Vem var Tufve som gav upphov till namnen Tuwerin och Tuvezen?

Via mail:

Hej Monica

Har fastnat i sökandet:

Jag släktforskar på min farfars sida, han hette Karl-Erik Primus Tuvezén .

Jag har hittat hans mormor som ska ha hetat Charlotta/e   W/Vilhelmina Björk, född 1860 i Kristianstads Församling. Hon har fått 4 barn, en har dött och 3 lever.

Och dom heter följande

Wivi Erika f 1884

Edith f 1886 (min gammel farmor)

Carl-Henrik f 1888

Dessa barnen står som oäktingar för att sedan när jag kollar i boken “Befolkning 1900”,

så hittar jag dom alla ink fadern möjligtvis,  i Blekinge, Karlskrona församling.

Fadern ska då hetat: Karl-August Tuwerin Johansson f 1860 också i Kristianstad i Röke.

Jag får reda på när barnen Edith och Carl-Henrik, gifter sig och avlider. Men inget om Wivi-Erika (när hon avled,gifte sig etc)???

Och Charlotte och Karl-August hittar jag inget dödsdatum på ( har sökt i dödboken 1901-2009)??

Jag vill så gärna veta mer men jag har fastnat och kommer inte vidare

Tack på förhand

Mvh Anna Holmström

 Hej Anna,
Jag hittar familjen precis som du säger i folkräkningen 1900. Han kallas "handlande" och familjen bor i Quarter 12:23 i Karlskrona stadsförsamling. Han kallas far och hon kallas mor. De är gifta. Här finns ingen notering om att barnen skulle vara "oäkta", dvs födda utom äktenskapet.

Tuwerin Johansson, Karl August 1860 Far
Björk, Charlotta Vilhelmina 1860 Mor
(Barn), Wivi Erika 1884 Barn
(Barn), Edith 1886 Barn
(Barn), Karl Henrik 1888 Barn

***

Så jag går bakåt och tittar i folkräkningen 1890 där jag hittar Charlotta Vilhelmina Björk på adress: No 208 i Kristianstad. Hon är ogift sömmerska med tre barn. De kallas inte oäkta vilket är lite ovanligt.

Björk, Charlotta Vilhelmina 1860 Mor
Johansson, Vivy Erika 1884 Barn
Johansson, Edith 1886 Barn
Johansson, Carl Henrik 1888 Barn
Var fanns då Karl-August Tuwerin Johansson vid denna tid, undrar man. Ja, han var ogift handelsresande skriven på adressen: 16:de Qvarteret i Karlskrona stadsförsamling.
Värt att notera är att han står skriven som:  Johansson Turesson, Carl August
Någonstans har ett skrivfel insmugit sig eller så har han helt enkelt snofsat till sitt namn lite grand.

***

I folkräkningen 1880
bor Charlotta Wilhelmina tillsammans med sin ogifta mor Cecilia Andersson född 1832 i Matteröd, Kristianstads län. Och den 20-årige Carl-August - nu utan extra efternamn - var artillerist vid 10:e batteriet. För sin inre syn kan man se hur stiliga de var.

Björk, Charlotta Wilhelmina
f. 1860 i Kristianstad (Kristianstads län, Skåne)
Ogift kvinna, barn i familjen
Kristianstad N:o 83-86
Kristianstad /Kristianstads Heliga Trefaldighet/ (Kristianstads län, Skåne)

Johansson, Carl AugustArtillerist
f. 1860 i Röke (Kristianstads län, Skåne)
Ogift man, ensam i familjen
10:de Batteriet
Kristianstads garnisonsförs /Kristianstads Heliga Trefaldighet/ (Kristianstads län, Skåne)
Registrerad födelseort: Röke Kristianstads län

***

Inget av de tre barnen har någon far antecknad i födelseböckerna. I husförhörslängderna står de som oäkta.
När Wivy Erika föds 1884 kallas modern piga i No 81
När Edith föds 1886 kallas hon piga i No 168
När Carl-Henrik föds 1888 kallas hon sömmerska i No 227.

När äldsta dottern föds skrivs hon i husförhörslängden som Wiwi (Gid 1446.85.60600) hade Charlotta Vilhelmina även haft oäkta dottern Anna. Hon föddes i Kristianstad den 20/3 1882 och dog bara en dag gammal. Ingen orsak angiven i hfl och i dödboken hittar jag  henne inte.
Charlotta Vilhelmina bor tillsammans med sin ogifta mor Cecilia Andersson född 4 maj 1832. Inget av barnen anges här med efternamn. Jag följer Charlotta Vilhelmina och redan på nästa plats (Gid 1446.86.25700) när Edith föds kallas äldsta dottern Johansson.

***

Husförhörslängden 1879-1888 och 1888-1994

Charlotta Vilhelmina är piga i No 232 på sidan 1460 dit hon kom 1888 från sid 1005. De två äldsta barnen Wivy Erika och Edith heter Johansson i efternamn. Jag kan inte se Carl August på No 232 men barnens efternamn har absolut anknytning till biologiska pappan.

Charlotta Vilhelmina och barnen Johansson flyttar till No 227 på sid 1397 samma år 1888. (Gid 1446.87.55800)

Carl August står också inskriven på No 227 men sidan före, 1396. Han kallas skrifvare.

En anteckning talar om att han är inkallad till värnplikt.

Han kom då från No 22, sid 115 i hfl där han varit skrivare sedan 5/11 1886.

Det står dels att han är inkallad till värnplikt 1887 och dels att han återlämnat ett betyg. Förklaringen får man på hans förra adress, hfl sid 2067, dvs No 45, dit han kom från Nosaby i 20 november 1885. Som så många andra bara han tydligen på drömmen om ett bättre liv i Amerika. I husförhörslängden står att han den 15 september 1886 emigrerat till Nordamerika med flyttbetyg 181. Det verkar emellertid inte som att han kom i väg. Det är nämligen flyttbetyg nr 181 han lämnar tillbaka till prästen en tid senare. Troligen fick han inte utresetillstånd på grund av värnplikten.
 

Även i nästa husförhörslängd (1888-1894) bor Charlotta Vilhelmina och Carl August grannar i No 227 i Kristianstads stadsförsamling - hon på sidan 1498 (Gid 1446.97.22200) och han på sidan 1496 i husförhörslängden vilket inte säger någonting om avståndet. De delar åtminstone inte hushåll. Han bor ensam och hon bor tillsammans med de tre barnen som alla heter Johansson i efternamn.

Båda flyttar 1889 till No 34 i Kristianstads stadsförsamling. De bor fortfarande åtskilda men antecknas nu på samma sida i samma husförhörslängd sid 205 (Gid 1446.91.5100). Såväl han som barnen heter Johansson.

Den 31 mars 1890 avflyttar Carl August till Nordamerika med flyttningsbetyg nr 80.

I husförhörslängden står antecknat att han tog sig namnet Tufvesson vid avflyttningen, dvs 1890. Där finns även en anteckning som lyder:

… … tillstånd att lämna Riket 8/2 1889.

Det verkar alltså som att han åkte 1890.

Charlotta Vilhelmina och hennes tre barn flyttade flyttar vidare med barnen - som fortfarande hetteJohansson - till Kristianstad No 208 (Gid 1446.97.11900) sid 1333 i samma husförhörslängd (1888-1894).

Därifrån flyttar hon och barnen 1891 till No 182 i samma husförhörslängd sid 1151. Där blir hon kvar husförhörslängden ut, dvs 1894.

Ytterligare husförhörslängder finns inte på Genline (till vilken Gid-numren hör).  

Carl August kom i alla fall tillbaka då de är gifta och stadgade vid folkräkningen 1900.

Charlotta Vilhelmina hade uppenbarligen god koll på vem som var pappa till hennes barn. Hon gav dem namnet Johansson som ett bevis på det.

Carl August hade kanske svårt att bestämma sig. Om han gav sig av till Amerika så tycks han i alla fall ha kommit tillbaka och tagit hand om sin familj.

***

Det finns en god chans att Carl-August Johansson Tufvesson var far till Charlotta Vilhelminas fyra barn.

Så vem var han och varför ville han heta Tufvesson?

Carl-August hette egentligen bara August och var född den 11 juli 1860 i Röke, Kristianstads län.

Fader: Johannes Tufvesson född 16/8 1825 i Röke (Gid 1696.25.15000)

          (kallas 1860 boskapskötare och torpare och 1880 hemmansägare)

          Han var oäkta son till pigan Gunilla Nilsdotter som jag hittar avflyttad från Humlesjö i Röke

          (Gid 1696.10.74900). Enligt födelsenotisen ska de vara bosatta i Rökelund men jag hittar dem inte

          där. Man får leta igenom hela husförhörslängden. Gunilla Nilsdotter anges i fb vara 35 år och alltså

          född omkring 1790.

Moder: Johanna Persdotter född 20/9 1823 i Röke (Gid 1696.24.12100 längst ner på sidan) var född i   

         Tufvatorp, Röke, och återfinns där med föräldrarna (Gid 1696.11.84900) Per Jönsson född 7/5

         1793 och hans hustru Elna Olsdotter född 27/8 1797. De har ytterligare minst två barn.

Johannes Tufvesson och Johanna Persdotter var vid folkräkningen 1880 bosatta i Önnarp, Röke, och hade följande hemmavarande barn:

(Barn), Erika 1865 i Röke, Barn
(Barn), Alfred 1869 i Röke, Barn

I husförhörslängderna hittar jag ytterligare sex barn. Se skiss.

Husförhörslängden 1855-1860 bor de i Väsjö 4, Röke (Gid 1696.1.20400)

Husförhörslängden 1861-1868 bor de i Väsjö 4, Röke (Gid 1696.8.60200)

Husförhörslängden 1869-1875 bor de i Väsjö 4, Röke (Gid 1696.36.9900)

                             "... Skall flytta till Önnarp lgh 1/45 ..."

                             Per blir dräng på sid 359 i hfl och de övriga flyttar 1875 till sid 9.

                             Familjen bor på Önnarp No 1, 1/45 (Gid 1696.9.63300) med de fyra yngsta barnen

                             samt sonen Per som återkommer och skrivs som dräng.

                             Det påpekas alltjämt att de fyra yngsta inte är döpta.

Husförhörslängden 1877-1881 bor de på Önnarp No 1, 2/45 (Gid 1696.37.13400). De fyra yngsta barnen bor fortfarande hemma. 

August kallas nu plötsligt Carl Wilhelm August. Han döps till och med och får nattvarden 1878. Samma år flyttar han till Åkarp. Föräldrarna kallas bapstister.

Systern Nilla döptes 16/12 1877. De två yngsta barnen är fortfarande odöpta.

Slutligen kan man ju undra hur Johannes Tufvesson fick sitt efternamn. Han var ju oäkta son till pigan Gunilla Nilsdotter. En rätt säker gissning är att hans biologiska pappa hette Tufve vilket inte var särskilt vanligt.

Som av en händelse finns det två gårdar i Tufvetorp. I den ena bor den flicka (Johanna Persdotter) som Johannes så småningom gifte sig med. I den andra bor faktiskt en Tufve. Han var född 1790 och alltså jämgammal med Johannes mamma. Han heter Olsson och är gift. Samma år som Johannes föds - 1825 - har Tufve tre barn med sin fru. De blir så småningom fem. Så visst kan det vara han även om det bara är en gissning. Vart Gunilla Nilsdotter tar vägen vet jag inte. Det blir till att leta. Enklas är att följa Johannes bakåt.

                            

Tufve Olsson i Tufvatorp Gid 1696.11.84800

Per Jönsson i Tufvatorp Gid 1696.11.84900

***

Cecilia Andersson föddes som oäkta den 4/5 1832 i Matteröd (Gid 1680.18.10800).

Hennes mor var Lisella Persdotter som anges to i Tomaholma i Matteröd och vara 39 år vid förlossningen.

Jag hittar henne inte där men det kan vara hon som näst längst ner på sidan (en av fyra) är överstruken. I så fall var hon född 1794.

***

Angående August Johansson född 1860 som lät döpa sig 1878 och då tog sig namnen

Carl Wilhelm August Johansson Tufvesson

och som fick tillstånd att lämna Riket för att emigrera till Amerika 1890.

Jag hittar honom inte i databasen Emigranten Populär.

Hos Family Search hittar jag hela 285 Carl Tufvesson som emigrerat till USA!

De flesta är märkligt nog från trakten av Kristianstad.

De flesta är lika märkligt även baptister - vilket Carl-Augusts föräldrar ju faktiskt var.
Jag söker runt på olika vis för att försöka hitta honom i Amerika - varken han eller hustrun finns ju i dödboken - men hittar dem inte.
Däremot hittar jag "Swedish Marriages 1630-1920" som jag inte visste fanns och där är de med:
Karl August Tunezen och Charlotta Vilhelmina Björk gifte sig den 18 augusti 1898 i Blekinge, Sweden, berättar den amerikanska databasen.
Där ser man!

Hoppas du blev hjälpt av detta. Nu hinner jag inte mer. Jag reserverar mig för eventuella skrivfel. Särskilt datum är svårlästa. Så det är bäst du kollar...

Jag ska försöka fixa en bättre bild i morgon.

I kretsen kring Åstafrun...

Hej!

Jag vill börja med att tacka för en intressant blogg!

Jag har en fråga rörande en person på min mans sida, där vi kört fast i efterforskningarna.

Det gäller Gustav Wilhelm Ahlströms ursprung,
han dog av "slag" 43 år gammal den 20 maj 1827 i Katarina församling, Stockholm. Vid sin död var han  "rector och förste collega" vid Katarina högre apologistskola i Stockholm.

Gift 12 augusti 1819 med Wilhelmina Westerstråhle.

En rolig (och ovanlig) sak rörande vigseln är att den finns beskriven i Märta Helena Reenstiernas (Årstafruns)
dagböcker: "Fredag. Litet åskmuller, intet rägn. Nu äntelig fick jag hö mig tillvägt, som togs af Arrendatorns Stallskulle af det som förut blivit inbergadt, ty på de oslagna ängar var allt förtorkadt. Jag kokade Körsbärs sylt och sedan band Krans och Krona af Myrthen till
min Guddotter, Wilhelmina Vesterstråle, som om aftonen sammanvigdes med Magister Gustaf Wilhelm Ahlström, lärare uti Catharina kyrkeskola.

Bruden var klädd i Svart Tyll och Leventinsklänning- hvitt skärp och hvita perlor 4 hvarf om halsen- samt en Guldkam millan Kronan och Kransen, fram i pannan. Ganska délicat, väl lagad mat, 10 fat, Vin,
Pounch och Biscoph. Alla muntra- Många åskådare. 24 Personer till bords. Efter vigseln var confect, Körsbärsvin, Rhenskt och Mosel. Kl: 8 skedde vigseln, kl: 2 om morgonen kom jag hem. Endast jag hade Tyll coéfure med hvita plumer och hvit flors chavle. Bruden, jag och 2 till voro klädda uti svart- alla de andra hvita." Gustav verkar alltså ha fortsatt sin karriär inom skolvärlden då han verkar ha avancerat till rektor då han gick bort.

Vi är nyfikna på Gustavs Ahlströms ursprung, men har inte lyckats hitta något om var och när han var född liksom vilka hans föräldrar var. Det finns indikationer på att han kan ha varit gift tidigare, då
det eventuellt skulle finnas en till son utöver de barn som han och Vilhelmina fick. Detta genom lite svårtolkade noteringar av Märta Helena Reenstierna, efter att Wilhelmina blev änka. Förstår att du
säkert får många förfrågningar om hjälp, men tänkte att det ändå kunde vara värt att höra om du har något tips om hur vi kan gå vidare, eller om du har möjlighet att hjälpa oss.
Vänliga hälsningar,
Josefin

Hej Josefin,
Tack för en intressant historia. Men det är inte mycket du kan berätta om Gustav Wilhelm. Man behöver veta när och var han var född. Sedan löser sig antagligen resten. Jag hittar dödsnotisen. Han dog mycket riktigt den 20 maj 1827 av slag. Han var rektor för Katarina apologistskola (motsvarande grundskolan) precis som du skriver. Men var bodde han? Det är frågan.

Skolan är inte densamma som nuvarande Katarina Södra skola. Den kom till först 1888 så man kan inte dra några geografiska slutsatser av det. Som rektor bodde han troligen på skolan. Men var låg den?
Normalt letar man sig fram till hushållet i husförhörslängden och får där fram födelsedatum och födelseort.
I det här fallet går det inte. Dels står bara namnen angivna och dels måste man i så fall läsa igenom alla de 175 sidorna för att hitta honom. Jag tittade på Genline nu. Det är rätt svårläst faktiskt om man ska läsa hela materialt. Arkiv Digital är säkert mycket bättre, om du bestämmer dig för att försöka. Jag avstår. Jag har just nu inte tid.

Om Gustav Wilhelm är inflyttad till Katarina så kan man få uppgift om födelseorten i inflyttningslängden. Men det är samma problem där. Man måste veta när han flyttade in eller gå igenom varenda årgång kanske 43 år tillbaka. Det är för mastigt. Särskilt som man inte ens vet om han är inflyttad.

Familjen går inte heller att hitta med hjälp av den så kallade Söderskivan. Fel tidsperiod. Detsamma gäller Rotemansarkivet. Han finns inte heller med på skivan "Begravda i Sverige".
Det finns en skiva "Skilda i Stockholm" som man kan köpa för 250 kr om man vill testa det. Ni tror ju att han är skild. Men han kan ha blivit änkling också och då finns han inte där. 

Så hur gör man då? Ja, jag vet faktiskt inte.

Har du uppgifter om hustrun så kan de vara till hjälp.
Och var gifte de sig.
När och var föddes de kända barnen?
Fyll gärna på så får vi se.

Jag googlar på Wilhelmina Westerstråhle.
Är det korrekt att hon bodde i Jacobstad, gård nr 8, 1860 eller finns det flera med samma namn.
http://finlander.genealogia.fi/sfhswiki/index.php/Mantalsl%C3%A4ngd_%C3%B6fver_staden_Jacobstad_f%C3%B6r_%C3%A5r_1860

Och även 1855 finns en kvinna med det namnet i Jacobstad.
http://finlander.genealogia.fi/sfhswiki/index.php/The_Jakobstad_census_of_1855

På Ancestry finns en notis om parets vigsel men det vet du antagligen? Av den framgår att Märta Helena Reenstierna är Wilhelmina Westerstråles fadder.
Man får också veta att Gustaf Wilhelm Ahlström var född 1784 och död 1827
Det verkar som att Gustaf Wilhelm har en egen file på Ancestry. Jag är just nu inte medlem så jag kommer inte in. Om du inte redan läst vad där står tycker jag att du ska ta ett abonnemang.
Men det kanske rent av är du som skriver där?
http://search.ancestry.se/cgi-bin/sse.dll?db=mediastorypublic&so=2&pcat=ROOT_CATEGORY&rank=1&gsfn=Evert+Helmer&gsln=Ahlstr%C3%B6m&gss=angs-g

Jag ser att du har försökt med Anbytarforum. Det var precis det råd jag tänkt ge dig.
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/29510/343895.html?1324403978
Du får väldigt bra svar här och har tydligen koll på parets barn också.

Jag tycker att du ska lägga ut en ny efterlysning på Anbytarforum och koncentrera frågan till vilka Gustaf Wilhelm och Wilhelmina var. Det drar åt Finland tycker jag men det kan vara ett blindspår.

Jag tycker också att du ska skriva till Stockholms stadsarkiv och fråga om parets ursprung. De har helt andra resurser och brukar svara på en (1) fråga innan taxametern går i gång. (400:-/timma, tror jag).

Jag är inte alls hemmastadd i Katarina så jag kan just nu inte komma på mer. Det vore roligt att höra av dig igen och få veta hur det går. Kanske kan jag vara till hjälp i nästa led.

Tips mottages tacksamt!

Fredrik Reinfeldts farfars farfar var "kannibal"...

Här är historien om Fredrik Reinfeldts okända släkting

HATT OCH KRAVATT

Statsministern Fredrik Reinfeldtsanfader John Hood.
Bilden är tagen i London 1885 av fotograf Edward Sharp.
Foto från Stockholms stadsmuseum

Farfars farfar var kanibal

Han hade loppcirkus och visade "zulukaffrer" på scen.

Han var mulatt - och sa att han åt människor.

John Hood är Sveriges statsministers farfars farfar.

 

Sveriges blivande statsminister heter John Fredrik Reinfeldt. John efter farfars farfar.

-John har blivit ett namn i släkten. Traditionen är väl att förstfödde sonen ska få namnet, men våra föräldrar gav det till oss allihop, säger Fredrik Reinfeldts lillebror Henrik Reinfeldt.

I släkten Reinfeldt sägs i dag om John Hood att han var amerikan, från New York, mulatt och cirkusdirektör på tillfällig genomresa.

Själv sa John Hood - ibland - att han var son till guvernören på Borneo och att hans mor var negress. Andra gånger kunde han säga att modern var "ett holländskt fruntimmer", då kunde fadern vara guvernör på Java.

John Hood stack ut i 1880-talets Stockholm. Han blev både känd och omtyckt.

 





"FÖREVISAT SIG SOM MÄNNISKOÄTARE"

 Herr Hood har haft en något ostadig sysselsättning. Han har förevisat zulu-kaffrer och vargmänniskor,

loppcirkus och hafsnymfer, och har slutligen förevisat sig själv såsom människoätare."

 



"Ståtlig och smidig figur"

Med sin mörka hy, sina exotiska ansiktsdrag och belevade manér beskrivs han dessutom som en framgångsrik kvinnokarl.

Ovanligt ståtlig, och man skulle kunna säga även vacker karl, enligt Hufvudstadsbladet i augusti 1884.

I tidningarna skrivs att han är "idealet af negerskönhet", att han har en ståtlig och smidig figur, och "kläder sig synnerligen vårdat och för sig oklanderligt, nästan nobelt".

Eller som Åbo Underrättelser uttryckte det 1880:

 

En elegant vagabond med "fina manér", en riktig sprätt, med guldarmband och distingerat, ståtligt utseende. En gentleman.

 

Kanske var det detta som lockade den unga flickan Emma Dorothea Reinfeldt i John Hoods armar. Den 26 oktober 1882 födde hon, 21 år gammal, hans son, John Reinfeldt - Fredrik Reinfeldts farfars far.

Emma Reinfeldt födde pojken på Allmänna BB i Stockholm. Hon sa inte vem fadern var.

I journalanteckningarna från BB uppger Emma Reinfeldt att hon vistats i huvudstaden sedan "några dagar tillbaka". Egentligen bodde hon i Örebro.

 

 

 

Kallade sig tjänsteflicka

Det var vanligt förr att ogifta gravida kvinnor reste till storstan för att föda - då slapp de skammen hemma. Faderlösa barn lämnades ofta bort till fosterhem eller barnhus. Så också John Reinfeldt.

Emma Reinfeldt själv föddes 1861 i Gross Eckau i Kurland. I dag heter staden Iecava, en fattig stad i Lettland, söder om Riga.

Hon var tonåring när hon kom till Sverige och uppgav att hon hade jobb som tjänsteflicka.

Richard Brun, konsthistoriker och expert på resandesläkter, tror det är en vit lögn.

 

Journalanteckningarna från BB:
Emma Reinfeldt födde sin son på Allmänna Barnbördshuset
i Stockholm. Hon var 21 år gammal, och uppger
"tjänsteflicke" som levnadsyrke och att hon vistats
i huvudstaden "sedan några dagar tillbaka".

- Att en ensam ung kvinna reser från Lettland till Sverige för att arbeta som hembiträde är inte troligt. Jag tror hon var här för att resa runt som tivoliartist. Men det säger hon inte, för då sätts hon i häkte. I stället säger hon tjänsteflicka.

Hur länge Emma Reinfeldts kärlekssaga med John Hood varade är okänt. Några år senare gifte hon sig med Andreas Karlsson - också han i tivolibranschen.

-Det stärker min bild av att Emma Reinfeldt egentligen var artist och att John Hood inte var en tillfällig kärlekshistoria, säger Richard Brun.

John Hood hade kvinnor både före och efter unga fröken Reinfeldt.

 

Damerna, i synnerhet, har funnit honom intressant, inte minst därför att han är "färgad" - kaffebrun. Måhända har färgen varit en särskild orsak till att han fallit damerna i smaken.

 

Så skriver Åbo Underrättelser i augusti 1880 om Fredrik Reinfeldts anfader.

Men det var inte John Hoods attraktionskraft på kvinnorna artikeln i första hand handlade om. Den ville beskriva en "ganska förslagen äventyrare":

 

Vid unga år kom han som matros till England, där någon företagsam "gycklare" sannolikt fick honom om hand och använde honom till åtskilligt hokus pokus. Han började emellertid snart att arbeta för egen räkning. För något år sedan uppträdde han i Norge som ormtjusare, därefter i Sverige, i landsorten, som människoätare och slukare av hundar, kattor och råttor.

 

Men John Hood gjorde mer än att visa upp sig själv som kannibal. Han visade "vargmänniskor" och han kunde uppträda som "zulukafferhöfvding" tillsammans med ett gäng "zulukaffrer".

"Hwilka i sjelfwa werket woro amerikanska negrer", avslöjar en tidning.

John Hood imponerade också på stockholmarna genom att visa dem en levande sjöjungfru.

Men det tricket avslöjade polisen. Sjöjungfrun kläddes av - och visade sig vara en kvinna från Stettin. Fiskstjärten var ett laméfodral fyllt med halm.

Polisen visade ingen nåd

Sommaren 1880 kom han i slagsmål med en av sina "zulukaffrer". John Hood knivhöggs i huvudet och armen.

-Hos pantlånaren Westerberg, berättar ett vittne.

"Zulukaffern" påstås ha satt kniven i statsministerns anfader sedan han känt sig lurad och övergiven av honom.

Polisen ryckte ut under knivslagsmålet hos pantlånaren. Och eftersom polisen hade "sjöjungfrun" i färskt minne visade konstaplarna denna gång ingen nåd.

-Polisen reducerade honom helt tvärt till en kaffebrun industririddare från Borneo, berättar vittnet.

Knivhuggen gick djupt. John Hood blev en tid inlagd på Sabbatsbergs sjukhus.

Ärren fick han leva med, men de vackra anletsdragen, stilen, behöll han. Han fortsatte attrahera kvinnor och män med skönhet - och loppcirkus.

Kärleksparet gick ombord

Åtminstone fram till 1884 tillhörde han av allt att döma resandefolket.

Men en natt 1884 försvann han plötsligt.

Med ett ungt vackert fruntimmer, för vilken han länge slagit sina krokar och som till fullo besvarat hans ömma låga, skriver Hufvudstadsbladet.

Den här gången var det inte Emma Reinfeldt - henne hade han lämnat - utan en ny kvinna.

Med flickans hela sparkapital, 300 kronor, hoppade kärleksparet på ångaren Flamingo. En tid senare gick de iland i hamnstaden Hull på Englands östkust.

 

Där möttes de av den svenske konsuln.

Flickans föräldrar hade anat vart de var på väg och telegraferat konsuln och bett honom skicka hem deras dotter.

Det var slutet på den kärlekssagan.

Ett år senare fångades John Hood på bild av en fotograf i London. Där slutar spåren efter statsminister Fredrik Reinfeldts anfader.

 

Aftonbladet

Petter Ovander, Jill Sjölund

Titta, Fredrik - så är du släkt med Hood

Farfars farfar - John Henry Hood. Han vistades i Sverige från åtminstone 1880 till 1884. Här mötte han i början av 1882 Emma Dorothea Reinfeldt.

Farfars farmor - Emma Dorothea Reinfeldt. Reinfeldtska "urmodern". Född 1861 i Gross Eckau i Kurland - nuvarande Lettland. Emigrerade till Sverige. 21 år gammal föll hon för John Henry Hood - resultatet blev en son, John Reinfeldt.

Farfars far - John Reinfeldt. Född på Allmänna BB i Stockholm. Växte upp i fosterhem i Stockholm, återförenades med modern efter hennes giftermål. Övertog styvfaderns verksamhet som skjutbaneägare.

John Reinfeldt fick 1906 sonen John Herbert Linné med bagaregesällsdottern Elin Olga Charlotta Olsson och gifte sig med henne 1909.

Farfar - John Herbert Linné Reinfeldt.

Gift med Anne Marie Dominique. Hennes släkt kom från Italien och ska ha anor till kungafamiljen Fernando IV och Maria Carolina av Neapel. Hennes pappa var dock kontorsskrivare i Stockholm.

Far - John Bruno Reinfeldt. Säljkonsult som i dag bor i lägenhet i det reinfeldtska Täby, där han fortfarande, 68 år gammal, driver sin konsultfirma, och är aktiv i kommunpolitiken för moderaterna. Tidigare gift med Birgitta, född Kållberg.

Kaffrer: nedsättande, numera förlegad benämning på bantufolk i södra Afrika som inte omvänts till islam eller kristendomen, till exempel "zulukaffrer". (Källa: NE)

Industririddare: Person som skaffar sig sitt uppehälle genom knep och bedrägerier av olika slag, spekulationer och dylikt, allt under det att han söker upprätthålla skenet av att vara en hederlig karl och gentleman. (Källa: Svenska Akademiens ordbok).

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10963815.ab

Farfar dog i Kastlösa 1931. Vem var hans far?

Via mail:
Släktforskning hej monica min farfar är begraven i kastlösa 1931 gift med anna karolina bengtsson stämmer det,kan du se vem min farfar sven bengtsson far var och vad han hetta vänligen stefan bengtsson.



Hej Stefan.
Din farfar bör ha varit:
18651005
Bengtsson, Sven August
Kastlösa malm
Död 2/10 1931.
Kyrkobokförd i Kastlösa (Kalmar län, Öland).
Född 5/10 1865 (ingen uppgift om födelseort)
Gift man.
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Mörbylånga-Kastlösa, Mörbylånga kn (Kalmar län, Öland)
Källor:
DB
Då gissar jag att det här var din farmor eller i varje fall den Anna Karolina Bengtsson han vid sin död var gift med:
18850921-332
Bengtsson f. Persson, Anna Karolina
Gredeby 2:18
Död 28/12 1964.
Kyrkobokförd i Nättraby, Nättraby kn (Blekinge län, Blekinge).
Född 21/9 1885 i Hjortsberga (Blekinge län, Blekinge).
Änka (2/10 1931).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Nättraby-Hasslö, Karlskrona kn (Blekinge län, Blekinge)
Födelseförsamling i källan:
Hjortsberga (Blekinge län)
Källor:
DB, FB / DOR 64

Uppgifterna är hämtade ur Sveriges Dödbok.
Som du ser var hon 20 år yngre och överlevde sin man i 33 år.
Hon hette Persson som ogift men det visste du antagligen.
Hon var född i Hjortsberga, Blekinge, men hans födelseort är okänd i dödboken.
Jag får upp Anna Karolina i folkräkningen 1900:

Post 336278
Anna Carolina
f. 1885 i Hjortsberga (Blekinge län, Blekinge)
d.
Flicka, barn i familjen
Hjortsberga
Hjortsberga (Blekinge län, Blekinge)
Födelseort i källan: Hjortsberga


Hennes familj såg ut så här:

Persson, Per 1848 Far
Carlsdotter, Matilda Johanna 1852 Mor
(Barn), Anna Carolina 1885 Barn
(Barn), Maria Charlotta 1888 Barn
(Barn), Ida Jutilda 1892 Barn
(Barn), Per Olof 1894 Barn
(Barn), Hanna Victoria 1896 Barn

Anna Carolina var alltså ogift år 1900 och bodde fortfarande hemma.
Hennes pappa var:

Post 336276
Persson, Per
dräng
f. 1848 i Bräkne-Hoby (Blekinge län, Blekinge)
Gift man, far i familjen
Hjortsberga
Hjortsberga (Blekinge län, Blekinge)
Födelseort i källan: Hoby Blek. l.


Och mamma var:
Post 336277
Carlsdotter, Matilda Johanna
f. 1852 i Hjortsberga (Blekinge län, Blekinge)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Hjortsberga
Hjortsberga (Blekinge län, Blekinge)
Födelseort i källan: Hjortsberga


Men det var ju farfar du var intresserad av.
Det finns två Sven August Bengtsson födda 1865 i folkräkningen 1900. Båda var gifta och hade barn. Det här är den ene:


Post 426679
Bengtsson, Sven August
Stadsarbetare
f. 1865 i Ramdala (Blekinge län, Blekinge)
Gift man, far i familjen
Quarter 3:56, 57
Karlskrona stadsförs (Blekinge län, Blekinge)
Födelseort i källan: Ramdala Blekinge län
Hans familj:
Bengtsson, Sven August 1865 Far
Fredriksdotter, Karolina 1865 Mor
(Barn), Anna Maria 1886 Barn
(Barn), Hulda Elisabeth 1891 Barn(Barn), Hartvig Fredrik Vilhelm 1894 Barn
(Barn), Ebba Matilda Serafia 1896 Barn(Barn), Erik Algot Leonard 1898 Barn

 Och det här är den andre:

Post 1139380
Bengtsson, Sven August
Hemmansegare
f. 1865 i Knäred (Hallands län, Halland)
Gift man, far i familjen
Blankared
Knäred (Hallands län, Halland)
Födelseort i källan: Knäreds
Hans familj:
Bengtsson, Sven August 1865 Far
Johansdotter, Sabina Nathalia 1874 Mor
(Barn), John Reinhold 1896 Barn
(Barn), Einar Hjalmar 1898 Barn
(Barn), Astrid Valborg 1900 Barn


Jag gissar på den förstnämnde då han bodde i Blekinge vilket ju är närmast Öland.
Jag hittar honom som änkling och fördräng hos en kyrkoherde i Kalmar 1910 (folkräkningen, Svar).
Karolina Fredriksdotter är alltså död och Sven August är ensam med tre av barnen från folkräkningen 1900 plus tre barn födda därefter, det yngsta fött 1908 vilket kan ha orsakat Karolinas död. Kvinnor födde ofta barn tills de dog helt enkelt.
Men det var sannerligen inte lätt att vara änkling heller så man kan utgå från att Sven August gifte om sig.
Av Folkräkningen 1910 framgår att den här Sven August är född i Ramdala, Blekinge län.
Den andre Sven August (i Halland) är 1910 fortfarande gift med samma kvinna och har sin familj intakt.
Återstår att se vilket datum Sven August född i Ramdala, Blekinge, är 1865.

Och mycket riktigt,
Sven August i Ramdala, Blekinge, är född den 5 okt 1865 varför vi nog kan utgå från att det är din farfar.
Hans föräldrar var drängen Bengt Svensson och hans hustru Annika Håkansdotter. De var bosatta i Torstäva, Ramdala, varför vi helt enkelt bläddrar oss dit (sid 542 i husförhörslängden) och tittar efter hur familjen såg ut vid Sven Augusts födelse.

BILD

Sven August pappa var: Drängen Bengt Svensson Rask född 27/8 1817 i Ramdala
Modern:Annika Håkansdotter född 31/12 1824 I Nettraby
De gifte sig 24/1 1862
Dottern: Ingrid Maria född 7/3 1862 i (Jd) ?
Hustruns oäkta dotter Augusta Maria född 16/5 1851 i Lösen
Hustruns oäkte son Johan Olof född 12/5 1858 i Carlskrona
Sonen: Sven August född 5/10 1865 i Ramdala
Blogger accepterar inte bilderna just nu. Jag gör ett nytt försök i morgon eller så.
Du har åtminstone fått svar på din fråga.
Namnet Rask är troligen ett soldatnamn.

Vem var egentligen mördaren och tjufven Sven Westerlund som avrättades i Kristianstad 1825? Det är frågan.

Släktforskning... Hittar du någon gång något om Sven (eller Swen) Vesterlund (eller Westerlund) förutom den predikan han säkert med blandade känslor fick åhöra före sin avrättning 1825 vore det intressant att få veta.
/ Alexis

Hej Alexis
Jag hittar mycket riktigt dödsnotisen i C1 (dödboken 1811-1843) sid 23-24, Kristianstads slottsförsamling hos Arkiv Digital (finns inte hos Genline!). Se ovan.
Sven Westerlund och Sven Persson blev mycket riktigt avrättade den 14 december i Kristianstads Slottsförsamling för mord och stöld i Ignaberga. Enligt dödboken hängde sig fästninngsarrest. (anten?) Johan Apelqvist i arresten fem dagar senare. Kanske var han den andre medbrottslingen som nämns i prästens tal vid de båda dödsdömdas sista nattvardsgång i Ignaberga kyrka. Fin julstämning bör de i alla händelser ha haft hos lagens väktare i Kristianstad 1825.

En del av det 32-sidiga talet finns återgivet på Sveriges Släktforskarförenings hemsida (http://www.genealogi.se/), som du vet. Se nedan.

För att få veta mer om Sven Westerlunds brottsliga bana måste man gå till domboken som i detta fall finns på landsarkivet i Lund (http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=2233). Skriv dit och fråga. Du kan troligen mot viss ersättning få en kopia av domen med vidhängande handlingar.

Av dödsnotisen får man inte veta vem Sven Westerlund egentligen var. För att kunna gräva vidare om det behöver man veta hans födelsedatum och födelseförsamling vilket troligen framgår av domen. Om du känner till någon sentida ättling (tänk några generationer bakåt pga sekretessen) så kan man nog hitta honom. Han hade uppenbarligen en hustru och en son som kanhända var på villovägar i lagens mening.
(Oklart vad som menas med att han varit endräktig (likasinnad) med hustrun).

Sven Westerlunds avrättning återfinns även i den dermografiska databasen för södra Sverige (DDSS) som är upplagd på nätet för gratis sökningar
(http://www.ddss.nu/).
Av den framgår att Sven var 40 år när han avrättades vilket inte är någon säker uppgift. Som vi ser av dödboken anges han där vara omkring 40 år. Prästen i Kristianstads slottsförsamling visste alltså inte varför man kan utgå från att han inte hörde hemma där.

Då de dödsdömnda fick sin sista nattvard i Ignaberga församling skulle man kunna gissa att de var skrivna där. Jag har bläddrat igenom husförhörslängden men hittar ingen Westerlund. I den finns såvitt jag kan se heller ingen anteckning om att någon blivit vare sig mördad eller avrättad. Jag har även ögnat igenom födelseböckerna men hittar ingen Sven med far eller mor som heter Westerlund. Modern kan ha varit ogift, namnet kan ha tillkommit efter Svens födelse eller så har jag helt enkelt missat det. Mer info behövs alltså.

Meddelarna av nedanstående tal (Bernt Blank och Eva Leksell) vet kanhända mer om Sven Westerlund liksom Kristianstadsbygdens släktforskarförening (http://www.ksf-anor.se/) som väl bör ha koll på sina avrättade.
Det finns emellertid inga folkräkningar från den tiden som kan kasta ljus över hans ursprung och såvitt jag kan se finns inte heller några lokala databaser utöver DDSS. Existerar sådana så känner släktforskarföreningen till dem.

Och här följer prästens svavelosande tal till de dödsdömda:
http://www.genealogi.se/avrattade/files/15/504.html

	Skåne
Tidpunkt:	14 dec 1825
Brott:	Mord, Stöld
Text:	Sven Westerlund och Sven Persson dömde till döden och afrättade d: 14 December, den förre omkl: 40, den sed: 21 år gl. (Kristianstads Slottsförsamling - C:1) Meddelat av Bernt Blank. »Skriftermåls-tal, hållit, wid dödsfångarnes, torparen Swen Westerlunds och drängen Swen Perssons, nattwardsgång, i Igneberga kyrka, den 14 december 1825, af Joseph Elmlund, Nådårs Predikant wid Wankifwa och Ignaberga Församlingar.» Tryckt i Kristianstad, 1826 (32 sidor, finns på KB, Kungliga biblioteket). Ur det tryckta talet det som berör personerna och deras brott. »Men tiden skyndar och jag får med mitt tal något närmare wända mig till Eder, som rättnu börjen räkna timmarne och minuterne, som I hafwen igen. Det har fallit på min lott att blifwa Er siste botpredikant, Er siste skriftfader. Kunnig om Edra brott, men okänd med Edra personer har jag knappt wetat, huru jag skulle ställa mitt tal till Eder.» »Min k. Swen Westerlund! Jag begynner med dig, såsom den äldste, och ropar till dig särskilt, å Herrans Jesu wägnar: Fall ned i stoftet och bed: (– – –) Förlåt mig, att jag, såsom den äldste, förfört och föregått de andra twenne medbrottslige på syndens och förtappelsens wäg. Förlåt mig mitt mord. Förlåt mig mitt tjufweri. Förlåt mig alla mina synder, som äro flera än håren på mitt hufwud. Förlåt mig, att jag öfwerträdt Konungens bud och bedröfwat landets hulde Fader. Förlåt mig, att jag föraktat mina lärares råd, underwisning och förmaningar och dermed tillfogat dem en hjertefrätande sorg. Förlåt mig, att jag med min maka warit endrägtig i så mycket ondt och lämnat henne en den rysligaste åminnelse. Förlåt mig, att jag uppfostrat mitt enda, fattiga barn i Satans skola och hermed kanhända ewigt mördat dess själ. Förlåt mig, att jag tillskyndat mine öfrige anhörige en dödelig både grämelse och förargelse. Förlåt mig, att jag, öfwerträdt Föderneslandets lagar, stört samhällets lugn och sölat den jord jag trampar, med oskyldigt blod.» »Bed ock du min k. Swen Persson! Bed så för din enskilda del: Fader! Himmelske Fader! här kommer jag arma barn, som förwerket all barnarätt, som icke mera är wärd att kallas din son (...). Om någon icke [här har jag nog glömt ett ord] hwad eller huru illa han gjort, så är det wisst jag, som ingen Christelig uppfostran, ingen Christelig underwisning fått, som knappt hört något Guds ord i min lefnad, förr än jag trädde inom fängelsemuren, som allt ifrån min barndom endast gått i Satans och förhärdelsens skola. (– – –) Förlåt mig min tredubbla synd, som jag begick, när jag gjorde de andre sällskap. Förlåt mig mitt mord, mitt hor, mitt tjufweri.» Sven Westerlund och Sven Persson bör ha avrättats om inte samma dag, den 14 december, så kanske en eller annan dag senare. Platsen nämns inte. (Hade avrättningen blivit inställd skulle talet knappast ha tryckts.) Eva Leksell, Stockholm.

Hur man börjar...

Jag behöver hjälp.

Jag har två namn jag vet att de var gifta men jag kan inte få fram vissa uppgifter.

Algot Vilhelm Stål-Karlsson eller bara Stål alt.med ett h(Ståhl) eller bara Karlsson.

Denne gubbe skulle vara född i Augerums församling Blekinge län 1879-03-30. Jag hittar dock inte detta i kyrkboken. Varifrån har uppgiften kommit? I dödboken heter han Stål och har de 4 sista siffrorna 3316. Vilka var hans föräldrar?

 Hans fru Elvira Sofia Johansson eller Johannisdotter eller Karlsson-Stål ( hon heter olika på de platser hon dyker upp) Hon dog enligt Algots dödsuppgift i dödboken 1928 då han blev änkling.

Elvira Sofia hittar jag inte i dödsboken överhuvudtaget. Men i kyrkoboken är hon död 31/12 1928. Fridlevstad.  Hon är född 1879-01-13 enligt DDSS i Fridlevstads församling. Jag hittar henne inte i kyrkoboken. Jag hittar dem i folkräkningen 1900. 1930 är han änkling.

De har ett barn Eva Gulli Elisabeth( 1904-10-01) Vart blir hon av.

Anledningen till att jag skulle vilja veta mera är att min farfar var fosterbarn hos denna familj från 1912. Jag vet inte var de bodde mer än inom ett område  Skallahult som nog tillhörde Nättraby förs. och Larum som tillhör Fridlevstad förs.

När kom Algot till Fridlevstad? o varför hittar jag inte honom i kyrkboken för Augerum? i folkräkningen 1930 så har han dessutom en som jag fattar det tjänsteflicka inneboende.

Det är lite luckor här och där som jag inte vet hur jag ska täppa igen. Snälla hjälp mig.
Som du förstår är jag inte jättevan forskare. Har hållit på sen januari 2012. Jag har inte riktigt koll på hur jag ska utnyttja arkiven. Du kanske kan ge mig lite råd. Eller hjälpa mig finna informationen.
Tack på förhand.
Ankie


Hej!
Jag tar dina frågor i turordning:

Jag har två namn jag vet att de var gifta men jag kan inte få fram vissa uppgifter.

Algot Vilhelm Stål-Karlsson eller bara Stål alt.med ett h(Ståhl) eller bara Karlsson.

Denne gubbe skulle vara född i Augerums församling Blekinge län 1879-03-30. Jag hittar dock inte detta i kyrkboken. Varifrån har uppgiften kommit? I dödboken heter han Stål och har de 4 sista siffrorna 3316. Vilka var hans föräldrar?

Dödboken berättar:

18790330-3316

Stål, Algot Vilhelm

(Inga adressuppgifter)

Död 15/9 1971.

Kyrkobokförd i Fridlevstad, Fridlevstads kn (Blekinge län, Blekinge). Mantalsskriven på samma ort.

Född 30/3 1879 i Augerum (Blekinge län, Blekinge).

Änkling (31/12 1928).
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Fridlevstad, Karlskrona kn (Blekinge län, Blekinge)

Födelseförsamling i källan:
Augerum (Blekinge län)

Jag går bakåt i tiden räknat från Folkräkningen 1900 då han ser ut så här:

Carlsson, Algot Wilhelm
Dräng

f. 1879 i Augerum (Blekinge län, Blekinge)

Pojke, ensam i familjen

Larum
Fridlevstad (Blekinge län, Blekinge)

Födelseort i källan: Augerum Blekinge län

Och vidare till Folkräkningen 1890 då han ser ut så här:
Algott Vilhelm

f. 1879 i Augerum (Blekinge län, Blekinge)

son.
Pojke, barn i familjen

Larum
Fridlevstad (Blekinge län, Blekinge)

Födelseort i källan: Augerum Bl. l.

Han bor hos föräldrarna. Familjen ser ut så här: 

Stål, Carl Johan 1848 Far
Gustafsdtr., Amalia 1849 Mor
(Barn), Ernst Gottfrid 1876 Barn
(Barn), Algott Vilhelm 1879 Barn
(Barn), Fridolf Manfred 1881 Barn
(Barn), Octavia Hansina 1884 Barn
(Barn), Engla Elisabet 1886 Barn

Fadern:

Stål, Carl Johan
Inhyseshjon

f. 1848 i Bräkne-Hoby (Blekinge län, Blekinge)

Gift man, far i familjen

dålig syn

Larum
Fridlevstad (Blekinge län, Blekinge)

Födelseort i källan: Hoby Bl. l.

Modern

Post 1611604

Gustafsdtr., Amalia

f. 1849 i Nättraby (Blekinge län, Blekinge)

Gift kvinna, mor i familjen

Larum
Fridlevstad (Blekinge län, Blekinge)

Födelseort i källan: Nettraby Bl. l.

Hans fru Elvira Sofia Johansson eller Johannisdotter eller Karlsson-Stål ( hon heter olika på de platser hon dyker upp) Hon dog enligt Algots dödsuppgift i dödboken 1928 då han blev änkling.

Elvira Sofia hittar jag inte i dödsboken överhuvudtaget. Men i kyrkoboken är hon död 31/12 1928. Fridlevstad.  Hon är född 1879-01-13 enligt DDSS i Fridlevstads församling. Jag hittar henne inte i kyrkoboken. Jag hittar dem i folkräkningen 1900. 1930 är han änkling.

Folkräkningen 1900:
Elvira Sofia

f. 1879 i Fridlevstad (Blekinge län, Blekinge)

dotter
Flicka, barn i familjen

Larum
Fridlevstad (Blekinge län, Blekinge)

Födelseort i källan: Fridlevstad Blekinge län

Hon bodde med sin far: 
Svensson, Johannes

Inhyses

f. 1837 i Fridlevstad (Blekinge län, Blekinge)

Änkling, far i familjen

Larum
Fridlevstad (Blekinge län, Blekinge)

Födelseort i källan: Fridlevstad Blekinge län

Vid Folkräkningen 1890 såg familjen ut så här: 
Svensson, Johannes 1837 Far

Svensdtr., Anna Maria 1856 Mor
(Barn), Carl Viktor 1876 Barn
(Barn), Elvira Sofia 1879 Barn
(Barn), Sven Alfred 1882 Barn

De har ett barn Eva Gulli Elisabeth( 1904-10-01) Vart blir hon av.
Jag hittar henne inte i dödboken som i och för sig inte är riktigt komplett men ändå.
Kan det vara fel på namnet?

I dödboken finns en Olga Gulli Elisabet född 1904-10-01. Kan det vara hon?

Anledningen till att jag skulle vilja veta mera är att min farfar var fosterbarn hos denna familj från 1912. Jag vet inte var de bodde mer än inom ett område  Skallahult som nog tillhörde Nättraby förs. och Larum som tillhör Fridlevstad förs.

När kom Algot till Fridlevstad? o varför hittar jag inte honom i kyrkboken för Augerum?

i folkräkningen 1930 så har han dessutom en som jag fattar det tjänsteflicka inneboende.

Det är lite luckor här och där som jag inte vet hur jag ska täppa igen. Snälla hjälp mig.

Som du förstår är jag inte jättevan forskare. Har hållit på sen januari 2012. Jag har inte riktigt koll på hur jag ska utnyttja arkiven. Du kanske kan ge mig lite råd. Eller hjälpa mig finna informationen.

Du hittar honom säkert i Augerum om du bara letar. Han är uppenbarligen född där. Man får söka upp hushållet i husförhörslängden och sedan följa honom längd för längd efter hur han flyttar. Där husförhörslängderna tar slut tar församlingsböckerna vid.

För Fridlevstad finns husförhörslängder till och med 1900 och för Augerum finns hfl till 1896 hos både SVAR och Genline. Det innebär att du antingen måste bege dig till Riksarkivet i Arninge eller beställa mikrofilm från SVAR som du kan läsa på ditt bibliotek. Det beror i första hand på att nutida material omfattas av en viss sekretess.  Det är med andra ord lättare att forska i äldre material. Man kan också skriva till respektive landsarkiv och be om hjälp. Första uppgiften kan man nog få gratis. Sedan kostar det 400 kr per påbörjad timma.

I ditt fall kan det kanske löna sig att intervjua äldre släktingar också. Det är det första du bör göra.

Släkten Auno från Finland

Hej,

Jag letar efter min släkt "Auno" och sökte därfor runt lite på google och hamnade på din blogg.

Det stod att man kunde fråga dig om släktforskning, nu kanske du menade bara frågor kring din familj men jag ger det ett försök.

Har du någonsin hittat något om en släkt kallad Auno? Jag vet inte mer än att min farfar Sture Auno är född 1920-12-13 i degerfors.

Tack på förhand, Önskar en fortsatt trevlig dag!
Vänligen Marielle

***

Hej Marielle,

Dödboken berättar följande om din farfar:

19201213-8570

Auno, Sture Villiam

Lagrådsg 28/Lagersbergsgård
632 35 Eskilstuna

Död 16/4 2000.

Folkbokförd (1997) i Eskilstuna Fors, Eskilstuna kn (Södermanlands län, Södermanland).

Född 13/12 1920 i Degerfors (Västerbottens län, Västerbotten).

Änkling (1/6 1980).--------------

Din farmor bör ha varit:

19110415-8561

Auno, Svea Alma Maria

Högbov 2, III
632 31  Eskilstuna

Död 1/6 1980.

Kyrkobokförd (1978) i Eskilstuna Fors, Eskilstuna kn (Södermanlands län, Södermanland). Mantalsskriven (1978) på samma ort.

Född 15/4 1911 i Visnum (Värmlands län, Värmland).

Gift kvinna (23/6 1946).--------------

Och då får du veta när de gifte sig också.

Din farfars föräldrar var:

Helle Vilhelm Auno, skomakare i Hjuken, född 1886 24/5 och

Hilda Johanna Jonsson född 1882 3/10 i Degerfors, Västerbottens län.

De gifte sig 1911 23/11

Din farmors föräldrar var:

Fredskarlen (?) Sven August Starbranch, fredskarl, Gisslegård i Visnum, född 1865 5/2 i Forsheda, Jönköpings län och Alma Matilda Nannfeldt född 1871 11/5

De gifte sig 1901 1/11

De sistnämnda är ju väldigt intressanta men det vet du kanske redan?

Sven August Starbranch var son till en backstugusittare Sven Svensson född 1834 i Forsheda ohh Ingrid Lisa Petersdotter född 1828 i Forsheda. Familjen hade 1880 fem barn och var bosatta å Åreved Tyskagård i Forsheda, Jönköpings län.

Sven August tog sig alltså namnet Starbranch och kallade sig år 1900 predikant.

Hustrun Alma Matilda och hennes väg till namnet Nannfeldt måste man lägga lite forskningstid på faktiskt. (Hon är inte född Nannfeldt.) År 1900 står hon i alla fall skriven som frälsningssoldat så de hade nog gemensamma intressen.

Farfars far:

Helle Vilhelm Auno, skomakare i Hjuken var född 1886 24/5 i Nedertorneå, Norrbottens län. Föräldrarna var: 

Johan Arvid Eriksson Auno född 1866 i Finland och Sofia Karsikkojärvi född 1869 i Nedertorneå, Norrbottens län. Han var skomakare. Familjen hade 1900 fyra barn och var bosatta i Mattila, Nedertorneå. 

Farfars mor: 

Hilda Johanna Jonsson född 1882 3/10 i Degerfors, Västerbottens län.

Föräldrarna var:

Bonden johan Johansson född 1838 i Degerfors ohh Sofia Hedvig Nyström född 1844 i Sävar, Västerbottens län. Familjen hade 1900 tre hemmavarande barn och var bosatta i Hjuken, Degerfors.

Släktnamnet är uppenbarligen lika finskt som det låter.

Vid folkräkningen 1880 verkar det inte finnas någon med namnet Auno i Sverige.

1890 finns en, Adam Felix född 1857 i Karl Gustavs församling i Norrbotten som är arbetare och finsk undersåte.

Först i folkräkningen 1900 dyker din anfader upp och kallas finne.

Men det finns rätt bra forum för släktforskare i Finland också så du ska nog kunna luska fram något där. I vissa delar av landet är kyrkböckerna dessutom skrivna på svenska.

Var det något särskilt du undrade över Marielle?

När man kör fast...

Hej igen.
Jag har skrivit en fråga till i ditt inlägg som du skrev om min August Enoch och hans ogifta mor men kompletterar med ett mail eftersom jag gjort vissa framsteg sedan jag skrev frågan.
Jag har en lång rad ogifta kvinnor som generation efter generation fött oäkta barn. Jag trodde inte det skulle vara möjligt att hitta dem men jag har lyckats över förväntan, det krävdes lite extra bläddrande i kyrkböckerna bara.
Mitt stora bekymmer i den här raden av ogifta mödrar är pigan Maja Cajsa Andersdotter Rask som jag följt bakåt. Hon uppges på flera ställen vara född i maj 1833 i Vadstena. Jag hittar henne inte i Föddaboken i Vadstena det året och inte heller 1834 eller 1835 som jag också bläddrade igenom. (Ska gå vidare och leta åren innan också) Hon är en orolig själ, hon flyttar i princip varje år, hamnar "på socknen" med sin lilla oäkta dotter som är min ana. Möjligen föder hon ett eller 2 barn till men efter giftemålet med Daniel MagnusMånsson 1860 går de upp i rök igen.
Nu har jag iaf äntligen hittat en Hfl med en extra notering om denna tös. Den är svårtydd och jag skulle behöva hjälp med den saken. Har du möjlighet att hjälpa mig?
Den finns i GID 289.15.47200, Hfl Gammalkil 1845-1850 sid 25.
Jag försökte lägga in bilden här men lyckades inte med det.
Vore mycket tacksam för hjälp med tydningen! Jag tror den är avgörande för att komma vidare med Maja Cajsa Andersdotter Rask! Jag tycker så synd om flickstackarn som går bygden kring under tuffa omständigheter och som aldrig kan slå sig till ro av någon anledning. Man får vara tacksam att hon inte fick en hel skara barn.
Med vänlig hälsning
My

Och så här lyder Mys kommentar under förra inlägget om hennes släkt:

AnonymMar 1, 2012 11:32 AM

Lite apropå ditt senaste inlägg om ensamma mödrar:
Nu har jag startat upp lite mer och börjat bläddra i arkiven. Det går framåt men nu har jag hittat en hel räcka med ogifta mödrar flera generationer bakåt med sina oäkta barn och en av dem är det något skumt med.
Hon heter Maja Cajsa Andersdotter Rask och finns i Viby, Östergötland på Ubbarps ägor år1856 då hon föder sin dotter Johanna den 27/12. Vittnen är en torpare och en änka i fattigstugan från Östra Tollstad samt en piga i Viby prästgård.
I husförhörslängden 1845-1859 finns hon under Ubbarp och nämns som Anna Cajsa Andersdotter Rask men har troligen bara fått fel namn där, hon står som Maja Cajsa överallt annars. I husförshörslängden får man veta att hon är född i Vadstena 1833 i maj men utan datum. Man undrar om hon inte kände till sitt födelsedatum?
Hon står som inflyttad 1856 från något oläsligt ställe och som bortflyttad till socknen med sin då 2-åriga dotter Johanna.
I samma hfl GID 407.6.74000 står hon med sin lilla dotter under Socknen, försvarslösa personer. Fortfarande född i Vadstena i maj 1833.
I hfl 1859-1868 finns hon kvar under Socknens försvarslösa personer men med tillägget att hon flyttat tillbaka till Ubbarps ägor 1860.
Där hittar man henne tillsammans med drängen Daniel Magnus Månsson som hon gifte sig med 27/10 1860 och de bor nu i Backstugan under Ubbarps boställe. Dottern står som fosterdotter till Daniel och som jag kan tyda så har de fått en dotter till, Eleonora, men det är lite oklart. Ytterligare ett barn, Anna Lisa, står med men det ser lite märkligt ut, det ser ut som hon är struken men ingen kommentar.
Absolution har paret fått 4/12 för att de brutit mot 6 budet, men vilket år det rör sig om ser jag inte. De gifte sig ju 1860 i oktober.
Jag tyder det som att Daniel Magnus och kanske hela familjen flyttar till Motala 1859 men där finns de inte som inflyttade. Rubrikerna på sidan är inte med på bilden men kollar jag på andra sidor som är bättre fotograferade så ser det ut som det gäller utflyttning.
Så frågan är vart de tagit vägen, de finns inte i Backstugan vid nästa husförhör.
När jag kollar i Vadstenas födelsebok för aktuellt år finns ingen Maja Kajsa eller Anna Cajsa född 1833. Jag har ännu inte kollat om året kan vara fel men får väl bläddra i födelseboken.
Jag hittar heller ingen Anders Rask i Vadstena i Soldatregistret född vid lämplig tid.
Alltså: Jag vet inte varifrån denna Maja Cajsa kom eller vart hon tog vägen.
Det jag vet är att hon levde ett liv i fattigdom och elände under flera år med sin lilla dotter och hon sedan gifte sig med en dräng som också fanns i socknen och bodde en kort tid med honom i Backstugan.
I hfl 1859-1868 står hon som inflyttad från Östra Tollstad och ska ha kommit därifrån år 1852 men finns inte under utflyttade därifrån det året.
Den här tjejen är ett mysterium för mig. Jag blir inte klok på varifrån hon kom eller vart hon tog vägen!
Har du några tips och ideer? Vad gör man vid sådan här lägen?
/My

Hej återigen!
Noteringen jag nämner i förra mailet tyder jag själv till "cholera barn" och att hon lämnat Ånnebo Westergård 1848 men återkommer 1849 "för sjukdom". Det står dock flera ord om henne jag inte kan tyda.
Jag hittade ytterligare en notering om henne i Hfl 1840-1845 för Gammelkil AI:12 på samma gård GID 289.13.16000.
Där står ännu en svårläst men avgörande notering. Den kan möjligen nämna barnets morfar och att det är han som betalar för "uppfostringshjälp" för barnet. Jag är osäker på texten men kanske det är namn på hennes morfar i Vadstena som nämns?
Jag hittar henne inte som inflyttad i längden före 1848
Vore oerhört tacksam för tydninghjälp!
Mvh/
My


Hej My,
Jag har inte tid att hjälpa dig med forskningen just nu men ett par saker har jag tittat på, närmligen anteckningarna på sid
GID 289.15.47200, Hfl Gammalkil 1845-1850 sid 25 och
Hfl 1840-1845 för Gammelkil AI:12  GID 289.13.16000.
Sådana anteckningar är alltid knepiga att tyda så jag tog i dag ett abonnemang på kyrkoböckerna hos Arkiv Digital för att kunna jämföra med Genline (som har GID nummer) och Riksarkivets SVAR som jag har sedan tidigare. Här ser du resultatet. Jag börjar med den förstnämnda anteckningen:

Så här ser anteckningen ut hos Genline. Bilden kan dock göras ljusare.

Så här ser anteckningen ut hos SVAR och

Så här ser den ut hos Arkiv Digital. Detta är den klart bästa bilden.

Jag är dålig på sånt här men man får ta ett ord i taget. Jag gissar:

Cholera Barn från Wadstena, der Barnet är skrivet, ... ...

(samma två ord som i nedanstående kommentar) bet årligen.

Återkommer för sjuklighet tillbaka på hösten 49.

Datumet överst till höger är 49 15/11

Anteckning nummer två ser ut så här på Genline:

Och så här på Arkiv Digital (jag brydde mig inte om att leta upp den hos Svar:

Ob... Lars i Lund, Barnets morfar, hemtog henne från Wadstena, der hon är skrifven,

och de ... uppfostringshjelp årligen betalas med lösen för  ... ....

Jag tycker att det första ordet ser ut som Obs. Kanske betyder det Observatör men det är bara en vild gissning. De tkanske också står Obl och betyder obemedlad.

De två orden som kommer igen i båda anteckningarna och som jag inte kan läsa:

Jag tycker första ordet innehåller minst en siffra och att andra ordet är råg.

Kan det vara så att uppfostringshjälpen var typ 1 tunna råg?

Ja, jag vet faktiskt inte.

Det här var i alla fall ett ypperligt tillfälle att jämföra kvaliteten hos de tre aktörerna som tillhandahåller kyrkoböcker. Spontant måste jag säga att AD verkar vara bäst, lättsökt och tydligt. Men det finns andra parametrar också. Utbudet är ett sådant. Det finns risk för att de helt enkelt kompletterar varandra.

Läshjälpen

Vad gäller svårigheten att ryda gamla handstilar så finns den så kallade

Läshjälpen hos Släktforskarnas hus

http://www.genhouse-sweden.com/ 

Släktakuten

Ring telefon 0939-200 00 25 och du får hjälp på direkten.

Samtalet kostar 9,90 per minut

Man kan också få support visa e-post forska@slaktakuten.se

Tjänsten kostar 100 kr per påbörjad kvart vilket är gängse taxa.

Anbytarforum

Ett annat hett tips är underbara Anbytarforum som du hittar på

Nättidningen Rötter hos Sveriges Släktforskarförbund.  

http://www.genealogi.se/

Du hittar Anbytarforum i vänsterspalten. Där kan du ställa frågor gratis sockenvis.

Där sitter underbara människor och svarar.

Man får nästan alltid svar.  

PS.

Föräldrar verkar vara: Torparen Anders Samuelsson och hustrun Ingrid Larsdotter men det visste du kanske.

Hmm..

Jag blev lite osäker här men det är nog korrekt. Det står alltså i sidoanteckningen att morfar Lars i Lund har hämtat hem Maja Cajsa från Vadstena där hon av någon anledning var skriven.

Det finns alltså ett biologiskt band till Lars i Lund. 

Maja Cajsa är alltså barn till någon av hans döttrar. Hon bor dock hos Anders Samuelsson och Ingrid Larsdotter (vars far alltså hette Lars) som skulle kunna vara hennes föräldrar. De har åtminstone barnen: Maja Stina f 1836 och Johanna f 1838.

Går man till husförhörslängdens register och söker efter bostället Lund så blir man hänvisad till sidan 25 och det är just den sidan som familjen står antecknad på. Alltså är vi redan i Lund under Ånnebo Westergård i Gammelkil. Vi ska då alltså söka en Lars i Lund och en sådan står alldeles över Anders och Inger vilket tyder på att han är hennes far. För att belägga det får man sedan gå bakåt mot hennes barndom och kontrollera saken.

Maja Cajsa skulle alltså kunna vara dotter till Ingrid Larsdotter f 19/9 1808 i Gammelkil och hennes man Anders Samuelsson  f 26/9 1807 i Nykil som bor tillsammans med hennes föräldrar:

Lars Nilsson (Lars i Lund) född 15/4 1763 i W Eneby och Stina Månsdotter född 6/9 1764 i Kisa. De gifte sig 1789 och flyttade 1795 till Gammelkil. Stina är nästan blind redan i hfl 1812-1820. De har en son Jonas Larsson född 8/12 1811 som i hfl kallas sinnessvag (svagt förnuft och talförmåga). Makarna flyttade till fattighuset i Gammelkil 1844. De har åtminstone barnen:

Maja f 1796, Anders f 1802, Stina f 1804, Ingrid f 1808 och Jonas f 1811.

(Detta har visat sig vara icke med sanningen överensstämande - se kommentarerna)

Men Maja Cajsa skulle också kunna vara barn till en annan av Lars döttrar (Maja f 1796 eller Stina f 1804), en som möjligen var gift med en soldat vid namn Rask. Ja, här finns många möjligheter. Det enda vi faktiskt vet är att Lars i Lund är hennes morfar.

Lars i Lund måste i alla händelser ha varit en fin man eftersom han hämtade hem den kolerasjuka flickan. Frågan är varför hon var skriven i Vadstena och varför hon bar soldatnamnet Rask.

Var hon bortadopterad? Var hon piga någonstans? Var hon kanske knuten till klostret där? Passade hon plötsligt inte in (som sjuk) utan blev utslängd? Varför ställde någon upp med något (oklart vad) till hennes försörjning? Märkligt. Och spännande minst sagt!

Återkom gärna och berätta, My. Och håll koll här. Jag kanske kommer på nåt. Man vet aldrig.

Jag hittar förresten Daniel Magnus Månsson i folkräkningen 1880. Han är änkling då och bor ensam på Fattighuset i Viby tillsammans med nioårige sonen Carl Axel f. 1871 i Viby (Östergötlands län, Östergötland)

Post 1880-5-121-1059

Månsson, Daniel Magnus
Änkling

f. 1828 i Rappestad (Östergötlands län, Östergötland)

Änkling, far i familjen

Fattighuset
Viby (Östergötlands län, Östergötland)

Registrerad födelseort: Rappestad Östergötlands län

I folkräkningen 1890 bor Daniel Magnus Månsson utan sin son på Fattighuset och i folkräkningen 1900 finns han inte alls. Då har han förmodligen gått ur tiden.

Ha det så gott och lycka till med forskningen!

Du hittar familjen i hfl på Genline på följande Gidnummer:

Gammelkil AI:6 sid 35, 289.6.18900

Gammelkil AI:7 sid 14, 289.7.38300

Gammelkil AI:8 sid 14, 289.8.53400

Gammelkil AI:10, sid 27 289.10.82300

Obs! Röd text i inlägget är ytterst tveksam. Håll koll bland kommentarerna och se vad My kommer fram till med sin forskning.