Hemmansägare i Särby, Amerikafarare och barnen som bara dog...

Ulrika söker svar på frågor om den här familjen...

Redovisning av källor sist i inlägget. 

Sörby (R) AIIa:1 (1900-1926) Bild 1110 / sid 99

På den här delen av Stora Ölstorp i Sörby, Skaraborgs län,
bodde vid förra sekelskiftet:

Undantagsänkan Kajsa Johansdotter född 29/9 1823 i Floby - född 5/12 1911 

Änka efter Anders Johansson. Därefter räknas fyra 1/4 ägare upp närmligen:

1/4 ägare Johan Alfred Andersson i Lilla Ölstorp och Frans Gustaf Andersson i Vesterjärdet 1/8 + 1/8
1/4 ägare och brukare, hemmansägare Karl Johan Lundin född 23/5 1880 i Göteved
1/4 ägare Anders Peter Johansson född 22/5 1848 i Bråtenskog (till Slöta 11/11 1904)
1/4 ägare och brukare Johan August Gustafssons sterbhus*

Familjen vi söker är: 

Bonden
Johan August Gustafsson* född 16/1 1854 i Sörby - död 3/3 1910 i Sörby
Gift 8/2 1877 med:
Lotta Gustafsson född Andersdotter född 31/5 1855 i Sörby - död 24/3 1933 i Stora Ölstorp, Sörby

Lottas födelsenotis: Sörby (R) C:3 (1836-1878) Bild 19 / sid 29
Hon hette alltså Lotta och ingenting annat. 

Barn:

1. Carl Anselm född 24/11 1877 i Sörby - död 30/12 1877 i Sörby (1 m 6 d ingen orsak angiven)
2. Frans Henrik född 26/6 1879 i Sörby - död 29/6 1879 (4 dagar gammal, ingen orsak angiven)
3. Ellen Natalia född 16/6 1881 i Sörby - död 19/6 1881 i Sörby (3 dagar gammal, ingen orsak ang)
4. Emil Teodor Engström född 10/9 1882 (till Nord Amerika 18/7 1902) (fd elev i Motala verkstad)
5. Hilmer Gottfrid född 28/10 1883 - död 5/11 1883 i Sörby (7 dagar gammal, ingen orsak angiven)
6. Karl Hildus Johansson född 17/12 1884 i Sörby (sinnessjuk järnarbetare) 
7. Ester Axelia född 27/7 1887 i Sörby - död 15/5 1888 i Sörby (9 mån 18 dag, ingen orsak angiven)
8. Anna Ester Ottilia född 23/9 1889 i Sörby 
9. Hildur Adina Roselina född 24/5 1892 i Sörby (till 103 1915)

Husförhörslängden med de döda barnen som alla föddes i Västergärdet:
Sörby (R) AI:12 (1875-1892) Bild 91 / sid 81

Hej Ulrika!

Du har skickat in dina frågor under inlägget: 

Är namnet Lagergren adligt eller...

Anonym 26 december 2022 kl. 22:31

Det är så pass omfattande att jag gör ett nytt inlägg av ditt brev och svarar efterhand så gott jag förmår. 

God fortsättning!

Monica

Min mamma heter Maj Doris Marianne Linder Bengtsson född 1927 i Alsbäck, Lyse utanför Lysekil. Hennes mamma Anna Johansdotter Linder var född i Ölstorp och dotter till Johan August Gustavsson 1854-1910. De var också släkt med Anders Lagergren i nedåtstigande led. Jag funderar lite på gården Ölstorp. 

När Johan August dör 1910 verkar det som att hans fru Lotta (Charlotta) flyttar till Vestgärde, en gård i närheten.

Hemmansägareänkan Lotta Andersdotter född 31/5 1855 i Sörby bor kvar i Stora Ölstorp till 1915.  Då flyttar hon och barnen Karl Hildus och Hildur Adina Roselina till en annan bostad i Stora Ölstorp. Där ansluter även Anna Ester Ottilia. Döttrarna kommer sedan och går mellan olika årsvisa arbeten i Stockholm, Lidköping, Falköping och Marstrand. 1927 flyttar hon tillbaka till den del av Stora Ölstorp där hon bodde med maken. Dottern Adina är med och sonen Hildus (som bor på institution). Lotta blir

hyresgäst hos sin gamle granne 1/4 ägaren Karl Johan Lundin. Hon dör i Stora Ölstorp 24/3 1933. 

Av husförhörslängderna framgår att familjen bodde i Vestgärde innan de slog rot i Stora Ölstorp. 

Döttrarna Anna (min mormor) och systern Adina 

tar jobb som pigor på Gökhems prästgård.

Anna Ester Ottilia född 23/9 1889 i Sörby 

Till Gökhem 31/12 1910 där hon varit piga. Hon kom därifrån 1912 och flyttade 1913 till Torpa där hon blev piga hos överstelöjtnanten vid Skaraborgs regemente Berndt Gustaf Strömman och hans familj. 

Hon kommer hem igen 1/4 1915 till Lottas nya bostad i Stora Ölstorp från Johannes församling i Stockholm och flyttar igen 11/8 1916 till Lidköping.

Anna kommer tillbaka från Lidköing 9/12 1916. Lysning till äktenskap 10/9 1920.

Hildur Adina Roselina född 24/5 1892 i Sörby 

Kom från Gökhem (där hon varit piga) 1912 och flyttade med mor Lotta till nya stället i Stora Ölstorp 1915. Den 26/11 1915 flyttar hon därifrån till Falköping.

Adina återkommer till mor Lotta 9/12 1916 från Falköpings stadsförsamling. 

(möjligen lysning 7/12 1917) Den 11/12 1917 flyttar hon till Marstrand. 

Adina återkommer till mor Lotta från Falköpings stadsförsamling 9/11 1923.

Brodern Emil for till Amerika redan 1904  född 10/9 1882 

Emi bas om utvandringen:

Post 643810

Engström, Emil Teodor

Ägarson (ogift man)

f. 10/9 1882 i Sörby, Skaraborgs län (Västergötland)

Utvandrad 18/7 1902

från Västergärdet, Sörby, Skaraborgs län (Västergötland)

till Amerika

Källa: Pastorsexp; Husförhörslängd, vol. Sörby AIIa:1, s. 95

Emibas emigrationsakt: Sörby R 1902 002

Fartyget Rollo lämnar Göteborgs hamn omkring 1900.

Emigranten Populär 2006 anger att 19-årige Emil T Enström från Sörby utvandrade 27/8 1902 utan medåkande med destination So Bend Ind. 

Av Ancestry framgår att Emil Teodor Engström reste från Göteborg hamn till hamnstaden Grimsby i England med fartyget Rollo. Som avreseort anges märkligt nog Christiania dvs Oslo. Kanske båten plockade upp folk i båda hamnarna. Från Grimsby i grevskapet Lincolnshire tog emigranterna tåget tvärs över England till Liverpool för att fortsätta med båt därifrån. 

Från Liverpool i England reste han vidare till New York med fartyget Campania.
Ankomstdatum 6 sept 1902. Av passagerartlistan framgår att han ska till South Bend Ind där han ska möta en vän.    

En egenhet med emigrantfartygen var att de hade en relativt stor förstaklass, en mindre – ibland obefintlig! – andraklass och en mycket stor tredjeklass (oftast kallad ”steerage” på engelska; steerage betyder egentligen mellandäck, det däck varifrån båten styrdes). Campania (Cunard Line) hade 600 passagerare i första klass, 400 i andra klass och 1 000 i tredjeklass, den tyska Virginia (Hamburg-Amerika Linie) hade 30 passagerare i förstaklass och 800 i tredje – någon andra klass fanns inte.

Fartygen var redan från början på 1890-talet snabba, marschfart låg runt 20 knop och den kortaste restiden var så tidigt som 1894 nere i under 5 ½ dygn (Cunards Campania)

Emil Teodor Engström, 19, reste från Liverpool till New York med oceanångaren Campania 1902.

Emil Teodor Enström anlände till New York den 6 september 1902. 

I faderns bouppteckning 

står att sonen Emil Teodor Engström år 1910 vistas i Amerika på adressen: 2320-26 Ave South Minniapolis, Minnesota, USA.

Inkallelseorder till andra världskriget

Det finns ett mönstringskort från första världskriget 1917-1918 för en Emil Theodore Engström född 10/9 1883 (alltså fel år) för första världskriget. Där står att han vid denna tid bodde på Ward County (Ward) North Dakota, USA. Här anges en släkting vara Harry Eck. 

I USA:s folkräkning 1920 är Emil T registrerad som 35 år född ca 1885 (fel år) i Sverige. Han bor på adress: Dezac Street, Minot Ward 7, Ward, North Dakota. Han är en inneboende, ogift, vit man som emigrerade 1905 (fel år) och talar engelska. Han är förman i ett garage och har lön. Han kan läsa, skriva och är neutraliserad samt en av tre inneboende hos makarna Harry B och Hilma F Eck. 

I USA:s folkräkning 1940 finns han också med. Han är då 55 år gammal (född 1885) och fortfarande ogift mekaniker i ett garage. Han arbetar 48 veckor per år, har fast lön och är en av flera hyresgäster hos en EW Dahlquist i Minot. Han har gått Elementary school, 8th grad och arbetade 40 timmar per vecka.

Det finns dessutom ett mönstringskort från andra världskriget 1942 för Emil Theodore Engström född 10/9 1885 (ännu mer fel) i Sorby, Sweden. Här anges släktingen Harry B Eck. Det är ingen tvekan om att vi har rätt person. 

Här finns dessutom en inkallelseorder "för yngre män inför andra världskriget" 1940-1947 under rubriken "inkallelse, värvning och tjänstgöring". Emil Teodor är 56 år och bor på Roosevelt Hotel i Minot Ward, North Dakota. Hans "släkting" tycks vara hans arbetsgivare med någon form av motor service verksamhet. 

North Dakota dödbok av någon anledning
maskad på mitten.

Emil T Engstrom finns registrerad i USA:s Socialförsäkringsuppgifter 1936-2007. Den 27/4 1951 ska han ha framställt ett anspråk. Hans social securitynummer är: 502098930. Den 28/7 1978 konstateras att han är listad som Emil T Engstrom.

I USA-registret Find A Grave finns Emil Theodor Engsröm född 10/9 1883 (fel år) i Falköpings kommun, Västra Götaland, Sweden. 

Död 4/6 1962 i Ward County (Ward), North Dakota, United States of America (USA). 

Han kremerades i Minot och är begravd på Rosehill Memorial Park. 

I dödboken 1908-2007 står att han var 78 år och ogift mekaniker. Faderns namn var okänt och modern hette Charlotte Gustafsson. Närmast anhörig var fortfarande Mr Harry Eck i Minot, North Dakota. Han tycks med andra ord inte ha haft några barn. 

och broden Karl Hildus är kvar och jobbar på gården. Karl Hildus skrivs in 1913 på Restad gård men kommer åter 1922. Mellan åren 1927-1934 är han på Restad igen för att sedan flyttas till Jönköpings Asyl. Där avlider han 1943. 

Karl Hildus Johansson född 17/12 1884 i Sörby skrivs som sinnessjuk järnarbetare av vilka de senare försvinner och återstår bara sjukdomen i husförhörslängderna. Prästen skriver i (AIIa:1 sid 103): 

Den 29/9 1913 omyndigförklarad genom Vilske härads utslag. 

Intagen å Vänersborgs hospital 21/7 1913. 

Intagen å Kristinehamns hospital 16/12 1922. 

Överflyttad till Vänersborgs hospital den 13/9 1927. 

Jag finner honom inte i dödboken (databasen).

Vad jag förstår fick Johan och Lotta 11 barn, två döda utan namn och fem som dog som mycket små. Dödsorsak eller var de är begravda hittar jag inte i kyrkoböckerna. Jag undrar dels vad de dog av och om det finns särskilda begravningsplatser för barn (Sörby kyrka)?

Det är mycket märkligt med alla dessa döda barn. Jag hittar nio barn inklusive de fem du nämner. Med tanke på de fem samt att Hildus var sinnessjuk så skulle åtminstone jag börja fundera i termer om dåliga arvsanlag, dvs genetisk sjukdom, eller om de av någon fysisk anledning fötts för tidigt och inte var fullgångna. Arma människa (Lotta) som födde alla dessa barn och fick behålla så få.  

Prästen har dessvärre inte angivit dödsorsak för något av barnen så här kommer vi inte längre. Är du allvarligt intresserad av just detta så kan du säkert begära hem Hildus sjukjournal och se om där finns någon ledtråd. 

De två barn du nämner utan namn vet jag inte hur man ska kunna hitta. Utan namn och inskrivning i kyrkoböckerna så finns de helt enkelt inte såvida inte just en sjukjournal berättat om sena spontanaborter och liknande. Vad har du för källa?

Döda barn begravdes gärna tillsammans med någon vuxen död för att slippa vara ensamma. De finns inte i databasen "Begravda i Sverige". 

Kontakta pastorsämbetet i Sörby och fråga hur det gick till där. 

Johan August och Lotta är begravda i en familjegrav i Sörby Kyrka och där vilar även Karl Hildus. Vad jag funnit hölls Karl Hildus begravning i Kristina Kyrka i Jönköping och betaldes av fattigvården. Funderar på om det är troligt att hans kista flyttades från Jönköping till Sörby kyrka? Hur kan man ta reda på det? 

Begravda i Sverige 2 

1884-12-17

Johansson, Karl Hildus

f. 17/12 1884

Sörby

Död 14/8 1943

Begravd 20/8 1943

Sörby kyrkogård (Västergötland), kv. B, nr. 124 (kista)

Posten levererad 2012-01-18

http://www.gravar.se/

Jag undrar också om det fanns några släktband till Vestgärde eftersom Lotta flyttade dit? Tvingades hon sälja gården då maken dog? Vad de väldigt fattiga? 

Johan August Gustafsson och hans hustru Lotta Andersdotter kom båda från Stora Ölstorp. Föräldrarna ägde sina gårdar och det gjorde de själva också. Man kan därför utgå från att de hade släktband lite varstans i trakten. Båda hade syskon och när arv från föräldrarna skulle skiftas fick alla vara med och dela. För att få veta säkert måste du helt enkelt forska. 

Makarnas 1/4 Stora Ölstorp värderades till 5500 kronor. Det framgår av Johan Augusts bouppteckning sedan han avlidit 1910. 

Summa tillgångar uppgavs till 9 430 kr 50 år. 

Det var dessvärre även gott om skulder. Inte mindre än 9 193 och 37 öre i skulder begränsade boets behållning till 237 kr och 13 öre att fördelas mellan änkan och de fyra barnen.  

Vilske häradsrätt (R) FII:47 (1908-1912) Bild 2230 / sid 12 (Johan Aug Gustafssons bouppteckning)

Vilske häradsrätt (R) FII:44b (1887-1894) Bild 25 / sid 1833 (Anders Johanssons bouppt, Lottas far)

Vilske häradsrätt (R) FII:61 (1932-1934) Bild 1280 / sid 11 (Lotta Gustafssons bouppteckning) 

Man ska komma ihåg att Lotta sannolikt hade egna tillgångar i form av ett arv från fadern som dog 1886. Se längst ned på denna sida. Och hon bodde trots allt kvar på gården i fem år innan hon flyttade. 

Men med så liten behållning i boet efter maken kunde hon nog inte ta över ägandet av gården. Hon kan ju ha haft möjlighet att bo kvar ändå. 

Jag får ingen känsla av att familjen var utfattiga och inhyses som så många andra. Det behöver förstås inte betyda att de levde i någon sorts överflöd. Lotta levde till 1933 och efterlämnade en bouppteckning med brist i kassan. Om jag vore som du skulle jag lita på vad mamma och mormor kan och har berättat. 

Lottas Gustafssons bouppteckning.

År 1933 den 3 april förrättades av undertecknade på vederbörandes begäran laga bouppteckning efter änkan Charlotta Gustafsson född Andersson Stora Ölstorp, Säby, som avlidit den 24 mars 1933 och såsom sterbhusdelägare efterlämnat i äktenskap födde fyra barn nämligen: 

1 dotter Anna Ester Otelia gift med hemmansägaren P A Linder, Alsbeck, Lyse; 

2 dottern Hildur Adina Soselia gift med landtbrukaren Karl Oskar Andersson, Sturegården, Särby;

3 sonen Emil Teodor Johansson Engström vistas i Norra Amerika;

4 sonen omyndigförklarade sinnessjuke Karl Hildus Johansson vistas å Restads sjukhus.

Döttrarna myndiga och till förrättningen behörigen kallade. 

Till godeman eller förmyndare för sönerna Emil Teodor och Karl Hildus infann sig hemmansägaren Frans Andersson, Vestergärdet, Särby, som godvilligt åtog sig uppdraget. Boet uppgavs under edlig förpliktelse av döttrarna Anna och Adina samt antecknades och värderades i följande ordning. 

Tillgångar: 

Summa tillgångar: 401 kronor och 68 öre

Summa skulder: 413 kronor och 27 öre

Brist i boet 11 kronor och 59 öre

Min mormor ( dottern Anna) lämnade arbetet på Gökhems prästgård och tog jobb hos en välbärgad familj i Stockholm. Denna familj flyttade till Kalmar. De åkt på semester till Lysekil. Hon fick följa med. Det var där hon träffade bonden Pär Axel Linder på Alsbäcks gård. De gifte sig 1920 och fick fem döttrar och en son. Min mamma Maj är näst yngst i skaran och född 1927 och är den enda som lever nu. Vi har besökt Ölstorp och sett en sten som ligger utanför. Den ska vara lite speciell. Vet ej varför men det skulle också vara kul att veta.

Det måste du nog fråga någon på orten om. 

Där finns säkert en hembygdsförening du kan kontakta. 

Googla.

Jag har en stuga i Alsbäck där vi har en mycket vacker träsoffa. Det var det enda min mormor (Anna) tog med från sitt hem Ölstorp. Den är tydligen gjord av en snickare i trakten någon gång i slutet på 1800-talet. Min önskan är att den får komma tillbaka, kanske till hembygdsföreningen. Går det att ta reda på vilka möbelsnickare det fanns vid denna tiden i Sörby- Floby?

Det gör det säkert.

Kontakta hembygdsföreningen. 

Hoppas få svar på någon eller några av mina frågor.
Mvh/ Ulrika Eirefelt

Familjen

Sörby (R) AIIa:1 (1900-1926) Bild 1070 / sid 95 (Johan 1/4 ägare i Vestergärdet, flytt 1904)
Sörby (R) AIIa:1 (1900-1926) Bild 1110 / sid 99 (Johan 1/4 ägare i Stora Ölstorp. fr Vestergärdet 1904)

Sörby (R) AIIa:1 (1900-1926) Bild 1150 / sid 103 (Lotta o barnen i annan bostad i Stora Ölstorp 1915)

Sörby (R) AIIa:1 (1900-1926) Bild 1250 / sid 113 (Anna piga i Torpa)

Vilske häradsrätt (R) FII:47 (1908-1912) Bild 2230 / sid 12 (bouppteckningen)

Lotta Gustafsson född Andersdotter 31/5 1855 i Sörby

Sörby (R) AI:8 (1850-1859) Bild 51 / sid 45 (hos föräldrarna i Stora Ölstorp)

Sörby (R) AI:9 (1858-1862) Bild 74 / sid 67 (hos föräldrarna i Stora Ölstorp)

Sörby (R) AI:10 (1862-1868) Bild 80 / sid 71 (hos föräldrarna i Stora Ölstorp)

Sörby (R) AI:11 (1868-1875) Bild 90 / sid 83 (hos föräldrarna i Stora Ölstorp)

Sörby (R) AI:12 (1875-1892) Bild 99 / sid 89 (Lottas far, ägare o brukare, dör i Stora Ölstorp. 

          Lotta fästad m Johan August Gustafsson i samma gård 29/9 1876. Flyttar till Västergärdet 1877)

Sörby (R) AI:12 (1875-1892) Bild 91 / sid 81 (Lotta nygift i Vestergärdet. Många födda o döda barn)

De döda barnen

Sörby (R) C:3 (1836-1878) Bild 76 / sid 139 (Carl Anselm död)

Sörby (R) C:5 (1874-1896) Bild 53 / sid 253 (Frans Henrik död)

Sörby (R) C:5 (1874-1896) Bild 55 / sid 257 (Ellen Natalia död)

Sörby (R) C:5 (1874-1896) Bild 56 / sid 259 (Hilmer Gottfrid död)

Sörby (R) C:5 (1874-1896) Bild 62 / sid 271 (Ester Axelia död)

Sörby (R) AI:13 (1892-1900) Bild 117 / sid 105 (familjen i Vestergärdet

Sörby (R) AI:13 (1892-1900) Bild 133 / sid 121 (familjen i Vestergärdet / Stora Ölstorp) 

Sörby (R) AI:13 (1892-1900) Bild 118 / sid 106 (familjen i Vestergärdet)

Sörby (R) AIIa:1 (1900-1926) Bild 1070 / sid 95 (Lottas egen familj i Stora Ölstorp)

Sörby (R) AIIa:1 (1900-1926) Bild 1110 / sid 99 (Lottas egen familj i Stora Ölstorp)

Sörby (R) AIIa:1 (1900-1926) Bild 1150 / sid 103 (Lottas fam i ny bostad i Stora Ölstorp)

Sörby (R) AIIa:2 (1927-1944) Bild 1380 / sid 124 (Lotta o Hildur flyttar 1927...)

Sörby (R) AIIa:2 (1927-1944) Bild 1340 / sid 120 (...tillbaka till sitt gamla boställe i Stora Ölstorp 

          där de hyr en bostad av 1/4-ägaren o brukaren Karl Johan Lundin) 

Jag försöker utröna lite till om hur de hade det.

Lotta Andersdotter född Gustafsson familj: 

Anders Johansson född 21/7 1818 i Sörby - död 18/8 1886 i Sörby

Gift med

Cajsa Johansdotter född 29/9 1823 i Floby

Familjen bor på Torpa Vestergärde i Stora Ölstorp där Anders först är ägare och brukare av 3/16 mtl skatte. Från 1862 är han ägare och brukare av 1/4 av Torpa Westerg. i Stora Ölstorp.

Barn:

1. Johan född 6/1 1849 i Sörby - död 30/8 1852 i Sörby
2. August född 13/11 1851 i Sörby - död 14/5 1880 i Sörby
3. Lotta född 31/5 1855 i Sörby
4. Johan Alfrid född 12/11 1858 i Sörby
5. Frans Gustaf född 10/2 1862 i Sörby (emigrerade till Amerika 7/4 1884)

Lotta flyttar till från Stora Ölstorp till Västergärdet när hon 1877 gifter sig med Johan August Gustafsson i denna gård. 

Av bouppteckningen 1886 efter Lottas far, Anders Johansson i Stora Ölstorp, framgår att han förutom änkan Kajsa Johansdotter hade tre myndiga arvingar nämligen:

• Johan Alfrid boende i Lilla Ölstorp
• Frans Gustaf som för närvarande vistas i St Paul i Nord Amerika (representerad av en god man). Han kom emellertid tillbaka, gifte sig 11/10 1895 och dog i Västergärdet, Sörby 23/6 1948.
• Lotta gift med hemmansägaren Johan Gustafsson i Wästergärdet, Sörby, som även närvarade.

Änkan och hemmavarande sonen stod för bouppteckningen. Den fasta egendomen 1/4 mtl St Ölstorp var taxerat till 4 800 kronor. Den totala behållningen uppgick till 7 210 kronor. När skulderna var betalda återstod 7 144 kronor att fördela. Man får tyvärr inte veta hur. 

Sörby (R) AI:8 (1850-1859) Bild 51 / sid 45 (Familjen + två pigor i Torpa Westerg.)

Sörby (R) AI:9 (1858-1862) Bild 74 / sid 67 (Anders äger 3/16 Torpa i Stora Ölstorp)

Sörby (R) AI:10 (1862-1868) Bild 80 / sid 71 (Anders äger 1/4 av Torpa)

Sörby (R) AI:11 (1868-1875) Bild 90 / sid 83 (Anders äger 1/4 av Torpa)

Sörby (R) AI:12 (1875-1892) Bild 99 / sid 89 (som ovan men Anders dör 18/8 1886)

Vilske häradsrätt (R) FII:44b (1887-1894) Bild 25 / sid 1833 

(bouppteckning efter hemmansägare Anders Johansson i Stora Ölstorp, Sörby) 

28 dagar på vatten och bröd var bara början. Så straffades en bråkstake...

Jokkmokks gamla kyrka, Lappland

Nedanstående är en avskrift av en sida ur Folkräkningen år 1900 - en ögonblicksbild - som visar invånarna i/på en fastighetet i byn Porsiafvan No 1, Jokkmokk år 1900. 

Torparen 

Nilsson Björk, Nils Fredrik född 21/5 1865 i Piteå landsförsamling. Gift man, far i familjen

Pettersson, Hilda Maria född 7/8 1867 i Piteå landsförsamling. Gift kvinna, mor i familjen
(Barn), Desideria Maria född 17/9 1888
(Barn), Siri Magdalena (mm) född 4/5 1890
(Barn), Beda Henrietta född 21/8 1892
(Barn), Nils Viktor född 20/2 1895

(Barn), Johanna Teresia född 12/5 1897
(Barn), Leo Napoleon född 2/10 1900
----------
Bergman, Nils Gustaf 1826             Fattighjon
Andersson, Anna Magdalena 1835     Fattighjon

Husförhörslängden är originalet:

Jokkmokk (BD) AIIa:2 (1897-1905) Bild 3090 / sid 724

Nils Gustaf Bergman (Andersson) är struken för att han helt enkelt är död den 14/5 1905l

Notera att han här inte tituleras fattighjon utan förgångsman. 

Porsiafvan No 1 7/32 mtl, skatte
ägdes av hemmansägare Petter Olof Nilsson född 16/1 1849. Det är också han som med fru Brita Katarina Isaksdotter född 23/3 1854 och fem barn bor i huvudfastigheten. Där bor även ett tiotal andra personer som äldre släktingar, fosterbarn och tjänstefolk.

I byn bor även: 

• Arbetaren Johan Edvard Nilsson född 6/5 1872 från Vasa i Finland med fru och tio barn. 
• Arbetaren Karl Johan Rabb född 2/10 1863 med fru och fem barn och en inneboende arbetare.
• Arbetaren änkemannen Erik Johan Stål född 1848 med sju barn.
• Torparen Nils August Sandberg född 2/4 1856 med fru och 11 barn samt en arbetarfamilj om fyra personer och: 

Totalt bor alltså åtta (8) familjer i Porsiafvan No 1 om vi räknar de två fattighjonen Bergman som en familj. 

Om ovan nämnda personer skriver X att fattighjonet Nils Gustaf Bergman dömdes till 4 månaders fängelse 1861. X har lagt ut en bild av en del av domen och undrar vad för slags brott han hade gjort sig skyldig till förutom fylleri.  

X hävdar bestämt att paret på grund av denna dom tvingades lämna sitt torp för ett liv som fattighjon. 

X påstår till och med att familjen Nilsson Björk hade köpt paret genom att ropa in dem på auktion. 

Det är emellertid inte sant. 

Några grundläggande saker att ta hänsyn till: 

Fattighjon = en person som åtnjöt socknens fattigunderstöd som dagens socialbidragstagare.

Inhyseshjon = ett fattighjon som bor i någon annans hem eller på annans mark utan att vara i dennes tjänst.

Fattigvårdsauktion

Barn och fattiga kunde under 1800-talet erbjudas till torpare och bönder som arbetskraft i en slags omvända auktioner. Den som begärde lägst ersättning av socknen för att hysa ett fattighjon vann budgivningen och fick därmed gratis arbetskraft samtidigt som den fattige fick sin försörjning tryggad.

Det betydde inte att den ene köpte den andre. Det var en överenskommelse i fattiga tider som gynnade båda parter.  

Så låt oss ta en titt på makarna Bergman.

Vill man veta vad som verkligen hände får man lägga manken till...

 

Nils Gustafs födelsenotis: Piteå landsförsamling (BD) CI:9 (1826-1836) Bild 27
(fel efternamn på modern)

Inhysesman / förgångsman / förmånstagarman

Nils Gustaf Bergman (Andersson) född 19/11 1826 men är felaktigt folkbokförd som född både 14/4 1826 och 19/4 1826 i Piteå landsförsamling. Vill man följa honom i kyrkoböcker och databaser måste man alltså kontrollera alla varianterna. 

Han var son till: 

Bonden:

Anders Nils Bergman i Böle född 13/2 1796 - död 16/9 1862 i Piteå lf
Ohh sedan 1822:
Anna Lisa (Magdalena) Jonsdotter född 25/7 1791 - död 24/2 1865 i Piteå lf
Hon har spännande rötter.
Anteckning i AI:7c sid 1008 och AI:8d sid 1133: "Svensbyn" och "Far Jon Eldskott"
Hon var alltså dotter till soldaten John Eldskott i Svensbyn, Piteå, född 1761 ohh Sara Andersdotter född 1765 - död 8/5 1824. I föräldrahemmet kallas hon Anna Lisa född 25/7 1791. Det är i samband med giftermålet hon plötsligt kallas Anna Maglena. Om det beror på någon sorts namnbyte eller om prästen skrev fel får vi nog aldrig veta. I makens bouppteckning står hon dock som Anna Lisa varför vi nog kan skylla på prästen. 

Oviktigt här men ett intressant namn för den som vill släktforska. 

Jonas Eldskott
Piteå landsförsamling (BD) AI:3d (1789-1806) Bild 174 / sid 526 (Jonas Eldskott Svensbyn,
         Tio barn varav en dotter Anna Lisa född 25/7 1791)
Piteå landsförsamling (BD) AI:4c (1807-1817) Bild 221 / sid 233 (Jonas Eldskott i Svensbyn)
Piteå landsförsamling (BD) AI:5c (1817-1825) Bild 209 / sid 199 (Jon Eldskott i Svensbyn)
Piteå landsförsamling (BD) AI:6b (1826-1833) Bild 93 / sid 88 (Jonas Eldskott i Svensbyn)

Barn till Anders Nils Bergman ohh Anna Magdalena Jonsdotter:

1. Anna Magdalena född 26/11 1822 (gm bonden Fredrik Andersson)
2. August född 26/7 ? 1825
3. Nils Gustaf Bergman född 19/11 1826 
4. Maria Lovisa född 20/7 1829 (gm bondesonen Nils Björk) - död 29/1 1870 i Piteå lf
5. Anders född 14/1 1831 (gift 1857, flytt till annan stuga i Böle, AI:9e sid 1212)
6. Johan född 26/8 1833

Nils Gustaf Bergmans syster Maria Lovisa gm Nils Israel Carlsson Björk

Piteå landsförsamling (BD) AI:9e (1854-1861) Bild 72 / sid 1223 (fam i Böle)

Piteå landsförsamling (BD) AI:10e (1862-1870) Bild 73 / sid 1252 (fam i Böle)

Piteå landsförsamling (BD) AI:10e (1862-1870) Bild 91 / sid 1270 (fam i Böle, Maria död)

Alltså,

Nils Gustaf Bergman född 19/11 1826 (felaktigt folkbokförd 14/4 och 19/4) i Piteå landsförsamling.

Gift 28/10 1860 med en av fem pigor på gården nämligen:

Anna Magdalena Andersdotter född 19/9 1835 i Piteå lf 

Dotter till bonden i Porsnäs:

Anders Carlsson född 6/7 1811 ohh Brita Caisa Andersdotter född 24/2 1810 (gifta 14/12 1834)

Barn:

1. Gustaf Fritiof född 27/8 1863 - död 28/11 1864 i Piteå lf. Han blev 1 år 3 mån 1 dag gammal. Ingen dödsorsak angiven. 
2. Hilda Maria Persdotter (fosterdotter) född 7/8 1867 i Portsnäs (Postnäs) 

Anna Magdalena Andersdotter

Piteå landsförsamling (BD) AI:7a (1835-1843) Bild 143 / sid 136 (Anna hos föräldrarna)

Piteå landsförsamling (BD) AI:9a (1854-1861) Bild 188 / sid 183 (Anna piga i Porsnäs)

Nils Gustaf Bergman (Andersson)

Piteå landsförsamling (BD) CI:9 (1826-1836) Bild 27 (Nils Gustaf föds)

Piteå landsförsamling (BD) AI:7c (1835-1843) Bild 214 / sid 1008 (NG i föräldrahemmet + ff i Böle)

Piteå landsförsamling (BD) AI:8d (1844-1853) Bild 111 / sid 1133 (NG i föräldrahemmet, mor sjuklig)

Piteå landsförsamling (BD) AI:8b (1844-1853) Bild 63 / sid 395 (Nils Gustaf dräng i Öjebyn)

Piteå tingslags häradsrätt (BD) AII:66 (1862) Bild 4740 / sid 36 (faderns bouppteckning)

Men låt oss följa makarna Bergman i husförhörslängderna från början till slut. 

Nygifta i Böle

Piteå landsförsamling (BD) AI:9e (1854-1861) Bild 59 / sid 1210 

Nils Gustaf tillbaka i föräldrahemmet i Böle.

Han gifter sig med en av gårdens fem pigor - Anna Magdalena Andersdotter.

(Här finns en anteckning om Nils Gustafs mor Anna Magdalena Jonsdotter som dör 24/12 1865 nämligen: "Svensbyn" och "Far Jon Eldskott". Se ovan.)  

Piteå landsförsamling (BD) AI:9e (1854-1861) Bild 90 / sid 1241

          Nils Gustaf Bergman gifter sig alltså med en av familjens pigor 28/10 1860. 

          Makarna flyttar till en annan bostad i Böle. 

    

Nils-Gustaf var redan här skriven som inhysesman (inhm) vilket är detsamma som inhyseshjon (hjon = person) vilket innebar att de inte ägde någon bostad utan var inhysta hos annan. De var heller inte i husägarens tjänst men kan ha betalat för sig med dagsverken. De räknades som fattiga och behövde därför inte betala full avgift till kyrkan vilket var ekonomiskt fördelaktigt.

Makarna Bergman ägde följaktligen inget torp eller annan fastighet.

Att Nils Gustaf Bergman skrev sig som inhysesman kan för all del även ha varit en skatteteknisk sak. Hans far var trots allt bonde i Böle och även om han inte var äldst av sönerna så hade han ett arv att vänta. Se nedan.  

Piteå landsförsamling (BD) AI:9e (1854-1861) Bild 90 / sid 1241

Piteå landsförsamling (BD) AI:10e (1862-1870) Bild 89 / sid 1268

Nils Gustaf Bergman med hustru är - som alla andra familjer i samma trakt - inhyses i Böle.

Den 4/11 1861 döms han till 4 månaders straffarbete och 10 Riksdaler i böter av Piteå Rådhus Rätt. Så här ser anteckningen om det ut i husförhörslängden:  

Piteå landsförsamling (BD) AI:10e (1862-1870) Bild 89 / sid 1268
1861 se: Piteå stad Rådhusrätt och magistrat (BD) AIa:76 (1861) Bild 2630
1863 finns ej digitalt hos AD

Av husförhörslängden framgår att Nils Gustaf Bergman blev dömd 4/11 1861 av Piteå RådstufoRätt till 4 månaders straffarbete och att betala 10 Riksdaler i böter. 

Här står även att Nils Gustaf Bergman den 7/12 1863 blev dömd för våld, hemgång (hemfridsbrott) och slagsmål mm. 

Den första domen är trälig och svårläst. Den andra finns inte på nätet. 

Den första lyder ungefär så här:

Piteå stad Rådhusrätt och magistrat (BD) AIa:76 (1861) Bild 2630

Piteå stad Rådhusrätt och magistrat
(BD) AIa:76(1861) Bild 2630

Den 4:e november

... undrat skepparen J Höglander och med närstående om ansvar för det ... ...äriga gat... utan vård/våld betat å staden egor infann sig åter och förklarade sig vilja avstå från åtalet såsom varande ogenomsatt derom Rådhusrätten lät bero. 

§ 137

... inte målet mellan stadsfiskalen har ett Engman ... samt ... Nils Gustaf Bergman från Böhle ... med påstående om answar för fylleri, ..., gatusandsbrott (?) ... och Stadsvaktmästarens öfversvallande dess tjänsteinläsning fattade Rådhusrätten och afkunnade efter det antecknadt blifvit att Bergman var frånvarande efterskrifen

Utslag

Dina mål hos Rådhusrätten öfvervägande tagit; och alldenstund Rådhusrätten af den å målet åstadkomna bevisning inhämtat; att svaranden den 22 sistlidne September efter kl 9 å Stora Gatan invid Socitetshuset skuffat vaktmästare Jansson, så att han fallit omkull på gatan, ehuru sedan, intagit Janssons och Hällmans berättelser igenkänt honom Jansson; att sedan sedan benämnde Jansson visat honom sitt tjänste... och sagt sitt namn under uppmaning att ... sig strosa, begifvit sig till Socitetshuset och ånyo uppfört sig oanständigt, samt sedan vaktmästaren Jansson, som gått dit för att förekomma ... ... ... ... träffat honom på en å gårdsspi... belägen bro, fattar Jansson, som ... varit ... å ...läsning af sin ... å krogen för att kasta ... störta honom ned från nämnda bro, ehuru han därifrån hindrats genom arbetskarlen Clausson att Jansson lämnade biträde; samt att sedan drag... varit ansåg och flere gånger summit; färdinskner och .... Rådhuseätten, samt ... bestridande ... kan å ty ... fästa något afseende å den mellan Stadsvaktmästaren Jansson och sedan ingångna förlikning, dömer Rådhusrätten med förstadt afseende ... att sedan främst gjort sig känd för ett våldsamt sinnelag, då hans å ... kontakt fästat ... ... å förmåga av ... (tre rader beräkningar och hänvisning till en dom från november 1841)

honom Bergman att böta för skadan å gatan 5 daler samt för oljud å samma ställe 5 daler samma ... ... fylleri. Till Rådhusrätten 16 å Banco ... tillhopa Tio Riksdaler Riksmynt samt att det å stadsvaktmästaren Janssons föröfvade våld straffas med fyra månaders straffarbete å allmän straffinrättning; Skolande sedan som jämväl blifvit dömd att böta Två Riksdaler Riksmynt för frånvaro den 23:e sistlidne September, fick bristande ting... ... ... betalning ... Kongl föränringsen den 21 December 1857 angående sammanläggning af straff, den aft... med sju dagars fängelse vid vatten och bröd samt fyra dagars enkelt fängelse; Hvarj... sedan ... ... skyldig att ... träda å häkte, förpliktad att ... de i målet afhörda ... med ... Riksmynt till hvardera av Holmberg, Strandberg och ...

Den härmed missnöjde ... icke ändring ... ... i Kongl som ... Rätt inom 45 dagar

Fången Nils Gustaf Bergman - Första resan

Man kan följa Nils Gustaf Bergman i fängelset också. 

Det gäller även den andra fängelsevistelsen vars dom ännu inte finns på nätet. Se nedan. 

Kriminalvårdsanstalten i Luleå (BD) D3A:4 (1861-1863) Bild 230 / sid 19

Fång-Rulla vid Kriminalvårdsanstalten i Luleå 1861-1863

Straffånge nr 54 Nils Gustaf Bergman 

Ankom 29 november

35 år född i Böle af Piteå, bor därsträdes. Bondeson

Signalement: Brunt hår, blå ögon, långlagdt ansikte, lång till växten. 

Anledning till häktandet och på hvilkens befallning: Stadsbetjänt öfwerfallen under tjensteutöfning. Införpassad av Magistraten i Piteå. 

Domstolen: Piteå stads Rådhus Rätt, Piteå Härads Rätt. Till ... den 22/12. Åter... den ...

När arrestanten blifvit slutligen dömd: 

Dömd af Rådhus Rätten i Piteå genom utslag af den 4:e November 1861. 

... för ...ordning å gata böter 5 Daler, för oljud å gata 5 Daler ... mynt och för fylleri 3 Riksdaler ...  .... 6 ... eller Tillsammans Tio Riksdaler Riksmynt samt för våld å Stadsbetjänten så denne var stadd i tjänsteutöfning. Straffad med 4 månaders straffarbete. ... ... skulle Bergman vid ... tillgång till dessa ... jämväl som 3 Riksdaler Riksmynt ådömda för frånwaro från Rätten undergå 7 dagars fängelse wid watten och bröd jämväl 4 dagars enkelt fängelse. 

Medhafde penningar och persedlar: 

Grå wadmalsrock, grå byxor, grå wäst, yllehalsduk, underbyxor, skjorta, strumpor, toflor, mössa

1 P: M: 5 Riksdaler Riksmynt

Särskildte Annotationer:

Utitaget inlemn... till Kong Befh:e för under täkning över bötestillgång finnes den 3/12. (mkt svårläst)

Kriminalvårdsanstalten i Luleå (BD) D3A:4 (1861-1863) Bild 290 / sid 25

Anledning till häktandet: 

Stadsbetjents öfwerfallande under tjänsteutöfning. Införpassad av Magistraten i Piteå. 

Brottet: 

Dömd af Piteå Härads Rätts genom Utslag af den 30/12, att för det Bergman tilldelat annan person ett slag hwaraf blodwite följde. Böter 1 Riksdaler Riksmynt. 

Orsaken hvarföre ej straffet blifvit verkstäldt: Böterna erlagda uti Tinget den 30/12. 

Inom fängelset undergångne straff: Började 4 månaders straffarbete den 31/12 1862 (sannolikt felskrivet år/ma). Slut den 21/4 1862. 

I häktet utbekomne beklädnadspersedlar mm: 

Medhafver persedlar med junta (?)

Egna medel 19 R.

Arb förtjenat 2.54

Summa 21:54

Hwaraf uttagits 12.29

Återstår 9.25

qvitteras: N.G. Bergman

Bevittnas: N.P. Nordström

Afgång från fängelset: 1862 april 21 frigifven

Nils Gustaf Bergman blir alltså frisläppt den 21/4 1862. 

Några månader senare, den 16/9 1862 dör hans far och tio dagar senare, den 26/9 1862 upprättas faderns bouppteckning varpå arvet fördelades mellan hustrun/modern och de sex barnen som alla närvarade. 

Bouppteckningen efter fadern

Tillgångarna uppgick till 857 kr 80 öre varifrån drogs bouppteckningskostnad mm (10 kr) och de fattigas andel (1 kr 8 öre) vilket slutligen gav arvingarna 846 kr 72 öre att dela på. Av det fick änkan 1/20 som giftorätt eller 42 kr 33 öre vilket gav barnen 804 kr 39 öre att dela på vilket var en ansenlig summa 1862. 

Piteå tingslags häradsrätt (BD) AII:66 (1862) Bild 4740 / sid 36

Den 27/8 1863 föds sonen Gustaf Frithiof (som dör 28/11 1864)

Den 7/12 1863 Döms Nils Gustaf Bergman för våld, hemgång, slagsmål mm

(Hemgång = hemfridsbrott i annans hus eller tomt för att göra honom skada)

Fången Nils Gustaf Bergman - Andra resan

Kriminalvårdsanstalten i Luleå (BD) D3A:4 (1861-1863) Bild 550 / sid 51

Straffånge nr 47

Nils Gustaf Bergman. 37 år. Född i Böle af Piteå Socken. Bor därstädes. fd Bonde. 

Ankom: 7 november

Signalement: 6 fot 1 tum lång med långlagdt ansikte, blå ögon, brunt hår och ögonbryn.

Wåld å Stadsvaktmästare, Hem fridsbrott, Slagsmål mm. Införpassad af Dom... i Pitå Härads Rätt.

Dömd af Pitå Härads Rätt genom Utslag af den 6:e Novmber 1863 att,  

1. för persons misshandlande, straffas med böter jemlikt 14:de § af Kongl Förordningen den 29:e Januari 1861, till Tvåhundra Riksdaler 
2. för wåld å person, jemlikt 14:de och 50:e §§ af jämlika Kongl Förordningen samt 3 Kap: 6§ Missgerings Balken, till två månader: fängelse och 
3. 5 Rd böter för fönsterinslagning, jemlikt Kongl Förordningen den 10:e Juni 1841, till 10 Rd böter, för wåld å annan hemwist jemlikt 20e Kap 12 § MissgerningsBalken, till 10 Rd Riksmynt böter, och 
4. för misshandel af annan person, jemlikt 14e och 49e §§ af Högstberörda Kongl Förordning, till 3 månader fängelse; hwarjemte Bergman ... juni 
5. likt Piteå Rådhus. Rätt Utslag af den 29 oktober 1863, plikta för fylleri 5 Rd 
6. för oljud 2 Rd 50 öre, 
7. för swordom 2 Rd 50 öre och 
8. för wåld å Stadswaktmästare som varit stadd i tjensteutöfning straffas med 6 månaders straffarbete, 
9. för Hemfridsbrott å Piteå Lasarett med 12 månaders straffarbete,  

Tillsammans 18 månaders straffarbete, 5 månader enkelt fängelse och 235 Riksdaler Riksmynt i böter eller wid bristande tillgång till böter, i stället undergå 28 dagars fängelse wid watten och bröd.

Nils-Gustaf Bergman kunde uppenbarligen inte betala och fick därför inleda sin vistelse på anstalten med 28 dagars fängelse på vatten och bröd vilket många inte ens överlevde. 

Börjat den 3/12. Slut 31/12. 

Börjar denna dag 1 år och 6 månaders straffarbete. 

Slut den 8/3 1865. 

Medhafde penningar och persedlar:

Grå Pelströja, brun wäst, grå klädesbyxor, blå ylle undertröja, kalsonger, strumpor, kjängskortöflor, randig skjorta, wintermössa, wantar. 

1 P:M 10 Riksdaler 25 öre 

Kriminalvårdsanstalten i Luleå (BD) D3A:5 (1864-1867) Bild 70 / sid 2
Wåld å Stadswaktmästare, 

Hemfridsbrott, 

slagsmål mm. 

Införpassad av ... Piteå Härads Rätt

Ett år och 6 månaders straffarbete. Börjar den 31/12 1863. Slut den 8/3 1865.

Kriminalvårdsanstalten i Luleå (BD) D3A:5 (1864-1867) Bild 300 / sid 25

Wåld å Stadswaktmästare, 

Hemfridsbrott, 

slagsmål mm. 

Införpassad av ... Piteå Härads Rätt

Ett år och 6 månaders straffarbete. Börjar den 31/12 1863. Slut den 8/3 1865.

5 månaders enkelt fängelse. Börjar 10/3 1865. Slut den 10/8 1865. 

Medhafda persedlarne jemte medhafta ... 10.25 + arbetsförtjenst 2.96. Summa 13.21. 

Hvaraf uttagits 10.09. Återstår Rd 3.12. 

Qvitteras: N.G. Bergman. Bevittnas. Ekholm.

Afgång från fängelset: 1865 Mars 12 = Affärd till Umeå Länsfängelse för att där fortsätta fängelsestraffet i brist på utrymme. Hämtades. 

Kriminalvårdsanstalten i Umeå (AC) D2A:6 (1865-1867) Bild 390 / sid 9

Nils Gustaf Bergman från Böhle by i Piteå socken, Norrbotten, anlände till kriminalvårdsanstalten i Umeå 16 mars 1865. Han var 39 år gammal, född i Piteå landsförsamling.

Hår mörkbrunt, ögon blå, ansikte långt, växt lång. 

Anledning till häktandet: Upplysningar i ifrågavarande hänseende ... ... ... skett i Norrbottens län.

Dömd

Genom Piteå Tingslags Utslag den 6:e november 1863 är Bergman dömd att 

1. för misshandel å person böta 200 Rd
2. för våld å person till 2 månader fängelse
3. för fönsterinslagning 5 Rd,
4. för föröfvat våld 2 Rd
5. annans bostad 20 Rd
6. för ytterligare misshandel å person 3 månaders fängelse hvarjemte Bergman jämlikt Piteå Rådhusrätt Rättslag 29 okt 1863 fäldes att plikta för fylleri 5 Rd
7. för oljud 2 Rd 50 öre, 
8. för swordom 2 Rd 50 öre
9. 1 Rd samt straffas för wåld å Waktmästare under tjänsteutöfning med 6 månaders straffarbete och
10. för hemfridsbrott å Piteå Lasarett med 12 månaders straffarbete 
11. eller i ena botfäst nämnden 2:ne förbrytelser 18 månaders straffarbete, hvarjemte Bergman därest han ej mägtar omforma... böter, tillhopa 235 Riksdaler Riksmynt gällda, ska dem aftjena med 28 dagars fängelse vid vatten och bröd. 

Enligt anteckning af Direktör ... Huelin började Bergman i Luleå fängelse den 31 dec 1863. Straffarbetet slutade den 10 mars innevarande år då 5 månaders enkelt fängelse började som upphör den 10 augusti berörde år + efter att i Luleå aftjenat 28 dagars fängelse vid vatten och bröd. 

Det ser ut som att han får 12 Riksdaler med sig ut i friheten den 10 augusti 1865 när han betalat de kläder han fått i fängelset. 

Särskildte Annotationer:

På grund platsbrist i Luleå Cellfängelse flyttades Nils-Gustaf Bergman den 10 mars 1865 till kriminalanstalten i Umeå varifrån han alltså frigavs 10 augusti 1865. 

Frigivning 10 augusti 1865

Nils Gustaf Bergman frigavs alltså den 10 augusti 1865. Man kan konstatera att hans liv sannolikt var tämligen raserat då. Inte minst med tanke på att ende sonen hade dött. Tveksamt också om något återstod av arvet efter fadern såvida det inte bestod av fast egendom.  

Piteå landsförsamling (BD) AI:11e (1871-1879) Bild 141 / sid 1222 (inh i Böle)

Sex år efter frigivningen är Nils Gustaf Bergman med hustru fortfarande inhyses bland andra inhyses i Böle. Prästen nämner inte hans brott i husförhörslängden vilket är ovanligt. Sånt brukar rapporteras livet ut i såväl husförhörslängd som prästbetyg. 

Piteå landsförsamling (BD) AI:12e (1880-1891) Bild 357 / sid 1995 (i Böle, flyttning inställd)

Nils Gustaf Bergman och hustrun ska flytta till Jokkmokk 23/11 1880 (överstruken) och 9/8 1884. Prästen kommenterar: Flyttningen inställd (avser troligen flyttningen 1880). Inga kommentarer i övrigt. Flyttningen till Jokkmokk blir i alla händelser av varför man alltså lämnar Böle. 

Jokkmokk (BD) AI:10a (1878-1889) Bild 239 / sid 223 (inhyses i Porsiafvan)

Nils Gustaf Bergman (Andersson) och hustrun är inhyses i Porsiafvan. De har dessutom under en tid fosterdottern Hilda Maria Persdotter född 7/8 1867 i Portsnäs (Postnäs), Piteå lf. Hon flyttade med makarna från Piteå till Jokkmokk 2/8 1884, gifte sig 25/3 1886 i Jokkmokk och flyttade därifrån. Inga kommentarer i övrigt. 

Familjen blir alltså inhyses i Porsiafvan (utan numrering) Här bor åtta familjer nämligen.

1. Krononybyggare Stahre med familj, tjänstefolk och en åldrig mor.
2. Backstugusittare Isaksson med familj,
3. Arbetaren Johansson med fästeqvinna
4. Nybyggaren hemmansägaren Stahre (annan än ovan)
5. Arbetaren Stål med familj
6. Arbetaren Nils Fredrik Nilsson Björk med hustru (Nils-Gustafs systerson)
7. Inhyses Anders Häggqvist med familj
8. Inhyses Nils Gustaf Bergman Andersson (morbror till Nils Björk) med hustru och fosterdotter

Nils Gustaf Bergman och Nils Fredrik Nilsson Björk var alltså släkt i och med att Nils Gustafs syster, Maria Lovisa Andersdotter var mor till Nils Fredrik Nilsson Björk. 

Jag kan inte se att någon av dem står i beroendeställning till någon annat än möjligen socknen. 

Jokkmokk (BD) AI:11a (1890-1897) Bild 244 / sid 234

Nils Gustaf Bergman Andersson har försetts med en ny titel. Han är nu förmånstagarman i Porsiafvan där han bor med hustrun. Det bör innebära att de hade någon förmån av gården som tex sin försörjning (bostad och föda). 

Han och hustrun är nu införda högst upp på sidan i husförhörslängden medan torparen fd nybyggaren Nils Fredrik Nilsson Björk är införd på betryggande avstånd längre ner på sidan. De bor troligen på samma fastighet men har i övrigt inga synliga band till varandra mer än att de är släkt. Ingen av dem är heller inskriven som ägare till marken.  

 

Jag hittar ingen riktigt formell uppgift på vad en förmånstagarman var förr. I dag betyder förmånstagare följande:

Förmånstagare är beteckningen på den eller de personer som erhåller eller ska erhålla utfallande försäkringsbelopp på grund av förmånstagareförordnande till försäkring.

Det är försäkringstagaren (ägaren) som bestämmer vem som ska vara förmånstagare.

Förmånstagareförordnande kan inte upphävas eller ändras genom testamente. Ett förmånstagarförordnande ska vara egenhändigt undertecknat av försäkringstagaren och insänt till försäkringsbolaget för att vara gällande. En förmånstagare kan vara en fysisk eller juridisk person.  

Jokkmokk (BD) AIIa:2 (1897-1905) Bild 3090 / sid 724 (förgångsman i Porsiafvan No 1)

Nils Gustaf Bergman är förgångsman i Porsiafvan No 1 om 7/32 mtl skatte som ägs av Hemmansägare Petter Olof Nilsson med familj.

Nils Gustaf Bergman dör 14/5 1905 och lämnar änkan ensam kvar. Jag hittar ingen bouppteckning som kan förklara hans ställning. 

Förgångsman är här detsamma som undantagsman, dvs en person som exempelvis hade sålt sitt hemman och hade s.k. undantagsrätt och ev födorådsrätt, dvs att få bo kvar på stället och ha logi och ev. föda tryggad för resten av livet.
Det var vanligt i samband med generationsskiften på gårdarna att de äldre bodde kvar på s.k. undantag och även om man överlät hemmanet till någon utomstående (ej barn) kunde man skaffa sej "undantag" genom köpekontraktet.

Torparen Nils Fredrik Nilsson Björk med familj är nu inskriven överst på sidan och makarna Bergman längst ner - likt folk som bor på undantag. Om det fanns något band dem emellan så bör det alltså ha handlat om att makarna Bergman fick bo på fastigheten i utbyte eventuellt bidrag från socknen och kanske också mot ett antal dagsverken. 

För att få närmare vetskap om det det bör man nog läsa sockenstämmans protokoll som dessvärre ännu inte (2022) finns att tillgå på nätet. 

Jokkmokk (BD) AIIa:6 (1906-1920) Bild 3190 / sid 1112

Nils Gustaf Bergmans hustru Anna Magdalena Bergman född Andersson kallas nu fattighjon. Men hon är inte inhyses. Hon bor i Norrvik och dör den 5/6 1916. Närmsta granne är torparfamiljen Nilsson Björk som inte äger marken. Det är tydligt att släkten håller ihop. 

Markägare till Norrvik No 1 19/32 mtl frälse är (Ulunksunds) Kramfors Aktiebolag.  

Folkräkningarna är en andrahandskälla:

1880 kallas Nils Gustaf Backstuguhjon i Böhle, Piteå landsförsamling

1890 kallas Nils Gustaf Nybyggare, gift man, far i familjen, Porsiafvan, Jokkmokk
1900 kallas båda makarna fattighjon i Porsiafvan Jokkmokk (registrerad som Berman)

1910 Änkan kallas fattighjon, ensam i familjen. Bor i Norrvik, Jokkmokk. 

________________________________________________________________________________

Grannfamiljen som skulle ha

köpt makarna Bergman såg komplett ut så här: 

Torparen fd nybyggaren o småninom kronotorparen

Nils Fredrik Nilsson Björk (mm f) född 21/5 1865 i Piteå lf

Son till Anna Lisa Johansdotter född 1/5 1824 i Öfr Luleå - död 9/3 1899 i Jokkmokk

Gift 4/7 1886 med:

Hilda Maria Pettersson (mm m) född 7/8 1867 i Piteå lf - död 29/10 1918 i Jokkmokk. Orsak: Lunginflammation till följd av Spanska sjukan. 

Bosatta i Norrvik

Barn: 

1. Danira Maria född 17/9 1888 
2. Siri Magdalena (mm) född 4/5 1890
3. Beda Henrietta född 21/8 1892
4. Nils Viktor född 20/2 1895
5. Johanna Teresia född 12/5 1897
6. Hilda Elise född 14/7 1899 - död 21/9 1900 i Jokkmokk
7. Leo Napoleon född 2/10 1900 - död 15/10 1918 (orsak angiven)
8. Set Anshelm född 17/1 1903
9. Tyra Elise född 16/10 1904
10. Ellen Matilda född 26/4 1906
11. Hanna Elvira född 19/3 1908
12. Vilma Lovisa född 5/10 1909

Siri Magdalena Nilsson (mm) född 4/5 1890 i Jokkmokk - änka 10/6 1949 - död 15/8 1965.

Oäkta barn: 

1. Alfa Antonia född 26/6 1911 i Jokkmokk (Siri piga. Okänd far) - död 25/3 2006 i Vuollerim.
2. Gunhild Elvira född 24/12 1914 i Jokkmokk - död 12/3 1916 (som orsak har prästen skrivit: ?)
3. Gunhild Alice född 28/3 1917 i Jokkmokk (adopterades 11 år gammal den 13/2 1928 av sågställaren L M Holmlund ohh i Porjus Sågby. Fader enligt lag ... : Arvid Martel Amadeus Holmlund i Sörfors Umeå född 21/1 1900. Gunhild Alice: flyttbetyg till Gällivare 25/2 1928. Gunhild Alice gift Holmström 11/8 1945. Död 12/7 1975 i Örnsköldsvik.  
4. Bengt Sigvard född 5/4 1924 i Jokkmokk

Om Siri Magdalena

X hade noterat att familjens dotter Siri Magdalena hade fyra oäkta barn innan hon gifte sig och slutligen födde ett så kallat äkta barn inom äktenskapet. Så kunde det bli ibland trots att det rörde sig om samma biologiske far till alla eller några av de oäkta barnen. Om föräldrarna inte var gifta kallades barnen även fortsättningsvis "hennes oäkta" tills man gjorde ett gemensamt erkännande av faderskapet. 

I detta fall kan man nog bortse från den möjligheten. Särskilt som det är långt mellan barnen och det faktiskt finns ett faderskapserkännande till barn nummer tre. I efterhand kan man bara spekulera. Ibland hade nöden ingen lag helt enkelt. Det var emellertid ingen enkel situation för Siri Magdalena. Den som fött oäkta barn till världen kunde inte förvänta sig acceptans av den övriga samhällsgemenskapen.

 

Som far till Siri Magdalenas tredje barn anges en gosse som vid befruktningstillfället bara var 16 år gammal, dvs tio år yngre än Siri Magdalena. Hade gossen blivit förförd av den äldre kvinnan och var han själv i det närmaste oskyldig? Ja, det tror åtminstone X. 

Väl medveten om hur ogifta mödrar då tvingades leva i samhällets ytterkanter tillåter jag mig att tvivla. Siri Magdalena hade ingen lätt livssituation.  

Gossen har tveklöst tagit på sig faderskapet. Det är juridiskt bindande men behöver för den skull inte vara sant. Kanske tog han - frivilligt eller ofrivilligt - på sig faderskapet för att skydda den verklige barnafadern - kanske hans egen far - för att undvika skandal och skilsmässa? Eventuellt underhåll skulle trots allt ändå komma att betalas ut från samma källa. 

Man kan emellertid konstatera att 16-åringens föräldrar - barnets farfar och farmor - adopterade flickan när hon var 11 år. Under några år bodde hon hos dem men något hände och flickan återvände till sin biologiska mor. Det sägs att hon helt enkelt kördes på porten. Det är åtminstone för mig högst tveksamt att farföräldrar skulle kasta ut sitt barnbarn. Det är lättare att förstå om farfar i själva verket var far. Men vi kan, som sagt, bara spekulera.   

När det lyser för Siri Magdalena Nilsson 1930 flyttar äldsta dottern Alfa Antonia, 19 år, till Piteå 4/12 1930. Sonen Bengt Sigvard, 6 år, följer med mamma till nye maken och hans fem barn födda mellan 1901 och 1920. Siri Magdalena och maken får 1933 gemensamma dottern Vivan Sofia. 

Siri Magdalena Nilsson

Gift 11/4 1931 med:

Hemmansägare Johan Verner Nilsson född 27/8 1876 i Jokkmokk (hans andra gifte)

Han har fem hemmavarande barn och hon har sin yngste med i boet. 

Gunhild Alice får flytta hem men tituleras hembiträde. 

Gemensamt barn: 

       5. Vivan Sofia född 25/3 1933 i Jokkmokk

 

Siris föräldrahem

Jokkmokk (BD) AI:11a (1890-1897) Bild 244 / sid 234 (Siris föräldrahem i Porsiafvan)

Jokkmokk (BD) AIIa:2 (1897-1905) Bild 3090 / sid 724 (Siris föräldrah i Porsiafvan, flytt 1902)

Jokkmokk (BD) AIIa:2 (1897-1905) Bild 1250 / sid 540 (Siris föräldrah Norrvikstorpet, Murkisträsk)

Jokkmokk (BD) AIIa:6 (1906-1920) Bild 2390 / sid 1032 (Siris förhäldrah i Murkisträsk)

Siris oä barn

Jokkmokk (BD) AIIa:8 (1906-1920) Bild 490 / sid 1643 (Siri piga i Wuollerim med ett oä barn)

Jokkmokk (BD) AIIa:6 (1906-1920) Bild 3190 / sid 1112 (Siri mor med tre oä barn i Norrvik)

Jokkmokk (BD) F:2 (1895-1916) Bild 2010 / sid 193 (Gunhild Elvira död. Orsak: ?)

Jokkmokk (BD) F:3 (1917-1926) Bild 230 / sid 17 (Leo Nap död. Orsak angiven. Avis fr Gällivare)

Jokkmokk (BD) C:8 (1906-1914) Bild 1490 / sid 141 (Alfa Antonia föds, okänd far)

Jokkmokk (BD) AIIa:18 (1920-1941) Bild 800 / sid 2772 (Siri m två hemmavarande oä barn gifter sig)

Jokkmokk (BD) AIIa:14 (1920-1941) Bild 1790 / sid 1671 (Siri m tre oä barn, Gunhild har flyttat hem)

Gunhild Alice tillbaka hos familjen sedan hon lämnat adoptivfamiljen

Jokkmokk (BD) AIIa:18 (1920-1941) Bild 840 / sid 2776 (Adoptivdottern Gunhild flyttade till 

          Jokkmokk från Vreta Kloster 2/4 1937. Hon är 20 år och bor hos en änkefru Hansén i Wuollerim.

          Kanske hjälpte hon till med barnen. Deras far dog 9/6 1934. 1940 flyttade hon till sin mor Siri. 

Jokkmokk (BD) AIIa:18 (1920-1941) Bild 800 / sid 2772 (Gunhild hembitr hos sin mor Siri i 

          Wuollerim No 1)

Den utpekade barnafaderns föräldrar adopterade barnet

Den utpekade barnafadern var son till: 

Bonde och senare sågstakare

Leo Martil Holmlund född 9/7 1879 i Piteå (sågställare, snickare)

Gift 17/9 1899 med:

Anna Margareta Nilsdotter  född 23/6 1877 i Jokkmokk

Familjen bodde i 

Böle, Piteå landsförsamling, Porjus, Norrbottens län

Makarna var Gunhild Alice fosterfamilj samt farmor och farfar

Barn:

1. Arvid Martil Amadus född 21/1 1900 (sågverksarbetare)
2. Frits Pontus Georg född 20/10 1901 (far till oä son 1923)
3. John Tyko Holmlund anläggn arb född 23/1 1904 i Piteå lf kommer till i Vreta Kloster AIIa:11 sid 199
4. Karl Hjalmar född 6/12 1905
5. Anna Alfrida född 10/6 1909
6. Edit Alice född 6/2 1913 i Jokkmokk

Samt Gunhild Alice Holmlund född 28/3 1917 (adoptivdotter)

Adoptivdotter:

Gunhild Alice född 28/3 1917 i Jokkmokk (adoptivdotter) (mor: Siri Nilsson i Vuollerim)

    Flyttar till sina adoptivföräldrar i Gällivare den 27/2 1928 från Jokkmokk.

 

 En något märklig formulering:

"Genom Gällivare häradsrätts beslut den 13/2 1928 äger makarna rätt att adoptera Gunhild Alice Nilsson i Jokkmokk född 28/3 1917."

     I Vreta Kloster står att hon är adoptivdotter hos föräldrarna men att hon aldrig varit i Vreta Kloster.         Hon överförs därför till obefintligsidan i husförhörslängden 1836. Hon är fortfarande - officiellt -         äldste sonens dotter.  

Farmor o farfar Holmlund

Piteå landsförsamling (BD) AIIa:1d (1899-1913) Bild 1260 / sid 1318 (familjen i Böle)

Piteå landsförsamling (BD) AIIa:1c (1899-1915) Bild 2120 / sid 1006 (familjen i Öjeby)

Piteå landsförsamling (BD) AIIa:2a (1913-1929) Bild 2200 / sid 197 (Öjeby No 31. Leo sågstakare)

         (familjen flyttade till Gällivare 1/11 1920 där fadern Leo blev sågställare)

Gällivare (BD) AIIa:22 (1913-1927) Bild 3340 / sid 340 (fam i kyrkbyn. Leo sågställare)

Gällivare (BD) AIIa:32 (1913-1927) Bild 3260 / sid 4757 (fam i Porjus Sågby)

Gunhild Alice hos ff och fm

Gällivare (BD) AIIa:44 (1928-1942) Bild 3010 / sid 4712 (adoptivdtr inflyttad 27/2 1928 fr Jokkmokk)

          (till Porjus 21/11 1930. Anteckning om adoptionen.)

Porjus (BD) AIIa:6 (1921-1930) Bild 1340 / sid 489 (fr Gällivare 1930 m yngsta dtr o adoptivdtr)

Porjus (BD) AIIa:9 (1931-1945) Bild 840 / sid 70 (Leo snickare. Till Vreta Kloster 9/6 1932)

           (familjen flyttade till Vreta Kloster 9/6 1932 och att adoptivdottern kom efter 8/12 1932)

Vreta kloster (E) AIIa:11 (1930-1938) Bild 3390 / sid 321 (familjen bor i Kungsbro. Far Leo snickare

          Motala-Ströms-arb. Makarna med yngsta dottern. Adoptivdottern är inte med)

Vreta kloster (E) AIIa:12 (1930-1938) Bild 830 / sid 425 (fam bor i Mjölarp. Makarna o yngsta dottern 

          hitflyttade från Kungsbro. Adoptivdottern kom från Porjo 8/12 1932. Ingen närmare förklaring)

Vreta kloster (E) AIIa:11 (1930-1938) Bild 2170 / sid 199 (Leo o sonen John Tyko anläggn arb. Yngsta 

          dottern är fabriksarbetare som gifter sig o flyttar. Adoptivdottern har aldrig vistats i Vreta 

          Kloster, skriver prästen. Förfrågan till Jokkmokk 12/8 1935 samt moderns namn Siri Nilsson)

Vreta kloster (E) AIIa:12 (1930-1938) Bild 3250 / sid 667 (Adoptivdotter är å församlingen skriven. 

          Man vet sedan 1936 inte var hon är. Prästen skriver igen att hon aldrig varit i Vreta Kloster.)

Biopappan Holmlund

Arvid Martil Amadeus Holmlund, smörjare gift 23/12 1923

Umeå landsförsamling (AC) AIIa:19 (1917-1931) Bild 3390 / sid 758 (m fru o ett barn)

Umeå landsförsamling (AC) AIIa:21 (1917-1931) Bild 2950 / sid 1564 (som ovan)

Umeå landsförsamling (AC) AIIa:26 (1929-1944) Bild 1150 / sid 907 (som ovan)

Reservation för läs- och skrivfel