John från Dalsland fann guld – blev rikast i Europa
När John Brynteson återvände till Sverige, bosatte han sig på Svaneholms bruk. John Brynteson.
Året är 1887.
En luspank sextonåring, utan skor på fötterna, vandrar från hemmet i Dalsland till hamnen i Oslo. Målet är USA, drömmarnas land. När han återvänder 20 år senare gör han det som en av de rikaste männen i Europa. – Det är verkligen en fantastisk historia, säger Siv Jägerung, som skrivit en bok om ”Guldkungen” John Bryntesons osannolika levnadsöde.
Johan Bryntesson, senare John Brynteson, föddes den 13 augusti 1871 i dalsländska Ormansbyn. Han var den yngste i en skara av sju barn. På den tiden var Dalsland ett hårt prövat landskap, överbefolkat och drabbat av missväxt, och många familjer levde under mycket knappa förhållanden. John Bryntesons familj hörde till de fattiga av de fattiga. – John och hans syskon saknade ofta både strumpor och skor. För att värma sina fötter under vintrarna, brukade de springa ut i snön och sedan in igen och ner under täcket. Då kom cirkulationen i gång, berättar Siv Jägerung.
John Bryntesons äldre bröder utvandrade alla till USA i jakt på ett drägligare liv. Och år 1887 – endast 16 år gammal – gjorde även John resan över Atlanten. Livet i det nya landet var knappast en dans på rosor, men John Brynteson var van att ta i och att inte klaga. – Under de första elva åren i Amerika, jobbade han med olika typer av hårt kroppsarbete. Som järnvägsrallare, som skogsarbetare och som gruvarbetare, säger Siv Jägerung. Under sin tid i gruvan, jobbade John tio timmar om dagen, sex dagar i veckan. Och det han lärde sig där, skulle han komma att få stor nytta av senare i livet.
Jakten på guld 1896 briserade nyheten om att stora guldfyndigheter hade hittats i Yukonterritoriet i nordvästra Kanada. Det blev starten på den så kallade guldrushen, då tiotusentals människor gav sig i väg norrut, i hopp om att få ta del av rikedomarna. John Brynteson var en av dem. Men till Yukon kom John aldrig. Pengarna räckte inte och i den oasenliga byn Golovin i västra Alaska, tog det stopp. Som tur var, skulle det visa sig.Omkring 100 000 lycksökare begav sig till Klondike-territoriet i slutet av 1800-talet, i jakt på guld.– Brynteson och hans vänner gick alltid på avstånd från varandra, och en höll av dem höll alltid vakt när de två andra sov, berättar Siv. Behöll sin ödmjukhet John Brynteson gifte sig och fick två barn. 20 år efter att han gav sig ut på sin äventyrsfyllda resa återvände han med sin familj till hemlandet och sitt älskade Dalsland. Och han gjorde det som en av de rikaste männen i Europa, vilket i Sverige gav honom smeknamnet ”Guldkungen”. – Han var väldigt förtegen om hur stor hans förmögenhet var, men det finns uppgifter om att han tjänade omkring 600 miljoner dollar, säger Siv Jägerung.
– Men de äldre här i bygden har berättat för mig att pengarna inte steg honom åt huvudet. Han behöll sin ödmjukhet, och skapade också många arbetstillfällen i bygden. John Bryntesons herrgård är nu till salu – den kan bli din för 12,5 miljoner kronor. Då ingår en bedårande utsikt över sjön Mellan-Svan.
John Brynteson bodde på Svaneholms herrgård i Dalsland från 1907 till sin död 1959. Herrgården började byggas 1765 och har senaste åren använts som bland annat konferensanläggning. Herrgården och dess flyglar rymmer även 30 000 kvadratmeter parktomt.
Brynteson köpte 1907 Svaneholms herrgård i Svanskog i Säffle kommun. Guldkungens palats är nu till salu för utgångspriset 12,5 miljoner kronor. Då ingår 15 rum, 750 kvadratmeter boarea och en parktomt på drygt 30 000 kvadratmeter.
John Brynteson fick, trots många år med hårt arbete i gruvan, ett långt liv. 1959, exakt 60 år efter att han fyllde sin vaskpanna med guld i Anvil Creek, dog John Brynteson på herrgården i Dalsland. Än i dag ståtar berget Mount Brynteson 516 meter över havsytan i Nome, Alaska.
Foto: Håkan Jansson/Riksbanken
Familjen var så fattig att barnen fick gå utan strumpor och skor. Men som vuxen blev John Brynteson stormrik. I slutet av 1800-talet gjorde många svenska utvandrare avtryck i USA. Scrolla och läs om dessa svenskar som än i dag omnämns på andra sidan Atlanten. Johan Lindberg Publicerad 2022-12-09
Hittade guld i USA – blev Europas rikaste
Många SvD-läsare mejlade efter artikeln om svenska utvandrare mejlat in egna förslag på personer som gjort avtryck i USA. Här följer några exempel. Läsaren Peter Rönnberg skriver så här: "Jag skulle gärna vilja att du skrev om John Brynteson från Ärtemark i Dalsland som vad jag hört blev den rikaste svensk som någonsin levt och verkat i USA".
John Brynteson föddes 1871 och familjen ska ha varit så fattig att barnen fick gå utan strumpor och skor större delen av året. Som 16-åring emigrerade han till USA. 1898 beger han sig med båt från San Francisco till Alaska och där upptäcker han tillsammans med två vänner – svensken Eric Lindblom och norrmannen Jafet Lindeberg – det guldrikaste vattendraget i hela delstaten.
Eric Lindblom, John Brynteson och norrmannen Jafet Lindeberg. Foto: Okänd
Eric Lindblom, John Brynteson och norrmannen Jafet Lindeberg. Foto: Okänd
Fyndet blir starten på den stora guldruschen i Nome. John Brynteson och de två vännerna kallades "The Three Lucky Swedes" och startade det framgångsrika "Pioneer Mining Company". Den stormrike John Brynteson startar bland annat en fruktplantage och en hästranch och låter även bygga en svensk sjömanskyrka i San Francisco. Han får dessutom ett berg uppkallat efter sig i Alaska: Mount Brynteson. Efter den stora jordbävningen i San Francisco 1906 återvänder John Brynteson till Sverige som en av Europas rikaste män. Han fortsatte sin bana som framgångsrik affärsman fram till sin död 1959. Här kan ni läsa ett SvD-reportage om Bryntesson från 1984:
SvD den 30 december 1984.
John Brynteson
(döpt till Johan), född 13 augusti 1871 i Ärtemark i Dalsland som den yngste av sju barn i en mycket fattig familj, död 17 december 1959 i Svanskog. Brynteson blev genom guldgrävning i Alaska en av Europas rikaste män och kallades Guldkungen. Han gifte sig med Emma (Emilia) Forsberg 1900 i San Francisco och de fick fem barn. Han begravdes på Svanskogs kyrkogård. En minnessten över Brynteson finns rest vid Ärtemarks kyrka.
Till Amerika Brynteson reste vid 16 års ålder till USA, där han främst arbetade med järnvägar, gruvor och skog under ett tiotal år. Han åkte 1898 med båt från San Francisco till Alaska för att vaska guld. Där blev han bekant med svensken Erik Lindblom och norrmannen Jafet Lindeberg. Gruppen kom senare att kallas "the Three Lucky Swedes". I en lånad båt åkte de vidare till Anvil Creek, där staden Nome senare anlades. Ett berg i närheten heter fortfarande Mount Brynteson.
Det stora guldfyndet
Den 12 augusti 1898 gjorde Brynteson ett stort guldfynd. Man tror att han under sina år i Alaska fick ihop runt 600 miljoner dollar, vilket var ett oerhört stort kapital på den tiden (motsvarande bortåt 130 miljarder kronor i 2018 års penningvärde). Tillsammans med de två kamraterna från Sverige och Norge startade han "Pioneer Mining Company", som hade upp till 400 man som anställda, däribland många skandinaver.
Investeringar Brynteson startade en fruktplantage i Campbell, söder om San Francisco. Han startade en hästranch i Turlock i Kalifornien. Han gjorde många donationer både i USA och i Sverige. Den svenska sjömanskyrkan i San Francisco byggdes upp med hans hjälp.
När han efter den stora jordbävningen i San Francisco 1906 kom tillbaka till Sverige köpte han 1907 Svaneholm AB med bl.a. Svanskog Bruk och herrgård. Fabriken expanderades med nya produktionslinjer och som mest fanns 537 anställda i fabriken och skogen (1958).
Han köpte också pappersbruket i Lilla Edet, byggde en kraftstation och ett sågverk och köpte många skogsfastigheter runt Svanskog. Han lät bygga missionskyrkan och var också med och byggde upp en järnväg.
Christoffer Christoffersson
död 1772 el 1773 i Ormansbyn
vigd 1755
Barn:
Anders Christoffersson född 6/10 1752 i Ärtemark - död 19/5 1836 i Ängeboda, Torrskog
Gift med Catharina Jonsdotter född 1757 i Torrskog. 1775 flyttat till Torrskog.
Fel ålder i DB. Finns i dödboken.
Barn:
1. Christopher född 1778
2. Maria född 1781
3. Olof född 1783
Engelbrekt Christoffersson född i Ärtemark 1755-1827 (Guldkungen)
Se familjen nedan.
Maria Christoffersdotter född 1762 i Ärtemark - död 2/6 1821 i Tegene (MA)
Kerstin Christoffersdotter omyndig vid faderns död
Det är oklart hur många gånger Engelbrekt var gift. Nedanstående är uppgift ur födelseboken vilka kvinnor som var mödrar till hans barn.
Gift I med Kerstin Eriksdotter
Gift II 1783 med Maria Arfvidsdotter född 3/5 1765 i Torrskog - död 22/9 (1804-1811)
Gift III med Anna Hansdotter
Gift IV med Katrina Bryngelsdotter
Barn i första giftet:
1) Maria född 3/4 1778 i Ormansbyn (mor i f-boken Kjerstin Eriksotter) död hfl AI:2 1804-1811 2) Nils född 27/3 1781 i Ormansbyn (mor i f-boken Kjerstin Ehrsdotter)
Barn i andra giftet: 3) Christopher Engelbrektsson född 24/6 1784 i Ärtemark (mor i f-boken Maria Jonsdotter)
4. Maria född 1788
5. Johannes född 1791
6. Caisa född 3/5 1793. Gm Brynte Svensson i Ormansbyn (mor i f-boken Maria Arvidsdotter) 7. Johannes född 1/2 1796 i Ormansbyn (mor i f-boken Maria Arvidsdotter)
Barn i tredje giftet:
8. Andreas född 16/11 1800 i Ärtemark (mor i hfl Anna Hansdtr)
Barn i fjärde giftet:
9. Brynte född 5/5 1812 i Ormansbyn (mor i f-boken Katrina Bryngelsdotter) 10. Cajsa född 12/10 1813 i Ormansbyn (mor i f-boken Katharina Bryngelsdotter) 11. Henrik född 9/3 1824 i Ormansbyn (mor i f-boken Katrina Bryngelsdotter)
Engelbrekt Christoffersson
Ärtemark (P) AI:1 (1785-1804) Bild 163 / sid 159 (Familjen i Ormansbyn gm Maria Arvidsdtr)
Ärtemark (P) AI:2 (1804-1811) Bild 130 / sid 126 (som ovan, hustrun Maria Arvidsdtr död)
Ärtemark (P) AI:3 (1810-1815) Bild 128 / sid 122 (som ovan, ny fru Katrina Jansdotter)
Ärtemark (P) AI:11 (1851-1855) Bild 360 / sid 349 (Brynte gift tvåbarnsfar i Rönningen)
Ärtemark (P) AI:12 (1856-1860) Bild 358 / sid 351 (Brynte gift fyrbarnsfar i Löfverud)
Därefter skriver prästen fel födelsedatum på Brynte (2/9 1822) varför han inte hittades i databasen.
Familjen:
Brynte Kristofersson född 2/9 1822 i Ärtemark - död 27/6 1892 i Ärtemark
Gift med:
Anna Stina Karlsdotter född 8/4 1825 i Ärtemark - död 9/11 1912 i Ärtemark
Dotter till Carl Nilsson född 20/9 1794 i Tisselskog ohh
Cajsa Andersdotter född 10/4 1803 i Ärtemark
Familjen bodde i Ormansbyn där Brynte först skrivs som ägare och sedan som inhyses.
Prästen skriver om Brynte:
Sökt handelsrättighet 16/1 1868 enligt 1869 års saköreslängd ådömd böter 18 R? 33 1/2 öre vid Hösttinget.
Efter makens död skrevs änkan hos sonen August.
August skrivs då som ägare till 1/16 Ormansbyn och att han "äfven köpt enkans 31/480 och äger hela egendomen." Han dör emellertid av lunginflammation 1894.
Änkan/modern bor senare hos sonen Karl Bryntesson (först hemmansägae och sedan inhyses) i Hagen, Södra Herrenäs där hon för 9/11 1912. Där bor även dottern/systern Kristina en tid.
Karl har kommit hem från Amerika utan hinderslöshetsbetyg, skriver prästen. Han flyttar till Flatan 97, 1920.
Barn:
Martin Bryntesson född 10/6 1853 i Ärtemark - död 3/7 1938 i Kvarnviken, Ärtemark
Erland Bryntesson född 13/2 1855 i Ärtemark - död 18/7 1929 i Sillingbyn, Långserud, Värmland
Karl Bryntesson född 29/1 1857 i Ärtemark - död 16/9 1923 i Flatan, Ärtemark. Ogift man.
August Bryntesson född 25/8 1859 i Ärtemark - död där 5/7 1894 lunginfl 34 år 10 mån 10 dag.
Kristina Bryntesson född 20/5 1863 i Ärtemark - gift 2/5 1901 - död 21/9 1923 i Herrenäs Södra Ögården, Ärtemark.
Göran Bryntesson född 17/10 1868 i Ärtemark - gift 12/10 1904 - död 13/5 1951 i Sidan Norra, Ärtemark
Johan Bryntesson född 13/8 1871 i Ärtemark - änkl 15/2 1934 - död 17/12 1959 i Svaneholm, Svanskog, Värmland
Amerikafarare:
Martin Bryntessonfödd 10/6 1853 i Ärtemark
Husförhörslängden:
1) Amerika 14/4 1871
2) Amerika 1876
3) Amerika 3/4 1887
Emigranten Populär: 0
Emi bas:
Utvandrad 14/4 1871 från Ormansbyn till Nordamerika. Ogift.
Sverige, förteckning över emigranter (Ancestry)
1) Avfärd 3/4 1887 Älvsborg. Ankomst Amerika
2) Avfärd 14/4 1871 Älvsborg. Ankomst Amerika
3) Avfärd 10/4 1865 Älvsborg. Ankomst Norge
Erland Bryntessonfödd 13/2 1855 i Ärtemark
Husförhörslängden:
1) Amerika 9/4 1872
2) Amerika 1876
Emigranten Populär:
1)Erland var 18 år första gången han reste till Amerika 3/5 1872. Utresehamn Göteborg
och destination Marquette. Ingen medåkande.
2) Han reste även 6/5 1896 med destination New York. Han var då 41 år, gift hemmansägare i
Kvarnviken Norra. Han reste ensam från Göteborg med destination Nordamerika.
Emi bas:
1) Utvandrad 9/4 1872 från Ormansbyn till Nordamerika
2) Utvandrad 19/4 1896 från Kvarnviken Norra i Ärtemark till Nordamerika
Sverige, förteckning över emigranter (Ancestry)
1) Avfärd 9/4 1872 Älvsborg. Ankomst Amerika
Avfärd 3/5 1872. Ankomst Hull, England.
2) Avfärd 19/4 1896 Älvsborg. Ankomst Amerika
Göteborg passagerarlistor:
1) Avfärd 3/5 1872 Göteborg. Ankomst Hull, England
New York passagerarlistor:
1) Erland, 41. Avfärd Liverpool, England. ankomst 16/5 1896 New York med fartyget
Campania.
Karl Bryntessonfödd 29/1 1857 i Ärtemark
(Amerika 7/4 1886) (Amerika 20/1 1893)
Emigranten Populär:
1)Karl reste från Göteborg 3/5 1886 utan medåkande med destination Champion.
Emi bas:
1) Utvandrad 7/4 1886 från Ormansbyn till Nordamerika
New York passagerarlistor:
Avresehamn Stettin, Germany. Destination: Michigan. Ankomst 21 maj 1886 New York med
fartyget Martha Washinton.
August Bryntesson född 25/8 1859 i Ärtemark
Husförhörslängden:
1) Amerika 15/3 1880)
2) (Amerika 1883)
3) (Amerika 10/4 1885)
4) (Amerika 14/7 1889)
5) (Amerika 16 eller 17/4 1893 m frun o äldste sonen)
Emigranten Populär:
1) August var 26 år gammal. Han reste ensam från Göteborg 1/5 1885 med destination
Ishpeming.
2) 1886 anges han vara född 1865/1866 och vara endast 20 år gammal. Han reste ensam från
Göteborg med destination Ishpeming.
Emi bas:
1) Utvandrad 14/3 1880 från Ormansbyn till Nordamerika.
2) Utvandrad 10/4 1884 från Ormansbyn till Nordamerika
3) Utvandrad 9/4 1887 från Ormansbyn till Nordamerika.
Göran Bryntessonfödd 17/10 1868 i Ärtemark
(Amerika 7/4 1886) (N Amerika 14/2 1904)
Emigranten Populär: Göran reste ensam 18 år gammal från Göteborg den 3/5 1886 med
destination New York.
Emi bas:
1) Utvandrad 7/4 1886 från Ormansbyn till Nordamerika
Johan Bryntessonfödd 13/8 1871 i Ärtemark
Husförhörslängden:
1) Amerika 22/10 1886
2) Amerika med familjen 11/9 1917
Emigranten Populär:
1) John reste ensam 36 år gammal från Göteborg den 24/8 1906 med destination Duluth, MN
2) John reste 47 år gammal från Svanskog och Göteborg den 3/7 1919 med destination New
York. Han hade resesällskap.
3) John reste 53 år gammal från Svanskog och Göteborg den 28/8 1924 med destination New
York. Han hade resesällskap.
Emi bas:
1) Utvandrad 22/10 1886 från Ormansbyn till Nordamerika
Erland och John Bryntesson med familj anländer till Castle Garden och Ellis Island i New York.
Deras familjer:
Martin Bryntesson född 10/6 1853 i Ärtemark - död 3/7 1938 i Kvarnviken, Ärtemark
Gift med:
Sofia Johannesdotter född 30/12 1859 i Ärtemark - död 20/1 1934
Dotter till ägaren i Ormansbyn Johannes Olsson född 18/4 1824 i Torrskog ohh
Anna Katrina Jonasdotter född 9/8 1832 i Ärtemark vars bror Gustaf utvandrade till Amerika 1883.
Martin blir 1889 ägare i Espenäs i Ärtemark.
Barn:
Adolf född 23/6 1883 i Ärtemark
Hilma född 14/7 1884 i Ärtemark
Selma född 3/6 1886 i Ärtemark
Hulda född 1/7 1890 i Ärtemark
Erland Bryntesson född 13/2 1853 i Ärtemark - död 18/7 1929 i Sillingbyn, Långserud, Värmland
Gift med:
Kristina Johannesdotter född 28/7 1861 i Ärtemark - död 28/3 1922
Dotter till ägaren i Ormansbyn Johannes Nilsson född 15/9 1825 i Ärtemark ohh
Karolinta Petersdotter född 28/10 1849 i Ärtemark
Barn:
Adolf född 23/6 1883 i Ärtemark
Hilma född 14/7 1884 i Ärtemark
Selma född 3/6 1886 i Ärtemark
August Bryntesson född 25/8 1859 i Ärtemark - död 5/7 1894 lunginflammation 34 år 10 mån 10 dag.
Gift 4/10 1890 med
(äktenskapslysning 22/8 1890. Frånvarande vid 1890 års inskrivning):
Emilia Augustsdotter född 6/1 1866 i Ärtemark
Efter faderns död skrevs änkan/modern hos sonen August.
August skrevs då som ägare till 1/16 Ormansbyn och att han "äfven köpt enkans 31/480 och äger hela egendomen."
August utvandrar till Amerika 16 eller 17/4 1893 med frun och äldste sonen. Därefter föds yngste sonen i Ärtemark15/12 1893 sedan de kommit hem igen.
Barn:
Hilmer född 26/1 1891 i Ärtemark
Hildor född 15/12 1893 i Ärtemark
Karl Bryntesson
Änkan/modern bor senare hos sonen Karl Bryntesson är frikallad från det militära 1894 (först hemmansägae och sedan inhyses) i Hagen, Södra Herrenäs där hon för 9/11 1912. Där bor även dottern/systern Kristina en tid.
Karl har kommit hem från Amerika utan hinderslöshetsbetyg, skriver prästen.
Han flyttar till Flatan 97, 1920.
död 16/9 1923 i Flatan, Ärtemark. Ogift man.
Kristina Bryntesdotter född 20/5 1863 i Ärtemark
Gift 22/3 1901 (flytt 2/5 1901) med:
Otto Bryntesson född 3/9 1867 i Ärtemark (hem äg)
Son till änkan Lena Petersdotter född 19/3 1825 i Ärtemark
Otto Bryntesson (Amerika 1895) hade inte heller något intyg om hinderslöshet från Amerika.
Familjen bodde i Södra Ögården, Herrenäs Södra
Barn:
Anna Helena född 22/11 1902 i Ärtemark
Johan Lennart född 22/11 1902 i Ärtemark
Karl Arto född 10/6 1907 i Ärtemark
Göran Bryntesson född 17/10 1868 i Ärtemark - död 1/5 1951 i Sidan Norra, Ärtemark
Gift 12/10 1904 med:
Alma Josefina Eriksson född 18/4 1884 i Ärtemark - död 14/10 1983 i N Sidan, Bengtsfors, Ärtemark
Hon kom närmast från Gäldsbyn 169.
Intet om äktenskapsledighet o frejd mellan 7/4 1886 - 14/2 1904. Hinderslösheten styrkt enligt Kap 15 paragrafen: 19 i Kyrkolagen.
Göran reste till Nord Amerika bara några veckor efter vigseln.
Familjen bodde i Sidan Norra, Ärtemark. Ägare: John Bryntesson i San Francisco
Senare Göran hemmansägare No 6 Torpet, Sidan Norra (hushåll 398)
Barn:
Johan Birger född 31/10 1904 i Ärtemark
Erik Verner född 29/4 1906 i Ärtemark
Axel Evert född 27/10 1907 i Ärtemark (maskinist o jordbruksarb)
Birgit Viola född 7/1 1910 i Ärtemark
Dagny Viktoria född 7/9 1911 i Ärtemark
Mårten Georg född 9/8 1914 i Ärtemark
Edit Alise född 20/8 1918 i Ärtemark
Karl Allan född 12/4 1921 i Ärtemark
Alma Inga Maj född 10/12 1925 i Ärtemark
Guldkungen!
Bruksägare
Johan Bryntesson född 13/8 1871 i Ärtemark
Gift 2/5 1900 i San Francisco med:
Emma (Emilia) Forsberg född 8/2 1873 i Västra S. Ryr - död 15/2 1934 i Svanskog
Brynteson anlade en fruktplantage i Campbell söder om San Francisco och en hästranch i Turlock, Kalifornien. Många donationer gjordes i både Sverige och USA. Bland annat byggdes Svenska Sjömanskyrkan i San Francisco upp.
Väl tillbaka i Sverige köpe han 1907 Svaneholms bruk och herrgård.
Familjen reste till Amerika 11/9 1917 och flyttade 5/11 1917 från Göteborg till Svaneholm, Svanskog i Värmland
Barn:
Ruth Emilia född 8/2 1901 i San Francisco
John Kermit född 23/8 1902 i Campbell
Lilly Albertina född 8/2 1904 i San Francisco
Lucil Virginia född 6/11 1906 i Göteborgs domkyrkoförsamling
Myrtle Ingalill född 22/4 1910 i Örgryte (gift 19/10 1932 m Charles Einar Engelbrektsson)
John reste 16 år gammal till USA där han främst arbetade vid järnvägen, i gruvor och i skogen. År 1898 åkte han med båt från San Francisco till Alaska för att vaska guld. Han blev bekan med en svens och en norrman. Tillsammans blev de "The three Lucky Swedes". I en lånad båt åkte de vidare till Anvil Creek där de småningom anlade staden Nome. Ett berg i närheten heter fotfarande Mount Brynteson.
De tre startade "Pioneer Mining Company
Den 12 augusti 1898 gjorde Brynteson ett stort guldfynd. Det sägs att han under sina år i Alaska fick ihop runt 600 miljoner dollar. Många dalslänningar arbetade i Nome.
GULDKUNGEN
Musikalen om torparpojken från Dalsland som hittade guld för miljoner i Alaska.
Premiär 1996.
Musik - Sven Idar Sångtexter och översättning (många sånger på youtube)
Bengt Haslum Produktion -
Lucky Swedes AB
Producent - Gunnel Eklund
Huvudrollsinnehavare: Sven Törnell, Miah Persson, Fillie Lyckow
Sångare i ”Bättre opp är ’tralala’”: Helena Olsson.
Kyrkoböckerna (Brynte Kristofferssons och hans barns familjer):
Per Jacobsson Stenman eller Sten född 28/11 1806 i Utterbyn - död 16/7 1841
Jag hittar honom inte i dödboken vilket kan tyda på att han dog utsocknes i tjänsten.
Gift med:
Karin Andersdotter född 1803 i Önnerud
Barn:
Nils född 13/12 1829 i Önnerud
Perfödd 1832 i Önnerud - död 10/11 1838 i Fryksände
Erik född 16/4 1835 i Önnerud
Maret född 21/2 1837 i Önnerud - död 5/12 1849 i Fryksände
Per Persson född 14/3 1840 i Önnerud (ladugårdskarl)
Lysning till äktenskap för soldatänkan 25/11 1860 med änkemannen Olof Månsson född 1802 i Ånneby. Hon gifter sig annandag jul 26/12 1860 och flyttar till maken i Westanvik. Hon har sonen Per med i boet och nye maken har två barn. Per finner för gott att flytta till Borgsjö i Västra Norrland 1861.
Fryksände (S) AI:18b (1835-1839) Bild 6 / sid 314 (familjen i Stensgård, maken soldaten lever) Fryksände (S) AI:19b (1840-1845) Bild 7 / sid 329 (Soldat Sten död 16/7 1841 i Fryksände) Fryksände (S) AI:20a (1845-1851) Bild 448 / sid 443 (Inhyses änkan med fyra barn i Stensgård) Fryksände (S) AI:21 (1851-1855) Bild 399 / sid 381 (Soldatänkan med sönerna Eric och Per i Skalltorp) Fryksände (S) AI:23 (1856-1860) Bild 480 / sid 455 (Soldatänkan o sonen Per i Stensgård)
Fryksände (S) AI:25 (1861-1865) Bild 481 / sid 471 (mor o son Per i Stensgård, till Westanvik 1861) Fryksände (S) AI:26 (1861-1865) Bild 79 / sid 611 (mor gifter om sig, Per flyttar till Borgsjö)
blivande hustrun Ingrid Christina Olsdotters familj
Inhyses / Backstuguhjonet
Olof Olofsson född 1801 - död som fattighjon 19/3 1888 i Borgsjö
Gift 1828 med:
Catharina Andersdotter född 1805 - död 21/2 1864 i Borgsjö
Barn:
1. Anders född 7/10 1830 ("datum korrigerat enl Torps socken")
2. Brita Lisa född i november 1833
3. Ingrid Christina Olsdotter född 3/3 1837 (på arbete som piga i Borgsjöbyn, hfl 1844-1852)
Hennes oäkta barn:
Brita Cajsa född 20/6 1858 Oäkta.
Chathrina Olivia född 4/1 1861 Oäkta.
4. Anna Lisa Olsdotter född 6/3 1842
Hennes oäkta barn:
Lars Olof född 1864 - död 1/6 1865 i Borgsjö
5. Malin eller Amalia Olsdotter född 5/9 1846
Hennes oäkta barn:
Olof Magnus Andersson född 2/7 1865
I hushållet dessutom:
Mågen Båtsmannen Pehr Bäckman född 14/3 1840 som 1862 gifte sig med Ingrid Christina född 1837. Här står att han kom från Fryksände 16/2 1861. Det bör rimligen vara då han blev båtsman, att han skaffade sig den någorlunda trygga försörjningen inför äktenskapet 1862.
Pehr Bäckman bör alltså ha varit båtsman just i Wester-Ede eller Östernäset No 1 tills familjen flyttade till Borgsjöbyn, dvs året innan och kanske de första åren av äktenskapet. När det sker framgår inte av husförhörslängden. Vi vet bara att de blev kvar i Borgsjöbyn till 1868. Siffran 62 som man blir lurad av är vigselåret.
Rättelse:
Per Bäckman står som inflyttad nr 10 år 1862 i Borgsjö inflyttningslängd. Mycket märkligt men så är det.
Borgsjö (Y) AI:1 (1844-1852) Bild 153 / sid 144 (Öster Näset. Ingrid Christina piga i Borgsjöbyn)
Borgsjö (Y) AI:2 (1853-1861) Bild 366 / sid 342 (Östernäset. Båtsman Per Bäckman i fam redan här)
Borgsjö (Y) AI:3a (1862-1870) Bild 212 / sid 200 (familjen i Wester-Ede el Östernäset No 1)
Borgsjö (Y) AI:4b (1871-1879) Bild 61 / sid 399 (Olof Olofsson ensam o inhyses i Östernäset)
Ingrid Christina Olsdotter född 1/3 1837 - död 1/8 1884 i Borgsjö
Hennes familj: Se ovan.
Hennes barn före äktenskapet:
Brita Cajsa född 20/6 1858 Oäkta. Senare står: "Deras oäkta" resp "Deras barn" - död 20/2 1946 i Borgsjö (änka 3/3 1939)
Chathrina Olivia född 4/1 1861 Oäkta. Senare står "Deras oäkta" Gift 25/6 1880 och får minst två barn. Flyttar till Torp 20/11 1886. Ej i dödboken.
Bådas barn inom äktenskapet:
Inga Maria född på julafton 24/12 1863 - död 21/12 1880. Ingen orsak angiven. 17 år 11 m 27 d
Per Olof född 15/8 1866 - död 7/11 1866. Ingen orsak angiven. 2 mån 23 dagar.
Märta Johanna född 29/9 1867 - död 15/2 1881. Ingen orsak angiven. 13 år 4 mån 16 dagar
Kristina Selina född 8/12 1870 - död 22/6 1883 av tyfoidfeber. 12 år 6 mån 14 dagar
Per Olof född 13/12 1873 - död 29/5 1883 av tyfoidfeber o slag. 9 år 5 mån 16 dagar.
Nils Gustaf född 24/1 1877 - död 10/7 1893 (ej i dödboken)
Andreas född 24/10 1879 - död 21/11 1879 i Borgsjö. 28 dagar gammal. Ingen orsak angiven.
Anna Matilda född 15/10 1880 - död 11/6 1883 av tyfoidfeber, nervfeber. 2 år 7 mån 27 dagar
Att barnen kallas oäkta i husförhörslängderna beror enbart på att modern var ogift när de föddes.
I detta fall kallar makarna de oäkta barnen för sina. Det står helt klart av husförhörslängderna att båtsmannen Per Bäckman bodde hos sin blivande hustrus familj från 1861.
Hur de träffades får vi nog aldrig veta.
Ingrid Christina Olsdotter föder tio barn innan hon dör 47 år gammal. De två äldsta flickorna - de oäkta - flyttar, gifter sig och får egna barn. Inget av de andra åtta syskonen överlever barndomen. Sedan hustrun Ingrid Christina dött 1884 tycks något gå snett för den gamle soldaten Bäckman. Då har barnen dött ett efter ett. Sjuårige sonen Nils Gustaf är den ende som finns kvar.
Per Bäckman skaffar en hushållerska (Kristina Hammarström född 30/11 1850 i Ofvanåker) som flyttar in på självaste nyårsafton 1885. Det lyser för paret 1887 men bröllopet verkar frysa inne. Per tar sonen Nils Gustaf och flyttar till Ljusdal utan att ordna med prästbetyg och till slut blir de avförda ur folkbokföringen. Den enda notering som flyter in är att Nils Gustaf har dött 16 år 5 månader och 16 dagar gammal. Han är inte införd i Borgsjös dödbok. Kanske dog han i Ljusdal. Ingen vet. Han finns med i Sveriges dödbok men utan adressuppgift. Fadern, Per Bäckman, finns inte med alls.
Så oerhört tragiskt.
Kyrkoböckerna
Borgsjö (Y) AI:3a (1862-1870) Bild 212 / sid 200
Mågen Båtsmannen Pehr Bäckman född 14/3 1840 i Fryksände. Inflyttad från Fryksände 16/2 1861. Han är oklandrad och och gifter sig 1862.
Hans lilla familj flyttar småningom till Borgsjön men när det sker framgår inte. Det sker någon gång mellan 1862 och 1868 och då är han inte längre båtsman.
Borgsjö (Y) AI:3b (1862-1870) Bild 163 / sid 415
(familjen i Borgsjöbyn. De kom dit 1862 från Fryksände. Flyttar 1868 till Ensilre)
Borgsjö (Y) AI:3a (1862-1870) Bild 148 / sid 136a
(familjen i Ensilre. kom från Borgsjöbyn 1868, flyttar till Wester-Ede 1869)
Borgsjö (Y) AI:3a (1862-1870) Bild 205 / sid 193
(familjen i Wester-Ede. Flyttade hit från Ensilre 1869 och blir kvar)
Borgsjö (Y) AI:4a (1871-1879) Bild 263 / sid 251 (familjen i Westerede. Allt verkar ok)
Borgsjö (Y) AI:5b (1880-1890) Bild 76 / sid 313 (första frun o fem barn dör i Westerede)
Hanebo (X) AI:21b (1886-1890) Bild 247 / sid 242
(fam på Särskilda förteckningen öfver personer som blifvit från Förhörsboken afförda. Per kallas skomakare och fd båtsman. inflyttad till Hanebo 18/10 1888. Vistas i Ljusdal. Den tilltänkta andra hustrun vistas i Söderhamn med arbetsbetyg 22/11 1888 och flytt 28/1 1889. Per står som änkling 19/8 1884 så det blev kanske inget andra gifte. Sonen Nils Gustaf åtföljer fadern, skriver prästen. )
Hanebo (X) AI:23b (1891-1895) Bild 248 / sid 245
"Andra hustrun" har flyttat till Söderhamn.
Per och sonen Nils Gustaf vistas i Ljusdal.
Nils Gustaf har fått någon slags attest 4/4 1891 men dör 10/7 1893 möjligen i Ljusdal
Hanebo (X) AIIa:4 (1902-1909) Bild 3380 / sid 1 (Per och Nils Gustaf är registrerade som obefintliga)
Släktforskar och är just nu i Folkärna socken i södra Dalarna. När jag hittade min släkt fastnade ögonen på grannen som var mågen Per Adrian Thybeck f. 1828 i Vallentuna och hans 12 år yngre hustru + 2 barn. Han var duktig på Christendom och Välfrejdad. Vad jag kan se finns ingen Thybeck kvar i Vallentuna.
Thybeck är ju ett spännande namn så vem var Per Adrian Thybeck? Födelsenotisen:
Per Adrian född 27/1 och döpt 29/1 1828 i Vallentuna
Föräldrar:
Rättaren vid Lindsberg Per Thybeck ohh Stina Cajsa Ersdotter kyrktagen 28/2
Familjen
Rättaren Per Thybeck född 1/7 1796 i Hammarby i Södermanland
Hustrun Stina Cajsa Ersdotter född 25/9 1793 i Sundby, Södermanland
Dotter till Kyrko... Eric Nilsson född 2/11 1760 i Jäder ohh Brita Larsdotter född 7/10 1765 i Sundby
Barn:
Anna Brita född 31/3 1819 i Hammarby (ej i födelseboken) gift Lundqvist
Ulrica Mathilda född 7/2 1826 i Vallentuna
Per Adrian född 27/1 1828 i Vallentuna
Per Thybeck med fru och äldsta dottern flyttade till Vallentuna från Sundby 1824 i och med att han blev rättare hos Majoren och Friherren Nils Brauner född 5/4 1763 och dess son Liutnanten Baron Johan ... Brauner född 16/10 1799 på Lingsberg. Makarna Thybeck är ärliga, skriver prästen.
Per Thybeck blev sedan rättare hos arrendatorn på Lindö, herr Majoren och Riddaren af Kungl Sv Ord Carl von Heijne född 15/11 1772 i Teda ohh Sophia von Heijne född Kollberg 6/10 1788 i Stockholm. Paret lämnade Vallentuna och flyttade till Täby 1829.
Familjen Thybeck är inskriven i samma bostad som:
Demoiselle Margreta Sophia Brusch född 7/8 1793 i Stockholm flyttade till Vallentuna från Stockholm 1826 och härifrån 1827. Hon var ogift och ärlig, skriver prästen.
Familjen Thybeck flyttade vidare till Färnetuna 3/6 1829. De bodde alltså bara fem år i Vallentuna.
Familjen Pehr Thybeck:
Sundby (D) AI:5 (1819-1824) Bild 79 / sid 75 (familjen hos svärföräldrarna i Sundby)
Vallentuna (AB) AI:11b (1821-1825) Bild 330 / sid 27 (familjen i Lingsberg, Per rättare)
Vallentuna (AB) AI:12a (1826-1830) Bild 950 / sid 83 (familjen i Lindö, Per rättare)
Torparen Anders Andersson (mm mm f) född 30/3 1799 i Thoresund, Södermanlands län - död 24/3 1870 i fattighuset, Bro Anders Andersson var son till bonden i Wånga Anders Ersson (mm mm ff) född 2/10 1768 och hans hustru Catharina Ersdotter (mm mm fm) född 15/4 1773. De hade minst barnen Stina född 1798 - död 1799, Anders (mm mm f) född 1799 och sonen Johannes född 1801.
Torparen Anders Andersson (mm mm f) född 30/3 1799 (ovan) var gift med:
Toresund (D) AI:6 (1786-1799) Bild 179 / sid 173
Cathrina Charlotta Broström(mm mm m) född 20/5 1799 i Thoresund - död 15/6 1868 i Bro, Uppsala län (enligt Geni på Högby Finsta Rote. Hon hette egentligen Catharina Lotta.
Cathrina Charlotta Broström var dotter till arrendatorn i Sallösa Hendrich Broström (mm mm mf) född 23/2 1763 i Taxinge (enl Geni) - död 15/4 1837 i Toresund och hans hustru Anna Andersdotter (mm mm mm) född 1765 (enligt Geni 10/12 1764 i Toresund).
Henrik Broström och Anna Andersdotter hade minst barnen: Maria Christina född 22/9 1786, Anders född 30/4 1788, Henric född 21/10 1795 och Catharina Lotta (mm mm m) född 10/5 1799 i Toresund (ännu ej införd i husförhörslängden ovan. Familjen flyttade 1796 från Sallösa till Harby.
(till Cathrina Charlotta Broström och Anders Andersson)
(Där uppgift om död saknas har barnen helt enkelt inte kunnat återfinnas)
August född 7/1 1820 i Toresund (statkarl enligt Geni. Gift med Brita Stina Persdotter. Minst fyra barn. Hustrun dog i Norrtälje 3/12 1914.) August kan därför vara identisk med den gifte August Andersson född 15/7 1820 i Toresund som den 12/5 1873 dör i Norrtälje utan närmare adress)
Gustaf född 1/2 1822 i Toresund - död späd
Johan född 25/4 1823 i Toresund
Sophia Carolina Andersdotter född 2/9 1826 i Strängnäs. (Dog enligt Geni av äggvita den 10/9 1884 på Gerstaberg, Ytterjärna. Hon hade minst två barn)
Anna Lotta (mm mm) född 17/2 1829 i Gåsinge (egentligen 16/2) Se nedan.
Anders Fredrik född 1/10 1833
Maria Wilhelmina född 9/2 1836 - död 28/2 1836 i Botkyrka
Maria Ulrica född 26/4 1837 i Botkyrka - död 25/6 1869 i Lossa. Diagnos: Myclity (?). "Före detta piga från fattighuset". Hon var skriven på socknen vilket betyder att hon saknade fast adress. Hon blev 32 år 2 månader och 29 dagar gammal.
Anna Stina född 10/10 1840 i Grödinge (till Brännkyrka 1843) (tycks försvinna)
Låssa (AB, C) FI:1 (1861-1894) Bild 17 (Maria Ulrica död)
Bro (AB, C) AI:12 (1856-1860) Bild 131 / sid 125 (Norrnäs i Önsta Bro)
Bro (AB, C) AI:13 (1861-1865) Bild 202 / sid 197 (Norrnäs fosterbarn Emma Mathilda 25/3 1851)
______________________________________________
Anna Charlotta Andersdotter (mm mm)
Anna Charlotta Andersdotter född 17/2 1829 i Gåsinge, Västmanl - död 7/11 1906 i Teda, Uppsala
Egentligen Anna Lotta Andersdotter född 16/2 1829 i Gåsinge.
Dotter till brukaren i Skåttvång Anders Andersson och Cathrina Charlotta Broström i Hedberga.
Änka 2/9 1881.
Död 7/11 1906 i Teda, Uppsala län
Hon var vid sin död folkbokförd i Granlund, Teda, Uppsala län.
Anna Charlotta Andersdotter tycks ha arbetat som någon sorts piga eller servitris när hon började föda oäkta barn. När hon föder sitt första barn kallas hon uppasserskan i Gran och när dotten Ida Lovisa kommer till världen skrivs hon som Anna Charlotta Andersdotter i Buggsta gästgifvargård.
Kungsåra kyrka
Så vad fanns i Bjuggsta No 1 där hon i hfl 1857-1866 är inskriven med sonen Anders Gustaf Wilhelm och Ida Lovisa?
Ägare av Bjuggsta No 1 var Johan Eric Danielsson med hustru och barn. En annan ägare var förre kyrkvärden tillika rusthållaren Ernst Wilhelm Carlsson med fru och styvson.
I övrigt var det pigor och drängar samt änkor och änklingar satta på undantag. Där fanns sockenskräddaren Carl Eric Johansson med fru och Grenadieren No 1 Carl Eric Carlsson Ljung med familj.
Gästgiveriet i Bjuggsta No 1, Kungsåra
Och där fanns verkligen ett gästgiveri med två gästgivare:
1. Per Olof Andersson (född 1819) med familj. Inflyttad 1849 från Västerås. 2. Adolf Leonard Lönnberg (född 1821) med familj. Inflyttad 1857 från Ytter Gran (titeln i senare hfl).
Det är tydligt att gästgiveriet sysselsatte många.
Drängar var det särskilt gott om, Några utmärkte sig och fick en anteckning i husförhörslängden.
Som till exempel drängen Anders Rask (född 1812) som var före detta artillerist (soldat vid artilleriet) och nu hade blivit änkling.
En annan dräng var Johan Fredric Lundberg (född 1831) som 1859 blivit straffad för hugg och slag samt fylleri å husbonden med 18 dygn på vatten och bröd samt offentlig avbön. Han fick i alla fall gifta sig och bo kvar. Hustrun hade en oäkta unge med sig i boet och snart blev det flera små i stugan.
Drängen Lars August Lindblad (född 1840) hade flyttat till Hubbo och Carl Eric Forsblom (född 1835) hade tagit nattvarden. Hållkarlen Carl August Löfgren och drängen Carl Ludvig Larsson (född 1834) hade gift sig med varsin piga medan drängen Nils Peter Engström (född 1833) hade låtit såsom sin hustru kyrkotaga pigan Eva Lovisa Olsdotter sedan hon fött deras oäkta barn och behövde renas.
Drängen Carl Gustaf Andersson (född 1838) som flyttat in från Enköping visade sig sakna prästbetyg - som måste visas upp för prästen vid varje flytt - vilket förde med sig att prästen inte kunde ge honom intyg om hinderslöshet. Det innebar att han inte kunde gifta sig. Senare fick han ett betyg som 1864 utlystes till Stockholm varpå han 1866 flyttade till Västerås.
Under rubriken Lönnbergs pigor är Anna Charlotta Andersdotter (mm mm) inskriven med sina två oäkta barn. Hon var alltså anställd av den ene gästgivaren. Hon har just fött sin oäkta dotter Ida Lovisa. Prästen skriver att hon 16/10 1858 läser hjälpligt och är Carl Lundfeldts (mm mf) fästeqvinna.
Carl Lundfeldt är inskriven som dräng i Bjuggesta No 2 och ännu inte sockenskräddare.
Lönnberg hade totalt åtta pigor varav en kallas uppasserska, två har oäkta barn och en tredje (som haft ett oäkta barn) har gift sig.
Anna Charlotta (mm mm) hade alltså fått ett äktenskapslöfte av den blivande sockenskräddaren Carl Lundstedt (mm mf) som är far till hennes fjärde (?) barn. Hon till och med kyrkotogs som hans hustru. Det hela gick överstyr och de erhöll skiljobref den 20/3 1862. Kanske för att hon redan 1860 har fött ännu ett oäkta barn till världen som inte var hans.
Anna Charlotta hamnar på samhällets skuggsida och Carl Lundstedt tar hand om sin dotter Ida Lovisa. Gissningsvis för att ge henne en bättre uppväxt. Han dör emellertid när flickan är tolv år. Hon får ingenting ärva och det finns ingenting säkrat för hennes framtid. Hon återförenas med sin mor och sina två oäkta halvsyskon bland fattighjonen i Kungsåra.
Anna Charlotta läser hjälpligt katechesen utantill, skriver prästen vid ett tillfälle i husförhörslängden.
Hennes fem oäkta barn:
Emma Mathilda född 25/3 1851 i Låssa, Uppsala län (oäkta flickebarn som vistas hos föräldrarna i Bro) Emma Mathilda Karlsdotter gift Milberg - Änka 27/12 1895. Död 23/1 1940 i Önsta, Bro.
Johan Victor född 18/3 1853 i Håtuna (lämnas bort som fosterbarn till soldat nr 7 Pehr Larsson Öhr ohh Greta Lisa Jansdotter i Bro. Därefter försvinner han men återfinns i moderns bouppteckning som Carl Johan Viktor Marqvart född 1852 i Håtuna. Se nedan.
Anders Gustaf Wilhelm född 18/9 1856 i Yttergran (oäkta) (Modern kallas uppasserskan på Gran i Långskär)
Ida Lovisa (mm m) född 25/7 1858 i Kungsåra (oäkta men fadern angiven) (Modern vid Bjuggsta gästgifvargård)
Josephina Wilhelmina född 22/8 1860 i Kungsåra (oäkta) född Andersson gift Eriksson, änka 6/9 1919. Död 8/3 1938 i Enköping.
Uppsala läns södra domsagas häradsrätt (C) FII:2 (1906-1908) Bild 4130 / sid 45
Anna Charlotta Andersson gifter sig till sist den 2/4 1877 med statdrängen Gustaf Andersson född 16/10 1820 i Irsta. Hon är då 48 år gammal och jag kan inte se att några barn kommer till i äktenskapet. Maken dör dessutom den 2/9 1881 och Anna Charlotta kan titulera sig änka vilket då för tiden ingav respekt.
I bouppteckningen dyker två nya namn upp när hennes fem barn antecknas. De visar sig dock vara exakt samma barn som ovan. De har bara bytt namn och födelsedatum lite grand. Olika livsöden till trots kunde de alltså samlas i och med mor Annas död.
De församlade var:
Dottern Emma Mälberg i Önsta, Bro sn
Dottern Ida Lovisa genom Johan Bergström i Ulfsta, Säby sn
Dottern Josefina Wilhelmina genom utbäraren Eriksson i Enköping
Sonen C.J. Markvard i Skogstorp, Gran socken
Sonen Gustaf V. Andersson i Öfversta Björkesta är högst sannolikt identisk med sonen Anders Gustaf Wilhelm född 1856 ovan.
Se mer om de fem oäkta barnen i nästa inlägg som du hittar här.
Till skillad från dottern Ida Lovisas pappa, sockenskräddaren, så hade modern, den måhända närmast uträknade Anna Charlotta Andersdotter en sparbanksbok med 103 kronor på kontot. Hon hade lite färre grejer än han i sin bouppteckning som slutade med en behållning på 200 kronor och 48 öre. Några skulder hade hon nämligen inte. När begravningskostnden på 50 kronor och bouppteckningsarvodet på 4 kronor var betalade fanns hela 146 kronor och 48 öre kvar för de fem barnen att dela på.
Det ska alltså jämföras med Ida Lovisas pappa sockenskräddaren Carl Lundstedts ekonomi som var så under isen att familjen blev lottlös och Ida Lovisa hänvisades att bli fattighjon, ett öde från vilket hon småninom lyckades jobba sig upp.
Bra jobbat Anna Charlotta Andersdotter!
Om Carl Lundstedt se särskilt avsnitt nedan.
Kyrkoböckerna
Anna Charlotta Andersdotter
Gåsinge (D) AI:5 (1825-1830) Bild 144 / sid 145 (i föräldrahemmet i Hedberga)
Anna Charlotta Andersson född 17/2 1829 i Gåsinge - död 7/11 1906 i Teda, Uppsala
Carl Lundfeldt född 13/3 1830 i Kungsåra - död 8/3 1868 i Kungsåra
Ida Lovisa Lundefeldt var ett av mamma Anna Charlotta Anderssons fem oäkta barn. Se ovan. Barnafadern var emellertid känd. Oklart dock om föräldrarna var gifta eller inte. Någon sorts äktenskapslöfte har emellertid givits. Prästen skriver att pigan Anna Charlotta Andersson efter dottern Ida Lovisas födelse 1858 kyrkotogs som drängen Carl Lundfeldts* hustru. De erhöll emellertid ett skiljobref den 26/3 1862 vilket var mer än sällsynt. Oklart varför. Kanske för att Anna Charlotta då fått ännu ett oäkta barn som inte var hans.
Sockenskräddaren Carl Lundfeldt* kunde därmed gifta sig med Johanna Catharina Lindberg född 1/10 1837 i Westerås som närmast kom till Kungsåra från Badelunda 1863. De bosätter sig i Kråkhvilan, Gottsta ägor och får sonen Carl August 15/2 1864 i Kungsåra. Han dör emellertid 3 månader och 2 dagar gammal den 17/11 1864. Ingen orsak angiven.
Ida Lovisa hämtas från sin mor för att i stället växa upp med sin far.
Ida Lovisas styvmor föder en lillebror Carl Johan 1865. Han dör tio år 5 månader och 20 dagar gammal den 29/2 1876 av höstsjuka och vattusot. Styvmor och är gravid med lillasyster Anna när fadern, Carl Lundfäldt, dör 8/3 1868. Han blev 37 år 11 månader och 25 dagar gammal. Tre månader senare kommer lilla Anna till världen 17/6 1868 i Kungsåra. Hon överlever barndomen.
I dödboken står att Carl Lundfäldt dog av lunginflammation på lasarettet den 9/3 1868. Familjen var då bosatt å Gottesta ägor i Kungsåra.
Vidare står i dödboken att sockenskräddaren efterlämnade hustrun Johanna Catharina Lindberg och ett barn, halvbrodern Carl Johan född 1865.
Varken där eller i bouppteckningen nämns Ida Lovisa. Inte heller nyfödda lilla Anna.
Detta trots att Sverige 1845 hade infört lika arvsrätt för flickor och pojkar.
Oäkta barn saknade arvsrätt fram till 1866 då de fick ärva modern.
Först 1970 infördes full arvsrätt för oäkta barn efter fadern.
"År 1868 den 20 mars anställdes Bouppteckning efter TorparenCarl Lundfeldt i Kråkhvilan Kungsåra som med döden aflidit den 16e innewarande månad och lämnade efter sig Enan Johanna Catharina Lindberg samt med henne en son Carl, Två år gammal: Boet uppgafs av Enkan, hvilken tillsades detsamma uppgifwa såsom det befanns vid mannens frånfälle: Förrättningen företagos som följer."
Boets ägodelar:
Silfver: 1 matsked, 2 nysilver theskedar och ett fickur
Mässing: 2 ljusplåtar och 1 par ljusstakar
Koppar: kaffekokare, kaffepanna, kokpanna, kruka och skopa
En släde, ett parkälkar och en skottkärra. Ett väggur, ett bord och två stolar. En spinnrock, en byrå
och ett brännvins chartull. En rullgardin, en korg med lock och två säckar. Och lite till...
Diverse: nämns 4 poorcelains tallrikar, två par thekoppar, 3 boutelljer och en liten spegel och lite till...
Mangångkläder: 6 skjortor, 2 par byxor, 1 överrock, 4 vantar, 2 mössor, 3 kragar och 2 lappar.
Grödan och Kreatur: utsådda grödan, 1 häst, 1 ko, 2 får och 1 lamm samt 1 bikupor.
Sängkläder: En större dyna, två långkuddar, två kortare kuddar, en madrass och två täcken,
Boets behållning uppgick till 311 riksdaler
Men boets skulder uppgick till 375:49:
Nämndeman L Bergström begärde 186:55 och Frans Bergström begärde betalt för arrendet med
113:66 enligt räkning. I övrigt skulle följande skulder betalas:
Drängen Andersson å son (5:00), Handelsman Björström (20:56), Inspektor Palm (7:00), Skomakare Johansson (7:00), Handelsman Ringdahl (4:00), W Karlsson i Bjuggsta (4:50), Dräng Albert Andersson (2:67), Begrafningskostnder till Bergström (6:80), Holmlind på Bjuggesta ägor (0:75) och Pettersson Mellangift på Hästar (17:00).
"Således är tillgångarne under skulderna till belopp av 63 Riksdaler och 84 öre."
Det kan rimligen bara betyda att änkan och barnen fick gå från hus och hem.
Några år senare föder styvmor Johanna Catharina Lindberg g Lundfeldt en oäkta dotter utom äktenskapet.
Sockenskräddaren
Carl Lundfäldt* född 13/3 1830 i Kungsåra - död 8/3 1868 i Kungsåra
Son till sockenskräddaren Carl Anders Lundfeldt och hans hustru Stina Jansdotter på Kungsby ägor i Kungsåra. Se nedan.
Gift 1863 med:
Johanna Catharina Lindberg född 1/10 1837 i Westerås (från Badelunda 1863)
Hans dotter:
Ida Lovisa (mm m) född 25/7 1858 i Kungsåra (från fol 181 1864) (fol 74 1866)
Gemensamma barn:
Carl August född 15/2 1864 i Kungsåra - död 17/11 1864 i Kungsåra Carl Johan född 10/9 1865 i Kungsåra - död av höstsjuka o vattusot 29/2 1876 i Kungsåra Anna född 17/6 1868 i Kungsåra
Hustruns oäkta dotter
Albertina Carolina född 25/4 1875 i Kungsåra
k
Två år senare, 1870, skrivs den då 12-åriga Ida Lovisa Lundfeldt in i husförhörslängden som fattighjon bland lösa personer i Kungsbyn, Kungsåra. Hon har då återförenats med sin mor Anna Charlotta Andersson och sina två syskon som också är fattighjon. Styvmodern, som själv måste ha fått gå från hus och hem, hade antingen kört henne på porten eller helt enkelt inte klarat av att hålla samman familjen.
Ett fattighus i Sverige 1905
Ida Lovisa tjänar som piga några år och föder så småningon oäkta dottern Frida Bernhardina (mm) i Kumla den 1/4 1885. Hon möter Johan Berström och får med honom sonen Gustaf Adolf 16/1 1888 innan han av prästen låter sig övertalas till äktenskap 31/12 1889.
Ida Lovisas egen familj såg alltså ut så här:
Ladugårdskarlen / statdrängen / grufarbetaren
Johan Bergström** född 21/3 1856 i Kolbäck - död 21/2 1914 i Västerås Domkyrkoförsamling
Gift 31/12 1889 med:
Ida Lovisa Lundfeldt (mm m) född 25/7 1858 i Kungsåra - död 15/10 1909 i Dingtuna
Dotter till sockenskräddaren Carl Lundfäldt (mm mf) född 13/3 1830 i Kungsåra
Barn:
1. Frida Bernhardina (mm) född 1/4 1885 i Kumla (oäkta)
2. Gustaf Adolf född 16/1 1888 i Norberg
3. Maria Teresia Eugenia född 14/1 1899 i Irsta
Ida Lovisa född Lundfeldt född 25/7 1858. Död av Peritonitis (bukhinneinflammation) 15/10 1909 i Västerås. Attest till Dingtuna om död 18/10 1909 och om begravning 23/10 1909.
Se nedan om äktenskapet med Johan Bergström och alla deras flyttlass.
Kyrkoböckerna
Anna Charlotta Andersdotters oä barn:
Yttergran (AB, C) C:3 (1830-1860) Bild 13 (Anders Gustaf Wilhelm föds oäkta)
född 1/4 1885 i Kumla - gift Jonsson, änka 19/6 1963 - död 2/6 1967 i Västerås
Dotter till: Ida Lovisa född Lundfeldt född 25/7 1858
Folkmarknaden i Västerås i mitten av 1800-talet
Det är oklart om Ida Lovisas make, Johan Bergström**, var Frida Berhardinas biologiske far. Han är omväxlande statdräng, ladugårdskarl och gruvarbetare.
Familjen flyttar oavbrutet mellan arbetstillfällena och varje gång skriver prästen in dem i husförhörslängden. I början är de ogifta. Ida kallas Johan Berströms fästeqvinna och hushållerska och de två barnen oäkta. Prästen i Badelunda markerar med notisen: Bergström lovat att taga henne till äkta. På det finns det ett betyg märkt 22/88.
De gifter sig på nyårsafton 31/12 1889 och allt blir frid och fröjd men Frida Bernhardina skrivs fortfarande som hustruns barn före äktenskapet. Brodern Gustaf Adolf skrivs som bådas gemensamma barn. Det är därför höst troligt att Frida Bernhardina hade en annan biologisk far.
Frida Bernhardina ger sig av hemifrån när hon är stor nog att börja arbeta som piga. Det dröjer inte länge förrän hon kommer hem med sitt första oäkta barn, sonen Sven Emanuel född 6/12 1906 i Säby. Föräldrarna tar honom som sin fosterson.
Så dör modern Ida Lovisa Lundfeldt av bukhinneinflammation den 15/10 1909 och lämnar maken Johan Bergström ensam med tioåriga dottern Maria Teresia Eugenia och fostersonen Sven Emanuel som har hunnit bli tre år. Frida Bernhardina, som kallas linderska, flyttar hem för att ta hand om familjen. Frågan är om hon, som förmodligen inte var Johan Bergströms dotter, fick ta över sin moders sysslor i allt eller om hon av annat skäl måste ta över en del av försörjningsbördan. Snart föder hon nämligen två oäkta barn som båda dör i späd ålder.
Frida Bernhardina Bergströms oäkta och äkta barn:
Sven Emanuel född 6/12 1906 i Säby - död 8/3 1980 i Sundbyberg
Margit Oskarina Bergström född 18/12 1911 i Västerås död av medfödd svaghetet 22/2 1912 Vås
Lars Gottfrid Bergström född 17/9 1913 i Västerås död av barnkolera (sannolikt) 11/11 1913 Vås
Margit Elisabet (m) född 21/11 1914 i Västerås - död 25/1 2001 i Katarina, Stockholm
Eivor Bernhardina född 26/4 1916 i Västerås - död 17/9 2004 i Västerås (g Aronsson)
Frida Bernhardinas (foster)far Johan Bergström dör av magcancer 21/2 1914 i Västerås och efter det föder hon ytterligare två barn innan hon dagen före julafton, den 23/12 1920, gifter sig med måleriarbetare Smas Jon Jonsson född 13/9 1889 i Rättvik. Hon har tre oäkta barn med sig i boet.
De får två gemensamma barn:
John Erik född 8/10 1922 i Västerås (Målarlärling) (m föräldrarna t nä bok 5196 den 18/2 1942)
Anders Olof född 5/4 1924 i Västerås (Eletrodarbetare) (m föräldrarna som brodern)
Sven Emanuel flyttar 16 år gammal till Björkesta 6/12 1922
Margit Elisabet Bergström (m)född 21/11 1914 flyttar 11 år gammal till fosterfamilj 18/11 1925
Eivor Bernhardina född 26/4 1916 i Västerås flyttar tio år gammal till Högalid
De biologiska barnen fick växa upp med familjen.
Måleriarbetare Jon Jonsson född 13/9 1889 i Rättvik dog 19/6 1963 i Västerås
Han har då varit gift sedan 23/12 1920 med:
Frida Bernhardina Bergström (mm) född 1/4 1885 i Kumla. Hon dog 2/6 1967 i Västerås
Det talas om Frida Bernhardina och ett antal barnamord.
Straffet för barnamord var avrättning, bland annat genom halshuggning eller bålbränning. Under 1800-talet var barnamord det enskilt största anlendingen till att kvinnor satt i fängelse. Dock var det snarare regel än undantag att kvinnorna benådades och blev istället dömda till straffarbete vid så kallad spinnhus.
Barnamord har förekommit i alla tider och under 1800-talet var det den största anlendingen till att kvinnor avtjänade fängelsestraff. För att ett mord på ett barn skulle klassas som barnamord var barnet tvunget att vara utomäktenskapligt.
Att blir gravid utan att vara gift har genom historien betraktats som en stor synd. Kyrkan har ofta understrukit vikten av avhållsamhet innan äktenskapet och att hålla barnalstrandet inom det samma. Trots detta finns det många exempel i kyrkböcker och domstolsprotokoll på män och kvinnor som blivit dömda för sexuella förbindelser utan att ha varit gifta eller där någon varit otrogen mot sin äkta hälft. Eftersom kvinnor riskerar att bli gravida har de haft det beytydligt svårare att visa sin oskuld än män, som ofta kunde komma undan lagens långa arm.
Blev en kvinna gravid genom utomäktenskapligt sex riskerade hon att bli utstött från samhället, förevigt stämplad som lösaktig och leva med livslång skam. Det oäkta barnet saknade dessutom lagligt skydd som det äkta barnet fick vid sin födsel. Därför valde vissa kvinnor att i största möjliga mån dölja sin graviditet för att sedan föda barnet i hemlighet och sedan dräpa det. Detta mördande av utomäktenskapliga barn benämndes som barnamord.
Straffet för barnamord var avrättning, bland annat genom halshuggning eller bålbränning. Under 1800-talet var barnamord det enskilt största anlendingen till att kvinnor satt i fängelse. Dock var det snarare regel än undantag att kvinnorna benådades och blev istället dömda till straffarbete vid så kallad spinnhus. Namnet kommer antagligen av att kvinnorna ofta spann garn som straffarbete.
Barnamordsplakatet Samhällets dom över ogifta kvinnor och deras barn var hård på 1700-talet. Så hård att många flickor/kvinnor inte såg annan utväg än att ta död på sitt barn. Detta kunde göras genom att barnet sattes ut i skogen, eller att man hävdade att barnet hade kvävts till döds i sängen medan man sov.
Straffet för barnamord var hårt. Dödstraff förekom och även sexuellt umgänge mellan personer som inte var gifta, eller i varje fall inte med varandra (så kallat lönskaläge) straffades mycket hårt. Gustav III försökte genom denna förordning göra något åt "barnamordsepidemin". I förordningen stadgas det bland annat att kvinnan inte behöver uppge sitt namn till barnmorskan eller prästen. Hon ska kunna ge sig iväg och föda barnet på annan ort utan att behöva mötas av frågor. Till och med står det att ingen får kalla henne öknamn och barnet ska inte diskriminera när det döps. Problemet med ogifta mödrar, eller kanske snarare samhällets fördömande av dessa, pågick långt fram på 1900-talet.
Kyrkoböckerna: Kumla (U) C:9 (1885-1894) Bild 6 (Frida Bernhardina föds som oäkta, ingen fader angiven) Kumla (U) AI:20b (1878-1887) Bild 129 / sid 325 (pigan Ida Lovisa i Ransta by med oä dtr Frida B)
Sven Emanuel Bergström född 6/12 1906 i Säby bor först ensam med sin mor och blir därefter fosterbarn hos först en Ladugårdskarl med familj i Västerås-Barkarö (12/4 1910 - 27/4 1910) och därefter hos morföräldrarna.
Sven flyttar 16 år gammal till Björkesta 6/12 1922 och därifrån till Ängsö 6/11 1925 där han drygt 20 år gammal går till sjöss, troligen som eldare.
Sven flyttar till St Göran i Stockholm 26/2 1931. Kanske har han året innan varit i Kanada.
Han gifter sig 6/2 1936 med Margit Annie Linnéa Andersson född 12/6 1908 i Visby.
Han har då gått i land, blivit betongarbetare (tituleras även eldare) och bosätter sig på Gotland.
Han har under tiden överförts till Visby sjömanshus men avförs ur registret 31/12 1943.
Den 29/8 1944 flyttar han med hustrun till Katarina församling i Stockholm.
1940 bor med hustrun i Visby på Gotland
1950 Bor i Danderyd.
1951 Sven är smidesarbetare. Bor i Snickarkrogen, Fittja i Huddinge.
1959 Sven har skilt sig 20/5 1953.
1960 Han är nu smed och bor i Boo, Kummelnäs
Sven dör 8/3 1980 och är då bosatt på Tulegatan 6E i Sundbyberg.
Eivor Bernhardina Jonsson född 26/4 1916 i Västerås
flyttar tio år gammal till Högalid den 17/11 1930.
gifter sig på julafton 24/12 1937 med byggnadsarbetare Nils Arne Aronsson född 17/2 1912 i Hed, Västmanland. De får barn och blir en familj.
1940 bor med familjen i Västerås.
1950 bor med maken o två barn på Gjutargatan 23 i Västerås
1960 Eivor är distriktsbiträde. Bor med maken och barnen på samma adress som 1950.
Eivor blev änka 3/6 1993. Hon gick själv ur tiden 17/9 2004 i Västerås.
Frida Bernhardina Bergström (mm) född 1/4 1885 i Kumla - död 2/6 1967 i Västerås Badelunda
Frida fick tidigt försörja sig som piga och det stod inte länge på förrän hon kom hem med sitt första oäkta barn, Sven Emanuel, som blev fosterson hos mormor Ida Lovisa Lundfeldt född 25/71858 i Kungsåra och hennes man Johan Bergström född 21/3 1856 i Frösthult.
Sedan mormor Ida Lovisa den 15/10 1909 i V Barkarö gått ur tiden flyttade Frida hem för att ta hand om hushållet och i synnerhet sin tioåriga syster och sonen Sven Emanuel som hunnit bli tre. Därmed kom även flera oäkta barn till världen varav Maja alltså var ett.
Sedan Majas mor Frida Bernhardina den 23/12 1920 hade gift sig med måleriarbetare Jon Jonsson född 13/9 1889 i Rättvik och de fått två äkta, gemensamma barn åkte de oäkta ungarna ut en efter en.
Sven Emanuel flyttar 16 år gammal till Björkesta 6/12 1922
Margit Elisabet Bergström (m) född 21/11 1914 flyttar 11 år gammal till fosterfamilj 18/11 1925
Eivor Bernhardina född 26/4 1916 i Västerås flyttar tio år gammal till Högalid 17/11 1930
Maja kom till en fosterfamilj i Grangärde (står det på en plats). Det var en nybliven änka med tre äldre hemmavarande söner som tog hand om henne. I verkligheten bodde familjen i Västerås men de hade kanske nyligen flyttat dig. Fostermor var ju från Grangärde.
Majas fosterfamilj
Maria Sofia Jansson gift Pettersson född 25/9 1867 i Grangärde, Kopparbergs län
Nybliven änka 9/4 1924 efter Karl Erik Pettersson född 16/7 1865
Barn:
Henrik Valdemar Pettersson född 25/11 1901
Oskar Sigfrid Pettersson född 9/3 1904
Johan Elis Pettersson född 21/3 1906
Margit Elisabet Bergström (m) född 21/11 1914 (fosterdotter) (dotter före äktenskapet till Frida Bernhardina Jonsson född Bergström (mm) fol 5197)
Alla tre sönerna var kontorister och den yngste dessutom montör.
Kvastmakarbacken i Stockholm
Margit Elisabet Bergström (m) född 21/11 1914 i Västerås domkyrkoförsamling
Gift I den 25/5 eller 25/6 1941 med urmakare Nils Edvin Svensson. Skild 20/10 1944
Gift II den 10/12 1944 eller 25/2 1945 med svarvaren Fritz Allan Andersson född 16/2 1913
Skild 28/8 1952. Död 22/6 1997 i Örebro.
Barn:
1. Nils Erik Svensson född 23/4 1940 i Solna - gift 18/8 1968 - död 6/2 2011 i Asker, Örebro 2. UBA född 1943 i Sofia
3. AMA född 1945 i Sofia
1933 Maja flyttar från fosterhemmet till St Göran
1936 16/11 Maja inflyttade till Strängnäs (för arbete som hembiträde) från Västerås. Ut igen 4/8 1938.
1940 Margit Elisabet Bergström är ogift och bor på Stg 2143 A i Västerås domkyrkoförsamling
Nils Erik Bergström bor med sin mor på denna adress.
1950 bor familjen på Skärmarbrinksvägen 16, 1/2 Andersson JoX 14/4, Enskede
1960 bor familjen på Åsögatan 124 IIög Andersson 1462/30, Stockholm Sö (inflyttad 1943)
1970 Maja är hemvårdarinna och bor kvar på Åsögatan som ovan.
Nils Erik Svensson bor 1970 i Tybble Odensbacken
Systrarna bor på adress Granängsring 40B, Tyresö
Kyrkoböckerna:
Västerås Domkyrkoförsamling (U) AIIa:16 (1909-1924) Bild 1610 / sid 2406 (fam sedan mm m dött)
Per Lundfeldts födelsenotis. Irsta (U) C:2 (1739-1766) Bild 100
Per Lundfeldt (mm mf ff) född 19/9 1757 i Ihrsta - död 20/5 1812 i St Ilian
Hette egentligen Petter och Peter.
Son till trädgårdsmästaren i Brunby Olof Lundfeldt (mm mf ff f) född ca 26/4 1713 i Lillkyrka och hans hustru (vigsel 1739) Anna Danielsdotter (mm mf ff m) född 30/11 1710 i Skultuna. Barn: Greta född 19/3 1748 i Irsta (gift med Pehr Jansson), Maja född 24/5 1751 i Irsta och Petter född 19/9 1757 i Irsta.
Per Lundfeldt var gift med:
Dorothea Andersdotter (mm mf fm) född 1765 i Romfasterna - död 22/1 1813 i St Ilian
Barn:
Greta Dorothea född 1799 i Dingtuna
Anna Stina född 19/12 1801 i St Ilian
Carl Anders (mm mf f) född 25/12 1803 i Ilian
Gustaf född i 16/6 1811 i St Ilian - död 4/11 1829 i Kungsåra (fattighjon) (vid in död lärling i Endesta)
Irsta (U) AI:2 (1731-1758) Bild 910 / sid 84 (Olof Lundfeldt med fru i Brunby)
Irsta (U) AI:4 (1769-1775) Bild 1470 / sid 142 (Olof Lundfeldet med familj i Brunby)
**Johan Bergström född 21/3 1856 i Kolbäck gift med mormors mor: Ida Lovisa Lundfeldt (mm m) född 25/7 1858 i Kungsåra
Det finns ingen sådan gosse i födelseboken i Kolbäck. Före 1871 finns han överhuvud taget inte i databasen Befolkningen i Sverige (BiS). Jag hittar småningom en Johannes (samma namn som Johan då) född 21/3 1856 i Kolbäck men en sådan finns inte heller. Samme Johannes (samma familj) då inflyttad till Kolbäck skrivs på annan plats som född 17/3 1856 i Frösthult och där finns födelsenotisen. Johan Bergström är hittad!
Johannes är född 17/3 och döpt 21/3. Föräldrar är Torparen Eric Bergström och hustrun Lovisa Pehrsdotter i Måtteby. Johannes skrivs inte in i husförhörslängden i Frösthult. Det skrivs heller inte in att familjen flyttar. När de småningom kommer till Tillberga skrivs Johannes felaktigt som född i Kolbäck vilket följer honom genom livet.
Johan är 16 år gammal dräng i Igelsta 1/11 1872. Prästen gör en svårläst anteckning i husförhörslängden om att han "åtnjuter medborgerligt förtroende" och att han är "till äktenskap minderårig" när han flyttar vidare till Björkesta 24/10 1873.
Hans föräldrar:
Torparen och statdrängen Eric Bergström född 25/6 1821 i Kolbäck (ej i födelseboken. Ledtråd Bergström Frösthult AI:9 s 70) - död av njursjd 53 år 11mån 27 dag den 21/6 1875 i Tillberga Gift med Lovisa Pehrsdotter född 14/11 1822 i Torstuna - död 30/1 1890 o Aberga. Tillberga Familjen bor i Måtteby No 3 Barn: 1. Anna Lovisa född 26/6 1854 i Frösthult - död där av slag 8 mån 12 dag gammal den 10/3 1855 2. Johannes född 21/3 1856 i Frösthult (Johan Bergström) 3. Emma Carolina född 3/10 1861 i Fröshult (ej i födelseboken där) Hernevi ?
Kyrkoböcker Familj Eric Bergström: Frösthult (C, U) F:1 (1768-1862) Bild 100 (dottern Anna Lovisa dör av slag) Frösthult (C, U) C:4 (1831-1857) Bild 15 / sid 23 (Johannes föds) Frösthult (C, U) AI:8 (1841-1850) Bild 34 / sid 27 (Eric ogift dräng i Gestre) Simtuna (C, U) AI:19 (1846-1850) Bild 226 / sid 217 (Eric ogift dräng i Karleby Hedby) Simtuna (C, U) AI:20b (1851-1855) Bild 48 / sid 261 (Eric og dräng i Hedby, till Frsthult 24/10 1851) Frösthult (C, U) AI:9 (1851-1860) Bild 76 / sid 69 (familjen inskriven men Johannes skrivs inte in i hfl) Berg (U) AI:11 (1861-1877) Bild 267 / sid 260 (från Hernevi 1862, bor i Åsby, till Kolbäck 1863) Kolbäck (U) AI:15a (1861-1870) Bild 243 / sid 239 (fam in från Berg 1865, bor i Uttersta Norra) Björksta (U) AI:14a (1865-1875) Bild 540 / sid 48 (fr Kolbäck -64, statdr Hallstaberg, t Tillberga 1871) Tillberga (U) AI:14 (1871-1880) Bild 194 / sid 187 (in från Björksta 29/10 1871, Här skrivs Johannes felaktigt som född i Kolbäck. Fadern är dräng hos kyrkovärden Pettersson i Aberga men dör 21/6 1875. Änkan bor kvar till sin död. Johannes är då sedan 1/11 1872 dräng i Igelsta, Tillberga, o flyttar därifrån till Björksta ) Tillberga (U) F:3 (1832-1888) Bild 152 (fadern Eric Bergström död av njursjukdom) Tillberga (U) AI:14 (1871-1880) Bild 140 / sid 133 (Johannes dräng i Igelsta, svårläst kommentar)
Ladugårdskarlen / statdrängen / grufarbetaren Johan Bergström född 21/3 1856 i Kolbäck - död 21/2 1914 i Västerås Domkyrkoförsamling Gift 31/12 1889 med: Ida Lovisa Lundfeldt (mm m) född 25/7 1858 i Kungsåra - död 15/10 1909 i V Barkarö Dotter till sockenskräddaren Carl Lundfäldt (mm mf) född 13/3 1830 i Kungsåra Barn:
1. Frida Bernhardina (mm) född 1/4 1885 i Kumla gift Jonsson - änka 19&7 1963 - död 2/6 1967
i Västerås. Bodde i Petrus 8.
2. Gustaf Adolf född 16/1 1888 i Norberg. Gift 14/8 1920 - död 14/8 1958 i Sankt Göran, Sthlm
3. Maria Teresia Eugenia född 14/1 1899 i Irsta. Gift Johansson. Änka 20/4 1961 - Död 21/7 1989
i Västerås Lundby på adress Hammarbacksvägen 5B.
Samt ett barnhusbarn som familjen en tid tog hand om nämligen: Joel Edvard född 26/3 1903 i Maria Magdalena, Stockholm Barnhusbarn. Till Ad Fredr Stallet? 1/7 1903 - Död 20/8 1916 i Larstorp, Drögshult, Nykil, Östergötlands län. Barnhemsbarn. Död av indre förblödning på grund av olycksfall dne 20/8 1903. Han dog i Drögshult Larstorp, Nykil. Attest till Allmänna Barnhusinrättningen i Stockholm 2/8 1903.
Ida Lovisa skrivs först som ensamstående med ett oäkta barn - Frida Bernhardina. Rätt snart nämns hon som Johan Bergströms fästeqvinna och hushållerska med två oäkta men gemensamma barn. I det följande nämns Frida Bernhardina ibland som hustruns oäkta barn medan de två andra skrivs som äkta. I födelsenotisen skrivs Frida Bernhardina som oäkta med okänd far.
Kyrkoböcker för Johan Bergström före familjen Björksta (U) AI:14a (1865-1875) Bild 1300 / sid 127 (dränggosse från Tillberga 1873 till Tortuna 1874) Tortuna (U) AI:13 (1870-1879) Bild 120 / sid 116 (dräng i Nortuna in från Björksta 3/11 1874) Norberg (U) AI:17c (1878-1889) Bild 35 / sid 24 (gruvarbetare i Mossbrufve) Irsta (U) AI:15 (1876-1885) Bild 23 / sid 11 (dr Fohlsta. t Kongl Pontonier Bataljonen Sthlm 3/8 1877) Ingen länk. Johan är ogift, ensamst, anställd hos Pontonjärstataljonen tredje komp, Kungsholmen Ingen länk. Som ovan. Bosatt på Kungsholmen. Flyttar till Tillberga 11/8 1881. Tillberga (U) AI:14 (1871-1880) Bild 189 / sid 182 (dräng i Aberga) Svea Ingenjörskårs församling (A, AB) AI:3 (1875-1879) Bild 1390 / sid 134 (fr Irsta 10/8 1877 ut -81) Svea Ingenjörskårs församling (A, AB) AI:4 (1880-1890) Bild 1230 / sid 130 (som ovan) Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv. Rote 9 Humlegårdsroten (A, AB) DIa:643 (1878-1926) Bild 120 / sid 6a (dräng adr Lilla Bryggaregränd 2, Södra, Humlegårdsgatan 31 och speciellt markerad Sperlingens Backe 1. Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv. Rote 9 Humlegårdsroten (A, AB) DIa:1172 (1878-1926) Bild 50 / sid 78 (dräng 28/10 1882 utskrifven till Torp) Torp (Y) AI:15c (1881-1890) Bild 168 / sid 304 (statdr i Åhlsta, infr Hedv Eleon Sthlm 15/11 1882) Sala landsförsamling (U) AI:20 (1883-1890) Bild 354 / sid 333 (gruvarbetare Springargruvan Ösby äg) Torp (Y) AI:15c (1881-1890) Bild 146 / sid 260 (st dr i Gissjö. till Badlunda 15/5 1885)
Kyrkoböckerna (Frida Bernhardina mm föds) Kumla (U) C:9 (1885-1894) Bild 6 (Frida Bernhardina föds som oäkta, ingen fader angiven) Kumla (U) AI:20b (1878-1887) Bild 129 / sid 325 (pigan Ida Lovisa i Ransta by med oä dtr Frida B)
Kyrkoböckerna:
Johan Bergström blir far i familjen.
De flyttade som de flesta andra varje höst i jakt på arbete. Norberg (U) C:12 (1879-1888) Bild 242 / sid 237 (Johan Bergström anges som far när Gustaf Ad. föds) Norberg (U) AI:17c (1878-1889) Bild 104 / sid 93 (fam i Kärrgrufve) Norberg (U) AI:17b (1878-1889) Bild 300 / sid 23 (Arb i Flikens egor, Kallnora, fästfolk med eg barn) Badelunda (U) AI:14a (1884-1894) Bild 173 / sid 164 (Johan Bergström med hu o hennes två oä barn Prästen skriver: Bergström lovat att taga henne till äkta, se betyget 22/88.) Irsta (U) C:8 (1895-1930) Bild 300 / sid 23 (Maria Teresia Eugenia föds som äkta) Kumla (U) AI:21a (1888-1898) Bild 208 / sid 197a (fam i West Tärna. fr Norrby 7/5 1894 till 299 1894) Kumla (U) AI:21b (1888-1898) Bild 104 / sid 299 (tjänstef på Ransta säteri. Till Badelunda 24/10 1895) Norberg (U) AI:18c (1889-1896) Bild 41 / sid 35 (familjen i Mossgrufvan, Mossgrufve Skriftelag) Norberg (U) AI:18c (1889-1896) Bild 203 / sid 197 (grufarbetare i Kallmorbergs Skriftelag) Torshälla (D) AI:25a (1891-1896) Bild 80 / sid 71 (fam i Gården No 35A, Torshälla. spec anteckn) Norrby (U) AI:17 (1891-1895) Bild 125 / sid 121 (familjen i Usansbo Med Bolandet i Norrby) Stenkvista (D) AI:24 (1891-1895) Bild 58 / sid 48 (fam i Kolunda No 2) Tillberga (U) AI:16 (1891-1900) Bild 17 / sid 7 (fam i Tillberga prästgård) Ängsö (U) AI:13 (1892-1900) Bild 52 / sid 42 (statdr vid Kärns gård. Nu gifta. Frida oäkta, sonen äkta) Badelunda (U) AII:1 (1895-1907) Bild 2030 / sid 189 (fam i Hamre. Johan, hustrun o två barn) Badelunda (U) AII:1 (1895-1907) Bild 3070 / sid 293 (fam i Tibble. Frida är oä. I övrigt gemensamma) Badelunda (U) AII:1 (1895-1907) Bild 2080 / sid 194 (fam i Hamre) Kila (U) AIIa:1 (1896-1910) Bild 610 / sid 51 (statdräng i Grällsta) Kungsåra (U) AIIa:1 (1897-1910) Bild 860 / sid 76 (ladugårdskarl i Prästgården. Frida har flyttat) Teda (C) AIIa:1 (1901-1910) Bild 480 / sid 38 (fam i Kurö) Kärrbo (U) AIIa:1 (1895-1905) Bild 1470 / sid 136 (fam i Lindö) Kärrbo (U) AIIa:1 (1895-1905) Bild 2260 / sid 215 (fam i "Den lösa listan" + barnhusbarn) Irsta (U) AIIa:2 (1896-1907) Bild 1090 / sid 349 (fam i Geddeholm) Irsta (U) AIIa:1 (1896-1907) Bild 650 / sid 55 (fam i Brunnby) Västerås Lundby (U) AIIa:1 (1895-1908) Bild 340 / sid 22 (fam i Bäckeby Rusthåll) Västerås Lundby (U) AIIa:1 (1895-1908) Bild 1130 / sid 101 (Statdr Johannisberg, Frida m oä son) Dingtuna (U) AIIa:1 (1896-1902) Bild 2160 / sid 206 (fam i Räby gård) Dingtuna (U) AIIa:4 (1902-1912) Bild 260 / sid 471 (ladugårdskarl i Ullsta, Fridas son deras fosterson) Västerås-Barkarö (U) AIIa:1 (1900-1912) Bild 220 / sid 10 (ladugårdskarl i Askö, hustrun död) Kila (U) AIIa:1 (1896-1910) Bild 610 / sid 51 (fam i Grällsta. Här anges dtr Frida som hustruns oä fä) Säby (U) AIIa:1 (1903-1918) Bild 2340 / sid 223 (statdr i Ulfsta, dtr Fridas oä son Sven Emanuel född
bland Fattihjon o löse personer i Karlby) Skultuna (U) AIIa:1 (1900-1911) Bild 1130 / sid 99 (familjen i Frövi No 1-3) Tortuna (U) AIIa:1b (1900-1923) Bild 460 / sid 274 (fam i Vester Råby Tortuna) Irsta (U) AIIa:3 (1907-1927) Bild 4180 / sid 406 (fam i Gillberga) Västerås Lundby (U) AIIa:2 (1908-1923) Bild 1020 / sid 92 (dr i Johannisberg) Nykil (E) C:13 (1908-1938) Bild 2680 / sid 28 (Barnhemsbarnet Joel Edvard Andersson död) Västerås Domkyrkoförsamling (U) AIIa:16 (1909-1924) Bild 1610 / sid 2406 (Ida Lov död, Johan dör)
.jpg)
.jpg)
