Världen är bra liten. En historia om en gren av släkten Drougge.

Under inlägget om finlandssvenskarnas öden och äventyr i Amerika hittar jag följande fråga:

Tja Moncan
Kan du inte skriva lite om min anfader Drugge som invandrade till Sverige. Skulle vara intressant att veta lite mer historia och detaljer. Det var väl nästan otäckt att han bodde på samma tomt i Närke som jag sen 350 år senare köpte, burr lite otäckt man man tycka. Fastigheten hette Lund 1:4 men då hette orten Svinevad för man lotsade massor av grisar över vattendragen...... tror jag.
Med vänlig hälsning
Rolle

Förklaringen är att jag tidigare har släktforskat åt Rolle och att han antagligen har slarvat bort alltihop.

Rolle!
Jag tog fram fyra, fem generationer till dig 2009 och upptäckte att en av dina linjer går tillbaka till vallonsläkten Drougge. Den släkten är som alla andra vallonsläkter väl dokumenterad så du googlade själv och hittade en Lovis Drougge (Drygge) som ska ha bott i Haddebo, Svennevad. Det är antagligen inte exakt samma tomt som den där ni byggde ert hus för några år sedan men ändå. Samhället är en liten ort i Närke. Du skriver själv i ett mail 2009 att ni var 150 personer som bodde där. Intressant om ortsnamnet. Själv vet jag ingenting om Svennevad.
Men vad gäller släkten börjar jag från början...

Smältaren Jean (Johan) Drougge (Droghe, Droggy) troligen född 1610-1620 i Vallonien, Belgien.
Han var din (fm mm ff ff ff ff) och är den äldst kände av denna släkt.
Det var han som invandrade till Sverige i samband med att vårt statsöverhuvud värvade duktiga smeder och andra bergsmän från Vallonien. Läs om Valloner här

Jean nämns första gången 1637 som smältare i Svanå, Skaraborgs län. Året därpå var han smältare/smältarekolare i Högfors, Västerfärnebo, Västmanlands län. Då var han fortfarande ogift.
Omkring 1643 var han kolare i Kungsbruket, Lerbäck, Örebro län och åren 1647-1658 var han kolare i Markebäck, Askersunds landförsamling, Örebro län.
Ser du honom framför dig? Svart i plåten som en sotare. Föga romantiskt men jäkligt spännande.
Hustrun är förstås okänd och lika förfördelad som kvinnor alltid har varit.
Minst tre barn: Lovis, Maria och Anthon
Du kan läsa om dem här och här och här och här.

Den anfader du tänker på är:

Hammarsmeden och Nämndemannen vid Bergstinget Lovis Drougge (Drygge)
Han var din (fm mm ff ff ff f)
Jag har uppgiften att han var född 1646/1647 i Markebäck, Askersunds landsförsamling, Örebro län. En uppgift på nätet anger att han var född mellan 1639 och 1647.
Att han bodde i Svennevad, Örebro län, vet man egentligen bara för att han någon gång mellan 1676 och 1678 flyttade därifrån. Närmare bestämt till Lassåna bruk i Ramundeboda, Örebro län. Han var till och med hammarsmedsmästare där mellan 1678 och 1693. Flyttade till sist därifrån till Forsviks bruk, Undenäs i Skaraborgs län innan han dog 4/1 1717 året innan Karl XII dog vilket väl sätter honom på kartan.
Läs om honom här.

Hustrun är okänd men jag har en uppgift om att hon var blind 1698. Hon hade då fött minst fem barn mellan åren 1667 och 1678 och bör åtminstone ha varit i 50-års åldern. Inte kul alls, kan jag tro. Särskilt inte på den tiden.

Deras barn var:
- Johan Drugge Lovisson, hammarsmed och senare hammarsmedsmästare
- Anna (Annika) Drugge Lovisdotter (lite lustigt kanske)
- Mats (Mattias) Drugge Lovisson, smed, mästersven
- Maria Drugge Lovisdotter (kan vara samma dotter som Malin)
- Malin Drugge Lovisdotter (kan vara samma dotter som Maria)
- Peter Drugge Lovisson, hammarsmedsmästare som var din (fm mm ff ff ff)
Läs om honom här och här 

Det finns en lustig liten detalj här, tycker jag.
Peter Drugge Lovisson, hammarsmedsmästare som var din (fm mm ff ff ff)
(född ca 1678 och död 1730) var ju smed på många olika bruk (se länken) men bland annat i Söderfors bruk (se nedan) i Uppsala län (?) där han förlorade sin hustru.

Det finns uppenbarligen minnen kvar av släkten i Svennevad. Så här skriver någon på nätet om gamla tider i byn:

"I övre våningen på vår stuga bodde den familj som far köpte gården av. En gammal man och hans fru och dotter som hette Emilia, Drougge hette de. Vi bad nu farbror Drougge hjälpa oss med hästarna. Vi hade en småpotatistunna som stod bakom hästarna. Mor stod intill den med fenixlyktan. När Dougge kom upp till hästen ryckte den baklänges och blev sittande på baken. Farbror Drougge ramlade också baklänges och slog ett litet hål i huvudet. Han hade också träskor på sig, när han ramlade åkte en träskon i bröstet på mor, som höll sig för bröstet och ropade förskräckt ”hästfoten”. Hon trodde det var hästen som sparkade henne. Mor ramlade på potatistunnan så den välte och potatisen ramlade åt alla håll. Som ett under klarade mor lyktan. Jag lugnade mor med att det var Drougges träsko som slog till henne. Jag gick så och hjälpte farbror Drougge upp. Vi gick in och tvättade såret och band om och såg till att han kom upp till sin bostad. Jag gick till Renbergs och bad Gunnar hjälpa oss få fast hästarna. Sen gick vi, mor och jag emellan lagården och stugan tills far kom hem på sista tåget. Klockan var bort åt ett-taget."

Och jag ser när jag googlar att nutida drouggar visar framfötterna inom Svennevads IF. Det till och med bor en Drougge i Svennevad, Pålsboda.

Och här har någon skrivit The Drougge Family History. Ni har Svennevad gemensamt men annars är det en annan gren än din. De kunde väl helt enkelt inte försörja sig i Svennevad varför syskonskaran skingrades.
Och här skriver Jörgen Fryxell, Sällskapet Vallonättlingar, om din släkt.
Och här har någon annan forskat.
Ja, det finn mycket mera. Du får googla.

Din släktlinje ser i vilket fall som helst ut så här:

(fm mm ff ff ff ff)
Jean (Johan) Drougge (Droghe, Droggy f i början av 1600-talet i Vallonien. Smältare, kolare.
son:

(fm mm ff ff ff f)
Lovis Drougge (Drygge) f ca 1640 och d 1717 hammarsmedsmästare
son:

(fm mm ff ff ff)
Peter Drugge Lovisson född ca 1678-1730, hammarsmedsmästare.
Gift 1701 med Elisabeth (Lisken, Lisbeth, Lisa) (fm mm ff ff fm) Hansdotter född 1685 och död 1764 på Söderfors bruk (se nedan).
Hon var dotter till hammarsmeden Hans Östensson (fm mm ff ff fm f) och Ingeborg Larsdotter (fm mm ff ff fm m) som följaktligen också är dina anfäder.
Peter och Lisken tycks ha gillat varandra eller så var han ovanligt pilsk. De står nämligen antecknade för minst 13 barn (Maria, Kerstin, Anders, Petter, Hans, Johan, Lisa, Johan, Anna (Annika), Bastian, Brita Stina plus två barn om vilka historien inte vet något mer än att de existerat).

Att två barn hette Johan beror på att den förste dog späd och att föräldrarna förr ofta försökte få tillbaka sitt förlorade barn genom att ge nästa barn av samma kön det döda barnets namn.
Din anfader i syskonskaran är Anders.


(fm mm ff ff f)
Anders Drougge Petersson född 1708 och död 1764 som du kan läsa om här och här
Han var hammarsmed. Också han bland annat i Söderfors bruk. Se nedan.
I dödboken står:
1764 Död mars 30 Begr april 8 Anders Drugge Hammarsmeds Mäster född 1708 d 29 November. på Dömble Bruk i Vermeland. Fadren Hammars. Mäst. Peter Lovisson Drugge, Modren Hustru Elisabet Hansdotter. Kom ... Söderfors från Gravendahl 1728 gift 1732 d 28 Dec. med Caisa Söderström, som född 7 lefvande söner och 3ne ... döttrar. 1758 trädde han uti andra giftet med sin sörjande hustru Anna Ersdotter med ... 2 ne döttrar, som ännu lefver. Sin ... d 14 mars ... av ... och dödde ... lefnad och ... Ålder 55 år 17 veckor och 2 dagar."

Han var alltså gift två gånger. Första hustrun är din anmoder nämligen (och nu får du hålla tungan i rätt mun):

Karin (Katarina, Cajsa) Larsdotter Söderström (fm mm ff ff m) född 1714 och död 1757 måhända i barnsäng. Det är åtminstone ingen tvekan om att hon födde barn tills hon dog. Minst tio barn blev det, sju gossar och tre töser. Hur många hon möjligen förlorade vet åtminstone inte jag något om.

Karin var dotter till ryttaren Lars Larsson Söderström (fm mm ff ff mf) född ca 1686 i Söderfors (se ovan och död där 1758 - om honom finns antecknat att han följde Karl XII i fält) och hans hustru Kierstin Larsdotter (fm mm ff ff mm).

Ryttaren Lars Larsson Söderström (fm mm ff ff mf) var son till Lars Ersson Ruffil, hammarsmed i Söderfors (se nedan) och hans hustru vars namn inte är känt.

Kierstin Larsdotter (fm mm ff ff mm) var dotter till dagsverkskarlen och ankarsmeden i Söderfors (se ovan) Lars Larsson Mulin (fm mm ff ff mm f) död 1744 och hans hustru Karin Andersdotter (fm mm ff ff mm m) född ca 1668 och död 1754 i Söderfors (se nedan).

Anders Drougge och Karin Larsdotter Söderström fick alltså tio levande födda barn nämligen Peter, Lars, Anders, Johan, Christina, Christina, Hans, Elisabet, Claes och Friedrich.

Med sin andra hustru Anna Ersdotter fick Anders Drougge barnen Lisa och Anna.

Din anfader är sonen Lars (fm mm ff ff)


(fm mm ff ff)
Hammarsmedsmästaren Lars Andersson Drugge eller Drügge född 11/10 1736 i Söderfors och död 1818 i Råneå. Och därmed hamnar din släktgren Norrbottens län när din anfader tar anställning vid Meldersteins bruk i Råneå.
Läs om honom här
Lars Andersson Drugge gifte sig troligen 1758 i Älvkarleby (alltså vid Söderfors bruk) med Brita Johansdotter Fernberg (fm mm ff fm) född 1734 och död 91 år gammal 1825 i Nedre Kalix. Hon var dotter till Johan Carlsson (fm mm ff fm f) född 1701 och Anna Andersdotter (fm mm ff fm m) född 1708.
Lars och Brita fick barnen Anders, Johan, Lars, Anna, Britta, Elisabetha och Margareta varav du är ättling till äldste sonen Lars.


(fm mm ff f)
Mästersmeden och bonden Lars Larsson Drugge född 1764 i Söderfors och död 1840 i Råneå.
Läs om honom här
Lars Larsson Drugge var gift med Christina Westerberg (fm mm ff m) född 1764 och död ca 1798/99 vars far var dagsverkskarlen och mjölnaren Jonas Westerberg (fm mm ff mf) född 1722 i Västervik, Kalmar län  och som dog 1793 och hustrun Anna Persdotter (fm mm ff mm) född 1732 och död 1811.
Lars och Christina fick barnen Lars, Jonas, Brita, Johan och Anders varav din anfader är Jonas.


(fm mm ff)
Jonas Larsson Drugge, dräng och sågkarl, född 1792 i Råneå (samma år som Gustav III mördades) och död 1869 i Råneå. Läs om honom här
Gift 1820 med Anna Elisabet Sundqvist Jönsdotter (fm mm fm) född 1784 i Råneå. Om hennes anor se stamtavla som du fått av mig tidigare. Intressant är att hennes mor och morfar har tillnamnet Courage.
De fick barnen Carolina, Johan och Maja varav du är fallen efter Johan.


(fm mm f)
Johan Magnus Jonasson Drugge född 1821 i Nederkalix, hemmansägare och kronobonde i Långselberg och senare Nybyggare i Storholm, Råneå. Läs om honom här
Han var gift 1847 med Katarina Helena Karlsdotter (fm mm fm) född 1824 i Nederkalix.
Johan och Katarina fick barnen Johannes, Lisa Maria, Lars, Kajsa, Magnus, Karl, Karolina, Kristina och Anna varav Lisa Maria är din anmoder.


(fm mm)
Lisa Maria Drugge född 19/7 1849 i Storholm, Råneå, Norrbottens län.
Hon var gift med landbonden Johan Olof Renström (fm mf) född 1850 i Råneå och död 1895. Familjen bodde i Kråkhed, Råneå och fick minst sju barn varav du är ättling av dottern Anna Lovisa.


(fm m)
Anna Lovisa Renström född 25/5 1885 i Råneå Norrbotten. 

föräldrar: Landtbrukare Johan Ol Renström och hans hustru Lisa Maja Drugge i Kråkhed, Råneå

Råneå (BD) C:7 (1870-1887) Bild 252

Hon var gift 1904 med hemmansägaren Lars Emil Engström (fm f) född 1880 i Gunnarsbyn, Råneå.

Kungamördaren Anckarström

 



Vad är det då som är så märkvärdigt med Söderfors?
Jo,
Söderfors Ankarbruk grundades 1676 av bergmästaren Claes Depken dy (1627-1702) för att han - med hjälp av bland andra dina förfäder - tillverkade så utomordentliga ankare åt svenska flottan. Samma år blev han adlad Anckarström.

Depken hade nämligen utarbetat en alldeles speciell metod att med vattenhamrar smida just ankare. Det hantverket hade tidigare gjorts för hand med tunga släggor. För att säkra brukets fortlevnad i fredstid beviljades Söderfors också rätten att tillverka stångjärn.
Claes Depken dy var son till Claes Depken dä, borgare i Västerås, död 1634, sannolikt av tyskt ursprung.

Claes Depken dy gifte sig med Catharina Honon från Gävle - som tidigare hade varit gift med en handelsman Frans Futtje, bergsman vid Falu koppargruva och invandrad från Frankrike. Hon hade en son vid namn Daniel Futtje (1656-1720) med sig i boet.

Daniel Futtje antog sin fosterfars namn Depken som adlades 1683 och adopterades på Claes Döpkens namn och nummer. Han blev småningom brukspatron på Söderfors bruk och gifte sig med Beata Lejoncrona. De fick två söner, Claes och Jöns Anckarström.
Majoren Claes Anckarström fick fyra barn och bland dem Jacob Johan Anckarström dä som blev överstelöjtnant och gifte sig till Lindö säteri i Vallentuna. En av hans fem barn var kapten Jacob Johan Anckarström dy (1762-1792) som mördade Gustav III och för detta brott avrättades i Stockholm. Släkten bytte därefter namn till Löwenström och donerade Löwenströmska lasarettet till mänskligheten som någon slags försoningsgåva. Det är också en rätt hemsk historia som vi får ta en annan gång.

Detta sagt för att du bor granne med Lindö säteri där kungamördaren växte upp.
Visst är världen liten...