Jag fick följande mail från min vän Lars:
Jag
hälsade nyligen på min mammas gamla ungdomskompis Hjördis, som helt nyligen
fyllt 95 och klarar sig utan hemtjänst eller rollator. Hjördis har aldrig haft någon farfar och funderar på gamla
dagar mycket på vem han kunde ha varit. Och det var då jag funderade på om du
möjligtvis skulle kunna bidra med lite detektivarbete.
Hjördis
far hette Carl Edvin Carlsson. Han var född 18 mars 1887 i Stockholm
(troligtvis Engelbrekts församling) men växte upp i trakten kring Borensberg i
Östergötland. Hans mor hette Emma Augusta Carlsson. Hon var född 1859 i
Kristberg i Östergötland. Hon befann sig alltså 1886 / 1887 i Stockholm där hon
träffade en man. Men vem denne man var förblev okänt för både Carl Edvin och
Hjördis.
Det påstods i familjen att Carl Edvins far hade dött strax före eller
strax efter att han föddes. Men vem var han? Finns någon far till Carl Edvin
registrerad i kyrkoboken? Har du i så fall tillgång till födslarna i
Engelbrekts församling 1887?
***
Jodå, det har jag.
Och dödboken bekräftar att Carl Edvin (f) skulle ha varit född i Engelbrekts församling. Problemet är att den (och Oscars församling) inte bildades förrän 1906 som en utbrytning ur Hedvig Eleonora församling och i den födelseboken hittar jag inte Carl Edvin. Han kan naturligtvis stå inskriven där men i så fall inte 1887, såvitt jag kan se.
Återstår då att i stället följa modern Emma Augusta (fm). I folkräkningarna, där det bara står födelseår utan datum, står hon 1880 som Augustdotter, 1890 och 1900 bara med förnamn och 1910 som Karlsdotter. Det är lika knepigt med sonen Carl Edvin som skrevs in utan efternamn.
Det är för osäkert varför jag måste gå tillbaka till Emma Augustas födelsedag 1859 i Kristberg som visar sig vara den 18/9 1859.
 |
| (Kristberg C:6 sid 244) |
Emma Augustas föräldrar var:
Gårdsdrängen, statkarlen, arbetaren och småningom torparen August Carlsson (fm f) född 21/8 1828 i Kristberg och Ulla Pehrsdotter (fm m) född 13/3 1836 i Kristberg. De kom båda inflyttade till Kulla i Kristberg från Skogatorp respektive Knallen (där de tjänat dräng och piga) 1857 i samband med att de gifte sig. De flyttade inom Kulla i Kristberg några gånger men bodde huvudsakligen i Brotorp (1867-1873) och därefter i Stora Bergslund, Kulla, Kristberg.
Ulla Pehrsdotter (fm m) dog av magkräfta 30/10 1897. Tre år senare, år 1900, skrivs August Carlsson (fm f) som backstuguhjon, inhyses och fattig. Han dog 23/3 1907 på Kulla storgård i Kristberg. Ingen dödsorsak angiven.
August Carlssons (fm f) och Ulla Persdotters (fm m) barn:
1) Johanna Sofia Karlsdotter född 26/3 1857 i Kristberg. Lysning, äktenskap och flytt 19/11 1882. Hon dog 28/2 1901 i Degerön, Godegård, Östergötlands län.
"Johanna Sofia Karlsson, hustru till Rättaren Karl August Karlsson i Degerön."
Dödsorsak: Barnsbörd och bröstlidande.
2) Emma Augusta (fm) född 19/8 1859 i Kristberg. Se nedan.
3) Hilda Vilhelmina född 22/3 1863 i Kristberg. Hon flyttade 1883 till Lilla Stubba i Kristberg för att bli piga där åt arrendator Carl Johan Persson (samma arbetsgivare som systern Emma Augusta hade 1880). Jag har inte följt henne vidare och hittar henne inte i den digitala dödboken vilket tyder på att hon var död eller utflyttad ur landet före 1901.
4) Clara Gustafva född 15/10 1864 i Kristberg. Död på grund av värk 21/9 1872 i Brotorp, Kulla, Kristberg. Hon blev 7 år 11 månader och 6 dagar gammal.
5) Hilma Amalia född 22/8 1868 i Kristberg. Död i Brotorp, Kulla, 2/1 1869 på grund av scharlakansfeber. Hon blev bara 4 månader och 11 dagar gammal.
6) Carl August född 26/1 1871 i Kristberg. Död i Brotorp, Kulla, av slag den 4/5 1872. Han blev 1 år 3 mån och 8 dagar gammal, noterar prästen.
7) Carl Alfred född 16/4 1874 i Kristberg. Lysning 1898. Jag hittar honom inte i den digitala dödboken vilket tyder på att han var död eller utflyttad ur landet före 1901.
8) Otto Lenard Karlsson född 13/8 1876 i Kristberg. Frikallad från värnplikten. Ingen orsak angiven. Flyttade till Motala 11/12 1898. Gift 1899. Död i Skänninge, Östergötland 15/6 1958.
(Kristberg AI:21 sid 207, AI:22 sid 276, AI:24 sid 280 och 292, AI:25 sid 194, AI:26 sid 251, AI:27 sid 293, AI:28 sid 315 samt AIIa:1 sid 218)
 |
En del av Emma Augusta Carlsdotters familj.
Hon hade alltså tre "oäkta" barn vilket var ovanligt. Vad det berodde på är omöjligt att gissa. Berodde det på fattigdom? Var hon tvungen? Blev hon lurad? Hon tycks i alla fall ha värnat sina barn som hon verkar ha hållit ihop med livet ut.
Skissen är större än A4 och går alltså inte in i sin helhet här.
Vill du så skickar jag den per post. |
Emma Augustas (fm) liv:
1858 född den 19/8 i Kristberg, Östergötlands län
1880 flyttar från föräldrahemmet i Kulla 22 år gammal den 24/11 till Lilla Stubba i Kristberg
för att bli piga hos arrendatorn Carl Johan Persson. Hon skrivs detta år som Emma
Augusta Augustdotter.
1881 flyttar hon åter igen från föräldrahemmet till Lilla Stubba i Kristberg för att bli piga hos
arrendator Carl Johan Petersson. Därifrån flyttar hon samma år hem igen.
1885 flyttar från föräldrahemmet i Kulla till Stockholm den 2/10 1885. "arb bet i Stockholm"
står det i husförhörslängden. Jag ser henne inte i utflyttningslängden och avstår från
att leta i Stockholms många olika församlingarna.
Jag hittar henne inte i Rotemansarkivet som är ett register över befolkningen i
Stockholms stad 1878-1926 trots att där finns nästan alla som någon gång bott i Gamla
stan, på Södermalm, Kungsholmen och delar av Norrmalm och Östermalm. Flera
stadsdelar är registrerade men då måste man ta sig till Stadsarkivet på Kungsklippan i
Stockholm och söka där. Man kan även maila och be om uppgiften.
http://www.stadsarkivet.stockholm.se/
Jag hittar henne heller inte registrerad som inflyttad till Hedvig Eleonora församling i
Stockholm 1885 men kan förstås ha missat det. Men hon kan också ha flyttat någon
annanstans i Stockholmstrakten. Det är helt avgörande för frågeställningen då det
antagligen var där hon blev gravid. Men hon kommer uppenbarligen hem till Kristberg
igen (eftersom hon flyttar ut igen) så det kan naturligtvis ha skett där också.
Jag kan heller inte hitta henne i Stadsarkivets mantalsregister 1800-1884 eftersom hon
kom till staden först 1885. Två Emma Augusta Karlsson finns registrerade som piga
(kan vara samma person) åren 1882 och 1883 i Rote 10.
1886 den 18/11 flyttar hon åter igen från föräldrahemmet i Kulla. Nu heter hon
Karlsson och flyttar till Frösunda i nuvarande Vallentuna där hon blir piga hos
stationsmästare Karl Johan Hjalmar Sundström på Frösunda järnvägsstation (anlagd
1885) inom Prästgårdens ägor. Hon bör vid ankomsten i slutet av november 1886 ha
varit påtagligt gravid. Ingen anteckning om det i husförhörslängden.
 |
| Frösunda järnvägsstation ca 1910. Foto: Zackeus Carlsson, Vallentuna bildarkiv |
 |
| (Frösunda AI:22 sid 211, AI:27 sid 293 och B:2 bild 660) |
1887 Emma Augusta flyttar från Frösunda till Östermalm i Stockholm den 16/2 1887 där
hon av någon anledning inte visar upp sig för prästen och blir inskriven i församlingen.
(Hedvig Eleonora församling på Ladugårdslandet, Östermalm.)
(När hon återkommer till föräldrarna några månader senare anges hon komma från Frösunda.)
Flyttbetyg nr 2 som inte finns på nätet skulle nog kunna ge intressant information.
Om en dryg månad ska hon föda.
Registret till inflyttningslängden registrerar dock Emma Augusta Karlsson på sid 389
och hänvisar till sid 505 (ev 565) i församlingsboken för år 1887 som dessvärre inte
finns på nätet, så jag kommer inte längre där.
1887 Emma Augusta föder sonen Carl Edvin den 18/3 1887 på Södra barnbördshuset i
Stockholm.
1887 Den 4/7 kommer hon tillbaka till föräldrarna på Stora Bergslund i Kulla, Kristberg,
med sonen i bagaget. Fadern är ännu torpare och tre av syskonen bor hemma.
Det står då i husförhörslängden att de kommer från Frösunda vilket tyder på att de
inte var skrivna på Östermalm.
Kanske åkte hon dit bara för att föda. I början av 1900-talet kunde man ta in på ett
förlossningshem, föda där och sedan bara försvinna. Men vem finansierade det i så fall
kan man förstås undra.
1890 bor Emma Augusta med sin son Carl Edvin hos föräldrarna i Kristberg.
1892 ger hon sig iväg igen med sonen och utflyttningsbevis nr 87. Ingen hänvisning om
vart. När hon återkommer skriver prästen att hon saknar bevis för ledighet till
äktenskap 27/10 1892 till 23/12 1893.
1893 återvänder hon alltså till föräldrahemmet Stora Bergslund i Kulla, Kristberg.
Sonen Carl Edvin är med.
1894 föder Emma Augusta ännu ett oäkta barn nämligen Alrik Leonard Karlsson född 27/6
1894 i Kristberg. Fader okänd. Moster Hilda Vilhelmina och morfar August Carlsson
(fm f) var dopvittnen. Inget utomstående dopvittne som kan ge en ledtråd om vem
biopappan var. Alrik Leonard var 1910 ogift dräng i Släta, Ljungs församling och dog
24/2 1965 i Linköping.
1894 Den 5/11 1894 flyttar hon åter hem till föräldrarna i Stora Bergslund i Kulla, Kristberg.
Denna gång med två oäkta barn i bagaget. Alla tre kommer från Orlunda med
inflyttningsattest nr 21. Fadern är nu inhyses arbetare. Modern och
två av bröderna bor hemma.
1897 dör Emma Augustas mamma Ulla Persdotter (fm m) den 30/10. Emma Augusta bor nu
ensam med sin gamle far och sina barn och kallas före detta piga.
1898 föder Emma Augusta dottern Elsa Matilda den 14/3 1898 i Kristberg. Fader okänd.
Hennes bror (barnets morbror) Otto Leonard Karlsson och "hustru Kristoffersson i
Lilla Backetorp", Kulla, är dopvittnen. Barnets biopappa kan därför stå att finna i Lilla
Backetorp. Elsa Matilda gifte sig så småningom Gustafsson och dog 9/2 1983 i
Linköping.
1900 Emma Augusta bor hos sin far August Carlsson (fm f) som är änkling, backstuguhjon,
inhyses och fattig.
1903 Emma Augusta är mjölkerska på Lunna säteri i Appuna, Östergötland. Hon bor där
med sin oäkta dotter Elsa Matilda står det i husförhörslängden. Där bor även sonen
Carl Edvin som nu är statdräng.
1907 Emma Augusta förlorar sin far August Carlsson (fm f) som dör drygt 78 år gammal
den 21/8 på Kulla Storgård, Kristberg.
1910 registrerar folkräkningen att Emma Augusta fortfarande är mjölkerska på Lunna säteri
i Appuna, Östergötland. Hon är fortfarande ogift och bor tillsammans med sonen Carl
Edvin, statdräng, och dottern Elsa Matilda. Sonen Alrik Leonard är ogift dräng i Släta i
Ljungs församling.
1912 flyttar Emma Augusta den 16/11 med sonen Carl Edvin och dottern Elsa Matilda till
Mantorp i Veta, Östergötland.
1913 tar Carl Edvin som då kallas Karl Edvin Karlsson ut hinders...betyg till Linköpings
Domk f d 18/7 1913 och flyttar 25/9 samma år. Det står inte att han flyttade till
Linköping, det står bara "Se ofvan" vilket är obegripligt. Där står nämligen moderns
och systerns flytt till Ekeby året därpå.
1914 Emma Augusta och dottern Elsa Matilda flyttar 20/11 1914 från Weta till Götvik i
Ekeby, Östergötland. Emma Augusta får arbete som mjölkerska.
1915 Emma Augusta flyttar till Åsbo i Östergötland den 22/10 1915. Dottern Elsa Matilda,
som nu är 17 år, återvänder samma dag till Weta. Till Åsbo kommer emellertid också
sonen Alrik Leonard Carlsson. Båda får arbete i Grönlund, Åsbo. Hon som mjölkerska
och han som statdräng.
1916 flyttar de till Bensäter i Åsbo där de jobbar vidare.
1917 från Bensäter flyttar Emma Augusta med sonen Alrik Leonard tillbaka till Grönlund i
Åsbo. Dit kommer även dottern Elsa Matilda från Weta (där hon antagligen varit piga).
Alla tre arbetar i Grönlund som mjölkerska, statdräng och piga.
1918 dottern Elsa Matilda Carlsson flyttar från Åsbo till Mjölby den 14/11 1918. De övriga är
kvar i Åsbo.
1919 Emma Augusta Carlsdotter flyttar till Sjöbergsgården i Lindhult, Åsbo i Östergötland.
Hon kallas nu fd piga. Där blir hon kvar till sin död den 14/3 1926.
Alrik Leonard flyttar till Ö Tollstad den 5/11 1919.
1926 Emma Augusta Carlsdotter dör den 14/3 1926. I dödboken står att Emma Augusta Carlsdotter, fd tjänarinna från Lindhult, Sjöbergsgården har avlidit på grund av sten på lungorna. Hon begrovs den 21 mars samma år.
Sammantaget kan man säga att Emma Augusta (fm) tycks ha hållit ihop med sina barn och även föräldrarna så länge de fanns. Det finns inte en karl i hennes närhet under alla år som man kan misstänka att hon har haft ihop det med. Det enda märkliga är prästens i Kristberg anteckning nedan.
 |
"Saknar bevis för ledighet till äktenskap för 2/2 87 till 4/7 87 och från
27/10 92 till 23/12 95".
(Det återfinns i olika varianter i Kristberg AI:27 sid 293, AI:27 sid 293, AI:28 sid315 och AIIa:1 sid 218)
Vad betyder det? Hade hon äktenskapshinder av något slag?
Misstänkte prästen att hon redan var gift eller? Det känns ju konstigt med tanke på den skam det var att ogift föda barn. Jag begriper det inte och har lagt ut en fråga på nätet i hopp om att få svar. |
Jag har fått svar på facebookgruppen "Släktforskning för noviser".
Torild Hilmersson skriver:
Om det fanns tidsluckor i hennes kyrkobokföring kunde hon inte gifta sig utan att först ha annonserat i Post och inrikes Tidningar.
Anbytarforum levererar också. Monika Wilander skriver:
Monica!
Jag misstänker att hon bara slarvat med sina
papper till prästen när hon flyttat till nya församlingar. När man flyttade antecknade
prästen om kvinnan var ledig för äktenskap. Men det finns också exempel på att
kvinnan kunde vara gift, men mannen försvunnit - i krig, till Amerika el.dyl. och inte
kommit tillbaka. Visst fanns det andra äktenskapshinder också - epilepsi, aktiv könssjukdom
och dårskap. Men det verkar ju inte finnas något du hittat om sådant.
Tack!
Ja, så måste det ha varit.
Emma Augusta hade alltså ingen täckning för ovan nämnda perioderna. Antingen var hon slarvig eller så tyckte hon inte att prästen hade med saken att göra.
Jag har med andra ord inte kommit ett dugg närmare gåtans lösning.
Så vem var Carl Edvin Carlssons far?
Ja, det står nog skrivet i stjärnorna. Åtminstone finns ingen uppgift därom i kyrkoböckerna.
Detta har vi:
- Engelbrekts församling fanns alltså inte när han föddes 1887. Den (och Oskars församling) bröts ut ur Hedvig Eleonoras församling 1906.
- I födelseboken för Hedvig Eleonora församling hittar jag honom inte.
- I Rotemansarkivet för Stockholms stad 1878-1926 hittar jag varken Carl Edvin eller hans mamma Emma Augusta. Se ovan.
- Av husförhörslängderna i Kristberg mfl församlingar framgår att Carl Edvin var född på Södra Barnbördshuset i Stockholm. Frågan är vilken församling han bodde i när det nu inte verkar ha varit Hedvig Eleonora.
- Amerikanska Ancestry har en namndatabas över personer födda i Sverige 1870-1941. Där hittar jag Carl Edvins födelsenotis i vad som kallas Södra Barnbördshusets församling, Stockholms pastorat.
- Av tidens namnskick att döma skulle äldste sonen döpas efter sin farfar och andre sonen efter morfar. Carl Edvins morfar hette Carl men det kan förstås även farfar ha hetat. Kanske kan man gissa att faderns namn var Edvin.
 |
18 mars föddes Karl Edvin.
Moder: Karlsson Emma Augusta som var ogift och 27 år och bodde på Riddargatan.
Fader okänd.
Detta är en avskrift så jag bestämmer mig för att se om det finns en riktig kyrkobok och hittar till min stora förvåning Södra barnbördshusets kyrkoarkiv - det föds massor av ungar där - och här återfinns även Karl Edvins födelsenotis på rätt datum. Men fadern är fortfarande okänd. Av notisen framgår att Emma Augusta bodde på Riddargatan 9 vilket faktiskt står ovan också.
 |
| (Sö Barnbördshusets kyrkoarkiv CI:5 bild 610) |
Stockholmskällan (Stockholms stadsarkiv) berättar:
"På 1860-talet härjade den fruktade barnsängsfebern på
Stockholms Allmänna Barnbördshus. Man försökte på olika sätt minska
smittspridningen. Ett sätt var att öppna ett provisoriskt (tillfälligt) barnbördshus på Södermalm för att minska
överbeläggningen. Det kallades i början för Provisoriska barnbördshuset men
behovet av förlossningsplatser var så stort att det inte kunde stängas igen.
Istället flyttades det till permanenta lokaler och fick namnet Södra barnbördshuset
(Södra BB). Södra BB fanns kvar i samma lokaler till 1969.
I 1800-talets Stockholm födde fortfarande de flesta
kvinnor sina barn i hemmet med hjälp av en barnmorska, eller jordemor, som kom
hem. När många barnaföderskor samlades på barnbördshusen spreds den dödliga
sjukdomen barnsängsfeber. Till barnbördshusen kom därför bara de som inte hade
möjlighet att ta hem barnmorskan, på grund av fattigdom eller trångboddhet.
Till barnbördshusen kom också de ogifta kvinnorna. Att
föda ett oäkta barn var en stor skam och på barnbördshusen fanns möjligheten
att föda barnen anonymt och lämna bort dem.
I födelse- och dopböckerna från 1865 kan man se att många
av barnen saknar uppgifter om föräldrar. Det finns kolumner efter varje barn
där man kryssar i om barnet är "äkta" eller "oäkta". Där
finns också kolumner för kvinnans civiltånd gift, ogift, trolovad, eller änka.
Barn som föddes under äktenskapslöfte, alltså av två trolovade föräldrar
räknades som äkta barn.
På flera ställen finns intyg inklistrade i födelse- och
dopböckerna som visar att föräldrarna, ibland flera år senare, har registrerat
barnet som sitt. Då har föräldrarna gift sig och i födelse- och dopboken ändras
barnets status från oäkta till äkta."
Men det här var trots allt 22 år senare så kanske hade det blivit lite bättre trots allt.
Läs mer om Södra Barnbördssjukhuset här och här. Det till och med spökar i kåken!
***
Man kan naturligtvis kolla vilka som bodde på Riddargatan 9 år 1887 men församlingsböckerna saknas nog på nätet.
Stockholms stadsarkiv är rätt instans.
|
Emma Augusta var naturligtvis väl känd i sin hemförsamling. Inte minst för att hon hade tre oäkta barn. Kristberg hade sannolikt ingen som helst lust att betala för dem varför man kan utgå från att de gjort allt för att få tag i respektive pappa. Resultatet av det finns antagligen i domböckerna som inte ligger på nätet. Sök i samband med ting (Kristberg) strax efter barnens födelser.
Än troligare är att Kristbergs barnavårdsnämnd eller liknande har upprättat en mapp på Emma Augusta och/eller hennes barn. I den hittar du den önskade uppgiften om den finns. Vänd dig till Kristberg som väl ligger i Motala kommun. Materialet finns antagligen kvar på kommunen (0141-22 50 00) vars arkivarie kan bistå dig.
Bara för att jag inte kan låta bli:
 |
| (Kristberg C:5 sid 409 och AI:13 sid 82) |
August Carlsson (fm f) föräldrar:
Torparen Carl Persson (fm ff) född 11/1 1787 i Kristberg och hans hustru Anna Brita Andersdotter (fm fm) född 12/12 1787 i Ljung. Familjen var på 1820-talet bosatt i Högbo, Kulla ägor, Kristberg.
 |
| (Kristberg C:5 sid 467 och AI:17 sid 93) |
Ulla Persdotter (fm m) föräldrar:
Torparen Peter Jaënsson (fm mf) född 19/11 1791 i Godegård och hans hustru Maja Stina Jaënsdotter (fm mm) född 5/4 1795 i Godegård. De var på 1830-talet bosatta i Trugan (Stora Bergs ägor) i Kristberg.
Koordinater: 59°18′12.78″N 17°57′00.34″Ö / 59.3035500°N
17.9500944°Ö / 59.3035500; 17.9500944
Fridhemsbryggan var tidigare byggda av trä, den sista
träbryggan från 1972, sedan regelbunden passagerarbåtstrafik återupptagits
mellan Stockholm och Drottningholm av Strömma Kanalbolaget. Den ersattes 1985
av en brygga i betong, som sattes på plats av pontonlyftkranen Lodbrok.
