Hej Monica,
Tack för din fina släktforskarblogg som jag
råkade surfa in på. Den är väldigt bra gjort och intressant.
Jag har börjat plugga historia på äldre dagar
(56 år) och ska nu försöka hitta något att skriva en B-uppsats om.
Tänkte det kunde bli något om fosterbarn i
Stockholm på 1800-talet.
Jag har nyligen börjat titta på
husförhörslängder och gjorde mitt första besök på stadsarkivet förra veckan så
jag är ganska grön på området.
Av en slump började jag titta på ett fosterbarn
vid namn Fritiof Ferdinand Ljunggren f 1872-03-20 som födde som oäkta barn på adressen Stora Bondegatan 1.
Man kan se att det föddes ytterligare 3 barn på adressen samma dag.
Jag blev intresserad om det var någon sorts
fattigvård som bedrevs på adressen men har fastnat och kommer inte vidare i min forskning. Såg att det huset som står där nu byggdes 1880. På din blogg om Johan Alfred Ohlman och hans
hustru Evelina Fredrika Johansson nämn fattighuset på Skånegatan 1 vilket
ligger i närheten men har förmodligen inget med varandra att göra.
Jag har tittat i barnhusens arkiv och rullor av
utackorderade barn utan att hitta Fritiof i dessa.
Om du har tid och lust att hjälpa mig att utröna
vilken sorts verksamhet som kan bedrivits på Stora Bondegatan 1 vore jag
tacksam.
Mvh
Ville Paloheimo
 |
Bondegatan 9 (till vänster) och 11 (till höger)
Okänd fotograf före 1914. |
Hej Ville,
Vad fanns och hur såg det ut på Stora Bondegatan 1 för snart 150 år sedan när Fritiof Ferdinand Ljunggren föddes 1872. Ja, det är sannarligen svårt att veta. Jag kan gissa men först lite gräv...
Jag hittar en artikel i Svenska Dagbladet som förvandlingen av Bondegatan 9 som måste ha legat i närheten av Stora Bondegatan 1 - till vänster om byggnaden i bilden ovan. Gatan har sedan dess inte bara breddats utan också sänkts någon gång mellan 1914 och 1930.
Din Fritiof Ferdinand skulle med andra ord inte känna igen sig om han kom tillbaka i dag.
Artikelförfattaren Johan Lindberg refererar till sin bok "Stockholm: då och nu" som du kanske skulle försöka låna, då den verkar vara slutsåld. Kanske finns det något mera matnyttigt i den. I artikeln finns även den här bilden från Stadsmuseet. Den är tagen från andra hållet 1914. Berget har sprängts ur och gatan till höger ligger i dagens nivå. Där ses Bondegatan 16 som byggdes 1905-1906 sedan man påbörjat sänkning av gatan. Bondegatan 9 (bilden ovan) är rivet. Den mörka gaveln i trä som sticker fram i bilden till vänster är Bondegatan 11.
Och ett foto på huset Stora bondegatan 15 år 1895 hittar du
här.
Allmänt spännande om vardagslivet på Bondegatan förr hittar du
här och
härOch
här är det någon som säljer en lägenhet i ett hus på Bondegatan 1 i
kvarteret Höken byggt på 1880-talet. Superfint men alltså byggt efter Fritiof Ferdinands födelse. Sidan lär försvinna.
Av boken Stockholms Gatunamn får man veta en hel del om 1600-talets Stora Bondegatan men nästan ingenting om senare årgångar utom att den 1885 bytte namn till Bondegatan kort och gott.
Rotemansarkivet i Stockholms stadsarkivSkriver att Bondegatan 1 tillhörde Rote 14 i Katarina församling.
Mer information ska finnas i Häfte 14819 Littera D20.
Start: 18830000 Slut: 18949999 (jag gissar att det är årtal)
Barnamordsplakatet
1778 Gustav III:s straffrättsliga reform, det sk barnamordsplakatet.
Ogifta kvinnor tilläts föda barn anonymt på annan ort än sin hemort för att slippa
social utstötning och slippa svara på frågor från myndigheter om barnets födelse.
Plakatet innehöll en rad punkter som sammantaget skulle minska risken för
barnamord i samband med utomäktenskapliga födslar. I själva verket gjorde plakatet
det möjligt att sätta alla gällande rättsregler ur spel även om den äldre lagstiftningen
inte upphävdes.
Genom barnamordsplakatet tilläts ogifta mödrar förbli anonyma vid förlossningen och dopet, och barnmorskor förbjöds att efterfråga barnafaderns namn vid förlossningen, något som de tidigare tvärtom varit förpliktigade att göra.
Plakatet gav domstolarna klara signaler att förändra attityden till sexualbrotten. Under
1800-talets lopp mildrades lagstiftningen ytterligare. 1810 slopades det världsliga
straffet för kvinnans del vid lönskaläge första och andra resan. Och genom den nya
strafflagen 1864 kom slutligen den utomäktenskapliga sexualiteten att i princip falla
under enskilt åtal. Från att ha betraktats som allvarlig brottslighet som staten lagt ner
stor möda på att spåra upp och bestraffa blev den utomäktenskapliga sexualiteten
överförd till en privat sfär.
Lagen om anonyma föräldar upphörde inte förrän 1917.
Därför står det ibland
"okända föräldrar" i födelseböckerna.
Men läs mera
här om hur det var och var man kan leta vidare.
Exempelvis detta:
Men ett barn vars moder var okänd hade ju inte någon släkt alls. Man kan undra vilka kvinnor som gynnades av lagen. Någon systematisk undersökning har av förklarliga skäl aldrig gjorts.
Man har menat att den kom till för att i första hand skydda s. k. bättre bemedlade kvinnor. Och det var säkert dessa som i första hand kunde utnyttja den.
Det krävdes ekonomiska möjligheter att resa bort, stanna borta lämpligt länge, lämna sitt arbete temporärt, inackordera sig hos en barnmorska och kanske låta utackordera barnet mot den begärda ersättningen.
Men även om kvinnan inte själv hade pengar till allt detta, var det så att en okänd moder också innebar en okänd fader, och en välsituerad fader var ju också intresserad av graviditet och barn doldes, i synnerhet om han befann sig i karriären eller kanske t.o.m. själv var gift.
Om det nu var så att modern efteråt ångrade att hon låtit anteckna sig som okänd moder? Det var ju svårt, för att inte säga omöjligt, att i efterhand styrka att hon verkligen var mor, när allt gjorts för att dölja det.
Genom ett tillägg i barnmorskereglementet 1856 kom en möjlighet:
"Hemtas Barnmorska till hemlig förlossning, eller mottager hon hos sig barnaföderska, som önskar vara okänd ware Barnmorska förbjudet att söka barnafaderns namn, eller qwinnan någon uppgift, som härmed kan ega sammanhang, aflocka eller aftwinga. Änskönt förlossningen warit hemlig, må dock Barnmorska hwarken sjelf undandölja barnet , eller till sådan åtgärd biträde lemna.---
Wid hemlig förlossning bör Barnmorskan för öfrigt råda qwinnan att uppteckna sitt namn och hemwist å ett papper, hwilket, af henne försegladt, förelägges den prest, för hwilken hon ofördröjligen skall förlossningen anmäla ---
Sedan detta papper blifwigt med wederbörlig anteckning och prestens sigill försedt, bör qwinnan uppmanas att, för sin såwäl som barnets framtida säkerhet, samma papper noga förwara."
Det var alltså kvinnans egen sak att se till att pappret - namnsedeln - förvarades ordentligt. Många sådana namnsedlar lämnades in till presterna antingen direkt genom kvinnornas försorg, eller genom barnmorskor som fått dem i sin vård. På så sätt har många namnsedlar kommit att ingå i kyrkoarkiven, i synnerhet i de största städerna, där de flesta födslar med okända mödrar ägde rum av förklarliga skäl: möjligheten att vara anonym var störst där.
Det var många kvinnor och barn det rörde sig om:
I Stockholm föddes 1875-1895 ca 800 sådana barn per år. Och i Sverige föddes totalt under 1908-1911 3890 barn till okända mödrar. Det betyder att det ännu i Sverige lever ett antal människor, som aldrig fått veta vem deras biologiska mor har varit. Jag har själv under mina tio år som arkivarie tagit emot flera personer, som varit barn till okända mödrar och som hoppats på hjälp att få ett svar på sin fråga. Och många söker ännu i kyrkoarkiven i hopp om att deras namnsedel ska ha bevarats.
Modern kunde alltså lämna efter sig ett brev till barnet att hämtas ut efter 70 år.
Sådana brev går att finna på Stadsarkivet för Stockholms del.
Från 1881 förde barnmorskorna bok över alla förlossningar. De finns för Stockholms del också på Stadsarkivet. Fritiof Ferdinand var emellertid född redan 1872 men visst kan man försöka.
Läs också i tidningen
Kvällstunden: De obemärkta kvinnornas öde om Anita Maria Karlssons bok "Obemärkta kvinnor och okända män" som kom 2016 och finns att låna på bibliotek.
I Stadsarkivets Beståndsregister finns också "Stockholms privata förlossningshem"
Alternativt namn: Förste Stadsläkaren
Arkivets ref nr SE/SSA/0561/02/X5 (visst förbehåll) Huvudkategori: Övriga
Läsesal: Liljeholmskajen Arkivhandlingar åren / Verksamhetstid 1932-1948
Stadsarkivet bör rimligtvis veta var man ska leta efter förlossningshem 1872 också.
Bättre bemedlad ensamstående mor
Barn för vilka en av föräldrarna var okänd kallades "oäkta".
Vi kan i detta fall gissa att Fritiof Ferdinands mamma var "bättre bemedlad" eller att barnafadern hade råd att betala hennes inackordering samt att hon var ogift.
Fritjof Ferdinand Ljunggren
född 20/3 1872 i Katarina församling, Stockholm
Rotemansarkivet
Databasen innehåller alla i Stockholm åren 1878-1926 men det är inte riktigt gjort för att söka på adresser. Och även om det hade varit det så startar den sex (6) år efter Fritiof Ferdinands födelse 1872.
Så du får nog vända dig till Stadsarkivet för att säkert få veta vad som fanns på Stora Bondegatan 1 när Fritiof Ferdinand föddes 1872.
Jag för min del är säker på att det var ett privat förlossningshem där Fritiof Ferdinands mamma var inackorderad för att föda sitt barn anonymt. Hon skulle sedan återvända till sitt hem som om ingenting hade hänt.
Det märkliga är att förlossningshemmet på Stora Bondgatan 1 rapporterar fyra (4) förlossningar på adressen samma dag, nämligen den 20 mars 1872. Och alla med okända föräldrar.
De två första (däribland Fritjof Ferdinand) döps dagen därpå, den 21/3 1872. De två andra döps den 26/3 1872.
 |
| Riksarkivet. Katarina församling, födelseboken 1872-1873 sid 25 (finns inte hos Arkiv Digital) |
Fritjof Ferdinand är barn nr 172 för året i församlingen. Stora Bondegatan 1 är hans hemvist vilket styrker teorin att det - i samtliga fall - rör sig om ett förlossningshem för inackorderade ogifta mödrar.
Modern är 29 år gammal, dvs född omkring 1843.
Dopförrättare är Lagerström och dopvittne ogifta Sofia Carlsson.
I den bästa av världar är det hon som är modern.
Kan man verkligen tro att rätt födelsedag är angiven här eller har förlossningshemmet helt enkelt samlat ihop fyra bebisar i en och samma rapport och inte bemödat sig om att skilja barnen åt. Ja, det lär vi aldrig få veta.
Ville!
Om du vill granska var Fritiof Ferdinand var
Så vart tar Fritiof Ferdinand född 20/3 1872, son till okända föräldrar, vägen?
Den 16/11 1873 flyttar Fritiof Ferdinand från Stockholm till Huddinge där han antecknas med inflyttningsattest 126 som kanske finns kvar där eller på Riksarkivet. Man får dessvärre inte veta från vilken församling han kommer men han är 1 år 7 månader och 26 dagar gammal. Han har ännu inget efternamn.
 |
| Inflyttningslängden: Huddinge (AB) B:2 (1872-1894) Bild 140 |
Fritiof Ferdinand blir fosterson hos:
Mjölkarrendator
Per August Ljunggren född 1824 i Tyresö, Stockholms län, och hans hustru
Fredrika Charlotta Strömberg född 1822 i Enköpings-Näs, Uppsala län
I hushållet bor mannens barn ur tidigare äktenskap:
- Emma Dorothea född
20/10 1856 i Tyresö (f 10/10 1856 enl f-bok) (till Stockholm 14/11 1873) - Axel Gustaf född 15/7 1858 i Tyresö (till Balingsta i Huddinge 8/11 1876 o till Stockholm 1877)
Hustrun har också barn i tidigare äktenskap:
- Augusta Dorothea Ericsson född 19/9 1846 i Österh (dödfödd gosse 28/10 1872)
- Lovisa Fredrika Ericsson född 27/6 1852 i Tyresö
Familjen är 1870 inflyttad till Ågesta i Huddinge från Catharina församling i Stockholm.
Bara en vecka innan Fritiof Ferdinand anländer som fosterbarn har de från Ågesta flyttat till Flemmingsberg i Huddinge där Per August är mjölkarrendator.
Fosterföräldrarna är i 50-års åldern.
Emma Dorothea är 17 år och Axel Gustaf är 15 år när de hux flux får en lillebror.
Augusta Dorothea är 27 år och Lovisa Fredrika är 23 år gammal när Fritiof Ferdinand anländer.
Det kan dessutom finnas flera barn i båda familjerna.
Den 24/10 1878 flyttar de till Ågesta i Huddinge och året därpå 1879 inom Ågesta.
Folkräkningen 1880
Frithiof Ferdinand född 1872 i Katarina församling är fosterson hos:
Mjölkarrendator
Per August Ljunggren född 1824 i Tyresö, Stockholms län, och hans hustru
Fredrika Charlotta Strömberg född 1822 i Enköpings-Näs, Uppsala län
Inga andra hemmavarande barn.
1880 gick flyttlasset till Wårby och 24/10 1882 flyttade familjen tillbaka till Flemmingsberg.
Den 4/10 1887 erhåller Fritiof Ferdinand Ljunggren afgångsbetyg och flyttar till Carlskrona.
Befolkningen i Sverige (BiS)
Matros Fritiof Ferdinand Ljunggren född 20/3 1872 i Katarina
Inflyttad 26/9 1890 till Skeppsholm från Carlskrona.
Utflyttad 13/5 1893 till Maria församling. Afskedad 1893.
Avskedad då betydde inte att man fått sparken. Det betydde bara att man slutat. Ensamstående.
Han är därefter inskriven i häftet för "lösa personer"
Skeppsholm (A, AB) AIIa:32 (1888-1896) Bild 24 / sid 19
Folkräkningen 1890
Fritiof Ferdinand Ljunggren född 1872 i Stockholms stad är nu matros.
Adress: Skeppsholmen, Jakob och Johannes rote 7, Stockholms stad
Kyrkobokföringsort: Skeppsholmen. Han är folkbokförd där med många andra ensamstående unga grabbar.
Fosterföräldrarna är nu inhysehjon
Pehr August Ljunggren född 1824 i Tyresö gift med
Fredrika Gust. Ståmberg född 1822 i Enköpings-Näs
Adress: Flemmingsberg, Huddinge
Rotemannan (databasen)
Man får tre träffar på Fritiof Ferdinand Ljunggren.
För en av dem är födelsedatum fel (30/3) istället för det rätta 20/3 1872.
1890-1893
Fritiof Ferdinand flyttar in 26/9 1890 från Karlskrona stadsförsamling i Blekinge till Skeppsholmen Rote 7 (Jakobsroten) i Stockholm. Han är ogift, vaccinerad och anställd utan familj.
Han tycks tillhöra Matros-kompaniet vid Skeppsholmen.
Han flyttar ut 13/5 1893 (utflyttningslängd/dödbok sid 25) till rode 19 (Skinnarviksroten)
1993-1995
Fritiof Ferdinand är nu fd matros, ogift och ensamstående
Han flyttar in 17/5 1893 från rote 13 (Stadsgårdsroten) och får adress Bastugatan 1; Brännkyrkagatan 10 (Fotangeln 1, 2, 8, 9) Rote 19 (Skinnarviksroten, Maria församling.
Han flyttar ut (till bilagan) 1895 (utflyttnings o dödbok sid 74) vilket bör betyda att han helt enkelt försvinner.
1895-(1897)
Fd matrosen Fritiof Ferdinand Ljunggren är kvarskriven i Maria Magdalena församling men man vet inte var han finns.
Sjötjänstgöringsuppgift:
Afförd från Helsinborgs Sjömanshus 22/5 1900.
Kontakta dem och fråga om de kan ta reda på mera.
Folkräkningen 1900
Fritiof Ferdinand Ljunggren född 1872 i Stockholm är fortfarande ogift och före detta matros
Han är kyrkobokförd utan adress i Maria Magdalena församling
Han är inskriven som kvarstående obefintliga 1896.
Det betyder att han inte har hörts av sedan 1896. Prästen vet följaktligen inte var han befinner sig.
Fosterfar
Per August Ljunggren född 11/7 1824 i Tyresö är folkbokförd som ogift kapitalist (!)
Adress Uddby gård i Tyresö
Hustrun Fredrika Charlotta Strömberg född 1822 dog 28/1 1893
Per August Ljunggren dog 3/3 1906 i Nyfors, Tyresö
Folkräkningen 1910
Fritiof Ferdinand Ljunggren är helt enkelt inte folkbokförd i Sverige.
Båda fosterföräldrarna är döda.
Dödboken (databasen)
Fritiof Ferdinand Ljunggren född 20/3 1872 i Katarina församling finns inte i dödboken.
Han finns inte heller i databasen Begravda i Sverige.
Han dog troligen inte i Sverige.
Emigration till USA?
Jag kan inte hitta honom i vare sig Emi bas eller Emigranten.
Jag hittar honom inte hos Ancestry (i USA) heller.
Men han kan, om han emigrerade, ha bytt namn och då hittar man honom inte.
Han kan också ha tagit jobb som matros eller sjöman på en utländsk båt och försvunnit den vägen.
I så fall finns han inte antecknad som emigrant.
Ville,
Jag är tämligen säker på att Fritiof Ferdinand inte bara var fosterbarn hos familjen utan även barnbarn till fosterföräldrarna, alltså att något av makarnas barn ur tidigare giften var biologisk förälder till Fritiof Ferdinand. Varför skulle annars två 50-åringar skaffa sig ett litet barn, när de egna just blivit flygfärdiga? Och det var vanligt förr, ett sätt att göra ett skamligt oäkta barn till något hedervärt. De tog hand om sitt barnbarn för att en ogift moder helt enkelt inte kunde göra det utan att både mor och barn skulle drabbas av samhällets förakt. Och någon barnomsorg fanns ju inte. Hur skulle hon ens kunna försörja sig och barnet. Detta är nog svårt att bevisa men jag tror ändå att jag har rätt.
Att ta sig ett eller flera fosterbarn var väldigt vanligt förr som ett sätt att få en extraslant till hushållskassan. Men dessa fosterbarn försvinner ofta snabbt och byts ut i samma takt. Så icke men Fritiof Ferdinand vilket också tyder på att han hör till familjen.
Frågan är vart han tog vägen.
Man kan bara konstatera att han försvann ur svensk folkbolkföring. Om det innebär att han gav sig ut i vida världen och småningom omkom där eller om han utsattes för ett brott och försvann spårlöst får vi sannolikt aldrig veta.
Kyrkoböckerna:
Katarina (A, AB) AI:133 (1868) Bild 251 / sid 491 (familjen i Katarina församling, Stockholm)
Katarina (A, AB) AI:135 (1869) Bild 118 / sid 225 (familjen i Katarina församling, Stockholm)
Huddinge (AB) AI:20 (1866-1870) Bild 450 / sid 37 (familjen i Ågesta)
Huddinge (AB) AI:21 (1871-1875) Bild 410 / sid 36 (familjen i Ågesta)
Huddinge (AB) B:2 (1872-1894) Bild 140 (Fritiof Ferdinand flyttar in)
Huddinge (AB) AI:21 (1871-1875) Bild 2370 / sid 232 (familjen i Flemmingsberg från 10/11 1873)
Huddinge (AB) AI:22 (1875-1880) Bild 2390 / sid 232 (familjen i F-berg med son o fosterson)
Huddinge (AB) AI:22 (1875-1880) Bild 1810 / sid 174 (Axel Gustaf dräng i Balingsta)
Huddinge (AB) AI:22 (1875-1880) Bild 450 / sid 38 (familjen i Ågesta)
Huddinge (AB) AI:22 (1875-1880) Bild 460 / sid 39 (familjen i Ågesta)
Huddinge (AB) AI:22 (1875-1880) Bild 2880 / sid 281 (familjen i Vårby)
Huddinge (AB) AI:23 (1880-1885) Bild 2910 / sid 285 (familjen i Vårby. 24/10 1882 flytt till sid 240)
Huddinge (AB) AI:23 (1880-1885) Bild 2460 / sid 240 (Flemingsberg
Huddinge (AB) AI:24 (1885-1890) Bild 2480 / sid 239 (fosterfar mjölkarr, hyresgäst, inhyses. FF flytt)
Tyresö (AB) AI:21 (1891-1895) Bild 1560 / sid 147 (fosterfar ensam)
Tyresö (AB) AI:22 (1896-1900) Bild 1610 / sid 151 (fosterfar ensam)
Tyresö (AB) AIIa:1 (1901-1905) Bild 2160 / sid 212 (fosterfar hos dtr Lovisa Fredrika o hennes barn)
Tyresö (AB) AIIa:1 (1901-1905) Bild 1800 / sid 176 (som ovan)
Tyresö (AB) AIIa:2 (1906-1917) Bild 2230 / sid 214 (fosterfar ensam)
___________________________________________________________________________________
Fosterfars första familj
Torparen o arrendatorn
Per August Ljunggren född 11/7 1824 i Tyresö
Anna Pehrsdotter född 31/5 1819 i Näsby - död 22/2 1861 i Wättinge Lyckor, Tyresö
Familjen var vid dottern Emma Dorotheas födelse 1856 bosatta i Holländaretorp i Uddby under Tyresö gård.
Barn:
- Ebba Sophia född 11/12 1846 i Tyresö
- Carl August född 3/10 1848 Tyresö - död 15/2 1863 i Tyresö
- Anna Wilhelmina född 24/4 1852 i Tyresö
- Axel Wilhelm född 17/9 1853 - död 16/6 1858 i Tyresö
- Emma Dorothea född 10/10 1856 i Tyresö
- Axel Gustaf född 15/7 1858 i Tyresö
Tyresö (AB) CI:7 (1827-1861) Bild 790 / sid 75 (dottern Emma Dorothea föds)
Tyresö (AB) AI:14 (1856-1860) Bild 1400 / sid 129 (familjen i Holländaretorp)
Tyresö (AB) AI:15 (1861-1865) Bild 1910 / sid 183 (familjen i Wättinge Lyckor. Hustrun dör)
___________________________________________________________________________________
Fostermors första familj
Olof Eriksson född 15/10 1815 i Fred Emtevik (Vä Ämtervik) - död 27/4 1863 i Öringe, Tyresö
Fredrika Charlotta Strömberg född 20/7 1822 i Emik Näs (Enköpings-Näs?)
Barn:
- Augusta Dorothea född 10/9 1846 i Österhaninge
- Fredrika Lovisa född 27/6 1852 i Tyresö
- Carolina Albertina född 10/4 1859 i Tyresö - död 7/10 1861 i Tyresö
Familjen bodde i Flodmåsen, ett torp under Tyresö gård, som Olof Eriksson arrenderade.
flyttar 1861 till p 173 Nyfors Pappersbruk.
Maken dog i Öringe, Tyresö, våren 1863. Hustrun tog över som mjölkarrendator.
Tyresö (AB) AI:15 (1861-1865) Bild 1810 / sid 173 (familjen i Flodmåsen)
Tyresö (AB) AI:15 (1861-1865) Bild 1720 / sid 164 (familjen i Flodmåsen, Tyresö)
Tyresö (AB) AI:15 (1861-1865) Bild 1810 / sid 173 (familjen i Nyfors Pappersbruk)
Österhaninge (AB) AI:18 (1861-1865) Bild 2180 / sid 210 (hustrun änka o mjölkarrendator)
___________________________________________________________________________________
Summa summarum
Per August Ljunggren född 11/7 1824 i Tyresö blev alltså änkling 22/2 1861.
och
Fredrika Charlotta Strömberg född 20/7 1822 Enköpings-Näs blev änka 27/4 1863.
Båda var torpare under Tyresö gård. Båda blev änklingar.
Vad vore smartare då än att slå sig ihop?
De gifte sig och bodde några år i Katarina församling i Stockholm innan de flyttade till Huddinge.
Frågan är, vem av deras döttrar skulle kunna vara mor till Fritiof Ferdinand?
Hans döttrar:
Ebba Sophia född 11/12 1846 i Tyresö
Anna Wilhelmina född 24/4 1852 i Tyresö
Emma Dorothea född 10/10 1856 i Tyresö
Hennes döttrar: Augusta Dorothea född 10/9 1846 i Österhaninge
Fredrika Lovisa född 27/6 1852 i Tyresö
Döttrarna:
Ebba Sophia född 11/12 1846 i Tyresö - död 17/2 1930 i Vagnstad, Häradshammar, Östergötland
Född Ljunggren. Gift Holmberg. Änka 21/2 1923
Hon gifter sig och får första barnet Anna Sofia 30/6 1869. Fyrbarnsmamma några år senare.
Och hon föder flera, bland annat dottern Emilia Augusta den 14/4 1872.
Hon kan alltså inte ha fött ett oäkta barn i lönndom 1872.
Kyrkoböckerna:
Österhaninge (AB) AI:19 (1866-1870) Bild 207 / sid 201 (piga i Ofvanskog, Österhaninge)
Nacka (AB) AI:13 (1866-1870) Bild 610 / sid 53 (gift småbarnsmamma i Evalund, torp u Älta)
30 träffar i BiS
Anna Wilhelmina född 24/4 1852 i Tyresö - död 27/5 1924 i Katarina församling, Stockholm
Född Ljunggren. Gift Svensson. Arbetareänka
Adress: Kapellgränd 4.
Det står om den blivande manken att han har bevistat 2:dra klassen, Beväringsmöte 1871. Han är dräng på samma gård som hon är piga.
Hon gifter sig 5/9 1874 med statdrängen Anders Gustaf Svensson född 12/1 1849 i Österhaninge.
De får 24 dagar senare dottern Anna Maria 29/9 1874
Hon kan alltså mycket väl ha fött ett barn i lönndom 20/3 1872 när han kanske var inkallad och hon fortfarande ogift.
Kyrkoböckerna:
Österhaninge (AB) AI:19 (1866-1870) Bild 218 / sid 212 (tjänsteflicka i Ofvanskog, Österhaninge)
Österhaninge (AB) AI:20 (1871-1875) Bild 1890 / sid 181 (piga i Högsta, Österhaninge, lysn t äkt)
Österhaninge (AB) AI:20 (1871-1875) Bild 1280 / sid 120 (gift och småbarnsmor)
18 poster i BiS.
Emma Dorothea född 10/10 1856 i Tyresö - död 5/4 1945 i Baggbron, Skinnskatteberg
Född Ljunggren. Gift Bergström. Änka 29/10 1913.
Gifter sig 19/5 1889 med Axel Theodor Bergström född 20/12 1860 i Skinskatteberg.
Emma Dorothea är drygt 15 år gammal när Fritiof Ferdinand föds. Hon bor hos föräldrarna.
Det är inte troligt att hon födde ett barn i hemlighet 20/3 1872.
Kyrkoböckerna:
Tyresö (AB) AI:16 (1866-1870) Bild 2010 / sid 196 (hos föräldrarna i Österflena)
Huddinge (AB) AI:20 (1866-1870) Bild 450 / sid 37 (hos föräldrarna i Ågesta)
Huddinge (AB) AI:21 (1871-1875) Bild 2370 / sid 232 (hos föräldrana i Flemmingsberg)
Huddinge (AB) AI:21 (1871-1875) Bild 410 / sid 36 (hos föräldrarna i Ågesta)
15 poster i BiS
Augusta Dorothea född 19/9 1846 i Österhaninge - död 30/6 1891 i Tullhuset, Brännkyrka förs, Sthlm
född Eriksson. Gift Carlsson 20/12 1872.
Om henne vet vi att hon får en dödfödd gosse 28/10 1872.
Hon kan alltså inte ha fött ett hemligt barn 20/3 1872.
Lovisa Fredrika född 27/6 1852 i Tyresö - död 21/11 1926 i Sofia församling, Stockholm
Adress: Åsögatan 15
Född Eriksson. Gift Pettersson. Änka.
Fadern dör 27/4 1863 och mor gifter om sig.
Lovisa Fredrika gifter sig 13/4 1873 med rättaren Carl Gustaf Pettersson född 3/12 1847 i Botkyrka.
De får 28/9 1873 dottern Anna Lovisa i Huddinge. Hon är alltså gravid vid giftermålet.
Familjen bor i Ågesta dit hon kom från föräldrahemmet dit hon återkommit 6/11 1871.
Familjen hade anknytning till Katarina församling.
Hon kan alltså mycket väl ha fött ett barn i lönndom 20/3 1872.
Kyrkoböckerna:
Tyresö (AB) AI:16 (1866-1870) Bild 1020 / sid 96 (piga i Wisswafs, Tyresö)
Huddinge (AB) AI:21 (1871-1875) Bild 410 / sid 36 (i föräldrahemmet)
Huddinge (AB) AI:21 (1871-1875) Bild 390 / sid 34 (Lovisa Fredrika gift o mor i Huddinge)
Tyresö (AB) AI:21 (1891-1895) Bild 2080 / sid 199 (gift fembarnsmamma)
17 poster i BiS.
Ville,
Jag gissar alltå på att Lovisa Fredrika eller möjligen Anna Wilhelmina var hemlig biologisk mamma till Fritiof Ferdinand som blev fosterson i familjen.
Lycka till med din forskning!
Berätta gärna efterhand...
PS. Alla svenska sjömän i handelssjöfart var tvungna att vara inskrivna vid ett sjömanshus, oftast inom det distrikt där de var kyrkobokförda. Det blev visserligen inte obligatoriskt förrän 1911 men kan vara värt att kolla upp ändå.
