Ödskölt i Dalsland. Men vart tog familjen vägen?

Min käre släkting och medförfattare Roland Olsson - som vägrar släktforska med dator och därför måste ta bilen till biblioteket och läsa mikrofilm när han vill veta något om de gamle - frågar efter:  

Magnus Persson född 1826 i Ed gift med Kristina Andersdotter född 1825 som flyttade till Ödskölt i Dalsland 1865. Vart i Ödskölt flyttade de vägen? 

Allt medan vi sladdrar i telefonen om vår gemensamme släkting John "Guldkungen" Bryntesson som SVT i eftermiddags visades en film om. 

Jag kollar inflyttningslängden i Ödskölt i Arkiv Digital medan vi pratar men hittar ingen Magnus Persson som flyttade in 1865. 

Jag går vidare till folkräkningen 1880 för att se om familjen finns där 15 år senare och hittar hustrun Kristina Andersdotter med dottern Augusta född 1860. Det visar sig att de 1880 bor i Altorp, Ödskölt. 

Tillbaka till AD visar husförhörslängden AI:16 (1866-1870) sid 11 att det var just dit familjen flyttade när de kom till Ödskölt 1865. 

Jag hittar dem snabbt tack vare födelseåren och hustruns namn. 
Maken kallas arb Jan Mgs Pers följt av benämningen låghalt.
Familjen bor på Ängen i Altorp, Ödskölt. 
Sonen Gustaf flyttar till sid 5 i samma husförhörslängd 1868 där han blir dräng. 
Här återfinns prästens anmärkning: "Barnen kallar sig Magnusson".
Han tyckte kanske att de borde ha kallat sig Jansson eftersom fadern hette Jan Magnus. 

Nästa husförhörslängd Ödskölt AI:17 (1871-1875) sid 11
Här kallas torpet Ängen med beteckningen B Bol som enligt nästa hfl står för B Bolag vad nu det innebär. Magnus är nu inte bara låghalt utan också sjuk. Dottern Anna Kajsa har flyttat och sonen Gustaf har kommit tillbaka. 

I husförhörslängden Ödskölt AI:18 (1876-1880) sid 11 

Magnus Persson har gått ur tiden 28/11 1876.

Emma Christina född 1858 har flyttat till Bärke 1878

Kristina Andersdotter kallas moder. Titeln hustru är struket

Augusta född 1860 kallas syster. Titeln Bolagets... piga är struket. 

Sonen, drängen Gustaf Magnusson född 1851 har flyttat till Ed

Statkarlen Jan Petter Magnusson född 1850 (alltså en äldre son till Magnus Persson och Kristina Andersdotter) har tagit över torpet inflyttad från Skinnskatteberg 1876 dagen efter faderns död 29/11. (död 1942?) Han gifter sig 29/12 1877 med Kajsa Magnusdotter född 1849 som flyttat in från Västerås (?). Deras son Karl född 1878 blir bara några veckor gammal. Dottern Sofia föds våren 1879.    

I vilket fall som helst

Jag går tillbaka till inflyttningslängden och hittar familjen när de flyttade in till Ödskölt 1865. 

Och visst finns de där som nr 5 det året. Det är bara lite svårläst: 

Stat Dr Jan Mgs Pers från Ed flyttade nämligen till Altorp med totalt sju personer, 3 manspersoner och 4 kvinns. Och det stämmer ju om man räknar med Jan Petter som antagligen flyttade hemifrån på ett tidigt stadium. 

Tänk vad man kan göra med en dator Rolle!

:-)

Barnmorskedagböckerna kan avslöja ett och annat...

Hej Monica,

Jag fann din mailadress på din blogg på nätet och har en liten fråga:

Jag känner till att barnmorskan Emma Andersson 1910 förläste en pojke vid namn Lennart Andersson i Växjö stadsförsamling, på lasarettets BB tror jag. I kyrkoboken står att föräldrarna är okända. Men kanske finns uppgift om moderns namn i någon barnmorskedagbok på Vadstena Stadsarkiv?

Eller hur är det egentligen med barnmorskedagböckerna, fördes de enbart för barn födda i hemmet? Eller finns det även dagböcker för de födslar som skedde på staden barnbördshus?

Hälsningar,

Karin

Hej Karin,

Jag hämtar följande text från en sida angående Malmö. Se "Oäkta barn" ovan: 

"Barnmorskarna var ålagda att föra barnmorskedagböcker för barn födda i hemmet enligt ett reglemente från 1881. De här dagböckerna är dåligt och ojämt bevarande. För landsbygden finns de i provinsialläkarens arkiv (på Landsarkivet) och för städerna i stadsläkare- eller hälsovårdsnämndens arkiv (kommunarkiven).
Under åren 1778-1917 kunde föräldrarna i födelseboken anteckna sig som "okända". Denna bestämmelse infördes av Gustaf III i det s.k. barnamordsplakatet för att motverka barnamord.
Efter 1917 var detta endast möjligt för fadern. Anmälan om föräldrarnas namn kunde dock enligt barnmorskereglementet fr.o.m. 1856 lämnas i slutet konvolut till pastor att förvaras i kyrkoarkivet som bilaga till födelseboken (serie HIII) och efter 1917 till barnavårdsnämnden i födelsekommunen. Bakgrunden härtill var att barnet skulle kunna få veta moderns namn."

Har man tur så har den biologiska mamman alltså lämnat ett brev efter sig till barnet i vilket hon avslöjat sin identitet. 

Du kan dessutom höra ett radioprogram om barnmorskedagböckerna på Sveriges Radio.

"Barnmorskedagböcker

Från 1881 till ca 1952 förde barnmorskorna noggranna anteckningar om de förlossningarna som de var behjälpliga vid. Anteckningar som finns kvar i så kallade barnmorskedagböcker och är nu bevarade på Landsarkiven runt om i landet.

I barnmorskedagböckerna kan man finna uppgifter om kvinnans ålder, hur många barn hon tidigare fött och hur förlossningen förlöpte. Där finns också uppgifter om barnets vikt, längd och födelsetidpunkt.

Erik Norgren, Landstingsarkivarie i Härnösand, berättar att det finns en myt om att man i barnmorskedagböckerna kan finna uppgifter om fadern till barnet. Men så är inte fallet menar Erik.

-Uppgifterna i dagböckerna rör endast kvinnan och barnet.

Idag verkar det som om dessa dagböcker har fått vingar, säger Erik. De är inte alltid lätta att återfinna. De kan ligga på vindar och i källare.

För ett par år sedan kom en stor låda innehållande barnmorskedagböcker från Lycksele. Det var Röda Korset som drev ett litet bb under en kort tid i början av 1900 talet. Nu återfanns böckerna på vinden i en gammal skola. Fastighetschefen som hittade kartongen fann också uppgifter om sin egen födelse i en av dagböckerna."

Hos SVAR kan man läsa om barnmorskedagböckerna och för Växjö stad nämns barnmorskan Emma Andersson för åren 1898-1911 och 1912-1924 så nog lär hon ha skrivit dagbok alltid. De är emellertid inte digitaliserade. Man kan emellertid trycka på knappen "bevakning" och så småningom få besked om när så kommer att ske. Abonnemang krävs. 

För barn som föddes på "stadens barnbördshus" får man nog efterfråga journaler, gissar jag. 

Om hur fel det kan bli i kyrkoböckerna...

Hej Monica!

I husförhörslängden för Bredvik AI:4 (1856-1863) uppslag 203 hittar jag Emanuel Berg, brukare av Olofstorp. Där anges att han är född 5 aug 1823 i ”Foglås”. Jag har tittat i Födelse- och dopböckerna för Södra respektive Norra Fågelås i Skaraborg för det aktuella året men kan inte hitta Emanuel där. Kan någon annan födelseort förstås med ”Foglås”? Eller står det inte ”Foglås” utan något annat?

Bästa hälsningar

Henry Perneborg

Hej Henry,
Det är korrekt att brukaren Emanuel Berg i husförhörslängden A1:4 sid 203 uppges vara född 5/8 1823 i Fågelås. Han återfinns emellertid inte i vare sig Norra eller Södra Fågelås födelseböcker. Så vad göra?

Jo, man får följa honom bakåt förstås. Någonstans finns ett skrivfel. I husförhörslängden AI:3 kan man följa hans flyttar som dräng och som brukare från sid 181 till 154a, från 154a till 189, från 189 till 173 och slutligen från 173 till sidan 1 där han flyttar in i Bredvik från Foglås 1844 vilket sannolikt är anledning till den felaktiga uppgiften. Prästen i Bredvik har helt enkelt antagit att han var född i den församling han kom i från. På sid 1 får vi dessutom veta att han hette Emanuel Mathiason Berg vilket betyder att pappan hette Mathias med tillnamnet Berg vilket antyder att någon av dem var eller hade varit indelt soldat.

Man får gå vidare till utflyttningslängden för i detta fall Norra Fågelås (B:3 1826-1852) sid 103). Där hittar man drängen Emanuel Berg född 5/8 1823 utflyttad som nr 18 året 1844. Han anges komma från sid 1 i något som heter Grefbäck. Det är svårläst men jag tycker det bland annat står att han har begått nattvarden och är vaccinerad mot smittkoppor. 

På sid 1 i Norra Fågelås AI:5 (1841-1851) återfinns Hagen frälse i Myrebo rote. Ägaren är en kapten född i Grefbäck. Jag fattar ingenting. Emanuel Berg återfinns inte på sidan. Och i ortsregistret finns inget Grefbäck.

Grevbäck visar sig vara en församling som före 1962 var moderförsamling i Grevbäck och Bredviks pastorat. På sid i hfl (1835-1856) finns mycket riktigt en Emanuel som flyttar men han är född 20/11 1822. Mycket osäkert alltså. Fadern heter heller inte Berg.

Jag letar vidare några timmar men går bet. Så jag får ge upp här. Tiden räcker inte till.

Den säkraste uppgiften är alltså att Emanuel Berg flyttade från Norra Fågelås som nr 18 år 1844. Du måste alltså hitta honom i Norra Fågelås för att kunna följa honom vidare bakåt.

Jag föreslår att du lägger en fråga på Anbytarforum. Finns det ett svar att få så får du det där.
Återkom gärna och berätta.
Lycka till!

Vem var Georg Skarke?

En person som ber att få vara anonym - här för enkelhetens skull kallad Börje - frågar om Georg Skarke (här kallad f).
Vem var han?

Sångaren
På en nätsida om 78-varvare kan man läsa om Georg Skarke (13.08.1922 - 01-11.1978) att han var sångare, född Johansson i Vimmerby och att han tog sig namnet Skarke då han 1938 kom till Stockholm för att bli sångare.
Han var emellertid född 1921 och ingenting annat.

I början av 1940-talet var Georg Skarke sångare i "Alla Tiders" Dragspelsorkester.
Jag hittar honom inte i Myggans Nöjeslexikon men han har spelat in åtminstone tre 78-varvare, så kallade stenkakor på grammofonbolaget HMV under sin tid som charmör och artist.

Första stenkakan
a) Fagra sommarnatt, vals av Jules Sylvain och
b) Ro, ro till Stora Björkeskär, foxtrot av Ernfrid Ahlin och Gus Morris
tillsammans med Alla Tiders Dragspelsorkester
Det framgår att man spelade in plattan den 28 maj och att det var en omtagning från 20 mars varpå plattan gavs ut i juli 1940.

Andra stenkakan
a) På Gulletorps strand, vals av Evert Carlo
b) Där granarna susa, vals av Helge Damberg
tillsammans med Alla Tiders Dragspelsorkester
som spelades in i Stockholm den 28 maj och gavs ut i augusti 1940

Tredje stenkakan
a) Solskensflickan, foxtrot av Fagerlund och Brede och
b) Solövalsen av John Hedberg, Krantz, Sylvén och John George
tillsammans med Alla Tiders Dragspelsorkester
Skivan spelades in i Stockholm den 14 oktober 1940 och gavs ut i mars 1941.

På facebook finns en sida som heter Minnenas Melodier.
https://www.facebook.com/MinnenasMelodier/posts/570395909756283
Med hänvisningsadress till närradioföreningen Radio Nybro
http://www.radionybro.se/webbradio/
För 50 kronor per år kan man bli medlem i deras lyssnarförening
På fb-adressen finns en spellista från 27/9 2014 och bland låtarna finns titeln:
Solskensflickan med Georg Skarke.

Meloderna:
Solskensflickan spelades i radio "Da Capo 2000" 13/10 2000
Ro ro till Stora Björkeskär spelades i radio "Da Capo 2000" den 17/11 2000

Man får fem träffar på Svenskt visarkivs förstaradsregister men jag kommer inte vidare där.
Man får emellertid även namnet Sven-Gösta Skarke som möjligen kan vara en bror?

Alla Tiders Dragspelsorkester 
var aktiva redan i mitten av 1930-talet. Då nämns inga namngivna sångare på plattorna. Den förste som nämns är Georg Skarke som antagligen var en mycket duktig sångare. Såvitt jag kan se är det bara han som är stadigvarande solist i orkestern åren 1940-1941.
Från 1942 har han ersatts av en rad andra sångare som Rolf W Jonsson, Nils Kihlberg, Dagmar Olsson och Harry Brandelius och Sigge Fürst.
Läs om det här och här och här och här och här och här  mfl platser på nätet.
Man får 346 träffar på "Alla Tiders Dragspelsorkester"

George Skarke (f) 

hette egentligen Gustaf Georg Johansson och var född 13/8 1921 i Vimmerby landsförsamling, Kalmar län.
Han var son till Gustaf Herman Johansson (ff) född 5/12 1898 som var svarfvare från Storebo bruk, står det i födelsenotisen. Modern var hans hustru Elsa Viktoria Larsson (fm) född 23/11 1899.
De var gifta sedan 11/1 1920.

Familjen hade även dottern Dagny Maria född 1/12 1919 som alltså var född en dryg månad före äktenskapets ingående.
Om makarna fick ytterligare barn efter 1921 så kan jag inte fiska upp det av den information som finns på nätet. För den informationen får man vända sig till Riksarkivet i Arninge.

Flyttade till Stockholm
Georg Skarke flyttade alltså 17 år gammal till Stockholm 1938 för att bli sångare, en dröm som naturligtvis hägrade lika mycket då som nu för en ung grabb. Jämför bara med dagens unga talanger som ringlar i köerna för att få en chans i TV:s Idol. Det är troligt att Georg hade blivit upptäckt och lockad till Stockholm. Kanske sjöng han i ett mindre känt band innan han kom till Alla Tiders Dragspelsorkester eller så namngavs han helt enkelt inte på de första plattorna. Klart är att han kom in i en värld av musiker och artister som kan ha varit nog så svår att överleva i för en ung grabb från landet.

Skivbolagen ville att sångare på den tiden skulle ha ett artistnamn. Särskilt de som hade son-namn. Alice fick heta Babs och Tutta fick heta Rolf. Varför Georg tog sig namnet Skarke är så här långt okänt. Möjligen kom han närmast från Skarke i Västergötland. Det var vanligt förr att man tog sig ett namn efter hembygden när man flyttade till storstan.

Om Georg Skarke sjöng vidare i andra orkestrar efter Alla Tiders Dragspelsorkester är för mig okänt.
Han var trots allt bara 21 år gammal när andra sångare 1942 tog över i den kända och framgångsrika orkestern. Kanske sjöng han vidare i andra orkestrar som inte spelade in skivor. De allra flesta band gjorde ju inte det. Kanske sadlade han om och sysselsatte sig med annat.  Det är i vilket fall som helst troligt att Georg Skarke var fritidsmusiker och åtminstone efter 1941 hade ett annat huvudyrke än musiken för sin försörjning.

Georg Skarke gifte sig den 11/10 1947 med Doris Ulrika född 20/2 1923 i Botkyrka, Stockholms län/Södermanland.
Georg Skarke dog 1/11 1978 i Norsborg där då bodde med adress Krögarvägen 137.
Hustrun dog 23/10 2013 i Botkyrka. Hon bodde då på Sedelvägen 146, lgh 1121, i Tumba

(ff)

Gustav Herman Johansson 

Svarvare på Storebro bruk
född 5/12 1898 i Vimmerby stadsförsamling, Kalmar län, Småland)
död 17/11 1959 i Lönneberga, Kalmar län där han bodde med adress Ringåkra, Silverdalen 8:7,
Gift 20/11 1920 med Elsa Viktoria Larsson (fm)

Gustaf Herman var son till rensaren och sedermera ugnskötaren Karl Gustaf Johansson (ff f) i Storebro bruk född 18/9 1869 i Norra Vi, Östergötland och hans hustru Emma Matilda Andersdotter (ff m) född 13/9 1868.

De var gifta sedan 17/10 1890 och hade i församlingsboken för åren 1912-1920 följande barn:
Karl August (Melker) född 19/5 1890 i Norra Wi, fabriksarbetare
Axel (Gunnar) född 31/1 1892 i Vimmerby landsförsamling, grofarbetare
Signe Augusta född 9/9 1893 i Vimmerby landsförsamling
Gustaf Hjalmar född 7/4 1895 i Vimmerby landsförsamling, sjöman
Erik Valdemar född 4/2 1897 i Vimmerby landsförsamling, fabriksarbetare
Gustaf Herman född 5/12 1898 i Vimmerby landsförsamling, pojke (järnsprutare?)
Anna Maria född 29/9 1900 i Vimmerby landsförsamling, biträde i hemmet
Gunhild Matilda född 2/2 1904 i Vimmerby landsförsamling, fabriksarbetare
Harry Natanael född 18/1 1906 i Vimmerby landsförsamling
Knut Gerhard född 1/6 1907 i Vimmerby landsförsamling

(fm)

Elsa Viktoria Larsson gift Johansson 

född 25/11 1899 i Hallingeberg, Kalmar län, Småland
död 29/9 1994 i Lönneberga, Hultfreds kommun där hon bodde med adress Fagerdalsvägen 10, Silverdalen.
Gift 20/11 1920 med Gustav Herman Johansson (ff).

(ff mm m)

Maria Lovisa Bonnevir

Georg Skarkes var i rakt nedstigande led ättling av smeds- och vallonsläkten Bonnevier som man kan läsa om här.
Hennes anor går tillbaka till Gillius Bonnevier född 1570 i Belgien.

http://family.olofpark.com/000/0024/282.htm

Vem var morfars farfar och varifrån kommer namnet?

Hej Monica,

Min morfars far, Johan (kallad John) Gustaf Svedberg föddes 7 maj 1886 i Odensvi, Västmanland. Hans mor var Anna Lovisa Jansson men på raden för fader står det i födelseboken ingenting alls. Anna Lovisa var endast 19 år och ogift och sonen sågs som oäkta.

Anna Lovisa föddes 14 februari 1867 i Odensvi, Västmanland och hennes föräldrar var Johan Petter Persson och Carin Vilhelmina Ersdotter. Ingen av dem hette alltså Svedberg.

1. Varifrån fick John efternamnet Svedberg? Man kan väl knappast bara ta sig ett efternamn som redan är etablerat? Vad jag vet var och förblev Anna Lovisa ogift.

2. Vem var Johns far? Min morfar har alltid hävdat att han inte vet något. Vad jag har hört ska dock någon ha sett till att John fick en utbildning. Kan det ha funnits någon far med i bilden i alla fall?

Hälsningar Anna

Hej Anna!

Jag undrar först och främst om du är verkligen säker på att dina uppgifter stämmer? I folkräkningarna kan jag inte finna dem du söker. Den Anna Lovisa Jansson som är född 1867 i Odensvi blir visserligen med barn fast hon var ogift men sonen heter Knut Valdemar och är född 1896 i Kolbäck, Västmanland. De är bosatta i Eskilstuna.  

I stället hittar jag:

Anna Lovisa Jansson 

f. 1860 i Köping, Västmanland, som är ogift och mor till: 

Svedberg, Johan Gustaf

f. 1886 i Köpings landsförsamling, Västmanland, som alltså är hennes oäkte son. 

Jag gissar att jag har rätt personer och tittar igenom Sveriges folkräkningar som berättar följande:

1880
Anna Lovisa är piga hos arrendatorn Lars Larsson (f 1853) och hans hustru Emilie Runström i Åkerby, Köping, Västmanland.

1890
Anna Lovisa är piga hos hemmansägaren Johan Erik Runström (f 1817) och hans hustru Brita Cathrina Olsson i Sylta, Köping, Västmanland. Oäkta sonen Johan Gustaf är med (inget efternamn angivet). Hon kallas här bara Lovisa vilket antagligen är tilltalsnamnet.

1900
Anna Lovisa är piga hos ryttmästaren och godsägaren Henrik Sebastian Tham född 1827 och hans hustru Sofia Elisabet Charlotta Tamm född 1837 och har alltså med sig sin oä son Johan Gustaf som alltså redan vid 14 års ålder hette Svedberg.

1910
Johan Gustaf Svedberg är ensamstående och bosatt på Marieholms länsresidens, Leksbergs församling, Mariestad, Skaraborg. På samma adress bor landshövding Fabian Otto Gerard De Geer (f 1850), hans hustru och en rad andra personer. Om Johan Gustaf arbetade där eller inte framgår ej.

Sveriges dödbok berättar vidare att Johan Gustaf Svedberg fnr 18860507-593 dog 21/12 1948. Han var då bosatt i Almen 1-6 och kyrkobokförd i Mariestad (Skaraborgs län, Västergötland). Dödboken konstaterar också att han var född 7/5 1886 i Köping (Västmanlands län, Västmanland) och att han gifte sig (4/11 1918).

Så var kommer Odensvi in i bilden, undrar jag.


Hej Monica,

Jag bifogar foton från födelseboken där jag tolkat det som att Johan Gustav vad född i Odensvi.

Men det stämmer som du skriver att jag har fel uppgifter om Anna Lovisa. Enligt födelseboken är hon 26 år vid födseln och därmed är hon den Anna Lovisa som är född 1860 och ingen annan.

I ett gammalt fotoalbum som finns i min familjs ägo förekommer flera bilder och hälsningar från familjen Fabian de Geer. de Geer var disponent av Bålby gård, där jag tror att John jobbade. Kanske började John jobba hos de Geers när de bodde på länsresidenset och följde med i flytten till Bålby gård? Nu spekulerar jag bara, men jag vet att John gifte sig med Agnes Maria Söderberg som jag tror både var född och arbetade på Bålby gård.

Men då kvarstår mysteriet med efternamnet Svedberg, så vida det inte kommer från den rätta Anna Lovisa i Köpings föräldrar? Har du hittat något om dem?

Jag har även funderat på om man med hjälp av bilder på John skulle kunna göra sig en gissning av vem som fadern är, om det finns någon misstänkt som man råkar hitta ett foto på.

John var som sagt bara oäkta son till en piga, så jag funderar en del på hur han kom i kontakt med familjen de Geer? Om det kan ha funnits någon ändå som såg efter honom och såg till att han tog sig fram i livet.

Hälsningar Anna

Hallå igen!
Det är ytterst märkligt att Johan Gustaf Svedbergs födelsenotis återfinns i Odensvi när det i alla officiella källor står att han var född i Köpings landsförsamling. Orterna ligger antagligen mycket nära varandra men ändå. Hur kunde du gissa dig till det?
Jag har själv en försvunnen anförvant som enligt alla källor var född i Spånga men inte återfinns där. Någon gav mig rådet att söka i församlingar runt omkring då flera församlingar kan ha haft samma präst och att han kanske blandat ihop en och annan nyfödd unge. Så kan det kanske vara med Johan Gustaf Svedberg, tänker jag.

Johan Gustaf Svedbergs mor
var alltså Anna Lovisa Jansson (mf ff m) född 4/5 1860 i Köpings landsförsamling.
Vi vet från folkräkningen år 1900 att hon då bor i Stäholm, Munktorp.

Av husförhörslängden för Munktorp AI:18b (1887-1895) sid 241 framgår att Anna Lovisa och hennes oä son har flyttat in till Stäberg från Köping 3/11 1895. Johan Gustaf kallas stalldräng.

Av husförhörslängden AIIa:2 (1896-1909) sud 416 ser det ut att vara ett rättartorp och Anna Lovisa kallas ladugårdspiga. Med henne följer hennes oäkte son född 7/5 1886 som kallas trädgårdselev.
Anna Lovisa dör 27/4 1909.

I nästa församlingsbok för Munktorp AIIa:5 (1909-1921) sid 399 bor Johan Gustaf fortfarande i Stäholm där han är ensamstående och kallas trädgårdsdräng. Han flyttar 29/10 1909 till en ort i Skaraborgs län som möjligen heter Liseberg eller Leteberg eller liknande. Jag kan kolla det på en bättre dator framöver.


Anna Lovisa Jansson (mf ff m) 
född 4/5 1860 och döpt 6/5 samma år i Köpings landsförsamling.
Födelseboken Köpings landsförsamling C5 bild 146.
Hennes mor var pigan Anna Gustava Blomqvist från Wästra Wreta som vid Anna Lovisas födelse anges vara 15-20 år gammal.
Fader okänd.

Av husförhörslängden för Köpings landsförsamling AI:15 Ver:a (1858-1864) sid 133 framgår att pigan Anna Gustava Blomqvist var född 9/12 1840. Hon var alltså 20 år gammal när hon fick sin oäkta dotter med allt vad det innebar av skam, spott och spe.

Anna Gustava Blomqvist  (mf ff mm) 
född 9/12 1840 i Köpings stadsförsamling (C:6 bild 61) var vid tidpunkten för dotterns födelse piga i Wästra Wreta som bestod av två stora hemman med rusthåll och 30-40 drängar och pigor. Ingen av ägarna kan ha gett familjenamn till Anna Lovisa Jansson. Hennes biologiska far kan rimligen ha hetat Jan, John eller Johan. 

Anna Gustava fick antagligen inte stanna på gården sedan hon fött sin oäkta dotter Anna Lovisa den 4/5 1860. Hon flyttade samma år vidare till Åkerby i samma församling (sid 171:18 och 19). Åkerby var också ett stort hemman med mycket tjänstefolk under hemmansägaren, nämndemannen och kyrkovärden Johan Erik Runström som var gift och hade två döttrar. 

Den 5/7 2015 får jag följande mail:

Hej! Jag har i min ägo en anteckningsbok, skriven av Johan Erik Runström på Åkerby, där han antecknade pigors och drängars löner mm. Hittade där uppgifter om Anna Gustafva Blomqvist, (omnämnd i en artikel på din sida)  för år 1861. 

Bifogar bild.

Mvh

Lena Wallin

Barnbarnsbarnbarn till J E Runström

Tack snälla!

Det var verkligen vänligt!

Tacksam hjälp med läsningen!

Anna Gustafva Blomqvist

Lön för år 1861. Stäsel 3 kr. Lön 20 å ... Linne väfv 16 alnar 2 ... ull 

ett par Tysk å ett par Svänsk kjenger vardas fölkle

______________________________

Utagit på sin lön:

December den 23 kontant 3 kr

Dito 8 kappar Råg - 3-36

Dito ett par Svänskkjengor

april den 26 ett par Tyskkjengor

till Prosten - 13-12

Anna Gustava flyttade 1863 vidare till Högsta på sid 45:10-13 i samma husförhörslängd. Där gifte hon sig 22/11 1863 med statdrängen Johan Gustaf Hansson född 11/9 1828 i Köping. Med sig i boet hade hon oäkta dottern Anna Lovisa. Det ser inte ut som att Johan Gustaf är dotterns biologiske far. Hon fick antagligen ändå sitt efternamn Jansson efter honom vilket betyder att vi inte har något spår alls efter bio-pappan. Om det inte var bonden där hon tjänade som gjorde henne gravid - en rättighet som den tidens bönder helt enkelt tog sig.

Enligt I:16 (1865-1870) sid 29 fick Anna Gustava Blomqvist och statdrängen Johan Gustaf Hansson under perioden följande barn:
Carl Johan född 30/3 1864
Emma född 21/1 1866
Carl Henrik född 3/4 1867

Anna Gustava Blomqvists mor var pigan Anna Maria Berggren (mf ff mm m)  född 7/7 1818 i Köping. Hon var ogift vid dotterns födelse (absolution 24/4 1841) och fick dessutom ytterligare en oäkta dotter vid namn Maria Ulrika född 12/10 1843. 
Inför dottern Anna Gustavas födelse flyttade hon 1839 in hos sin mor i Tredje Quarteret i Köping. 
Familjen återfinns i husförhörslängden Köpings stadsförsamling AI:17 (1838-1847) sid 302. 

Anna Maria Berggren gifte sig 8/6 1845 med drängen Anders Persson Blomquist. De fick under perioden gemensamme sonen Per Erik dagen före julafton 23/12 1845. Han avled emellertid tre dagar gammal 27/12 samma år.  

Anna Maria Berggrens mor var Anna Christina Barkman (mf ff mm mm) född 2/6 1779 i Köping. Hon var i ovan nämnda husförhörslängd bosatt i Tredje Quarteret, Köping, och änka efter avlidne artilleristen PO Berggren (mf ff mm mf). Till denna adress hade hon kommit 1838 från Glabacken (samma hfl 254:2). Prästen konstaterar att hon var "God i Kristendomskunskap". Det hjälpte emellertid föga ty hon avled 8/1 (?) 1845.

Anna,
Det är alltså flera av dina anor som är så kallat oäkta. För att utesluta att det inte finns någon angiven fader måste man fingranska alla handlingar. Jag kan inte göra det just nu. Kanske senare. Men det finns en del tänkvärda detaljer här. 

- Ett oä-barn tog ofta sin bio-faders efternamn eller om han hette Carl så blev det Carlsson/Carlsdotter.
- Om ett par fick barn innan de var trolovade eller gifta så skrevs barnet om oäkta även om föräldrarna sedan gifte sig. Föräldrarna kunde senare i livet formellt erkänna barnet som sitt gemensamma men många stackars ungar blev även fortsatt kallade oäkta. 

När det gäller Anna Gustava Blomkvist så är det värt att notera att hon faktiskt tog sitt efternamn efter moderns make brandvakten Anders Persson Blomquist. Hon var drygt fyra år när de gifte sig. Modern hette ju Berggren. Snyggt det också. Det får åtminstone mig att tro, att Anna Gustava åtminstone kände nära band med Anders. Det är i alla fall möjligt att han faktiskt var hennes biologiske far. Forskning krävs dock!

När det gäller Anna Lovisa Jansson så kan det vara precis likadant. Hon kan mycket väl ha tagit sitt efternamn efter moderns man Johan Gustaf Hansson. I stället för Johansdotter/Johansson blev det Jansson som brukligt var på den tiden. Hon var drygt tre år när de gifte sig. Det är självklart ingen slump att hon döper sin son till Johan Gustaf efter sin (foster)far. Det brukliga var att man döpte sin förste son efter barnafaderns far och därefter efter moderns far. Men något bevis är det inte. Man får tro vad man vill men indicier finns alltså. Forskning krävs. 

För övrigt så heter de Anna allihop! Precis som du. Kul...

Anna Christina Barkman (mf ff mm mm) 
var alltså född 2/6 1779 i Köpings stadsförsamling (C:4 bild 32). Död 1845.
Maken, artilleristen PO (eller Per) Berggren (mf ff mm mf) var född 1788 och dog 31/10 1834. De hade som det verkar bara ett barn: Anna Maria Berggren (mf ff mm m). 

Anna Christina Barkmans föräldrar var: 
Skepparen Olof Barkman (mf ff mm mm f) och hans hustru Maria Hedman (mf ff mm mm m) född 1741 i Odensvi (minsann!).

Köpings stadsförsamling 

Adress 170

AI:11 sid 291
AI:12 sid 278
AI:14 sid 259
AI:15 sid 253
AI:16 sid 254

https://familysearch.org/ark:/61903/1:1:V7FG-2WP

http://www.psson.net/wc16/wc16_146.html

Återkommer...

Vad gäller ursprungsfrågan:

Varifrån fick Johan Gustaf Svedberg sitt efternamn

så kan man nog utgå från att hans biologiska far hette så. Frågan är då vad det finns för möjliga kandidater.

Om man söker i folkräkningarna på Köping så finns där en
1) Erik Svedberg i Sylta. Han var född 1858 i Österåker, Sörmland. Han var 1880 ogift skräddaregesäll i Köping. Tio år senare var han gift skrädderiarbetare i Eskilstuna och far till ett barn fött 1886. Såvida han inte hade lyckats göra två kvinnor med barn samma år så tror jag inte att det är han.

Såvitt jag kan se fanns ingen annan möjlig barnafader i Köping. I stället söker jag på Odensvi där Johan Gustaf Svedberg var född.

År 1890 när Johan Gustaf Svedberg var fyra år fanns tre möjliga Svedberg i Odensvi.

2) Jordbruksarbetaren Carl Gustaf Svedberg född 1869 i Odensvi som prästen skriver var en "person utan stadig hemvist". Han var nio år yngre än mamma Anna Lovisa Jansson och skulle i så fall ha varit 17 år gammal när Johan Gustaf blev till.

3) Ensamstående drängen Per Axel Svedberg i Stulsta som var född 1871 i Odensvi. Han var alltså elva år yngre än Anna Lovisa Jansson och bara 15 år när Johan Gustaf blev till.

Ingen av dem är särskilt trolig - de var för unga - även om det inte alls är omöjligt. Pilska gossar har det alltid funnits gott om. Båda var emellertid fria och kunde ha gift sig med Anna Lovisa när hon blev gravid. Att föda ett oäkta barn var en så stor katastrof så det är mer troligt att betydande hinder låg i vägen. Den enligt min uppfattning mest trolige personen är därför:

4) Soldaten Per Gustaf Svedberg i Tengsta, Odensvi
född 1847 i Odensvi
Han var 13 år äldre än Anna Lovisa Jansson och måhända en van förförare.
Han var dessutom gift och hade fem barn födda åren 1869-1877.
Han kunde omöjligt skilja sig och gifta om sig med en annan om pigan han satt på blev med barn. Då blev det till att stå där med skammen.

Att ge barnet den biologiske faderns efternamn var ett sätt att ge barnet identitet samt tala om för om- och eftervärlden vem som faktiskt var barnets far. Det hade med stolthet och självkänsla att göra i en situation fylld av förakt och utsatthet.

Här måste du forska vidare, Anna. Det är inte troligt, men det kan faktiskt finnas en notering någonstans i kyrkoböckerna som klargör det hela.  

Reservation för läs- och skrivfel