"Med fattigunderstöd" eller "Mantalsfri" - Det är frågan!

Via e-post:

Hej!
Jag håller på att släktforska i skolan, har en fråga om vad förkortningen mf kan stå för om det inte kan vara morfar? Det står Anna Nilsdotter, utfattig mf.
MVH
Emma

 

Hej Emma!

Nej, det betyder nog inte morfar.

Hon heter ju dessutom Anna.

Vårt mf är en förkortning för oss nutidsmänniskor.

Kan du tala om för mig var det står - eller skicka en bild - så kan jag gå in och titta.

Monica

Hej,
här kommer en bild. Hoppas att du kan se något på den.
Emma

 

Jag har gjort en förstoring av det som i husförhörslängden står i kolumnen för anmärkningar:

 

Ja, vad kan "utfattig mf." betyda? Noteringen "mf" följer för övrigt med backstugusittaren Anna Nilsdotter född 1814 även i följande husförhörslängder.

 

Man ser också att den oäkta sonen Olof Olsson född 1845 får ut betyg till att bli soldat den 20/8 1869. 

 

Den 5/12 1871 gifter han sig emellertid med Anna Lisa Persdotter utan att ange något soldatnamn. Den karriären blev möjligen kort. 1873 får de sonen Gustaf Emanuel. 

Men vad betyder alltså mf?

Jag har ingen aning.
Så jag anlitar Anbytarforum (se även länk i högermarginalen) och får tämligen omgående två möjliga förslag från två proffsforskare. 

- Det kan betyda med fattigunderstöd då det fanns väldigt många fattiga i socknen

- Det kan också betyda "mantalsfri". D.v.s. att hon var så fattig att hon inte behövde betala mantalspenningen.

 

Jag har aldrig hört talas om mantalspenningar så här har vi chansen att faktiskt få lära oss något:

 

Wikipedia om:
Mantalspenningar
är en personlig ordinarie kronoskatt i Sveriges historia. Skatten betalades från 1600-talet till 1900-talet av varje person av båda könen utan avseende på inkomst eller förmögenhet, dock var vissa grupper undantagna. Skatten kom att ligga till grund för mantalsskrivningen i Sverige.

Ordet mantalspenningar är bildat av ordet mantal i betydelsen "mannatal", antal personer, och inte i betydelse av skattemått på jorden (såsom i ordet "mantalsränta"). Skatten har sitt ursprung i kvarntullen som rikets ständer åtog sig 1625. Prästerskapet och bondeståndet tilläts 1627 att i st.f. kvarntull av i handkvarnar förmald säd erlägga en personlig avgift, och sedan kvarntullen 1633–1634 försöksvis på vissa orter alldeles utbytts mot personliga avgifter ("efter mantalet"), blev denna skatteförvandling utan särskilt riksdagsbeslut, men med samtycke av en del landsorter 1635 allmänt genomförd. Undantagna från mantalspenningar var adeln (världsliga frälset) samt adelns tjänare, biskopar och professorer vid universiteten, präster (andliga frälset - observera däremot inte deras hustrur eller tjänstefolk), militärer (däremot inte deras hustrur eller vuxna barn), samt fattiga och arbetsoförmögna jämte barn under 15 år.^[1]
 

Vid några följande riksdagar förekom protester mot att "mantalspenningarna" skulle betraktas som annat än en tillfällig bevillning, men i ett regeringsbeslut 1642 hävdades att kvarntullen som låg till dess grund för all framtid beviljats "till regementets understödjande", och då riksdagen härvid lät bero, blev mantalspenningarna en ordinarie skatt.
 

På grund av riksdagsbeslut 1655 återinfördes kvarntull i st.f. mantalspenningar i vissa städer och fortfor i Stockholm, Göteborg och Karlskrona, till dess den även i dem jämlikt riksdagsbeslut 1810 utbyttes mot mantalspenningar (k. kung. 30 nov. 1810 och 10 febr. 1813, bevillningsförordn. 8 aug., k. bref 16 aug. och Kammarkolleg. kung. 26 sept. 1815).
 

Adeln åtnjöt befrielse från mantalspenningar för sig och sitt husfolk från 1640 till 1810 års jämkning i ståndsprivilegierna. På grund av särskilda bestämmelser förekom även andra olikheter med avseende på skyldigheten att utgöra mantalspenningar (även efter 1810). Först genom k. förordningen 24 april 1863 blev allmängiltiga och likformiga grunder för skattens utgörande fastställda. Enligt denna förordning ska mantalspenningar utgå med 40 öre för man och 20 öre för kvinna av var och en som uppnått 18 års ålder, och befrielse åtnjutes endast

1) av personer som erhåller fattigunderstöd eller som av vederbörande kommunalstyrelse anses böra till följd av fattigdom eller sjuklighet från skatten fritagas,
2) av gemenskapen vid arméns och flottans värvade regementen och kårer,
3) av inbyggarna i lappmarkerna, dock blott av den egentliga lappallmogen, sedan särskild mantalsskrivningsförordning utfärdats för lappmarkerna, vilket skedde 9 november 1866.

Genom ändring 25 maj 1894 i förordningen om mantalspenningar borttogs ur denna bestämmelsen om andra inbyggare i lappmarkerna än den egentliga lappallmogen.

Mantalspenningarna var i 1912 års statsverksproposition beräknade till 825 000 kr.

Mantalspenningar avskaffades 1938.^[2]

^{Läs även här om mantalspenning och mantalslängd:}

Ada Erika kallades oäkta. Vem var hennes far och min morfar, undrar Mona.

Hej Monica...
Läste att du var intresserad av släktforskning och att du i mån av tid gärna vill hjälpa till att forska i våra rötter! Min mor Ada Erika ...född 1892 ...var oäkta dotter till Alma Augusta Johansson kyrkobokförd i Julita Södermanlands län och föddes 1874 och dog 1948.
Om jag kan få reda på mera skulle ingen vara gladare än jag. Kanske svårt att få reda på vem denne okände fader var...han som i så fall skulle vara min morfar!
Tacksam för allt om du kan få fram något!
MVH Mona Alm  

Hej Mona!
Jag gissar att de du söker år 1900 bodde i detta hushåll med adress Karltorp i Floda, Södermanland.
Nedanstående Alma Augusta var nämligen född 1874 i Julita, Sörmland.
Det som inte stämmer med din fråga är Ada Erikas födelseår. Du skriver 1892. I folkräkningen står 1899.
Kan det röra sig om en felskrivning från din sida? Hon är i varje fall oäkta dotter till den ogifta Alma Augusta.


1900
Andersson, Johan 1841 Far
Ivarsdotter, Anna Lotta 1849 Mor
(Barn), Anna Maria 1883 Barn
Nord, Karl Edvin 1895 Barn (uppges vara ett barnhusbarn)
----------
(Saknar efternamn), Alma Augusta 1874 Mor
(Barn), Ada Erika 1899 Barn


Ada Erika
f. 1899 i Floda (Södermanlands län, Södermanland)
dennas oä. d.
Flicka, barn i familjen
Karltorp
Floda (Södermanlands län, Södermanland)
Födelseort i källan: Floda

En vågad gissning är att det översta hushållet är föräldrar och syskon. Känner du till dem?
Mannen heter ju Johan. Alma Augusta skulle i så fall ha hetat Johansdotter eller som det ofta blev kring förra sekelskiftet Johansson även för kvinnor. När ett barn själv blev förälder men bodde hemma fick de ofta ett eget hushåll i kanske en mindre stuga på tomten eller kanske bara formellt i kyrkoboken.


Vi går bakåt i tiden. År 1890 såg familjen ut så här: 

Andersson, Johan 1841 Far
Ivarsdotter, Anna Lotta 1849 Mor
(Barn), Alma Augusta 1874 Barn
(Barn), Selma Sofia 1878 Barn
(Barn), Hilma Erika 1880 Barn
(Barn), Anna Maria 1883 Barn

Nu vet vi alltså att Alma Augusta verkligen var dotter till torparna Anna Lotta och Johan som båda var födda i Julita. Familjen var bosatt i Karltorp i Floda, Sörmland, dit de flyttade mellan tredje och fjärde barnet i syskonskaran ovan. De tre första döttrarna var nämligen födda i Julita och den fjärde i Floda.


År 1880 såg familjen ut så här. Johan är då smed och de bor i Äs, Julita, Sörmland.

Andersson, Johan 1844 Far
Svärsdotter, Anna Lotta 1849 Mor
(Barn), Alma Augusta 1874 Barn
(Barn), Selma Sofia 1878 Barn
(Barn), Hilma Erika 1880 Barn
Lägg märke till att modern kallas Svärsdotter - ett läs- eller skrivfel antagligen eller så var prästen på sniskan. Jag undrar också om platsen de bodde på möjligen hette Ås i stället för Äs. Men du vet kanske?

Av dödboken framgår att din mormor så småningom gifte sig och fick efternamnet Karlsson.

18740207-160
Karlsson f. Johansson, Alma Augusta
Herrgården 1:1.
Död 2/8 1948.
Kyrkobokförd i Julita (Södermanlands län, Södermanland).
Född 7/2 1874 i Julita (Södermanlands län, Södermanland).
Gift kvinna (19/5 1907).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Katrineholmsbygden, Katrineholms kn (Södermanlands län, Södermanland)
Födelseförsamling i källan:
Julita (Södermanlands län)
Källor:

Av dödboken framgår också att även din mamma hette Karlsson som sin mor och fosterfar.
Senare gifte hon sig och fick namnet Jansson.

18990220-160
Jansson f. Karlsson, Ada Erika
Kapellgatan 14
Död 15/10 1958.
Kyrkobokförd i Stora Malm, Katrineholms kn (Södermanlands län, Södermanland).
Född 20/2 1899 i Floda (Södermanlands län, Södermanland).
Gift kvinna (31/12 1919).
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Katrineholmsbygden, Katrineholms kn (Södermanlands län, Södermanland)
Födelseförsamling i källan:
Floda (Södermanlands län)
Källor:
DA / DOR 52-60


Men vem var hennes biologiske far? Det är frågan.
Så här står det i födelseboken:

Ada Erika var alltså född den 20 februari 1899 (som barn nr 26 det året i Julita församling, Sörmland). Hon kallas oäkta. Fadern anges vara okänd. Modern är: Dottern Alma Augusta Johansson från Carlstorp född 7 december 1874.

Vi får alltså ingen ledtråd här. Det får man heller inte av husförhörslängderna som för hushållet 1896-1900 ser ut så här:

Ibland - ganska sällan - kan prästen ha noterat något om faderskapet i husförhörslängden men så har alltså inte skett.
Familjen bor kvar i Carltorp, Hissjö rote i Floda, Södermanland, till 1905 då de flyttade till Hebrotorp i samm rote. Johan Andersson dör 20 oktober 1905 varpå änkan den 24 oktober 1906 flyttar till Skränkemo i Floda där hon blir inhyses bland andra inhyses änkor. Samma dag flyttar Alma Augusta med dotter Ada Erica till Julita. Kanske var det då din mormor gifte sig med Karlsson.
Barnhemsbarnet nr 10 231 Carl Edvin Nord född  1895 från Västra Vingåker bodde kvar - troligen mot betalning - hos familjen till 15 januari 1906 när han elva år gammal flyttade till Runtuna, som dräng eller som fosterbarn hos någon annan familj.

Nej, någon biologisk far dyker alltså inte upp i kyrkoböckerna. Du bör därför ringa Floda kommun eller församling och höra dig för var barnavårdsnämndens handlingar från den tiden är arkiverade. Har du tur så finns de i kommunarkivet där någon snäll vaktmästare kan plocka fram handlingarna åt dig. Som oäkta barn hade hon säkert en egen journal. Myndigheterna hade nämligen ingen lust att dra ekonomisk försorg om oäkta ungar. De var angelägna om att jaga fram en bio-pappa som kunde betala underhåll. Så kontrollera alltså barnavårdsnämnden (det kan ha hetat något annat) som sagt.
En sista (?) utväg är domboken. Om någon var dömd att betala underhåll så får man veta det där. Man får leta själv på mikrofilm men man kan säkert också köpa tjänsten. Jag vet inte vilken domstol som är aktuell men Flodas bouppteckningar har registrerats vid Oppunda häradsrätt. Hör dig för med kommunen.

Tillägg:
Efter yttligare kontakt med Mona inser jag att hon inte är alldeles purung och att det nog kan vara trögt att komma igång med släktforskning då. Så jag tar fram fem, sex, sju generationer på de linjer som går och skickar över det till henne. Det gör gott i själen att kunna göra någon glad.