Till Kikki

Farfars fars linje

Kyrkoböcker saknas för äldre tider. 

Karna Kierstensdotter (ff fm)

Karna Kierstensdotter (ff fm) född 15/9 1770 - död 22/6 1834 i Visseltofta. 

Gift I med en rusthållare och II med en dräng. Sju barn varav fem överlevde barndomen. 

Angiven dödsorsak: Utfattig.

Dotter till:
Kiersten Persson (ff fm f) född 23/11 1738 och hans hustru Anna Sonasdotter (ff fm m) född 10/8 1744. Makarna var bosatta i Magnarp, Verum, Kristianstads län.

Jag hittar dem i Magnarp, Vissefjärda (hfl AI:1 1733-1804) men inte senare. I hfl Magnarp, Venum (AI:1 1805-1818) har en trolig son, Pehr Kerstensson i Magnarp No 4 insockne Frelse, tagit över gården. Han bör alltså vara en bror till Karna och finns med som dopvittne för minst ett av hennes barn. Per Kerstensson blev änkling sedan hustrun, 35-åriga Elna Torkelsdotter (född 23/10 1775) dött av lungsot på självaste nyårsafton 31/12 1810. Själv tycks han ha omkommit i samband med en olycka vid Hafshalls sågmölla. Tre små barn - Lars född 1801, Kerstena född 1803 och Pehr född 1806 - blev i så fall föräldralösa. Men det är en sidogren.
Åter till Karna Kierstensdotter...


Gift I den 22/5 1791 med:
Rusthållaren i Bodarp Nils Nilsson född 29/5 1760 - död 1/2 1806 i Visseltofta av stenpassion på 45 året gammal. Begrovs 9/2 1806. Han var son till Nils Nilsson född 23/5 1729 och hans hustru (namn) född 1734 som ägde gården i Bodarp först. Det var nämligen där de bodde, i Bodarp Rusthåll No 1 Skatte, Visseltofta.

Gift II den 7/11 1809 med:

Jöns Arvidsson (ff ff) född 1779 i Götheröd - hängde sig 61 år gammal den 7/4 1841 i Visseltofta

Vigselnotisen (No 5 för året) 1809:

Drängen och hemmansåboen Jöns Arvidsson och Enkan Karna Kerstensdotter bägge från Bodarp. 

Lysning den 1, 8 och 15 oktober och vigdes den 7 november 1809. 

Av vigselnotisen framgår att Jöns Arvidsson ska ha varit från Bodarp. Det visar sig att han var dräng på gården innan Nils Nilsson dog. Några år efter husbondens död tog han alltså hand om änkan. 

När Karna gifte om sig med Jöns Arvidsson 1809 tog äldste sonen, Nils Nilsson, över gården i Bodarp. Modern, syskonen och moderns nye man bodde emellertid kvar och skrevs in i kyrkoböckerna under rubriken gårdsfolk. 

Sedan Karna dött 1834 blev maken Jöns Arvidsson ensam i stugan med 16-åriga dottern Elna. Hon flyttade 1837 till Hannavrå No 2 Skatte Rusthåll där hon blev hustru till nämndeman Anders Svensson. Jöns Arvidsson blev därmed ensam kvar. Han hängde sig den 7/4 1841. Ingen orsak angiven.

Barn i första giftet: 

1. Nils Nilsson* född 30/3 1793 i Visseltofta
2. Pehr Nilsson född på nyårsafton 31/12 1795 i Visseltofta - död 14 år gammal den 2/12 1809**. 
3. Sara Nilsdotter född 12/8 1798 i Visseltofta
4. Anna Nilsdotter född 1/10 1801 i Visseltofta - död drygt 10 år gammal 17/1 1812 av feber.
5. Kerstena Nilsdotter född 14/11 1805

Barn i andra giftet:

1. Anders Jönsson (ff f) född 31/8 1813 i Visseltofta
2. Elna Jönsdotter född 22/5 1818 i Visseltofta

En tid fanns även dottersonen Pehr Pehrsson född 19/7 1808 i hushållet. 

* Nils Nilsson född 30/3 1793 i Visseltofta tog över gården efter fadern Nils Nilsson.

Han var gift med Sara Nilsdotter född 11/3 1797i Visseltofta. De hade sonen Per född 11/12 1825 och dottern Elna född 6/2 1831 som båda var födda i Visseltofta. 

** Sonen Pehr Nilsson dog 14 år gammal 1809 av: 

    

Kyrkoböckerna: 

Visseltofta (L) AI:1 (1733-1804) Bild 108 / sid 93 (Karnas föräldrar med en dtr Kjerstin född 1777) 

Verum (L) AI:1 (1805-1818) Bild 590 / sid 51 (trolig släktgård i Magnarp, Verum)

Verum (L) CI:2 (1747-1824) Bild 2280 / sid 248 (Pehr Kierstenssons hustru Elna död)

Visseltofta (L) AI:1 (1733-1804) Bild 13 (Gården Bodarp. Svårläst)

Visseltofta (L) CI:3 (1747-1824) Bild 680 / sid 66 (sonen Nils föds, inskriven på dopdagen 1/4 1793)

Visseltofta (L) CI:3 (1747-1824) Bild 720 / sid 70 (sonen Pehr föds, skriven vid dopet 1/1 1796)

Visseltofta (L) CI:3 (1747-1824) Bild 2250 / sid 223 (sonen Pehr dör 14 år gammal)

Visseltofta (L) CI:3 (1747-1824) Bild 2270 / sid 225 (dottern Anna dör av feber)

Visseltofta (L) CI:3 (1747-1824) Bild 770 / sid 75 (dottern Sara föds)

Visseltofta (L) CI:3 (1747-1824) Bild 980 / sid 96 (dottern Kerstena föds)

Visseltofta (L) CI:3 (1747-1824) Bild 2230 / sid 221 (Karnas make Nils Nilsson död)

Visseltofta (L) AI:1 (1733-1804) Bild 22 / sid 5 (Karna o Nils med barn i Bodarp)

Visseltofta (L) AI:2 (1805-1818) Bild 27 / sid 18 (Karna gift med Nils, familjen i Bodarp)

Visseltofta (L) AI:3 (1818-1824) Bild 25 / sid 19 (Karna gift med Jöns. Bodarp No 1 Skatte Rusthåll)

Visseltofta (L) CI:3 (1747-1824) Bild 1630 / sid 161 (Vigsel med Jöns 1809)

Födelsenotis: Visseltofta (L) CI:3 (1747-1824) Bild 1100 / sid 108 (sonen Anders föds)

Visseltofta (L) CI:3 (1747-1824) Bild 1250 / sid 123 (dottern Elna föds)

Visseltofta (L) AI:4 (1824-1833) Bild 29 / sid 23 (fam i Bodarp)

Visseltofta (L) AI:5 (1833-1837) Bild 30 / sid 34 (fam i Bodarp, Karna död)

Visseltofta (L) CI:3 (1747-1824) Bild 2480 / sid 246 (Karna död utfattig) 

Visseltofta (L) AI:6 (1837-1841) Bild 30 / sid 34 (fam i Bodarp, Jöns hängde sig)

Visseltofta (L) CI:3 (1747-1824) Bild 2530 / sid 251 (Jöns död)

Son:

Anders Jönsson (ff f) i Bodarp No 1 som var ett Krono- skatte Rusthåll i Visseltofta 

född 31/8 1813 i Visseltofta - 

Födelsenotis: Visseltofta (L) CI:3 (1747-1824) Bild 1100 / sid 108

Den 31 Aug kl 12 om natten födde åbon Jöns Arvidssons hustru Karna Kerseinsdotter i Bodarp ett piltobarn som i dopet den 5 Sept kallades Anders. 

Gudmor Kersti Kerstensdotter. Faddrar John Christensson i Bodarp, Per Kerstensson i Magnarp, Beneta Jonssdotter i Hästehult, pigan Kerstina Christensdotter i Bodarp. Modrens ålder 44 år. 

Gårdsman, Enkling, Undantagsman

Anders Jönsson (ff f) född 31/8 (1/9)  1813 i Visseltofta - död 3/6 1898 i Visseltofta av ålderdomssvaghet. 

Gift I med:

Sara Andersdotter född 24/2 1808 i Hesslycke - död 3/1 1876 i Visseltofta. Orsaken ej kunnat utrönas.

Sara blev 67 år 10 månader och 10 dagar gammal. 

Gift II den 7/9 1878 med den 37 år yngre:  

Nilla Andersdotter (ff m) född 1/8 1850 i Visseltofta - död 19/6 1899 på Kristianstads lasarett av akut lunginflammation. Begravd i Kristianstad. Intyg om dödsfallet och begravningen ankom från pastorsämbetet i Kristianstad 28/6 1899. 

Båda familjerna var bosatta i Bodarp Nr 1 (1/16 mtl), Visseltofta, som var hans fädernegård. Den övertogs småningom av sonen Christen född 30/12 1841. 

Barn i första giftet: 

1. Christina född 8/3 1837 i Visseltofta
2. Elna född 19/7 1838 i Visseltofta
3. Anna född 14/12 1839 i Visseltofta
4. Christen född 30/12 1841 i Visseltofta (tar över gården)
5. Jöns född 23/8 1844 i Visseltofta
6. Bengta född 29/12 1846 i Visseltofta - död av slag 29/1 1847 i Visseltofta
7. Bengta född 22/3 1848 i Visseltofta

Barn i andra giftet: 

1. August (ff) född 6/12 1878 i Visseltofta
2. Johanna född 1/6 1881 i Visseltofta - död 8/8 1881av okänd sjd 2 mån 7 dagar gammal.
3. Nils född 9/8 1882 i Visseltofta - död 21/2 1883 av kronisk magsjukdom 6 mån 12 dag
4. Johanna född 3/5 1884 i Visseltofta - död 3/5 1884 av medfödd svaghet 3 timmar gammal
5. Anna född 27/6 1885 i Visseltofta. Utvandrar till Norra Amerika 26/7 1902.

Anna Andersdotter född 27/6 1885 i Visseltofta utvandrad 1902 lyser med sin frånvaro i databaserna över dem som emigrerade till Amerika. Det är dessutom ett hopplöst namn att söka på. 

Fartyget Tunisian som gick i trafik 1900-1922 då den bytte namn till Marbrun. Skrotades 1928.
Byggd i Skottland med plats för 240 passagerare. 

De flesta emigranter for från Göteborg till England där man bytte till en atlantångare som tog dem vidare till New York i Amerika. 

Jag söker hos Ancestry och hittar en Anna Andersdotter, född ca 1884, 18 år gammal, på en passagerarlista över resande med fartyget Tunisian från Liverpool i England med ankomst till Quebec och Montreal i Kanada den 15 augusti 1902. Men det är allt man får veta. Det kan vara hon men det kan också vara något annan.  

Det finns även en Anna Anderson, 17 år, född 1885 som den 6 september 1902 avreste med fartyget Philadelphia under skepparen AR Mills befäl från Southampton i England till New York i USA. 

Anna finns inte i Sveriges dödbok så hon tycks inte ha kommit tillbaka till fädernelandet. 

Kyrkoböcker:

Visseltofta (L) CI:3 (1747-1824) Bild 1100 / sid 108 (Anders föds)

Visseltofta (L) AI:3 (1818-1824) Bild 25 / sid 19 (Anders med föräldrarna)

Visseltofta (L) AI:4 (1824-1833) Bild 29 / sid 23 (Anders med föräldrarna i Bodarp)

Visseltofta (L) AI:4 (1824-1833) Bild 29 / sid 23 (Anders Jönsson dräng i Bodarp)

Visseltofta (L) AI:5 (1833-1837) Bild 30 / sid 34 (Anders Jönsson dräng i Bodarp)

Visseltofta (L) AI:5 (1833-1837) Bild 32 / sid 36 (första familjen i Bodarp)

Visseltofta (L) AI:6 (1837-1841) Bild 32 / sid 36 (första familjen i Bodarp)

Visseltofta (L) AI:7 (1841-1845) Bild 25 / sid 30 (första familjen i Bodarp)

Visseltofta (L) AI:8 (1846-1850) Bild 32 / sid 34 (första familjen i Bodarp, en dotter dör)

Visseltofta (L) AI:10 (1856-1861) Bild 36 / sid 33 (första familjen i Bodarp) 

Visseltofta (L) FI:1 (1847-1862) Bild 3 / sid 3 (dottern Bengta död av slag)

Visseltofta (L) AI:11 (1873-1878) Bild 36 / sid 34 (första hustrun död, sonen tar över gården)

Visseltofta (L) CI:5 (1863-1875) Bild 175 / sid 337 (första hustrun Sara död)

Visseltofta (L) AI:12 (1878-1888) Bild 42 / sid 39 (Nilla Andersdotter piga i Bodarp)

Visseltofta (L) AI:12 (1878-1888) Bild 40 / sid 37 (Nilla gift m Anders Jönsson i Bodarp, tre barn dör)

Visseltofta (L) FI:2 (1878-1894) Bild 12 / sid 23 (dottern Johanna död)

Visseltofta (L) FI:2 (1878-1894) Bild 16 / sid 31 (sonen Nils död)

Visseltofta (L) FI:2 (1878-1894) Bild 22 / sid 41 (dottern Johanna död)

Visseltofta (L) AI:12 (1878-1888) Bild 39 / sid 36 (flytt inom Bodarp 1885)

Visseltofta (L) AI:13 (1888-1899) Bild 47 / sid 43 (båda föräldrarna dör, August frikallad fr värnplikt) 

Visseltofta (L) FI:3 (1895-1941) Bild 150 (Anders Jönsson död)

Visseltofta (L) AIIa:1 (1900-1913) Bild 750 / sid 59 (dottern Anna emigrerar till Amerika)

Son:

August Andersson (ff) 

född 6/12 1878 i Visseltofta

Visseltofta (L) CI:6 (1875-1894) Bild 21 / sid 339

August föds som barn nr 38 för året i Visseltofta den 6/12 1878. Modern är förstföderska och föräldrarna har bara variat gifta ett halvt år, vilket prästen noterar. 

Dopvittnen är pigan Bengta Johnsdotter i Ekeröd och Åboarne Nils Jönsson och Anders Persson i Bodarp. 

August växer upp hos sina föräldrar i släktgården Bodarp No 1 i Visseltofta. 

Han blir tidigt frikallad från det militära. 

Arbetskarl som ärver Bodarp No 2 av sin far. 

Torparen i Bodarp No 2, Visseltofta

August Andersson (ff) född 6/12 1878 i Visseltofta

Gift 31/2 1913 med 

Amanda Nilsdotter (fm) född 16/7 1879 i Visseltofta

Dotter till Nils Johansson född 1839 och hans hustru Christina Jönsdotter född 1840 i Bodarp. 

Hennes oäkta barn: 

1. Anna Nilsson 23/3 1898 i Visseltofta
2. Nils Anton Nilsson född 5/6 1908 i Visseltofta (chaufför)

Bådas äkta barn: 

1. Ernst Georg född 22/5 1912 i Visseltofta (bådas men står som oäkta) - död 4/6 1941
2. Gunnar Reinhold (f) född 8/6 1914 i Visseltofta
3. Arvid Bernhard född 11/6 1916 i Visseltofta
4. Sven Erik född 4/4 1920 i Visseltofta

Annas utom äktenskapet:

1. Greta Ingeborg född 21/10 1919 i Visseltofta

August:

Visseltofta (L) CI:6 (1875-1894) Bild 21 / sid 339 (August föds)

Visseltofta (L) AI:13 (1888-1899) Bild 47 / sid 43 (båda föräldrarna dör, August frikallad fr värnplikt) 

Visseltofta (L) AI:13 (1888-1899) Bild 140 / sid 144 (August dräng i Möllegården, Visseltofta

Amanda och August i Bodarp No 2:

Visseltofta (L) AIIa:1 (1900-1913) Bild 750 / sid 59 (fam i Bodarp No 2, syster Anna till Amerika)

Visseltofta (L) AIIa:2 (1914-1930) Bild 970 / sid 85 (familjen i Bodarp No 2. Många barn) 

Visseltofta (L) AIIa:3 (1931-1948) Bild 900 / sid 80 (fam i Bodarp No 2)

Amanda:

Visseltofta (L) AI:11 (1873-1878) Bild 40 / sid 38 (Amanda hos föräldrarna)

Visseltofta (L) AI:13 (1888-1899) Bild 55 / sid 51 (Amands hos föräldrarna)

Visseltofta (L) AIIa:1 (1900-1913) Bild 750 / sid 59 (Amanda hos föräldrarna)

Visseltofta (L) AIIa:1 (1900-1913) Bild 760 / sid 60 (Amanda hos föräldrarna)

Visseltofta (L) AIIa:1 (1900-1913) Bild 360 / sid 20 (Amanda piga)

Verum (L) AI:13 (1888-1899) Bild 12 / sid 9 (Amanda piga)

Son:

Gunnar Reinhold Augustsson (f) 

född 8/6 1914 i Visseltofta 

Finns tyvärr ingen födelsebok på nätet för detta år ännu. Men SCB:s avskrifter finns. 

Hur många barn hade farfar, äkta och oäkta...?

Hej,

Men anledningen till att jag skriver till dig är att min ”nya svärfar” fyller 85 år i år och han har också en del händelser i sitt liv vad jag förstår av våra samtal så det hade varit intressant och kul att få ge honom detta när han fyller år.
Han heter X har personnummer 1936 xxxx 
Jag lägger en mailkopia till C som jag är tillsammans med och som är X dotter.

Jonas Westergren

C skriver:
Vi ska fråga om en förlovning med Julia Johansson el Andersson som jag tror hon hette som ogift. Hur många barn hade pappas pappa, äkta/oäkta, tror att han hade en dom mot sig kopplat till slagsmål mot Julias bröder. Var kommer han ifrån?

Hej igen!

Det är svårare att forska i nutid än i dåtid på grund av den 70-åriga sekretessen. 

Man publicerar heller ingenting om folk som fortfarande är i livet. Jag måste därför mörka en del uppgifter men ni förstår förstås vad jag menar.

Det är för mig rätt grumliga frågor ni ställer.

Jag har tittat på Julia och hennes liv (se nedan) men det är förmodligen inte det ni vill ha. 

Jag uppfattar det som att "gossen Karlsson" är din "svärfar". 

Han var född utom äktenskapet och har en annan biologisk far än Julias make. 

Jag vet inte hur ni kan tro att jag ska kunna se vem det var. 

Raden för fader i födelseboken är blank. 

Om svärfar ändå vet vem han var, vill ha fakta om honom och vill att jag ska rota runt lite så måste ni meddela mig vem han var och vad ni vet om honom. 

Din svärfar kan också begära ut barnavårdsnämndens handlingar över honom själv. Bio-pappan bör ha dömts att betala underhåll så det bör finnas en dom som socknen höll reda på. Ring kommunen (troligen Alingsås landsförsamling) och be att få tala med kommunarkivarien. 

(farmors man)

Karl Gustaf Johansson född 6/5 1913 i Vissefjärda, Kalmar län

son till:

Per Alfred Johansson född 26/8 1875 i Vissefjärda och hans hustru 

Anna Viktoria Larsson född 6/1 1893 i Sillhövda, Blekinge län. 

De hade minst tre barn födda i Vissefjärda: 

1. Karl Gustaf (farmors man) född 6/5 1913, 
2. John Vilhelm född 15/5 1914 och 
3. Oskar Gunnar förr 11/3 1916 

Familjen bodde någon gång under perioden 1904-1916 i Kammarbo, Vissefjärda. 

Kyrkoböcker:

Vissefjärda (G, H) AIIa:7 (1904-1916) Bild 430 / sid 638 (farfars fars familj)

Alingsås landsförsamling (P) AIIa:5 (1927-1939) Bild 1400 / sid 130 (Karl Gustafs o Julia Elisabets familj)

Madesjö (H) AIIa:23 (1916-1940) Bild 1070 / sid 851 (Julia, KG och sonen född 1938 i Madesjö)

Ladugårdskarlen

Karl Gustaf Johansson var från 7/11 1937 gift med:

(C:s farmor)

Julia Elisabet Karlsson född 6/7 1911 i Bälinge, Älvsborgs län

dotter till:

Statdrängen

Herman Karlsson (fm f) född 22/7 1876 i Bergum, Göteborgs län - död 7/11 1919 i Alingsås lf. 

Gift 4/1 1903 med:

Augusta Matilda Johansdotter (fm m) född 25/11 1878 i Landet, Alingsås landsförsamling

De hade minst sex barn:

1. Erik Harald född 7/10 1904 i Partille, Göteborg
2. Edit Linnéa född 13/4 1906 i Alingsås stadsförsamling
3. Johan Artur född 29/3 1908 i Landet, Alingsås landsförsamling
4. Arvid Natanael född 29/3 1910 i Fullestad, Älvsborgs län
5. Julia Elisabet (fm) född 6/7 1911 i Bälinge, Älvsborgs län (oä son Karlsson 1936)
6. Märta Ingeborg född 22/2 1914 i Lena, Älvsborgs län

Se nedan i kyrkböckerna var familjen bodde. 

Kyrkoböcker:

Alingsås stadsförsamling (P) AIIa:8 (1904-1914) Bild 230 / sid 1420 (fam i Alingsås stad)

Alingsås landsförsamling (P) AIIa:2 (1912-1917) Bild 640 / sid 52 (fam i Bryngelsnäs, Alingsås landsf)

Alingsås stadsförsamling (P) AIIa:15 (1914-1924) Bild 1990 / sid 1951 (fam i Skageryd, Alingsås stadsf)

Alingsås landsförsamling (P) AIIa:4 (1917-1927) Bild 250 / sid 370  (änka m 5 barn bla Julia, Bryngelnäs)

Alingsås landsförsamling (P) AIIa:4 (1917-1927) Bild 760 / sid 421 (fam i Holmen innan maken dör)

Alingsås landsförsamling (P) AIIa:4 (1917-1927) Bild 760 / sid 421 (änka m 4 barn, bla Julia, Holmen)

Alingsås landsförsamling (P) AIIa:5 (1927-1939) Bild 1380 / sid 128 (s ovan i Holmen Tomasgården)

Alingsås landsförsamling (P) AIIa:5 (1927-1939) Bild 1380 / sid 128 (sa sida, Julia med oä son)

Ladugårdskarlen

Karl Gustaf Johansson (farmors man) född 6/5 1913 i Vissefjärda, Kalmar län

Gift 7/11 1937 med:

Julia Elisabet Karlsson (farmor) född 6/7 1911 i Bälinge, Älvsborgs län

Barn:

1. Gosse Karlsson född 1936 i Vissefjärda (hennes son före äktenskapet) Ingen fader angiven i födelseboken (SCB) Julia var vid tiden för gossens födelse hembiträde på Kristinskolan i Alingsås. Fader okänd. 
2. Gosse Johansson född inom äktenskapet 1938 i Alingsås stadsförsamling
   

Kyrkoböcker:

Alingsås landsförsamling (P) AIIa:5 (1927-1939) Bild 1400 / sid 130 (Julia, KG o båda sönerna)

Madesjö (H) AIIa:23 (1916-1940) Bild 1070 / sid 851 (Julia, KG och sonen född 1938 i Madesjö)

Folkräkningarna:

1937 Karl Gustaf Johansson och Julia Elisabet Karlsson gifter sig den 7/11 1937. 

1940 Karl Gustaf Johansson är gift med sin Julia. Sönerna Karlsson och Johansson bor hemma.

         Familjen bor i Torp, Bälinge, Älvsborgs län. 

1950 Karl Gustaf Johansson är gift med sin Julia. Sönerna Karlsson och Johansson bor hemma.

         En ny son Johansson har tillkommit 1948 i Alingsås landsförsamling.

         1949 bodde familjen på adress Skogsbygden, Älvsborgs län, Brevikshult 1:1. 

         Karl Gustaf Johansson är arrendator i Grimbo 1:4, Pålstorp i Hemsjö, Älvsborgs län. Han är 

         frikallad från det militära. 

         Familjen bor 1957 i Nottebäck, Kronobergs län, Boskvarn 1:31. 

1960 Karl Gustaf Johansson är gift med sin Julia. Yngste sonen född 1948 bor hemma. Karl-Gustaf är 

         glasslipare och frikallad från det militära. Familjen bor på adress Mellang 10 i Nybro, Nottebäck, 

         Kronobergs län.

         Familjen bor 1962 i Nybro, Kalmar län, Apollo 1

1970 Karl Gustaf Johansson är gift med sin Julia. Alla barn är utflugna. Makarna bor på adress 

         Desemolavägen 8 i Nybro. 

1985  Karl Gustaf Johansson är gift med sin Julia. De bor på Algatan 42 i Nybro, Kalmar län. Han är 

          grovarbetare. 

1980 Karl Gustaf Johansson är gift med sin Julia. Alla barn är utflugna. Makarna bor på adress Algatan 

         42 i Nybro. 

1981 Karl Gustaf Johansson dör 14/7 1981 i Nybro kommun, Kalmar län. 

1985 Julia Elisabet är änka sean 1981 och bor på Stationsgatan 22A i Lessebo, Kronobergs län

1990 Julia Elisabet Johansson är änka sedan 1981 och bor på adress Stationsgatan 22A i Lessebo.

1998 Julia Elisabet Johansson född Karlsson dör 25/4 1998. Hon var då skriven på adress 

         Industrigatan 13 i Mjölby, Östergötlands län. 

Gossen Karlssons biologiske far:

Beställ ut hans bouppteckning från Riksarkivet för att få kännedom om hur många barn han hade. 

Om han hade barn som adopterats bor syns de dock inte i bouppteckningen. 

Westergrens igen...

"Om att söka sina syskon" som du hittar här.

"Det sägs att Gustaf växte upp på ett åldersomshem" som du  hittar här.

Till Jonas!

Farfars farmor (ff fm):

Brita Lisa Johannesdotter gift Westergren

född 16/10 1839 i Räpplinge -  död 29/5 1917 i Högsrum

Räpplinge (H) CI:3 (1809-1845) Bild 82 / sid 159

Den 16 October föddes och den 20 dito döptes barnet Brita Lisa ifrån Kärr. Fadern ... gifte drängen Johannes Svensson och modern hustru Carolina Pedersdotter, 22 år gammal. 

Faddrar: Arrendator Petter Andersson i Svendeberga och dess hustru Kaijsa Maja Gustafsdotter. Bonden Brynjel Olsson och dess hustru Maria Olsdotter i ... Drängen Anders osv.

Brita Lisas föräldrar (Se deras rötter längst ner i inlägget):

Inhyses fd torparen 

Johannes Svensson Wenngren eller Wängren (ff fm f) 

född 16/3 1815 i Glömminge - död 27/10 1888 i Räpplinge
Gift med:

Carolina Persdotter (ff fm m) född 31/6 1817 i Glömminge - död 5/9 1885 i Räpplinge

Någon av makarna har hetat Vengren. Hon kallas också Petersdotter. 

Barn:

1. Brita Lisa (ff fm) född 16/10 1839 i Räpplinge
2. Kajsa Maria född 22/12 1842 i Räpplinge - flyttar till Ekerum, Stockholm 22/9 1860.
3. Sven Gustaf född 4/9 1844 i Räpplinge - död 14/5 1847 i Räpplinge

Prästen skriver i hfl AI:7 (1848-1855) att Brita Lisa är klen i läsning och likaså klen i förståelsen av förklaringen av catechesen. 

Brita Lisa har en tid tjänat piga i Räpplinge No 5 men återkommer till föräldrarna 20/10 1862. Den 26/4 1864 flyttar hon vidare till Stockholm. 

Föräldrarna har hand om barnhusbarnet August Theodor Sandberg född 14/10 1857 i Catharina. (AI:9)

Senare har de hand om barnhusbarn 9282 Augusta Hanna Andersson född 10/6 1864 i Adolf Fredric som ett sätt att tjäna lite extra pengar till hushållet. 

Dottern Brita Lisa (ff fm) född 16/10 1839 i Räpplinge fick fyra barn varav tre oäkta: 

1. hennes oäkte Gustaf Gottfrid (ff f) född 3/5 1875 i Räpplinge (dopvittne: statdräng Carl Oscar Johansson)
2. hennes 2dra oäkta Amanda Carolina född 23/3 1878 i Räpplinge (dopvittnen: Enkan Eva Gustafva Johannisdotter i Berghaga, ... Anders Gustaf Anderssons hustru ibm)
3. hennes 3dje oäkta Hanna Sophia född 16/10 1883 i Räpplinge (dopvittnen arbetaren Per August Johansson Hustru Anna Maria Johansson på Glömminge) (Absolution 18/1 1885)
4. Dorotea Josefina född 6/11 1886 i Räpplinge. Prästen skriver i födelseboken: Frånskiljde mannen och torparen Anders Olsson Westergren under Svarteberga och hans trolofvade Brita Lisa Johannesdotter under Kärr. (dopvittnen: Hemmansägaren Olof Peter Andersson Hustru Anna Kajsa Jonsdotter i Strandtorp. 

Sonen Gustaf Gottfrid föds. Räpplinge (H) CI:5 (1861-1895) Bild 68 

Brita Lisa Johannisdotter (ff fm) 

flyttar från föräldrahemmet i Kärr med sina fyra barn till Svarteberga den 29/12 1886. Hon gifter sig samma dag med den sedan 18/3 1885 frånskilde torparen Anders Olsson Westergren född 9/8 1835 i Torhamn, Blekinge. 

Anders Olsson Westergren född 9/8 1835 i Torhamn. 

Gift 6/2 1862 med och skild 18/3 1885 från:

Elin Svensdotter född 5/7 1838 i Torhamn

Barn: 

1. Karl Olof född 2/1 1863 i Torhamn
2. Peter Johan född 4/12 1865 i Torhamn
3. Per Anton född 22/10 1868 i Torhamn
4. Elin Maria född 27/6 1871 i Torhamn
5. Ingrid Maria född 20/7 1873 i Torhamn

Han var född som Anders Olsson i Swanhalla, Torhamn den 9 augusti 1835 klockan 12 på dagen. Modern 25 år. Den 12 döptes båtsmannen Ola Petersson Hallbergs (född 10/4 1808 i Attanäs) och hustru Helena Adolfsdotters (född 11/9 1810 i Randala) son Anders i Svanhalla. 

Anders Olsson Westergren är afskedad (någon sorts indelt soldat) och har tidigare hetat Bröms (AI:18). Av samma hfl framgår att han varit dömd till 2 års staffarbete och förlust av medborgerligt förtroende i 10 år räknat från 17/3 1875. 

            Afskedade fd båtsmannen och kanonkommendören   

Av Centrala Soldatregistret framgår att Anders Bröms / Westergren född 1835 antogs som båtsman (indelt soldat till sjöss) 1860 och att han fick avsked 1874. Det betyder inte att han fick sparken. Avsked betyder bara att han har slutat sin tjänstgöring. Han var båtsman vid Blekinge båtmanskompani och hade soldattorp nummer BB-Y3-0900 som tack för det. På nätet finns uppgifter om att han inte bara var båtsman utan även kanonkommendör. För mer info om soldaten kontakta registret vars uppgifter du hittar här. 

Det finns emellertid folk som har forskat på detta. Du hittar en hel del om Kanonkommendör Anders Olsson Bröms Westergren här och här . Läs kritiskt. Allt är inte rätt. 

Anders Olsson Westergrens föräldrar:

Båtsmannen Ola Petersson Hallbergs (född 10/4 1808 i Attanäs)

Helena Adolfsdotters född 11/9 1810 i Randala. Hon  var i sin tur dotter till båtsman Adolf Rosendahl född 1784 och hans hustru Anna nilsdotter född 1772.  

Prästen i Räpplinge skriver om Anders Olsson Westergren:

Enligt Kongl Göta Hofrätts Utslag den 3/12 1877 dömd för 3dje resan stöld med inbrott till 5 års straffarbete och förlust af medborgerligt förtroende i 10 (tio) år utaf ...år dömda strafftiden. Frigifven den 28/9 1882. (att .. ..)

Räpplinge (H) AI:11 (1884-1895) Bild 149 / sid 134

Notera, att han mycket väl kan vara far till alla hennes barn. 

Han kan mycket väl ha haft två familjer. Det bör gå att gräva fram det domslut som medgav något så ovanligt som skilsmässa. Brita Lisas samtliga barn tog sig namnet Westergren när mor gifte sig.

 
Sonen Gustaf Gottfrid blir 14/11 1893 dräng hos ägaren av Svarteberga No 2 där familjen bor. Samma sida i hfl. 

Den övriga familjen flyttar 24/10 1894 till Berga No 7 i Kalmar Landsförsamling där Anders Olsson Westergren dör 59 år gammal på lasarettet den 21/5 1895  av kräfta i pancreas, dvs bukspottskörteln. 

Efter makens död flyttar stataredrängsänkan Brita Lisa Westergren (ff fm) och två av hennes döttrar  - Dorotea Josefina Westergren och Hanna Sofia Westergren - till Mossberga i Högsrum. 

Dit flyttar även äldste sonen som 1897 gifter sig och bildar familj: 

 

Brita Lisas son: 

Arbetaren, statdrängen och sedermera torparen 

Gustaf Gottfrid Westergren (ff f) född 3/5 1875 i Räpplinge

Gift den 31/10 1897 med: 

Ottilia Kristina Elisabet Johansson (ff m) född 11/2 1878 i Högsrum. 

Barn:

1. Gunhild Dorotea född 28/9 1899 i Högsrum
2. Ernst Rudolf (ff) född 6/2 1902 i Högsrum 
3. Hildegard Viktoria född 9/12 1905 i Högsrum
4. Fredrik Emanuel född 14/11 1910 i Högsrum
5. Thure Manfred född 4/8 1915 i Högsrum
6. Ragnar Henry född 1/10 1918 i Högsrum
7. Hedvig Ingegärd född 7/11 1923 i Högsrum

Gustaf Gottfrids (ff f) familj bor alltså de första åren av äktenskapet i Mossberga, Högstrum, och flyttar 5/11 1906 till "Karum under byn".

Därifrån flyttade de den 17/11 1909 till Högsrum No 3 där han blev jordägare ("Eger förutvarande J.F. Karlssons jord). 

Den 21/11 1910 flyttade familjen vidare till Mossberga No 2 eller Odens Flisor.
Den 20/11 1913 flyttade de till "Karum under byn" (överstruket) Mossberga.
Där bodde de kvar till 12/8 1935 då de flyttade till Norra Möckleby.

Familjen hade en tid (4/8 1914 - 13/11 1915) fostersonen Gunnar Hilding Valdemar född 22/7 1914 i Högsrum. Han var oäkta son till Julia Alexandra Annette Andersson född 1/12 1890 i Högsrum.

Gustaf Gottfrid Westergren född 3/5 1875 i Räpplinge blev änkling 26/2 1948 och gick själv ur tiden 16/4 1964 i Norra Möckleby, Torslunda kommun, Kalmar län.

Statardrängsänkan
Brita Lisa Westergren (ff fm) född 16/10 1839 i Repplinge
flyttar alltså till Mossberga i Högsrum efter makens död 21/5 1895

I hushållet finns två av döttrarna:

Dorotea Josefina född 6/11 1886 i Repplinge
Hanna Sofia Westergren född 16/10 1883 i Repplinge (hon kallas änkans oäkta dotter)

Hanna Sofia Westergren

Där - när hon bor med mor och syster i Mossberga - händer någon tråkigt. Dottern Hanna Sofia blir med barn. Hon föder i lönndom och låter det dö. För "barn lagt i lönn" eller misstänkt barnamord) blir hon dömd till fyra månaders straffarbete.  

Högsrum (H) AIIa:1 (1904-1913) Bild 94 / sid 84

Jemlikt 7 kap 4 § och 14 kap 25 § Strafflagen dömd till straffarbete i 4 månader för läggande av (barn) å lön (svårläst). Utslagets datum den 26/4, bel... tidens utgång den 26/5 frejd...  den 1/6 (19)06 Undergått ... skrift den 23/6 (19)05, begått H(eliga) Nattvard 25/6 s(amma) å(r) i Länsfängelset.

Det är svårt att avgöra om Hanna Sofia Westergren avtjänade sitt straff 1905 eller 1906. Men det går naturligtvis att ta reda på.
Hon flyttar emellertid 25/6 1907 till Solna i Stockholms län. Där gifter hon sig 26/7 1908) med järnvägsarbetaren Karl Vilhelm Österlund född 1886 i Falu Kristin i Dalarna. De har 1910 dottern Karin Dorotea född 1909 i Solna och bor på adress Nya Hagalund No 114 i Solna. Jag har inte kollat om de fick flera barn. 

Hanna Sofia Westergren gift Österlund dör 9/6 1964 i Gruvriset Nedre, N Pilbo, Kopparbergs län.

Brita Lisa Westergren (ff fm) född 16/10 1839 i Repplinge och dottern Dorotea Josefina född 6/11 1886 flyttar från Mossberga till Rälla i Högsrum den 17/11 1909. 

Där bor dottern Amanda Karolina född 23/6 1878 i Repplinge som sedan 6/12 1896 är gift med statdrängen Per August Lundberg född 1/8 1870 i Kläckeberga. 

Brita Lisa Westergren född Johannesdotter blir kvar där till sin död 29/5 1917. 

Amanda Karolina Westergren född 23/6 1878 i Repplinge 

Gift 6/12 1896 med:

Per August Lundberg född 1/8 1870 i Kläckeberga

Barn:

Edvin Teodor Amadeus född 28/11 1897 i Kläckeberga

Ejnar Ferdinand William född 13/1 1900 i Högsrum

Ernst Ragnar Torvald född 24/5 1902 i Högsrum

Karl Erik valentin född 26/9 1904 i Högsrum

Jag har inte kollat om de fick flera barn. 

Amanda Karolina dör 9/2 1946 i Glömminge. 

Dorotea Josefina Westergren född 6/11 1886 i Räpplinge

flyttar 24/3 1910 till Eskilstuna i Södermanland för att gifta sig med maskinarbetaren (filaren) Per Joel Teodor Simonsson (kallas ibland Svensson i arkiven) född 1884 i Högsby, Kalmar län, som bor i Eskilstuna. De har 1910 fått sonen Nils Olof född detta år och är bosatta på Eskilstuna Gården No 347, Eskilstuna. Jag har inte kollat om de fick flera barn. 

Dorotea Josefina Simonsson blev änka 9/7 1965 och gick själv ur tiden 6/8 1980 i Högsby, Kalmar län.

 

Kyrkoböcker:

Brita Lisas (ff fm) barn och familj:

Räpplinge (H) CI:3 (1809-1845) Bild 82 / sid 159 (Brita Lisa föds)

Räpplinge (H) AI:4 (1834-1841) Bild 44 / sid 37 (familjen i Kärr)

Räpplinge (H) AI:5 (1840-1845) Bild 45 / sid 38 (familjen i Kärr)

Räpplinge (H) AI:6 (1845-1856) Bild 46 / sid 40 (familjen inhyses i Kärr)

Räpplinge (H) AI:7 (1848-1855) Bild 75 / sid 66 (familjen jordtorpare i Kärr)

Räpplinge (H) AI:8 (1856-1860) Bild 82 / sid 73 (familjen torpare i Kärr)

Räpplinge (H) AI:9 (1861-1871) Bild 79 / sid 72 (familjen i Kärr, barnhusbarn)

Räpplinge (H) AI:9 (1861-1871) Bild 90 / sid 83 (Brita Lisa piga i Räpplinge No 2)

Räpplinge (H) AI:10 (1872-1883) Bild 113 / sid 107 (Brita Lisa piga i Stradtorp No 1)

Räpplinge (H) AI:10 (1872-1883) Bild 78 / sid 72 (familjen i Kjerr)

Räpplinge (H) AI:10 (1872-1883) Bild 78 / sid 72 (Brita Lisa hos föräldrarna med tre oä barn)

Räpplinge (H) AI:11 (1884-1895) Bild 149 / sid 134 (fam i Svarteberga, maken dömd)

Räpplinge (H) CI:5 (1861-1895) Bild 68 (Brita Lisas son Gustaf Gottfrid föds)

Räpplinge (H) CI:5 (1861-1895) Bild 77 (Amanda Carolina föds)

Räpplinge (H) CI:5 (1861-1895) Bild 95 (Hanna Sophia föds)

Räpplinge (H) CI:5 (1861-1895) Bild 106 (Dorotea Josefina, trolovningsbarn, föds)

Kalmar landsförsamling (H) AI:8 (1878-1897) Bild 61 / sid 56 (familjen i Berga, Kalmar lf)

Kalmar landsförsamling (H) F:1 (1895-1924) Bild 9 / sid 1 (Anders Olsson Westergren dör)

Högsrum (H) AIIa:1 (1904-1913) Bild 94 / sid 84 (familjerna i Mossberga, barn lagt å lönn)

Högsrum (H) AIIa:1 (1904-1913) Bild 106 / sid 96 (Brita Lisa med döttrar mfl i Rälla)

Gustaf Gottfrids (ff f) familj

Högsrum (H) AI:9 (1895-1903) Bild 96 / sid 90 (Gustaf Gottfrids familj i Mossberga)

Högsrum (H) AI:9 (1895-1903) Bild 101 / sid 95 (som ovan)

Räpplinge (H) AI:12 (1895-1901) Bild 130 / sid 124 (Gustaf Gottfrid dräng i Svarteberga)

Räpplinge (H) AI:12 (1895-1901) Bild 29 / sid 23 (Gustaf G m hu i Borgholms kungsladugård)

Högsrum (H) AIIa:1 (1904-1913) Bild 94 / sid 84 (Mossberga)

Högsrum (H) AIIa:1 (1904-1913) Bild 87 / sid 77 (Gustaf Gottfrids familj i Karum under byn) 

Högsrum (H) AIIa:1 (1904-1913) Bild 45 / sid 35 (Gustaf Gottfrids familj i Högsrum No 3) 

Högsrum (H) AIIa:1 (1904-1913) Bild 99 / sid 89 (Gustaf Gottfrids familj i Mossberga No 2)

Högsrum (H) AIIa:1 (1904-1913) Bild 89 / sid 79 (Gustaf Gottfrids familj i Mossberga)

Högsrum (H) AIIa:2 (1913-1928) Bild 111 / sid 101 (fam i Mossberga m fosterson)

Högsrum (H) AIIa:2 (1913-1928) Bild 109 / sid 99 (fostersonens mor)

Norra Möckleby (H) AIIa:3 (1929-1945) Bild 1330 / sid 119 (familjen i Bostorp)

Anders Olsson Westergren född 9/8 1835 i Torhamn

Torhamn (K) CI:5 (1825-1856) Bild 1790 / sid 157 (född som Anders Olsson i Swanhalla)

Torhamn (K) AI:10 (1840-1844) Bild 100 / sid 96 (familjen i Svanhalla)

Ramdala (K) AI:4 (1816-1820) Bild 134 / sid 128 (Helena Adolfsdotters familj)

Torhamn (K) AI:18 (1876-1881) Bild 54 / sid 48a (första familjen, dömd till 2 års straffarbete)

Torhamn (K) AI:20 (1881-1895) Bild 61 / sid 56 (första familjen i Attanäs, Torhamn)

Räpplinge (H) AI:11 (1884-1895) Bild 149 / sid 134 (andra familjen i Svarteberga)

Brita Lisas far: 

Inhyses fd torparen 

Johannes Svensson Wenngren eller Wängren (ff fm f) 

född 16/8 1815 i Glömminge - död 27/10 1888 i Räpplinge

Han var son till Sven Wängren vid Isgärde och hans hustru Lovisa Andersdotter. Johannes döptes den 19 augusti 1815 i Glömminge. 

Sven Wängren (ff fm ff) född 25/3 1776

Stina Lovisa (ff fm fm) född 1780 ("har kräftan" hfl AI:3)

Barn 

1. Johan född 5/8 1806
2. Anton född 4/4 1809 "vanför"
3. Johannes (ff fm f) född 16/8 1815

Kyrkoböcker:

Glömminge (H) C:2 (1751-1818) Bild 164 / sid 319 (Johannes Wängren föds)

Glömminge (H) AI:3 (1813-1829) Bild 64 / sid 113 (familjen inhyses i Isgärde)

Brita Lisas mor:

Carolina Petersdotter (ff fm m) född 30 eller 31/6 1817 i Glömminge eller Långlöt. 

Gift 15/10 1839 (?) och död 5/9 1885 i Räpplinge. 

Hennes identitet är alldeles för osäker. 

Jag avstår av tidsskäl från att gå vidare med henne.  

Räpplinge (H) AI:6 (1845-1856) Bild 46 / sid 40 (med egna familjen i Kärr)

________________________________________________________________________________

Arkiv Digital har en ny databas - ett vigselregister över bland annat Kalmar län. 

Där finns följande notis i Säby församling.

Säby (F) C:7 (1821-1849) Bild 287 / sid 573

Namn, ålder och årtal stämmer. Vigsel 27/12 1939. Men det är ju rätt långt från både Glömminge och Räpplinge så jag vet inte. 

Här står i alla fall att han är 24 och hon 22 år gammal och att de presenterat ett skriftligt bifall från Förmyndare Jonas Jonsson i Bråten.  

Det sägs att Gustaf växte upp på ett ålderdomshem...

Hej
Jag heter Jonas Westergren och jag har sett att du gjorde en undersökning åt Karl-Olof som är född i Kastlösa.
Jätteintressant. Du gjorde det 2017.
Min pappa var halvbror till honom, Gustav Westergren.
Det sägs att min pappa (nr 7 på barnlistan) var på ett ålderdomshem när han var liten grabb för att min farmor Ester inte kunde ta hand om honom.
Mycket tragik i min familj bakåt, Ernst satt i fängelse för incest och då passade ju Farmor på att ha lite kul med en man och då blev ju Karl-Olof till.
Har du mer om min pappa Gustav hade det varit intressant.

Hej Jonas!

Vi har ju hörts av tidigare under inlägget "Om att söka sina syskon" som du minns. 

Jag har kollat husförhörslängderna och församlingsböckerna igen och där står verkligen ingenting om att Ernst suttit i fängelse för incest. Men Karl-Olof har ju fått den uppgiften från säker källa så jag har bett en expert - Christina Helmby - titta efter i "Polisunderrättelser 1878-1947" och det visar sig vara sant. Han fick två års straffarbete för det brottet och tillbringade därför tiden 12/11 1938 - 12/11 1940 bakom lås och bom. Se nedan. 

Men hur var det i familjen för övrigt? 

Statdrängen, arbetaren och husägaren 

Far: Ernst Rudolf Vestergren född 6/2 1902 i Högsrum (i fängelse för incest 12/11 1938 - 12/11 1940)

gift 18/5 1924 med:

Mor: Ester Viola Maria Karlsson född 8/4 1904 i Hedvig Eleonora, Stockholm (fd barnhemsbarn)

Barn:

1. Jane Elin Elisabet född 23/9 1924 i Kastlösa

    Flyttar till Borgs församling i Norrköping 19 år gammal den 1/12 1943.

    Gift Sylvén. Frånskild 4/12 1961. Död 24/2 2011 i Borås

2. Ruth Dagmar Linnea född 2/6 1926 i Kastlösa 

    Till Resmo 15 år gammal 28/5 1941.

    Död ogift 1998. Hade då adress Poste Restante 123 01 Farsta.

3. Sigrid Ingegerd Marianne född 15/2 1928 i Resmo  

    Till Sundbyberg, Stockholm 15 år gammal 19/3 1943. 

    Gift Heboord. Frånskild 3/5 1978. Död 30/1 2000. Då bosatt: Kastlösa 1377, Mörbylånga

4. Sara Anna Lisa född 2/10 1929 i Resmo - död 26/3 1930 

    Ingen dödbok för året på nätet som berättar om orsaken.

5. Maj-Britt Ottilia född 7/3 1931 i Resmo

    Flyttar till Mörbylånga 14/1 1947. Om två månader ska hon fylla 16 år. 

    Gift Johnsson. Frånskild 7/6 1979. Död 31/12 1995 i Bodafors.

6. Erna Ann-Mari född 17/9 1932 i Repplinge 

    Till Bäckebo åtta år gammal den 18/11 1940 där hon blir fosterbarn hos en familj Karlsson.

    Gift Olsson. Änka 20/4 1995. Död 30/4 2010 i Tenhult.

7. Gustav Rudolf född 13/8 1934 i Kastlösa

    Vistades möjligen på ett ålderdomshem i barndomen för att modern inte orkade med. 

    Gift 21/6 1957. Död 6/12 2004 i Mörbylånga

8. Karl Olof Ragnwald född XX i Kastlösa

    Bortadopterad till Västervik omkring 1942. 

Din pappa

Barn nummer 7 i syskonskaran ovan:

Gustav Rudolf född 13/8 1934 i Kastlösa

Gift 21/6 1957. Död 6/12 2004 i Mörbylånga

Födelseboken

Kastlösa (H) C:9 (1895-1947) Bild 1410 / sid 135 (Gustaf Rudolf föds)

Fadern är arbetare i Bredinge malm. Faddrar är: Föräldrarna. 

Det har jag aldrig sett förr, brukar vara släkt och vänner.

Och så här såg familjen ut där de bodde i Bredinge malm efter Gustav Rudolfs födelse:

Kastlösa (H) AIIa:4 (1925-1936) Bild 57 / sid 44

I nästa husförhörslängd har familjen utökats med sonen Karl Olof Ragnwald född 1940. Familjen bor sedan 1936 i Bredinge grustag som ägs av Kronan. 

I församlingsböckerna står inte ett ord 

om vare sig ålderdomshem, fängelse eller incest. 

Det har antingen inte hänt eller så har prästen varit ovanligt korkad som mörkat alltihop. 

Jag tror personligen på det sistnämnda även om det är ovanligt.

Det visar sig nämligen vara sant att fadern Ernst Rudolf Vestergren född 6/2 1902 i Högsrum satt två år i fängelse för incest på en dotter.  

Det finns i kyrkoböckerna ingenting som tyder på att din far vistades på ålderdomshem som barn. Men där står, som sagt, heller ingenting i övrigt om familjens elände. Jag tycker därför att du ska göra precis som din farbror Karl-Olof har gjort. Kontakta kommunarkivet i Kastlösa och begär att få barnavårdsnämndens handlingar om din far och hans syskon. Fråga efter kommunarkivarien i växeln så löser det sig säkert. Karl-Olof skriver om registrator i Färjestaden och det är kanske rätt instans. 

Man ska ha i minnet att din farmor var ett fd barnhemsbarn. Man vet inte vad det hade gjort med henne. Hon gifte sig med sin dräng och gav på tio år liv åt sju barn varav sex överlevde barndomen. Vi kan utgå från att bildningnivån var tämligen låg. 

Ernst fängslades 1938 för sexuella övergrep på en dotter. Det ska, enligt familjen, röra sig om yngsta flickan men när han kommer till fängelset i Mariestad uppger han att dottern var 12 men inte 15 år fyllda. Det lät kanske bättre helt enkelt. Domen finns ännu inte på nätet men kan rekvireras från domstolens arkiv.  

Det finns absolut ingenting som talar för att brottet var en engångsföreteelse. Det brukar inte vara det. Det kan lika gärna ha varit ett helvete i hemmet för alla flickorna. Det kan lika gärna ha pågått i många år inför den ständigt gravida hustrun som av och till kanske inte dög just därför. Detta sagt som en möjlig förklaring till hustruns eventuellt bristande moderskap. 

Att lille Gustav Rudolf fick hålla till på ålderdomshemmet var kanske ett sätt att skydda honom. Det kanske fanns någon där som ställde upp och tog honom till sig. Med en man i stugan som förgriper sig på barnen måste farmor ha haft ett elände.  

Det är heller inte konstigt om Ester sökte tröst hos Emil Karlsson i Lilla Frö när Ernst satt inburad. Det kan ha varit kärlek förstås men det kan också ha varit en chans att bli omhändertagen, dvs till försörjning. Hon hade trots allt sju munnar att mätta i en tid då kvinnor oftast inte ens fick arbeta för sin försörjning. Kvinnor hade yrkesförbud i allt som en man kunde försörja sig på. Så man vet ju inte. Ibland har nöden ingen lag helt enkelt. 

Jag har oerhört svårt att tro att sjubarnsmamman ägnade sig åt lättsinne för nöjes skull.  

Ernst satt häktad på kriminalvårdsanstalten i Kalmar. Han dömdes av Ölands Södra tingslags Häradsrätt den 9/11 1938 till två års straffarbete för otukt med dotter ("som fyllt 12 men ej 15 år") samt tukt- och sedlighetssårande handling mot samma dotter. 

Ernst anlände till Kriminalvårdsanstalten i Malmö 12/11 1938 och flyttades därifrån 14/2 1939 till Kriminalvårdsanstalten i Mariestad. Han placerades först i fångkollonien Rödjan den 24/5 1939 och överfördes till Singerhult den 5/7 1939. Därifrån blev han villkorligt frigiven fyra månader före avtjänat straff den 15/8 1940. Han fick med sig en intjänad arbetsförtjänst på 142 kronor och 10 öre. 

Tre månader senare - den 18/11 1940 - flyttade yngsta dottern, den åtta år gamla Erna Ann-Marie Westergren född 17/9 1932 till Bäckebo där hon registreras som fosterdotter hos en familj Karlsson. 

Det tyder på att det faktiskt var hon som var drabbad av faderns sexuella övergrepp. 

Fosterfar Gustav Robert Karlsson född 24/5 1902 i Kråksmåla är maskinträaarbetare och arbetar i Sandslätts möbel- och industriaktiebolag som är en möbelfabrik.

Fostermor Rut Annie Konstance Karlsson född 8/5 1900 i Åby. 

I familjen finns dessutom sonen Kurt Gustav Lennart född 22/7 1929.

Jag kan dessvärre inte se hur länge hon blev kvar i fosterhemmet men 1950 hade hon flyttat till Åby i Kalmar där hon arbetar som hembiträde.

Det är för mig ofattbart att Ernst fick komma hem igen. 

Men Ester hade kanske inget val. 

Hon hade dessutom under hans bortovaro fött sitt åttonde barn och har alltså en fyra månader gammal baby. Hade hon tänkt sig en framtid med Emil Karlsson i Lilla Frö? Blev hon lurad och sviken? Och vad sa Ernst om det lilla barnet när han kom hem igen. Det kan inte ha varit nådigt. 

Kastlösa (H) C:9 (1895-1947) Bild 1570 / sid 151

Hur familjen hade det sedan Ernst återkommit får vi aldrig veta. Men han och hustrun höll, märkligt nog, ihop livet ut. 

Det är därför viktigt för barnbarnen att samla in allt som finns av vittnesmål i släkten. Annars går det förlorat.  

1940 Ernst friges från fängelset i Mariestad den 15/8 1940. 

         Åttaåriga dottern Erna Ann-Marie född 17/9 1932 blir tre månader senare fosterbarn i Bäckebo

1941 dottern Rut Dagmar Linnea född 2/6 1926 i Kastlösa flyttar 15 år gammal till Resmo 28/5 1941. 

1942 Esters son Karl-Olof adopterades bort till Västervik 1942

1943 dottern Sigrid Ingegärd Marianne född 15/2 1928 i Resmo flyttar 15 år till Sundbyberg 19/3 1943.
         dottern Jane Elin Elisabet född 23/9 1924 i Kastlösa flyttar 19 år gammal 1/12 1943 till Borgs 

         församling i Norrköping.

1945 flyttar familjen till en ny adress i Bredinge grustag. Det är Ernst och Ester med barnen Maj-Britt 

         Ottilia född 7/3 1931 och sonen Gustav Rudolf född 13/8 1934. 

1947 dottern Maj-Britt Ottilia född 7/3 1931 i Resmo flyttar till Mörbylånga 14/1 1947. Snart 16 år.  

Ernst Rudolf Vestergren född 6/2 1902 i Högsrum - död 8/5 1980 i Hovmantorp

Ester Viola Maria Karlsson född 8/4 1904 i Hedvig Eleonora, Stockholm - död 16/8 1981 i Hovmantorp

Gustaf Rudolf född 13/8 1934 i Kastlösa

Bor 1948 kvar hos föräldrarna. Här tar kyrkoböckerna slut och man får gå på folkräkningarna i stället.

1950 Gustaf bor med föräldrarna i Bredinge grustag 1:1 box 117 Bring, Kastlösa. Samma adress. 

1957 Gustaf gifter sig med Gun Birgit Olsson född 22/12 1938 i Resmo - död 10/3 2017

1957 Bor i Oskarshamn

1959 Bor i Oskarshamn

1960 Gustaf är plåtslagare och hustrun sömmerska. De bor på Rudagatan 7 i Oskarshamn. 

1963 föds en son (1)

1965 föds en son (2)

1970 bor familjen på Bäckgatan 8 i Hovmantorp

1972 föds en son (3). Familjen fortsatt på Bäckgatan 8 i Hovmantorp

1975 som ovan

1980 som ovan

1985 som ovan men son (1) och (2) har flyttat.

1990 föräldrarna har flyttat med son (3) till Armkroken 7 i Mörbylånga

2000 föräldrarna bor kvar på adressen. Son (3) har flyttat. 

2004 Gustaf Rudolf Vestergren dör 6/12 2004. Han är då skriven på adress Armkroken 7 i Mörbylånga

Det är svårare att forska i nutid så det här är väl ungefär vad jag kan få fram om din far i de för släktforskare vanliga källorna. Är det något speciellt du undrar över så återkom.

Kyrkoböcker:

Kastlösa (H) C:9 (1895-1947) Bild 1410 / sid 135 (Gustaf Rudolf föds)
Kastlösa (H) AIIa:4 (1925-1936) Bild 57 / sid 44 (familjen i Bredinge malm)

Kastlösa (H) AIIa:5 (1936-1945) Bild 750 / sid 68 (familjen i Bredinge grustag)

Kastlösa (H) AIIa:6 (1945-1948) Bild 1050 / sid 93

Kastlösa (H) AIIa:6 (1945-1948) Bild 1130 / sid 101 (familjen i Bredinge grustag)

Kastlösa (H) C:9 (1895-1947) Bild 1570 / sid 151 (Karl-Olof föds, okänd far)

Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1940 års folkräkning H1AA:210 (1940) Bild 1570 / sid 62

Erna Ann-Marie fosterdotter hos familjen Karlsson.

Christina Helmby

har haft vänligheten att kolla igenom "Polisunderrättelser 1878-1947" efter Ernst Rudolf Westergren åt oss och hittade nedanstående. 

Varmt tack Christina!

1938 08 30
Grovarbetare Ernst Rudolf Westergren född 6/2 1902 och boende i Bredinge, Kastlösa socken hava 27/8 häktats för otuktsbrott och införpassats till straffängelset i Kalmar i avbidan på rannsakning inför Ölands s. tingsl. H.R. Medd. av t.f. landsfogden Sauter i Kalmar.

1938 12 23

AD: Kriminalvårdsanstalten i Kalmar (H) DIIIaa:99 (1938) 

AD: Kriminalvårdsanstalten i Kalmar (H) DIIIaa:99 (1938) 

Flyttad till Malmö 1838 11 28

AD: Kriminalvårdsanstalten i Malmö (M) D2AA:35 (1938-1939) Bild: 1180

AD: Kriminalvårdsanstalten i Malmö (M) D2AA:35 (1938-1939) Bild: 1180

Flyttad till Mariestad 1939 02 14

Kriminalvårdsanstalten Mariestad (R) DIIIab:51 (1939) Bild 420

förstoring

Dömd av Ölands Södra Tinglags häradsrätt den 9 november 1938 jöml 18 kap. 1.8 och 13§§ samt 4 kap. 1 och 3§ och 5 kap. 6§ strafflagen att hållas till straffarbete två år, för otukt med dotter, som fyllt 12 men ej 15 år, samt tukt och sedlighet sårande handling mot samma dotter.

1940 den 12 april avslag å ansökan om villkorlig frigivning. 

Kungl Maj:t har genom beslut den 9 augusti 1940 förordat, att Vstergren skall villkorligt frigivas enl 1§ lagen den 22 juni 1906 ang. villkorlig frigivning. 

Kriminalvårdsanstalten Mariestad (R) DIIIab:51 (1939) Bild 420

En fångkoloni var i Sverige en föregångare till de öppna anstalterna. På fångkolonierna satt personer som dömts till kortare straff, men även personer som visat sig skötsamma och som suttit av del av sitt straff vid annan anstalt. Kolonierna

tillkom efter andra

världskriget och de intagna sysselsattes till exempel inom jord-, skogs- och trädgårdsbruk, väg- och verkstadsarbeten. 

Den första fångkolonin i Sverige var Singeshult sydväst om Lidhult i Kronobergs län och som togs i bruk 1923. År 1948 fanns det 22 fångkolonier i landet. Avvecklingen av fångkolonierna skedde gradvis, men främst under 1960-talet.

Anstalten Singeshult var ett svenskt fängelse. Det var en öppen anstalt med 45 platser, varav 10 var avsedda för ungdomar. Ungefär 20 anställda arbetade vid Singeshult.
Anstalten, som öppnade 1923 som Sveriges första fångkoloni lades ned 1995. Den togs åter i drift 2004 och stängdes ånyo i juni 2006

Domen finns tyvärr inte på internet. 

Den måste sökas hos Ölands södra mots häradsrätt.