Frida Olivia Lindholm i Grundsunda, arbeterska med åtta "oäkta" barn I (II)

Detta inlägg skrevs i februari 2012.

Sedan dess har nya databaser tillkommit. Jag har därför gjort en ny genomgång av familjen 2025 och hittat en hel del nytt.

Du hittar redogörelsen här.

Hej,
jag har ingen erfarenhet av släktforskning och vet inte riktigt hur jag ska börja men jag har fått viss information av länsarkivet. Min morfars mormor Frida Olivia Lindholm f 1867-07-14 i Grundsunda församling födde 8 barn men alla är oäkta. En av hennes döttrar fick efternamnet Karlsson. Hon heter Ragnhild (morfars mor) och är född 1900-10-28. Frida Olivia uppges ha arbetat som hushållerska och hon var folkbokförd i Grundsunda församling vid alla barnens födelse. Vem kan fadern ha varit?

Vart ska jag söka för att få information om en människas levnadshistoria? Min mormors mor dog när mormor var ett år gammal. Enligt rykte tog en faster då hand om mormor. Fastern hette Fanny Josefina f 1883-04-26. Hon sades vara kokerska åt skogsarbetare och någon gång har Västerbotten nämnts. Var kan jag få information om henne och hennes liv?
Mycket tacksam för något litet svar
Helen W
Stöde

Hej Helen,
Vi får börja med att försöka lokalisera Frida Oliva i de databaser över Sveriges befolkning som finns.
Här hittar vi henne i
Folkräkningen 1880

Frida Olivia
f. 1867 i Grundsunda (Västernorrlands län, Ångermanland)
dotter
Ogift kvinna, barn i familjen
Prestbordet
Grundsunda (Västernorrlands län, Ångermanland)
Registrerad födelseort: Grundsunda Västernorrlands län


Hon bodde 1880 hemma hos föräldrarna i det så kallade Prästbordet, Grundsunda, vilket betyder att de bodde på mark som tillhörde kyrkan. Frida Olivias pappa var målare och snickare, född 1825 i Dorotea, Västerbotten.
Mamman var född 1824 i Grundsunda, Västernorrland. Det var alltså han som vid giftermålet flyttade till henne. Familjen såg ut så här:

Lindholm, Jonas 1825 Far
Persdotter, Katarina 1824 Mor
(Barn), Otto Julius 1859 Barn
(Barn), Hulda 1864 Barn
(Barn), Frida Olivia 1867 Barn

Frida Olivia hade ännu en syster. Av husförhörslängden framgår att systern Johanna Christina född 9/8 1861 hade flyttat till Nordmaling 1878. Antingen för att arbeta som piga eller för att gifta sig. Troligen det förstnämnda.
________________________________________________________

Folkräkningen 1890
1890 har Frida Olivia flyttat hemifrån och är piga i Härnösand. I folkräkningen ser det ut som att hon tjänstgör hos en änka och gårdsägare i kvarter No 8 men det är osäkert. I husförhörslängden ser det ut som att hon bor ensam eller möjligen delar bostad med en annan piga.

Lindholm, Frida Olivia
piga
f. 1867 i Grundsunda (Västernorrlands län, Ångermanland)
Ogift kvinna, ensam i familjen
8:de qvarteret Gårdsegare
Härnösand (Västernorrlands län, Ångermanland)
Födelseort i källan: Grundsunda

Av husförhörslängden (hfl 1885-1894) framgår att Frida Olivia flyttade till Härnösand 24/11 1888 och kom tillbaka till Grundsunda 13/12 1892. Hon hade då i bagaget sitt första oäkta barn Frida Hedmania född 15/6 1892. Kanske fick hon inte stanna på sin arbetsplats i Härnösand som ogift mor. Hon antecknas hos föräldrarna.

________________________________________________________

I folkräkningen 1900 står Frida Olivia upptagen "i socknen" i Grundsunda. Det betyder antagligen samma sak som på annat håll kallades "på socknen" vilket innebar fattigdom och för övrigt lite olika saker som till exempel:
- att man var skriven i församlingen men inte bodde där
- att man var så fattig att man fick bo på socknens mark
- att man fick tigga hos bönderna för sin överlevnad och att dessa turades om att hjälpa.
Formellt skrivs Frida Olivia hos föräldrarna i Prästbordet. Hon har nu fem oäkta barn.

Lindholm, Frida Olivia
Arb.
f. 1867 i Grundsunda (Västernorrlands län, Ångermanland)
Ogift kvinna, mor i familjen
I socknen
Grundsunda (Västernorrlands län, Ångermanland)
Födelseort i källan: Grundsunda

Familjen ser ut så här:

Lindholm, Frida Olivia 1867 Mor
(Barn), Frida Hedmania 1892 Barn (ev Hedmaria)
(Barn), Ivan 1895 Barn
(Barn), Irma 1896 Barn (vars far var känd)
(Barn), Fritz 1898 Barn
(Barn), Ragnhild 1900 Barn

________________________________________________________

På SVAR finns ytterligare en folkräkning för 1910.
Frida Olivia är fortfarande skriven "i socknen" i Grundsunda och kallas ogift arbeterska.
Familjen ser ut så här:

Frida Olivia Lindholm f 1867 i Grundsunda, Västernorrlands län
Arbeterska
Ivan f 1895 i Gudmundrå,Västernorrlands län
Irma f 1896 i Gudmundrå, Västernorrlands län
Ragnhild f 1900 i Anundsjö, Västernorrlands län
Gertrud Olivia f 1903 i Nordmaling, Västerbottens län

___________________________________________________________________


Av församlingsboken (husförhörslängden) i Grundsunda 1895-1905 och tidigare framgår att Frida Olivia hela tiden var skriven i församlingen och noterad hos föräldrarna i Prästbordet. Prästen markerar emellertid att hon och barnen är skrivna "i socknen" vilket antyder att de fick hjälp för sin överlevnad.
Den 23/11 1898 överförs såväl föräldrarna som Frida Olivia och hennes oä barn till de speciella sidor längst bak i församlingsboken som är till för för "på socknen skrivna". Av någon anledning kan de alltså inte bo kvar i Prästbordet.
Frida Olivias föräldrar Katarina Persdotter och Jonas Lindholm hade gift sig 5/6 1864.
Hon dog 24/3 1905 och han tycks vara död vid tiden för folkräkningen 1910.
Datum måste forskas fram.

_______________________________________________________


Frida Olivia dog en vecka innan hon skulle fylla 76 år. Hon bodde då i Själevad och var fortfarande ogift.

Källor:
SCB

18670714
Lindholm, Frida Olivia
Österalnäs
Död 7/7 1943.
Kyrkobokförd i Själevad (Västernorrlands län, Ångermanland).
Född 14/7 1867 (ingen uppgift om födelseort)
Ogift kvinna.
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Själevad, Örnsköldsviks kn (Västernorrlands län, Ångermanland)

___________________________________________________________

Barnen:

1) Frida Hedmania 15/6 1892 i Grundsunda (okänd far) (ev Hedmaria)
   Hon gifte sig Danielsson den 23/6 1917 och dog i Enskede 28/8 1970
2) Ivan 6/2 1895 i Gudmundrå (okänd far)
3) Irma 27/9 1896 i Gudmundrå (KÄND far - se nedan)
4) Fritz 27/10 1898 i Anundsjö (okänd far) - död 11/6 1904
5) Ragnhild 28/10 1900 i Anundsjö (ej döpt) (okänd far)
    Hon gifte sig Berg och skilde sig 24/11 1939. Ragnhild dog i Uppsala 12/7 1971.
6) Gertrud Olivia 18/1 1903 i Nordmaling (okänd far) - död 17/2 1916 i Grundsunda
7) Fritz Gustaf f 30/5 1905 i Grundsunda (okänd far) - död 1/3 1906
Det åttonde barnet torde vara fött efter 1905. Detta kan jag inte se utan forskning.

Frida Olivia tycks hela tiden bo hos föräldrarna med sina oä barn samtidigt som prästen markerar att hon lever "i socknen", saknar fast bostad och som det verkar egen möjlighet till försörjning. Barnen tycks födas lite varstans men förs ändå in i Grundsunda födelsebok, ofta längst bak för året som om hon anmält deras födelser i efterhand.

Se födelsenotisen för din morfars mor Ragnhild, Helen.
Fadern är tyvärr okänd.

Jag har sökt födelsenotiser i de andra församlingarna för några av barnen för att se om de står anteckande också men inte hittat dem. Av det drar jag slutsatsen att Frida Olivia vistades långa perioder i andra församlingar utan att ge sig till känna för respektive präst.

På den tiden var man tvungen att hämta ut flyttbetyg hos prästen i hemförsamlingen varje gång man skulle flytta - och det var ofta en gång om året - för att sedan visa upp det hos prästen på nya stället.

I flyttbetygen skrev prästen in vad som var värt att veta om vederbörande. Hade man till exempel fött barn utom äktenskapet så fick prästen i nästa församling veta det. Om Frida Olivia i hennes specifika situation smet från anmälningsplikten och struntade i prästerna så är det lätt att förstå. Med åtta oäkta barn hade det blivit ramaskri var sin helst.

Som du ser av bilden ovan, Helen, så kom din morfars mor Ragnhild till världen med fader okänd. Om du vill söka hennes biologiska pappa bör du kontakta Grundsunda kommun och höra om de har kvar barnavårdsnämndens arkiv för år 1900 och åren närmast efter eller vart de annars har skickat det. Där och i Domboken bör finnas uppgift om någon man dömdes att betala underhåll för Ragnhild. Samhället ville ju inte göra det. 

Genom att betrakta barnens födelseförsamlingar Grundsunda, Gudmundrå, Anundsjö och Nordmaling får man ett hum om hur Frida Olivia rörde sig. Och när hon dog var hon skriven i Själevad. Om hon var hushållerska, som tydligen Länsarkivet uppgivit, på dessa platser har jag inte sett några tecken på. Hon kallas tvärtom "arbetare" vilket väl kan vara ungefär vad som helst.

Vad ska man då tro om det faktum att hon födde åtta oäkta barn vilket var mycket, mycket ovanligt. Och prästen tycks inte ens lyfta på ögonbrynet. Jag har aldrig sett något liknande.

Om Frida Olivia faktiskt var hushållerska ligger det nära till hands att tro att hon blev utnyttjad av sin husbonde. Mot det talar alla flyttar vilket tyder på olika husbönder. Det är inte troligt att hon lät sig luras på alla dessa platser. Hon kan för all del ha varit mindre vetande men det är inte heller så troligt. Sådana skrevs nämligen på särskilda sidor i husförhörslängderna under rubriker som "idioter" och "svagsinta".

Törs man gissa att hon var prostituerad? Ja, det är möjligt. Familjen var fattig och hon fick kanhända offra sig. Det var mångas öde på den tiden och gör henne inte till en dålig människa. Och i en tid utan preventivmedel kunde det nog bli åtta utomäktenskapliga barn i så fall. Mot detta talar det faktum att åtminstone ett av barnen hade en känd far. Ska man tolka det som att han var kär i henne och de försökte styra upp sina liv men misslyckades? Ja, jag vet förstås inte.

Finns det skäl att tro att Gustaf Adolf Karlsson (se nedan) var pappa till alla eller åtminstone flera av Frida Olivias barn. Egentligen inte men så kan det förstås ha varit. Hon kanske älskade en slarver till karl, fanns till hands när han dök upp men blev ständigt sviken och aldrig gift. Sånt hände förstås också. 

Den typen av uppgifter skulle jag försöka leta efter om jag var du, Helen. Det kan finnas skrönor i släkten som ger dig bra ledtrådar om saken, brev och gamla bilder. Prästen i Grundsunda bör ha noterat något om Frida Olivia i kyrkans räkenskapsböcker. Det var sannerligen inte okomplicerat att föda barn utom äktenskapet. Jag ser att räkenskapsböckerna finns på Genline och säkert också hos SVAR och Arkiv Digital. Tag ett abonnemang, bläddra och läs.


Allmänt från Riksarkivet:
Före 1865 gick det till allmänt åtal om man fick barn utan att vara gift. Man kan alltså leta i domböckerna efter ett ting det aktuella året. Se även SVAR:s häfte "Handledning för forskning i domstolsarkiv".

http://www.riksarkivet.se/Sve/Dokumentarkiv/Filer/fader_okand.pdf

http://www.domboksforskning.se/oaekta%20barn.htm

Ett (1) av Frida Olivias barn hade faktiskt en känd far, nämligen dottern Irma född 1896.
I födelseboken står:
Gustaf Adolf Karlsson, bageriarbetare /... född 1865 17/8, ort okänd, vilken anmält sig såsom fader. Ingenting tyder på att något av de andra barnen hade samma far.

Vem var då denne man?
Ja, det tycks inte heller vara någon lustig historia. Jag hittar honom i dödboken men inte i folkräkningarna. När han dog i Grundsunda hade han ingen fast adress vilket tyder på att det inte heller var någon större ordning på honom. Men han är inte din anfader, Helen, så jag lägger inget krut på honom.

18650817

Carlsson, Gustaf Adolf
(Inga adressuppgifter)
Död 17/5 1913.
Kyrkobokförd i Grundsunda (Västernorrlands län, Ångermanland).
Född 17/8 1865 (ingen uppgift om födelseort)
Ogift man.
--------------
Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:
Grundsunda, Örnsköldsviks kn (Västernorrlands län, Ångermanland)
________________________________________________________ 

Vad gäller din mormor och hennes faster Fanny Josefina f 1883-04-26 så är uppgifterna för knapphändiga för att jag ska kunna svara. Hör av dig igen så kan jag göra ett försök.

Lycka till med vidare forskning!
Monica


Extra bonus:
Morfars mormors far:
Lindholm, Jonas 1825 24/4, döpt 26/4 i Dorotea,Västerbotten
Föräldrar: Nybyggaren Jon Rangvaldsson och hans hustru Anna Pehrsdotter i Långfors, Dorotea

Morfars mormors mor:
Persdotter, Katarina (eg Catharina) 1824 2/2 i Grundsunda, Västernorrland
Föräldrar: Pehr Persson och hans hustru Anna Maja Pehrsdotter (23 år) i Nyland, Grundsunda

Detta inlägg skrevs i februari 2012.

Sedan dessa har nya databaser tillkommit. Jag har därför gjort en ny genomgång av familjen 2025 och hittat en hel del nytt.

Du hittar redogörelsen här.

Vem var farfars farmor, den 18-åriga pigan Christina Mathilda Berg på Värmdö som fick ett oäkta barn? Och vem var barnafadern?

Mail sent: Monday, February 06, 2012 7:42 PM
Subject: Vad göra?
Hej.
Jag har tagit mina första stapplande steg inom släktforskningsområdet. Inne på Ancestry hittar jag en del och har funnit min farfarsfar August Enok som föddes på Värmdö 25/1 1866.
Efter att ha bläddrat i kyrkböckerna på nätet har jag hittat uppgiften om hans födelse som son till en 18-årig ogift flicka, med all sannolikhet anställd som piga.
Problemet är att jag inte kan tyda vad som står i kyrkboken om denna unga mor. Inte mer än att hon heter Christina och har ett andranamn som börjar på M. Efternamnet börjar på B och ser som Berg.
Nu letar jag vidare i husförhörslängderna för Värmdö efter den här lilla tjejen som blev min farfars farmor, för att försöka hitta varifrån hon kom och om hon kanske åkte hem igen efter att ha fött sin son. Jag vet bara inte hur jag ska gå tillväga nu när jag inte kan tyda
svartrockens otydliga skrift.
Har du något tips eller något suveränt program? Kan du rekommendera något annat program att hitta mer uppgifter? Jag har fler som jag inte kan hitta något om.
Hoppas på svar!
Mvh/
My

Hej My,

pigor

Jag gillar mysterier och den här nöten ska vi knäcka.
Vi söker alltså August Enok född den 25/1 1866 i Värmdö.
På Genline är det SCB:s avskrifter som gäller efter 1862. Där återfinns August Enoch på rätt datum i födelseboken och anges som oäkta. Modern är mycket riktigt den 18-åriga pigan Christina följt av ett namn på M och ett på B. Notisen är svårläst.


Jag loggar då in på SVAR (http://www.svar.ra.se) där dop- och födelseboken för detta år är gudomligt välskriven och lättläst och får därför veta att modern är:
Pigan Christina Math o (krumelur) Berg i Kopparmora 1:456. Hon är 18 år och ogift.
Lille August Enoch anges märkligt nog vara född och döpt i Boo, Örebro län.
Dopdagen anges till 26/1 och dopvittnen var:
Hustru Maria Charlotta Olsdotter i Alstugan och dottern Carolina Carlsson i Björkemon af Boo församling.
Christina kyrkotogs och fick absolution (syndernas förlåtelse) i Boo kyrka den 1/4 1866 enligt avis af pastorsämbetet i Boo.
Svartrockarna i Värmdö höll alltså koll på flickstackarn trots att hon flyttat hem till Boo.

Jag går tillbaka till Genline och hittar mycket riktigt pigan Christina Math Berg i Kopparmora, på sid 456 i husförhörslängden för åren 1866-1870. (Gid 2471.49.15300)
Här får vi veta att Christina är född 12/3 1847 i Boo församling, Örebro län. Hon flyttar tillbaka dit 1866 och även här finns noteringen om att hon fick absolution den 1/4 samma år i Boo.
Christina är alltså piga på gården som brukas av Carl Johan Ekström född 1826 som är gift med Anna Lovisa Jonsdotter Berg född 8/5 1835 i Boo - möjligen en äldre syster till Christina. Paret har 1866 tre barn och 1870 ytterligare tre samt ett fosterbarn. Gården ser ut att vara ganska stor ty här bor åtta tjänstefolk och en inhyses gamling samt den nyfödde lille August Enoch. Det är mycket möjligt att man kan söka hans biologiske far här på gården eller i granngårdarna.
Med denna information hittar lätt Christina 14 år senare i 1880 års folkräkning:

Post 1880-5-82-1823

Berg, Christina Mathilda
f. 1847 i Bo (Örebro län, Närke)
H.
Gift kvinna, mor i familjen
Simonhult
Hällestad (Östergötlands län, Östergötland)
Registrerad födelseort: Bo Örebro län

Math står alltså för Mathilda.
Christina har 1880 gift sig med statdrängen Carl Johan August Jonsson född 1852 i Tjällmo, Östergötland. Sonen August Enoch står märkligt nog skriven som son och alltså inte oäkta vilket måste kollas (Finns möjligen annan notering i husförhörslängden?). Paret har dessutom fått sonen Carl Albin född 1875 i Hällestad, Östergötland. Det är alltså nio (9) år mellan barnen.
Familjen är 1880 bosatt i Simonhult, Hällestad, Östergötlands län.

Tio år senare vid folkräkningen 1890 bor Christina och hennes man (som här kallas Carl August Jonsson, har titeln kolare och anges vara född 1857) i Nyhagen Arbetarebostad i Regna, Ösergötland. Ingen av sönerna bor hemma (Carl Albin hittar jag inte ens, kanske har det hänt honom något?). Det gör däremot dottern Elin Mathilda född 1881 i Hällestad.
August Enok tycks ha bytt namn till Mobäck.
Han har gift sig med Regina Dorotea Bergström född 1866 och fått sonen August Edvin född 1889.
Familjen bor vid Hjortkvarn Masugn och järnvägsstation i Bo, Örebro län, där August Enoch är masugnsarbetare.
Resten fram till nutid vet du antagligen?

***

Jag går tillbaka till Genline och husförhörslängden 1878-1882 för Hällestad, Östergötland.
Jag hittar familjen i Simonhult (glömmer skriva upp gidnumret) och ser att Christina flyttade dit från Bo i Örebro 1875. Hennes man hade då redan bott där i tre år så hon flyttar alltså till honom. År 1881 (?) flyttar August Enoch därifrån till sidan 395 (i hfl) och passar samtidigt på att byta namn till Mobäck.

I husförhörslängden 1873-1877 (Gid 310.60.57300) står att Christina och hennes man gifte sig 4/4 1875. Hon hade alltså den nioårige August Enoch med sig i boet. Man kan därför utgå från att Carl August Jonsson inte var hans biologiske far.
Jag söker istället Christina Mathildas födelse i kyrkoböckerna den 12 mars 1847 (Gid 2321.31.86700). Där står hon mycket riktigt som Stina Mathilda född 12 mars och döpt 14 mars. Föräldrarna är Jonas Berg och Anna Jonsdotter 37 år i Väster-Ängen, Bo församling, Örebro län.
I husförhörslängden 1846-1850 (Gid 2321.23.30900) sid 168 hittar jag hela familjen i Väster-Ängen. Den ser ut som följer:
Jonas Berg f 1814 20/10 i Bo (far)
Anna Jonsdotter f 1809 25/10 i Lerbäck (mor)
Barn:
Anna Lovisa f 1835 8/5 i Bo (Obs!)
Albertina f 1837 22/1 i Bo
Carl Johan f 1839 17/7 i Bo
Carolina f 1842 5/4 i Bo
Stina Mathilda f 1847 12/3 (kallade sig Christina Mathilda)
Christina var alltså, precis som jag trodde, piga hos sin gifta syster Anna Lovisa och hennes familj på Värmdö när hon 1866 fick sin oäkte son August Enoch och flyttade tillbaka till Boo (numera Bo) i Örebro län.
Nu får du följa familjerna i husförhörslängderna och de övriga kyrkoböckerna för att få veta resten, My.
Lycka till!
Monica


Tillägg:
Angående namnet Mobäck.
Jag tänkte först att han tog sig namnet Mobäck för att han var oäkta och namnet Berg (som han väl kallades) var moderns. Varför blev det just Mobäck, undrar man. Folkräkningen 1880 avslöjar att det då fanns 44 Mobäck i Sverige varav flera ur generationen före August Enoch. Det är troligen från början ett soldatnamn precis som Berg men det fians också en smed som bar namnet då. Båda yrkesgrupperna är speciella. Centrala Soldatregistret har knapphändiga uppgifter om sex soldater vid namn Mobäck vid Skaraborgs regemente på 1700-talet.

Det var på den tiden inte ovanligt att oäkta barn mycket väl kände till sin biologiske far och i vuxen ålder tog sig hans namn. Om jag var som du skulle jag alltså söka en möjlig far med namnet Mobäck.
Kontrollera även domboken. Där kan mycket väl finnas en dom om underhåll. Samhället ville inte betala för ungarna. Börja med baravårdsmyndigheten i Boo församling som kan ha en akt på August Enoch (när de försökte få ut underhåll från fadern). Ring kommunen. Det kan mycket väl finnas ett sådant arkiv där.

Anders Lundin: Jag fick veta att farfars mor kom gående över Östersjön!

Anders Lundins släktsaga på pappa Eriks sida utspelar sig i Västernorrland och finska Österbotten på andra sidan Bottenhavet. 
Fem generationer bakåt på samtliga linjer är förfäderna med några få undantag hårt arbetande dagsverkare, torpare och bönder.
I släkttavlan finns dessutom en skeppare, några lanthandlare, en nämndeman och skådespelaren Sune Mangs som Anders på långt håll är släkt med. Sju generationer bakåt delar de på anfadern Jacob Ericsson Heikfolk född 1715 i Österbotten.

Anders är mest intresserad av att få veta lite mer om sin farfars mor, sjömanshustrun Anna Stina Johan-Henriksdotter Söderlund född 1853 i Närpes, Österbotten. Historien om henne var länge en obekräftad familjeskröna och nu vill han veta om den är sann.
– Det sägs att hon kom gåendes över Östersjön med två små pojkar, säger Anders. Väl i Sverige mötte hon Erik Lundin i Bjärtrå och fick sonen Gustav som blev min farfar.

I Österbotten finns skickliga släktforskare och två av de bästa, Henrik Mangs och Bo-Erik Liljedal, är på långt håll släkt med Anders. De plockar raskt fram vad som där är känt om Anna Stina och vips får Anders hela hennes släkthistoria serverad på fat tolv generationer bakåt i tiden.

 
Anna Stina var fosterdotter på gården Gnidars i Närpes när hon gifte sig med kyrkvärdens son Fredrik Andersson Söderlund som hon 1878 fick sonen Karl Fredrik Fredriksson med. Fredrik var sjöman men står i kyrkoböckerna först som Afrikafarare och sedan som avviken. Om familjen hade tänkt emigrera till Afrika är oklart om än inte otänkbart. Affärsmannen Oscar Alarik Forssman hade nämligen återvänt till Sverige efter 17 år i Sydafrika dit han nu ville återvända för att skapa jordbrukskolonin Scandinavia med en fast handelsrutt till hemlandet. För att klara det behövde han "anständiga och nyktra drängar" och det är möjligt att Fredrik svarade på hans annons. Kanske for han iväg för att etablera sig och invänta familjen.

– Det var många österbottningar som sökte sig undan den ryska värnplikten, säger Henrik Mangs. De flesta for till Amerika men somliga tog sig faktiskt till Sydafrika.

Hur som helst, Anna Stina och Karl Fredrik väntade förgäves. Fredrik kom inte tillbaka. När hon 1883 gav liv åt den "oäkte" sonen Karl Oskar Annasson var skandalen ett faktum. Att gossen fick sitt släktnamn efter sin mor visar att fadern var okänd för omgivningen.
Anna Stina dömdes för hor av kyrkan och fick betala dryga böter innan hon fick så kallad absolution eller syndernas förlåtelse. Att brottet kallades hor berodde på att hon var gift med en annan man än barnafadern. Hade båda varit ogifta hade det kallats lönskaläge och om båda varit gifta dubbelt hor. Alla utomäktenskapliga förbindelser straffades hårt i hela Europa. Det är därför lätt att förstå hur skammens rodnad sänkte sig över Anna Stina och hela hennes värld. Kyrkotukten och prästens notering i kyrkoboken följde henne som ett straffregister hela livet. 

– Det är inte så konstigt att hon gick över isen, säger Henrik Mangs. Det var vanligt på den tiden att ungdomar sökte sig till sågverken i trakten av Härnösand där det fanns arbete att få. Anna Stina var dessutom i en väldigt svår situation. Hennes man hade försvunnit och hon hade fått en oäkta son. Därmed var hon inte längre attraktiv på äktenskapsmarknaden. Hon kunde knappast räkna med att bli gift med någon jordägande bonde. Då var det bättre att gå till Sverige där ingen kunde ana att hennes försvunne man inte var far till båda barnen.

Anders blir upprörd å Anna Stinas vägnar. Särskilt illa tycker han om ordet hor.
– Jag skulle också ha dragit, säger han. Skit på er, skulle jag ha sagt. Jag drar! Det tilltalar mig att hon gick över isen med två små barn. Vilken kvinna!

 
Anna Stina slog sig ner i det lilla samhället Bjärtrå nära Nora där hon uppenbarligen hade en kärleksaffär med den tolv år äldre änkemannen Erik Lundin. Hans förra hustru hade fött åtta barn varav fem levde och var vuxna. Själv hade hon dött av barnsängsfeber i samband med sista förlossningen, en åkomma som berodde på dålig hygien och skördade många offer. 

Minst två av Erik Lundins barn ur första giftet och troligen också Anna Stinas oäkte son for till Amerika. Minst en av dem ska enligt familjeskrönan ha förolyckats längs vägen.

Eriks son Per Edvard född 1871 utvandrade med fru och två små döttrar från Göteborg den 17 april 1903. De gick ombord på Wilsonlinjens ordinarie ångare Aristo och for till Hull i England där de bytte båt och for vidare till Notchill i British Columbia, Kanada. Där slog familjen rot och där dog Per Edvard 1957. Hans döttrar har säkert både barn och barnbarn som gärna skulle vilja ha kontakt med Anders.

 
Anna Stinas och Erik Lundins gemensamme son Gustav föddes 1895. De gifte sig aldrig vilket möjligen berodde på att hon redan var gift. Förste maken hade i så fall måst dödförklaras först. Anna Stina skrev sig inte ens i Sverige trots att hon bodde här. Det kan ha berott på att hon inte ville visa upp ett prästbetyg från Närpes i vilket prästen säkert skulle ha informerat prästen i Bjärtrå om hennes gamla synd.

Anna Stina och Erik tycks i alla fall ha hållit ihop men elva år gammal blev Gustav föräldralös brukade han berätta. Året var 1906. Kanske var det då Anna Stina insjuknade i kräftan som senare tog hennes liv. Erik tog i alla fall på sig faderskapet för Gustav i hennes närvaro det året och gav på så vis gossen en viss status. Han tycks dessutom ha bott hos sin pappa. Tre år senare dog Anna Stina och året därpå Erik. Gustav var femton år och alldeles ensam i livet.
– Farfar var sågverksarbetare redan då, säger Anders. Precis som sin far och farfar. Det är därifrån min pappas iver att hugga ner träd kommer. Det är helt enkelt genetiskt!

 
Anders tror sig veta att farfar Gustav togs om hand av familjen Häggström vars dotter Lisa så småningom blev hans hustru.
– De var baptister så då var det slut med dragspelsmusiken. Men på sin ålders höst, när Lisa var död, tog Gustav gärna både en whisky och en rök.

Anders farmor Lisa Häggström var av en, som Anders säger, stor köpmansläkt. Själv drev hon två lanthandlar utanför Kramfors som dessvärre gick i konkurs. 

– Det finns två teorier om det, säger Anders. Antingen var hon för snäll och lät folk handla på kredit eller så berodde det på att familjen var baptister och att arbetarna i det socialistiska Ådalen helt enkelt valde att handla någon annanstans.

Lanthandlartraditionen ska alltså ha gått i arv. Frågan är om den troende Lisa kände till vad hennes morfar lanthandlaren Erik Nordlander född 1838 ställde till med när han levde?

Erik Nordlander i Torrom, Nora, dyker upp i domböckerna sommaren 1864 när han står anklagad för att vid åtskilliga tillfällen olovligen ha utskänkt spirituösa drycker. Om det betyder att han drev lönnkrog eller helt enkelt langade sprit är svårt att veta. Han var i alla fall nygift med Maria Israelsdotter och deras andra barn var på väg. Erik nekade till anklagelserna vid Nora häradsrätt men kronofogde JM Lené var nitisk och drog ärendet vidare till Svea hovrätt. Det var klarlagt, menade han, att Erik hade haft ett förråd av brännvin på sin gård eller i sin lanthandel och att han därifrån till "särskilda personer" lämnade ut mindre partier av detsamma mot penningar, bytesvaror, pant, lån och annan gottgörelse.

Så fick det förstås inte gå till!
För utskänkning av brännvin, andra brända eller destillerade "espirituösa" drycker krävdes tillstånd då som nu. Erik dömdes därför till första resan för otillåten brännvinsutskänkning att böta 15 riksdaler riksmynt och betala 40 riksdaler i utskänkningsavgift varav två tredjedelar skulle gå till åklagaren och en tredjedel till socknens fattiga. Han skulle dessutom ersätta inhysesmannen Göran Jansson, bonden Erik Nordquist, båtsmanshustrun Brita Lisa Ungersven, bröderna Jon Jonsson och Erik Nordwall samt drängen Per Ersson i Torrom för deras kostnader som vittnen.

Handlarna i Nora tycks dessvärre ha varit ett ohederligt släkte. Flera av dem fick krypa i fängelse och Erik var inget undantag. I september 1866, ungefär samtidigt som tredje barnet föddes, såg kronofogde Lené till att Erik fick stå till svars inför Svea hovrätt igen. Den här gången för att han "i uppsåt att bedraga försäkringsgifvare låtit sätta eld på sin egendom". Erik hade alltså satt eld på sin fastighet i syfte att få ut pengar på försäkringen. För det blev han, enligt fångförteckningen, dömd till ett och ett halvt års straffarbete på fästning samt att "för alltid vara medborgerligt förtroende förlustig". Erik förklarade sig nöjd med det domslutet och började avtjäna sitt straff. Hans lanthandlarkollegor från Nora satt på Långholmens fångvårdsanstalt i Stockholm vilket kanske även Erik gjorde.
– Och vi som hade vår bröllopsfest på Långholmen, säger Anders. Det gamla fängelset är numera ombyggt till museum och festvåning.

Eriks familj fick flytta hem till svärfar som just hade blivit änkling. Där i hans torparstuga blev de också kvar. Någon mer lanthandlarkarriär blev det inte för Erik. I husförhörslängden står att han fick absolution den 24/2 1868 vilket möjligen förklarar varför där också står att han "bara" förlorade äran i åtta år. Han måste i alla fall ha sluppit ut det här året. Strax föddes nämligen familjens fjärde barn.

Sedan måste något ha hänt. Hustru Maria slutar plötsligt föda barn vilket tyder på att Erik inte var hemma. Hon tycks ha klarat sig från graviditeter i hela sju år innan hon plötsligt började föda barn igen, ett varje år fram till 1881. Om Erik fortsatte sin brottsliga bana och fick göra en tredje resa är en spännande forskarnöt att knäcka. Hans son Israel dömdes förresten1897 till tre månaders straffarbete för våld mot "polisbetjent under tjensteutöfning".
- Det var värst, säger Anders och ser smått chockad ut. Man får trösta sig med att de åtminstone inte blev dömda för hor.
Monica Antonsson
Copyright: Monica Antonsson

http://catchup.rixfm.com/catchup_radio.php?id=3379&category=8&type=audio
Riks-FM Morgonzoo
Lyssna på: Anders Lundin snetänder på en skrivare 28 nov 2011
Om bland annat släktforskningen

Och idag gräver vi lite i Kastlösa på Öland med omnejd...

Hej Gaby!
Jag håller på och släktforskar och har kommit en bit på väg. Dock har jag kört fast vad gäller min mormor. De uppgifter jag har är att hon hette Ingrid Gustafva Wideqvist, född Fransson. Född 1901 i Kastlösa, Öland, död 1930 i Södra Möckleby.  Make: Knut Ludvig Wideqvist, 1893-1930. Syster: Karin Gustafsson, född Fransson, 1903-1976.
Hur gör jag för att komma vidare? Vilket släktforskningsprogram rekommenderar du? 
 mvh/ Claes Svensson

Hej Claes,
Trevligt att du har rötter i Kastlösa. Det har jag också. Så vi gör ett försök!

Av CD-skivan Sveriges Dödbok1901-2009 får jag Ingrid Gustafvas (mm) födelsedatum samt hennes och makens dödsdatum. De dog påfallande unga, hon var bara 29 år och han 37. Dog de i sviterna efter en olycka eller av någon smittsam sjukdom, undrar man. Kyrkoböckerna för Södra Möckleby på Genline, där jag har ett abonnemang, ger besked.
De dog båda av lungsot, en åkomma som i dag relativt lätt hade behandlats med penicillin.

19010507

Wideqvist f. Fransson, Ingrid Gustafva (mm)

Knöttlinge

Död 14/4 1930.

Kyrkobokförd i Södra Möckleby (Kalmar län, Småland).

Född 7/5 1901 (ingen uppgift om födelseort)

Änka (10/2 1930).

--------------

Motsvarande kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2010:

Sydöland, Mörbylånga kn (Kalmar län, Småland)

Källor:

DB

Ingrid Gustafva var alltså född den 7 maj 1901. Men i dödboken finns ingen uppgift om födelseort.

Då går jag till födelseboken på Genline och letar efter födelsenotisen i Kastlösa men där finns hon dessvärre inte. Det är antagligen därför du har fastnat. Frågan är alltså, var föddes hon?

PLF:s (Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrum) CD-skiva över Öland ger besked:

Post MÖL-F-3555

Ingrid Gustafva Frideborg (mm)

Född 7/5 1901 i Mörbylånga, Mörbylånga (H)

Far: Namnkunnig, Frans Wilhelm (mm f)

Arbetare, 18611120

Mor: Hagström, Ida Johanna (mm m)

Hustru, 18650610

Mörbylånga

Övriga uppgifter

Församlingskod: 084003

--------------

Källa: Mörbylånga Födelsebok

Ingrid Gustafva (mm) hette alltså inte bara så utan dessutom Frideborg och var född i Mörbylånga. Du får här också namn och födelsedatum på föräldrarna.

Jag går tillbaka till kyrkoböckerna på Genline och hittar henne mycket riktigt överst på sidan med
Gid nr: 122.14.900.

Uppgiften stämmer alltså.

För år 1900 finns en folkräkning över alla i Sverige. Den finns på CD och om man söker på Ingrid Gustafvas far med det mycket märkliga namnet Namnkunnig så finner man att han var före detta båtsman, dvs indelt soldat som Raskens.

Post 5136375

Namnkunnig, Frans Wilhelm (mm f)

Båtsman f.d.

f. 1861 i Mörbylånga (Kalmar län, Öland)

Gift man, far i familjen

Mörbylånga

Mörbylånga (Kalmar län, Öland)

Födelseort i källan: Mörbylånga Kalmar län

Namnkunnig är ett soldatnamn som tilldelades soldaten under hans tjänstgöringstid. Det betyder att han egentligen hette något helt annat vilket gör att man kan köra fast här. Vi får se… 

Om hustrun får vi veta:

Post 5136371

Hagström, Ida Johanna (mm m)

f. 1865 i Hulterstad (Kalmar län, Öland)

h.

Gift kvinna, mor i familjen

Mörbylånga

Mörbylånga (Kalmar län, Öland)

Födelseort i källan: Hulterstad Kalmar län

I familjen fanns år 1900 – alltså innan Ingrid Gustafva Frideborg föddes – följande barn:

(Barn), John Ferdinand 1886    Barn

(Barn), Ida Karolina     1889    Barn

(Barn), Karl Fridolf       1891    Barn

(Barn), Frida Josefina   1893    Barn

(Barn), Albin Emanuel   1897    Barn

Barn födda efter 1900 kommer man bara åt genom att granska husförhörslängderna efter 1900.

Det finns en folkräkning 1890 också. Då var Frans Wilhelm Namnkunnig aktiv som båtsman.

Makarna hade två barn, John Ferdinand och Ida Karolina – se ovan. Inga barn tycks alltså ha dött vilket var vanligt då.

Det finns även en folkräkning 1880.

Jag hittar Ida Johanna född 10/6 1865 i Hulterstad som dotter till:

Post 1880-8-86-192

Jonsdotter, Kajsa Lena (mm mm)

f. 1823 i Norra Möckleby (Kalmar län, Öland)

Änka, mor i familjen

Ahlby N:o 5

Hulterstad (Kalmar län, Öland)

Registrerad födelseort: Norra Möckleby Kalmar län 

Hon dog 1/12 1947 på ålderdomshemmet i Kastlösa.

Men jag hittar inte Frans Wilhelm född 1861 i Mörbylånga i Folkräkningen 1880.

Jag går tillbaka till dödboken och ser att han var född 20/11 1861 och dog 14/4 1937 i
Kastlösa "u b" (betyder möjligen utan bostad eller utan uppgift om bostad) och att ingen födelseort är angiven.

Jag söker då en Frans Wilhelm född 1861 i hela Kalmar län och får som tur är bara en enda träff nämligen:

Post 1880-8-100-1031

Johansson, Frans Wilhelm (mm f)

Dräng

f. 1861 i Kalmar (Kalmar län, Småland)

Ogift man, ensam i familjen

RösslösaKastlösa (Kalmar län, Öland)

Registrerad födelseort: Kalmar Kalmar län

Det finns alltså en Frans Wilhelm Johansson född 1861 som är dräng i Rösslösa, Kastlösa. Jag går då in i husförhörslängden på Genline och letar igenom alla gårdarna i Rösslösa efter en sådan dräng för att se om han är född 20/11 1861.

Och det är han! Han är dräng hos bonden Johan Andersson på Rösslösa No 4 i Kastlösa.

Gid: 85.2.51100

Enligt nästa husförhörslängd flyttar han den 16/11 1881 flyttar han till Mörbylånga.

Jag tycker därför att man kan utgå från att vi har rätt person.

Men för att vara helt säker bör man följa honom i kyrkoböckerna tills han gifter sig med Ida Johanna. Och det sker enligt PLF-skivan här:

Post RES-V-716

Namnkunnig, Frans Wilhelm (mm f)

Kr. Båtsman, 18611120

Gynge

Hagström, Ida Johanna (mm m)

18650610

Gynge

Vigda 30/10 1885 i Resmo (H)

Övriga uppgifter

Församlingskod: 084002

--------------

Källa: Resmo C:6

Centrala soldatregistret som ligger tillgängligt på nätet med adress: http://soldat.dis.se/soldater.php
ger vid handen att Frans Wilhelm Namnkunnig faktiskt hette Johansson så nu vet vi att vi är på rätt spår.

Wikipedia
Båtsman eller kronobåtsman var en militär som i det svenska indelningsverket tilldelades örlogsflottan för tjänstgöring ombord, och som för sitt uppehälle tilldelades ett båtsmanstorp.
I Blekinge och Södra Möre härad i Småland fanns enbart indelta båtsmän och dessa var indelade i rusthåll. I stort sett höll varje gård en båtsman.
I kusttrakterna i övriga riket fanns kompanier med roterade båtsmän. Två eller flera gårdar gick samman och bildade en rote. I dessa socknar fanns även indelta soldater av olika slag. Det fanns ersättare för rotebåtsmän, så kallade fördubblingsbåtsmän.
Rusthållet eller roten betalade årlig lön, kläder och stod för ett båtsmanstorp med tillhörande odlingsbar mark. Ibland ingick vissa förmåner, som utsäde eller annat.

Så vem var då Frans Wilhelm Johansson (mm f) född 1861 i Kalmar

Jag söker hans födelse på PLF-skivan och har tur.

Post KLA-F-739

Frans Wilhelm (mm f)

Född 20/11 1861 i Kalmar Landsf (H)

Far

Samuelsson, Joh. Fredr.

Drän

Mor

Olofsd., Inga Chr.

24 År

Övriga uppgifter

Församlingskod: 088015

--------------

Källa: Kalmar Landsf C:2

Normerade begrepp

Förnamn: Frans Vilhelm

Moderns efternamn: Olofsdotter

Moderns förnamn: Inga Kristina

Faderns förnamn: Johan Fredrik

De flyttar så småningom från fastlandet till Öland, får en dotter i Mörbylånga och en i Kastlösa.
Men det kan förstås finnas flera barn. Det är bara att leta.

Ja, och så håller man på…

Vad gäller släktforskningsprogram så finns det flera bra. Själv har jag ett som heter Holger.

Men jag skulle kika på Dis.se och deras program om jag var du.

Återkommer om det.

***

Hej Monica! (Det var så du hette.)

Jag får tacka så jättemycket. Vilken service!

mvh /Claes Svensson

***

Vassego!

Monica

***

Tillägg:

Jag kom att tänka på att (mm m) Ida Johanna inte fick någon far av mig i går då modern var änka i folkräkningen 1880. För att råda bot på det gick jag till födelseboken i Kalmar SCB Gid nr 100008.16.11800 och fann hennes födelsenotis.

Fadern hette alltså Peter Gustaf Hagström och hans fru Cajsa Lena Jonsdotter. Familjen bodde i Ahlby, Hulterstad, Kalmar län.
I husförhörslängden AI:8 1861-1870 med Gid nr 56.18.12800 ser man hela familjen.

Peter Gustaf Hagström (mm mf) kallas här inhyseshjon vilket tyder på fattigdom. En anteckning i kanten kan vara förklaringen: "För begånget mord lidit 10 års fästningsarbete".
 Jag hoppas att det inte avskräcker dig från vidare forskning nu, Claes.

Det står också en notering om Stockholm den (datum) 1864 men om Peter Gustaf har flyttat till Stockholm eller om det är ett kors och han alltså har dött i Stockholm vet jag inte. Hustrun Kajsa Lena Jonsdotter (som i husförhörslängden AI:6 före giftermålet uppges ha ett svagt förstånd) kallas dock änka i nästa husförhörslängd. Peter Gustaf är inte inskriven i den lokala dödboken vilket skulle kunna tyda på att han dog någon annanstans.

I PLF-databasen kallas kan man läsa om deras vigsel att hans titel var "fd fången". 

Post HUL-V-1019

Hagström, Peter Gustaf (mm mf)

Fd Fången, 36 år

Alby

Jonsdotter, Karin Lena (mm mm)

Piga, 36 år

Alby

Vigda 10/11 1859 i Hulterstad (H)

Övriga uppgifter

Församlingskod: 084005

--------------

Källa: Hulterstad C:

Och här är änkans dödsnotis. Hon blev nästan 90 år gammal alla umbäranden till trots.

Post HUL-D-2479

Hagström, Kajsa Lena (mm mm)

Född ??/?? 1823

Änka

Ahlby, Hulterstad

Död 19/5 1912 i Hulterstad (H)

Dödsorsak: Ålderdom

Anförvanter

Peter Gustaf Hagström (mm mf)

Övriga uppgifter

Församlingskod: 84005

--------------

Källa: Hulterstad SCB

När det nu är så spännande så tar jag ett varv till. Vilka var föräldrar till Peter Gustaf Hagström (mm mf)? Ja, här är hans födelsenotis från PLF-skivan:

Post HUL-F-1923

Peter Gustaf (mm mf)

Född 6/9 1823 i Ahlby, Hulterstad (H)

Far

Hagström, Jonas (mm mf f)

Coop. Karl

Mor

Carlsd, Ingrid (mm mf m)

30 år

Ahlby

Övriga uppgifter

Församlingskod: 084005

--------------

Källa: Hulterstad C:3

Och deras vigselnotis:

Post HUL-V-645

Hagström, Jonas (mm mf f)

Coff Båtsman

Alby

Karlsdotter, Ingrid (mm mf m)

Piga

Alby

Vigda 27/11 1819 i Hulterstad (H)

Övriga uppgifter

Församlingskod: 084005

--------------

Källa: Hulterstad C:3

Kyrkoböckerna på Genline:

Husförhörslängden Hulterstad 1823-1831 Gid: 56.4.30800



Om fadern Jonas Hagstöm (mm mf f) står:

"Vådligen omkommen i stormväder på Östersjön den 28 aug 1827."

Änkan Ingrid Karlsdotter (mm mf m) med sönerna Peter Gustaf 1823 (mm mf) och Jonas född 1827, strax efter faderns död, anges i husförhörslängden AI:5 1832-1841 Gid nr. 56.5.38400 vara utfattiga. De har därför fått ett Nytt Testamente 1837.

Peter Gustaf (mm mf) flyttar emellertid till Smedby 2/11 1839.

Mellan 1839 och vigseln 1959 begår Peter Gustaf Hagström (mm mf) alltså ett mord och avtjänar 10 års straffarbete någonstans. För att få veta vad som hände måste man helt enkelt följa honom i först kyrkoböckerna och sedan domboken.

***

Det är svårt att sluta när man har flyt och man råkar leta på en ort med PLF-databas så en sökning på (mm mf m) Ingrid Carlsdotter född 14/6 1793 ger vid handen att föräldrarna var:

Post HUL-F-1276

Ingrid (mm mf m)

Född 14/6 1793 i Ahleby, Hulterstad (H)

Far

Jungberg, Carl (mm mf mf)

Volentör

Mor

Pärsd, Cajsa (mm mf mm)

32 år

Ahleby

Övriga uppgifter

Församlingskod: 084005

--------------

Källa: Hulterstad C:3

Jungberg torde också vara ett soldatnamn och med tanke på titeln volontör kanske han tillhörde någon slags frivilligkår.

Centrala soldatregistret är tyvärr långt ifrån komplett och där finns inga upplysningar om den här personen. Ej heller om Jonas Hagström (mm mf f) som också var båtsman.

Efter föräldrarna till Frans Wilhelm Johansson Namnkunnig (mm f) Johan Fredric Samuelsson (mm ff) och hans hustru Inga Christina Olofsdotter (mm fm) finns följande vigselnotis på PLF-skivan.

Post ÅS-V-344

Samuelsson, Johan Fredric (mm ff)

Dräng, 1831

Ottenby

Olofsdotter, Inga Christina (mm fm)

Piga, 1831

Näsby

Vigda 31/8 1861 i Ås (H)

Övriga uppgifter

Församlingskod: 084012

--------------

Källa: Ås EI:1

Härifrån får man gräva vidare i kyrkoböckerna. Lycka till!
Läs mer om Indelningsverket här.

Det är klokt att rita upp släkten medan man letar i arkiv och databaser. Annars tappar man lätt bort sig. Så här kan det till exempel se ut om man vill se hela familjerna, det vill säga om man vill ha med andra än enbart förfäderna i raka led.

Himla bra present till dem man tycker om...

Jag gjorde en släktforskning till en kompis. Jag brukar göra det till dem jag gillar. Det brukar vara en bra present.
En sådan här variant tar ett par veckor att färdigställa och tanken är att mottagaren ska bli så intresserad att han eller hon fortsätter själva. Det finns väldigt mycket mer än så här att ta reda på om dem som gick före.
Den här snabbforskningen gav som mest nio generationer i rakt nedstigande led och min kompis fick vackra namn som Wallström och Wennersten att fundera över. En gren leder till Italien och en annan till Danmark. Några utvandrare till Amerika och Kanada och en sockerbagare Nordberg från Stockholm utvandrade till Ryssland långt före revolutionen 1917. Och alla behövdes för att min kompis skulle bli den hon är. Hon lade ut den är bilden på sin blogg i samband med att vi över en trevlig lunch presenterade alltihop för hennes mamma som hade med sig släktens gamla album vilket gav ansikten till åtminstone några generationer. Som bäst finns foton bevarade från 1850-talet. Längre än så har inte fotokonsten varit i bruk för vanligt folk. Och målningar som gällde dessförinnan finns knappast av torpare, soldatänkor och bönder. Än mindre av hungriga ungar, pigor och drängar. Himla spännande!