Fjärde resan fylleri och Erich Apelroth hamnade i stupstocken...

Jag hittade för några år sedan en skogvaktare Erik Apelroth född 17/5 1767 i Hassle församling, Skaraborgs län, åt en bekant. Härom dagen kom det på tal igen och jag har därför tagit fram papperna för att se om man kan komma längre. Databaser mm förbättras ju hela tiden. Varifrån kom namnet? Det var frågan.

Lars Larsson (mm mm mm ff)
döpt 30/4 1728 på Torsö - död av ålder 80 år gammal den 17/6 1808 i Vråna. Det finns inga husförhörslängder för Torsö förrän 1796 och då finns inga spår kvar av familjen. Vi kan därför inte få någon bild av hushållet. Det enda vi vet är därför att Lars far var skogvaktare. Av dödsnotisen framgår dock att fadern hette Lars och modern Rebecka.

Den 30 april christnades Skogvaktare Larssons barn som Lars.

Lars Larsson (Apelroth) var gift med:

Hedvig Hansdotter (mm mm mm fm)
född ca 1727 i Hafva (Fagerlid) (En annan uppgift är Finnerödja) - död av vattusot 73 år gammal den 30/5 1800 i Vråna, Forshem.
Av dödsnotisen framgår att hennes föräldrar hette Hans och Maria.
Lars och Hedvig hade barnen:
1) Lars född 1758 Torsö
2) Maria född 30/3 1760 i Torsö
3) Rebecka född 1762 i Torsö - död 1815
4) Catharina född 13/4 1765 i Torsö
5) Erik Apelroth född 17/5 1767 i Torsö (mm mm mm f)

Av husförhörslängderna framgår att:
Lars Larsson hade fått absolution 1793, 1794, 1797, 1798, 1799 och 1800
Hedvig Hansdotter hade fått abslution 1793, 1794, 1796, 1797, 1798 och 1799
Erik Larsson hade fått absolution 1796
Dottern Rebeckas man Gustaf Olsson född 1763 hade fått absolution 1800 och 1811
De hade många barn, minst sex, som alla verkar skingras sedan morföräldrarna och Rebecka dött.

Absolvtion
Att få absolution betydde att man av prästen fick syndernas förlåtelse, vanligen i samband med gudstjänst, eller att man av någon anledning slapp en bestraffning. Med anledning av hur många gånger det här gänget fick syndernas förlåtelse av prästen så måste man ju fråga sig vad de höll på med! Rumsrent var det i varje fall inte.

Wikipedia:
I den protestantiska kyrkan fick avlösningen en helt annan betydelse. Privatbikten överläts till vars och ens fria val och avlösning blev liktydigt med tillförsäkrande av syndernas förlåtelse för den botfärdige, eller ett tillämpande på den enskilde av evangeliets allmänna löften om nåd. Båda fanns kvar, inte som nödvändiga för saligheten, utan som kraftfulla medel att trösta bekymrade samveten och särskilt som lämplig förberedelse för att ta del av nattvard. Avlösningens form var den så kallade deklarativa Jag förkunnar dig dina synders förlåtelse.

Torsö (R) C:2 (1726-1761) Bild 72 / sid 135 (Lars Larsson döps)
Torsö (R) C:2 (1726-1761) Bild 94 / sid 179 (dottern Maria föds)
Torsö (R) C:3 (1762-1828) Bild 5 / sid 1 (dottern Rebecca föds)
Torsö (R) C:3 (1762-1828) Bild 8 / sid 7 (dottern Catharina föds)
Torsö (R) C:3 (1762-1828) Bild 13 / sid 17 (sonen Erich Larsson föds)
Forshem (R) C:5 (1800-1849) Bild 244 / sid 628 (Lars Larsson död)
Forshem (R) C:5 (1800-1849) Bild 231 / sid 602 (Hedvig Hansdotter död)
Forshem (R) AI:1 (1772-1780) Bild 58 / sid 105 (Lars Larssons familj i Wråna, Forshem)
Forshem (R) AI:2 (1779-1791) Bild 5 / sid 1 (Lars Larssons familj i Wråna, Forshem)
Forshem (R) AI:3 (1791-1798) Bild 49 / sid 89 (Lars Larssons familj i Wråna, Forshem)
Forshem (R) AI:4 (1798-1812) Bild 79 / sid 147 (Lars Larssons familj i Wråna, Forshem)
Forshem (R) AI:5 (1813-1820) Bild 95 / sid 177 (familjen i Forshem)


Erich Apelroth (mm mm mm f)
var född 17/5 1767 i Nakaregapet, Torsö (Viksala) församling, Skaraborgs län.
Han var son till (se ovan):
Lars Larsson Apelroth döpt 30/4 1728 på Torsö - död 17/6 1808 i Vråna, Forshem (ålderdom) och
Hedvig Hansdotter född ca 1727 i Finnerödja - död 30/5 1800 av vattusot 73 år gammal i Vråna, Forshem

Erich var född den 17/5 i Nakaregapet och döptes 22/5 1767 i Torsö församling. Till höger ses alla dopvittnen som var så många att den döve gosse som föddes några dagar senare helt enkelt hamnade lite för högt upp i födelseboken. 

Erik Apelroth var gift 1798 med Kerstin "Stina" Larsdotter född 1771. 
Hon var dotter till skogvaktaren Lars Wennerholm född 1737 och Catharina Persdotter född 1746 som bodde i Fårenäs, Hassle församling, som hade döttrarna Maria född 1768 och alltså Kerstin (Stina) född 1771.

Erik Apelroth och Kerstin Larsdotter fick tvillingarna: 
Hedvig Apelroth född 8/12 1799 i Hassle - död 15/12 1852
Ulrika Apelroth född 8/12 1799 i Hassle - död 28/2 1801

Hassle AI:12 sid 229

Hassle AI:13 sid 171

Erik Apelroth fick småningom ta över sin svärfars roll som (krono)skogvaktare i Fårnästorpet, Hassle, men slutar av någon anledning sitt jobb i 50-års åldern och flyttar till Alestugan, Hassle, där han blir jordbrukare och torpare.

1821 flyttar dottern Hedvig Apelroth till Torsö. Se nedan.

1822 skriver prästen i husförhörslängden om Erich Apelroth (se AI:12 ovan):
Anklagad för skogstillgrepp 1822. Än ej dömd. Efter landsfiskal ? af den 30 julii 1823, Asperoth dömd till Stockstraff och böter för 4:e resan begånget fylleri. (Obs, felstavningen)

1823 skriver prästen om Erich Apelroth 
(se AI:13 ovan):
Enligt utslag af Mariestad den 30 julii 1823 Apelroth för 4:de gången fylleri dömd till en söndags stockstraff, 13 1/3 ?? och ovärdig förklarad att väljas eller deltaga i wal till sådana förrättningar som innefatta medborgerligt förtroende.

Erik Apelroth var alltså anklagad för skogstillgrepp och fyra gånger dömd för fylleri vilket förutom spott och spe och allmänt åtlöje en söndag utanför kyrkan innebar att han hade supit bort både ära och redlighet och inte längre fick vara med i samhällsgemenskapen.

Offentliga bestraffningar
För mindre allvarliga brott var en tid i strupstocken det vanligaste straffet. Fastlåst i en sådan stock kunde den straffade inte fly undan befolkningens vrede för det brott han eller hon hade begått. Strupstocken erbjöd vanligen en stående eller sittande position, och ibland kunde flera stockar sammanlänkas för att straffa flera personer samtidigt. Folkets känslor kunde uttryckas med allt ifrån ruttna ägg till döda får, även om grövre brott kunde straffas med att få ögongloberna krossade eller att stenas till döds. Strupstocken var därför obeskrivligt mycket mildare.

1825 Dottern Hedvig Apelroth flyttar 13/3 1825 till Torsö igen och gifter sig 20/11 1825 med Magnus Eriksson i Skinnebolet där.

1832 den 21/6 dör Erich Apelroth av vattusot och Kerstin (Stina) blir änka.

1834 flyttar änkan Kerstin (Stina) Larsdotter till dottern Hedvig Apelroth i Torsö. Hon återfinns inte i inflyttningslängden men hon bor hos dottern tills hon dör den 21/3 1847. Hon var då blind.

Eric Apelroths, torpare i Ahlestugan, dödsnotis

Torsö (R) C:3 (1762-1828) Bild 13 / sid 17 (Erich Larsson föds)
Hassle (R) AI:12 (1821-1825) Bild 119 / sid 229 (Erich Apelroths familj i Hassle, brott o fylleri)
Hassle (R) AI:13 (1825-1833) Bild 90 / sid 171 (Erich Apelroths familj i Hassle, fylleri)
Hassle (R) C:5 (1800-1860) Bild 279 / sid 547 (Erich Apelroth död)

Torsö (R) AI:4 (1821-1830) Bild 83 / sid 149 (Hedvig Apelroth i Skinnarbolet, Torsö)
Torsö (R) AI:4 (1821-1830) Bild 110 / sid 203  (Hedvig Apelroth i Skinnarbolet, Torsö)
Torsö (R) AI:5 (1828-1837) Bild 125 / sid 237 (Hedvig Apelroth i Skinnarbolet, modern/änkan har flyttat dit 1834)
Torsö (R) AI:6 (1837-1846) Bild 102 / sid 181 (som ovan)
Torsö (R) AI:7 (1846-1855) Bild 125 / sid 233  (som ovan)
Torsö (R) AI:7 (1846-1855) Bild 29 / sid 41 (Hedda Ulrica i Nordby Mellomgården)

Hedvig Apelroth (mm mm mm)
född 8/12 1799 i Hassle gifte sig med Magnus Ericsson (fm mm f)född 26/3 1801.
De bosatte sig i Skinnarbolet, Torsö församling, Skaraborgs län.

De fick barnen:
1) Maja Stina född 7/5 1826 i Torsö
2) Eric född 11/11 1827 i Torsö
3) Pehr Johan född 28/6 1829 i Torsö
4) Anders Gustaf född 18/4 1831 i Torsö
5) Olaus född 13/2 1834 i Torsö
6) Carl Magnus född 2/7 1836 i Torsö - död 29/7 1838
7) Inga Beata född 6/4 1838 i Torsö
8) Carl Magnus född 29/6 1840 i Torsö
9) Hedda Ulrika född 17/4 1842 i Torsö

Magnus Eriksson dör 31/1 1847 och kort därefter dör Hedvigs blinda mor den 21/3 1847. Bara fem år senare dör även Hedvig Apelroth 53 år gammal den 16/12 1852.

Yngsta barnet, Hedda Ulrika (mm mm m) var bara fem år när fadern dog 1847 och tio år när modern dog 1852. Hon fick därför 1853 flytta till Nordby Mellomgården där hon blev lillpiga.

Jag kan inte se att den äldst kände skogsvaktaren Lars Larsson bar namnet Apelroth. Det ser i stället ut som att det var Erich Larsson Apelroth som tog sig namnet enligt traditionen ett namn som påminde om yrket eller hemsocknen. En erfaren släktforskare menar att det här skulle röra sig om det förstnämnda (rot) vilket väl är en trist förklaring. Men det var ju så, att man tog sig vilket namn man ville då.

Erich Apelroths enda överlevande dotter Hedvig bar namnet Apelroth hela sitt liv men med henne dog det ut. Inget av hennes nio barn förde namnet vidare.

Min bekant ville gärna att namnet Apelroth skulle vara särskilt fint då det åtminstone en tid fanns en betydelsefull person på Stockholms slott med ett liknande namn. Det hade hon läst i en inredningstidning. En skogvaktare - ja flera - är emellertid inte fy skam det heller. Inte ens om han fick sitta i stupstocken utanför kyrkan en söndag för flera hundra år sedan.

Men det fanns i alla fall en adlig ätt vid namn Appelroth. 
Dessvärre tyder ingenting på släktskap.

Adliga ätten Appelroth nr 894 †
Adlad 1675-10-23, introducerad 1678. Utdöd 1703-10-10.

Med det menas att det inte fanns någon man som kunde bära namnet vidare. Kvinnorna räknades inte. Ska man hitta ett samband mellan den adliga ätten och Apelrotharna ovan så får man alltså söka på kvinnosidan. Men det är antagligen lönlöst.

TAB 1
Bengt . Gift med Kerstin Eriksdotter i hennes 2:a gifte, dotter av räkneskrivaren Erik Johansson Furubom och Gunilla Bengtsdotter samt änka efter Matts Andersson i Torflunda.

Barn:
Johan Bengtsson Appelrot, adlad Appelroth, till Näsby. Född på denna sin fädernegård 1618-05-07. Kammarskrivare i kammarkollegium 1640. Bokhållare vid Stockholms slott 1647. Tillika byggningsskrivare, slottsfogde och befallningsman vid Stockholms slott 1650. Däri stadfästad 1660-06-26. Avsked 1675. Adlad 1675-10-23 (introducerad 1678 under nr 894). Död 1680-01-20 i Stockholm och begraven (Storkyrkan i Stockholms kyrkoarkiv) 1681-03-09 i Jakobs kyrka, varest hans vapen uppsattes. Gift 1645-06-24 [Pt 1929] med Maria Johansdotter. Död sannolikt 1720 [Långrunda härads dombok 1722-02-16 (OA).].

Barn:

• Bengt, född 1646. Se Tab. 2.
• Maria. Gift 1669-07-01 med kungliga sekreteraren och rikshistoriograten Claudius Arrhenius, adlad Örnhielm, nr 1064, född 1627, död 1695.
• Samuel Johan, född 1655-03-21 i Stockholm. Student i Uppsala 1664-06-21. Död 1703-10-10 i Stockholm efter återkomsten från vidsträckta resor i främmande länder, samt begraven i Närtuna kyrka Stockholms län, där hans vapen uppsattes. Med honom utgick ätten.
• Johan, född 1660-04-14 i Stockholm. Student i Uppsala 1670-12-18. Volontär vid amiralitetet 1676. Lärstyrman vid amiralitetet 1677. Underlöjtnant 1677-12-31. Överlöjtnant 1678. Död 1679-07-16 (10/6) (At (S).) i Kalmar.
• Hedvig Eleonora, levde 1693. Gift 1686-09-07 Stockholm med häradshövdingen Johan Rohdin, adlad Leijonbielke, i hans 1:a gifte, född 1655, död 1710.

TAB 2

Bengt (son av Johan Bernhardsson Appelrot, adlad Appelroth, Tab. 1), född 1646-04-23 i Stockholm. Student i Uppsala 1655-07-00. Sekreterare på ambassaderna till Polen 1667 och 1674 (At (S).). Sekreterare i amiralitetskollegium (At (S).) 1675-03-06. Död 1679-02-19 i Stockholm och begraven i Maria kyrka, där hans vapen uppsattes. Gift 1676-12-03 med Maria Ehrencrantz i hennes 1:a gifte (gift 2:o med överstelöjtnanten Johan Fredrik von Gröninger, född 1654, död 1730), född 1656 (?), dotter av amiralitetskammarrådet Gudmund Spak, adlad Ehrencrantz, och hans 1:a fru Carin Larsdotter.

Barn:
En dotter, född 1677, död 1678.
En dotter, född 1678, död 1680.