Vilket hus var Carl Otto Simmingskölds?

Hei,

jeg fant navnet ditt på en av Stockholms Stadsarkivs sider, Jeg heter Elin Tveit og er norsk, men min mormor var svensk. Hun ble født i 1873 i Stockholm. Hennes far hette Carl Otto Simmingskøld. Han eide eiendommen Bedalund i Brænnkyrka fra 1881 - 1892.

Vi i familien vet ikke hvor dette huset lå. På internett har jeg funnet en bild ( søk " Parti af Bedalund,Fridhem" ) i det som idag heter Mælarhøjden. Dette huset skal være bygget ca 1877 ? ( Søk Fridhemsbryggan ) 

Jeg har også sett på Internett  at det finns en bok av Ragnar Jirlow, Stockholm 1914 , Stadsbiblioteket ? Tittel ; Villanamn i Brænnkyrka , 439.72 s. 19- 59.Jeg skulle gjerne vite om det er huset på bilden min oldefar eide. Kanskje du kan hjelpe meg?

Med vennlig hilsen Elin Grethe Brekke Tveit

Hej Elin,
Jag ser på internet att du har letat igenom det mesta. 

Det finns flera platser i Sverige som heter Bedalund men jag tror att du är rätt ute vad gäller bilden nedan kallad "Parti af Bedalund, Fridhem, det vill säga: del av Bedalund i Fridhem, Brännkyrka församling. 

Boken av Ragnar Jirlow har jag inte tillgång till.

Om din morfar ägde hela Bedalund och det är rätt i tiden så är det väl hans hus vi ser på bilden. Observera att det rörde sig om ett sommarhus. Fastigheten kan emellertid ha haft flera byggnader än denna.

Vad gäller Fridhemsbryggan så dyker följande upp: 

"Fridhemsbryggan

Koordinater: 59°18′12.78″N 17°57′00.34″Ö / 59.3035500°N 17.9500944°Ö / 59.3035500; 17.9500944

Fridhemsbryggan med det tidigare kaféet "Bredablick" vid Pettersbergsvägen i bakgrunden.

Fridhemsbryggan är en ångbåtsbrygga i Mälarhöjden i Stockholm.

Den första ångbåtsbryggan för den dåvarande sommarhusbebyggelsen Fridhem hette Bedalunds brygga efter ett av de första husen från omkring 1877. 

Ångbåtarna lade senare till vid flera bryggor i området. Fridhems brygga låg ursprungligen vid nuvarande Skoflickargränd, där den fanns åtminstone till 1907. Det nuvarande läget för Fridhemsbryggan, åtminstone från 1909, är något väster om den tidigare, vid den plats där Pettersbergsvägen österifrån först kommer närma Mälaren.

Fridhemsbryggan var tidigare byggda av trä, den sista träbryggan från 1972, sedan regelbunden passagerarbåtstrafik återupptagits mellan Stockholm och Drottningholm av Strömma Kanalbolaget. Den ersattes 1985 av en brygga i betong, som sattes på plats av pontonlyftkranen Lodbrok.

 

Fridhemsbryggan trafikeras under sommarhalvåret av M/S Prins Carl Philip och S/S Drottningholm på rutten Stadshuskajen - Drottningholms slott.

Från Fridhemsbryggan leder den långa trappan Jakobs stege upp till Mälarhöjdsvägen och den högre belägna delen av Mälarhöjden."

***

Huset vid bryggan finns på flera bilder på nätet och hade adress Pettersbergsvägen 45 i Mälarhöjden. Men för att få veta exakt vilket hus som din morfar ägde måste du nog vända dig till: 

Lantmäteriet i Gävle tel +46-77-163 63 63 öppet vardagar 9-16 som ska ha koll på alla egendomar i Sverige. 

Älvsjö stadsdelsförvaltning i vilken Brännkyrka/Mälarhöjden ingår. Där bör finnas ett stadsarkitektkontor för bygglov mm som har koll på gamla kartor och fastigheter: +46-8-508 21 000.  

Stockholms stadsarkiv är ett jättelikt arkiv som borde kunna ha koll på gamla bilder av såväl människor som fastigheter. 

Mälarhöjdens bibliotek tel +46-8-508 305

Min kommun har ett stort bildarkiv på biblioteket. Det är möjligt att även Mälarhöjdens bibliotek och kulturförvaltning har ett sådant. Ring och fråga. I så fall har de säkert foton på alla gamla fastigheter. 

Brännkyrka församling (kyrkan) tel +46-8-447 11 00

Brännkyrka hembygdsföreningen bör ha koll på alla gamla hus: brannkyrkahembygd@telia.com. 

Hägerstens hembygdsförening. I deras årsskrift för 2006 finns ett kapitel om Fridhemsbrygga och "ångbåtstrafik till bryggorna Marielund fd Bedalund. 

Du får helt enkelt leta vidare.

Lycka till!


Tillägg 21 september 2016

Hej,

jag hittade ett inlägg på din blog som skriver om en fastighet i Stockholm som heter Bedalund. Jag hittade din sida då jag själv googlade på "Bedalund" då det är det huset jag själv bor i sedan 2 år tillbaka. Jag tänkte att det kunde vara roligt för personen som skickade första frågan till dig att veta att huset står kvar. Dock med förändrat utseende sedan byggstarten 1877 efter en omfattande renovering på 50-talet. Nu håller vi som bor i huset på att rusta upp det till sin forna glans á la 50-tal. Om personen som frågade vill kika på huset (innan vår renovering påbörjades) kan denne kika på google maps om hon söker på "Tenngjutargränd 3, Hägersten".

http://slaktbloggen.blogspot.se/search/label/Bedalund 

hälsningar,

elin

Hur tog sig min far hem från Kanada?

Hej Monica.

Jag har kört fast riktigt på en person, min far som emigrerade till Quebec från Liverpool den 2 may 1930 med Duchess of York. Han har Destination RC Bosworth, Winnipeg Manituba.

Jag tror mig veta att detta är en lantarbetarkolonisatör som hjälpte invandrarna vidare där över. Personen försvinner i det stora landet. Han lyckas nog inte så värst utan kommer tillbaks till Sverige kan vara i augusti 1931. Vilken väg han kommer är inte heller klarlagt, men han finns i Stockholm igen september 1931. Har du några tips som kan hjälpa mig på traven, alltså hans väg från det han kommer till Quebec tills han är tillbaks i Stockholm vore jag dig evigt tacksam.

Med vänlig hälsning

Lars-Gunnar Björklund

Hej Lars-Gunnar!
Ja, det där var ju knepigt. 
Alltså: 

Hur tog han sig till Stockholm i augusti 1931 från Quebec i Kanada dit han kom i maj 1930?

Jag ser flera problem med din fråga. Man vet inte ens om han hann bli folkbokförd i Kanada. Han stannade bara drygt ett år om ens det. Sedan reste han hem. Hur ska man kunna få reda på hur? Jo, i passagerarlistorna förstås, såvida han reste med båt - och det får man väl anta - och om listorna finns kvar från den tiden och i den riktningen. 

Jag googlar och finner:

Ellis Island har väl ingenting om utvandringen till Kanada, gissar jag. Men jo... Man ska kunna söka emigranter till Kanada här också. 

Ancestry har kanadensiska passagerarlistor för åren 1865-1935 vilket borde kunna hjälpa dig om din far for hem med båt. Möjligen behövs ett abonnemang.

My Heritage har detsamma. 

Släkthistoria har också en sida för Kanada inklusive passagerarlistor och en rad andra spännande databaser.  

Familjegrenar är också en sida med matnyttiga databaser om utvandringen till Nordamerika. 

PLF Oskarshamn har också en hel del om emigrantforskning till Kanada. 

Och varför inte höra sig för med Utvandrarnas hus? Gör det. De vet nog. 

För att bara nämna något. 
Det finns mer! Det är bara att sätta igång. 
Lycka till!

Emigrantinstitutet berättar följande om utvandringen till Kanada: 

Kanada

Svenskar har utvandrat till Kanada i stort sett lika länge som till USA. De många svenskar som reste över Norge landade till stor del i Quebec och majoriteten fortsatte direkt till USA. Först från 1800-talets slut kan man tala om en växande emigrantström till Kanada, där homesteadjord ännu utbjöds åt farmare som inte längre kunde hoppas på "friland" i USA. Till Statistiska centralbyråns siffror för kanadaemigrationen före 1900 (527) måste föras en mångdubbelt större etappinvandring via USA. Kanadasvenskarna var i hög grad präglade av den sena utvandringen från Norrland. Emigrationens norrländska eftersläpning medförde att svenskbygderna i 1920-talets Kanada (Manitoba, Alberta och British Columbia) hade en sammansättning som liknade den ett halvsekel tidigare i Minnesota: hela familjer som tagit homesteadland. "The Last Best West" Om betydande svensk emigration till Kanada kan man inte tala förrän kring 1880. Många kom över gränsen från USA, där de först vistats en tid. "Svenskstaten" Minnesota och särskilt svenskbygden i Kittson county gränsade ju till Kanada och strömmen av minnesotasvenskar till provinsen Manitoba blev påtaglig. Präriemetropolen Winnipeg vid Red River utvecklades till Kanadas ledande svenskstad. 1931 bodde här ca 7 000 svenskar. Logan Avenue, som blev Winnipegs "svenska snusgata", låg strax intill Canadian Pacific Railroads väldiga bangård, där många svenskar fick arbeten. Byggnadsbranschen och livsmedelsindustrin var andra stora arbetsgivare. Från 1880-talet och fram till första världskriget drev de kanadensiska myndigheterna en intensiv kampanj för att få "The last best West" uppodlad. Efter första världskriget leddes kolonisationskampanjen av de stora kanadensiska järnvägsbolagen, som ville få nybyggare och kunder runt sina linjer. Norrlänningarna var särkilt talrika bland kanadaemigranterna så att denna utvandring på 1920-talet framstår som ett norrländskt fenomen. Antalet svenskfödda i Kanada nådde sitt maximum 1931 med 34 415, eller endast 0,3 % av alla kanadensare. Samtidigt fanns 81 306 (0,6 %) kanadensare av svenskt ursprung. Farmarbygdernas dragningskraft markeras av att 56 % av de svenskfödda kanadensarna var skrivna i präriestaterna Manitoba, Saskatchewan och Alberta. Den största andelen svenskfödda (27 %) bodde i skogarnas och gruvornas British Columbia med stark koncentration till storstaden Vancouver. Kanadas "svenskbygder" låg förutom i och kring Winnipeg och Vancouver på prärierna norr om Calgary och runt Edmonton i Alberta, där platsnamn som Calmar, Falun, Malmo och Thorsby minner om den svenska invandringen.