Ur Ivan Löfgrens släktforskningar i anslutning till Greasläkten, med tillägg av Allan Andersson.
Sammanfattning
"Greasläkten, en Ärtemarkssläkt under 300 år". Utforskad av Ivan Löfgren, Ärtemark, som utgivit redogörelsen i tryck år 1955. Redogörelsen om Greasläkten ingår också i hans släktbok Bågenholm-Håbolssläkten, utgiven 1965.
Efter att släkten klarlagts sedan tidigt 1600-tal, från bonden Anders Olofsson i Grean, fortsatte Löfgren att söka bakåt i tiden. Han hittade en släkttråd från Kajsa Hasselberg, gift med Lars Segolsson (nr 27), som tillhörde Greasläkten i fjärde generationen.
Löfgrens uppgifter ligger till grund för förestående släktförteckning. Den har kompletterats i några avseenden. Likaså har tillagts personuppgifter på några av de äldsta och intressantaste personerna, som förekommer i förteckningen.
Den släktgren i Greasläkten, som härstammar från Kajsa Hasselberg i gifte med Lars Segolsson, knyts således samman med den berömde norske kungen Harald Hårfager. Givetvis finns några mer eller mindre osäkra punkter, märkligt vore ju annat under så lång tid tillbaka. Man skulle kunna säga att det sannolikt förhåller sig så som det relaterats.
När släktgrenen nått Greasläkten i Ärtemark, har denna redogörelse avbrutits. Fortsättning finns redan i angivna skrifter av Löfgren och det är upp till var och en, som vet eller anar sin släktskap med förestående, att skriva ned sin egen anknytning till den 1000-åriga släkttråden.
Odin
Mytisk urfader
Härskare över Asgård
En av de viktigaste gudarna i nordisk mytologi och betraktassom gudarnas härskare.
Oden (fornnordiska Óðinn) är främst kopplad till: visdom, krig, död, magi (sejd) och poesi.Kännetecken
Enögd – offrade sitt ena öga i Mimers brunn för att få kunskap.
Visdomssökare – söker ständigt kunskap och insikt.
Hängde i världsträdet Yggdrasil i nio dygn för att få kunskap om runorna.
Enögd – offrade sitt ena öga i Mimers brunn för att få kunskap.
Visdomssökare – söker ständigt kunskap och insikt.
Hängde i världsträdet Yggdrasil i nio dygn för att få kunskap om runorna.
Symboler och följeslagare
Korparna Hugin och Munin (tanke och minne)
Spjutet Gungner
Hästen Sleipner med åtta ben
Vargarna Geri och Freke
AI:
Korparna Hugin och Munin (tanke och minne)
Spjutet Gungner
Hästen Sleipner med åtta ben
Vargarna Geri och Freke
__________________________________________________
Njord
AI:
Njord (fornnordiska: Njǫrðr) är en gud i den nordiska mytologin, främst förknippad med havet, sjöfart, vindar, rikedom och fruktbarhet. Han tillhör egentligen vanerna — en gudasläkt som förknippas med naturkrafter och välstånd — men kom senare att leva bland asarna efter fredsslutet mellan gudasläkterna.
Njord är far till de välkända gudomarna: Frej och Freja som räknas bland de viktigaste vanagudarna.
Njord ansågs ge: god fiskelycka, framgångsrika sjöresor, rikedom och välstånd samt goda skördar
Njord är far till de välkända gudomarna: Frej och Freja som räknas bland de viktigaste vanagudarna.
Njord ansågs ge: god fiskelycka, framgångsrika sjöresor, rikedom och välstånd samt goda skördar
Vikingar och sjöfarare kunde offra till honom för lugna hav och gynnsamma vindar.
Äktenskapet med Skade
Njord är också känd för sitt äktenskap med jättinnan Skade
Njord är också känd för sitt äktenskap med jättinnan Skade
De kunde aldrig riktigt komma överens om var de skulle bo:
Njord trivdes vid havet i Noatun. Skade älskade fjällen och jaktmarkerna.
I myterna försökte de bo nio nätter i fjällen och nio vid havet, men båda vantrivdes på den andres plats. Berättelsen symboliserar ofta motsättningen mellan kust och inland, hav och berg.
Namnet Njord kan vara besläktat med ord för kraft eller livskraft. Vissa forskare kopplar honom även till äldre germanska fruktbarhetsgudar.
Njord trivdes vid havet i Noatun. Skade älskade fjällen och jaktmarkerna.
I myterna försökte de bo nio nätter i fjällen och nio vid havet, men båda vantrivdes på den andres plats. Berättelsen symboliserar ofta motsättningen mellan kust och inland, hav och berg.
Namnet Njord kan vara besläktat med ord för kraft eller livskraft. Vissa forskare kopplar honom även till äldre germanska fruktbarhetsgudar.
Källor: Njord nämns bland annat i: Poetiska Eddan och Snorres Edda
Olof Trätälja var enligt den fornnordiska traditionen en sveakung av Ynglingaätten och son till Ingjald Illråde. Han förekommer främst i Ynglingasagan, nedskriven av Snorre Sturlasson på 1200-talet.
Namnet ”Trätälja” betyder ungefär ”den som hugger eller arbetar med trä”. Enligt sagan fick han detta tillnamn eftersom han röjde skog och anlade nybyggen i de västra skogsbygderna.
__________________________________________________
Frej eller Yngve-Frej
Stamfader för Ynglingarna
AI:
Yngve-Frej är en mytisk kung och gudagestalt i den nordiska traditionen. Han identifieras ofta med guden Frej, fruktbarhetsguden i vanasläkten. Namnet ”Yngve” anses ha varit ett äldre eller hedersnamn för Frej, och därför kallas han ofta Yngve-Frej.
Enligt Ynglingasagan kom Frej till Sverige tillsammans med sin far Njord efter kriget mellan asar och vaner. När Njord dog blev Frej kung i Uppsala och sägs ha skapat fred och goda skördar. Därför dyrkades han starkt av folket.
Snorre berättar att under Frejs tid rådde: fred, goda år, rikedom och välstånd.
Folket ansåg att Frej styrde över: regn, sol, växtlighet, fruktbarhet, och människors lycka.
Efter hans död sägs han ha blivit begravd i en stor gravhög i Gamla Uppsala. Enligt sagan höll man hans död hemlig och fortsatte lägga skatt i högen för att ”rikedomen” inte skulle försvinna ur landet.
Yngve-Frej räknas som stamfader till den mytiska kungasläkten Ynglingarna, som senare kungar i både Sverige och Norge sade sig härstamma från. Bland dessa finns exempelvis: Halfdan Svarte, Harald Hårfager
I äldre källor nämns även ”Ing” eller ”Yngvi” som en urgermansk gudom kopplad till fruktbarhet och kungamakt.
Enligt Ynglingasagan kom Frej till Sverige tillsammans med sin far Njord efter kriget mellan asar och vaner. När Njord dog blev Frej kung i Uppsala och sägs ha skapat fred och goda skördar. Därför dyrkades han starkt av folket.
Snorre berättar att under Frejs tid rådde: fred, goda år, rikedom och välstånd.
Folket ansåg att Frej styrde över: regn, sol, växtlighet, fruktbarhet, och människors lycka.
Efter hans död sägs han ha blivit begravd i en stor gravhög i Gamla Uppsala. Enligt sagan höll man hans död hemlig och fortsatte lägga skatt i högen för att ”rikedomen” inte skulle försvinna ur landet.
Yngve-Frej räknas som stamfader till den mytiska kungasläkten Ynglingarna, som senare kungar i både Sverige och Norge sade sig härstamma från. Bland dessa finns exempelvis: Halfdan Svarte, Harald Hårfager
I äldre källor nämns även ”Ing” eller ”Yngvi” som en urgermansk gudom kopplad till fruktbarhet och kungamakt.
______________________________________________________
Fjolne
(flera generationer, bland andra Agne och Yngve)
______________________________________________________________________
Olof Trätälja
Son till Ingjald Illråde
Egen son: Halvdan Vitben
AI:Olof Trätälja var enligt den fornnordiska traditionen en sveakung av Ynglingaätten och son till Ingjald Illråde. Han förekommer främst i Ynglingasagan, nedskriven av Snorre Sturlasson på 1200-talet.
Namnet ”Trätälja” betyder ungefär ”den som hugger eller arbetar med trä”. Enligt sagan fick han detta tillnamn eftersom han röjde skog och anlade nybyggen i de västra skogsbygderna.
Enligt sagotraditionen
Efter att hans far Ingjald Illråde bränt inne flera småkungar och till slut själv gått under, blev läget osäkert i Sveariket. Olof flydde därför västerut till Värmland, som då enligt sagorna var glest befolkat och täckt av stora skogar.
Där: röjde han mark för jordbruk, lockade nybyggare till området, och skapade ett rikare jordbrukssamhälle.
Sagan beskriver honom nästan som en kolonisationskung snarare än en krigarkung.
Efter att hans far Ingjald Illråde bränt inne flera småkungar och till slut själv gått under, blev läget osäkert i Sveariket. Olof flydde därför västerut till Värmland, som då enligt sagorna var glest befolkat och täckt av stora skogar.
Där: röjde han mark för jordbruk, lockade nybyggare till området, och skapade ett rikare jordbrukssamhälle.
Sagan beskriver honom nästan som en kolonisationskung snarare än en krigarkung.
Hungersnöd och offer
En dramatisk episod i berättelsen handlar om missväxt i Värmland. Folket ansåg att kungen bar skuld för dåliga skördar. Först offrade man oxar, sedan människor, och till slut sägs värmlänningarna ha offrat Olof själv till gudarna för att få bättre årsväxt.
Detta speglar äldre föreställningar om den sakrale kungen — att kungens lycka och gudomliga kraft var kopplad till landets välstånd.
En dramatisk episod i berättelsen handlar om missväxt i Värmland. Folket ansåg att kungen bar skuld för dåliga skördar. Först offrade man oxar, sedan människor, och till slut sägs värmlänningarna ha offrat Olof själv till gudarna för att få bättre årsväxt.
Detta speglar äldre föreställningar om den sakrale kungen — att kungens lycka och gudomliga kraft var kopplad till landets välstånd.
Son och efterföljare
Olof Trätäljas son var enligt traditionen Halvdan Vitben, som i sin tur blev far till en lång rad norska kungar. Genom sagornas släktlinjer blir Olof därmed en viktig länk mellan de mytiska svenska Ynglingarna och senare norska kungadynastier som slutligen leder fram till Harald Hårfager.
Olof Trätäljas son var enligt traditionen Halvdan Vitben, som i sin tur blev far till en lång rad norska kungar. Genom sagornas släktlinjer blir Olof därmed en viktig länk mellan de mytiska svenska Ynglingarna och senare norska kungadynastier som slutligen leder fram till Harald Hårfager.
Historia eller myt?
Historiker ser idag Olof Trätälja som en figur i gränslandet mellan myt, dikt och möjlig tidig tradition. Det finns inga samtida källor som bevisar att han verkligen existerat. Men berättelserna kan spegla:
verklig kolonisation av Värmland och Norge, migration från Mälardalen västerut, och äldre religiösa idéer om kungamakt och fruktbarhet.
De äldsta dikterna om Ynglingarna, särskilt Ynglingatal, kan innehålla mycket gamla traditioner, men de blandas med legendstoff och politisk propaganda från senare tid.
___________________________________________________
Svenska Yngligakungar
_________________________________________________________________
Ingjald Illråde
Son till: Anund Braut- eller Anund Uppsale.
AI:
Ingjald Illråde var enligt de fornnordiska sagorna en sveakung av Ynglingaätten, främst känd genom Heimskringla och särskilt Ynglingasagan. Han ska ha levt någon gång under folkvandringstid eller vendeltid, men det är mycket osäkert vad som är historia och vad som är legend.
Namnet ”Illråde” betyder ungefär ”den illasinnade rådgivaren” eller ”den som ger dåliga råd”. Han framställs som brutal, makthungrig och listig.
Namnet ”Illråde” betyder ungefär ”den illasinnade rådgivaren” eller ”den som ger dåliga råd”. Han framställs som brutal, makthungrig och listig.
Berättelsen om Ingjald
Hans far var Anund, kallad Anund Braut- eller Anund Uppsale. När Ingjald blev kung ville han ena eller dominera småkungarna i Sverige.
En av de mest kända episoderna är ”sjudungabålet”:
Ingjald bjöd in flera småkungar till gästabud. På natten lät han bränna hallen med kungarna inne.
Efter detta lade han under sig deras riken.
På så sätt byggde han upp ett större välde genom svek och våld snarare än öppna slag.
Hans far var Anund, kallad Anund Braut- eller Anund Uppsale. När Ingjald blev kung ville han ena eller dominera småkungarna i Sverige.
En av de mest kända episoderna är ”sjudungabålet”:
Ingjald bjöd in flera småkungar till gästabud. På natten lät han bränna hallen med kungarna inne.
Efter detta lade han under sig deras riken.
På så sätt byggde han upp ett större välde genom svek och våld snarare än öppna slag.
Konflikten med Ivar Vidfamne
Till slut kom han i konflikt med Ivar Vidfamne, en annan sagokung som enligt traditionen skapade ett enormt nordiskt rike.
När Ivar angrep sägs Ingjald ha insett att han skulle förlora. Då ska han tillsammans med sin dotter ha tänt eld på sin egen gård och brunnit inne hellre än att ge sig.
Till slut kom han i konflikt med Ivar Vidfamne, en annan sagokung som enligt traditionen skapade ett enormt nordiskt rike.
När Ivar angrep sägs Ingjald ha insett att han skulle förlora. Då ska han tillsammans med sin dotter ha tänt eld på sin egen gård och brunnit inne hellre än att ge sig.
Historisk betydelse
Ingjald är viktig därför att han i sagorna symboliserar övergången från många små lokala kungadömen till större riken. Han framstår nästan som en mörk ”rikssamlare”.
Historiker är dock försiktiga:
Det finns inga samtida källor om honom. Berättelserna skrevs ner flera hundra år senare. Sagorna blandar ofta myt, politik och muntlig tradition.
Men vissa forskare tror att sagorna kan bevara minnen av verkliga maktkamper i äldre Sverige.
Ingjald är viktig därför att han i sagorna symboliserar övergången från många små lokala kungadömen till större riken. Han framstår nästan som en mörk ”rikssamlare”.
Historiker är dock försiktiga:
Det finns inga samtida källor om honom. Berättelserna skrevs ner flera hundra år senare. Sagorna blandar ofta myt, politik och muntlig tradition.
Men vissa forskare tror att sagorna kan bevara minnen av verkliga maktkamper i äldre Sverige.
Släktlinje
I Ynglingasagan är han en del av den långa kungalängden som leder från:
Yngve-Frej
→ Ynglingarna
→ sveakungarna
→ senare norska kungar.
Ingjald brukar också räknas som den siste egentlige Ynglingakungen i Uppsala innan makten enligt sagorna går vidare på andra sätt.
I Ynglingasagan är han en del av den långa kungalängden som leder från:
Yngve-Frej
→ Ynglingarna
→ sveakungarna
→ senare norska kungar.
Ingjald brukar också räknas som den siste egentlige Ynglingakungen i Uppsala innan makten enligt sagorna går vidare på andra sätt.
_____________________________________________________
Halfdan Hvitbeinn
(brygga till Norge)
AI:
Halfdan Hvitbeinn (”Halvdan den hvite benet”) är en av de tidiga norska sagokungarna i den fornnordiska traditionen, främst känd från kungasagorna och Ynglingasagan i Heimskringla.
AI:
Halfdan Hvitbeinn (”Halvdan den hvite benet”) är en av de tidiga norska sagokungarna i den fornnordiska traditionen, främst känd från kungasagorna och Ynglingasagan i Heimskringla.
Vem var han?
Halfdan Hvitbeinn sägs ha levt på 600–700-talet och var kung över delar av Östlandet i Norge. Hans tillnamn ”Hvitbeinn” betyder ungefär ”vitt ben”, men sagorna förklarar det inte tydligt – det kan vara ett smeknamn utan historisk förklaring.
Halfdan Hvitbeinn sägs ha levt på 600–700-talet och var kung över delar av Östlandet i Norge. Hans tillnamn ”Hvitbeinn” betyder ungefär ”vitt ben”, men sagorna förklarar det inte tydligt – det kan vara ett smeknamn utan historisk förklaring.
Släkt och makt
Han räknas in i den mytiska Ynglingaätten, som enligt traditionen härstammar från guden Frej.
Fader: ofta angiven som en oklar kung i Ynglingaätten (varierar i källorna)
Son: Eystein Halfdansson
Släkten leder vidare mot senare kungar i Norge och sägs indirekt knyta an till linjer som kulminerar i Harald Hårfager.
Han räknas in i den mytiska Ynglingaätten, som enligt traditionen härstammar från guden Frej.
Fader: ofta angiven som en oklar kung i Ynglingaätten (varierar i källorna)
Son: Eystein Halfdansson
Släkten leder vidare mot senare kungar i Norge och sägs indirekt knyta an till linjer som kulminerar i Harald Hårfager.
Vad sägs han ha gjort?
Enligt sagorna:
Han erövrade områden i Hedmark och delar av Oppland
Han gifte sig strategiskt och stärkte sin makt genom allianser
Han dog enligt traditionen i Sverige under en kampanj och begravdes där
Enligt sagorna:
Han erövrade områden i Hedmark och delar av Oppland
Han gifte sig strategiskt och stärkte sin makt genom allianser
Han dog enligt traditionen i Sverige under en kampanj och begravdes där
Historisk betydelse
Det är viktigt att förstå att Halfdan Hvitbeinn inte kan bekräftas historiskt i moderna källor. Han är en del av en blandning av myt, muntlig tradition och tidig historieskrivning. Men han spelar en viktig roll i hur norrmän under medeltiden försökte förklara kungamaktens ursprung.
Det är viktigt att förstå att Halfdan Hvitbeinn inte kan bekräftas historiskt i moderna källor. Han är en del av en blandning av myt, muntlig tradition och tidig historieskrivning. Men han spelar en viktig roll i hur norrmän under medeltiden försökte förklara kungamaktens ursprung.
_________________________________________
Eystein Halfdansson
AI:
Eystein Halfdansson var enligt de nordiska kungasagorna son till Halfdan Vitben och tillhörde den mytiska Ynglingaätten.
Han nämns främst i Ynglingasagan, nedskriven av Snorre Sturlasson på 1200-talet.
Vad berättar sagorna?
Eystein sägs ha varit kung i delar av Norge, särskilt kring Vestfold. Han beskrivs inte som en stor erövrare utan mer som en etablerad och mäktig småkung i en tid då Skandinavien var uppdelat i många små riken.
Hans hustru uppges ha varit: Hild, dotter till kung Erik Agnarsson.
Han nämns främst i Ynglingasagan, nedskriven av Snorre Sturlasson på 1200-talet.
Vad berättar sagorna?
Eystein sägs ha varit kung i delar av Norge, särskilt kring Vestfold. Han beskrivs inte som en stor erövrare utan mer som en etablerad och mäktig småkung i en tid då Skandinavien var uppdelat i många små riken.
Hans hustru uppges ha varit: Hild, dotter till kung Erik Agnarsson.
Hur dog han?
Eysteins död är en av de mer säregna i kungasagorna.
Enligt sagan var han ute och seglade när en annan kung, Skjold (Skjöld), styrde förbi. Skjold satt vid rodret och svängde bommen på seglet så att den slog Eystein överbord. Han föll i vattnet och drunknade. Sådana dramatiska och ibland märkliga dödsscener är typiska för Ynglingasagan.
Eysteins död är en av de mer säregna i kungasagorna.
Enligt sagan var han ute och seglade när en annan kung, Skjold (Skjöld), styrde förbi. Skjold satt vid rodret och svängde bommen på seglet så att den slog Eystein överbord. Han föll i vattnet och drunknade. Sådana dramatiska och ibland märkliga dödsscener är typiska för Ynglingasagan.
Eystein var far till:
Halvdan den Milde
Och genom honom fortsätter den kungalinje som senare leder till:
Halfdan Svarte, Harald Hårfager
Halvdan den Milde
Och genom honom fortsätter den kungalinje som senare leder till:
Halfdan Svarte, Harald Hårfager
Historisk betydelse
Precis som många tidiga Ynglingakungar är Eystein Halfdansson: troligen en blandning av muntlig tradition och legend, utan samtida historiska bevis, men viktig i den nordiska självbilden och kungliga genealogin.
Ynglingasagan användes delvis för att ge norska kungar ett ärorikt och nästan gudomligt ursprung via Oden och Yngve-Frej.
AI:
Precis som många tidiga Ynglingakungar är Eystein Halfdansson: troligen en blandning av muntlig tradition och legend, utan samtida historiska bevis, men viktig i den nordiska självbilden och kungliga genealogin.
Ynglingasagan användes delvis för att ge norska kungar ett ärorikt och nästan gudomligt ursprung via Oden och Yngve-Frej.
______________________________________
Halfdan den milde
AI:
Halvdan den milde (fornnordiska Halfdan hinn mildi ok hinn matarilli) var enligt de isländska kungasagorna en norsk småkung av Ynglingaätten. Han nämns främst i Heimskringla och i dikten Ynglingatal.
Hans tillnamn betyder ungefär ”den givmilde”, men sagan lägger till ett ironiskt drag: han var sägs vara mycket generös mot sina krigare när det gällde guld och vapen, men snål med mat. Därför kallades han ibland både ”den milde” och ”den matsnåle”.
Halvdan den milde beskrivs som:
son till Eystein Halfdansson
far till Gudröd Veidekonge
farfar till Halvdan Svarte
förfader till Harald Hårfager
Enligt sagorna styrde han i området kring Vestfold i Norge under vendel- eller tidig vikingatid.
Historiskt är det svårt att veta hur mycket som är sant. Figuren kan bygga på en verklig hövding eller kung, men berättelserna skrevs ner flera hundra år senare och blandar historia, släkttradition och mytiska inslag. Historiker brukar därför se honom som en semi-legendarisk gestalt snarare än en säkert historiskt belagd kung.
Hans tillnamn betyder ungefär ”den givmilde”, men sagan lägger till ett ironiskt drag: han var sägs vara mycket generös mot sina krigare när det gällde guld och vapen, men snål med mat. Därför kallades han ibland både ”den milde” och ”den matsnåle”.
Halvdan den milde beskrivs som:
son till Eystein Halfdansson
far till Gudröd Veidekonge
farfar till Halvdan Svarte
förfader till Harald Hårfager
Enligt sagorna styrde han i området kring Vestfold i Norge under vendel- eller tidig vikingatid.
Historiskt är det svårt att veta hur mycket som är sant. Figuren kan bygga på en verklig hövding eller kung, men berättelserna skrevs ner flera hundra år senare och blandar historia, släkttradition och mytiska inslag. Historiker brukar därför se honom som en semi-legendarisk gestalt snarare än en säkert historiskt belagd kung.
_______________________
Gudröd Veidekonge
AI:
Gudröd Veidekonge
Gudrød Veidekonge (”Gudrød jägarkonungen”) är en halvlegendarisk småkung i norska sagotraditionen och en viktig länk i den kungliga släktkedjan som senare leder fram till Norges enande.
Gudrød Veidekonge (”Gudrød jägarkonungen”) är en halvlegendarisk småkung i norska sagotraditionen och en viktig länk i den kungliga släktkedjan som senare leder fram till Norges enande.
Enligt de isländska sagorna var han kung i Vestfold-området under 800-talet. Han fick tillnamnet Veidekonge eftersom han framställs som en skicklig jägare och härskare över skogsrika områden, snarare än en centraliserad rikskung.
Släkt och betydelse
Det som gör honom särskilt viktig i historien är hans ätt:
Han var far till Halvdan Svarte (Halfdan den svarte)
Därmed farfar till Harald Hårfagre
Genom denna linje blir Gudröd en av de centrala förfäderna i Ynglingasagan och i den mytiska berättelsen om Norges tidiga kungar.
Sagobilden
I berättelserna framstår han som:
en expansiv småkung som stärkte sitt inflytande genom äktenskap och allianser
gift med Åsa Haraldsdatter (enligt traditionen), vilket kopplar honom till ytterligare kungasläkter i söder
dödad i en konflikt som ofta beskrivs som en hämndaktion mellan kungahus
Släkt och betydelse
Det som gör honom särskilt viktig i historien är hans ätt:
Han var far till Halvdan Svarte (Halfdan den svarte)
Därmed farfar till Harald Hårfagre
Genom denna linje blir Gudröd en av de centrala förfäderna i Ynglingasagan och i den mytiska berättelsen om Norges tidiga kungar.
Sagobilden
I berättelserna framstår han som:
en expansiv småkung som stärkte sitt inflytande genom äktenskap och allianser
gift med Åsa Haraldsdatter (enligt traditionen), vilket kopplar honom till ytterligare kungasläkter i söder
dödad i en konflikt som ofta beskrivs som en hämndaktion mellan kungahus
Kort sagt
Gudrød Veidekonge är mindre en historiskt verifierad individ och mer en del av den kungasaga som binder ihop de norska småkungarna med det senare enade Norge under Harald Hårfagre.
AI:
Gudrød Veidekonge är mindre en historiskt verifierad individ och mer en del av den kungasaga som binder ihop de norska småkungarna med det senare enade Norge under Harald Hårfagre.
_______________________________
Halfdan Svarte
AI:
Halfdan Svarte, ofta kallad Halfdan den svarte (Halvdan Svarte), var en småkung i Norge under 800-talet och en viktig del av de tidiga norska kungasagorna.
Han var kung över delar av Vestfold och Oppland, och tillhörde Ynglingaätten enligt sagotraditionen. Hans tillnamn “den svarte” tros syfta på mörkt hår eller skägg.
Betydelse i historien
Halfdan Svarte är mest känd för att vara far till:
Harald Hårfagre – som enligt sagorna enade Norge till ett kungarike
Det gör honom till en central figur i den norska kungalängden, även om källorna (framför allt Snorre Sturlasson) blandar historia och legend.
Dödsfall (saga-berättelsen)
Enligt traditionen dog han när han föll genom isen på en frusen sjö. Kroppen ska sedan ha delats och begravts på flera platser runt hans rike.
Han var kung över delar av Vestfold och Oppland, och tillhörde Ynglingaätten enligt sagotraditionen. Hans tillnamn “den svarte” tros syfta på mörkt hår eller skägg.
Betydelse i historien
Halfdan Svarte är mest känd för att vara far till:
Harald Hårfagre – som enligt sagorna enade Norge till ett kungarike
Det gör honom till en central figur i den norska kungalängden, även om källorna (framför allt Snorre Sturlasson) blandar historia och legend.
Dödsfall (saga-berättelsen)
Enligt traditionen dog han när han föll genom isen på en frusen sjö. Kroppen ska sedan ha delats och begravts på flera platser runt hans rike.
Kort sammanfattning
800-talets småkung i Norge
Far till Harald Hårfagre
Del av sagohistorien snarare än helt säkert historiskt belagd figur
Kopplad till Vestfold och Oppland
Ivan Löfgren:
Harald Halvdansson Hårfager. Den förste som härskade över hela
Norge. När Harald friade till norska kungadottern Gyda, fick han svaret
att hon endast ville bli den mans hustru som underkuvat hela Norge. Harald svor att bliva den mannen och lovade att han ej skulle klippa sitt hår förrän hela Norge blivit hans. Han segrade i slaget vid Havsfjord i närheten av Stavanger och fick sin Gyda under 890-talet. Han fick 4 söner och en dotter med Gyda. En annan uppgift tillskriver honom 20 söner och Erik Blodyx som älsklingsson. Harald var son till Halvdan Svarte och är höglagd på gården Hauge nära Haugesund.
AI:
Harald Hårfager (Harald Hårfager, ofta kallad Harald I av Norge) är en av de mest kända gestalterna i den tidiga nordiska historien och sagatraditionen.
Han sägs ha varit den kung som enade Norge under ett rike på slutet av 800-talet, efter segern i slaget vid Hafrsfjord (traditionellt daterat till omkring år 872).
Enligt sagorna började hans väg till makten med ett löfte om att inte klippa håret förrän han hade blivit härskare över hela Norge – därav tillnamnet Hårfager (”det vackra håret”).
Historiskt sett är bilden dock inte helt säker. Mycket av det vi ”vet” om Harald kommer från isländska sagor nedtecknade flera hundra år efter hans tid, vilket gör att forskare diskuterar hur mycket som är historia och hur mycket som är legend.
Enligt traditionen styrde han sedan som den första kungen över ett mer samlat Norge och lade grunden till den norska kungasläkten, bland annat den som senare knyts till Olav den helige.
Han anses ha dött omkring år 930 och efterträddes enligt sagorna av sin son Erik Blodyx.
AI:
Sigurd Haraldsson Rese, ofta kallad Sigurd Rese eller på fornnordiska Sigurðr hrísi, var enligt de norska kungasagorna en son till Harald Hårfager och samekvinnan Snöfrid Svåsedotter.
Han levde troligen under 900-talets första hälft.
Tillnamnet ”Rese” (eller hrísi) brukar tolkas som ”den reslige”, ”den långe” eller ibland ”den grovvuxne”. Han nämns främst i genealogier och sagor eftersom han anses vara stamfader till flera senare norska kungar.
Enligt traditionen var han far till: Halvdan Sigurdsson
som i sin tur blev far till: Sigurd Syr
och därmed farfar till:
Harald Hårdråde.
Det är viktigt att komma ihåg att mycket av detta bygger på medeltida sagor och senare släkttraditioner snarare än samtida källor, så detaljerna är osäkra historiskt.
AI:
Krigare i Kievriket och Bysans
Harald reste genom Ryssland till Kiev och senare till Konstantinopel, som nordborna kallade Miklagård.
Där tjänade han i den berömda väringagardet hos den bysantinske kejsaren. Han deltog i krig i Medelhavet, Balkan och möjligen ända till Sicilien och Jerusalem. Harald blev mycket rik och fick rykte som en hård och skicklig befälhavare.
Kung av Norge
År 1045 återvände Harald till Norge och blev snart samkung med Magnus den gode. När Magnus dog 1047 blev Harald ensam kung.
Som kung:
Ivan Löfgren:
Olaf Haraldsson Kyrre. Kyrre = Den fridsälle. Deltog i slaget vid Stamford Bridge där hans fader Harald Hårdråde stupade. Han slöt då fred med engelsmännen och återvände med här och flotta till Norge där han förde en lugn och fredlig regeringstid. Under hans tid anlades Bergen 1070-75.
Ivan Löfgren:
Magnus Barfot fick sitt tillnamn genom att han efter strid i Skottland klädde sig på skotskt sätt och gick barbent. Han låg i krig med Sverige under Inge Stenkilsson d.ä. regering. Man tröttnade småningom på detta, varefter de sammanträffade i Kongahälla (Kungälv) till ett fredsmöte och slöto fred. Som ett bevis härpå gifte sig Magnus med Inge Stenkilssons dotter Margareta, som därefter fick namnet Margareta Fredkulla. Detta hände år 1101. Ett eller två år därefter dödades Magnus Barfot i strid på Irland och är begravd i S. Patricks kyrka i Down.
AI:
Magnus Barfot, också kallad Magnus Barefoot eller Magnus III, var kung av Norge och son till Olav Kyrre. Han föddes omkring 1073 och dog år 1103 i Irland.
Namnet ”Barfot” kommer enligt sagorna av att han tog efter de gaeliska krigarna i Skottland och på öarna väster om Norge, där man ibland gick barfota eller med enkla skor.
Magnus Barfot är mest känd för sina krigståg västerut. Han försökte återupprätta norsk kontroll över:
I de norska kungasagorna, särskilt i Heimskringla av Snorre Sturlasson, beskrivs Magnus som en hårdför och krigisk kung, mer lik de äldre vikingakungarna än sin fredligare far Olav Kyrre.
Hans son var:
Sigurd Jorsalafar, som senare deltog i korståg till Jerusalem.
Eystein Magnusson
Regerade tillsammans med sina bröder. Han beskrivs som fredligare och mer administrativ än
AI:
Harald Gille var kung i Norge under början av 1100-talet och grundare av den så kallade gilleätten. Han kom enligt sagorna från Irland eller Hebriderna och hävdade att han var son till Magnus Barfot, vilket skulle göra honom till halvbror till kung Sigurd Jorsalafarare.
För att bevisa sitt släktskap sägs Harald ha genomgått ett järnbördprov – en medeltida gudsdom där man bar glödande järn utan att skadas om man talade sanning. Sigurd accepterade därefter Harald som sin bror, men endast på villkor att Harald inte gjorde anspråk på kungamakten medan Sigurd eller hans son levde.
När Sigurd dog 1130 bröt maktkampen ut. Harald blev samkung tillsammans med Sigurds son Magnus den blinde. Konflikten mellan dem utvecklades snart till öppet inbördeskrig – början på de långvariga norska inbördeskrigen som skulle pågå i över hundra år.
Harald besegrade Magnus den blinde och lät senare stympa honom genom att göra honom blind, kastrera honom och skära av en fot – ett sätt att göra honom olämplig som kung enligt tidens syn.
År 1136 mördades Harald Gille i Bergen av rivalen Sigurd Slembe medan han sov.
Harald fick flera söner som senare blev kungar:
1. Kristendom vs fornnordisk religion
Inge Stenkilsson var en kristen kung. Han försökte stoppa de hedniska offren (bloten) i Gamla Uppsala.
Detta skapade starkt motstånd från stormän och religiösa ledare.
2. Uppror och avsättning
Enligt traditionen gjorde stormän uppror. Inge tvingades lämna makten. Sven (Blot-Sven), som stödde de gamla offren, blev kung istället.
ca 1080–1087 – Avsättning
Uppror bryter ut i Uppland.
Inge tvingas lämna makten.
Blot-Sven tar över som kung.
ca 1087–1110 – Återkomst och slutlig regering
Inge återkommer med stöd av kristna och allierade.
Blot-Sven besegras och dödas enligt traditionen.
Inge återtar tronen och stärker kristendomen ytterligare.
Hans död sker omkring 1110 (osäkert exakt årtal).
Ivan Löfgren:
Magnus Lagaböte. Lagaböte = Lagförbättrare. Magnus lät utarbeta en särskild landslag och en motsvarande stadslag samt inrättade ett särskilt hirdskrå med vissa privilegier. Hird var benämningen på kungarnas och stormännens livvakt och hovmän.
Ivan Löfgren:
Hakon Höglägg Magnusson. Höglägg = Högben. Hans hustru, drottning Euphemia från Rügen, lät översätta tre medeltida riddarromaner på knittelvers, "Herr Ivan", "Hertig Fredrik av Normandie" och "Flores och Blanzaflor" till ära för en av hennes blivande svärsöner, hertig Erik Magnusson, son till Magnus Ladulås. Det var hertig Erik och hans bror Valdemar, som lågo i fejd med brodern Birger, kung i Sverige, och byggde sitt fäste Dalaborg i Dalsland år 1304, som emellertid erövrades av kung Birger samma år. Senare försök att återta Dalaborg med norsk hjälp misslyckades. Borgen förstördes 130 år senare under Engelbrekts befrielsekrig (Se Hembygden 1969-70).
Ivan Löfgren:
Erik Gustafsson Roos' hustru Märta Haraldsdotter Soop. Hennes föräldrar var Harald Knutsson Soop till Frötuna, riksråd, gift med Chatarina Hansdotter Tott, död 1554.
800-talets småkung i Norge
Far till Harald Hårfagre
Del av sagohistorien snarare än helt säkert historiskt belagd figur
Kopplad till Vestfold och Oppland
_______________________________________________________________________
Slutpunkt i sagalinjen
1.
Harald Haldansson Hårfager
omkring 850-930.
Son till Halfdan Svarte. Norsk konung.
Ivan Löfgren:
Harald Halvdansson Hårfager. Den förste som härskade över hela
Norge. När Harald friade till norska kungadottern Gyda, fick han svaret
att hon endast ville bli den mans hustru som underkuvat hela Norge. Harald svor att bliva den mannen och lovade att han ej skulle klippa sitt hår förrän hela Norge blivit hans. Han segrade i slaget vid Havsfjord i närheten av Stavanger och fick sin Gyda under 890-talet. Han fick 4 söner och en dotter med Gyda. En annan uppgift tillskriver honom 20 söner och Erik Blodyx som älsklingsson. Harald var son till Halvdan Svarte och är höglagd på gården Hauge nära Haugesund.
AI:
Harald Hårfager (Harald Hårfager, ofta kallad Harald I av Norge) är en av de mest kända gestalterna i den tidiga nordiska historien och sagatraditionen.
Han sägs ha varit den kung som enade Norge under ett rike på slutet av 800-talet, efter segern i slaget vid Hafrsfjord (traditionellt daterat till omkring år 872).
Enligt sagorna började hans väg till makten med ett löfte om att inte klippa håret förrän han hade blivit härskare över hela Norge – därav tillnamnet Hårfager (”det vackra håret”).
Historiskt sett är bilden dock inte helt säker. Mycket av det vi ”vet” om Harald kommer från isländska sagor nedtecknade flera hundra år efter hans tid, vilket gör att forskare diskuterar hur mycket som är historia och hur mycket som är legend.
Enligt traditionen styrde han sedan som den första kungen över ett mer samlat Norge och lade grunden till den norska kungasläkten, bland annat den som senare knyts till Olav den helige.
Han anses ha dött omkring år 930 och efterträddes enligt sagorna av sin son Erik Blodyx.
____________________________________________________________________________
2.
Son:
Sigurd Haraldsson Rese
Konung i Ringerike. Död omkring 950.
AI:
Sigurd Haraldsson Rese, ofta kallad Sigurd Rese eller på fornnordiska Sigurðr hrísi, var enligt de norska kungasagorna en son till Harald Hårfager och samekvinnan Snöfrid Svåsedotter.
Han levde troligen under 900-talets första hälft.
Tillnamnet ”Rese” (eller hrísi) brukar tolkas som ”den reslige”, ”den långe” eller ibland ”den grovvuxne”. Han nämns främst i genealogier och sagor eftersom han anses vara stamfader till flera senare norska kungar.
Enligt traditionen var han far till: Halvdan Sigurdsson
som i sin tur blev far till: Sigurd Syr
och därmed farfar till:
Harald Hårdråde.
Det är viktigt att komma ihåg att mycket av detta bygger på medeltida sagor och senare släkttraditioner snarare än samtida källor, så detaljerna är osäkra historiskt.
__________________________________________________________________
3.
Son:
Halfdan Sigurdsson
konung på Oplanden.
Stämmer ju inte! Det kanske ska vara omvänd ordning på nr 3 och 4.
AI:1
Halfdan Sigurdsson var enligt de isländska sagorna en norsk storman och hövding under 1000-talet. Han var son till Sigurd Syr och Åsta Gudbrandsdotter, och därmed halvbror till Olav den helige samt bror till Harald Hårdråde.
I sagalitteraturen beskrivs Halfdan som en lendman och rådgivare åt de norska kungarna. Han kallas ibland ”Halfdan Hadafylke”, efter området Hadafylki/Hadeland–Ringerike. Han levde ungefär omkring år 995–1047 enligt senare traditioner.
Han nämns inte lika ofta som sina kungliga bröder, men förekommer i bland annat Heimskringla. Enligt sagorna fick han barn vars ättlingar blev knutna till den norska aristokratin.
Det är lätt att blanda ihop honom med Halfdan Ragnarsson, som var en helt annan person och förknippas med Ragnar Lodbroks söner och de danska vikingarnas invasion av England.
AI:1
Halfdan Sigurdsson var enligt de isländska sagorna en norsk storman och hövding under 1000-talet. Han var son till Sigurd Syr och Åsta Gudbrandsdotter, och därmed halvbror till Olav den helige samt bror till Harald Hårdråde.
I sagalitteraturen beskrivs Halfdan som en lendman och rådgivare åt de norska kungarna. Han kallas ibland ”Halfdan Hadafylke”, efter området Hadafylki/Hadeland–Ringerike. Han levde ungefär omkring år 995–1047 enligt senare traditioner.
Han nämns inte lika ofta som sina kungliga bröder, men förekommer i bland annat Heimskringla. Enligt sagorna fick han barn vars ättlingar blev knutna till den norska aristokratin.
Det är lätt att blanda ihop honom med Halfdan Ragnarsson, som var en helt annan person och förknippas med Ragnar Lodbroks söner och de danska vikingarnas invasion av England.
AI:2
Halfdan Sigurdsson, ofta kallad Halvdan Sigurdsson eller Halfdan Hadafylke, var en norsk hövding under 1000-talet. Enligt de isländska kungasagorna var han son till Sigurd Syr och Åsta Gudbrandsdotter. Därmed var han också halvbror till Olav II Haraldsson och bror till Harald III av Norge.
Han nämns främst i de norska kungasagorna, särskilt i Heimskringla. Där framställs han som en medlem av den mäktiga stormannaätten i Ringerike. Hans dotter Bergljot Halfdansdotter gifte sig med stormannen Finn Arnesson, rådgivare åt flera norska kungar.
Historiska detaljer om Halfdan Sigurdsson är osäkra eftersom mycket bygger på sagalitteratur som nedtecknades långt senare. Han betraktas därför delvis som en sagogestalt snarare än en helt säkert belagd historisk person.
____________________________________________________________________
4.
Son:
Sigurd Syr
Konung i Ringerike. Död 1018.
gift med Asta Gudbrandsdotter.
AI:
Sigurd Syr var enligt de norska kungasagorna en mäktig hövding eller småkung på Ringerike i Norge omkring slutet av 900-talet och början av 1000-talet. Han är mest känd som styvfar till Olav Haraldsson.
Namnet ”Syr” tros syfta på suggor eller svinavel, eftersom han enligt sagorna var särskilt intresserad av jordbruk och boskapsskötsel — något som stack ut bland krigiska hövdingar på den tiden. I sagalitteraturen beskrivs han som lugn, klok och praktiskt lagd snarare än ärelysten.
Han var gift med Åsta Gudbrandsdatter, som tidigare varit gift med Harald Grenske och därmed mor till Olav Haraldsson. Med Sigurd Syr fick hon flera barn, bland annat:
De viktigaste uppgifterna om honom kommer från Heimskringla av Snorre Sturlason. Som med många personer från vikingatiden är det svårt att skilja historiska fakta från senare sagotradition.
Namnet ”Syr” tros syfta på suggor eller svinavel, eftersom han enligt sagorna var särskilt intresserad av jordbruk och boskapsskötsel — något som stack ut bland krigiska hövdingar på den tiden. I sagalitteraturen beskrivs han som lugn, klok och praktiskt lagd snarare än ärelysten.
Han var gift med Åsta Gudbrandsdatter, som tidigare varit gift med Harald Grenske och därmed mor till Olav Haraldsson. Med Sigurd Syr fick hon flera barn, bland annat:
- Harald Hardråde
- Halfdan
De viktigaste uppgifterna om honom kommer från Heimskringla av Snorre Sturlason. Som med många personer från vikingatiden är det svårt att skilja historiska fakta från senare sagotradition.
___________________________________________________________________
5.
Son:
Harald Hårdråde, 1015-1066
konung av Norge.
Gift med Elisabet, dotter till storfurst Jaroslav I och Ingegärd av Sverige.
Ivan Löfgren:
Harald Hårdråde. Som 15-åring deltog han tillsammans med sin halvbror Olav Haraldsson, kallad Den Digre för sin fetmas skull, senare Olav Den Helige, i slaget vid Stiklastad. Det blev nederlag för Olav, som också stupade. Harald drog då på vikingatåg via Novgorod och Kiev genom Ryssland till Konstantinopel med 500 man. Han blev där ledare för väringarna, de nordiska vikingar som tagit tjänst i kejsarens livvakt. Han återvände genom Ryssland där han gifte sig med Elisabet, eller tidigare gjort det, dotter till Jaroslav I och Ingegärd. Harald återvände 1043 till Sigtuna, 1046 till Norge där han blev konung året därpå samt gifte sig 1048 med Thora Thorbergsdotter. Elisabets öde saknas uppgift om. Vid återkomsten från vikingståget medförde Harald stora rikedomar. Han var en klok och kraftfull man, men hård och sträng, därav sitt namn. Han anlade staden, som blev Oslo. Harald Hårdråde föll i en strid vid Stamford Bridge, vid York år 1066 mot Harald Godwinsons trupper i ett anfall mot England.
AI:
Det virker som du mener Harald Hårdråde (på norsk: Harald Hardråde).
Han het egentlig Harald III Sigurdsson og levde ca. 1015–1066.
Han var konge av Norge fra 1046 til 1066 og er en av de mest kjente vikingkongene.
Kort om ham:
Kallenavnet Hårdråde betyr omtrent «den harde hersker»
Han var først kriger i utlandet, blant annet i Bysants (Miklagard) hvor han tjente i den berømte væringgarden
Han forsøkte å erobre England i 1066
Han døde i slaget ved Stamford Bridge, som ofte regnes som slutten på vikingtiden
Harald Hårdråde var en av de mest dramatiska gestalterna i Nordens historia. Hans liv liknar nästan en saga — fylld av slag, landsflykt, rikedom och maktkamp.
Det virker som du mener Harald Hårdråde (på norsk: Harald Hardråde).
Han het egentlig Harald III Sigurdsson og levde ca. 1015–1066.
Han var konge av Norge fra 1046 til 1066 og er en av de mest kjente vikingkongene.
Kort om ham:
Kallenavnet Hårdråde betyr omtrent «den harde hersker»
Han var først kriger i utlandet, blant annet i Bysants (Miklagard) hvor han tjente i den berømte væringgarden
Han forsøkte å erobre England i 1066
Han døde i slaget ved Stamford Bridge, som ofte regnes som slutten på vikingtiden
Harald Hårdråde var en av de mest dramatiska gestalterna i Nordens historia. Hans liv liknar nästan en saga — fylld av slag, landsflykt, rikedom och maktkamp.
Ungdom och flykt
Harald föddes omkring år 1015 som son till småkungen Sigurd Syr. Han var halvbror till den norske kungen Olav den helige.
När Olav stupade i Slaget vid Stiklestad var Harald bara tonåring men deltog i striden. Efter nederlaget flydde han österut.
Harald föddes omkring år 1015 som son till småkungen Sigurd Syr. Han var halvbror till den norske kungen Olav den helige.
När Olav stupade i Slaget vid Stiklestad var Harald bara tonåring men deltog i striden. Efter nederlaget flydde han österut.
Krigare i Kievriket och Bysans
Harald reste genom Ryssland till Kiev och senare till Konstantinopel, som nordborna kallade Miklagård.
Där tjänade han i den berömda väringagardet hos den bysantinske kejsaren. Han deltog i krig i Medelhavet, Balkan och möjligen ända till Sicilien och Jerusalem. Harald blev mycket rik och fick rykte som en hård och skicklig befälhavare.
Kung av Norge
År 1045 återvände Harald till Norge och blev snart samkung med Magnus den gode. När Magnus dog 1047 blev Harald ensam kung.
Som kung:
- stärkte han kungamakten
- slog ned uppror hårt
- försökte erövra Danmark
- grundade troligen Oslo som stad
Fälttåget mot England
År 1066 gjorde Harald anspråk på Englands tron. Han seglade dit med en stor vikingaflotta tillsammans med Toste Godwinson.
Först vann de Slaget vid Fulford nära York. Men kort därefter överraskades de av den engelske kungen Harold Godwinson vid Slaget vid Stamford Bridge.
Harald dödades där, enligt sagan av en pil i halsen.
År 1066 gjorde Harald anspråk på Englands tron. Han seglade dit med en stor vikingaflotta tillsammans med Toste Godwinson.
Först vann de Slaget vid Fulford nära York. Men kort därefter överraskades de av den engelske kungen Harold Godwinson vid Slaget vid Stamford Bridge.
Harald dödades där, enligt sagan av en pil i halsen.
Vikingatidens slut
Harald Hårdrådes död 1066 brukar ofta räknas som slutpunkten för vikingatiden. Bara några veckor senare stupade även Harold Godwinson vid Slaget vid Hastings när Vilhelm Erövraren invaderade England.
Harald Hårdråde blev ihågkommen som:
Harald Hårdrådes död 1066 brukar ofta räknas som slutpunkten för vikingatiden. Bara några veckor senare stupade även Harold Godwinson vid Slaget vid Hastings när Vilhelm Erövraren invaderade England.
Harald Hårdråde blev ihågkommen som:
- den siste store vikingakungen
- en skicklig krigare
- en hård härskare
- en äventyrare som reste längre än de flesta nordbor på sin tid.
_______________________________________________________________________
6.
Son (förmodl. en frilloson)
Olof Haraldsson Kyrre
norsk konung, död 1093.
Gift med Ingrid Svensdotter.
Ivan Löfgren:
Olaf Haraldsson Kyrre. Kyrre = Den fridsälle. Deltog i slaget vid Stamford Bridge där hans fader Harald Hårdråde stupade. Han slöt då fred med engelsmännen och återvände med här och flotta till Norge där han förde en lugn och fredlig regeringstid. Under hans tid anlades Bergen 1070-75.
AI:
Olof Haraldsson Kyrre (på fornnordiska Óláfr kyrri, ”Olof den stillsamme”) var kung av Norge från 1067 till 1093. Han var son till Harald Hårdråde och halvbror till Magnus Haraldsson.
Han blev kung efter slaget vid Slaget vid Stamford Bridge där Harald Hårdråde stupade under försöket att erövra England. Först regerade Olof tillsammans med sin bror Magnus, men efter Magnus död blev Olof ensam kung.
Tillnamnet ”Kyrre” betyder ungefär ”den fredlige” eller ”den lugne”. Hans regeringstid skiljde sig från faderns krigiska politik. Under Olof Kyrre präglades Norge av fred, handel och kristen organisering snarare än stora krigståg.
Några viktiga saker under hans tid:
Han räknas som grundaren av Bergen som kunglig handelsstad omkring år 1070.
Kyrkans organisation stärktes och fler kyrkor byggdes.
Norge fick tätare kontakter med Europa genom handel och kristendom.
Lagar och kunglig administration utvecklades.
Olof Kyrre dog 1093 och efterträddes av sin son Magnus Barfot.
I de isländska kungasagorna, särskilt i Heimskringla av Snorre Sturlasson, beskrivs Olof Kyrre som en mildare och mer fredlig härskare än många andra vikingakungar.
Olof Haraldsson Kyrre (på fornnordiska Óláfr kyrri, ”Olof den stillsamme”) var kung av Norge från 1067 till 1093. Han var son till Harald Hårdråde och halvbror till Magnus Haraldsson.
Han blev kung efter slaget vid Slaget vid Stamford Bridge där Harald Hårdråde stupade under försöket att erövra England. Först regerade Olof tillsammans med sin bror Magnus, men efter Magnus död blev Olof ensam kung.
Tillnamnet ”Kyrre” betyder ungefär ”den fredlige” eller ”den lugne”. Hans regeringstid skiljde sig från faderns krigiska politik. Under Olof Kyrre präglades Norge av fred, handel och kristen organisering snarare än stora krigståg.
Några viktiga saker under hans tid:
Han räknas som grundaren av Bergen som kunglig handelsstad omkring år 1070.
Kyrkans organisation stärktes och fler kyrkor byggdes.
Norge fick tätare kontakter med Europa genom handel och kristendom.
Lagar och kunglig administration utvecklades.
Olof Kyrre dog 1093 och efterträddes av sin son Magnus Barfot.
I de isländska kungasagorna, särskilt i Heimskringla av Snorre Sturlasson, beskrivs Olof Kyrre som en mildare och mer fredlig härskare än många andra vikingakungar.
_______________________________________________________________________
7.
Son:
Magnus Barfot
Norsk konung 1073-1103
Gift med Margareta Fredkulla, dotter till Inge Stenkilsson av Sverige.
Ivan Löfgren:
Magnus Barfot fick sitt tillnamn genom att han efter strid i Skottland klädde sig på skotskt sätt och gick barbent. Han låg i krig med Sverige under Inge Stenkilsson d.ä. regering. Man tröttnade småningom på detta, varefter de sammanträffade i Kongahälla (Kungälv) till ett fredsmöte och slöto fred. Som ett bevis härpå gifte sig Magnus med Inge Stenkilssons dotter Margareta, som därefter fick namnet Margareta Fredkulla. Detta hände år 1101. Ett eller två år därefter dödades Magnus Barfot i strid på Irland och är begravd i S. Patricks kyrka i Down.
Magnus Barfot, också kallad Magnus Barefoot eller Magnus III, var kung av Norge och son till Olav Kyrre. Han föddes omkring 1073 och dog år 1103 i Irland.
Namnet ”Barfot” kommer enligt sagorna av att han tog efter de gaeliska krigarna i Skottland och på öarna väster om Norge, där man ibland gick barfota eller med enkla skor.
Magnus Barfot är mest känd för sina krigståg västerut. Han försökte återupprätta norsk kontroll över:
- Orkneyöarna
- Hebriderna
- Isle of Man
I de norska kungasagorna, särskilt i Heimskringla av Snorre Sturlasson, beskrivs Magnus som en hårdför och krigisk kung, mer lik de äldre vikingakungarna än sin fredligare far Olav Kyrre.
Hans son var:
Sigurd Jorsalafar, som senare deltog i korståg till Jerusalem.
AI:2
Magnus Barfot hade flera barn, både inom och utanför äktenskap. De mest kända sönerna blev själva kungar i Norge.
Magnus Barfot hade flera barn, både inom och utanför äktenskap. De mest kända sönerna blev själva kungar i Norge.
Söner
Sigurd Jorsalafar
Den mest berömde av sönerna. Han deltog i korståg till Jerusalem och blev senare ensam kung av Norge.
Sigurd Jorsalafar
Den mest berömde av sönerna. Han deltog i korståg till Jerusalem och blev senare ensam kung av Norge.
Eystein Magnusson
Regerade tillsammans med sina bröder. Han beskrivs som fredligare och mer administrativ än
Sigurd.
Olav Magnusson
Blev kung som barn men dog ung, omkring 17 år gammal.
Olav Magnusson
Blev kung som barn men dog ung, omkring 17 år gammal.
Harald Gille
Enligt sagorna var han Magnus Barfots son med en kvinna på Irland. Han kom senare till Norge och gjorde anspråk på tronen, vilket ledde till långvariga inbördesstrider.
Enligt sagorna var han Magnus Barfots son med en kvinna på Irland. Han kom senare till Norge och gjorde anspråk på tronen, vilket ledde till långvariga inbördesstrider.
Möjliga döttrar
Källorna nämner också några döttrar, men uppgifterna är osäkrare än för sönerna. Medeltida sagor och krönikor fokuserade oftast på manliga tronföljare.
Magnus Barfots efterkommande kom att spela stor roll under den norska inbördeskrigstiden på 1100-talet, då olika grenar av släkten kämpade om kungamakten.
Källorna nämner också några döttrar, men uppgifterna är osäkrare än för sönerna. Medeltida sagor och krönikor fokuserade oftast på manliga tronföljare.
Magnus Barfots efterkommande kom att spela stor roll under den norska inbördeskrigstiden på 1100-talet, då olika grenar av släkten kämpade om kungamakten.
____________________________________________________________________________
8.
Son:
Harald Gille
Norsk konung.
Mördad 1136 av en tronkonkurrent.
Gift med Ingrid, sondotter till Inge Stenkilsson.
Harald Gille var kung i Norge under början av 1100-talet och grundare av den så kallade gilleätten. Han kom enligt sagorna från Irland eller Hebriderna och hävdade att han var son till Magnus Barfot, vilket skulle göra honom till halvbror till kung Sigurd Jorsalafarare.
För att bevisa sitt släktskap sägs Harald ha genomgått ett järnbördprov – en medeltida gudsdom där man bar glödande järn utan att skadas om man talade sanning. Sigurd accepterade därefter Harald som sin bror, men endast på villkor att Harald inte gjorde anspråk på kungamakten medan Sigurd eller hans son levde.
När Sigurd dog 1130 bröt maktkampen ut. Harald blev samkung tillsammans med Sigurds son Magnus den blinde. Konflikten mellan dem utvecklades snart till öppet inbördeskrig – början på de långvariga norska inbördeskrigen som skulle pågå i över hundra år.
Harald besegrade Magnus den blinde och lät senare stympa honom genom att göra honom blind, kastrera honom och skära av en fot – ett sätt att göra honom olämplig som kung enligt tidens syn.
År 1136 mördades Harald Gille i Bergen av rivalen Sigurd Slembe medan han sov.
Harald fick flera söner som senare blev kungar:
- Inge Krokrygg
- Sigurd Munn
- Eystein Haraldsson
- Magnus Haraldsson
Inge Stenkilsson
AI:
Inge Stenkilsson var en svensk kung från den tidiga medeltiden och tillhörde den så kallade Stenkilska ätten. Han var son till Stenkil och regerade i två omgångar, först cirka 1070–1079 och senare omkring 1080–1110 (de exakta årtalen är osäkra).
Kort om hans tid som kung
Inge är framför allt känd för sin starka koppling till kristendomens etablering i Sverige. Han stod i konflikt med den gamla hedniska religionen och enligt traditionen ska han ha låtit avskaffa blotandet i Uppsala. Det ledde till att han tillfälligt blev avsatt och ersatt av sin svåger Sven (ibland kallad Blot-Sven), men Inge återkom senare till makten.
Kort om hans tid som kung
Inge är framför allt känd för sin starka koppling till kristendomens etablering i Sverige. Han stod i konflikt med den gamla hedniska religionen och enligt traditionen ska han ha låtit avskaffa blotandet i Uppsala. Det ledde till att han tillfälligt blev avsatt och ersatt av sin svåger Sven (ibland kallad Blot-Sven), men Inge återkom senare till makten.
Betydelse
Han anses vara en av de kungar som definitivt stärkte kristendomens ställning i Sverige.
Hans regeringstid markerar övergången från vikingatidens religiösa system till ett mer kristet kungadöme.
Källorna om honom är delvis legendariska, så detaljerna är inte alltid historiskt säkra.
🧬 Släktträd (förenklat)
Stenkil
└── Inge Stenkilsson
└── (gift med en syster till Sven)
Svensk tradition kopplar också Inge till en rival:
Sven (”Blot-Sven”) – Inges svåger och motkung
Konflikten med Blot-Sven
Konflikten handlar i grunden om religion och makt:
Han anses vara en av de kungar som definitivt stärkte kristendomens ställning i Sverige.
Hans regeringstid markerar övergången från vikingatidens religiösa system till ett mer kristet kungadöme.
Källorna om honom är delvis legendariska, så detaljerna är inte alltid historiskt säkra.
🧬 Släktträd (förenklat)
Stenkil
└── Inge Stenkilsson
└── (gift med en syster till Sven)
Svensk tradition kopplar också Inge till en rival:
Sven (”Blot-Sven”) – Inges svåger och motkung
Konflikten med Blot-Sven
Konflikten handlar i grunden om religion och makt:
1. Kristendom vs fornnordisk religion
Inge Stenkilsson var en kristen kung. Han försökte stoppa de hedniska offren (bloten) i Gamla Uppsala.
Detta skapade starkt motstånd från stormän och religiösa ledare.
2. Uppror och avsättning
Enligt traditionen gjorde stormän uppror. Inge tvingades lämna makten. Sven (Blot-Sven), som stödde de gamla offren, blev kung istället.
3. Inges återkomst
Inge återvände senare med stöd från anhängare. Han besegrade Sven och återtog kungamakten. Blot-Sven ska ha dödats i samband med detta.
Varför det är viktigt
Den här konflikten symboliserar övergången i Sverige: från vikingatidens religion till ett kristet kungadöme med starkare centralmakt
📜 Tidslinje – Inge Stenkilsson
Inge återvände senare med stöd från anhängare. Han besegrade Sven och återtog kungamakten. Blot-Sven ska ha dödats i samband med detta.
Varför det är viktigt
Den här konflikten symboliserar övergången i Sverige: från vikingatidens religion till ett kristet kungadöme med starkare centralmakt
📜 Tidslinje – Inge Stenkilsson
ca 1070–1079 – Första regeringsperioden
Inge blir kung i Sverige.
Stöder kristendomen och kyrkans etablering.
Motsättningar växer mot de hedniska stormännen.
Inge blir kung i Sverige.
Stöder kristendomen och kyrkans etablering.
Motsättningar växer mot de hedniska stormännen.
ca 1080–1087 – Avsättning
Uppror bryter ut i Uppland.
Inge tvingas lämna makten.
Blot-Sven tar över som kung.
ca 1087–1110 – Återkomst och slutlig regering
Inge återkommer med stöd av kristna och allierade.
Blot-Sven besegras och dödas enligt traditionen.
Inge återtar tronen och stärker kristendomen ytterligare.
Hans död sker omkring 1110 (osäkert exakt årtal).
_________________________________________________________________________
9.
Son:
Mund
Norsk konung. 1133-1155. Blev 22 år.
Ingick förbindelse med sin älskarinna Gunhild.
___________________________________________________________________
10.
Son:
Sverre Sigurdsson
Norsk konung, 1152-1202.
Gift med Margareta av Sverige, dotter till Erik den Helige.
___________________________________________________________________________
11.
Son:
Hakon den Unge Sverresson
Norsk konung, död 1204
Gemålens namn okänt.
(ska nog vara omvänt med 12)
______________________________________________________________________
12.
Son:
Hakon den gamle, Hakonsson
Norsk konung, 1204-1263
Gift 1225 med Margareta Skulesdotter, död 1270.
(ska nog vara omvänt med 11)
AI:
Håkon den gamle (fornnordiska: Hákon Hákonarson, ca 1204–1263) var kung av Norge från 1217 till sin död och räknas som en av de mest betydelsefulla norska medeltidskungarna. Hans regeringstid markerade slutet på de norska inbördeskrigen och början på en starkare och mer organiserad kungamakt.
Tidig bakgrund
Håkon föddes under en mycket orolig tid i Norge. Hans far ansågs vara kungen Håkon Sverresson, men eftersom fadern dog tidigt ifrågasattes länge pojkens rätt till tronen.
En dramatisk episod från hans barndom blev legendarisk: de så kallade birkebeinarna sägs ha räddat den lille Håkon genom att bära honom över fjällen vintern 1205–1206 undan fienderna baglarna. Den berättelsen lever kvar i norsk kultur än idag.
Håkon den gamle
Håkon den gamle (Håkon Håkonsson, även känd som Haakon IV Haakonsson) var kung av Norge 1217–1263. Han avslutade inbördeskrigen mellan birkebeinarer och bagler, stärkte kungamakten och utvidgade riket till sin största utsträckning i medeltiden genom att införliva Island och Grönland. Hans regeringstid betraktas som början på Norges medeltida guldålder.
Viktiga fakta
Född: 1204, Folkenborg (nu Eidsberg), Østfold
Död: December 1263, Kirkwall, Orkneyöarna
Regeringstid: 1217–1263
Föräldrar: Kung Håkon III Sverresson och Inga från Varteig
Hustru: Margrete Skulesdatter (gifta 1225)
Efterträdare: Magnus VI Lagabøte
Uppväxt och tronbestigning
Som postum son till Håkon III växte Håkon upp under skydd av birkebeinarerna, som räddade honom över fjällen till Nidaros som spädbarn. Efter kung Inge II:s död erkändes han som kung vid Øreting 1217. Hans härkomst ifrågasattes, men bekräftades genom ett kyrkligt järnprov (1218).
Regering och reformer
Håkon konsoliderade kungamakten och moderniserade administrationen. Han stiftade lagar som reglerade kyrkans relation till staten, förbjöd blodshämnd och införde en mer organiserad rättsordning. Under hans regering knöts kommersiella och diplomatiska förbindelser med England, Lübeck och Ryssland, vilket stärkte Norges internationella ställning.
Kultur och utrikespolitik
Kungen var en framstående mecenat; han lät översätta franska riddarromaner till norröna språk och utvecklade Bergen till kulturellt centrum. Håkonshallen, som fortfarande står där, byggdes under hans tid. Genom avtal 1261–1262 accepterade Island och Grönland norsk överhöghet mot handelsrättigheter och rättsskydd.
Död och eftermäle
Under ett fälttåg till Skottlandsöarna 1263 insjuknade Håkon på Orkneyöarna och avled i Kirkwall. Han begravdes året därpå i Kristkirken i Bergen. Hans son Magnus Lagabøte fortsatte faderns reformarbete. Håkons långa regering markerar slutet på borgerkrigstiden och början på ett enat, starkt kungadöme i Norge.
________________________________________________________________________
13.
Son:
Magnus Lagaböte
Norsk konung, 1238-1280
Gift 1261 med Ingeborg, död 1287, dotter till danske kungen Erik Plogpenning.
Ivan Löfgren:
Magnus Lagaböte. Lagaböte = Lagförbättrare. Magnus lät utarbeta en särskild landslag och en motsvarande stadslag samt inrättade ett särskilt hirdskrå med vissa privilegier. Hird var benämningen på kungarnas och stormännens livvakt och hovmän.
AI:
Magnus Lagaböte var kung av Norge från 1263 till 1280 och räknas som en av de viktigaste norska medeltidskungarna. Hans egentliga namn var Magnus Håkonsson, och tillnamnet ”Lagaböte” betyder ungefär ”lagförbättraren”.
Varför är han viktig?
Magnus blev mest känd för att han reformerade och samlade Norges lagar till en gemensam rikslag. Före honom hade olika delar av Norge egna regionala lagar. Under hans styre skapades:
- Landslagen (1274) — gemensam lag för landsbygden
- Bylagen (1276) — lag för städerna
Detta gjorde Norge till ett av Europas tidigaste länder med en enhetlig nationell lagstiftning.
Bakgrund
Magnus var son till Håkon Håkonsson, den mäktige kung som avslutade Norges långa inbördeskrigstid. Magnus tog över ett relativt stabilt och starkt rike.
Han föddes 1238 i Tønsberg och blev medkung redan som ung innan han ensam blev kung efter faderns död 1263.
Förhållandet till kyrkan
Magnus försökte skapa balans mellan kungamakten och kyrkan. Under hans tid slöts en överenskommelse med kyrkan i Norge som klargjorde maktfördelningen mellan kung och ärkebiskop.
Utrikespolitik
Under Magnus förlorade Norge delar av sitt gamla välde i väster:
- 1266 slöts Perthfördraget med Skottland.
- Norge avstod då Hebriderna och Isle of Man till Skottland mot ekonomisk ersättning.
Det markerade slutet på Norges stormaktstid i västerhavet.
Familj
Magnus var gift med Ingeborg Eriksdotter, dotter till den danske kungen Erik Plogpenning.
Deras son blev senare kungen Erik Magnusson, ofta kallad Erik Prästhatare.
Eftermäle
Magnus Lagaböte har fått ett ovanligt gott eftermäle bland medeltida kungar. Medan många kungar blev ihågkomna för krig blev Magnus främst ihågkommen för:
- lagstiftning
- administration
- fredligare styre
- statsbyggande
Han ses därför som en av grundarna till den norska rättsstaten.
____________________________________________________________________________
14.
Son:
Hakon Höglägg Magnusson
Norsk konung, 1270-1319
Gift 1299 med Euphemia, död 1312, dotter till greve Günter av Rügen.
AI:
______________________________________________________________________________
15.
Dotter:
Agnes Hakonsdotter.
Gift med Haftor Jonsson, norskt riksråd, död 1320. Bosatta på Suderheim. Riddare.
Ivan Löfgren:
Hakon Höglägg Magnusson. Höglägg = Högben. Hans hustru, drottning Euphemia från Rügen, lät översätta tre medeltida riddarromaner på knittelvers, "Herr Ivan", "Hertig Fredrik av Normandie" och "Flores och Blanzaflor" till ära för en av hennes blivande svärsöner, hertig Erik Magnusson, son till Magnus Ladulås. Det var hertig Erik och hans bror Valdemar, som lågo i fejd med brodern Birger, kung i Sverige, och byggde sitt fäste Dalaborg i Dalsland år 1304, som emellertid erövrades av kung Birger samma år. Senare försök att återta Dalaborg med norsk hjälp misslyckades. Borgen förstördes 130 år senare under Engelbrekts befrielsekrig (Se Hembygden 1969-70).
________________________________________________________________________
16.
Son:
Jon Haftorsson
Levde 1380. Norskt riksråd.
Gift med Birgitta Knutsdotter.
______________________________________________________________________
17.
Son:
Brynjulf Jonsson
Död före 1422, norskt riksråd.
Gift med Ingeborg Bengtsdotter.
_________________________________________________________________
18.
Son:
Knut Brynjulfsson
Väpnare, levde 1444.
Gift med Ingeborg Magnusdotter.
Ägde gårdar i Norge, Värmland och Närke.
___________________________________________________________________
19.
Son:
Knut Knutsson
Herre till Hjelmsäter i Medelplana s:n (vid Kinnekulle).
Levde 1496.
Gift med Ingeborg Bock.
____________________________________________________________________
20.
Son:
Gustaf Knutsson
Herre till Hjelmsäter. Hövitsman
Gift 3:e gången med Ingeborg Skunk.
_____________________________________________________________________
21.
Son:
Erik Gustafsson Roos af Hjelmsäter.
Hovmarskalk.
Död 1582.
Gift med Märta Haraldsdotter Soop.
Ivan Löfgren:
Erik Gustafsson Roos' hustru Märta Haraldsdotter Soop. Hennes föräldrar var Harald Knutsson Soop till Frötuna, riksråd, gift med Chatarina Hansdotter Tott, död 1554.
Chatarina Hansdotter Tott var dotter till Hans Åkesson Tott till Bjurum och Christina Eriksdotter Gyllenstjerna, död efter 1508.
Christina Eriksdotter Gyllenstjerna var dotter till Erik Eriksson Gyllenstjerna, riksråd, död 1477 och Christina Carlsdotter Bonde f. 1432.
Christina Carlsdotter Bonde var dotter till Carl Knutsson Bonde 14091470, svensk kung, gift med Birgitta Thuresdotter Bjelke, död 1436. Den Heliga Birgitta var mormors faster till Carl Knutsson Bonde. Hon levde 1304-137
Christina Eriksdotter Gyllenstjerna var dotter till Erik Eriksson Gyllenstjerna, riksråd, död 1477 och Christina Carlsdotter Bonde f. 1432.
Christina Carlsdotter Bonde var dotter till Carl Knutsson Bonde 14091470, svensk kung, gift med Birgitta Thuresdotter Bjelke, död 1436. Den Heliga Birgitta var mormors faster till Carl Knutsson Bonde. Hon levde 1304-137
_____________________________________________________________________
22.
Dotter:
Karin Eriksdotter Roos
gift med Anders Joensson Oxe, till Bryne, ryttmästare, död 1598.
_____________________________________________________________________
23.
Son:
Erik Oxe
landshövding i Nylands och Tavastehus län
född 1596, död 1672.
Gift med Margareta Lillie.
_____________________________________________________________________
24.
Son:
Henrik Oxe till Furunäs i Ärtemark,
kapten, f. 1629, d. 1687.
Gift med Brita Svinhufvud
______________________________________________________________________
25.
Dotter:
Katharina Oxe
Död 1743
Gift med Anders Hasselberg, lagläsare.
Ägde Backen Norra och Furunäs i Ärtemark.
_________________________________________________________________________
26.
Deras son är sannolikt:
Erik Hasselberg
Furir, född 1700
Bodde Långseruds s:n, därefter i Furunäs.
Gift med Maria Jönsdotter, f. 1715, d. 1800.
________________________________________________________________________
27.
Dotter:
Kajsa Hasselberg
Född 1739, d. 1810.
Gift med Lars Segolsson, född i Grean 1735, död 1793.
Hemmansägare i Furunäs. Av Greasläkten.
Barn till Kajsa Hasselberg och Lars Segolsson:
Lars, f. 1756, d. 1809. Bodde i Rämne, Håbol 1785-1800, därefter i Edsviken Östra, till kort före sin död då han åter flyttat till Rämne. Gift med Maria Danielsdotter från Grean, f. 1754, d. 1815. 6 barn.
Anders, f. 1763, d. 1844. Bodde i Rämne, Håbol, till omkring 1795 då han flyttade till Huvudgingen, Ärtemark och omkring 1807 till Furunäs, Ärtemark. Gift med Anna Jonsdotter, f. 1775, d. 1843, från Hultet, Ängebo, Torrskog. 8 barn.
Kerstin, f. 1771, d. 1841. Gift med Daniel Danielsson f. 1773, d. 1841. Hemmansägare Årbol, Ärtemark. 9 barn.
Chatarina, f. 1773, d. 1824. Gift med Petter Olsson, f. 1769, drunknade i Ärtingen d. 13/12 18()7 på samma gång som sin broders svåger Jan Fromhold Holmqvist. Bodde i Tormansbyn. 5 barn.
Brynte, f. 1780, drunknad i Lelången på samma gång som systersonen Lars Pettersson år 1833. Ägde Huvudgingen. Gift med Kerstin Anders. dotter från Södra Backen, Ärtemark. 6 barn.
______________________________________________________________
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar