Barnhusbarn med okända föräldrar...

Berättelsen om Gustaf Holmberg...

Den 11 februari 1844, någonstans i Stockholm, föddes en liten gosse som kom att döpas till Gustaf. Hans olyckliga moder hade utnyttjat möjligheten enligt Gustav III:s lag "Barnamordsplakatet" att föda anonymt. Hon hade därmed också hållit barnafadern utanför skandalen. Gustafs mor kan ha varit en piga som utnyttjats av sin husbonde och hans söner. Det fanns inga möjligheter då att vägra om man ville ha jobbet kvar. Kanske kördes hon på porten av sin matmor när det hela blev uppenbart. Kanske förlorade hon sin försörjning. 

Att som ogift kvinna föda barn var emellertid inte bara skandalöst. I ytterligare 20 år skulle det till och med vara olagligt. En ogift gravid kvinna kunde ofta bara välja på att överge eller döda sitt barn för att slippa dryga böter och ett liv i skam - en skam som även drabbade barnet. Det var kort sagt i det närmaste omöjligt att för en ogift kvinna både vårda ett barn och försörja sig genom arbete. För många återstod bara kriminalitet och prostitution.  

1633 fick läraren mäster Mattias tillåtelse att öppna ett barnhus vid Drottninggatan. Det blev Stiftelsen Stockholms Allmänna Barnhus, då kronan skänkte mark och pengar till det första barnhuset i Sverige. Det byggdes i kvarteret Barnhuset vid Barnhusgatan nära Norra Bantorget. Verksamheten fanns kvar i olika former till 1922. 

Okända föräldrar

Gustafs föräldrar registrerades som okända.
Han fick därför inget efternamn med sig ut i livet.

Den 20 mars 1844 lämnades den fem veckor gamle gossen Gustaf till Allmänna barnhuset i Stockholm. Där fick man ta emot just ogifta mödrars barn såvida de inte var lytta och ofärdiga. Mödrarna kunde betala för det genom att arbeta, amma eller att betala ett underhåll.  

I Gustafs fall fanns någon som betalade de 100 Riksdaler Banco som krävdes för att han skulle bli omhändertagen och senare utackorderad till familjer mot betalning.  

Den 4 april 1844 blev Gustaf antagen till barnhuset mot ett årligt underhåll på 52 (myntslag för mig okänt).  

Spädbarnsåret i Lunda

Sju veckor gammal lämnades Gustaf den 4 april 1844 ut till skomakare Jan Eric Sundberg född 1778 i Stockholm och hans hustru Hedvig Olsdotter född 21/6 1798 i Lagga. 

Makarna kallas nybyggare i Nyborg, Engeby, Lunda. Han var 66 år och hon 48 år. De hade inga hemmavarande barn. Han hade varit gift tidigare och i det äktenskapet fått dottern Lotta 1803 som var utflugen för länge sedan. Makarna hade tidigare tagit hand om en svägerska, fattighjonet Greta Andersdotter född 1773, som dött 1841. 

Nu fanns tre barnhemsbarn i hushållet varav den sju veckor gamle Gustaf alltså var ett. Vistelsen blev emellertid inte lång. De två andra barnhemsbarnen skickas tillbaka till Stockholm 1845. Samtidigt överfördes den då drygt ettårige Gustaf till en familj i Vidbo.

Prästen skriver in honom med felaktigt födelsedatum 8/2 1844 vilket följer honom i kykoböckerna flera decennier.

Vibergs i Vidbo
Allmänna barnhuset i Stockholm noterar i april 1845 att Gustaf har flyttat till skogvaktaren och torparen Gustaf Viberg i Granlund, Vidbo i Stockholms län. Det årliga underhållet hade nu sänkts betydligt. Det står 16 i ena handlingen och 34 i den andra. Det är oavsett vad långt under 52.  

Gustaf Viborg var född 17/10 1798 i Sigtuna och hans hustru Lotta Sundberg 10/12 1803 i Lunda. Lille Gustaf hade alltså hamnat hos skomakare Sundbergs dotter. 

Familjen hade fyra egna barn, två flickor och två pojkar. 

Barnhusbarnen var många i Granlund. De flesta dog märkligt nog av torsk, slag och bröstsjukdom under sin vistelse där. (Barnen anges i samma ordning som de är inskrivna i husförhörslängden.) 

1. BB No 4227 Mathilda Carolina född 19/8 1848. Från Stockholm 1849

2. BB No 1645 Agnes Sofia Hermanda född 3/9 eller 3/2 1845 – död av torsk 7/7 1845

3. BB No 843 Gustaf född 8/2 1844 i Stockholm

4. BB No 2038 Anders Gustaf Löfgren född 23/5 1845 i Stockholm – död av slag 30/12 1845

5. BB No 2065 Carl Hjalmar född 27/1 1846 i Stockholm – död av barnslag 20/5 1846

6. BB No 2665 Axel Fredric Johansson född 30/11 1845 i Stockholm – död av torsk 9/7 1846

7. BB No 2729 Carl Ulrik Valdemar född 21/6 1846 i Stockholm – död av barnslag 8/10 1846

8. BB No 2808 Valborg Maria Vilhelmina född 12/8 1846 i Stockholm – död av slag 31/8 1846  

                         19 dagar gammal.

9. BB No 2958 Amalia Charlotta Vestman född 26/7 1846 i Stockholm – död av slag 10/1 1847

10. BB No 3457 Amalia Charlotte Schmidt född 14/10 1846 i Stockholm. 

                        Kom från Stockholm 30/7 1847. Återvände dit i september 1849.

11. BB No …. Fredrika Mathilda född 23/3 1848 i Stockholm. Från Sthlm 21/6 1848.
                        Död av bröstsjukdom 18/7 1848.

Änglamakerska?

En änglamakerska var en kvinna som mot ersättning tog hand om fosterbarn och genom vanvård gjorde dem till "änglar", vilket innebar att hon skötte om dem så illa att de dog. Det kunde göras genom till exempel misshandel och svält. 

Ingen vet hur utbrett änglamakeriet var. Änglamakerskorna var möjligen också mer beryktade än vanliga. Det låga antalet rättsfall där änglamakerskor stod åtalade kan tyda på att myndigheterna inte betraktade brotten som så allvarliga. Verksamheten kan emellertid ha varit en förklaring till varför dödligheten bland barn födda utom äktenskapet var så hög. 

Att lämna bort nyfödda spädbarn förekom såväl i "finare" familjer som bland fattigt folk, i det förstnämnda fallet kanske mest för att bevara familjens goda rykte, i det senare dessutom för att den ensamstående modern eller hennes anhöriga saknade ekonomiska möjligheter att sörja för barnets uppväxt. Ersättning utbetalades oavsett om barnen överlevde eller inte. 

Gustaf trots allt i sin familj?

Bara tre av de elva barnhusbarnen överlevde sin vistelse i Vidbo. År 1850 är bara två av barnhusbarnen kvar, Mathilda Carolina och Gustaf. Ytterligare fem år senare är Gustaf det enda barnhemsbarnet i Granlund.

I maj månad 1858 fick Gustaf en belöning på 5 Silfvermynt Specie frå Allmänna Barnhuset som i augusti samma år hade gjort sitt för den föräldralöse gossen. Underhållet hade sänkts efterhand som han blev äldre och nu, när han var 14 år gammal, det var dags för honom att stå på egna ben. 

Gustaf var drygt 16 år gammal när fosterföräldrarna, Gustaf Viberg och Lotta Sundberg, drog sig tillbaka. De bodde kvar i Granlund mens sonen Jan Eric Wiberg född 1837 - som hade gift sig och fått barn - tog nu hand om torpet. 

Ut i livet

Det var dags för Gustav att ge sig ut i världen. Han tog sig namnet Holmberg. På den tiden kunde man ta vilket namn som helst. Han kan ha känt till sina föräldrar och tagit namnet efter någon av dem eller så hittade han bara på. Ett namn måste man ju ha så varför inte Holmberg? 

Gustaf gav sig av till Lunda för att bli dräng 24/10 1862. Han hamnade hos torparen August Viberg i Lilla Sättran, Lunda.
August Viberg var född 17/10 1826 i Skepptuna och hans hustru Charlotta Christina Ekstrand var född 20/6 1815 i Lunda.
Den 10/10 1863 återvänder han till Vidbo och blir dräng i Nyberg hos Karl Gustaf Wiberg född 17/3 1882 och hans hustru Johanna Charlotta Öhlin född 28/1 1828. Han läser Katechesen försvarligt, skriver prästen.

Den nästan vuxne Gustaf Holmberg gör som de flesta andra på den tiden. Han arbetar som dräng och varje år i oktober byter man gård och arbetsplats. Gustaf arbetar i Husby-Långhundra, Östuna, Frösunda och Orkesta och Skepptuna där han mötte kärleken i Edla Charlotta Eriksdotter född 14/4 1844 i Skepptuna. De gifte sig 876 1873 och fick barnen:

1. Edla Amanda född 27/1 1875 i Husby Ärlinghundra, Stockholms län

2. Augusta Maria född 18/5 1877 i Norrsunda, Stockholms län (mm)

3. Elma Matilda född 16/5 1880 i Vidbo, Stockholms län

4. August Anton född 18/12 1883 i Vidbo, Stockholms län

Trots okända föräldrar och att Gustaf var barnhusbarn så växer han alltså upp inom en och samma släkt. Det är ovanligt för ett barnhemsbarn på den tiden. Hade man kunnat DNA-testa familjen så hade man sannolikt funnit någon av hans föräldrar där. På sätt och vis var han speciell och utvald.

Till Stockholm!
Familjen flyttar 1890 från Sollentuna till Stockholm. Gustaf är 45 år gammal och arbetskarl. De gjorde som alla andra på den tiden, flyttade årligen och bodde på följande adresser:

1890 Frejgatan 32; Norrtullsgatan 19, Adolf Fredriks församling
1890-1891 Döbelnsgatan 41, Luntmakargatan 44, Adolf Fredrik
1891-1893 Surbrunnsgatan 29, Johannes församling
1893-1894 Regeringsgatan 113, Johannes församling
1894-1895 Ingemarsgatan 5, Roslagsgatan 32, Johannes församling
1895-1896 Tulegatan 45, Johannes församling

Hustrun Edla Charlotta Ersdotter dör den 12/9 1896 och några år senare har alla barnen flyttat ut.
Gustaf Holmberg är en ensamstående änkling men fortsätter att flytta och bodde på följande adresser.

1896-1897 Surbrunnsgatan 39, Johannes församling
1897-1904 Döbelnsgatan 30, Johannes församling
1904-1906 Drottninggatan 81C, Adolf Fredriks församling
1904 Birger Jarlsgatan 105, Frejgatan 10, Johannes församling
1906-1907 Drottninggatan 81C, Adolf Fredriks församling
1907 Stora Badstugatan 35,37, Gustav Vasa församling
1907-1908 Frejgatan 33, Sveavägen 108, Johannes församling

När Gustaf år 1908 är 64 år börjar han måhända få svårt att klara sig själv. Flyttlasset, i den mån han hade ett, gick till Södermalms fattighus för underhållstagare på Skånegatan 1. En vecka senare flyttade han vidare till Rosenlunds ålderdomshem innan han 1910 flyttade vidare till ålderdomshemmet vid Sabbatsberg 1 i Gustav Vasa församling.

Året därpå skrivs han som arbetare igen och bosätter sig på Kammakargatan 70. Därifrån flyttade han till Tulegatan 36 i Johannes församling där han dör den 14/7 1918.
Han blev 74 år 5 månader och 3 dagar gammal.

Varmt tack Christina Helmby för att du löste knuten!!!

Barnhemsbarnet:
https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0809/Barnhuspdf2008/01_04008.pdf

https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0809/Barnhuspdf2008/07_00853.pdf?fbclid=IwAR0osMx2cy4V8KoDkzx73QdBJ-O_SWRrKZERujFTMOtfdOVGJQF8LLrnOhc


Kyrkoböcker:

Lunda (AB) AI:6 (1836-1845) Bild 1880 / sid 63 

Hos Jan Eric Sundberg född 1778 i Stockholm ohh Hedvig Olsdotter född 21/6 1798 i Lagga

Inga egna hemmavarande barn. Inhysta:

Svägerskan o fattighjonet Greta Andersdtr född 1773 (hon dör 1841) samt tre barnhusbarn varav Gustaf är nr 853. Han flyttar 1845 vidare till Vidbo.

Vidbo (AB) AI:10 (1845-1849) Bild 1720 / sid 169

Barnhemsbarn hos Gustaf Viborg född 1798 ohh Lotta Sundberg född 1803 i Granlund. Familjen har 11 barnhemsbarn varav åtta dog!

Vidbo (AB) AI:11 (1850-1855) Bild 3270 / sid 142

Barnhusbarn hos Gustaf Viberg o Lotta Sundberg i Granlund. Enda barnhusbarnet. 

Vidbo (AB) AI:11 (1850-1855) Bild 1740 / sid 171

Hos torparen Gustaf Viberg född 27/10 1792 i Sigtuna ohh Lotta Sundberg född 10/12 1803 i Lunda. 

De har tre egna barn och två barnhemsbarn varav Gustaf är ett. (Här felaktigt född 8/2 1844)

Vidbo (AB) AI:12 (1856-1860) Bild 1900 / sid 184

Som ovan. Två av de egna barnen och ett barnhusbarn har flyttat. Dock inte Gustaf. Fortfarande fel födelsedatum 8/2 1844. 

Vidbo (AB) AI:13 (1861-1865) Bild 1890 / sid 182

Som ovan. Gustaf heter plötsligt Holmberg och flyttar till Lunda 24/10 1862. 

Vidbo (AB) AI:13 (1861-1865) Bild 1140 / sid 107

Dräng i Eknäs. Från Lunda och till Husby Långhundra. 

Lunda (AB) AI:9 (1861-1865) Bild 1220 / sid 117

Gossen Gustaf Holmberg hos torparen August Viberg född 17/10 1826 i Skeptuna ohh Charlotta Christina Ekstramd född 20/6 1815 i Lunda. Han återvänder till Vidbo 10/10 1863

Vidbo (AB) AI:14 (1866-1870) Bild 1820 / sid 178

Dräng hos Karl Gustaf Wiberg född 1832 ohh Johanna Charlotta Öhlin född 1828

Vidbo (AB) AI:14 (1866-1870) Bild 1860 / sid 182

Dräng i Granlund hos skogvaktare Gustaf Wiberg född 1798

Husby-Långhundra (AB, C) AI:16 (1861-1865) Bild 197 / sid 189

Gustaf är dräng i Hönsgårdet. Kommer dit från Lunda 1864 och flyttar vidare till Östuna 24/10 1865.

Fortfarande felaktigt född 8/2 1844.

Östuna (AB, C) AI:13 (1861-1865) Bild 50 / sid 46

Drängen och barnhusbarnet Gustaf Holmberg - född 8/2 1844. Från Husby Långhundra 26/10 1865. Helleby Veppeby i Östuna.  

Östuna (AB, C) AI:14 (1866-1870) Bild 63 / sid 59

Dräng i Helleby No 1 i Östuna. Från Husby Långhundra 24/10 1865. Till Vidbo i Stockholms län 24/10 1866. fortfarande född 8/2 1844. 

Skepptuna (AB) AI:14 (1866-1870) Bild 2190 / sid 214

Dräng i Fresta. Till Frösunda 1869.

Skepptuna (AB) AI:14 (1866-1870) Bild 1680 / sid 163

Dräng i Bergby. Från Frösunda 1867 - till Orkesta 1868.

Skepptuna (AB) AI:15 (1871-1875) Bild 1600 / sid 154

Gustaf Holmberg född 8/2 1844 dräng i Helgåby Rusthåll. Till Husby ... 1873

Skepptuna (AB) AI:15 (1871-1875) Bild 1730 / sid 167

Dräng i Litzelby

Skepptuna (AB) AI:15 (1871-1875) Bild 1790 / sid 173

Dräng i Litzelby. Kom från sid 167 Närtuna 1871 - till sid 154 Närtuna 1872

Skepptuna (AB) AI:15 (1871-1875) Bild 1600 / sid 154

Dräng i Litselby, Helgeåby Rusthåll

Sekelskiftesbilder från Lilldalen i Stavnäs efterlyses...

Kjãre Monica Antonsson

Tenk i dag hittade jag ( Roy Lindquist ) en ny mulighet for meg til å finne hjelp til å fylle ut «billede» av min slekt som kommer fra Lilldalen i Stavnãs, din Blogg. Jeg er 3dj genrasjons utflytter fra Vãrmland til Norge.

Min slekt som kommer fra Lilldalen, var allesammen veldig fattige och den siste som jag vet om som bodde der, var min sinnsjuke gran grand onkel Karl Gustav Andreasson, som til sist ble flyttet til Åldersdom hemmet i Billingsberg.

Jeg leter ette bilder/ foto fra Lilldalen omkring 1900 och Stavnãs, men finner ingen ting.

Jeg har besøkt Lilldalen for ca 8 år siden, men han som nå bor på gården hadde ingen informasjon eller billder fra den gången det var flere Bakstugor / husmansplasser på gården. Dem er alle bortrevne och det finnes bare noen plaketter med Nr på, hvor det har stått en stuga. Når jeg leser/ slekter, så er det vondt å se hvor fattige min slekt var på den tiden.

Karl Gustav, har jeg vondt av, och tenker på hvor redd han var når mor Anna Lisa Olsdotter dog/døde.

Den som hittar bilder från Lilldalen omkring 1900, vil bli som englar flygna til meg med visuella bevis på hur det hela var 😉

Legger med  ett par bilder av Husforhør, så du kan titta på om du har tid? Min Svenske slekt ( Geni)

 Vennlig Hilsen Roy Lindquist

Hej Roy Lindquist,

Det här måste ju vara din "sinnessjuke gran grand onkel"

Dödboken:

1856-04-03

Andreasson, Karl Gustaf

Billingsberg

Död 24/1 1942.

Kyrkobokförd i Stavnäs (Värmlands län, Värmland).

Född 3/4 1856 i Stavnäs (Värmlands län, Värmland).

Ogift man.

--------------

Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2020:

Stavnäs-Högerud, Arvika kn (Värmlands län, Värmland)

Hans föräldrar: 

Andreas Olofsson född 14/10 1832 i Stavnäs - död 15/3 1879 i Stavnäs. Ingen orsak angiven.

Gift 1855 med:

Anna Lisa Olsdotter född 14/3 1825 (anges oftast felaktigt född 14/10) - död 30/5 1901 i Stavnäs

dotter till Olof Jansson och Maria Jonasdotter i Lelledalen

Deras barn: 

1. Karl Gustaf född 3/4 1856 i Stavnäs (ladugårdsdräng, arb attest t Norge 15/5 1891 o 29/4 1892) 
2. Beda Maria född 9/5 1858 i Stavnäs
3. Johannes Andreasson född 17/8 1859 i Stavnäs (arb attest t Norge 15/5 1891. Flyttar 28/4 1893)
4. Jan Adolf född 8/4 1864 i Stafnäs - död av magplågor den 4/3 1866 i Stafnäs
5. Johanna Andreasson född 16/11 1867 i Stavnäs (piga hos klockaren i Lilldalen)

Stavnäs (S) CI:9 (1834-1860) Bild 177 / sid 341

Carl Gustafs födelse

Drängen Andreas Olsson i Norra Fjöhle och hustrun Anna Lisa Olsdotter i Västra Rud får sonen Carl Gustaf den 3/4 1856 (dop 6/4). Dopvittnen är ägaren Anders Jansson och hans hustru Cajsa Ersdotter i Lilldalen.  

Och din anfader Johannes:

son till Andreas Olsson och Anna Lisa Olsdotter prövade lyckan i Norge. 

Födelsenotisen: Stavnäs (S) CI:9 (1834-1860) Bild 205 / sid 397

Den 17/8 1859 föddes och 20/8 1859 döptes Johannes son till brukaren Andreas Olsson i Lilldalen och hans hustru Anna Lisa Olsdotter, 34 år.

Dopvittnen: Brukaren Olof Olsson och hustru Lisa Jansson ibidem (på samma plats)  

Johannes får attest för järnvägsarbete i Norrland 16/4 1886, 22/4 1887, 18/5 1888, 10/5 1889 och attest för arbete i Norge 11/4 1892. Det står lite olika i husförhörslängderna. 

***

Men,

det verkar vara svårt

att få tag i sekelskiftesbilder från Lilldalen i Stavnäs. 

Jag har talat med trevlige Rune Kask i Stavnäs hembygdsförening som tidigare försökt hjäpa dig. Han gav mig numret till Per-Olof Johansson som möjligen skulle kunna ha några bilder. Han svarar emellertid inte just nu så du kan ju lika gärna ringa själv. Jag mailar dig numren.

Kontaktuppgifter till Stavnäs hembygdsförening hittar du här. 

Om Stavnäs kan du läsa här. 

Lycka till!

Monica

Stavnäs socken i Värmland ingick i Gillbergs härad, ingår sedan 1971 i Arvika kommun och motsvarar från 2016 Stavnäs distrikt. Socknens areal är 220,50 kvadratkilometer varav 185,35 land. År 2000 fanns här 1 289 invånare. Tätorten Klässbol, orten Stömne samt sockenkyrkan Stavnäs kyrka ligger i socknen.

Stavnäs ligger söder om Arvika kring Glafsfjordens södra del. Odlingsbygd och kuperad skogsbygd. Järnbruk under 1600-talet och senare glasbruk under 1800-talet. I början av 1900-talet fanns ett linnespinneri och ett ullspinneri som 1927 flyttade till Karlstad. 

Väckelserörelsen var stark i Stavnäs och därefter arbetarrörelsen innan Stavnäs mer eller mindre avfolkades. 

Anna-Lisa Olsdotter:

Stavnäs (S) CI:8 (1810-1854) Bild 54 / sid 101 (Anna-Lisa Olsdotter föds)

Barnen i kyrkoböckerna:

Stavnäs (S) CI:9 (1834-1860) Bild 177 / sid 341 (sonen Carl Gustaf föds)

Stavnäs (S) CI:9 (1834-1860) Bild 196 / sid 379 (dottern Beda Maria föds)

Stavnäs (S) CI:9 (1834-1860) Bild 205 / sid 397 (sonen Johannes föds)

Stavnäs (S) CI:10 (1861-1894) Bild 34 (sonen Jan Adolf föds)

Stavnäs (S) FI:2 (1861-1894) Bild 29 (sonen Jan Adolf död)

Stavnäs (S) CI:10 (1861-1894) Bild 61 (dottern Johanna föds)

Familjen innan fadern dör:

Stavnäs (S) AI:19 (1856-1860) Bild 508 / sid 497 (familjen i Rud, KOLLA familjeförhållandena här!)

Stavnäs (S) AI:19 (1856-1860) Bild 223 / sid 212 (brukare i Lilldalen)

Stavnäs (S) AI:20 (1861-1865) Bild 240 / sid 224 (fd brukare, inhyses i Lilldalen)

Stavnäs (S) AI:21 (1866-1870) Bild 251 / sid 236 (familjen inhyses i Lilldalen)

Stavnäs (S) AI:22 (1871-1875) Bild 247 / sid 235 (fd inyses, ägare i Lilldalen)

Stavnäs (S) AI:23 (1876-1880) Bild 256 / sid 235 (fd ägare, inhyses i Lilldalen, fadern/maken dör)

Stavnäs (S) FI:2 (1861-1894) Bild 83 (fadern / maken död)

Anna Lisa Olsdotter och 

sonen Carl Gustaf Andreasson efter att maken / fadern dött:

Stavnäs (S) AI:24 (1881-1885) Bild 251 / sid 236 (fam inhyses i Lilldael. Johannes arb i Norrland)

Stavnäs (S) AI:25 (1886-1890) Bild 239 / sid 225 (familjen i Lilldalen)

Stavnäs (S) AI:26 (1891-1895) Bild 256 / sid 244 (mor inhyses änka i Lilldalen. Brodern till Norge) 

Stavnäs (S) AIIa:1 (1896-1900) Bild 2690 / sid 245 (mor o son fattighjon i Lilldalen) 

Stavnäs (S) AIIa:2 (1901-1905) Bild 2140 / sid 204 (mor inhyses. Karl Gustaf t fattighuset 19/1 1906) 

Stavnäs (S) AIIa:2 (1901-1905) Bild 5650 / sid 555 (inskriven som fattighjon, inga datum)

Stavnäs (S) AIIa:3 (1906-1911) Bild 5350 / sid 578 (inskriven som fattighjon i fattighuset, inga datum)

Stavnäs (S) AIIa:3 (1906-1911) Bild 280 / sid 13 (inskriven på Billingsberg, inga datum)

Stavnäs (S) AIIa:4 (1912-1916) Bild 330 / sid 15 (Billingsberg)

Stavnäs (S) AIIa:5 (1917-1925) Bild 280 / sid 16 (Billingsberg)

Kringstrykerskan som födde en oäkta son...

På självaste juldagen, den 25 december 1882, föddes i Madesjö, Kalmar län, oäkta gossen 
Carl August Man av en ogift kringstrykerska. 
Tre dagar senare, den 28 december, förrättas dopet.  

Prästen, som inte bryr sig om att efterfråga moderns namn, antecknar under rubriken hemvist: "Kringstrykande. Okänd kyrkoskrifningsort." 

Men det är också allt vi får veta. 

Madesjö (H) CI:8 (1875-1883) Bild 233

Det visar sig att gossen hette Carl August Manfred och att han senare tog sig namnet Ljusell 

född 25/12 1882 i Madesjö 

Prästen skriver vid något tillfälle fel födelsedatum 15/12 och det följer honom genom livet. Det kan vara bra att tänka på vid sökning i databaser. Han är även i dödboken bokförd som född 15/12 1882 vilket alltså är fel. 

Han var son till: 

arbetspigan Emma Charlotta Jonsdotter född 14/7 1857 i Mö, Madesjö - död 7/3 1935 i Madesjö. 

_________________________________________________________________

Moderns bakgrund: 

Föräldrar: 

Lena Carlsdotter född 10/4 1824 i Mö, Madesjö - död 22/12 1870 i Madesjö

Gift I med: 

Bonden Jonas Johansson från Stora Slät född 21/6 1816 i Madesjö - död 13/12 1863 i Madesjö

Gift II med:

Torparen Johan Fredrik Jonsson född 28/11 1825 i Elghult - död 27/9 1869 (ev 22/9) i Madesjö

Barn i första giftet: 

1. Carolina Jonasdotter född 20/4 1850 i Madesjö (förmyndare bonden Carl J Jonsson)
2. Johan August Jonsson född 11/8 1853 i Madesjö (dömd 15/3 1871 för snatteri 50 riksd böter. 
3. Emma Charlotta född 14/7 1857 i Madesjö (flyttar 20/11 1878 till Slesvig, Tyskland)
4. Carl Gustaf född 14/1 1860 i Madesjö (Madesjö prostgård)
5. Johannes Oscar född 13/4 1862 i Madesjö (Madesjö prosgård)

Modern Lena Carlsdotter blir alltså änka 1863. De fem barnen är då mellan ett och 13 år gamla. 

Emma Charlotta är sex år när fadern dör. 

Modern gifter om sig - lysning 3/9 1865 - men blir änka på nytt 1869. Barnen är då sju och 19 år gamla. Emma Charlotta är tolv år gammal. När modern dör ett år senare är hon 13 år. 

Bonden Carl J Jonsson (som kan vara både morbror och farbror till barnen) är förmyndare för dottern Carolina och har hand om alla fem enligt husförhörs längden. 

Gossen Johan August döms 15/3 1871 för snatteri att betala 50 riksdaler i böter. 

Han är 18 år gammal och föräldralös sedan ett år. 

Prästen noterar att Johan August inte dyker upp till husförhöret vare sig 1874, 1875 eller 1876. 

Dottern Emma Charlotta Jonsdotter flyttar 21 år gammal till Schleswig i Tyskland den 20/11 1878. 

Högst oklarat varför och till vem. Fyra år senare återvänder hon hem för att föda sonen Carl August Manfred född 25/12 1882 i Madesjö. Hon ger sig inte till känna under rätt identitet. 

Emma Charlotta Jonsdotters bakgrund född 14/7 1857 i Mö, Madesjö

Madesjö (H) AI:16 (1851-1860) Bild 595 / sid 584 (fam i St Slät)

Madesjö (H) AI:20 (1861-1870) Bild 61 / sid 1255 (fam i St Slät. Lyser för mor 1865?)

Madesjö (H) AI:17 (1861-1870) Bild 227 / sid 220 (mor omgift. hon o maken dör. Fem föräldralösa b)

Madesjö (H) AI:21 (1862-1869) Bild 209 / sid 398 (fami i St Slät, mor bortglömd)

Madesjö (H) AI:21 (1862-1869) Bild 39 / sid 58 (som ovan)

Madesjö (H) AI:22 (1871-1880) Bild 228 / sid 223 (afledna änkans fem barn i Brunsryd. Till Tyskland) 

Hem från Tyskland

Emma Charlotta föder alltså sin son Carl August Manfred i Madesjö 25/12 1882 medan hon ännu - åtminstone offentligen - bor i Tyskland. Hon ger sig inte till känna under rätt identitet och prästen kallar henne kringstrykerska.

 

Emma Charlotta flyttar hem med sin son till Ljusaberg i Madesjö den 5/12 1885 och sägs då komma då från Schleswig i Tyskland. 

- Återkom utan betyg från Tyskland, skriver prästen och noterar: "Skriftad 10/1 1886". 

Hon kan alltså inte visa var hon varit eller att hon fortfarande är ogift. 

Av nästa husförhörslängd framgår att Emma Charlotta bor kvar i Ljusaberg (skriftad 22/10 1893). 

Hon är arbetspiga och tjänar i Svalehuset. 

Andre sonen

Emma Charlotta föder oäkte sonen Gustaf Adolf Waldemar den 9/9 1893 i Madesjö. Han dör 21 dagar gammal den 1/10 1893. Ingen dödsorsak angiven.  

Emma Charlotta är fortsatt arbetspiga (i folkräkningen 1910 jordbruksarbetare) i Ljusaberg men förs 18/10 1906 in i boken över obefintliga. Det betyder att hon flyttat utan att meddela prästen vart. Hon har inte heller anmält sig i den nya församlingen. 

Hon återvänder från obefintligboken först den 10/7 1930. Hon kallas då fd tjänarinna och bor i Parismåla, Madesjö. Där är hon skriven tills hon dör 7/3 1935. 

Då har sonen Carl August Manfred Ljusell redan 8/2 1904 flyttat från Madesjö till Torslunda.  

Modern:

Emma Charlotta Jonsdotter

Madesjö (H) AI:30 (1881-1890) Bild 25 / sid 950 (återkom från Tyskland utan betyg)

Madesjö (H) AI:35 (1891-1895) Bild 196 / sid 829 (piga i Ljusaberg, två barn varav ett dör)

Madesjö (H) FI:2 (1887-1894) Bild 79 (andre sonen dör, ingen orsak angiven)

Madesjö (H) AIIa:4 (1895-1900) Bild 107 / sid 829 (arb piga i Ljusaberg. Sonen kallar sig Ljusell)

Madesjö (H) AIIa:10 (1900-1906) Bild 122 / sid 979 (hon obefintl bok 1906, han till Torslunda 1904)

Madesjö (H) AIII:1 (1895-1950) Bild 870 / sid 84 (ECJ i obefintlighetsboken) 

Madesjö (H) AIIa:24 (1916-1940) Bild 420 / sid 1038 (ECJ är fd tjänarinna i Parismåla, död 7/3 1935)

_________________________________________________________________________________

Sonen, 

statdrängen, stalldrängen, 

renhållningsarbetaren och husägaren: 

Carl August Manfred Ljusell född 25/12 1882 i Madesjö

gifter sig 20/10 1907 med:

Kristina Elisabet Johansson född 15/5 1886 i Gräsgård, Kronobergs län

Barn:

1. Astrid Ingeborg Cecilia född 15/3 1908 i Lenhofda
2. Johan Gustaf Emanuel född 28/8 1909 i Lenhofda
3. Ingegerd Maria född 28/9 1911 i Kastlösa (son: Ingemar Evert född 1/9 1932 i Sö Möckleby)
4. Ester Elisabet Sofia född 31/12 1912 i Mortorp
5. Karl Alrik Teodor född 18/10 1914 i Ljungby - död av hjärnhinneinfl 29/2 1916 i Ljungby)
6. Rut Valborg Linnéa född 27/10 1917 i Åby
7. Marta Naemi Linnéa född 11/5 1919 i Åby (hembiträde)
8. Signe Margit Viola född 25/7 1921 i Sö Möckleby (hembiträde)

Familjen flyttade ofta. Följ dem i husförhörslängderna nedan. 

Carl August Manfred Ljusell blev änkling 14/3 1952 och dog själv 7/1 1958. 

Han var då skriven i Pildalen, Södra Möckleby

Sonen:

Carl August Manfred Ljusell

Torslunda (H) AIIa:1 (1896-1911) Bild 315 / sid 297 (fr Msjö 1904, dräng i Olasborg 2. Vickleby sa år)

Vickleby (H) AIIa:1 (1900-1920) Bild 210 / sid 11 (CAM fr Torslunda 1904, till Ljungby 1905)

Ljungby (H) F:3 (1895-1922) Bild 162 / sid 153 (sonen Karl dör av hjärnhinneinflammation 29/2 1914)

Lenhovda (G) AIIa:2 (1905-1910) Bild 323 / sid 311 (fr Ljungby 1907, till Kalmar 1909)

Kalmar landsförsamling (H) AII:2 (1902-1914) Bild 139 / sid 129 (fr Lenhovda, till Kastlösa 1910)

Kastlösa (H) AIIa:2 (1904-1913) Bild 177 / sid 167 (fr Kalmar 22/11 1910. Till Mortorp 22/10 1912)

Mortorp (H) AIIa:1 (1899-1916) Bild 205 / sid 193 (fr Kastlösa 1912 - Kläckeberga 1914)

Kläckeberga (H) AIIa:2 (1906-1919) Bild 201 / sid 191 (Kärrstorp. fr Mortorp 1914, till Ljungby 1915)

Åby (H) AII:4 (1908-1920) Bild 400 / sid 324 (CAM med fam infl från Ljungaby 6/11 1916)

Åby (H) AII:6 (1920-1931) Bild 200 / sid 285 (CAM statdräng i Stäflö i Åby med familj)

Södra Möckleby (H) AIIa:5 (1912-1935) Bild 81 / sid 69 (fam i Lovers bruk)

Södra Möckleby (H) AIIa:7 (1935-1947) Bild 2210 / sid 513 (oä barnbarn, fadern antecknad) 

Reservation för läs- och skrivfel!

Maken dränkte sig sex veckor efter bröllopet...

 Någon på nätet frågade:

Jag söker maken som måste heta Persson.
Tack på förhand!

Ur dödboken
Lindberg AIIa:1 (1895-1905) Bild 2900 / sid 280 (AID: v380017.b2900.s280, NAD: SE/LLA/13247) längst ner på sidan. Hittar inte 1898 i Nösslinge.
1859-10-24
Persson f. Johansdotter, Karolina
Trönninge 1
Död 6/12 1945.
Kyrkobokförd i Lindberg (Hallands län, Halland).
Född 24/10 1859 i Nösslinge (Hallands län, Halland).
Änka (8/7 1898).
--------------
Motsvarande folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2020:
Lindberga, Varbergs kn (Hallands län, Halland)
Källor:
DB, FS (sida: 247)
Står bara att hon är änka i bouppteckningen.
Himle häradsrätt FIIa:142 (1946) Bild 690 / sid 14 (AID: v495973.b690.s14, NAD: SE/LLA/10028)

Det visar sig att Carolina Johansdotter var en intressant kvinna.
Här är hennes föräldrar och syskon:

Torparen i Dalagärde, Nösslinge
Johannes Caspersson född 1830-08-05 i Nösslinge

Gift 5/6 1879 med:
Johanna Larsdotter född 1830-05-22 i Nösslinge
Barn: 

1. Carolina född 1859-10-24 (flyttar till Olofstorp 1876)
2. Antonius född 1861-04-13
3. Beata född 1863-05-23
4. Anna Christina född 1865-11-07
5. Sven Johan född 1869-01-05
6. Elemina född 1871-02-03
7. Emil född 1873-06-04
8. Josefina född 1875-06-21

Carolina flyttar från föräldrahemmet Dalagärde i Nösslinge till Olofstorp i Valinge 1876 för att bli piga.
I folkräkningen 1880 bor hon just i Olofstorp No 4 där hon är en av två pigor i en familj med fyra barn.
1881 flyttar hon från Olofstorp till Släne No 3 i Skällinge och en ny anställning som piga. Sak samma när hon 1885 flyttar från Skällinge till Skammerhult i Nössling. Därifrån flyttar hon 1889 till föräldrahemmet i Dalagärde i Nösslinge, där hon 2/7 1992 får sin "oäkta" dotter Jenny Elisabeth med någon som hette Karl varför dottern kallas Karlsdotter.

Det lyser för Carolina 6/5 1889 och den 27 maj 1898 står bröllopet mellan henne och Johannes Persson född 14/12 1832 i Hunnestad. Han är åbo i Klastorp No 19 i Träslöf som tycks vara detsamma som Lindberg - som var änkling sedan 1891.

Vigselboken, SCB Riksarkivet

Bara några veckor senare, den 8 juli 1898, dör den nyblivne maken av att han helt enkelt dränker sig.
"I stillhet begrafven" skriver prästen som skickar en skrivelse till länsman om händelsen den 13/7 1898.

Den 9/9 1898 flyttar Carolin som änka med sin dotter från Dalagärde till Starrås i Lindberg där Carolina blir husägare och den tidigare ägaren får flytta.

Lindberg (N) AIIa:1 (1895-1905) Bild 2900 / sid 280

Den 16/11 1898 föds sonen Gustaf Edvin. Om fadern står bara: Död den 8/7 1898.

Lindberg (N) CI:5 (1895-1916) Bild 310 / sid 25

1900 är Carolina husägare i Trönninge No 1 i Lindberg där hon bor med sina båda barn.
1910 Som ovan men dottern Jenny Elisabet Karlsdotter har flyttat till Varberg 24/9 1906.

Den 15/6 1923 reser sonen Gustaf Edvin till Norra Amerika. 

Emigranten populär:

Lantbruksarbetaren Gustav E Johansson, 25 år, från Lindberg i Halland reste utan resesällskap från Göteborg den 21/6 1923 till Boston Massachusetts. 

Han befordrades som utvandrare från Göteborg (oklart med vad) till Kristiania i Danmark den 21 juni 1923.  

Gustaf Edvin Johansson återvänder från Norra Amerika den 10/12 1930, bosätter sig hos sin mor i Starrås och etablerar sig som cementarbetare och senare chaufför.

Carolina Johansdotter Persson född 24/10 1859 i Nösslinge
Gift 27 maj 1898 med änklingen Johannes Persson född 14/12 1832 i Hunnestad. Åbo i Klastorp No 19, Träslöf, Lindberg. Han tar sex veckor senare livet av sig den 8 juli 1898.
Carolina dog 6/12 1945 i Trönninge, Lindberg

Dottern:
Jenny Elisabet Karlsdotter född 2/7 1892 i Nösslinge. Gift Johansson 7/11 1923. Död 4/4 1985 på Lindgården Avd B, Trönninge i Varberg. Kyrkobokförd i Lindberg.

Sonen:
Gustaf Edvin Johansson född 16/11 1898 i Lindberg. Gift 11/10 1934 med Karin Serafia född Johansson född 28/3 1904 i Känsjö. Barn: dotter född 1936 och son född 1938.
Död 7/7 1981 i Trönninge pl 861, Varberg. Kyrkobokförd i Lindberg.

Kyrkoböckerna:
Nösslinge (N) AI:2 (1852-1862) Bild 15 / sid 12 (familjen

Nösslinge (N) AI:3 (1863-1879) Bild 36 / sid 49
Valinge (N) AI:3 (1863-1880) Bild 1140 / sid 108 (piga i Olofstorp, Valinge)
Skällinge (N) AI:4 (1880-1896) Bild 124 / sid 144
Nösslinge (N) AI:4 (1880-1900) Bild 69 / sid 85 (piga i Skammerhult)
Nösslinge (N) AI:4 (1880-1900) Bild 30 / sid 35 (i föräldrarhemmet Dalagärde, dottern Jenny föds)

Nösslinge (N) CI:3 (1861-1894) Bild 61 / sid 57 (dottern Jenny Elisabet föds)

Träslöv (N) FI:2 (1895-1926) Bild 210 / sid 17 (maken död, själfmord, drunknad)
Skällinge (N) B:1 (1888-1911) Bild 550 (Carolina och dottern flyttar till Starrås i Träslöv)
Lindberg (N) AIIa:1 (1895-1905) Bild 2900 / sid 280 (Carolina och barnen i Starrås, Träslöv)
Lindberg (N) CI:5 (1895-1916) Bild 310 / sid 25 (sonen Gustaf Edvin föds)
Lindberg (N) AIIa:2 (1905-1916) Bild 3010 / sid 291 (familjen i Starrås)
Lindberg (N) AIIa:3 (1916-1932) Bild 3320 / sid 319 (familjen i Starrås. Sonen till Nord Amerika)

Är någon av bröderna Johansson Yvonnes farfar?

Vem var far till Ida Sofia Carlssons (i Danmark Carlsdatter) född 4/7 1880 son: 

Carl Adolf Johansson född 19/2 1905 i Danmark. 

Ja, det har länge varit frågan.

Nu finns DNA som tyder på att nedanstående släkt är inblandad. Och två av sönerna vistades faktiskt i Danmark när det begav sig...

Jag adresserar till Yvonnes nya DNA-kontakt nedan. Josua Johansson är alltså hans farfar... 

                                         X = DNA-träff (dolt namn)

Hemmansägaren till Froaryd Norregård i Urshult

Johan Carlsson (ff f) född 15/3 1838 i Urshult 

Ingrid Samuelsdotter (ff m) född 7/6 1846 i Urshult - död 16/3 1885 i Urshult

Barn:

1. Johanna Matilda född 28/1 1864 i Urshult
2. Sven August född 25/4 1865 i Urshult (oförmögen till krigstjänst. Nordamerika 19/3 1887. Han kommer tillbaka 8/2 1905. Saknar alla betyg och verkar vara utskriven ur Sverie 18/10 1890 om jag fattat rätt). Han finns antecknad hos Emigranten Populär från Göteborg 25/3 1887 ensam till Minneapolis, 
3. Josua (ff) född 25/12 1866 i Urshult
4. Carl Gustraf född 4/4 1868 i Urshult (Nordamerika 16/3 1887. Emigranten populär: från Göteborg 15/4 1887 ensam till Minneapolis)
5. Frans Emil född 20/9 1870 i Urshult
6. Johan Alfred (farfars bror) född 14/7 1872 i Urshult (Nordamerika 15/4 1891. Tillbaka 22/7 1891. Han flyttar till Stockholm 1898. Gifter sig 26/6 1909 och tar över som hemmans ägare efter fadern Johan Carlsson som sätts på undantag. 
7. Carolina född 19/3 1876 i Urshult
8. Emma Kristina född 9/11 1878 i Urshult (I Norra Amerika sedan 29/8 1905)
9. Anna Teresia född 4/3 1881 i Urshult - död av difteri 27/4 1889)
10. Wilhelm född 23/3 1883 - död av halssjuka 21/4 1889)

Josua Johansson (ff)

skrivs 1887 in vid 23 kompaniet, Kronobergs regemente.

får betyg till Skåne 4/3 1896. Prästen skriver att han är i Danmark 28/9 1896 och 28/9 1897 (möjl 1899). Han tycks i varje fall flera gånger ha varit i Danmark. 

Urshult (G) AI:35 (1891-1897) Bild 34 / sid 14

I nästa husförhörslängd (1898-1910) står om Josua att han är i Danmark sedan 1896. Han har kanske varit hemma och hälsat på 13/9 1898 men är i Köpenhamn 1901 och 1902. Det lyser för honom nr 4 1907.

Urshult (G) AIIa:1 (1898-1910) Bild 27 / sid 15

Dessutom, visar det sig, så har även brodern Johan Alfred varit i Danmark. Så här skriver prästen. 

Urshult (G) AIIa:1 (1898-1910) Bild 27 / sid 15

(Johan Alfred) flyttar till Amerika /4 1891 återkommer 22/7 samma år. I Danmark 1898, 1899 och 1900. Lyses nr 16 år 1909. 

Båda bröderna har alltså bott i Danmark flera år och därefter kommit hem och gift sig. Båda bor hemma på gården med sina familjer. 

________________________________

Hemmansägare 

Josua Johansson (ff) född 25/12 1866 i Urshult

gift I den 20/4 1907 med:

Emma Fredrika Andersdotter född 19/9 1876 i Urshult - död 16/10 1914 i Urshult

De flyttar 28/9 1907 till Westerbotorp Storegård där han blir hemmansägare. 

Paret får tre barn men hustrun dör alltså 16/10 1914. 

Barn i första giftet: 

1. Jon Arvid född 19/4 1908 i Urshult
2. Karl Emil född 22/1 1910 (tvilling)
3. Swen Hjalmar född 22/1 1910 (tvilling)

Josua gift II den 29/12 1915 med:

Karolina Olofsdotter född 28/8 1876 i Urshult - död 26/7 1920 i Urshult.

1940 bor Josua med sonen Karl Emil i Västerbotorps Storegård där han har 3/64 mtl eller 2,5 hektar. Josua är hemmansägare och Karl Emil jordbruksarbetare. 

_________________________________________________________________________

Hemmansägare

Johan Alfred Johansson (farfars bror) född 14/7 1872 i Urshult

gift I den 26/6 1909 med Syster Ellen Karlsdotter född 19/7 1884 i Urshult - död 19/2 1913 i Urshult 

gift II den 1/12 1917 med Anna Lovisa Nilsdotter född 25/1 1880 i Urshult

Barn i första giftet:

1. Edit född 25/2 1910 i Urshult (gift Johansson 26/10 1940) - död 4/12 1990 i Tjureda, Växjö kommun. Hade 1950 en son född 1941. (Inga barn såvitt jag kan se)
2. Vera född 22/1 1913 i Urshult (gift Johansson 9/4 1938, änka 26/11 1983) - död 19/12 2008 i Öjaby, Växjö kommun. Hon hette då Vera Johansson. Hade 1950 tvillingar född 1939. (Sonen fick såvitt jag kan se inga barn. Dotter fick två barn födda 1966 resp 1968) 

Efter första hustruns död 1913 flyttar Johan Alfred och barnen den 5/10 1916 till Rössvik Lillegård där han också skrivs som hemmansägare. Han gifter om sig med Anna Lovisa Nilsdotter 1917. 

1940 bor Johan Alfred och hustrun i Rössvik Lillegård där de har 1/32 mtl eller 2 hektar. Han är hemmansägare och hon är husmor. 

Sammanfattning.

Att det är någon i släkten som varit fram står utom tvivel. 

Men det kan ju ha varit flera än Josua och Johan Alfred som vistades i Danmark runt förra sekelskiftet. Det vet vi ju faktiskt inte. 

Josua och Johan Alfred Johansson i kyrkoböckerna

Urshult (G) AI:25 (1866-1870) Bild 34 / sid 22 (familjen i Froaryd Norregård)

Urshult (G) AI:27 (1871-1875) Bild 31 / sid 21 (som ovan)

Urshult (G) AI:29 (1876-1880) Bild 30 / sid 21 (som ovan)

Urshult (G) AI:31 (1881-1885) Bild 29 / sid 20 (som ovan)

Urshult (G) AI:33 (1886-1890) Bild 30 / sid 15 (Johan är änkling. Tre söner till Amerika. Josua soldat)

Urshult (G) AI:35 (1891-1897) Bild 34 / sid 14 (Josua till Skåne och Danmark)

Urshult (G) AIIa:1 (1898-1910) Bild 27 / sid 15 (Johan på undantag. Josua i Danmark. Joh Alfr hem äg)

Urshult (G) AIIa:3 (1910-1923) Bild 306 / sid 292 (Johan Alfred i Rössvik Lillegård gifter om sig) 

Urshult (G) AIIa:5 (1924-1932) Bild 318 / sid 307 (Johan Alfreds fam, andra hustrun o två barn)

124 000 personer flyttade mellan Danmark och Sverige mellan 1861 och 1910

7 juli, 2019/

Långt före Öresundsbron fanns det stora migrationsströmmar mellan Sverige och Danmark. Mellan 1861 och 1910 flyttade mer än 124 000 personer mellan länderna. De stora flyttströmmarna underlättades av att det sedan 1819 gick ångfartyg över Örsund.

Migrationsströmmarna var stora mellan Danmark och Sverige i slutet av 1800-talet. Karta: News Øresund
Utvandringen från Sverige påverkades av att det från Danmark och Tyskland fanns agenter som sökte arbetskraft. Invandringen till Sverige rörde sig inte om billig arbetskraft utan om danska och tyska företagare, arbetsledare och yrkesarbetare.

Uppgifterna är hämtade från Emigranternas Hus där den stora migrationen mellan Sverige och Danmark samt Sverige och Tyskland kallas för den glömda utvandringen.

Förra året bodde det 16 113 svenska medborgare i Danmark, vilket är en ökning med 3 432 personer på tio år. Antalet svenska medborgare som bor i den danska delen av Öresundsregionen uppgår till 12 258, vilket är en ökning med 3 427 personer.

Omvänt bodde det förra året 31 466 danska medborgare i Sverige, en minskning med 8 251 på tio år. I Skåne bor det 19 081 danska medborgare vilket är en minskning med 4 973 på tio år. (News Øresund)

Den glömda utvandringen
Av Lars Hansson

”Nyktra, välfrejdade och i lantmannagöromål arbetsdugliga personer av båda könen behöfva ej befara 

att blifva tjenstlediga”.
Sådana försäkringar kunde stå i sydsvenska tidningar under sommaren 1869.

Den glömda utvandringen berättar om de tusentals svenska arbetare som reste till Danmark och 

Tyskland under slutet av 1800-talet. Antalet till trots är det idag en utvandring som primärt bara 

efterlevande till de svenskar som blev kvar i Danmark minns. Därför har den i många år varit känd 

som den glömda utvandringen.

HUR MÅNGA VAR DE EGENTLIGEN?

Mer än 81 500 svenskar slog sig under slutet av 1800-talet ned i Danmark. I Tyskland var siffran 

26 000. Andra reste som säsongsarbetare. Idag är denna utvandring nästan glömd.

Trots att den officiella statistiken visar på ett relativt stort antal emigranter från Sverige till Danmark 

och Tyskland underskattar den utvandringens omfattning. Alla arbetsvandrare som reste säsongsvis 

mellan länderna inkluderas inte i dessa siffror och de kan ha varit flera gånger så många som 

emigranterna. Det kan också vara svårt att skilja på arbetsvandrare och emigranter. Många tänkte sig 

kanske bara åka iväg och arbeta under sommaren, men blev kvar för gott. Andra ville lämna 

hembygden och söka sin lycka i det nya landet, men misslyckades och fick återvända.

Ovanstående siffror är hämtade ur Emigrationsutredningen och visar den registrerade emigrationen 

till grannländerna 1861-1910.

..I DEN ANDRA RIKTNINGEN..
Läs hela artikeln här. 

Reservation för läs- och skrivfel!

En roddarmadam i Stockholm och hennes familj...

En rodderska berättar

De som skrev om rodderskor i tidningar och litteratur kom sällan från samma klass eller förhållanden. Att en rodderska själv fick komma till tals var inte lika vanligt.

I ett tidningsklipp ur Nya Dagligt Allehanda från april 1941 berättar Johanna Sofia Asplund om sitt och sin mors arbete som rodderskor:

"(...) Men än lever en roddarmadam, en kvinna, som själv var med om att upprätthålla förbindelsen mellan Djurgården och den övriga staden, som själv satt vid årorna i ljusa sommarnätter med närgångna herrar som passagerare och som bättre än de flesta känner till 1800-talets hårda kvinnoyrke. Johanna Sofia Asplund, 89 år gammal och äldst på Djurgården kunde nog snäsa av en karl, så att han höll sig på sin plats, när så behövdes.

Många decennier har förflutit sedan Johanna Sofia Asplund satt vid årorna tillsammans med sin mor. Hon var omkring 25 år på den tiden, men modern höll på till sin 70-årsdag eller till 1875, då den sista roddbåten lades upp.

89-åringen berättar med gott minne om hur hennes mor försörjde sig och alla tre barnen, varav hon själv var den yngsta, genom att ro sjöfolk och flyttlass mellan Djurgården och Söder och mellan de på Strömmen ankrade båtarna och Räntmästaretrappan. Hon minns även hur modern kunde komma hem med kjolarna frusna så att de stodo som ett horn omkring henne. När isen varken bar eller brast fingo roddargummorna slå sig genom den med årorna.

- Ville det sig, slogos gummorna även sinsemellan med årorna, ty många av dem tittade alltför djupt i glasen. Men mor min, hon tålde inte ett glas öl ens, så hon höll sig litet för sig själv. Förresten hyrde hon båten av en gumma på Östermalm, vilken skulle ha en tredjedel av förtjänsten. De andra hyrde i allmänhet av Handelskollegiet, berättar fru Asplund, som har ett enastående minne för fakta och detaljer. Själv etablerade hon sig aldrig som självständig roddarmadam. Men om somrarna blev hon sin mors hjälpreda och att det var knogigt vittna de ännu kvarvarande valkarna i händerna om."

_______________________________________________________

Hon - modern, roddarmadamen - hette egentligen Stina Lisa Hagelin och var egentligen född den 19/9 1808 i Torstuna. Hon fick fel födelsedatum när hon gifte sig och det fick därefter hänga med i kyrkoböckerna.

Stina Lisa var dotter till muraren Lars Andersson Hagelin född 1761 (i Biskops-nånting) och hans hustru Sara Larsdotter född 19/1 1765 i Torstuna - död 11/10 1814. Stina Lisa var deras femte barn varpå hustrun dör. Fadern gifter om sig och det blir flera barn i familjen. 

Stina Lisa gifter sig och blir småningom Kristina Elisabeth Lundqvist. 

Torstuna (C, U) C:3 (1755-1822) Bild 233 / sid 228

Torstuna (C, U) AI:10 (1808-1814) Bild 164 / sid 158 (föräldrahemmet, mor dör när hon är sex år)

Torstuna (C, U) AI:11b (1815-1821) Bild 125 / sid 121 (som ovan, fadern omgift)

Berättaren

Johanna Sofia Asplunds mor var alltså:

Timmermansänkan och rodddarmadamen 

Christina Elisabeth Hagelin gift Lundqvist

född 9/10 1808 i Torstuna, Västmanland - Död 31/5 1896 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm

Då skriven på Allmänna gränd 10, Långa gatan 2,4, sk Mjölnargården

Folkräkningarna:

1880 med dtr Klara och hennes son Frans Vilhelm på Djurgårdens fd Framnäs

1890 återfinns ej.

Gift med:

Varvstimmermannen och sockerbruksarbetaren 

Carl Jansson Lundqvist född 30/1 1811 - död 22/3 1853. 

Jag tyder dödsorsaken: Krossad af fall begrafd i Skeppsholms Kyrkan. 

Han var far till alla tre barnen och blev 42 år 1 mån och 22 dagar gammal.

Hedvig Eleonora (A, AB) FII:4 (1853-1859) Bild 9

Barn: 

1. Klara Maria född 12/8 1846 i Stockholm, Gift Stenqvist. Änka 12/10 1905. Död 26/10 1907. Adr som modern.
2. Carl Frans Bernadotte född 4/10 1849 (Eldaren Carl Frans Bernadoth Lundqvist) död 28/3 1925. Då skriven på Duvnäsgatan 14 i Sofia församling.  
3. Johanna Sofia född 7/10 1852. Gift Asplund. Änka 23/8 1941. Död 22/6 1945. Adress då: Södermannagatan 2, Katarina församling.

Varför heter sonen Bernadotte?

Svar: Ingen aning. Men jag finns ingen kunglig inblandning, som jag hade hoppats. I stället upptäckte jag snart att Bernadotte då var en vanligt förnamn. 

Hedvig Eleonora (A, AB) CI:20 (1841-1850) Bild 295 / sid 571
En av faddrarna är slottsknekten Johan Peter Östlund.

Fostersöner: 

Johan Wilhelm Svensson född 29/7 1872 (son till Christina Svensson)

Frans Wilhelm Lundqvist född 23/9 1873 (okända föräldrar, sannolikt son till dtr Klara Maria L)

________________________________________

Det här är en familj som håller ihop och oftast bor på samma adresser.

Som är tex 1880 när de bor på Bergsklippan nr 2, 3 och 4.

De har olika hushåll men oftast samma adress.

Hushåll 1:

Timmermansänkan

Kristina Elisabeth Lundqvist bildar hushåll med sin äldsta dotter Klara Maria.

Hushåll 2: 

Johanna Sofia Lundqvist 

bildar hushåll med fyra fosterbarn. De två äldsta har hon ärvt av modern.  

Fosterbarn:

1. Johan Wilhelm Svensson född 29/7 1872 i Katarina (fosterson) - död 8/7 1901 i Katarina. Moder är pigan Christina Svensson, Stadsgården 6 
2. Frans Wilhelm Lundqvist född 23/9 1873 Okända föräldrar bosatta på 17 Bergsklippan, dvs familj. Moderns ålder 27 vilket tyder på att Klara Maria var mor till gossen.   
3. Maria Vilhelmina Lundqvist född 5/4 1876 på Allmänna BB. Hon är dotter till systern Clara Maria Lundqvist. Maria Vilhelmina dör 21/12 1880 av lunginflammation i Hedvig Eleonora. Hon blev bara 4 år 8 mån 16 dagar gammal. 
4. Herman Fredrik oäkta (skriver prästen) född 26/10 1878 i Stockholm - död 23/2 1879 av Colitis i Hedvig Eleonora. Han blev 3 mån och 27 dagar gammal och var Johanna Sofias biologiske son.  

Hushåll 3:

Eldaren Karl Frans Bernadotte Lundqvist född 4/10 1849 i Stockholm

Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv. Rote 11 Artilleriroten (A, AB)
DIa:3 (1878-1926) Bild 80 / sid 4a 

Men självklart har var och en sitt livsöde...

_______________________________________________________________________________

Dottern:

Klara Maria Lundqvist Stenqvist
född 12/8 1846 i Stockholm - Död 26/10 1907. Adr som modern.

Gift ca 1884 med eldaren Karl Josef Stenqvist född 6/1 1851 i Åbo, Finland - död 12/10 1905. 

Barn:

1. Frans Vilhelm född 23/9 1873 i Hedvig Eleonora (oäkta)
2. Maria Vilhelmina född 5/4 1876 (oäkta) i Hedvig Eleonora - död 21/12 1880 i Hedvig Eleonora
3. Sigrid Maria Stenqvist född 17/5 1884 i Hedvig Eleonora (överlever barndomen g. Thomée)         
4. Erik William Grundberg född 28/6 1899 i Hedvig Eleonora. Barnhemsbarn No 14339. Gossen är sjuklig och klen och stannar bara hos Stenqvists ett år (april 1900-april 1901). Bostaden har ett enda rum, men ganska snyggt, skriver tjänstemannen. Ett år senare lämnas han till sin mormor  enkan Maria Sofia Grundber på långa gatan 2, 4 nb på Östermalm vars hem är mycket oordnat. Lämnas bara några månader senare till ett nytt fosterhem där han får det bättre. 1906 konstateras att han är blek och svag och har blodbrist. 1913 intervjuas gossen som säger att han på alla sätt haft god omvårdnad och antagligen ska resa till farfars släkt i Amerika. Det gjorde han också samma år.  

Folkräkningarna:

1880 med modern och Klara oäkte son Frans Vilhelm på Djurgårdens fd Framnäs

1890 återfinns ej.

1900 Stenkvist, Karl Josef och hustru Klara Maria med två barn varav ett barnhusbar bor i 

         Trädgården 1, 2, Hedvig Eleonora.

1910 Båda döda. 

Klara Maria Lundqvist Stenqvist i Rotemannen

1878-1880 bor ensam med modern i Bergsklippan 2 3 4, Hedvig Eleonora

1880-1881 bor med modern och sina två oäkta barn Frans Vilhelm (1873) o Maria Vilhelmina (1876) 

        i Fjeldstuen, Framnäs, Frescati lilla, Frescati övre, Hedvig Eleonora

1881-1884 bor med modern och oäkte sonen Vilhelm Frans på Landsvägen 10, Långa gatan 

        (Masten 4), Hedvig Eleonora. 

1884 gifter hon sig med finländaren Karl Josef Stenqvist. Då åker de oäkta barnen ut. 

         Bor på samma adress som modern ovan: Landsvägen 10, Långa gatan (Masten 4), Hedvig E. 

1884-1885 familjen som ovan. Adress: Alhambra, Apotekarehuset; Bellmansro, Belvedere, Hedvig E. 

1885-1891 Familjen som ovan. Adress: Allmänna gränd 10, Långa gatan 2,4 (Trädgården 1,2 

          (Mjölnargården) Hedvig Eleonora församling

1891-1906 Maken död 1905. Klara blir eldareänka. Adress som ovan.

1906-1907 Klara Maria död 1907. Adress som ovan. 

Sigrid Maria Stenqvist är borta några år ur Rotemannen efter moderns död.

När hon dyker upp igen 1910-1913 har hon gift sig med brandsoldaten Patrik Gustaf Fred Laurentius Thomée född 12/5 1883 i Hedvig Eleonora. 

Nu heter hon av någon anledning Sigrid Maria Thomée Stenqvist Vallius.

I hushållet finns även fostersonen Adil Ragnar Hadar Sandberg född 19/7 1903 i Katarina. 

Han är oäkta son till änkan Helena Konstatia Sandberg f Nilsson född 17/12 1902 som bor på Bondegatan 51. Prästen noterar att hon blev änka 24/5 1897.

De bor på en av familjens vanliga adresser nämligen: 

Almänna gränd. Långa gatan 2,4 (Trädgården 1,2) Oscars församling

1912-1918 Familjen som ovan men man har flyttat till Narvavägen 2, Strandvägen 49 (Bajonetten 1) i Oscars församling. och flyttar 1918 till Kronobergsroten. 

Adil Ragnar Hadar Thomée dör 24/8 1927 på Maria Sjukhus, Katarina församling, av någon sorts organsvikt med hjärtat inblandat (vit.org.cord). Kyrkobokförd i Högalid. 

Skriven på adress Ringvägen 6. 

Katarina (A, AB) CI:36 (1903) Bild 1360 / sid 93 (Adil föds)

Högalid (A, AB) FI:1 (1925-1928) Bild 1850 / sid 126 (Adil i dödboken)

 

Obs! 

Långa gatan tycks ha legat i både Hedvig Eleonora och Oscars församlingar. 

________________________________________________________________________________

Sonen 

Eldare Carl Frans Bernadotte Lundqvist

född 4/10 1849 i Hedvig Eleonora - död 28/3 1925. 

Då skriven på Duvnäsgatan 14 i Sofia församling.  

Gift med:

Betty Christina Jonsson Lundqvist 

född 5/9 1849 i Östra Ämtervik, Värmlands län

Barn:

1. Lundqvist Elsa Maria född 13/5 1879
2. Lundqvist Karl August född 1881 02 18 i Hedvig Eleonora

1881-1882 bor familjen på Landsvägen 10, Långa gatan 3 (Masten 4), Hedvig Eleonora församling

Folkräkningarna:

1880 han är fd eldare, gift med Betty Kristina o har äldsta dottern. Bor i fd Fjelstuen på Djurgården

1890 Carl Frans Bernhard Lundqvist gm Betty Kristina, två barn. Bor Grönland No 7, Hedvig E

1900 Karl Frans Bernadotte Lundqvist är maskinist, gift med Betty Kristina, två barn, Weken No 1 i 

         Katarina församling

1910 Carl Frans Bernadotte Rundquist, maskinist, med hustru, inga barn. Lampan 8 i Katarina förs.

         Ett barnbarn bor hos dem: Carl Artur Bertill Hellgren född 1907 i Kungsholms församling.

         Carl är maskinist vid Katarinahissen. 

_________________________________________________________________________________

Dottern o sömmerskan 

Johanna Sofia Lundqvist, Hedlund, Asplund

Född 7/10 1852 i Hedvig Eleonora - död 22/6 1945 i Katarina församling

Hon var då änka efter Frans Asplund sedan 23/8 1941.

Adress då: Södermannagatan 2, Katarina församling.

Barn:

1. Herman Fredrik född 26/10 1878 (oäkta) som dör bara tre mån gammal 23/2 1879
2. John Gustaf Mauritz Hedlund född 16/1 1887 i Katarina församling                                                 
3. Karl Axel Harry Hillberg/Hoborg född 31/10 1899 i Katarina församling - död 16/11 1909 i Katarina. Oäkta men hade familj. Var fosterbarn i flera familjer och dog av drunkning sedan han gått ned sig 10 år gammal på svag is tillsammans med tre andra jämnåriga pojkar som också dog. Han var skriven på Värmdögatan 6. Katarina (A, AB) FI:37 (1909) Bild 1340 / sid 77

Gift I den 25/8 1882 med: 

Karl Gustav Hedlund född 1/5 1846  Gävle - död 2/12 1906 i Sankt Nikolai församling. 

Han var gift med Johanna Sofia Lundqvist men hade 1889 uppenbarligen flyttat. 

Okänd bostad, skriver prästen i dödsnotisen. 

Han dog 1906 av tuberkulos och hörde då hemma på Allmänna försörjningsinrättnngen. 

Gift II den 25/5 1918 med:

Eldaren Frans Asplund född 22/2 1860 i Katarina församling. Inga gemensamma barn. 

Död 23/8 1941 i Oscars församling av arterioseleros bronchopneum på vårdhemmet Högalid. 

Då skriven på adress Allmänna gränd 10, Djurgården.

Folkräkningarna

1880 Johanna Sofia är ensamstående sömmerska, Djurgårdens fd Framnäs Hedvig Eleonora

1890 Johanna Sofia kallas gardisthustru. Ingen man dock men sonen född 1887. 

         Bergsklippan No 2, 3, 4

1900 Johanna Sofia är gift men mannen är frånvarande. Hon har två barn födda 1887 och 

         1899 och Frans Asplund som inneboende. Glasbruket Östra, Katarina förs 

1910 Johanna Sofia är arbetskarlsänka och bor med sin yngste son (född 1887) på             

         Glasbruket östra, Katarina församling. Ensamstående järnarbetaren Frans Asplund är 

         skriven på samma adress. 

Johanna Sofia 

Lundqvist Hedlund Asplund i Rotemannen

1878-1800 är ogift hushållsföreståndare - dvs ingen man i närheten - på Bergsklippan 2, 3, 4

      Hon bor ensam där med följande fyra barn: 

1. Johan Vilhelm Svensson född 29/7 1872 (mors fd fosterson)
2. Frans Vilhelm Lundqvist född 23/9 1873 (syster Klara Marias oäkte son)
3. Maria Vilhelmina Lundqvist född 5/4 1876 (syster Klara Marias oäkta dotter)
4. Herman Fredrik född 26/10 1878 (sin egen oäkte son) som dör bara tre mån gammal 23/2 18

Barn 1.

Katarina (A, AB) CI:16 (1872-1873) Bild 101 / sid 64 (Johan Wilh födelse, mor Christina Svensson)

Barn 2.

Hedvig Eleonora (A, AB) CI:27 (1873-1875) Bild 620 / sid 57 (Frans Vilhelm föds. Okända föräldrar) 

Sannolikt son till systern Clara Maria. Hittar honom inte i vuxen ålder. 

Barn 3.

Hedvig Eleonora (A, AB) CI:28 (1876-1877) Bild 280 / sid 286 (Maria Vilhelmina föds)

Dotter till systern Clara Maria född 1846 

Hedvig Eleonora (A, AB) FI:12 (1878-1884) Bild 127 / sid 123 (Maria Vilhelmina död)

Barn 4.

Hedvig Eleonora (A, AB) CI:29 (1878-1880) Bild 73 / sid 68 (Biologisk son till Johanna Sofia Lundqvist - död vid 4 års ålder. 

Hedvig Eleonora (A, AB) FI:12 (1878-1884) Bild 48 / sid 44 (Herman Fredrik död)

Rotemannen:

1880-1881 Johanna bor ensam på Fjeldstuen, Framnäs, Frescati lilla, Frescati övre, Hedvig E.

1881-1882 Johanna bor ensam på Landsvägen 10, Långa gatan 3 (Masten 4) Hedvig E

1882 har hon gift sig med fd gardisten Karl Gustav Hedlund född 1/5 1846. Samma adress. 

1882-1884 Som ovan

1884 har hon tagit sig ett fosterbarn: Elin Augusta Pettersson född 7/6 1883 och flyttat till Allmänna 

         gränd 4 (Fyrkanten) på Djurgården 8. 

1885-1886 Fosterbarnet är inte längre kvar. Makarna Hedlund har flyttat till Erstagatan 23, Skånegatan 

         41, Tjärhovs tvärgränd (Järnet 5) i Katarina församling.

1885-1888 Makarna bor kvar på adressen och har nu fått sonen John Gustaf Maurits Hedlund 

          född 16/1 1887 i Katarina församling.

1889-1890 Johanna har flyttat hem till Mjölnargården (Allm gränd 10 osv) med sonen Johan Gustaf Mauritz. Maken är inte med. 

________________________________________________________________________________

Kyrkoböckerna:

Hedvig Eleonora (A, AB) CI:20 (1841-1850) Bild 184 / sid 357 (dtr Clara Maria föds)

Hedvig Eleonora (A, AB) CI:20 (1841-1850) Bild 295 / sid 571 (sonen Carl Frans Bernadotte föds)

Hedvig Eleonora (A, AB) CI:21 (1851-1856) Bild 86 / sid 77 (Johanna Sofia föds)

Hedvig Eleonora (A, AB) FII:4 (1853-1859) Bild 9 (förste maken Lundqvist död)

Storkyrkoförsamlingen (A, AB) FIa:11 (1905-1916) Bild 440 / sid 40 (andre maken Hedlund död)

Husförhörslängder:

Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:54 (1854-1857) Bild 251 (Familjen i Qv Trådgården å Kungl Djurg)

Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:54 (1854-1857) Bild 344 (fam i Qv Masten)

Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:57 (1858-1861) Bild 181 (fam i Qv Masten)

Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:57 (1858-1861) Bild 355 (fam i Qv Masten)

Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:57 (1858-1861) Bild 291 (fam i Qv Trädgården

Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:60 (1862-1865) Bild 325 (fam, de två yngsta barnen, i Qv Fyrkanten)

Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:60 (1862-1865) Bild 232 (med två barn i kv Fyrkanten)

Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:60 (1862-1865) Bild 142 (med två barn i kv Fyrkanten)

Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:63 (1866-1867) Bild 212 / sid 206 (Qv Fyrkanten. Två barn hemma)

Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:65 (1868-1869) Bild 2520 / sid 300 (Kv Trädgården å Kungl Djurg)

Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:71 (1873-1874) Bild 3250 (fam i Qv Bergsklippan)

Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:71 (1873-1874) Bild 3250 (fam i Qv Bergsklippan)

Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:75 (1875-1876) Bild 1450 (Bergsklippan. Tre barn + fosterson. 

Hedvig Eleonora (A, AB) AIa:75 (1875-1876) Bild 3100 (Bergsklippan. Två döttrar o 2 fosterbarn)

En särskild kvinnotyp

Rodderskorna beskrevs ofta som manhaftiga kvinnor som svor, skällde och söp. Ibland sågs de till och med som en särskild kvinnotyp, långt ifrån hur en kvinna borde bete sig.

I Sjöhistoriska museets arkiv finns en bok som innehåller tidningsurklipp om skärgårdsbåtar men även några artiklar om rodd. I ett klipp ur en okänd tidning från 1940 skrivs i något raljant ton om rodderskornas språkbruk:

"Det är nu 50 år sedan de sista 'roddargummorna' lade upp sina åror vid Stockholms kajer. De hade anor från 1600-talet och voro under några hundratal år de enda som uppehöllo trafiken på huvudstadens vattenleder. I ur och skur fingo 'roddarmadonnorna' stå på pass antingen till 'passrodd' eller till 'långrodd'.

Ville någon icke invänta avgångstiden kunde man bli rodd mot dubbel avgift. Båtens styrande överläts i regel åt någon av passagerarna. Då roddturen var över hörde det till god ton att säga: 'Väl rott, madamer'. Det kunde emellertid hända att detta tack kom olämpligt, exempelvis då båten med kraft stött på bryggan eller då 'roddargummorna' trasslade in sig i varandras åror. Då sparades icke på skällsorden. Ja, deras språk var så starkt att böter för deras bråk måste instiftas. Det var förbjudet att föra oväsen i hamn eller vara otidiga mot dem, som dem om rodd anlita, eller dem emellan."