsenotis. Hon är inskriven som oäkta dotter till Anna Margaretha Aronsdotter, en piga skrifven på socknen.
Så skrev man förr när man inte visste var folk befann sig eller om de inte hade någon fast adress. Det står emellertid antecknat i födelseboken att socknen hade fått mottaga en dopattest från fångpredikanten P Helander den 26 februari.
Dopvittnen var statdrängen Ander Andersson o hustrin Christina Gustafva Gustafsdotter vid Åda och pigan Sophia Mathilda Andersdotter i Lagnö. Närvarande dopvittnen var Fångknekten Peter Börjesson och Waktgumman Christina Sund tjänstgörande å Cellfängelset.
Och längst till höger i födelseboken står:
Barnet föddes under Modrens vistande å Cellfängelset i Nyköping.
Och längst till höger i födelseboken står:
Barnet föddes under Modrens vistande å Cellfängelset i Nyköping.
Precis som det ryktats om i släkten.
_____________________________________________________________
Domboken för Hölebo häradsrätt finns hos Arkiv Digital och domen mot Anna Margareta Aronsdotter berättar mera.
Som Ladugårdspigan Anna Margareta Aronsdotter frivilligt
inför Rätta erkänt, att hon under loppet af sistlidet och innevarande år från
sin husbonde Organisten August Lagergren vid Åby gästgifvaregård i Wagnhärads
socken olofligen tillgripit dels i ladugården åtskilliga gånger mjölk i mindre
delar, som tillsammans upgått till minst 1 Kanna, dels ock efter vid flere
särskilda tillfällen föröfvade inbrott i bränvinsförsäljningsboden 12 Riksdaler
i penningar och 2 par nya kängor, alltsammans i värde motsvarande 18 Riksdaler
16 öre;
________________________________________________________________________________
Anna Margaretha Arondotters pappa
Gardisten Aron Ås (mm mm f)
Tack vare domen mot Anna Margareta Aronsdotter (mm mm) får vi veta att hon mellan tre och tretton års ålder bodde hos fin farmor i Marängshagstugan i Andersviks Roten i Vagnhärad. Därmed får vi också veta vem som var hennes far som tidigare bara var känd till förnamnet, nämligen Aron Andersson Ås vars föräldrar var:
Afskedade Grenadieren och kyrkvaktaren Anders Ås (mm mm ff)
född 23/10 1790 i Sorunda - död 14/6 1863 i Vagnhärad av ålderssvaghet 72 år 7 mån 21 dag gammal. Anders Ås var son till:
Ryttaren Anders Brumberg född 1761 (mm mm ff f) och hans hustru Stina Andersdotter född 1764 (mm mm ff m). De bodde i Brumsberga (ibland Brunnsberga) Ryttaretorp i Sorunda och hade (minst) dottern Anna Stina 1785 och sönerna Nils 1788, Anders 1790 och Johan. Familjen flyttade runt 1796 till Torp i Sorunda.
Hustrun Anna Margareta Andersdotter (mm mm fm)
född 1/8 1793 i Westerljung - död 6/11 1865. Ingen orsak angiven. Hon överlevde alltså båda sina barn och blev 72 år 3 mån och 5 dag gammal.
Det står överallt att hon var född 1/8 1793 i Västerljung. Det är troligen ett skrivfel som följt med från kyrkobok till kyrkobok. I födelseboken i Västerljung finns en Anna Greta (Margareta) Andersdotter som föddes 31/3 1793. Det är en logisk felskrivning så jag gissar att det rör sig om rätt person. Hon var dotter till Anders Olofsson född 20/7 1753 (mm mm fm f) och Maria Ericsdotter född 10/12 1756 (mm mm fm m) i Litselby, Västerljung, som i sin tur var dotter till Maria Månsdotter född 1727 (mm mm fm mm) och som vi får på köpet. Anders Olofsson och Maria Eriksdotter hade (minst) barnen Eric 1779, Anders 1781, Maria 1783, Brita Stina 1785, Olof 1789, Catharina 1790 och Anna Greta (Margareta) 1793.
Barn till Anders Ås och Anna Margareta Andersdotter:
1. Carl Henric född 2/4 1827 i Vagnhärad - död där 9/4 1861
2. Aron född 8/2 1830 i Vagnhärad - död 3/8 1865 i Stockholm
Maken hade flyttat in till Vagnhärad från Westerljung 1811 och hustrun kom från Trosa 1824.
De tycks sedan ha bott i Jordberg, Åda Roten, Vagnhärad innan de 1841 flyttade till Marängshagstugan i samma socken.
Han har pension och hon är mycket sjuklig står det i husförhörslängden.
Sonen Carl Henric försvinner ur husförhörslängden några år men återkommer 1859 från Stockholm som afskedad Lifgardisten Carl Henrik Andersson innan han flyttar vidare till Djupviken i Vagnhärad. Fd Lifgardist Carl Henric Ås från Marängstugan dör den 9/4 1861 endast 34 år 7 månader och 4 dagar gammal av omåttligt förtärande av sprit. Han blev enligt Härads Rättens utslag den 10/5 ärligen men i tysthet begrafven.
Aron är nyss fyllda 18 år när han gör den tolv år äldre änkan och tvåbarnsmamman Maria Christina Setterman med barn och alltså inte ens fyllda 19 när han blir pappa 1848. Han flyttar samma år till Stockholm där han tagit värvning vid Lifgardet till häst.
Dottern Anna Margareta (mm mm) som föds i november samma år får troligen inte se så värst mycket av sin pappa. Nu vet vi emellertid att de hade kontakt.
Gardisten Aron Ås (mm mm f) kyrkobokförd i Livgardet till häst, Stockholms stad, dör ogift den 3/8 1865 när Anna Margareta är 17 år och alltså fyra år före domen. Han blev bara 34 år 11 mån 25 dag gammal. Diagnosen lyder Hjern sidonia. Han begravdes på Nya Garnisonens begravningsplats vid Lifgardet till häst i Stockholm.
________________________________________________________________________________
Med en mamma i samhällets utkanter (efter att ha fött minst tre oäkta barn och dömts för lönskaläge) och en pappa vars hela familj genom döden var utplånad, själv dömd till fängelse för stöld och till på köpet gravid.
Det kunde just inte vara så mycket värre.
Stackars Anna Margareta Aronsdotter (mm mm).
________________________________________________________________________________
Augusta Axelina (mm m) togs alltså omhand av kommunalnämnden en månad gammal den 19 mars 1870. När Anna Margaretha (mm mm) sju månader senare släpptes lös från fängelset tycks hon ha fått tillbaka sin dotter.
Pigan och drängen
Anna Margaretha Aronsdotter (mm mm) och Lars Fredric Ersson tycks ha träffats i Cellfängelset i Nyköping.
Hon var från Vagnhärad och han från Råby. De hade var för sig på olika håll gjort sig skyldiga till stöld.
De gifte sig 10/3 1872 (ingen vigselnotis i Vagnhärad el Tunaberg) och fick gemensamma dottern Johanna Fredrika den 28/6 1872 i Vagnhärad. Anna Margaretha är då skriven på socknen i Vagnhärad medan barnafadern är arbetskarl i Johannisberg, Tunaberg.
Den 4/8 1872 flyttar Anna Margaretha (mm mm) med båda döttrarna från Vagnhärad till maken i Tunaberg. Två månader senare, den 17/10 1872 flyttar de vidare till Trosa. 1873 bodde de på tre olika platser i Hölö och 1874 flyttade de vidare till Ytterjärna. Jag hittar dem inte in inflyttningslängden men de bor i Dåderö by i Ytterjärna. Den 6/12 1875 står antecknat att de flyttade tillbaka till Hölö. Det verkar de emellertid inte ha gjort för Lars Fredrik Ersson dör i Dåderö by den 11/10 1876 varpå prästen skriver:
"Se föregående husförhörsbok!"
Där står om deras brott 1869. Informationen följer dem obönhörligt genom livet.
"Familjen utskrefs förra året till Hölö, ovisst af hwad orsak. Emellertid inlemnades aldrig deras flyttbetyg i Hölö pastorsexp, hvadan de åter här måste införas! Rättegång lärer pågå, om hvilkendera af församlingarna Ytterjerna eller Hölö skall taga försorg om familjen. Hon 6/10 1869 i 6 år förlustig medborgerligt förtroende."
Änkan Anna Margaretha Aronsdotter (mm mm) och barnen flyttar sedan tillbaka till Hölö 1878.
Den 1/11 1883 gifter Anna Margaretha (mm mm) om sig med arbetaren och statkarlen Johan Axel Bergström född 26/1 1859 i Turinge.
Den 20/11 1902-16/2 1903 anmäler de sitt utträde ur svenska kyrkan. De blir metodister.
1904 flyttar de till Kumla i Mörkö där de blir kvar till 1906 då de flyttar tillbaka till Björkarö i Mörkö där de tidigare bott. 1910 flyttar de vidare till Hölö där de slår sig ner i Erikslund. Där dör sedermera änkan Anna Margareta Aronsdotter gift Bergström den 2/2 1934.
______________________________________________________________________________
Det visar sig att Nybygget varit en skogvaktarstuga för änklingen Anders Nyberg född 1770 i Mörkö. Den 48 år yngre Maja Stina (eg Maria Christina) Setterman född 24/2 1818 i Trosa socken var hans fästekvinna.
Han dog emellertid 25/1 1846
Prästen skriver att hon blev kyrktagen som Nybergs äkta hustru ... Trosa. Boken... begått enskild skrift för lönskeläger 31/12 1848. (Jag förstår inte riktigt men lönskeläger vet man ju vad det är.)
Här står att Anna Margaretha hade haft koppor 1849 och med det menas smittkoppor.
Efter skogvaktare Nybergs död bor Maja Stina Setterman kvar i Nybygget som nu även kallas Gråuddstugan och får ytterligare oäkta barn. Efter fjärde barnet står att hon fått absolution - syndernas förlåtelse - för lönskaläge och att hon har understöd af fattigvården.
Barn:
1. Christina Gustava född 12/2 1842 i Trosa (hustruns oäkta)
2. Carolina född 9/3 1844 i Trosa (deras gemensamma)
3. Anna Margaretha född 7/11 1848 i Vagnhärad (hennes oäkta)
4. Sofia Matilda född 4/4 1852 i Vagnhärad (hennes oäkta)
1863 flyttar Anna Margaretha 15 år gammal till Mörkö.
Maja Stina Setterman dör 16/5 1875
____________________________________________________________
Och vem var Maria Christina Setterman (mm mm m) född 24/2 1818 i Trosa?
Maria Christina (Maja Stina) föddes alltså 24/2 1818i Trosa landsförsamling. Hon var dotter till båtsman och sedermera kronobåtsman Anders Setterman och Brita Ersdotter i Södra Kålviken eller Kålviksstugan, Stensunds Roten, Trosa landsförsamling. Till höger i födelsenotisen ses dopvittnena.
Kålviks Stufvan
Båtsman
Anders Setterman född 1779 i Lunda
Hustru Brita Ersdotter född 1779 i Runtuna
Barn:
1. Brita Cajsa född 1806 i Runtuna
2. Maria Christina 14/9 1813 - död späd
3. Pehr född 18/3 1815 i Trosa socken
4. Maria Christina (Maja Stina)
(mm mm m) född 24/2 1818
(står fel i husförhörslängden här intill)
5. Johan Eric född 14/3 1821
6. Johanna född 1823
Alla barnen var vaccinerade mot smittkoppor.
Afskedade Kronobåtsmannen Anders Setterman (mm mm mf) i Kolviksstugan dör 53 år gammal av lungsot den 28/12 1832. Att han var avskedad betyder inte att han hade fått kicken, bara att hans tjänstgöring var slutförd. Han begravdes 3/1 1833.
Strax kom en ny kronobåtsman med samma namn och tar över så väl torpet som jobbet.
Företrädaren som ordinarie båtsman hette för övrigt också A Setterman och var född 1767 - död 1810. Namnet följde alltså tjänsten och soldattorpet.
Efter makens död måste båtmansänkan Brita Ersdotter (mm mm mm) 1838 flytta till fattighuset medan barnen skingras för att leva sina liv. Till fattighuset flyttar emellertid även sonen Johan Eric Setterman som anges vara sjuk och sängliggande och alltså inte klarar sig själv. Änkan får bara bo i fattigstugan tills vidare, står det.
Hon dör emellertid där av okänd sjukdom 65 år gammal den 3/7 1845.
Den sängliggande sonen blir kvar. Han är ofärdig och skrivs av någon anledning 1856 på socknen vilket betyder att man inte visste var han fanns. I nästa husförhörslängd är han emellertid tillbaka i fattighuset igen.
Fadern och maken, Kronobåtsman Anders Setterman född 1779 i Lunda (mm mm mf), verksam i Södra Kålviken, Trosa landsförsamling finns dessvärre ännu inte i Centrala Soldatregistret på nätet. Han var emellertid indelt soldat till sjöss - som Raskens alltså. Läs om Indelningsverket här.
Båtsmännen var ryggraden i den svenska flottan från slutet av 1600-talet till mitten av 1800-talet. Här kan du läsa mer om dem. Ytterligare information om Anders Setterman och hans familj kan sökas på Krigsarkivet.
Eftersom vi bara känner till Anders Settermans soldatnamn och inte hans familjenamn så blir han knepig att hitta i Lunda. Särskilt som vi inte heller känner till hans födelsedatum. Knepiga kyrkoböcker i Lunda dessutom. Det får anstå tills vidare.
_____________________________________________________________-
Brita Ersdotter (mm mm mm) född 21/6 1779 i Runtuna.
Dotter till Eric Andersson och Anna Larsdotter i Rompåsen, Runtuna. Det finns ingen husförhörslängd för år 1779 så jag kan inte hitta familjen. I såväl boken före som boken efter finns de inte i Rompåsen, Runtuna.
Kyrkoböckerna
Setterman:
Runtuna (D) C:2 (1766-1825) Bild 32 / sid 29 (Brita Ersdotter föds)
Trosa landsförsamling (D) C:2 (1802-1862) Bild 25 / sid 22 (Maria Christina Setterman föds)
Trosa landsförsamling (D) AI:4 (1808-1816) Bild 116 / sid 110 (familjen Setterman i Sö Kolviken)
Trosa landsförsamling (D) AI:5 (1817-1825) Bild 138 / sid 128 (familjen Setterman i Sö Kålviken)
Trosa landsförsamling (D) AI:6 (1826-1830) Bild 140 / sid 133 (familjen Setterman i Sö Kålviken)
Trosa landsförsamling (D) AI:7 (1831-1836) Bild 137 / sid 131 (Båtsman Setterman dör)
Trosa landsförsamling (D) C:2 (1802-1862) Bild 149 / sid 195 (dödsnotisen)
Trosa landsförsamling (D) AI:8 (1836-1840) Bild 157 / sid 149 (änkan till fattighuset)
Trosa landsförsamling (D) AI:8 (1836-1840) Bild 142 / sid 134 (änkan o sonen på fattighuset)
Trosa landsförsamling (D) AI:9 (1841-1845) Bild 146 / sid 142 (båtsmansänkan dör)
Trosa landsförsamling (D) C:2 (1802-1862) Bild 156 / sid 202 (dödsnotisen)
Trosa landsförsamling (D) AI:11 (1851-1855) Bild 156 / sid 157 (sonen ensam kvar i fattigstugan)
Trosa landsförsamling (D) AI:12 (1856-1860) Bild 160 / sid 157 (sonen kvar, ofärdig står det)
Maria Christina (Maja Stina) Setterman (mm mm m)
Vagnhärad (D) AI:15 (1846-1850) Bild 134 / sid 128 (Maja Stina Setterman i Nybygget)
Vagnhärad (D) AI:16 (1851-1855) Bild 119 / sid 111 (Maja Stina Setterman i Nybygget)
Vagnhärad (D) AI:17 (1856-1860) Bild 118 / sid 111 (Maja Stina Setterman i Nybygget)
Vagnhärad (D) AI:18 (1861-1865) Bild 146 / sid 143 (Maja Stina Setterman lämnar Nybygget)
Vagnhärad (D) AI:18 (1861-1865) Bild 145 / sid 142 (MSS till sidan före Nybygget, AM flyttar)
Vagnhärad (D) AI:19 (1866-1870) Bild 157 / sid 150 (MSS i Fogelskog)
Vagnhärad (D) AI:19 (1866-1870) Bild 157 / sid 150 (MSS som ovan, yngsta dtr flyttar t Västerljung)
Vagnhärad (D) AI:20 (1871-1875) Bild 170 / sid 163 (Maja Stina dör i Fogelskog)
Anna Margareta Aronsdotter (mm mm)
Sorunda (AB) CI:4 (1762-1825) Bild 116 (Andes Ås födelse)
Sorunda (AB) AI:5b (1779-1789) Bild 239 / sid 233 (Anders Ås föräldrar)
Sorunda (AB) AI:6b (1790-1798) Bild 96 / sid 91 (Anders Ås föräldrar)
Västerljung (D) C:2 (1755-1834) Bild 92 (farmor Anna Margareta Andersdtrs födelse)
Västerljung (D) AI:4 (1789-1798) Bild 44 / sid 35 (farmor Anna Margaretas familj i Litselby)
Vagnhärad (D) AI:14 (1841-1845) Bild 172 / sid 168 (Anna Margaretas far o farföräldrar)
Vagnhärad (D) AI:14 (1841-1845) Bild 156 / sid 152 (Anna Margaretas far o farföräldrar)
Vagnhärad (D) AI:15 (1846-1850) Bild 126 / sid 120 (Anna Margaretas far o farföräldrar)
Vagnhärad (D) AI:17 (1856-1860) Bild 117 / sid 110 (Anna Margaretas far o farföräldrar)
Vagnhärad (D) AI:18 (1861-1865) Bild 144 / sid 141 (farföräldrarna döda)
Vagnhärad (D) C:3 (1804-1861) Bild 131 / sid 188 (farbror Carl Henrik Ås död)
Vagnhärad (D) C:5 (1862-1881) Bild 166 (farfar död)
Vagnhärad (D) C:5 (1862-1881) Bild 170 (farmor död)
Livgardet till häst (AB, A) F:1 (1855-1887) Bild 180 (pappa Aron Ås död)
Vagnhärad (D) C:5 (1862-1881) Bild 53 (gemensamma dotter föds i Vagnhärad)
Vagnhärad (D) B:2 (1861-1894) Bild 28 (Anna Margareta m döttrar flytt från Vagnh t Tunaberg)
Tunaberg (D) AI:20 (1871-1875) Bild 125 / sid 119 (makarna i Johannisberg, Tunaberg)
Tunaberg (D) B:1 (1861-1885) Bild 38 (utflyttning från Johannisberg i Tunaberg till Trosa)
Trosa stadsförsamling (D) AI:16 (1871-1875) Bild 104 / sid 95 (Anna Margaretha med familj)
Hölö (AB, D) B:2 (1861-1885) Bild 350 (inflyttning till Wrå i Hölö 1873)
Hölö (AB, D) AI:18 (1871-1875) Bild 1670 / sid 162 (familjen i Wrå, Hölö)
Hölö (AB, D) AI:18 (1871-1875) Bild 1530 / sid 148 (familjen i Edeby, Hölö)
Hölö (AB, D) AI:18 (1871-1875) Bild 1560 / sid 151 (familjen i Kattnäs, Hölö)
Ytterjärna (AB) AI:17 (1871-1875) Bild 1460 / sid 140 (familjen i Dåderö by, Ytterjärna)
Ytterjärna (AB) AI:18 (1876-1880) Bild 1440 / sid 140 (familjen i Dåderö by, Ytterjärna)
Mörkö (AB, D) AIIa:2 (1902-1911) Bild 910 / sid 79 (Anna Margareta gift Bergström på Mörkö)
Mörkö (AB, D) AIIa:2 (1902-1911) Bild 1040 / sid 92 (Anna Margareta gift Bergström på Mörkö)
Mörkö (AB, D) AIIa:2 (1902-1911) Bild 900 / sid 78 (Anna Margareta gift Bergström på Mörkö)
Hölebo häradsrätt (AB, D) AIa:88 (1869-1869) Bild 630 (domen)
Fångvårdsanstalten i Nyköping (D) DIIIa:25 (1869-1870) Bild 430 / sid 39 (Lars Fredric Ericsson)
Fångvårdsanstalten i Nyköping (D) DIIIa:25 (1869-1870) Bild 860 / sid 82 (Anna Marg Aronsdtr)
Vagnhärad (D) C:5 (1862-1881) Bild 42 (Augusta Axelinas födelsenotis)
Augusta Axelina (mm m)
Tveta (AB) AIIa:1 (1901-1910) Bild 730 / sid 60 (Augusta Axelina med egen familj)
Västra Ryd (AB, C) AIIa:2 (1900-1910) Bild 120 / sid 146 (Augusta Axelina med egen familj)
Angarn (AB) AIIa:2 (1906-1925) Bild 150 / sid 4 (Augusta Axelina med egen familj)
Angarn (AB) AIIa:2 (1906-1925) Bild 490 / sid 38 (Augusta Axelina med egen familj)
Jag funderar lite över mormors far och bestämmer mig för att kolla även hans bakgrund.
Se skissen ovan.
Reservation för läs- och skrivfel
_____________________________________________________________
Domboken för Hölebo häradsrätt finns hos Arkiv Digital och domen mot Anna Margareta Aronsdotter berättar mera.
 |
| Hölebo häradsrätt (AB, D) AIa:88 (1869-1869) Bild 630 |
Den 16 september 1869
3 Riksdaler pant till 6 Riksdaler och 1 kanna mjölk till 16
öre, hvilket jemte de tillgripna penningarne 12 Riksdaler gör i värde
tillsammans 18 Riksdaler 16 öre Riksmynt.
Tillspord angående sina hufvudsakligaste lefnadsöden upgaf
Anna Margareta Aronsdotter att hon, som är född den 7de November 1848 i
Wagnhärads socken, till sitt 3dje åldersår varit hos sin moder Maria Christina
Andersdotter, som hon vid Fogelskog i nyssnämnde socken;
- att Anna Margareta från sitt 3dje till sitt 13de år vistats hos sin farmoder vid Marängshagsstugan i omförmälde socken;
- att hon vid 13 års ålder kommit i tjenst å Mörkön, der hon förblifvit i 2 år, hvarefter hon haft tjenst i Hölö socken 1 år, der hon första gången blifvit delagtig af H Nattvard i Hölö kyrka;
- att sedan Anna Margareta derefter haft tjest i Trosa socken 2 år, hade hon återflyttat till Wagnhärads socken der hon alltsedan vistats;
- att hon de sista veckorna, sedan hon måst lemna tjensten vid Åby, uppehållit sig hos sin moder vid Fogelskog samt att Anna Margareta ej tillförene varit för någon förseelse tilltalad.
På särskild fråga förklarade den tilltalade att hon kan läsa
men ej skrifva samt att hon ej af någon nöd drifvits till brottet dock hade hon
varit i stort behof af skodon.
Åklagaren företedde ett för den tilltalade utfärdadt
prestbetyg af följande lydelse:
Att Pigan vid Åby Anna Margareta Aronsdotter
är född här i församlingen den 7 November 1848 (förtioåtta), har mycket svag
Christendomskunskap, är oförhindrad att begå Herrens Heliga Nattvard och att
hennes frejd hittils varit utan anmärkning, intygas af
Wagnhärad den 8 Sept 1869
L Andersson Comminister
Efter upläsande häraf och sedan åklagaren å Anna Margareta
Aronsdotter yrkat laga ansvar, fingo parterna afträda, hvarefter Härads Rätten
öfverlade till följande för dem åter förekallade afsagde
Utslag
 |
| Ladugårdspiga |
alltså och då Anna Margareta Aronsdotter, weterligen, ej tillförene
undergått bestraffning för tjufnadsbrott, pröfvar Härads Rätten, i förmågoa f 20
Kap 4, 6, 12 och 18 §§ strafflagen, rättvist döma Anna Margareta Aronsdotter
att för vid särskilda tillfällen från husbonde föröfvad och med inbrott förenad
stöld första gången hållas till straffarbete i ett (1) år och fyra (4) månader
samt i sex (6) år vara medborgerligt förtroende förlustig.
Sedan underrättelse meddelats om hvad för anförande af
besvär äfven Utslaget vore att iagttaga, förklarade, på fråga, såväl åklagaren
som målsegaren som tilltalade Anna Margareta Aronsdotter sig vara med Utslaget
nöjde; Och skulle den tilltalade till Länsfängelset införpassas, för att den
ådömda bestraffningen undergå.
________________________________________________________________________________
Anna Margaretha Arondotters pappa
Gardisten Aron Ås (mm mm f)
Tack vare domen mot Anna Margareta Aronsdotter (mm mm) får vi veta att hon mellan tre och tretton års ålder bodde hos fin farmor i Marängshagstugan i Andersviks Roten i Vagnhärad. Därmed får vi också veta vem som var hennes far som tidigare bara var känd till förnamnet, nämligen Aron Andersson Ås vars föräldrar var:
Afskedade Grenadieren och kyrkvaktaren Anders Ås (mm mm ff)
född 23/10 1790 i Sorunda - död 14/6 1863 i Vagnhärad av ålderssvaghet 72 år 7 mån 21 dag gammal. Anders Ås var son till:
Ryttaren Anders Brumberg född 1761 (mm mm ff f) och hans hustru Stina Andersdotter född 1764 (mm mm ff m). De bodde i Brumsberga (ibland Brunnsberga) Ryttaretorp i Sorunda och hade (minst) dottern Anna Stina 1785 och sönerna Nils 1788, Anders 1790 och Johan. Familjen flyttade runt 1796 till Torp i Sorunda.
Hustrun Anna Margareta Andersdotter (mm mm fm)
född 1/8 1793 i Westerljung - död 6/11 1865. Ingen orsak angiven. Hon överlevde alltså båda sina barn och blev 72 år 3 mån och 5 dag gammal.
Det står överallt att hon var född 1/8 1793 i Västerljung. Det är troligen ett skrivfel som följt med från kyrkobok till kyrkobok. I födelseboken i Västerljung finns en Anna Greta (Margareta) Andersdotter som föddes 31/3 1793. Det är en logisk felskrivning så jag gissar att det rör sig om rätt person. Hon var dotter till Anders Olofsson född 20/7 1753 (mm mm fm f) och Maria Ericsdotter född 10/12 1756 (mm mm fm m) i Litselby, Västerljung, som i sin tur var dotter till Maria Månsdotter född 1727 (mm mm fm mm) och som vi får på köpet. Anders Olofsson och Maria Eriksdotter hade (minst) barnen Eric 1779, Anders 1781, Maria 1783, Brita Stina 1785, Olof 1789, Catharina 1790 och Anna Greta (Margareta) 1793.
Barn till Anders Ås och Anna Margareta Andersdotter:
1. Carl Henric född 2/4 1827 i Vagnhärad - död där 9/4 1861
2. Aron född 8/2 1830 i Vagnhärad - död 3/8 1865 i Stockholm
Maken hade flyttat in till Vagnhärad från Westerljung 1811 och hustrun kom från Trosa 1824.
De tycks sedan ha bott i Jordberg, Åda Roten, Vagnhärad innan de 1841 flyttade till Marängshagstugan i samma socken.
Han har pension och hon är mycket sjuklig står det i husförhörslängden.
Sonen Carl Henric försvinner ur husförhörslängden några år men återkommer 1859 från Stockholm som afskedad Lifgardisten Carl Henrik Andersson innan han flyttar vidare till Djupviken i Vagnhärad. Fd Lifgardist Carl Henric Ås från Marängstugan dör den 9/4 1861 endast 34 år 7 månader och 4 dagar gammal av omåttligt förtärande av sprit. Han blev enligt Härads Rättens utslag den 10/5 ärligen men i tysthet begrafven.
Aron är nyss fyllda 18 år när han gör den tolv år äldre änkan och tvåbarnsmamman Maria Christina Setterman med barn och alltså inte ens fyllda 19 när han blir pappa 1848. Han flyttar samma år till Stockholm där han tagit värvning vid Lifgardet till häst.
Dottern Anna Margareta (mm mm) som föds i november samma år får troligen inte se så värst mycket av sin pappa. Nu vet vi emellertid att de hade kontakt.
Gardisten Aron Ås (mm mm f) kyrkobokförd i Livgardet till häst, Stockholms stad, dör ogift den 3/8 1865 när Anna Margareta är 17 år och alltså fyra år före domen. Han blev bara 34 år 11 mån 25 dag gammal. Diagnosen lyder Hjern sidonia. Han begravdes på Nya Garnisonens begravningsplats vid Lifgardet till häst i Stockholm.
________________________________________________________________________________
Med en mamma i samhällets utkanter (efter att ha fött minst tre oäkta barn och dömts för lönskaläge) och en pappa vars hela familj genom döden var utplånad, själv dömd till fängelse för stöld och till på köpet gravid.
Det kunde just inte vara så mycket värre.
Stackars Anna Margareta Aronsdotter (mm mm).
________________________________________________________________________________
Pigan och drängen
Anna Margaretha Aronsdotter (mm mm) och Lars Fredric Ersson tycks ha träffats i Cellfängelset i Nyköping.
Hon var från Vagnhärad och han från Råby. De hade var för sig på olika håll gjort sig skyldiga till stöld.
De gifte sig 10/3 1872 (ingen vigselnotis i Vagnhärad el Tunaberg) och fick gemensamma dottern Johanna Fredrika den 28/6 1872 i Vagnhärad. Anna Margaretha är då skriven på socknen i Vagnhärad medan barnafadern är arbetskarl i Johannisberg, Tunaberg.
Den 4/8 1872 flyttar Anna Margaretha (mm mm) med båda döttrarna från Vagnhärad till maken i Tunaberg. Två månader senare, den 17/10 1872 flyttar de vidare till Trosa. 1873 bodde de på tre olika platser i Hölö och 1874 flyttade de vidare till Ytterjärna. Jag hittar dem inte in inflyttningslängden men de bor i Dåderö by i Ytterjärna. Den 6/12 1875 står antecknat att de flyttade tillbaka till Hölö. Det verkar de emellertid inte ha gjort för Lars Fredrik Ersson dör i Dåderö by den 11/10 1876 varpå prästen skriver:
"Se föregående husförhörsbok!"
Där står om deras brott 1869. Informationen följer dem obönhörligt genom livet.
"Familjen utskrefs förra året till Hölö, ovisst af hwad orsak. Emellertid inlemnades aldrig deras flyttbetyg i Hölö pastorsexp, hvadan de åter här måste införas! Rättegång lärer pågå, om hvilkendera af församlingarna Ytterjerna eller Hölö skall taga försorg om familjen. Hon 6/10 1869 i 6 år förlustig medborgerligt förtroende."
Änkan Anna Margaretha Aronsdotter (mm mm) och barnen flyttar sedan tillbaka till Hölö 1878.
Den 1/11 1883 gifter Anna Margaretha (mm mm) om sig med arbetaren och statkarlen Johan Axel Bergström född 26/1 1859 i Turinge.
Den 20/11 1902-16/2 1903 anmäler de sitt utträde ur svenska kyrkan. De blir metodister.
1904 flyttar de till Kumla i Mörkö där de blir kvar till 1906 då de flyttar tillbaka till Björkarö i Mörkö där de tidigare bott. 1910 flyttar de vidare till Hölö där de slår sig ner i Erikslund. Där dör sedermera änkan Anna Margareta Aronsdotter gift Bergström den 2/2 1934.
______________________________________________________________________________
Om vi i stället följer (mm mm) Anna Margaretha Aronsdotter
från hennes barndom
så föddes hon den 7/11 1848 i Vagnhärad som oäkta dotter till 30-åriga inhysespigan Maja Stina Setterman (mm mm m) i Nybygget vilket antagligen gav Anna Margareth sämsta möjliga förutsättningar. 
Det visar sig att Nybygget varit en skogvaktarstuga för änklingen Anders Nyberg född 1770 i Mörkö. Den 48 år yngre Maja Stina (eg Maria Christina) Setterman född 24/2 1818 i Trosa socken var hans fästekvinna.
Han dog emellertid 25/1 1846
Prästen skriver att hon blev kyrktagen som Nybergs äkta hustru ... Trosa. Boken... begått enskild skrift för lönskeläger 31/12 1848. (Jag förstår inte riktigt men lönskeläger vet man ju vad det är.)
Här står att Anna Margaretha hade haft koppor 1849 och med det menas smittkoppor.
Efter skogvaktare Nybergs död bor Maja Stina Setterman kvar i Nybygget som nu även kallas Gråuddstugan och får ytterligare oäkta barn. Efter fjärde barnet står att hon fått absolution - syndernas förlåtelse - för lönskaläge och att hon har understöd af fattigvården.
Barn:
1. Christina Gustava född 12/2 1842 i Trosa (hustruns oäkta)
2. Carolina född 9/3 1844 i Trosa (deras gemensamma)
3. Anna Margaretha född 7/11 1848 i Vagnhärad (hennes oäkta)
4. Sofia Matilda född 4/4 1852 i Vagnhärad (hennes oäkta)
1863 flyttar Anna Margaretha 15 år gammal till Mörkö.
Maja Stina Setterman dör 16/5 1875
____________________________________________________________
Och vem var Maria Christina Setterman (mm mm m) född 24/2 1818 i Trosa?
Maria Christina (Maja Stina) föddes alltså 24/2 1818i Trosa landsförsamling. Hon var dotter till båtsman och sedermera kronobåtsman Anders Setterman och Brita Ersdotter i Södra Kålviken eller Kålviksstugan, Stensunds Roten, Trosa landsförsamling. Till höger i födelsenotisen ses dopvittnena.
Kålviks StufvanBåtsman
Anders Setterman född 1779 i Lunda
Hustru Brita Ersdotter född 1779 i Runtuna
Barn:
1. Brita Cajsa född 1806 i Runtuna
2. Maria Christina 14/9 1813 - död späd
3. Pehr född 18/3 1815 i Trosa socken
4. Maria Christina (Maja Stina)
(mm mm m) född 24/2 1818
(står fel i husförhörslängden här intill)
5. Johan Eric född 14/3 1821
6. Johanna född 1823
Alla barnen var vaccinerade mot smittkoppor.
Afskedade Kronobåtsmannen Anders Setterman (mm mm mf) i Kolviksstugan dör 53 år gammal av lungsot den 28/12 1832. Att han var avskedad betyder inte att han hade fått kicken, bara att hans tjänstgöring var slutförd. Han begravdes 3/1 1833.
Strax kom en ny kronobåtsman med samma namn och tar över så väl torpet som jobbet.
Företrädaren som ordinarie båtsman hette för övrigt också A Setterman och var född 1767 - död 1810. Namnet följde alltså tjänsten och soldattorpet.
Efter makens död måste båtmansänkan Brita Ersdotter (mm mm mm) 1838 flytta till fattighuset medan barnen skingras för att leva sina liv. Till fattighuset flyttar emellertid även sonen Johan Eric Setterman som anges vara sjuk och sängliggande och alltså inte klarar sig själv. Änkan får bara bo i fattigstugan tills vidare, står det.
Hon dör emellertid där av okänd sjukdom 65 år gammal den 3/7 1845.
Den sängliggande sonen blir kvar. Han är ofärdig och skrivs av någon anledning 1856 på socknen vilket betyder att man inte visste var han fanns. I nästa husförhörslängd är han emellertid tillbaka i fattighuset igen.
Fadern och maken, Kronobåtsman Anders Setterman född 1779 i Lunda (mm mm mf), verksam i Södra Kålviken, Trosa landsförsamling finns dessvärre ännu inte i Centrala Soldatregistret på nätet. Han var emellertid indelt soldat till sjöss - som Raskens alltså. Läs om Indelningsverket här.
Båtsmännen var ryggraden i den svenska flottan från slutet av 1600-talet till mitten av 1800-talet. Här kan du läsa mer om dem. Ytterligare information om Anders Setterman och hans familj kan sökas på Krigsarkivet.
Eftersom vi bara känner till Anders Settermans soldatnamn och inte hans familjenamn så blir han knepig att hitta i Lunda. Särskilt som vi inte heller känner till hans födelsedatum. Knepiga kyrkoböcker i Lunda dessutom. Det får anstå tills vidare.
_____________________________________________________________-
Brita Ersdotter (mm mm mm) född 21/6 1779 i Runtuna.
Dotter till Eric Andersson och Anna Larsdotter i Rompåsen, Runtuna. Det finns ingen husförhörslängd för år 1779 så jag kan inte hitta familjen. I såväl boken före som boken efter finns de inte i Rompåsen, Runtuna.
Kyrkoböckerna
Setterman:
Runtuna (D) C:2 (1766-1825) Bild 32 / sid 29 (Brita Ersdotter föds)
Trosa landsförsamling (D) C:2 (1802-1862) Bild 25 / sid 22 (Maria Christina Setterman föds)
Trosa landsförsamling (D) AI:4 (1808-1816) Bild 116 / sid 110 (familjen Setterman i Sö Kolviken)
Trosa landsförsamling (D) AI:5 (1817-1825) Bild 138 / sid 128 (familjen Setterman i Sö Kålviken)
Trosa landsförsamling (D) AI:6 (1826-1830) Bild 140 / sid 133 (familjen Setterman i Sö Kålviken)
Trosa landsförsamling (D) AI:7 (1831-1836) Bild 137 / sid 131 (Båtsman Setterman dör)
Trosa landsförsamling (D) C:2 (1802-1862) Bild 149 / sid 195 (dödsnotisen)
Trosa landsförsamling (D) AI:8 (1836-1840) Bild 157 / sid 149 (änkan till fattighuset)
Trosa landsförsamling (D) AI:8 (1836-1840) Bild 142 / sid 134 (änkan o sonen på fattighuset)
Trosa landsförsamling (D) AI:9 (1841-1845) Bild 146 / sid 142 (båtsmansänkan dör)
Trosa landsförsamling (D) C:2 (1802-1862) Bild 156 / sid 202 (dödsnotisen)
Trosa landsförsamling (D) AI:11 (1851-1855) Bild 156 / sid 157 (sonen ensam kvar i fattigstugan)
Trosa landsförsamling (D) AI:12 (1856-1860) Bild 160 / sid 157 (sonen kvar, ofärdig står det)
Maria Christina (Maja Stina) Setterman (mm mm m)
Vagnhärad (D) AI:15 (1846-1850) Bild 134 / sid 128 (Maja Stina Setterman i Nybygget)
Vagnhärad (D) AI:16 (1851-1855) Bild 119 / sid 111 (Maja Stina Setterman i Nybygget)
Vagnhärad (D) AI:17 (1856-1860) Bild 118 / sid 111 (Maja Stina Setterman i Nybygget)
Vagnhärad (D) AI:18 (1861-1865) Bild 146 / sid 143 (Maja Stina Setterman lämnar Nybygget)
Vagnhärad (D) AI:18 (1861-1865) Bild 145 / sid 142 (MSS till sidan före Nybygget, AM flyttar)
Vagnhärad (D) AI:19 (1866-1870) Bild 157 / sid 150 (MSS i Fogelskog)
Vagnhärad (D) AI:19 (1866-1870) Bild 157 / sid 150 (MSS som ovan, yngsta dtr flyttar t Västerljung)
Vagnhärad (D) AI:20 (1871-1875) Bild 170 / sid 163 (Maja Stina dör i Fogelskog)
Anna Margareta Aronsdotter (mm mm)
Sorunda (AB) CI:4 (1762-1825) Bild 116 (Andes Ås födelse)
Sorunda (AB) AI:5b (1779-1789) Bild 239 / sid 233 (Anders Ås föräldrar)
Sorunda (AB) AI:6b (1790-1798) Bild 96 / sid 91 (Anders Ås föräldrar)
Västerljung (D) C:2 (1755-1834) Bild 92 (farmor Anna Margareta Andersdtrs födelse)
Västerljung (D) AI:4 (1789-1798) Bild 44 / sid 35 (farmor Anna Margaretas familj i Litselby)
Vagnhärad (D) AI:14 (1841-1845) Bild 172 / sid 168 (Anna Margaretas far o farföräldrar)
Vagnhärad (D) AI:14 (1841-1845) Bild 156 / sid 152 (Anna Margaretas far o farföräldrar)
Vagnhärad (D) AI:15 (1846-1850) Bild 126 / sid 120 (Anna Margaretas far o farföräldrar)
Vagnhärad (D) AI:17 (1856-1860) Bild 117 / sid 110 (Anna Margaretas far o farföräldrar)
Vagnhärad (D) AI:18 (1861-1865) Bild 144 / sid 141 (farföräldrarna döda)
Vagnhärad (D) C:3 (1804-1861) Bild 131 / sid 188 (farbror Carl Henrik Ås död)
Vagnhärad (D) C:5 (1862-1881) Bild 166 (farfar död)
Vagnhärad (D) C:5 (1862-1881) Bild 170 (farmor död)
Livgardet till häst (AB, A) F:1 (1855-1887) Bild 180 (pappa Aron Ås död)
Vagnhärad (D) C:5 (1862-1881) Bild 53 (gemensamma dotter föds i Vagnhärad)
Vagnhärad (D) B:2 (1861-1894) Bild 28 (Anna Margareta m döttrar flytt från Vagnh t Tunaberg)
Tunaberg (D) AI:20 (1871-1875) Bild 125 / sid 119 (makarna i Johannisberg, Tunaberg)
Tunaberg (D) B:1 (1861-1885) Bild 38 (utflyttning från Johannisberg i Tunaberg till Trosa)
Trosa stadsförsamling (D) AI:16 (1871-1875) Bild 104 / sid 95 (Anna Margaretha med familj)
Hölö (AB, D) B:2 (1861-1885) Bild 350 (inflyttning till Wrå i Hölö 1873)
Hölö (AB, D) AI:18 (1871-1875) Bild 1670 / sid 162 (familjen i Wrå, Hölö)
Hölö (AB, D) AI:18 (1871-1875) Bild 1530 / sid 148 (familjen i Edeby, Hölö)
Hölö (AB, D) AI:18 (1871-1875) Bild 1560 / sid 151 (familjen i Kattnäs, Hölö)
Ytterjärna (AB) AI:17 (1871-1875) Bild 1460 / sid 140 (familjen i Dåderö by, Ytterjärna)
Ytterjärna (AB) AI:18 (1876-1880) Bild 1440 / sid 140 (familjen i Dåderö by, Ytterjärna)
Mörkö (AB, D) AIIa:2 (1902-1911) Bild 910 / sid 79 (Anna Margareta gift Bergström på Mörkö)
Mörkö (AB, D) AIIa:2 (1902-1911) Bild 1040 / sid 92 (Anna Margareta gift Bergström på Mörkö)
Mörkö (AB, D) AIIa:2 (1902-1911) Bild 900 / sid 78 (Anna Margareta gift Bergström på Mörkö)
Hölebo häradsrätt (AB, D) AIa:88 (1869-1869) Bild 630 (domen)
Fångvårdsanstalten i Nyköping (D) DIIIa:25 (1869-1870) Bild 430 / sid 39 (Lars Fredric Ericsson)
Fångvårdsanstalten i Nyköping (D) DIIIa:25 (1869-1870) Bild 860 / sid 82 (Anna Marg Aronsdtr)
Vagnhärad (D) C:5 (1862-1881) Bild 42 (Augusta Axelinas födelsenotis)
Augusta Axelina (mm m)
Tveta (AB) AIIa:1 (1901-1910) Bild 730 / sid 60 (Augusta Axelina med egen familj)
Västra Ryd (AB, C) AIIa:2 (1900-1910) Bild 120 / sid 146 (Augusta Axelina med egen familj)
Angarn (AB) AIIa:2 (1906-1925) Bild 150 / sid 4 (Augusta Axelina med egen familj)
Angarn (AB) AIIa:2 (1906-1925) Bild 490 / sid 38 (Augusta Axelina med egen familj)
Jag funderar lite över mormors far och bestämmer mig för att kolla även hans bakgrund.
Se skissen ovan.
Rättaren Klas Leander Fredlund (mm f) född
19/2 1874 i Blacksta, Södermanland
Son till rättaren i Trinkesta,
Blacksta, Södermanland:
Lars Petter Jonsson (mm ff) född
7/2 1833 i Blacksta och hustrun Hedda
Sofia Larsdotter (mm fm) född 1836 i Blacksta.
De hade barnen:
1. Johan August född 1868 i Blacksta
2. Karl Axel född 1871
3. Klas Leander född 1874
1890 var Klas Leander det enda
hemmavarande barnet.
1900 var Klas Leander rättare
själv i Tuna, Mörkö, Södermanlands län.
Han tog sig namnet Fredlund och gifte
sig den 3/11 1900 med Augusta Axelina Eriksson född i Cellfängelset i Nyköping
20/2 1870.
1910 är Klas Leander Fredlund
rättare i Alby, Angarn, Stockholms län, dit familjen hade flyttat från Västra
Ryd i Uppsala län 12/10 1907.
Familjen flyttar vidare till
Lundby i Angarn den 14/11 1921 och bor kvar där till åtminstone 1925 (senast
publicerade församlingsboken).
De hade (som sagt) barnen:
1. Göta Axelina född 1901 i Mörkö, Södermanlands län
2. Gerda Augusta född
1903 i Mörkö, Södermanlands län (mormor)
3. Klas Elof född
1906 i Västra Ryd, Uppsala län
4. Sven Gustaf född
1908 i Angarn, Stockholms län
Augusta Axelina Fredlund född Eriksson dog 6/4 1951 i Gläntan,
Lingsbergsvägen, Ormsta 1:130, Vallentuna.
Klas Leander Fredlund gifte om sig 12/7 1952 med Maria
Emilia född 31/10 1891 i Finland.
Han dog den 12/1 1963 och var då bosatt på Tvärvägen
11, Mörby 4:1 i Vallentuna.
Änkan bodde på Tvärvägen 17 i Vallentuna och överlevde
sin make till 10/1 1974.
Mormors farfar
Lars Petter Jonsson född 7/2 1833 i
Blacksta var son till torparen Jonas Pehrsson född 11/12 1796 i Björkvik,
Sörmland, och hustrun Anna Stina Ersdotter född 3/1 1792 i Bettna, Sörmland.
Morfars farfars far
Jonas Pehrsson född 11/12 1796 i
Björkvik, Sörmland
Torpare i Jonstorp, Blacksta.
Mormors farfars
mor
Anna Stina Ersdotter född 3/1 1792 i Bettna, Sörmland
Gift med torparen Jonas Persson född 11/12 1796 i
Björkvik, Sörmland
Bosatt i Jonstor, Blacksta
Barn:
1. Christina Charlotta (Stina
Lotta) född 17/6 1829 i Bettna
2. Anna Cathrina född
18/4 1831 i Bettna
3. Lars Peter (Lars Petter)
född 7/2 1833 i Blacksta (
4. Anders Gustaf född
2/12 1835 i Blacksta
Mormors farmor
Hedda Sofia Larsdotter född 4/3 1836 i Blacksta
Dotter till Lars Larsson i torpet Haga och hans hustru
Stina Pehrsdotter,
Mormors farmors
far
Torparen Lars Larsson i torpet Haga på Kuhlsta, Blacksta,
född 17/8 1802 i Sköldinge
Gift med Christina Pehrsdotter 27/2 1796 i Bettna
Mormors farmors
mor
Hustru Christina Pehrsdotter 27/2 1796 i Bettna
Gift med torparen Lars Larsson i torpet Haga på Kuhlsta,
Blacksta, född 17/8 1802 i Sköldinge
Barn:
1. Lars
Gustaf född 10/11 1827 i Blacksta
2. Anna
Maria född 22/9 1833 i Blacksta – död 22/3 1834 i Blacksta
3. Hedda
Sophia född 4/3 1836 i Blacksta
Mormors farfars
farfar
Pär Ersson född 14/11 1759 och bosatt i Nysse, Åkfors
Roten, Björkvik, Södermanland.
Gift med Maria Andersdotter född 1756
Mormors farfars
farmor
Maria Andersdotter född 1756
Gift med Pär Ersson född 14/11 1759 och bosatt i Nysse,
Åkfors Roten, Björkvik, Södermanland.
Barn:
1. Maria
född 2/4 1781
2. Anders
född 12/2 1784
3. Pär
född 9/2 1787
4. Lars
född 17/6 1790
5. Nils
född 25/4 1793
6. Jonas
född 11/12 1796 (mm ff f)
Mormors farfars
morfar
Eric Jansson född 1762, bosatt i Rallesta Nedergård,
Bettna, Södermanland
Gift med Catharina Pehrsdotter född 1767
Mormors farfars
mormor
Catharina Pehrsdotter född 1767
Gift med Eric Jansson född 1762, bosatt i Rallesta Nedergård,
Bettna, Södermanland
Barn:
1. Anna
Stina född 1792
Mormors farmors
farfar
Lars Pehrsson född 18/4 1759 i St Malm.
Bosatt i Svinbäcken, Sköldinge, Södermanland
Gift med Brita Nilsdotter född 1/2 1761 i Östra Wingåker
Mormors farmors
farmor
Brita Nilsdotter född 1/2 1761 i Östra Wingåker
Gift med Lars Pehrsson född 184 1759 St Malm
Bosatt i Svinbäcken, Sköldinge, Södermanland
Barn:
1. Brita
född 9/1 1789 Östra Wingåker
2. Stina
född 1793
3. Petter
född 1795 i Sköldinge
4. Lars
Larsson född 17/8 1802 i Sköldinge
5. Jonas
Larsson född 15/9 1805 i Sköldinge
Mormors farmors
morfar
Pehr Pehrsson i Lundby Boställe, Bettna församling,
Södermanland
Gift med Brita Nilsdotter ev född 1762
Mormors farmors
mormor
Brita Nilsdotter ev född 1762
Ev gift med Pehr Pehrsson i Lundby Boställe, Bettna
församling, Södermanland
Kyrkoböckerna.
Blacksta (D) C:5 (1866-1877) Bild 27 (Klas Leanders födelse)
Blacksta (D) C:5 (1866-1877) Bild 27 (Klas Leanders födelse)
Angarn (AB) AIIa:2 (1906-1925) Bild 150 / sid 4
(familjen Fredlund i Alby, Angarn)
Blacksta (D) C:2 (1769-1866) Bild 73 / sid 137 (Lars
Peter Jonsson föds)
Blacksta (D) AI:8 (1831-1841) Bild 107 / sid 99 (Lars
Peters familj i Jonstorp)
Blacksta (D) AI:8 (1831-1841) Bild 34 / sid 28 (Lars
Peters familj i Jonstorp)
Blacksta (D) AI:8 (1831-1841) Bild 107 / sid 99 (Jonas
Pehrsson o Anna Stina Ersdtr i Jonstorp, Blacksta)
Blacksta (D) AI:8 (1831-1841) Bild 34 / sid 28 (Jonas
Pehrsson o Anna Stina Ersdtr i Jonstorp, Blacksta)
Blacksta (D) C:2 (1769-1866) Bild 78 / sid 147 (Hedda
Sofia Larsdotter föds)
Blacksta (D) AI:8 (1831-1841) Bild 106 / sid 98 (Hedda
Sofias föräldrar o syskon)
Blacksta (D) AI:8 (1831-1841) Bild 106 / sid 98
(torparen Lars Larsson ohh Christina Pehrsdotter)
Blacksta (D) AI:8 (1831-1841) Bild 33 / sid 27 torparen
Lars Larsson ohh Christina Pehrsdotter)
Björkvik (D) C:4 (1758-1805) Bild 219 / sid 214 (Jonas
Pehrssons födelse)
Björkvik (D) AI:7b (1793-1800) Bild 790 / sid 75 (Jonas
Pehrssons familj)
Björkvik (D) AI:7b (1793-1800) Bild 790 / sid 75 (Pär
Ersson o Maria Andersdotters familj)
Björkvik (D) AI:8b (1801-1811) Bild 84 / sid 77 (Pär
Ersson o Maria Andersdotters familj, flytt till Ingmarsö ca 1810)
Bettna (D) C:3 (1791-1810) Bild 9 (Anna Stina Ersdotter
föds)
Bettna (D) AI:2b (1794-1803) Bild 69 / sid 63 (Anna
Stina Ersdotters familj)
Bettna (D) AI:2b (1794-1803) Bild 69 / sid 63 (AS Ersdtrs föräldrar Eric Jansson o Catharina
Pehrsdtr i Rallesta Nerg)
Sköldinge (D) C:3 (1788-1830) Bild 42 (Lars Larsson
föds)
Sköldinge (D) AI:5 (1791-1804) Bild 78 / sid 71 (Lars
Larssons familj)
Sköldinge (D) AI:5 (1791-1804) Bild 78 / sid 71 (Lars
L:s föräldrar Lars Pärsson o Brita Nilsdotter)
Sköldinge (D) AI:6 (1805-1813) Bild 75 / sid 70 (som
ovan)
Bettna (D) C:3 (1791-1810) Bild 26 (Christina
Pehrsdotter – Stina kallad – föds)
Reservation för läs- och skrivfel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar