Vem var egentligen mördaren och tjufven Sven Westerlund som avrättades i Kristianstad 1825? Det är frågan.

Släktforskning... Hittar du någon gång något om Sven (eller Swen) Vesterlund (eller Westerlund) förutom den predikan han säkert med blandade känslor fick åhöra före sin avrättning 1825 vore det intressant att få veta.
/ Alexis

Hej Alexis
Jag hittar mycket riktigt dödsnotisen i C1 (dödboken 1811-1843) sid 23-24, Kristianstads slottsförsamling hos Arkiv Digital (finns inte hos Genline!). Se ovan.
Sven Westerlund och Sven Persson blev mycket riktigt avrättade den 14 december i Kristianstads Slottsförsamling för mord och stöld i Ignaberga. Enligt dödboken hängde sig fästninngsarrest. (anten?) Johan Apelqvist i arresten fem dagar senare. Kanske var han den andre medbrottslingen som nämns i prästens tal vid de båda dödsdömdas sista nattvardsgång i Ignaberga kyrka. Fin julstämning bör de i alla händelser ha haft hos lagens väktare i Kristianstad 1825.

En del av det 32-sidiga talet finns återgivet på Sveriges Släktforskarförenings hemsida (http://www.genealogi.se/), som du vet. Se nedan.

För att få veta mer om Sven Westerlunds brottsliga bana måste man gå till domboken som i detta fall finns på landsarkivet i Lund (http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=2233). Skriv dit och fråga. Du kan troligen mot viss ersättning få en kopia av domen med vidhängande handlingar.

Av dödsnotisen får man inte veta vem Sven Westerlund egentligen var. För att kunna gräva vidare om det behöver man veta hans födelsedatum och födelseförsamling vilket troligen framgår av domen. Om du känner till någon sentida ättling (tänk några generationer bakåt pga sekretessen) så kan man nog hitta honom. Han hade uppenbarligen en hustru och en son som kanhända var på villovägar i lagens mening.
(Oklart vad som menas med att han varit endräktig (likasinnad) med hustrun).

Sven Westerlunds avrättning återfinns även i den dermografiska databasen för södra Sverige (DDSS) som är upplagd på nätet för gratis sökningar
(http://www.ddss.nu/).
Av den framgår att Sven var 40 år när han avrättades vilket inte är någon säker uppgift. Som vi ser av dödboken anges han där vara omkring 40 år. Prästen i Kristianstads slottsförsamling visste alltså inte varför man kan utgå från att han inte hörde hemma där.

Då de dödsdömnda fick sin sista nattvard i Ignaberga församling skulle man kunna gissa att de var skrivna där. Jag har bläddrat igenom husförhörslängden men hittar ingen Westerlund. I den finns såvitt jag kan se heller ingen anteckning om att någon blivit vare sig mördad eller avrättad. Jag har även ögnat igenom födelseböckerna men hittar ingen Sven med far eller mor som heter Westerlund. Modern kan ha varit ogift, namnet kan ha tillkommit efter Svens födelse eller så har jag helt enkelt missat det. Mer info behövs alltså.

Meddelarna av nedanstående tal (Bernt Blank och Eva Leksell) vet kanhända mer om Sven Westerlund liksom Kristianstadsbygdens släktforskarförening (http://www.ksf-anor.se/) som väl bör ha koll på sina avrättade.
Det finns emellertid inga folkräkningar från den tiden som kan kasta ljus över hans ursprung och såvitt jag kan se finns inte heller några lokala databaser utöver DDSS. Existerar sådana så känner släktforskarföreningen till dem.

Och här följer prästens svavelosande tal till de dödsdömda:
http://www.genealogi.se/avrattade/files/15/504.html

	Skåne
Tidpunkt:	14 dec 1825
Brott:	Mord, Stöld
Text:	Sven Westerlund och Sven Persson dömde till döden och afrättade d: 14 December, den förre omkl: 40, den sed: 21 år gl. (Kristianstads Slottsförsamling - C:1) Meddelat av Bernt Blank. »Skriftermåls-tal, hållit, wid dödsfångarnes, torparen Swen Westerlunds och drängen Swen Perssons, nattwardsgång, i Igneberga kyrka, den 14 december 1825, af Joseph Elmlund, Nådårs Predikant wid Wankifwa och Ignaberga Församlingar.» Tryckt i Kristianstad, 1826 (32 sidor, finns på KB, Kungliga biblioteket). Ur det tryckta talet det som berör personerna och deras brott. »Men tiden skyndar och jag får med mitt tal något närmare wända mig till Eder, som rättnu börjen räkna timmarne och minuterne, som I hafwen igen. Det har fallit på min lott att blifwa Er siste botpredikant, Er siste skriftfader. Kunnig om Edra brott, men okänd med Edra personer har jag knappt wetat, huru jag skulle ställa mitt tal till Eder.» »Min k. Swen Westerlund! Jag begynner med dig, såsom den äldste, och ropar till dig särskilt, å Herrans Jesu wägnar: Fall ned i stoftet och bed: (– – –) Förlåt mig, att jag, såsom den äldste, förfört och föregått de andra twenne medbrottslige på syndens och förtappelsens wäg. Förlåt mig mitt mord. Förlåt mig mitt tjufweri. Förlåt mig alla mina synder, som äro flera än håren på mitt hufwud. Förlåt mig, att jag öfwerträdt Konungens bud och bedröfwat landets hulde Fader. Förlåt mig, att jag föraktat mina lärares råd, underwisning och förmaningar och dermed tillfogat dem en hjertefrätande sorg. Förlåt mig, att jag med min maka warit endrägtig i så mycket ondt och lämnat henne en den rysligaste åminnelse. Förlåt mig, att jag uppfostrat mitt enda, fattiga barn i Satans skola och hermed kanhända ewigt mördat dess själ. Förlåt mig, att jag tillskyndat mine öfrige anhörige en dödelig både grämelse och förargelse. Förlåt mig, att jag, öfwerträdt Föderneslandets lagar, stört samhällets lugn och sölat den jord jag trampar, med oskyldigt blod.» »Bed ock du min k. Swen Persson! Bed så för din enskilda del: Fader! Himmelske Fader! här kommer jag arma barn, som förwerket all barnarätt, som icke mera är wärd att kallas din son (...). Om någon icke [här har jag nog glömt ett ord] hwad eller huru illa han gjort, så är det wisst jag, som ingen Christelig uppfostran, ingen Christelig underwisning fått, som knappt hört något Guds ord i min lefnad, förr än jag trädde inom fängelsemuren, som allt ifrån min barndom endast gått i Satans och förhärdelsens skola. (– – –) Förlåt mig min tredubbla synd, som jag begick, när jag gjorde de andre sällskap. Förlåt mig mitt mord, mitt hor, mitt tjufweri.» Sven Westerlund och Sven Persson bör ha avrättats om inte samma dag, den 14 december, så kanske en eller annan dag senare. Platsen nämns inte. (Hade avrättningen blivit inställd skulle talet knappast ha tryckts.) Eva Leksell, Stockholm.