Vem var morfars farfar och varifrån kommer namnet?

Hej Monica,

Min morfars far, Johan (kallad John) Gustaf Svedberg föddes 7 maj 1886 i Odensvi, Västmanland. Hans mor var Anna Lovisa Jansson men på raden för fader står det i födelseboken ingenting alls. Anna Lovisa var endast 19 år och ogift och sonen sågs som oäkta.

Anna Lovisa föddes 14 februari 1867 i Odensvi, Västmanland och hennes föräldrar var Johan Petter Persson och Carin Vilhelmina Ersdotter. Ingen av dem hette alltså Svedberg.

1. Varifrån fick John efternamnet Svedberg? Man kan väl knappast bara ta sig ett efternamn som redan är etablerat? Vad jag vet var och förblev Anna Lovisa ogift.

2. Vem var Johns far? Min morfar har alltid hävdat att han inte vet något. Vad jag har hört ska dock någon ha sett till att John fick en utbildning. Kan det ha funnits någon far med i bilden i alla fall?

Hälsningar Anna

Hej Anna!

Jag undrar först och främst om du är verkligen säker på att dina uppgifter stämmer? I folkräkningarna kan jag inte finna dem du söker. Den Anna Lovisa Jansson som är född 1867 i Odensvi blir visserligen med barn fast hon var ogift men sonen heter Knut Valdemar och är född 1896 i Kolbäck, Västmanland. De är bosatta i Eskilstuna.  

I stället hittar jag:

Anna Lovisa Jansson 

f. 1860 i Köping, Västmanland, som är ogift och mor till: 

Svedberg, Johan Gustaf

f. 1886 i Köpings landsförsamling, Västmanland, som alltså är hennes oäkte son. 

Jag gissar att jag har rätt personer och tittar igenom Sveriges folkräkningar som berättar följande:

1880
Anna Lovisa är piga hos arrendatorn Lars Larsson (f 1853) och hans hustru Emilie Runström i Åkerby, Köping, Västmanland.

1890
Anna Lovisa är piga hos hemmansägaren Johan Erik Runström (f 1817) och hans hustru Brita Cathrina Olsson i Sylta, Köping, Västmanland. Oäkta sonen Johan Gustaf är med (inget efternamn angivet). Hon kallas här bara Lovisa vilket antagligen är tilltalsnamnet.

1900
Anna Lovisa är piga hos ryttmästaren och godsägaren Henrik Sebastian Tham född 1827 och hans hustru Sofia Elisabet Charlotta Tamm född 1837 och har alltså med sig sin oä son Johan Gustaf som alltså redan vid 14 års ålder hette Svedberg.

1910
Johan Gustaf Svedberg är ensamstående och bosatt på Marieholms länsresidens, Leksbergs församling, Mariestad, Skaraborg. På samma adress bor landshövding Fabian Otto Gerard De Geer (f 1850), hans hustru och en rad andra personer. Om Johan Gustaf arbetade där eller inte framgår ej.

Sveriges dödbok berättar vidare att Johan Gustaf Svedberg fnr 18860507-593 dog 21/12 1948. Han var då bosatt i Almen 1-6 och kyrkobokförd i Mariestad (Skaraborgs län, Västergötland). Dödboken konstaterar också att han var född 7/5 1886 i Köping (Västmanlands län, Västmanland) och att han gifte sig (4/11 1918).

Så var kommer Odensvi in i bilden, undrar jag.


Hej Monica,

Jag bifogar foton från födelseboken där jag tolkat det som att Johan Gustav vad född i Odensvi.

Men det stämmer som du skriver att jag har fel uppgifter om Anna Lovisa. Enligt födelseboken är hon 26 år vid födseln och därmed är hon den Anna Lovisa som är född 1860 och ingen annan.

I ett gammalt fotoalbum som finns i min familjs ägo förekommer flera bilder och hälsningar från familjen Fabian de Geer. de Geer var disponent av Bålby gård, där jag tror att John jobbade. Kanske började John jobba hos de Geers när de bodde på länsresidenset och följde med i flytten till Bålby gård? Nu spekulerar jag bara, men jag vet att John gifte sig med Agnes Maria Söderberg som jag tror både var född och arbetade på Bålby gård.

Men då kvarstår mysteriet med efternamnet Svedberg, så vida det inte kommer från den rätta Anna Lovisa i Köpings föräldrar? Har du hittat något om dem?

Jag har även funderat på om man med hjälp av bilder på John skulle kunna göra sig en gissning av vem som fadern är, om det finns någon misstänkt som man råkar hitta ett foto på.

John var som sagt bara oäkta son till en piga, så jag funderar en del på hur han kom i kontakt med familjen de Geer? Om det kan ha funnits någon ändå som såg efter honom och såg till att han tog sig fram i livet.

Hälsningar Anna

Hallå igen!
Det är ytterst märkligt att Johan Gustaf Svedbergs födelsenotis återfinns i Odensvi när det i alla officiella källor står att han var född i Köpings landsförsamling. Orterna ligger antagligen mycket nära varandra men ändå. Hur kunde du gissa dig till det?
Jag har själv en försvunnen anförvant som enligt alla källor var född i Spånga men inte återfinns där. Någon gav mig rådet att söka i församlingar runt omkring då flera församlingar kan ha haft samma präst och att han kanske blandat ihop en och annan nyfödd unge. Så kan det kanske vara med Johan Gustaf Svedberg, tänker jag.

Johan Gustaf Svedbergs mor
var alltså Anna Lovisa Jansson (mf ff m) född 4/5 1860 i Köpings landsförsamling.
Vi vet från folkräkningen år 1900 att hon då bor i Stäholm, Munktorp.

Av husförhörslängden för Munktorp AI:18b (1887-1895) sid 241 framgår att Anna Lovisa och hennes oä son har flyttat in till Stäberg från Köping 3/11 1895. Johan Gustaf kallas stalldräng.

Av husförhörslängden AIIa:2 (1896-1909) sud 416 ser det ut att vara ett rättartorp och Anna Lovisa kallas ladugårdspiga. Med henne följer hennes oäkte son född 7/5 1886 som kallas trädgårdselev.
Anna Lovisa dör 27/4 1909.

I nästa församlingsbok för Munktorp AIIa:5 (1909-1921) sid 399 bor Johan Gustaf fortfarande i Stäholm där han är ensamstående och kallas trädgårdsdräng. Han flyttar 29/10 1909 till en ort i Skaraborgs län som möjligen heter Liseberg eller Leteberg eller liknande. Jag kan kolla det på en bättre dator framöver.


Anna Lovisa Jansson (mf ff m) 
född 4/5 1860 och döpt 6/5 samma år i Köpings landsförsamling.
Födelseboken Köpings landsförsamling C5 bild 146.
Hennes mor var pigan Anna Gustava Blomqvist från Wästra Wreta som vid Anna Lovisas födelse anges vara 15-20 år gammal.
Fader okänd.

Av husförhörslängden för Köpings landsförsamling AI:15 Ver:a (1858-1864) sid 133 framgår att pigan Anna Gustava Blomqvist var född 9/12 1840. Hon var alltså 20 år gammal när hon fick sin oäkta dotter med allt vad det innebar av skam, spott och spe.

Anna Gustava Blomqvist  (mf ff mm) 
född 9/12 1840 i Köpings stadsförsamling (C:6 bild 61) var vid tidpunkten för dotterns födelse piga i Wästra Wreta som bestod av två stora hemman med rusthåll och 30-40 drängar och pigor. Ingen av ägarna kan ha gett familjenamn till Anna Lovisa Jansson. Hennes biologiska far kan rimligen ha hetat Jan, John eller Johan. 

Anna Gustava fick antagligen inte stanna på gården sedan hon fött sin oäkta dotter Anna Lovisa den 4/5 1860. Hon flyttade samma år vidare till Åkerby i samma församling (sid 171:18 och 19). Åkerby var också ett stort hemman med mycket tjänstefolk under hemmansägaren, nämndemannen och kyrkovärden Johan Erik Runström som var gift och hade två döttrar. 

Den 5/7 2015 får jag följande mail:

Hej! Jag har i min ägo en anteckningsbok, skriven av Johan Erik Runström på Åkerby, där han antecknade pigors och drängars löner mm. Hittade där uppgifter om Anna Gustafva Blomqvist, (omnämnd i en artikel på din sida)  för år 1861. 

Bifogar bild.

Mvh

Lena Wallin

Barnbarnsbarnbarn till J E Runström

Tack snälla!

Det var verkligen vänligt!

Tacksam hjälp med läsningen!

Anna Gustafva Blomqvist

Lön för år 1861. Stäsel 3 kr. Lön 20 å ... Linne väfv 16 alnar 2 ... ull 

ett par Tysk å ett par Svänsk kjenger vardas fölkle

______________________________

Utagit på sin lön:

December den 23 kontant 3 kr

Dito 8 kappar Råg - 3-36

Dito ett par Svänskkjengor

april den 26 ett par Tyskkjengor

till Prosten - 13-12

Anna Gustava flyttade 1863 vidare till Högsta på sid 45:10-13 i samma husförhörslängd. Där gifte hon sig 22/11 1863 med statdrängen Johan Gustaf Hansson född 11/9 1828 i Köping. Med sig i boet hade hon oäkta dottern Anna Lovisa. Det ser inte ut som att Johan Gustaf är dotterns biologiske far. Hon fick antagligen ändå sitt efternamn Jansson efter honom vilket betyder att vi inte har något spår alls efter bio-pappan. Om det inte var bonden där hon tjänade som gjorde henne gravid - en rättighet som den tidens bönder helt enkelt tog sig.

Enligt I:16 (1865-1870) sid 29 fick Anna Gustava Blomqvist och statdrängen Johan Gustaf Hansson under perioden följande barn:
Carl Johan född 30/3 1864
Emma född 21/1 1866
Carl Henrik född 3/4 1867

Anna Gustava Blomqvists mor var pigan Anna Maria Berggren (mf ff mm m)  född 7/7 1818 i Köping. Hon var ogift vid dotterns födelse (absolution 24/4 1841) och fick dessutom ytterligare en oäkta dotter vid namn Maria Ulrika född 12/10 1843. 
Inför dottern Anna Gustavas födelse flyttade hon 1839 in hos sin mor i Tredje Quarteret i Köping. 
Familjen återfinns i husförhörslängden Köpings stadsförsamling AI:17 (1838-1847) sid 302. 

Anna Maria Berggren gifte sig 8/6 1845 med drängen Anders Persson Blomquist. De fick under perioden gemensamme sonen Per Erik dagen före julafton 23/12 1845. Han avled emellertid tre dagar gammal 27/12 samma år.  

Anna Maria Berggrens mor var Anna Christina Barkman (mf ff mm mm) född 2/6 1779 i Köping. Hon var i ovan nämnda husförhörslängd bosatt i Tredje Quarteret, Köping, och änka efter avlidne artilleristen PO Berggren (mf ff mm mf). Till denna adress hade hon kommit 1838 från Glabacken (samma hfl 254:2). Prästen konstaterar att hon var "God i Kristendomskunskap". Det hjälpte emellertid föga ty hon avled 8/1 (?) 1845.

Anna,
Det är alltså flera av dina anor som är så kallat oäkta. För att utesluta att det inte finns någon angiven fader måste man fingranska alla handlingar. Jag kan inte göra det just nu. Kanske senare. Men det finns en del tänkvärda detaljer här. 

- Ett oä-barn tog ofta sin bio-faders efternamn eller om han hette Carl så blev det Carlsson/Carlsdotter.
- Om ett par fick barn innan de var trolovade eller gifta så skrevs barnet om oäkta även om föräldrarna sedan gifte sig. Föräldrarna kunde senare i livet formellt erkänna barnet som sitt gemensamma men många stackars ungar blev även fortsatt kallade oäkta. 

När det gäller Anna Gustava Blomkvist så är det värt att notera att hon faktiskt tog sitt efternamn efter moderns make brandvakten Anders Persson Blomquist. Hon var drygt fyra år när de gifte sig. Modern hette ju Berggren. Snyggt det också. Det får åtminstone mig att tro, att Anna Gustava åtminstone kände nära band med Anders. Det är i alla fall möjligt att han faktiskt var hennes biologiske far. Forskning krävs dock!

När det gäller Anna Lovisa Jansson så kan det vara precis likadant. Hon kan mycket väl ha tagit sitt efternamn efter moderns man Johan Gustaf Hansson. I stället för Johansdotter/Johansson blev det Jansson som brukligt var på den tiden. Hon var drygt tre år när de gifte sig. Det är självklart ingen slump att hon döper sin son till Johan Gustaf efter sin (foster)far. Det brukliga var att man döpte sin förste son efter barnafaderns far och därefter efter moderns far. Men något bevis är det inte. Man får tro vad man vill men indicier finns alltså. Forskning krävs. 

För övrigt så heter de Anna allihop! Precis som du. Kul...

Anna Christina Barkman (mf ff mm mm) 
var alltså född 2/6 1779 i Köpings stadsförsamling (C:4 bild 32). Död 1845.
Maken, artilleristen PO (eller Per) Berggren (mf ff mm mf) var född 1788 och dog 31/10 1834. De hade som det verkar bara ett barn: Anna Maria Berggren (mf ff mm m). 

Anna Christina Barkmans föräldrar var: 
Skepparen Olof Barkman (mf ff mm mm f) och hans hustru Maria Hedman (mf ff mm mm m) född 1741 i Odensvi (minsann!).

Köpings stadsförsamling 

Adress 170

AI:11 sid 291
AI:12 sid 278
AI:14 sid 259
AI:15 sid 253
AI:16 sid 254

https://familysearch.org/ark:/61903/1:1:V7FG-2WP

http://www.psson.net/wc16/wc16_146.html

Återkommer...

Vad gäller ursprungsfrågan:

Varifrån fick Johan Gustaf Svedberg sitt efternamn

så kan man nog utgå från att hans biologiska far hette så. Frågan är då vad det finns för möjliga kandidater.

Om man söker i folkräkningarna på Köping så finns där en
1) Erik Svedberg i Sylta. Han var född 1858 i Österåker, Sörmland. Han var 1880 ogift skräddaregesäll i Köping. Tio år senare var han gift skrädderiarbetare i Eskilstuna och far till ett barn fött 1886. Såvida han inte hade lyckats göra två kvinnor med barn samma år så tror jag inte att det är han.

Såvitt jag kan se fanns ingen annan möjlig barnafader i Köping. I stället söker jag på Odensvi där Johan Gustaf Svedberg var född.

År 1890 när Johan Gustaf Svedberg var fyra år fanns tre möjliga Svedberg i Odensvi.

2) Jordbruksarbetaren Carl Gustaf Svedberg född 1869 i Odensvi som prästen skriver var en "person utan stadig hemvist". Han var nio år yngre än mamma Anna Lovisa Jansson och skulle i så fall ha varit 17 år gammal när Johan Gustaf blev till.

3) Ensamstående drängen Per Axel Svedberg i Stulsta som var född 1871 i Odensvi. Han var alltså elva år yngre än Anna Lovisa Jansson och bara 15 år när Johan Gustaf blev till.

Ingen av dem är särskilt trolig - de var för unga - även om det inte alls är omöjligt. Pilska gossar har det alltid funnits gott om. Båda var emellertid fria och kunde ha gift sig med Anna Lovisa när hon blev gravid. Att föda ett oäkta barn var en så stor katastrof så det är mer troligt att betydande hinder låg i vägen. Den enligt min uppfattning mest trolige personen är därför:

4) Soldaten Per Gustaf Svedberg i Tengsta, Odensvi
född 1847 i Odensvi
Han var 13 år äldre än Anna Lovisa Jansson och måhända en van förförare.
Han var dessutom gift och hade fem barn födda åren 1869-1877.
Han kunde omöjligt skilja sig och gifta om sig med en annan om pigan han satt på blev med barn. Då blev det till att stå där med skammen.

Att ge barnet den biologiske faderns efternamn var ett sätt att ge barnet identitet samt tala om för om- och eftervärlden vem som faktiskt var barnets far. Det hade med stolthet och självkänsla att göra i en situation fylld av förakt och utsatthet.

Här måste du forska vidare, Anna. Det är inte troligt, men det kan faktiskt finnas en notering någonstans i kyrkoböckerna som klargör det hela.  

Reservation för läs- och skrivfel