De la Rose är nog ingen vallonsläkt...

Hej ,

Jag har alltid hört att vi kommer från en vallonsläkt som hette de la Rose på min pappas sida.

Nu har jag släktforskat några år och letat och letat och inte hittat något.

Kan jag få hjälp?

Tror att det kan komma från min farmors sida, där finns flera vallonnamn.

Min farmor är Hilda Elisabet Nyman född 30 maj 1878 i Österfärnebo Gävleborg Min farfar Johan Edvard Larsson född 17 mars 1880 Ovansjö Gävleborg.

Skulle vara så intressant att få rätsida om  de la Rose släkten. Har hittat en hattmakare i Malmö, vet inte vilken koppling det har med bruken i Gästrikland/Uppland.

Hoppas på lite hjälp

Vänliga hälsningar

Lisbeth

Monica:

Hej

Skicka mig det du har hittat så slipper jag göra om det helt i onödan.

Vänligen

Monica

Hej igen, Jag vet inte riktigt hur jag skall få över mina uppgifter till dig. ( jag är urdålig på datorer) Jag har mina släkter i Ancestry, men jag betalar inget till dom längre, så jag kan inte få hån hjälp Jag har över 400 namn  på en sida och bra många på en annan.

Jag kan ju ge dig tillgång till mitt ancestry med mitt lösenord om det kan vara något.

Hälsningar

Lisbeth

Monica:

Nej tack,

Vem av dina farföräldrar tror du är vallonättling?

Har du hittat andra vallonsläkter?

Hej, Vad det verkar är det på min farmor Hilda Nymans sida.Hildas ff ff f ´s maka hette Drugge. En Elisabet Persdotter Drugge född 1717 Edsvalla Bruk.

Sen hittade jag på Hildas fm ff m Giljam och Gauffin. En Eva Gilljam född

1716 i Gysinge

Hoppas detta kan vara till nån hjälp.

Lisbeth

Monica:

Jag frågade för att jag just hade hittat Drugge.

Problemet med La Rose är att jag inte ens vet var jag ska leta. Man måste ju tillbaka till 1700-talet minst så det är lite som att leta efter en nål i en höstack.

Kan det ha med Rosendal (gift med Peter Nyman) att göra tro?

Kan Rosendal vara en försvenskning av namnet helt enkelt?

Klicka på bilden för förstoring!

Anders Andersson i Käfvesa, Österfärnebo (fm mf f utmärkt med ett X i släkttavlan) är den som utmärker sig i släkttavlan ovan. Om honom kan man läsa följande i husförhörslängden: "Före 1822 års husförhörs början anmäld av tvenne byamän att han super ganska mycket och som oftast kör ut mor, hustru och barn."  

Det här tar mer tid än vad jag har att erbjuda. Jag bryter därför här. De aktuella kyrkoböckerna är dessutom ingen lek så här långt tillbaka i tiden. Om du vill att jag ska gå vidare så får du fylla på med information för några av de tomma rutorna i släkttavlan ovan. Jag kan tyvärr inte bedriva en så omfattande forskning. I synnerhet inte efter material som du redan har.

För det är precis som du säger att det dräller av valloner i din släkt på farmors sida. De går alla längre tillbaka i tiden än vad släkttavlan ovan visar. Man får helt enkelt skarva på för släkterna märkta A, B och C i släkttavlan ovan:

A. Drugge

Elisabet Petersdotter Drugge (fm ff ff m)

Du kan för övrigt läsa mer om den släkten och Söderfors bruk här. 

B. Gelotte

Margareta Persdotter Gelotte (fm ff mf m)

C. Gilliam och Goffin

Eva Klasdotter Gilliam (fm fm ff m)

Men allt det här visste du ju. Det var ju ryktet om en tillhörighet med släkten De la Rose som din fråga egentligen handlade om. 

Möjligheten finns att man kan hitta ett sådant släktskap om man söker riktigt noga enligt de linjer jag visar ovan - eller på vilka svenska linjer som helst. De la Rose var nämligen inte valloner. Valloner var smeder (mfl yrken) och hörde hemma i de svenska järnbruken. Stamfadern De la Rose var perukmakare och specerihandlare. 

De la Rose finns inte med på vare sig vallon-skivan eller smed-skivan och man får inget som helst napp på De la Rose hos Sällskapet Vallonättlingar heller. Man kan därför bortse från att de skulle ha varit valloner. 

Det hindrar förstås inte att de kan ha gift in sig i Lisbeths släkt. 

Svenskt biografiskt lexikon berättar i stället följande om släkten De la Rose: 

"Stamfadern, perukmakaren och specerihandlaren Leonard De la Rose (d 1707) i Malmö, känd från 1692, var troligen av franskt ursprung. Familjerna D., Decreaux, Haberegger, Allegre m. fl. synas ha bildat en liten inbördes besläktad främlingskoloni i sydvästra Skåne. L. D., som var g. m. Maria Haberegger, dotter av en akademiboktryckare i Lund, blev slutligen traktör vid K. M:ts drabanter i Polen och dog i Warszawa. Deras

son, handlanden i Lund Lorens De la Rose (f. 1694, d 1762), hade med bonddottern Marna Nilsdotter från Nöbbelöv sonen Leonard D. (se nedan). Dennes bror färgaren och rådmannen i Malmö Nils De la Rose  (1737—1806) var jämte sin brorson (Leonard D:s son) borgmästaren i Söderköping Lorens Isaac De la Rose (1746—1817) led. av borgarståndet vid 1789 års riksdag. Släkten utdog på manssidan 1903."

På Anbytarforum får man veta att det på Malmö Stadsarkiv förvaras ett antal handskrifter - Ejnar Bagers efterlämnade handskrifter - som bland annat berättar om släkten De la Rose. En Göran Johansson skriver:
- Släkten De la Rose i Malmö tillhörde Bagers egna anor och de anteckningar som jag relaterar till förvaras i en mapp med diverse anteckningar om Bagers egna förfäder.
Det tycks emellertid inte vara klarlagt om det rör sig om en enda släkt eller om flera. Någon skriver dessutom namnet som de Laroze och de Larouzière. De talas också om en krögare i Köping vid namn De la Rose. Här finns även utdrag ur kyrkoböcker kring en Linnart de la Rose som antagligen är identisk med Leonard de la Rose som nämns nedan.

Och här får man veta lite mer:
Först på banan var hugenotten Leonard la Rose – även nedtecknad som Larose. Av okänd anledningen tvingades han lämna Frankrike och deltog möjligen i de skånska kriget på 1600-talet. Han gifte sig med Maria Haberegger i Malmö 1679 och etablerade sig som specerihandlare och perukmakare alldeles vid Lilla torg, där det Faxeska huset nu ligger. Tydligen drog han åter ut i fält, som traktör för Kungl. Maj:ts dragoner och dog i Warsawa 1707. Innan dess la han till ett ”de” i sitt namn.

Sonen Lorens de la Rose (1694-1762) var handelsman i Malmö och Lund. Med Marna Nilsdotter fick han två söner. Leonard de la Rose (1723-1784) blev riksdagsledamot, hovrättskommissarie och borgmästare i Skanör medan Nils de la Rose (1737-1806) blev rådman i Malmö.

Den manliga sidan av släkten tycks ha gått ur tiden 1903. Men släkten levde vidare på mödernet – har jag nu fått veta genom Bengt Nilsson, en observant läsare som ”är gift med en som kommer från samma stamfader”.

Lorentz Martin de la Rose (1770-1818) som var klockare i Kävlinge hade en dotter. Anna Elisabeth gifte sig med en Lars Pålsson och ”därmed formades ledet ned till dagens de la Rose-familj”, skriver Bengt Nilsson. Lite längre ut på samma gren av stamträdet fanns en Per Hjalmar de la Rose, född i Nässjö 1903. Han var Jacob de la Roses farmors far.

Och på Geni finns ett flertal linjer att följa kring Leonard de la Rose. Se här och här. Och här finns en riktigt fin släktutredning. Här är en till och här är en till.

Ja, det finns massor!
Det är bara att googla.
Men det hjälper ju inte dig Lisbeth, om du inte kan koppla ihop dem med din släkt.
Tag en titt på linjerna ovan och se om du kan komplettera på ett sätt som jag kan gå vidare på utan att det blir ett heltidsjobb.
Lycka till!

Från: Lisbeth

Skickat: den 11 februari 2017 13:43

Till: Gaby

Ämne: Re: Släktforskning De La Rose

Kanske är det som du tror, namnbyte, Jag har hittat Peter Rosendahl född

1751 men jag har inte hittat hans föräldrar.

Det finns också en Lisa Andersdotter Rosendahl född 1759 Söderfors. Hon är gift med Karl Velamsson Nyman född 1757 Söderfors

Lisbeth

Hej igen!

Nja, jag tror nog inte på det där namnbytet ändå. Jag har ett par generationer ovanför din Peter Rosendahl – som är vallon - men ingen De la Rose finns i sikte.

Du är för övrigt släkt med alla de Rosendahl du nämner. Peter Persson Rosendahl född 1751 är din (fm ff mf) och hans pappa Per Persson Rosendahl född 1726 är din (fm ff mf f).

Dennes bror hette Anders Persson Rosendahl och var din (fm ff fm f). Han var också far till den Lisa Andersdotter Rosendahl (fm ff fm) som du nämner.

Karl Velamsson är alltså din (fm ff ff). Det innebär att du är släkt med båda bröderna (Per och Anders).

Men jag hittar ingen De la Rose.

De kom från Frankrike men var helt enkelt inga valloner.

Det kan förstås finnas ett gäng De la Rose ingifta precis var som helst i ditt släktträd - förutsatt att man tar sig tillbaka till typ 1650-talet. Men det är inget jag kan göra här.

När det gäller dina valloner råder jag dig att skaffa såväl Vallon-skivan

(4) som Smedskivan (9) som jag har använt nu och som har full koll på vallonsläkterna. (Jag har (2) resp (6) och är följaktligen inte helt uppdaterad.

Riksarkivets webbutik säljer Vallonskivan för 250:- och hos Rötterbokhandeln kostar den 270 kr.

Man kan också köpa den direkt från Sällskapet Vallonättlingar för 270 kr inkl frakt. Om du blir medlem får du den för 200 kr.

Smedskivan (9) köper du hos rötterbokhandeln för 360 kr och föreningen Smedsläktsforskning för samma pris.

När det gäller De la Rose är det helt enkelt att bara att gräva. Du har några intressanta vallonnamn som Forsblom, Hellman och Bergström som man bör gå vidare på.

Om du har mer material på dem än vad jag har lagt ut ovan så kan jag ta en titt till i databaserna åt dig.

Söderfors (X, C) AI:5 (1802-1815) Bild 108 / sid 27 (familjerna Nyman o Rosendahl i Söderfors) Söderfors (X, C) AI:6 (1816-1820) Bild 49 / sid 44 (familjerna Nyman o Rosendahl i Söderfors) Söderfors (X, C) AI:7 (1821-1825) Bild 51 / sid 47 (familjerna Nyman o Rosendahl i Söderfors) Söderfors (X, C) C:3 (1765-1833) Bild 52 (Brita Maja Rosendahl föds)

Österfärnebo (X) C:5 (1833-1851) Bild 28 (Gustaf Adolf Nyman föds 1850) Österfärnebo (X) AI:16a (1843-1848) Bild 125 / sid 119 (Olof Andersson i

Nordanåker)

Österfärnebo (X) C:4 (1802-1862) Bild 45 / sid 82 (Olof Andersson föds)

Österfärnebo (X) AI:6 (1777-1783) Bild 170 / sid 162 

Österfärnebo (X) AI:7 (1784-1792) Bild 191 / sid 180 

Österfärnebo (X) AI:8a (1793-1804) Bild 61 / sid 53 

Österfärnebo (X) AI:9a (1804-1810) Bild 102 / sid 94 

Österfärnebo (X) AI:10a (1810-1816) Bild 114 / sid 108 (Anderssons fam) 

Österfärnebo (X) AI:11a (1816-1822) Bild 134 / sid 126 (Olof Anderssons o Anders Anderssons fam) Österfärnebo (X) AI:12a (1822-1828) Bild 141 / sid 131 (Anders Anderssons fam)

Österfärnebo (X) C:3 (1774-1801) Bild 44 / sid 74 (Lars Bergströms födelse) 

Österfärnebo (X) AI:12a (1822-1828) Bild 202 / sid 192 (Maja Greta med föräldrar)

Österfärnebo (X) AI:13a (1828-1832) Bild 191 / sid 182 (Maja Greta Bergström före giftermålet) Österfärnebo (X) AI:13a (1828-1832) Bild 201 / sid 192 (Maja Gretas föräldrar)

Österfärnebo (X) AI:14a (1833-1838) Bild 229 / sid 221 (Petter Nymans fam i Gysinge, Österfärnebo) Österfärnebo (X) AI:15a (1838-1843) Bild 236 / sid 221 (P Nymans fam i Gysinge)

Österfärnebo (X) AI:16a (1843-1848) Bild 190 / sid 184 (Petter Nymans fam i Gysinge)

Österfärnebo (X) AI:17a (1848-1853) Bild 183 / sid 179 (Petter Nymans (f 1809) familj i Gysinge)

Österfärnebo (X) AI:18a (1853-1860) Bild 186 / sid 179 (Petter Nymans fam i Gysinge)

Österfärnebo (X) AI:20a (1861-1865) Bild 208 / sid 202 (Som ovan, Petter dör)

Tierp (C) C:3 (1769-1800) Bild 128 (Anna Maria Forsboms födelse) 

Tierp (C) AI:2b (1782-1788) Bild 234 / sid 527 (Anna Maria Forsboms familj) 

Tierp (C) AI:3b (1789-1795) Bild 245 / sid 547 (Anna Maria Forsboms familj)

Tyvärr, de for aldrig till Amerika...

Monica

Tusen tack för ditt svar! Upptäckte något konstigt när jag skulle svara på dina frågor! Min farfars pappa hette Emanuel Magnusson och levde 1851-1935. Hans födelseplats är antingen mitt inne i Slovakien eller i Saskatchwan i Kanada (Myheritage uppgifter). Jag har aldrig hört detta??

När Emanuel (som var son till Erik Magnus Svensson. Sf) var 25 år var hans hemvist i Forsbo, Skållerud, Älvsborg, Dalsland. Fem år senare hade han flyttat till Hofverud.  Flyttade i så fall hem i ung ålder och gifte sig med Ulrika Ulla Magnusson (född Dahlin).

Emanuel hade sju barn, varav en var min farfar Claes Waldemar Magnusson. Emanuel arbetade som eldare i unga år och så småningom blev han lokförare (vilket också min far har berättat).

Emanuels far, Erik Magnus Svensson. Sf, hade tre barn. Augusta och August var syskon till Emanuel. Också deras efternamn har tillägget Sf , men inte min farfars far, Emanuel!

Erik Magnus Svensson. Sf var född 2 februari 1810 i Bron Södra, Köpmannebro, Skålleruds församling. Finns ingen tillgänglig uppgift om var och när han dog. Hans hustru hette Lisa Maja Eriksdotter och levde mellan 5 dec 1815 till 30 januari 1897 (också hon ska vara född utomlands (Texas m.fl. förslag), men inte på samma platser som där Emanuel föddes).

Min slutsats/gissning:

Erik Magnus Svensson. Sf utvandrade ensam till USA. Där träffade han sin fru Lisa Maja Eriksdotter och fick tre barn med henne, Emanuel, August och Augusta. August och Augusta liksom pappan blev kvar i USA. Emanuel flyttade tillbaka till Sverige tillsammans med mamman Lisa Maja Eriksdotter. Hon dog i Forsbo, 81 år gammal, där hon levde fram till sin död 1897.

Nu undrar jag ju vad som hände med resten av familjen? Dödades pappan och syskonen “over there”?? Går väl inte att få reda på??

Hälsningar

Svante

Svante,
Du är ett gott exempel på att man inte ska "släktforska" genom att kolla andras så kallade resultat på nätet. Men om man nu gör det, så måste man kontrollera alltihop i källorna. Annars kan det bli väldigt, väldigt fel. Det finns helt enkelt inga genvägar.

Din farfars far var definitivt inte född i vare sig Slovakien eller Saskatchwan i Kanada. Och ingen i hans familj for till Amerika.
Men låt oss ta det från början...


Eric Magnus Svensson (ff ff)
Eric Magnus föddes 2/1 1810 i torpet Bron Södra i Skållerud, Älvsborgs län. Fadern hette Sven Erlansson (utan d) och modern Stina Magnusdotter.

födelsenotis för Eric Magnus Svensson

I husförhörslängden (1809-1814) för torpet Bron Södra får vi veta mer om familjen:

Skep. Sven Erlansson född 8/2 1756
Hustrun Stina Magnusdotter född 2/5 1767
Dr Lisa född 1792
Dr Ingrid född 1794 eller 1796
Dr Cajsa född 1799
Son Erlan (utan d) född 1803 (ev dödfödd)
Son Eric Magnus 1810

Det ser alltså ut som att Sven Erlandsson var skeppare. För att kontrollera det tittar jag i en tidigare husförhörslängd (AI:3). Av den framgår att den tidigare ägaren var skeppare. När Sven flyttar in skrivs han också som skeppare. Ordet är emellertid överstruket av någon anledning. Att han i (AI:4) ändå skrivs som skep. tyder på att han så att säga ärvde eller övertog titeln/arbetet av den föregående ägaren. Man kan alltså utgå från att skeppare var hans titel.

I nästa husförhörslängd (1819-1824) har Sven Erlandsson dött och flera av barnen flyttat. Sist ut är dottern Cajsa som flyttar 1822. Kvar på torpet finns bara änkan Stina Magnusdotter och sonen Eric Magnus Svensson.
I nästa husförhörslängd finns ingen av dem kvar på Bron Södra.

Eric Magnus Svensson har lämnat Bron Södra 1827 och blivit dräng hos sågmästaren Lars Olofsson i Forsbo som är gift med hans syster Ingrid Svensdotter. Hon blir för övrigt änka med sex barn 3/2 1837.
Modern får man leta efter i dödboken eller genom sökning i hela husförhörslängden.
1828 flyttar han vidare till ett torp i Forsbo tillhörigt änkan Cajsa Holm. Eric Magnus är inte inskriven på plats i (AI:7) men i (AI:8) finns han på plats.

Det ser ut som att han är gift med oäkta dotter i hushållet, Maja Holm född 22/6 1813 som emellertid dör 24/7 1837 strax efter att dottern Christina hade kommit till världen 27/6 1837.

År 1839 flyttar Eric Magnus med dottern Christina till ett eget torp i Forsbo. Han gifter om sig och 1840 flyttar hustrun Lisa Maja Ersdotter född 5/12 1815 i Skållerud. Hon kommer från frälsegården Öhlebo Nedre i Skållerud och är dotter till Erik Eriksson född 1784 i Ånimskog och Ingerd Aronsdotter född 6/9 1790 i Skållerud. Eric Magnus Svensson kallas nu sågmästare.

Lisa Maja Ersdotter var född i Forsbo, Skållerud

Sågmästaren Magnus Svensson och hans hustru Lisa Maja Ersdotter får barnen:

1. Kristina född 27/6 1837 i Skållerud (hans i förra äktenskapet)
2. Paulus född 16/9 1841 i Skållerud
3. Lisa Kajsa född 18/2 1843 i Skållerud
4. Sofia född 27/12 1844 i Skållerud
5. Sara Stina född 25/9 1846 i Skållerud
6. Augusta född 5/11 1848 i Skållerud
7. Emanuel född 14/4 1851 i Skållerud
8. Ulla född 19/10 1853 i Skållerud
9. Ottoni född 17/5 1856 i Skållerud
10. August född 1/10 1858 i Skållerud

Sonen Emanuels födelse i Forsbo, Skållerud

Familjen bor hela tiden kvar i Forsbo. Barnen kommer och går. Det är vanligt att man arbetar borta som dräng och piga ett år och sedan återkommer för att därefter ta en ny anställning.
Eric Magnus kallas småningom arbetare och senare fabriksarbetare.
Fabriksarbetare Eric Magnus Svensson dör 4/6 1896 av ålderdomssvaghet.
Hans hustru änkan Lisa Maja Eriksdotter dör 30/1 1897 av ålderdomssvaghet.

Skållerud (P) C:3 (1776-1849) Bild 52 / sid 93 (Erik Magnus födelse)
Skållerud (P) AI:3 (1789-1802) Bild 43 / sid 38 (Bron Södra i hfl)
Skållerud (P) AI:4 (1809-1814) Bild 23 / sid 18 (torpet Bron Södra i husförhörslängden)
Skållerud (P) AI:5 (1819-1824) Bild 93 / sid 89 (Bron Södra i hfl)
Skållerud (P) AI:6 (1824-1829) Bild 15 / sid 9 (ingen kvar på Bron Södra, ingen hänvisning i föregående hfl)
Skållerud (P) AI:6 (1824-1829) Bild 36 / sid 30 (Erik Magnus Svensson som dräng i Forsbo)
Skållerud (P) AI:7 (1830-1835) Bild 70 / sid 64 (Erik Magnus Svensson dräng i Forsbo)
Skållerud (P) AI:7 (1830-1835) Bild 72 / sid 66
Skållerud (P) AI:8 (1836-1840) Bild 112 / sid 106 (Erik Magnus dräng i Forsbo)
Skållerud (P) AI:8 (1836-1840) Bild 114 / sid 108 (Erik Magnus och dottern Christina till eget o han gifter sig.)
Skållerud (P) AI:8 (1836-1840) Bild 146 / sid 140 (hustruns familj)
Skållerud (P) C:3 (1776-1849) Bild 59 / sid 107 (Lisa Majas födelse i Skållerud)
Skållerud (P) AI:9 (1841-1846) Bild 154 / sid 148 (familjen i Forsbo växer)
Skållerud (P) AI:10 (1846-1851) Bild 160 / sid 156 (familjen i Forsbo växer)
Skållerud (P) C:5 (1850-1880) Bild 4 (sonen Emanuels födelse)
Skållerud (P) AI:11 (1851-1855) Bild 166 / sid 157 (familjen i Forsbo växer)
Skållerud (P) C:5 (1850-1880) Bild 9 (ett barn som får namnet Ottoni föds)
Skållerud (P) AI:12 (1856-1860) Bild 144 / sid 135 (familjen i Forsbo växer) 
Skållerud (P) AI:13 (1861-1865) Bild 197 / sid 187 (familjen i Forsbo, inga nya barn)
Skållerud (P) AI:14 (1866-1870) Bild 221 / sid 210 (familjen i Forsbo, inga nya barn)
Skållerud (P) AI:15 (1871-1875) Bild 248 / sid 235 (familjen i Forsbo, inga nya barn, Emanuel bor hemma)
Skållerud (P) AI:16 (1876-1880) Bild 278 / sid 270 (familjen i Forsbo, Emanuel gifter sig)
Skållerud (P) AI:16 (1876-1880) Bild 253 / sid 245 (Ulrika Dalins familj i Skållerud)
Skållerud (P) AI:17 (1881-1885) Bild 287 / sid 282 (Magnus Svensson och Lisa Maja Eriksdtr i Forsbo)
Skållerud (P) AI:18 (1886-1890) Bild 184 / sid 173 (Magnus o Lisa i Forsbo)
Skållerud (P) AI:19 (1891-1895) Bild 193 / sid 181 (Magnus o Lisa i Forsbo)
Skållerud (P) AI:20 (1896-1899) Bild 169 / sid 157 (Magnus o Lisa döda i Forsbo) 
Skållerud (P) F:2 (1895-1920) Bild 130 / sid 6 (dödboken Magnus)
Skållerud (P) F:2 (1895-1920) Bild 150 / sid 8 (dödboken Lisa)


Emanuel Magnusson (ff f)
Den 9/1 1880 är det äktenskapslysning mellan Emanuel Magnusson och Ulrika Dalin från Upperuds bruk i Skållerud. De gifter sig 6/3 1880.

Ulrika Dalin född 4/7 1852 är dotter till mjölnaren Johan Fredrik Dalin född 13/10 1823 i Holm gift 1850 med Kajsa Andersdotter född 28/2 1828 i Skållerud.

Den 23/10 1880 flyttar Ulrika Dalin till sin man Emanuel Magnusson i Forsbo s 270
Den 12/11 1880 anges Emanuel emellertid utflyttad till "infra" vilket ju är helt obegripligt. 1880 års folkräkning bekräftar emellertid att de bor i Hofverud i Skållerud.

Familjen flyttar 4/9 1885 till Holm socken i Dalsland. De flyttar in i Mellerudsstation där Emanuel står som eldare. I folkräkningen 1890 kallas han lokomotiveldare. Och familjen den växer...

Den 22/11 1895 flyttar familjen till Hassle i Holms socken. Och nu stavas din farfars namn Claes Waldemar.
I folkräkningen 1910 kallas Emanuel Magnusson lokomotivförare och husägare. Din farfar Klas Waldemar (stavningen varierar, som du ser) kallas stationskarl.

Arbetaren Emanuel Magnusson född 14/4 1851 i Skållerud
Hustrun Ulrika Dalin född 4/7 1852 i Skållerud
Barn:
1. Elin Ulrika född 12/5 1880 i Skållerud
2. Gotthard Wilhelm Emanuel född 24/8 1882 i Holm
3. Arvid Yngve född 30/8 1884 i Holm
4. Markus Fredrik född 14/7 1887 i Holm
5. Thorborg Aurora född 18/1 1889 i Holm
6. Klas Valdemar född 11/10 1891 i Holm (ff)
7. John James Magnus född 16/2 1894 i Holm

Husförhörslängden AI:23 1896-1900

Emanuel Magnusson dör 29/2 1932 i Holm av en tumör i magen.
Ulrika Dalin Magnusson dör 24/3 1934 på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Hon var skriven i Holm. Dödsorsaken var:

Skållerud (P) AI:15 (1871-1875) Bild 248 / sid 235 (familjen i Forsbo, inga nya barn, Emanuel bor hemma)
Skållerud (P) AI:16 (1876-1880) Bild 278 / sid 270 (familjen i Forsbo, Emanuel gifter sig)
Skållerud (P) AI:16 (1876-1880) Bild 253 / sid 245 (Ulrika Dalins familj i Skållerud)
Skållerud (P) AI:17 (1881-1885) Bild 151 / sid 144 (Emanuel och Ulrika i Hofverud)
Holm (P) AI:21 (1886-1890) Bild 269 / sid 258 (familjen bor i Mellerud station, Emanuel är eldare)
Holm (P) AI:22 (1891-1895) Bild 282 / sid 270 (familjen i Mellerud station, Emanuel lokomotiveldare)
Holm (P) AI:22 (1891-1895) Bild 114 / sid 104 (familjen i Hassle, Holms socken)
Holm (P) F:3 (1917-1934) Bild 790 / sid 76 (dödboken Emanuel Magnusson)
Holm (P) F:3 (1917-1934) Bild 920 / sid 89 (dödboken Ulrika Dalin)


Så du ser, 
Det var inte många rätt i det material du hämtade på nätet. Familjen är lättforskad och du kan nu göra om det alldeles själv med hjälp av alla hänvisningar i blått ovan. 

Vad gäller förkortningen Sf som du frågade efter i inlägget nedan så stöter man inte på det någonstans i källorna. Däremot står det ofta Sk för orten Skållerud där de levde sina liv. Jag gissar att det är svaret på din fråga.

Lycka till med vidare forskning men tag ett gott råd, gå direkt till källorna.

Svante via mail: 

Tack.... Du är klart underbar!  Sällan skrattat så åt mig själv!  Byggde upp en inre historia om umbäranden och hjältedåd orsakade av indianöverfall eller stygga banditer som tvingade dom på flykt.  Återigen många tack!

Hälsningar Svante 

Och en stund senare:

...... Tack också för nya spåren!  Kände till om Sven Erlansson ( hans båtar hette Claudia och senare Karin).  Lastade timmer.  Finns en bok där jag kan se hur de ser ut,  vilket skall bli spännande (är själv båtmänniska). Om jag ska gå vidare med detta..... Inte myheritage.se utan köpa dokument från olika källor? Min strategi var att snabbt komma till 1600-talet för att djupdyka på någon jag gillade..... Och jag gillar Sven Erlansson men misstänkte något fuffens med Erik magnus Svensson.

Hälsningar Svante 

Jag tyckte också det var himla kul faktiskt. :-)
Jag älskar folk som har sinne för humor...

Du har ju rätt många spännande 1600-talsfigurer i den här släktlinjen faktiskt. Om man ska tro My Heritage ser det ut ungefär så här (Obs! att allt måste kollas): 

Se Stina Magnusdotter född 3/5 1767 längst ner till vänster. Hon var gift med skepparen Sven Erlansson.
OBS! att här finns felaktigheter att kontrollera och rätta till!

De äldsta generationerna är intressanta inte minst för att Bryngel och Rangela var typiska namn för Dalsland. 

Sen får man ju, som sagt, försöka belägga det också.

Ett kardinalfel hos My Heritage är för övrigt att kvinnorna som gifta får makens namn ungefär som i dag. Det är ett senare tiders påfund som blev vanligt först på 1900-talet. Dessförinnan behöll kvinnorna sina namn livet igenom.  

På Sven Erlansson har man tydligen inte hittat något. Det framgår tyvärr inte var han var född eller varifrån han kom. Hustrun Stina Magnusdotter född 1767 (se längst till vänster i syskongruppen i detta pedigree) har tydligen en hel del som du kan gå vidare på. Och följer du henne från barnsben så hittar du kanske vigseln och varifrån maken kom. 

Det jag kan belägga tämligen enkelt är skräddaren Per Månsson med hustru Kierstin Gullbrandsdotter och sonen Magnus Persson som återfinns i Holmerud, Ånimskog i husförhörslängden för Ånimskog (P) AI:4 (1752-1761) Bild 30 / sid 25 

Av den framgår bland annat att Kierstin var född 1689 (och inte 1699 som det står hos My Heritage). Hon var alltså 24 år äldre än sin make.

Om jag var som du skulle jag rikta in mig på henne och söka en man med det norsk klingande namnet Gullbrand i Ånimskog. Om man googlar finns det flera att välja på. Återstår lite detektivarbete alltså.  

På Anbytarforum finns en rätt omfattande diskussion om Enar Bryngelsson och Ragela Persdotter.
Och här på Geni är Bryngel Nilsson.
Och här är mer om Enar Bryngelsson & Co flera generationer bakåt.
Samma här. 
Och det finns säkert flera. 

Samla info från alla källor och kontrollera sedan så långt det går i kyrk- och domböcker. 

Ett bra tips är också att söka efter lämplig litteratur på biblioteket. Dalsland är ett riktigt släktforskarställe. Det finns hur mycket som helst forskat och dokumenterat om dem som levt och verkat där. 

Ånimskog hembygdsförening gav 1996 ut boken Ånimskog del 2 om 550 sidor med gårdshistorier. De brukar vara väldigt användbara i släktforskningen. Gårdarna på västra sidan om Ånimmen ska det vara, läser jag om boken. Vad det innebär vet jag inte riktigt. I ditt fall är det framför allt hemmanet Orrebol som är intressant. 

Så det är bara att leta på.

Lycka till!

Vad betyder förkortningen SF?

Monica,

Är ny på släktforskning och suger i mig av all ny info jag hittar, så mycket tacksam för din sida. Jag har kommit till en släkting född 1810 som heter Erik Magnus Svensson. Sf. Undrar vad Sf står för och undrar om det kan vara född utom äktenskapet?.... skulle ju i så fall göra vidare forskning i min fars gren ointressant utan möjligen med DNA-komplettering. Vet du vad det betyder så är jag självklart tacksam för svar (har sökt över hela internet).

Bästa hälsningar

Svante Magnusson

Hej Svante,

Ja, inte vet jag. Spontant tänker jag nationalbeteckningen Suomi/Finland. Din ana finns inte med i folkräkningen 1880 (den tidigaste som är publicerad). Annars hade jag ju kunnat gå in i böckerna och kikat lite.

När man googlar på förkortningen SF får man upp Science Fiction vilket naturligtvis är för modernt. 

På sidan Abbreviation Finder får man kanske hundra olika förslag varav ett står för SF= basföda (och på engelska Staple Food) vilket möjligen skulle kunna betyda att Erik Magnus Svensson  av någon orsak kan ha varit garanterad just det, om han hade varit soldat eller så. Ett annat förslag är routningstjänstfunktionen som också skulle kunna ha något med en soldattjänst att göra, att han tillhörde eller växlade mellan olika rotar. Men det är rena gissningar.

På Anbytarforum föreslår någon att en person skulle ha flyttat till "Samma Församling" eller vara skriven i "Särskilda Förteckningen". Med det menas att en person som försvunnit ur prästens kontroll var skriven på socknen men att man inte visste vart de tagit vägen. 

Om det gäller Malmö så kan Sf betyda Södra Förstaden. 

Någon föreslår till och med att personen i fråga kanske hade avlidit och flyttat till "Salihgeten". 

Om förkortningen står i utlyttningslängden eller husförhörslängden på plats för utflyttad kan det betyda San Fransisco.

Och på Gotland betyder det Serviceförvaltningen i vilken ingår bland annat Skäligt Försörjningsstöd vilket din ana alltså möjligen hade. 

Så jag vet alltså inte. 

Om du vill att jag ska titta närmare på Erik Magnus Svensson så skicka mig hans födelsedata och vad mer du kan ha för hans identifiering. Och i vilken kyrkobok står förkortningen Sf?

Tillägg
Se nästa inlägg.