Under konstruktion!
 |
| Furstendömen i Rutenien, Kievriket 1054-1132 |
När man är i Kiev sägs att första nybyggarna kom till Kievriket någon gång på 400-talet. Så här berättas historien om Kiev
Hos oss berättar Nestorskrönikan om:
Ruriks son Igor (Ingvar), född 875, död 945, var furste i Kiev, mellan 912 och 945. Rurik och hans bröder kallas i krönikan för ruser, som etymologiskt har kopplats till Roslagen i Sverige och det finska namnet för Sverige, Ruotsi.
Att Rurik var svensk har, enligt uppgift, bekräftats av DNA-tester. Likaså att han kom från Roslagsområdet (Rus) men även hade ett svenskfinskt ursprung.
Riuryk av Novgorod [Рюрик; Rjuryk] (Рурік, Рюрік; Rurik, Riurik), f ?, d 879 i Novgorod den store , i norra Ryssland . Enligt Primary Chronicle var Riuryk en varangiansk hövding som blev inbjuden att styra Novgorod 862, och vars bröder, Sineus och Truvor, var inbjudna att styra Beloozero respektive Izborsk. Inom två år var båda hans bröder döda, och Riuryk annekterade deras riken och blev därigenom härskare över de nordslaviska (slovenska och krivichianerna [se Krivichians ]) och finska (Meria, Chud och Ves) stammarna och territorierna. Enligt Hypatian ChronicleRiuryk regerade i Ladoga innan han grep Novgorod 862, och han undertryckte ett anti-Varangian-uppror där 869.
En rysk krönikörs förklaring från början av 1100-talet om uppkomsten av den härskande dynastin Kyivan Rus som "varangernas ankomst ledd av Riuryk , hans bröder och hans värd" har tjänat som grunden för den normanistiska teorin om ursprunget. av Rus'. Senare blev Riuryks son (eller barnbarn), prins Ihor , prinsen av ett separat Kyivan-rike i söder och annekterade några av de nordliga stammarna till sin stat, och inledde därmed den härskande Riurykide-dynastin i Kyivan Rus.
Vissa historiker (t.ex. Aleksei Shakhmatov ) har accepterat Primary Chronicles redogörelse för Riuryk och tror att han har varit en verklig historisk figur; de har dock förkastat historien om hans två bröder. Andra historiker (t.ex. D. Likhachev) tror att Riuryk var en legendarisk eller semilegendarisk figur. Ytterligare andra (t.ex. N. Beliaev, P. Kovalevsky, Omeljan Pritsak ) tror att Riuryk av Novgorod var samma person som Hroerekr (Rorik), den nordiske kungen av Jylland och Frisia på 900-talet, och att utbredda myter om honom inspirerade till krönikörernas redogörelse för Riuryk som stamfadern till Riurykidedynastin . Se källan här.
Vladimir I Svjatoslavitj av Kiev
Storfurste av Kiev (1019-1054) och förste över Novgorodriket = Kievrikets guldålder.
Barn:
Efter faderns död 1015 kämpade Jaroslav länge med sina bröder om tronen, och sökte bland annat stöd hos sin blivande svärfar Olof Skötkonung och blivande svåger Anund Jakob i Sverige. Under hans styre blomstrade kulturen och den militära makten ökade markant.
Efter att ha besegrat sin äldre bror/halvbror/adopterade bror, Svjatopolk, som efterträtt fadern och 1016-19 med polskt stöd försökte återvinna sin tron, blev Jaroslav obestridd storfurste i Kiev och herre över hela det dåvarande Rutenien.
Jaroslavs verksamhet var mest riktad åt väster. De katolska och ortodoxa kyrkorna var ännu inte officiellt och för alltid åtskilda. Därför kunde hans döttrar gifta sig med franska, polska, ungerska kungar och furstar och hans söner med tyska greve- och hertigdöttrar. I väster återställde han de riksgränser som Vladimir hade utstakat. Han tryggade även gränserna mot nordväst, stred mot jatvinger, litauer, letter, ester, jamer och tvingade dem till att underkasta sig eller betala tribut. På ett av dessa tåg anlade han en borg emot esterna och kallade den Jurjev efter sitt kristna namn Jurij (Georg). Det är det senare Dorpat.
Annars sysslade den "bokälskande" fursten, som fick tillnamnet "den vise", med att utbreda kristen tro och sprida upplysning. Han lät kopiera avskrifter av kyrkoslaviska texter och dela ut dem till kyrkorna, lät undervisa barn och bygga kyrkor som Sofiakatedralen i Kiev. Under Jaroslavs tid blev också den förste ryssen metropolit i Kiev (1051) och grunden lades för det ryska klosterväsendet.
Rurik från Roslagen
Den ryska Nestorskrönikan gör gällande att Ryssland föddes tack vare svensken Rurik, Rjurik eller Rörikr
född ca 830 - död 879 som var en varjag (av rusernas stam, identifierade som Svear).
Rurik från Roslagen (Rus) i östra mellansverige sägs ha seglat över havet med två bröder Sineus (Signjot i Norröna källor) och Truvor (Torvard) och tog år 862 makten över Kievriket.
Ruriks son Igor (Ingvar), född 875, död 945, var furste i Kiev, mellan 912 och 945. Rurik och hans bröder kallas i krönikan för ruser, som etymologiskt har kopplats till Roslagen i Sverige och det finska namnet för Sverige, Ruotsi.
Att Rurik var svensk har, enligt uppgift, bekräftats av DNA-tester. Likaså att han kom från Roslagsområdet (Rus) men även hade ett svenskfinskt ursprung.
Läs mer om det och Rurikdynastin här.
Enligt Nestorskrönikan kallades Rurik till Novgorod att regera på grund av inhemska stridigheter som aldrig ville tog slut. Så blev svenske Rurik från Rus härskare i Novgorod = Ryssland.
Riuryk av Novgorod [Рюрик; Rjuryk] (Рурік, Рюрік; Rurik, Riurik), f ?, d 879 i Novgorod den store , i norra Ryssland . Enligt Primary Chronicle var Riuryk en varangiansk hövding som blev inbjuden att styra Novgorod 862, och vars bröder, Sineus och Truvor, var inbjudna att styra Beloozero respektive Izborsk. Inom två år var båda hans bröder döda, och Riuryk annekterade deras riken och blev därigenom härskare över de nordslaviska (slovenska och krivichianerna [se Krivichians ]) och finska (Meria, Chud och Ves) stammarna och territorierna. Enligt Hypatian ChronicleRiuryk regerade i Ladoga innan han grep Novgorod 862, och han undertryckte ett anti-Varangian-uppror där 869.
En rysk krönikörs förklaring från början av 1100-talet om uppkomsten av den härskande dynastin Kyivan Rus som "varangernas ankomst ledd av Riuryk , hans bröder och hans värd" har tjänat som grunden för den normanistiska teorin om ursprunget. av Rus'. Senare blev Riuryks son (eller barnbarn), prins Ihor , prinsen av ett separat Kyivan-rike i söder och annekterade några av de nordliga stammarna till sin stat, och inledde därmed den härskande Riurykide-dynastin i Kyivan Rus.
Vissa historiker (t.ex. Aleksei Shakhmatov ) har accepterat Primary Chronicles redogörelse för Riuryk och tror att han har varit en verklig historisk figur; de har dock förkastat historien om hans två bröder. Andra historiker (t.ex. D. Likhachev) tror att Riuryk var en legendarisk eller semilegendarisk figur. Ytterligare andra (t.ex. N. Beliaev, P. Kovalevsky, Omeljan Pritsak ) tror att Riuryk av Novgorod var samma person som Hroerekr (Rorik), den nordiske kungen av Jylland och Frisia på 900-talet, och att utbredda myter om honom inspirerade till krönikörernas redogörelse för Riuryk som stamfadern till Riurykidedynastin . Se källan här.
Vladimir I Svjatoslavitj av Kiev
(980-1015) (sägs tillhöra Rurikätten)
Storförste av Kiev. Kallad Volodymyr den store eller Volodymyr den helige
Helgon av den Östortodoxa kyrkan (Isapostolos, jämställd med apostlarna)
Född ca 956-958 - död 15/7 1015 i Berestove, Ukraina
Son till:
Svjatoslav I av Kiev (942-972) som var en varjagisk eller östslavisk krigare, prins och furste av Kievriket
Och hans partner Malusja som han inte var gift med.
 |
| Malusja Det ser ju inte särskilt frivilligt ut. |
Malusja var född 940/44, död okänt år, var hushållare åt Olga av Kiev, konkubin till storfurst Svjatoslav I av Kiev och mor till storfurst Vladimir I av Kiev. Hon har blivit föremål för sagor och legender.
Stanislav dog av en armborstpil på ön Khortytsia i floden Dnepr i tjänst för Kievrus i fälttåget mot Bysans 972.
____________________________________
Vladimir I av Kiev var:
Gift I med: Olava
Gift II med: Malfrida
Gift III med: Rogneda av Polotsk född ca 960 - död ca 1000
Rogneda Rogvolodovna eller Gorislava med dopnamnet
Anastasia (g 979-987). Dotter till polotskfursten Rogvold
som "kommit från andra sidan havet och hade sitt
maktområde i Polotsk. Hon försökte mörda Vladimir.
Läs om det här.
Gift IV med Anna av Bysans (g 988-1011)
Partner: Irina
Barn:
- Sudislav
- Maria Dobroniega av Kiev (f 1012)
- Svyatoslav
- Volodymyrovych
- Vysheslav (f 977)
- Jaroslav I av Kiev (f 978) i tredje giftet
- Svjatopolk I av Kiev (f 979)
- Izyaslav af Polotsk (f 980 och 981)
- Predslava Vladimirovna (f 980)
- Mztislav av Tjernihiv (f 983)
- Stanislav av Smolensk (f 984)
- Pramislava Sviatoslavna (f 985)
- Boris (f 986)
- Gleb (f 987)
- Pozvizd Vladimirovic (f 988)
- Mstislava Vladimirovna (f 1000)
- Vsevolod Vladimirovitch (f 1000)
Jaroslav I av Kiev eller Jaroslav den Vise
född ca 978 - död 20/2 1054
 |
| 1800-talsmålning. Prinsessan Ingegerd, furstinna av Kiev och Jaroslav I av Kiev |
Näst äldste son till:
Vladimir I av Kiev och Rogneda av Polotsk (eller Anna av Bysans)
Gift med:
Ingegerd Olofsdotter eller den heliga Anna av Novgorod
född ca 1000 - död 10/2 1050
Dotter till svenske Olof Skötkonung ohh Estrid.
Ingegerds namn förryskades till Irina.
När hon inträdde i kloster tog hon sig namnet Anna.
Läs mer om henne här.
Barn:
- Vladimir av Novgorod (1020–4 oktober 1052)
- Anastasia av Kiev (ca 1023–1074/1096), gift med Andreas I av Ungern
- Izjaslav I av Kiev (1024–3 oktober 1078, stupad), storfurste av Kiev
- Ellisif (Elisabet av Kiev; 1025–ca 1067, gift med Harald Hårdråde av Norge
- Svjatoslav II av Kiev (1027–27 december 1076)
- Anna av Kiev (ca 1030–1075, gift med Henrik I av Frankrike
- Vsevolod I av Kiev (1030–13 april 1093)
- Vjatjeslav av Smolensk (1034–1057)
- Igor av Vladimir (103?–1060)
 |
| Kalkmålning i Sofiakatedralen från 1000-talet. Den visar Ingegerds och Jaroslavs döttrar. En annan målning visar sönerna. |
Efter att ha besegrat sin äldre bror/halvbror/adopterade bror, Svjatopolk, som efterträtt fadern och 1016-19 med polskt stöd försökte återvinna sin tron, blev Jaroslav obestridd storfurste i Kiev och herre över hela det dåvarande Rutenien.
Jaroslavs verksamhet var mest riktad åt väster. De katolska och ortodoxa kyrkorna var ännu inte officiellt och för alltid åtskilda. Därför kunde hans döttrar gifta sig med franska, polska, ungerska kungar och furstar och hans söner med tyska greve- och hertigdöttrar. I väster återställde han de riksgränser som Vladimir hade utstakat. Han tryggade även gränserna mot nordväst, stred mot jatvinger, litauer, letter, ester, jamer och tvingade dem till att underkasta sig eller betala tribut. På ett av dessa tåg anlade han en borg emot esterna och kallade den Jurjev efter sitt kristna namn Jurij (Georg). Det är det senare Dorpat.
Annars sysslade den "bokälskande" fursten, som fick tillnamnet "den vise", med att utbreda kristen tro och sprida upplysning. Han lät kopiera avskrifter av kyrkoslaviska texter och dela ut dem till kyrkorna, lät undervisa barn och bygga kyrkor som Sofiakatedralen i Kiev. Under Jaroslavs tid blev också den förste ryssen metropolit i Kiev (1051) och grunden lades för det ryska klosterväsendet.
Sedan 2006 har det pågått en undersökning av DNA från ättlingar inom ryska furstesläkter som alla har en dokumenterad eller påstådd härstamning från Rurik, som furstarna Shahovskoy, Gagarin, Kropotkin, Putyatin och Lobanov-Rostovsky m.fl.
Resultatet visade sig att de alla delar den gemensamma haplogruppen N1c1 (N-M178) och en specifik Östersjöfinsk undergren, kallad N1c1a1a1a (L550) med SNP Y10932, eller än mer specifikt N1c1a1a1a2 (Y4339).
N1c1a1a1a förekommer mest i Finland och till en viss grad även i Skandinavien.
N1c1a1a1a förekommer mest i Finland och till en viss grad även i Skandinavien.
I Sverige är N1c1a1a1a och dess undergrenar mest framträdande i Stockholm (4,7%), Västmanland (4%) och Södermanland (3%).
