Välbärgade ryska rötter och en morfar som såldes på auktion...

En rysk körsnär 

och en okänd dalkulla i S:t Petersburg

Sten-Åkes ryska rötter kittlar onekligen fantasin. Ingen tycks veta vilka personerna var mer än att det handlar om syskonen  Mania (Maria) Adlivankin född 1882, systern Zinaida född 1894 och deras bror Alexander född 1878 i St Petersburg.
Några foton av deras föräldrar (Sten-Åkes farfars morföräldrar) - utan namn - finns emellertid.

                                  

Familjeskrönan berättar:

Familjen blev av okänd anledning tvungna att lämna St Petersburg och Ryssland någon gång vid förra sekelskiftet, alltså före ryska revolutionen 1917.
De tog sig närmast till Finland där Alexander drev hotellrörelser, bland annat i det så kallade Societetshuset som var hotell till 1913 och i dag är Helsingfors stadshus. Man kan lätt konstatera att familjen Adlivankin måste ha lyckats ta sig ut ur Ryssland innan deras egendomar konfiskerades.

Mania (Maria) ska ha "gift sig" först med en ryss och sedan med en greve. Med ryssen fick hon sonen Georg Raider Adlivankin 1902 i Finland. Han kom småningom att bli gift i Frankrike med chilenska Blanche Conception Alphonsine Quartino född 1910 i USA. Det finns med andra ord många spännande grenar på detta släktträd.

Helsingfors stadshus fd Hotel Societetshuset

Georg Raiders son född 1931 är också född i Finland. När flyttlasset så småningom gick till Sverige tycks ingen riktigt veta. Det har rimligen skett någon gång mellan 1931 och 1940 då systrarna Mania och Zinaida finns med i 1940 års svenska folkräkning. Förutom systrarna fanns 1940 med detta namn bara Manias son och och sonson med familjer i Sverige.

Manias och Zinaidas bror Alexanders öde är okänt. Han bor i Stockholm några år i seklets början och försvinner sedan ur sikte. Enligt databasen Ancestry dör en Alexander Adlivankin och hans fru Vera 1967 i Christchurch, Hampshire, England. Oklart dock om denne Alex är rätt person. Det är utgångspunkten.

Det går inte att undvika:
Judeförföljelserna i Kejsardömet Ryssland. 
Men observera, att jag inte har hittat familjen i Mosaiska församlingens kyrkoböcker (Svar)
Jag vet alltså inte säkert om de var av judisk börd.

Men att judarna tvingades fly den ryske tsaren, det vet jag. Inte minst för att jag drivit ett hjälpprojekt i den ryska staden Novozybkov dit judarna först flydde och sedan slaktades brutalt av tyskarna under andra världskriget. Utan att veta säkert gissar jag alltså att familjen var judisk.

En källa berättar:
Restriktioner för var judar fick bosätta sig i Ryssland infördes efter krigen mot det Polsk-litauiska samväldet vid senare delen av 1700-talet, då Ryssland efter Polens delningar utvidgade sitt territorium med territorier ur Polen-Litauen och hertigdömet Kurland. Dessa landområden hade en stor östeuropeisk judisk befolkning som nu blev ryska undersåtar.

Det polsk-litauiska samväldet hade under sekler varit en fristad för judar som flytt undan korsriddarna, förföljelserna under digerdöden och förvisats från länder i väst- och centraleuropa före och under reformationen och motreformationen. Vid slutet av 1700-talet bodde omkring en miljon judar, över hälften av Europas judiska befolkning, i Polen-Litauen. Vid delningen av Polen-Litauen 1772–95 kom omkring 300 000 av dem att bo på ryskt territorium.

Ett speciellt bosättningsområde för judar infördes 1791 under Katarina II:s styre. Till en början bestod området av några län i nuvarande Vitryssland och Ukraina men det utvidgades i takt med att Kejsardömet Ryssland införlivade ytterligare delar av östra Europa.

Det slutgiltiga judiska bosättningsområdet grundades av tsar Nikolaj I år 1835 och varade till ryska revolutionen 1917. Det sträckte sig som en bred korridor från Lettland i norr till Ukraina i söder. Administrativt omfattade området de ryska guvernementen Bessarabien, Cherson, Grodno, Jekaterinoslav, Kiev,Kovno, Minsk, Mogiljov, Podolien, Poltava, Taurien, Tjernigov, Vitebsk, Volynien och Vilna samt de polska guvernementen Warszawa, Piótrkow, Kalisz, Radom, Kielce, Lublin, Siedlce, Plock, Lomza och Suvalki. Endast med särskilda tillstånd kunde judar bo och verka utanför området.

1897 var drygt 4,8 miljoner judar bosatta i området. De utgjorde 11,6 % av bosättningsområdets befolkning. 82 % av judarna bodde i städer eller shtettels och de utgjorde 36,9 % av den urbana befolkningen.

Under två perioder, 1881–84 och 1903–06, skakades bosättningsområdet av våldsamma pogromer. 

(våldsamma och blodiga, ofta samordnade, förföljelser av en folkgrupp, i synnerhet med avseende på antisemitiska förföljelser av judar.) Judar misshandlades och dödades, judiska hem plundrades och byggnader sattes i brand. Förföljelser och trakasserier ledde till att över två miljoner ryska judar emigrerade mellan 1881 och 1914. Majoriteten emigrerade till USA.

En annan källa:
Efter attentatet mot den ryske tsaren Alexander II år 1881, ett dåd som skylldes på judarna, ökade de antijudiska kampanjerna i styrka. Hatet underblåstes av myndigheterna. En våg av pogromer – storskaliga attacker på judar och deras egendom – svepte över Tsarryssland. Tusentals judar mördades och fördrevs. Många flydde till Västeuropa eller till Palestina. Än fler emigrerade till USA. Mellan 1880 och 1917 utvandrade cirka två miljoner judar från Ryssland och andra östeuropeiska länder främst till USA.

Sverige och Finland

I början av 1900-talet invandrar judar från Ryssland till Sverige. Omkring 6 500 judar bor i landet.
I Tsarryssland tilläts judar bo endast inom ett speciellt avgränsat område och livet hade blivit allt svårare. Men i Sverige fick judar samma medborgerliga rättigheter som andra svenskar 1870.

Den judiska befolkningen i Sverige har alltid varit liten. År 1880 fanns knappt 3 000 judar i Sverige. Kring sekelskiftet 1900 invandrade ett par tusen judar från Östeuropa på grund av förtryck och diskriminering. Många judar som under 1930-talet försökte ta sig till Sverige för att undkomma nazisternas förföljelse avvisades, men ungefär 3 000 släpptes in. Flyktingarna beskrevs av antisemitiska debattörer och grupper som ett allvarligt hot mot landet.

Familjen Adlivankin i källorna:

Den tidigaste noteringen om Mania Adlivankin jag hittar hos Arkiv Digital på nätet är från folkräkningen 1940. Av den framgår att systrarna Mania (Maria) född 9/3 1882 och Zinaida född 12/10 1894 bor tillsammans i kvarteret/fastigheten Skölden i Göteborg. Båda var ogifta.

Zinaida Adlivankin

Det framgår med all önskvärd tydlighet att både Mania och Zinaida är födda i S:t Petersburg, Ryssland. Jag har emellertid inte hittat dem i den svenska S:ta Katarina församling (finns hos Svar) men det är svårsökt och begränsat. Det framgår också att Mania 1940 var före detta affärsinnehavare medan Zinaida var damfrisör.

Det verkar emellertid vara så, att Zianida Adlivankin kom till Sverige redan 1910 och att deras mor kom efter 1912. Båda ansökte nämligen om uppehållsbok den 19/11 1918 och båda hade bankir Nils Asp som referent.

Zianida var vid ansökningstillfället biträde på NK (Aktiebolaget Nordiska kompaniet) och bodde i Stockholm där hon disponerade ett (1) rum. Hon hade kommit hit utan pass endast försedd med sitt prästbetyg. Och hon var här för att arbeta.
Under rubriken "Tid i Sverige" står: 19109999 som gissningsvis betyder att hon kom någon gång under år 1910.
_________________________________________________________________________________

Änkefru 
Magdalena Elisabeth Adlivankin född Blomqvist
ansöker om uppehållsbok i Sverige samma dag som Zinaida Adlivankin nämligen 19/11 1918. Även hon har kommit till landet utan pass enbart försedd med sitt prästbetyg. Hennes referent är alltså också bankir Nils Asp.

Magdalena Elisabeth Adlivankin född Blomqvist är född 20/6 1850 i Kristinestad, Finland. Hon är likt Zinaida rysk undersåte, bor i Stockholm och disponerar ett (1) rum.
Ändamålet med vistelsen: "att vara hos sina barn".
Under rubriken "Tid i Sverige" står: 19120399 vilket gissningsvis betyder att hon kom någon gång i mars månad 1912.

Det skulle förvåna mig om inte detta är Manias och Zinaidas mor. Mania tycks emellertid ha varit kvar i Finland till åtminstone 1931 när hon födde sin son. Men hon kan förstås också ha pendlat. I Sverige skrevs Mania konsekvent som ogift.
Vi gräver lite till, så får vi se...

Magdalena Elisabet Adliwankin född Blomqvist var vid sin död den 30/1 1921 bosatt på Kungsholmen (alternativt Ulrika Eleonora församling), Stockholm. Två gatuadresser är angivna, Hantverkargatan 82 och Sankt Eriksgatan 23 vilket sannolikt är ett och samma hus. I Sveriges dödbok står också att hon var född i Kristinestad i Finland.

Det finns inga fler Adlivankin i arkivet för "Ansökan om uppehållsbok 1918-1924" hos Stockholms stad. Det kan bero på att övriga kom senare eller till annan plats än Stockholm. Stockholms stadsarkiv är platsen för den som vill gräva fram ytterligare uppgifter om detta.

Däremot finns arbetaren:

Birger Ossian Blomqvist född 21/3 1894 i Kristinestad, Finland.

Han har kommit till Sverige 13/8 1918 och slagit sig ner som inneboende i Tillberga, Stockholm.

Han söker uppehållsbok på grund av flykt och anger att han är politisk flykting.

Han är säkerligen på något vis släkt. 

Stockholms Stadsarkiv:

Under första världskriget skärptes kontrollen över utlänningar i Sverige. Från 1917 måste man ha viserat pass för inresa i landet. Året därpå beslutades att även de utlänningar som redan befinner sig i Sverige ska visa upp ett pass. De som saknar pass får istället ansöka om en s.k. uppehållsbok. Det är dessa ansökningar du kan hitta i den här databasen. 

De immigranter som behövde uppehållsbok fick lämna uppgifter om bland annat nationalitet, hemort, boende och varför de hade valt att komma till Sverige. Blanketterna fylldes i av de sökanden själv och är därför präglade av sin tids språkbruk. Dessutom förekommer olika språk, som tyska, franska eller engelska. Texten som indexerats till databasen är i sin ursprungliga form, det är ansökandens egna formuleringar vi ser. 

Systemet med uppehållsböcker försvann 1927 när riksdagen fattade beslut om en ny utlänningslag. Då infördes istället regeln att utlänning måste ansöka om uppehållstillstånd efter tre månaders vistelse i Sverige. 

Är du intresserad av att se ansökningar från åren 1925-1927 i Stockholm och från andra delar av landet under hela perioden 1918-1927? På Riksarkivet i Marieberg finns en komplett serieansökningar om uppehållsbok från hela Sverige. Hela detta material hittar du i arkivet från Statens polisbyrå för övervakande av utlänningar i riket 1912–1943, i serierna E 8 a-c. Kopior från hela landet skickades alltså in till denna centrala myndighet. Det materialet är dock inte digitaliserat.

Sök i Ansökan om uppehållsbok 1918-1924
Läs mer om arkivet i NAD, Överståthållarämbetet för polisärenden 4
Länk till NAD, Statens polisbyrå för övervakade utlänningar i riket 1912–1943
Se också:
Judarena i Sverige - invandring, ekonomi och integration


Så vem var då välgöraren bankir Nils Asp? 

"Den lilla för året af bankir Nils Asp nybyggda "Kajsa" med Carl Hellström vid rodret vann genast allas sympatier och i det viktiga ögonblick när "Veb", "Kajsa" och "G. K. S. S. 1913" alldeles inpå hvarandra rundade gul märkebåt på Marstrands fjord, hoppades mången ärlig segelyän, att det gamla ordspråket "Blås Kajsa" skulle göra sig gällande och gifva vår svenska "Kajsa" en god körare." (Hvar 8 Dag 3 aug 1913)

Så vem var välgöraren bankir Nils Asp, som så förtjänstfullt ställde upp som garant för de båda kvinnorna på flykt undan förföljelserna i Ryssland? Handlade han möjligen med Ryssland, undrar jag. Det måste ha funnits stora förtjänster att göra för dem som gjorde det.
Hos Stockholmskällan finns en uppgift om att bankiren under sin glans dagar bodde på Regeringsgatan37 (bost) senare Arsenalsgatan 9 (bost) och tycks ha haft sitt kontor på Linnégatan 94, Ö Djurgården. 

Nils Erik Wilhelm Asp var född 20/10-1881 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. Hans far var en enkel arbetskarl och åkare från Östergötland som med sin hustru från Jönköpingstrakten fick åtminstone tre barn sedan de slagit sig ned i trakten av Nybrogatan i Stockholm. I Rotemansarkivet registrerades Nils Asp som följer:  

1904-1905 arbetare 

1905-1916 prokurist*, gift och hushållsföreståndare 

1916-1919 bankdirektör med titeln bankir, gift trebarnsfar och hushållsföreståndare

1920-1921 f. bankir, gift trebarnsfar och hushållsföreståndare    

1921-1922 f. bankir, gift, inneboende/anställd, sammanboende med barn

1922-1924 f. bankir, gift, hushållsföreståndare

1924-1925 fd. bankir, gift, hushållsföreståndare, sammanboende med barn

1925-1925 bankdirektör, titel bankir, gift, hushållsföreståndare

1925-1926 fd. bankdirektör, fd bankir, gift, hushållsföreståndare

Där tar Rotemansarkivet slut. I folkbokföringen står att han 1926-1932 var mäklare (börsmäklare?)

Han tycks ha bott ensam sedan han blev änkling 27/10 1932. Då hade han redan flyttat till Kungsholms församling. Han dog slutligen 10/4 1950 och var då bosatt i Enskede.

* En prokurist är en person som företräder andra vid ärenden som rör exempelvis myndigheter eller domstolar. 

1907 återfinns fondmäklare Nils Erik Willhelm Asp bland Stockholms högst taxerade personer. Fem år senare är han kvar på listan men tycks ha fått ett något tveksamt rykte. 

NK:s kundliggare från möbelavdelningen finns på nätet tack vare Nordiska museet. Av den framgår att bankir Asp och Persson före 1909 köpte en disk och en pulpet av ek och att bankir Nils Asp dessutom köpte sig ett skrivbord av mahogny. Kanske var det där de träffades? Zinaida arbetade ju på NK när hon sökte sin uppehållsbok 1918. 

Fotot är taget i samband med KAK:s vintertävling. Bilen är en
Minerva som ägdes av bankir Nils Asp, Stockholm. Bilen hade
tilldelats igenkänningsmärke A1460 den 7 november 1911.

År 1913 nämns bankir Nils Asp i sammanhang om tvivelaktiga affärer:  

"Beträffande de börsrykten som stå i förbindelse med bankir Asp har D. N. erfarit, att hr Asp, som under en jakt ådragit sig en sjukdom, måste draga sig tillbaka för att söka en tids vila. Det är således ej nervositet till följd af de ekonomiska motgångarna, som orsakat sjukdomen. 3 à 4 af hans affärer intresserade personer komma under tiden att administrera det hela och undersöka hans ställning. Det har sagts att hans affärer skola omfatta cirka 20 miljoner kr., en siffra som dock betecknas som för hög."

Han tycks emellertid ha haft ett tämligen gott liv vilket framgår av klippen ovan. Det påstås att han flyttade till Göteborg - precis som systrarna Adlivankin - men jag hittar inget belägg för det. 

Läs om bankir Nils Asp här och här och här och här 

________________________________________________________________________________

För Stockholms stad finns Rotemansarkivet som omfattar alla som bodde i stadens 36 rotar åren 1878-1926. Och här dyker minsann familjen Adlivankin upp.

Mamman:
Magdalena Elisabet Adliwankin född Blomqvist den 20/6 1850 i Kristiinankaupunki Kristinestad, Finland. 
1911-1913 Buntmakareänka vilket betyder att maken var körsnär, pälsvaruhandlare eller pälsmakare. Hon var vidare ensamstående bosatt på Grev Magnigatan 18; Storgatan 34 (Kasernen 7) i Rote 20 (Narvaroten) Oscars församling. Inflyttad 1911 från Finland. Utflyttad 1913 till rote 11 (Artilleriroten). Mania och Zinaida bodde på samma adress.
1917-1921+ Änka, husföreståndare (hon hyrde bostaden) och ensamstående med barn på adress Hantverkargatan 82; Sankt Eriksgatan 23 (Kulsprutan 5) Rote 23 (Karlsviksroten), Kungsholmen. Hon flyttade in 2/10 1917 från rote 11 (Artilleriroten) och ut den 30/1 1921 när hon avgick med döden. Rysk undersåte.
Tillägg av Madeleine Avellan 23/1 2020:
Elisabeth Adlivankin 1850-1921 var vid sin död skriven i Stockholm som ovan men är begravd i familjegraven på ordodoxa begravningsplatsen i Helsingfors. 

Sonen/brodern:
Alexander Adlivankin Makarjev född 5/11 1878 i St Petersburg, Ryssland
1906-1907 Kypare, gift, hushållsföreståndare bosatt på Riddargatan  76 (Beväringen 3) Rote 20 (Narvaroten) Oscars församling. Inflyttad 1906 från Ryssland. Utflyttad 1907 till St Petersburg, Ryssland. (Makaryev kan vara faderns eller släktens namn)
1909-1911 var familjen tillbaka igen, nu på adress Grev Turegatan 22 (Riddaren 20,21) Rote 10 (Nybroroten) Hedvig Eleonora församling. De flyttade in 23/3 1909 och ut igen 28/3 1911. Den här gången till Helsingfors i Finland.
I folkräkningen 1910 står han som kyparen Alex Walsareff Adlirankin bosatt på ovan nämnda adress.

Alexander var gift med:
Alfhild Lovisa Sjöberg gift Adlivankin född 25/8 1876 i Sankt Nikolai församling, Stockholm. Registrerades som inflyttad till Stockholm med maken från Ryssland 1906 och tillbaka igen 1907.
De skilde sig 21/10 1926 och hon bor 1946, 1950 och 1960 på adresser i Strängnäs. Inte en skymt av Alexander i Sverige då. Alfhild Lovisa dog 14/12 1973 och begrovs i urna den 14/1 1974 på Strängnäs gamla kyrkogård. Graven upplåten till 31/12 2024.

Alfhild Lovisa Sjöberg född 25/8 1876 var tredje dotter till arbetskarlen Alfred Christian Sjöberg från Gotland och hans hustru Maria Charlotta från Eksjö. Familjen bodde främst i Gamla stan. Alfhild Lovisa hade just fyllt åtta år när hon blev faderlös vilket ledde till att hon blev fosterbarn i Västerhaninge. Den 24/10 1892 flyttade till Stockholm och den 10/11 1897 dyker hon upp hos sin äldsta syster med make i Neglinge, Nacka varpå hon den 31/1 1899 flyttar till Finland.
Västerhaninge (AB) AI:22 (1886-1890) Bild 2280 / sid 220Västerhaninge (AB) AI:23 (1891-1895) Bild 2340 / sid 228Nacka (AB) AIIa:2 (1896-1900) Bild 330 / sid 521 (Nacka) 

Alexander och Alfhild Lovisa hade sonen:
Paul Adlivankin född 25/1 1904 i Helsingfors, Finland. Sonen var också med vid inflyttningen från St Petersburg 1906 och tillbakaflytten 1907.

Tillägg av Madeleine Avellan 23/1 2020:
Som sagt är Alexander, Manias och Zinaidas bror, min morfar. Han gifte om sig med Ester Törnroos och fick 2 barn Brita och Alex. Brita är min mor. De bodde i Helsingfors. De bodde i Helsingfors. På graven i Ortodoxa begravningsplatsen finns begraven Elisabeth Adlivankin f. 1850 och d. 1921. I graven finns även Ester, Alexander, Paul och hans fru Aila.  Alex, min morbror flyttade till Sverige och fick 2 barn, han dog i 50 års åldern men  vet inte om hans fru lever än. Paul, sonen från Alexanders första äktenskap fick två barn, Birgitta och Alex. Birgitta bor i USA och Alex i Helsingfors. 

Dottern/systern:
Maria (Mania) Adlivankin född 9/3 1882 i St Petersburg, Ryssland
1907-1910 Bosatt i Rote 7 Jakobsroten i fastigheten Birger Jarlsgatan 19; Kungsgatan 1; Stureplan 19 (Sumpen 12). Hon flyttade in där när hon den 27/9 1907 kom från Ryssland till Stockholm. Den 8/1 1910 flyttade hon vidare till rote 21 (Vanadisroten). Hon var född i St Petersburg, ogift och ensamstående och till yrket massös.
1909-1910 Maria Adlivankin var ogift och ensamstående manikyrist bosatt på Birger Jarlsgatan 109 (Ingemar 7) Rote 21 (Vanadisroten) Johannes församling. Född i Ryssland.
1910-1913 Manikyrist, ogift, ensamstående, född i St Petersburg. Bosatt på Grev Magnigatan 18; Storgatan 34 (Kasernen 7) i Rote 20 (Narvaroten) Oscars församling. Utflyttad 1913 till rote 11 (Artilleriroten).
1921-1924 Maria är massös, ogift, inneboende utan familj på adress Hamngatan 13,15; Malmskillnadsgatan 32; Norra Smedjegatan 29 (Åskslaget 15,20,21) Rote 7 Jakobsroten) Jakobs församling. Inflytttad 1/3 1921 från rote 23 (Karlsviksroten) och utflyttad 1924 (till bilagan)(?). Grekiskortodox trosuppfattning. Svensk medborgare. Vaccinerad.
1924-1930 Massös, ogift, ensamstående. Bilaga: Rote 7 (Jakobsroten) Jakobs församling. In 1924 (från roten, litt F 15 16/5) Ut 27/10 1930 till Nytorget 8. Grekiskortodox trosuppfattning. Svensk undersåte. Vaccinerad.
Mania dog 10/3 1979 och är begravd i urna 5/4 1979 på Göteborgs östra kyrkogård (kv C nr 307) tillsammans med sin syster. Graven upplåten i everdlig tid.

Dottern/systern
Zinaida Adlivankin född 18/10 1894 i St Petersburg, Ryssland
1912-1913 Zinaida är ogift, ensamstående och bosatt på Grev Magnigatan18; Storgatan 34 (Kasernen 7) Rote 20 (Narvaroten) Oscars församling (som systern Mania). Hon är inflyttad 1912 från Ryssland och flyttar ut till Rote 11 (Artilleriroten) 1913 (som systern Mania).
1921-1924 Zinaida är massös, ogift och inneboende utan familj på adress Hamngatan 13,15; Malmskillnadsgatan 32; Norra Smedjegatan 29 (Åskslaget 15,20,21) Rote 7 Jakobsroten) Jakobs församling. Inflytttad 1/3 1921 från rote 23 (Karlsviksroten) och utflyttad 1924 (till bilagan)(?). (Som systern Mania. Grekiskortodox trosuppfattning. Svensk medborgare. Vaccinerad.
1924-1930 Massös, ogift, ensamstående. Bilaga: Rote 7 (Jakobsroten) Jakobs församling. In 1924 (från roten, litt F 15 16/5) Ut 27/10 1930 till Nytorget 8. Grekiskortodox trosuppfattning. Svensk undersåte. Vaccinerad. Som systern. De följs åt men står inte registrerade som bosatta i samma hushåll.
Zinaida dog 19/6 1975 och är begravd i urna 10/7 1975 på Göteborgs östra kyrkogård (kv C nr 307) tillsammans med sin syster. Graven upplåten i everdlig tid.

Barnbarnet/dottern Manias son
Georg Raidar Adlivankin (ff) född 9/11 1902 i Helsingfors, Finland
1916-1917 Här heter han bara Bergström i efternamn. Ogift och ensamstående bosatt på Artillerigatan 22,26 (Havssvalget 10) Rote 11 (Artilleriroten) Hedvig Eleonora församling. In som fjortonåring 1916 från Finland och ut igen 1917 till rote 23 Karlsviksroten.
1917-1921 Här heter han Bergström/Adlivankin, är ogift fosterbarn. Han bor tillsammans med sin mamma Maria (Mania), moster Zinaida och mormor Magdalena Elisabeth Adliwankin på adress Hantverkargatan 82; Sankt Eriksgatan 23 (Kulsprutan 5) Rote 23 (Karlsviksroten), Kungsholmen.
Han flyttade in 26/9 1917 från rote 11 (Artilleriroten) och ut igen den 22/2 1921 till Rote 7 (Jakobsroten).
Då har mormor Magdalena Elisabet Adlivankin just dött den 30/1 1921 och det var hon som var hushållsföreståndare för bostaden. Han är både svensk och finsk undersåte men skriven i finska kyrkan 1917.
1921-1924 Kontorist, ogift, inneboende (hos Mania och Zinaida) utan familj på Hamngatan 13,15; Malmskillnadsgatan 32; Norra Smedjegatan 29 (Åskslaget 15,20,21) Rote 7 Jakobsroten) Jakobs församling. De var alla tre inflyttade 1/3 1921 då de kom från Rote 23 (Karlsviksroten). Ut igen 1924 (till bilagan)(?).
1924-1934 Kontorist, ogift, ensamstående bosatt: Bilaga Rote 7 (Jakobsroten) Jakobs församling. In 1924 (från roten, litt F 15 16/1) med Mania och Zinaida. Utflyttad 9/12 1932 till Blasieholmsgatan 2.
Kyrkoskrivningsuppgift: Finska. Militäruppgift: Inskr Skyldig. Frånv 1925 till 1931. Nationalitetsuppgift: Svensk undersåte.

Oklart varför han hette Bergström och varför han skrevs som sin mormors fosterbarn. Efternamnet kan vara efter fosterföräldrar i Helsingfors eller är en indikation på att biologiska pappan hette Bergström.

Georg Raider dog 31/1 1977 och begrovs 12/2 1977 på Ramneröds kyrkogård (urna i kv 5 nr UG005) Graven upplåten till 31/12 2027.

_________________________________________________________________________________

Zinaida Adlivankin gick till sjöss! 

Hon arbetade åren 1935-1937 ombord på lyxkryssaren Kungsholm och gjorde bland annat 43 resor till New York. Hon var svensk men av rysk ras, står det i en av passagerarlistorna.

1934-12-17 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1935-01-06 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1935-01-28 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1935-03-11 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1935-04-01 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1935-04-15 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1935-04-25 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1935-05-27 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1935-06-03 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från New York.  

1935-06-27 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1935-08-09 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1935-08-16 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från New York. 

1935-09-09 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1935-10-05 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1935-10-14 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från New York och Bermuda. 

1935-10-21 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Hamilton Bermuda.

1936-01-05 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg.

1936-01-27 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1936-02-17 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Havanna på Cuba. 

1936-03-09 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Havanna på Cuba. 

1926-03-27 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1936-04-06 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Nassau, Bahamas.

1936-04-20 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1936-05-25 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1936-06-01 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1936-06-27 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1936-08-11 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1936-08-17 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1936-09-08 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1936-10-05 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1936-10-13 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Hamilton, Bermuda. 

1936-10-19 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1937-12-17 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1937-01-04 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1937-01-25 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1937-02-15 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1937-03-22 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1937-04-04 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1937-04-26 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1937-05-28 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1937-06-28 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1937-08-08 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg samt Hamilton, Bermuda and Halifax, Nova Scotia. Se passagerarlista ovan. 

1937-08-11 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

___________________________________

Sammanfattning

Familjen Adlivankin tycks ha sina rötter i Minsk,Vitryssland, som hade Sovjetunionens största judiska ghetto sedan tsar Nikolaj I inrättade en judekorridor i Ryssland som sträckte sig från Lettland i norr till Ukraina i söder.

1903-1906 skakades området av antisemitistiska förföljelser som var både våldsamma och blodiga. Den judiska befolkningen trakasserades, misshandlades och dödades medan deras hem plundrades och sattes i brand. Det ledde till att över två miljoner judar emigrerade mellan 1881 och 1914.

Familjen Adlivankin flydde till Finland och sedan vidare till Sverige.

• 1906 anlände kyparen Alexander Adlivankin Makarjev (1910 års folkräkning: Alex Walsareff Adlirankin) till Stockholm. Han var född 5/11 1878 i St Petersburg och gift med Alfhild Lovisa Sjöberg född 25/8 1876 i Sankt Nikolai församling, Stockholm. Hon var dotter till en arbetskarl från Gotland men blev åtta år gammal faderlös och fosterbarn i Västerhaninge. Den 31/1 emigrerade hon till Finland. Det var gissningsvis där hon träffade och gifte sig med Alex Adlivankin. Sonen Paul var född 1904 i Helsingfors.
• 1907 flyttar Alexander med familj tillbaka till St Petersburg. Samma år (27/9) flyttar systern Mania Adlivankin, manikyrist och massös, till Stockholm. Hon anländer ensam, har en femårig son i Helsingfors men uppger att hon invandrar från Ryssland. Hon stannar i Sverige.
• 1909 kommer Alexander Adlivankins familj tillbaka till Stockholm.
• 1911 flyttar Alex med familj till Helsingbors. Samma år flyttar hans och Manias mamma (körsnärsänkan Magdalena Elisabet Adlivankin) från Finland till Stockholm för att få vara med sina barn.
• 1912 flyttar även dottern/systern/massösen Zianida Adlivankin från Ryssland till Stockholm.
• 1913 flyttar såväl Magdalena Elisabet som döttrarna Mania och Zinaida till Artilleriroten.
• 1916 flyttar den 14 årige kontoristen Georg Raider Bergström/Adlivankin, Manias utomäktenskaplige son, från Helsingfors till Stockholm.
• 1917 Magdalena Elisabeth Adlivankin är husföreståndare i Karlsviksroten på Kungsholmen. Hon bor tillsammans med döttrarna Mania och Zinaida samt Georg Raider Bergström/Adlivankin (Manias son) som skrivs som sin mormors fosterson.    
• 1921 dör mormor Magdalena Elisabeth. Georg Raider blir då inneboende hos mamma Mania och hennes syster Zinaida. Samma år kommer Alex hustru Alfhilda Lovisa tillbaka till Stockholm. Hon och Alex har skilt sig. Hon bosätter sig i Strängnäs där hon dör 1973.   
• 1932 Georg Raider flyttar hemifrån.
• 1935 Zinaida går till sjöss. Hon går i land igen efter några år 1937. Vad Mania gör under tiden är oklart. 

Systrarna Mania och Zinaida

1940 bor Maria och Zinaida i fastigheten Mellby Liegård Skölden i Partille, Göteborg
1947 bor Mania och Zinaida i fastigheten 7:17 Hämplingen 9 i Göteborg

1950 bor de i 7:46 Blåhaken 6 som har adress Spaldingsgatan 11, Göteborg S

         Mania kallas kort och gott ogift kvinna medan Zinaida är skönhetsexpert.

         I den svenska folkräkningen 1950 står att systrarna kommer från "De Socialistiska

         Rådsrepublikens Union. 

1957 bor systrarna i Härlanda, Göteborgs och Bohus län där de är mantalsskrivna. Fastigheten heter

         46:36 Sadelmakaren 10 och adressen är: Råstensgatan 3, Göteborg Ö.

1960 Se 1957 ovan.

1970 bor Mania och Zinaida på adress Viginsgatan 5A i Göteborg.

1975 bor Mania ensam på Stenungsundsgatan 19, Härlanda församling, Göteborg

Zinaida Adlivankin gick ur tiden 19/6 1975 på adress Virginsgatan 5A i Göteborg.

Mania (Maria) Adlivankin dog 10/3 1979 på Göteborgs Sjukhem, Göteborgs Annedal.

Statistiska Centralbyrån (SCB) 

1940 års folkräkning H1AA:310 (1940) Bild 1920 / sid 17 (systrarna i Göteborg)

Zinaida Adlivankins ansökan om uppehållsbok kan du se här. 

Magdalena Elisabeth Adlivankins ansökan om uppehållsbok kan du se här.

_______________________________________________________________________________

• Jag hittar en rysk målande konstnär, Samuil Adlivankin (1897-1966) i Ryssland som kanske kan vara släkt och ett virutal museum, Han finns enligt Ancestry i Encycklopaedia Judaica, Second edition, 22 volumes by Fred Skolnik. Detroit: Macmillan Reference USA, 2007. (EncJud).
• Och på Ancestry en George Adlivankin i Baltimore street, Baltimore, Maryland, USA född 18/11 1861 i Minsk, Vitryssland gift med Sarah Adlivankin från Janroggen, Ryssland. Barn födda i Baltimore: Morris född 3/4 1898 och Elanor född 14/5 1901. De har rest till USA från Antwerpen, Belgien den 31/12 1892 och ankommit till New York 1/1 1893. (Petition for naturalization (dokument om medborgarskap, United States of America) Rimligtvis en släkting då namnet George går igen.
• På Ancestry finns många Adlivankin om man söker på hela materialet. De flesta verkar vara från Minsk i Vitryssland. För Vitryssland finns mikrofilm (oklart var): Judiska efternamn i befolkningsregistret från Minsk. Mikrofilmen för födslar 1882 har nummer (FHL #1,920,795)
• Jag hittar en Bentsiyan Adlivankin som dör 50 år gammal den 21/2 1889. Född ca 1839, registrerad i Minsk, Belarus. Dödsorsak: levercancer. Faderns namn: Noson. Begravd 23/2 1889. Men då var ju inte Zinaida ens född. 
• Det finns en databas, Namnindex för de vitryska databaserna i GewishGen för Minsk, Belarus: "Minsk Uyezd Surnames". Adlivankin finns med. Se nedan. Registret finns på svenska hos Ancestry. Annars är adressen: (https://www.jewishgen.org/belarus/lists/minsk_uyezd_surnames.htm)  

• Adlivankin, Minsk Belarus: Minsk Uyezd Surnames (https://www.jewishgen.org/belarus/lists/minsk_uyezd_surnames.htm) Av denna lista framgår att den judiska släkten Adlivankin kommer från Minsk i Vitryssland. 

•  Adlivankin, Minsk Belarus. Jewish Surnames from the Minsk Gubernia: (https://www.jewishgen.org/belarus/lists/surname_list.htm) Av denna lista framgår att den judiska släkten Adlivankin kom från Minsk Gubernia ("4 register hittades").

• Eruchim Adlivankin, Pinsko Korolina, Minsk Belarus: 'Hebrew' Korobochniks in the Minsk Gubernya in 1839: (https://www.jewishgen.org/belarus/lists/albell_les.html) Detta är en lista över judiska "Korobochniks" eller affärsmän som framgångsrikt bjudit på rätten att samla "Box tax" eller skatter på Försäljningen av kosherkött. Intäkterna täckte kostnaden för samhälls sociala välfärdstjänster. Affärsmannen eller affärspartners, som erbjöd sig att samla in den största summan av lådeskatter för ett visst område, vann rätten att samla skatterna under en viss tid och förmodligen tjänade en fast avgift eller en procentandel av intäkterna för att kompensera dem för deras problem. I det här fallet löpte perioden för fyraårsperioden från 1840 till 1843. "Korobochniks" utgjorde i själva verket kommunala banktjänster. De som gjorde förnuftiga bud var förmodligen smarta, rika killar som kände sina samhällen inifrån och ut. Du kan läsa mer om dem på JewishGen Litvak SIGs webbplats på: http://www.jewishgen.org/litvak/vital-p4.htm 

          Och här nämns alltså borgaren Eruchim Adlivankin (familjenamn: Girshovich 
          tillhörande Pinso Lorolina i Minsk. Han är tveklöst en av de rikaste i stan.

• Leiba Adlivankin (Leiba Girshev), Minsk Belarus: June 28, 1880 list of Minsk draft evaders: (https://www.jewishgen.org/belarus/lists/mgv_18800628.htm) Lista över personer med maschaneboende som efter ålder är föremål för utkastet år 1880 i Minsk. Se sida. Här finns fyra Adlivankin (Girch med familjenamn Mordukhov, Leiba med familjenamnet Girshev och Vul´f-Nokhum med familjenamnet Shmuilov). De tillhör alla Minsk-judarnas stad. 

• Vul’f-nokhum Adlivankin [Vul’f-nokhum Shmuilov] Minsk, Belarus: June 28, 1880 list of Minsk draft evaders: (https://www.jewishgen.org/belarus/lists/mgv_18800628.htm) Här finns tre Adlivankin (Girch med familjenamn Mordukhov, Leiba med familjenamnet Girshev och Vul´f-Nokhum med familjenamnet Shmuilov)

• Adlevankin, Minsk Belarus: Jewish Surnames from the Minsk Gubernia: https://www.jewishgen.org/belarus/lists/surname_list.htm) Släkten är från Minsk. På denna lista finns en Adlevankin och en Adlivankin. 

• Girsh Adlevankin [Girsh Mordukhov], Minsk Belarus: June 28, 1880 list of Minsk draft evaders: (https://www.jewishgen.org/belarus/lists/mgv_18800628.htm) Här finns fyra Adlivankin (Girch med familjenamn Mordukhov, Leiba med familjenamnet Girshev och Vul´f-Nokhum med familjenamnet Shmuilov)

När jag söker på Magdalena Elisabet Adlivankin får jag upp en enda träff nämligen Leiba Adlivankin. Men han var gift med en Basya Senagof så han är nog inte körsnären.  

Det visar sig att det finns en judisk databas - JewishGen Belarus Database - som förmodligen har alla svar. Det kostar emellertid 100 dollar att använda den så det får vara för min del. Databasen finns här: https://www.jewishgen.org/databases/Belarus/
________________________________________________________________________________

"Dalkullan" 
Magdalena Elisabeth Blomqvist var från Kristinestad, Finland. 

Kristinestad ligger i svenska Österbotten 

så jag hittar farfars mormor (ff mm) på Ancestry i 

"Nordic Records, Finland, Select Baptism 1657-1890":

Kristinestads vapen

Magd Elisabet Blomqvist

Mor: Greta Lisa

Far: Carl Blomqvist

Födelse: 1850/06/20

Dop: 1850/06/23 Kristiinan Kaupunki, Vaasa, Finland

Jag hittar även en bror: 

Carl August Blomqvist

Mor: Greta Lisa

Far: Carl Blomqvist

Födelse: 1855/02/28

Dop: 1855/03/04 Kristiinan Kaupunki, Vaasa, Finland

Och i vigselregistret hittar jag två uppgifter: 

Carl Anders Blomqvist

Greta Lisa Adamsson

Vigsel: 1844/04/28 i Kristiinan Kaupunki, Vaasa, Finland

Carl Anders Blomqvist

Greta Lisa Adamsson

Vigsel 1844/03/23 Lapvaartti, Vaasa, Finland

Jag hittar en födelsenotis som åldersmässigt skulle kunna stämma in på Sten-Åkes (ff mm m) Greta Lisa Adamsson och det är: 

Greta Lisa Adamsson 

Född: 5/2 1828 

Döpt: 10/2 1828

Doport: Ikaallinen, Turku-Pori, Finland

Men jag kan inte bevisa att det är hon.

2020
Jag gör en sökning på My Heritage och får en träff på Magdalena Elisabeth Blomqvist född 20/6 1850 i Kristinestad i Finlands kyrkofolkräkning och före-konfirmationsböcker 1657-1915, Ålands Landskapsarkiv. Det ser ut som en husförhörslängd (Rippikirja) och gäller åren 1854-1874 (sid 50).

Någon gång från det att hon var 4 till 24 år (troligen bara 1872) var hon piga och tillhörde tjänstefolket på Prästgården i Kumlinge församling, Ahvenanmaa (Åland). 

Av handklingen framgår att hon fött oäkta dottern Helmi Johanna den 15 april 1872.
Att hon fått absolvtion (syndernas förlåtsels) 20/5 1872 för 1:sta resan lägersmål
Sedan står det något om Åbo, antingen att dottern föddes där eller att de flyttade dit.



LägersmålKönsumgänge mellan ogifta, lönskaläge. Är åtalbart till 1855. Böter utgår med 32 skilling för kvinnan, dubbelt för mannen


Straffet för lägersmål (böter och kyrkoplikt) bortföll i Sverige för kvinnor 1864, för män 1918 (med vissa undantag), men hade då sedan länge inte tillämpats

_______________________________________________________________________________

Jag fick klippa av lite nedtill för att de äldsta anorna skulle få plats.

Och hur var det med
morfar som såldes på auktion?

Jordbruksarbetaren, torparen och sedermera bonden:

Jonas Jonsson (mf f) född 21/1 1881 i Alfta – död där av kräfta* den 18/9 1924 i Alfta.

Jonas Jonsson behandlades för sin cancer på lasarettet i Bollnäs men tycks ha dött i hemmet.

Son till: Jonas Olsson (mf ff) född 12/1 1849, bonde å S3 Grängsbo och hans hustru Karin Ersdotter (mf fm) född 8/7 1849.
Jonas Jonsson står minst 1906 och framåt som frikallad från det militära. Oklart varför.
Gift 1/11 1903 med den då höggravida:

Anna Lindblom (mf m) född 25/3 1881 i Alfta – död på lasarettet i Bollnäs av anemia perniciosa** den 25/9 1924. Perniciös anemi är en form av blodbrist som uppstår på grund av vitamin B12-brist. Sjukdomen har ett smygande förlopp och upptäcks ofta inte förrän den är långt framskriden. Symtomen är bland annat trött- och orkeslöshet samt andfåddhet vid minsta ansträngning, muskelsvaghet och känselbortfall i händer och fötter. Kanske var det för att hjälpa sin dotter och hennes familj som mormor Karin Lindblom flyttade till familjen.

Dotter till: Husman Olof Olsson Lindblom (mf mf) född 30/7 1831 i Alfta, bosatt i Grängsbo (Hästhages l(illa) Broddanäs, Viken af No 7) och sedan 24/11 1861 hans hustru Karin Nilsdotter (mf mm) född 27/7 1839 i Ofvanåker (änka 23/1 1916) och som 26/11 1920 flyttade till dottern Annas familj, möjligen för att hon och svärsonen var så sjuka. Karin Nilsdotter Lindblom flyttar ut 1925 sedan både dottern och svärsonen dött och får sedan bo på undantag hos en annan dotter i Mållängetad (märkligt namn) i Alfta. Där dör hon den 30/3 1926.

Jonas Jonasson och Anna Lindblom var bosatta i Viken No 2 S.7 i Gränsbo rote, Alfta församling.
Fastigheten kallades Flaxembo och var en avsöndring från Viken No 9.

Barn:
1. Jonas född 2/12 1903 i Alfta. Jordbruksarbetare – 11/4 1919 i Alfta av influensa och lungsot
2. Alma Katrina född 8/9 1905 i Alfta (hushållerska) Flyttar 7/11 1925 som piga till Rengsjö.
3. Anna Matilda född 28/12 1907 i Alfta. Flyttar 1925 till sid 427 där hon tjänade piga.
4. Syster Dorotea född 7/2 1910 i Alfta (tvilling) Flyttar 1925 till sid 498 för att tjäna piga.
5. Bror Rikard född 7/2 1910 i Alfta (tvilling) Flyttar 19/11 1926 till sid 314
6. Olof Henning (mf) född 22/5 1912 i Alfta. Flyttar 19/11 1926 till sid 141
7. Frida Linnea född 9/9 1914 i Alfta. Flyttar 1925 till sid 304 (barnhem). Död där 23/1 1931.
8. Hulda Maria född 4/4 1917 i Alfta. Flyttar 1925 till sid 304 (barnhem)
9. Märta Viktoria född 12/3 1920 i Alfta. Flyttar 1925 till sid 304 (barnhem)

(Sidangivelserna avser husförhörslängden AIIa:5a och b):

Jonas och Anna dog med en veckas mellanrum i slutet av september 1924 och lämnade åtta barn i åldrarna 4-19 år föräldralösa. De tre yngsta barnen placerades på barnhem och den äldsta dottern flyttade till Rengsjö för att tjäna som piga. De fyra syskonen som var stora nog att göra nytta för sig - och därmed var intressanta som arbetskraft för bönderna - såldes på auktion.

Ingenting i de nu tillgängliga kyrkoböckerna berättar det, men familjen vet att så var fallet. Sten-Åkes morfar, Olof Henning Jonsson, var 14 år gammal när han auktionerades ut till den bonde som krävde minst betalt av socknen för att - mot hårt arbete och ofta dålig behandling - se till att den föräldralöse gossen fick mat och husrum.    

Kyrkoböckerna:

Alfta (X) AIIa:3a (1906-1910) Bild 4250 / sid 411 (Jonas och Annas familj)

Alfta (X) AIIa:4b (1911-1920) Bild 2410 / sid 515 (Jonas och Annas familj)

Alfta (X) AIIa:4b (1911-1920) Bild 2340 / sid 508 (Jonas och Annas familj, svärmor flyttar in)

Alfta (X) AIIa:5b (1921-1931) Bild 2850 / sid 625 (Jonas och Annas familj, svärmor flyttar ut)

Alfta (X) F:5 (1896-1919) Bild 2390 / sid 230 (äldste sonen Jonas dör 1919)

Barnen efter föräldrarnas död:

Alfta (X) AIIa:5b (1921-1931) Bild 870 / sid 427 (Anna Matilda Jonsson tjänar piga i Elfkarhet No 4 s 8)

Alfta (X) AIIa:5b (1921-1931) Bild 1580 / sid 498 (Syster Dorotea tjänar piga i Grängsbo No 12)

Alfta (X) AIIa:5a (1921-1931) Bild 3300 / sid 314 (Bror Rikard tjänar dräng i Kyrkbyn No 29)

Alfta (X) AIIa:5a (1921-1931) Bild 1570 / sid 141 (Olof Henning tjänar dräng i Kyrkbyn No 13)

Alfta (X) AIIa:5a (1921-1931) Bild 3200 / sid 304 (De tre yngsta på Lilla Barnhemmet i Kyrkbyn No 28)

Alfta (X) AIIa:6a (1931-1941) Bild 3380 / sid 321 (Två bor kvar på barnhemmet till 1935/1936, en dog)

Alfta (X) F:6 (1920-1945) Bild 1100 / sid 101 (Frida Linnea, 16 år och hushållsbiträde, dog på barnhemmet den 23/1 1931 av lung- och njurinflammation)

De äldsta:

Alfta (X) CI:7 (1862-1882) Bild 272 / sid 267 (Jonas Jonssons födelse)

Alfta (X) AI:22a (1881-1883) Bild 214 / sid 195 (Jonas Jonssons familj i Grängsbo, Alfta)

Alfta (X) CI:7 (1862-1882) Bild 274 / sid 269 (Anna Lindblom föds)

Alfta (X) AI:22a (1881-1883) Bild 259 / sid 240 (Anna Lindbloms familj i Grängsbo, Alfta)

Alfta (X) AIIa:5c (1921-1931) Bild 5050 / sid 1195 (Anna Lindbloms mor på undantag hos svåger)

Alfta (X) CI:10 (1906-1915) Bild 1650 / sid 157 (Olof Hennings födelse)

Alfta (X) F:6 (1920-1945) Bild 520 / sid 43 (föräldrarnas död)