Charlotta Christina Andersdotter Brink Hallin Sättergren, ficktjuv, I

 Jag blev nyfiken på: 

Ficktjuven Charlotta Christina

Andersdotter Brink Hallin Sättergren

Del I

Lotta "Charlotta" Christina Brink född 5/12 1853 i Lundby, Jönköpings län 
- död 7/9 1926 i Brännkyrka, Stockholms län

 

Men historien börjar förstås långt tidigare...

Föräldrarna:

Anders Peter Johansson Brink (f) född 9/5 1821 i Bitterna - död i Amerika  

  

    Bitterna (R) C:1 (1792-1851) Bild 35 / sid 61

               Son till: 

        Brukaren Johannes Olofsson (ff) född 24/6 1789 i (Främmestad/Algutstorp) Kullings-

        Skövde. Son till: Olof Ohlsson i Lunds Westergård född 1751 ohh Britta född 1758. Det                finns en (1) obekräftad tidningsuppgift att Johannes inte skulle ha varit främmande för

        brottets bana. Ingenting i kyrkoböckerna. 

  och hans hustru (ohh):    

        Stina Andersdotter Brandin (fm) född 7/2 1793 i Skarstad. 

                    Dotter till mjölnaren i Ruta Quarn:

                    Mjölnaren Anders Brandin (fm f) född 10/5 1771 i Hellum ohh

                    Anna/Annika Bengtsdotter (fm m) född 1763 i Leverne

Barn:

1. Olaus född 23/4 1815 i Främmestad

2. Andreas född 19/9 1818 i Bitterna

3. Anders Petter född 9/5 1821 i Bitterna (f)

4. Ingerd född 20/4 1823 i Bitterna

5. Catharina född 5/1 1830 i Bitterna

6. Olaus född 15/10 1833 i Bitterna

7. Brita Stina född 21/2 1836 i Bitterna – död 10/6 1836

8. Maja Lisa född 11/9 1837 i Bitterna

Anders Peter Johansson Brink var indelt soldat vid Västgöra regemente, Björntorps

Rote, Bjarne kompani, Bitterna socken. Han antogs 1841 och fick avsked 1853.

Torp nr VG-04-0124

 

Och hans hustru (ohh)
Johanna Andersdotter (m) född 7/8 1831 i Lekåsa – död 23/8 1906 i Larv.

 Lekåsa (R) C:4 (1789-1831) Bild 121 / sid 233

                Johanna var enda barnet till:
                Soldaten Anders Swen Flod (mf) född 9/2 1806 i Lekåsa – död 28/11 1854 i Längjum.
                Och hans 15 år äldre hustru:
                Kristina Ericsdotter (mm) född 1/5 1791 i Wånga – död 28/6 1867 i Hjelmebacke,                                    Längjum

Att bli indelt soldat var förr en möjlighet för unga fattiga män att få ett yrke, kunna försörja en familj och få en bostad. I uppdraget ingick nämligen ett soldattorp med liten odlingslott, ett visst utsäde från bönderna och viss skaffning i form av mat.

 

Anders Flod (mf) antogs 1829 som soldat No 112 för Västgöra regemente, Kroken och Hjelmebackes rote, Barne kompani i Södra Lundby socken, Skaraborgs län. Torp No VG-04-0124. Han flyttade från Lekåsa till Södra Lundby 1832 och avgick med döden 1854.

Anders Flod och hans hustru Kristina Ericsdotter hade bara ett barn - dottern Johanna - och i husförhörslängderna ser familjens torpartillvaro tämligen stabil ut. Det är emellertid ingen garanti. Prästerna antecknade vad de hade lust till i kyrkoböckerna eller lät helt enkelt bli. De flesta missförhållanden då undanhålls därför eftervärlden. 

År 1849 flyttar Soldat No 124, Anders Brink, in i familjen Flods soldattorp. Så ser det åtminstone ut i kyrkoböckerna. Anders Peter Johansson Brink var också soldat vid Västgöra regemente sedan 1841 men i Björnstorps rote, Barne kompani, Bitterna socken. Sedan bröllopsklockor ringt för honom och soldat Flods 19-åriga dotter Johanna ser det ut som att familjerna helt enkelt flyttade i hop, kanske i olika torpstugor på samma fastighet. Och prästen i Södra Lundby antecknar om Anders Brink att han nu är soldat vid Rusthållet till häst i Wedums socken.

Södra Lundby (R) AI:5 (1840-1849) Bild 46 / sid 79 (anteckning om rusthåll)

Längjum (R) AI:6 (1849-1855) Bild 183 / sid 349

Trampet av små barnafötter började tämligen omgående höras i torpet. Totalt fick Johanna och Anders Brink sex barn tillsammans. Den näst äldsta är vår huvudperson Charlotta Christina Andersdotter Brink Hallin född 1853. 

Anders Brink får avsked som soldat 1853. Det betyder inte - som i vår tid - att han fått sparken. Det betyder bara att han har slutat som soldat. Han kan ha blivit skadad och mist sin arbetsförmåga men han är inte gratialist, invalidiserad på grund av skada i tjänsten, och tilldelad ett visst arvode. Kanske var det så att han helt enkelt hade en egen affärsidé? Kanske var det så att han faktiskt hade fått sparken och att familjen nu bara kunde se fram mot ett liv i fattigdom. Ingen vet.  

Det är emellertid svårt att se några lysande framtidsplaner för Anders Brink och hans ständigt växande familj. Det saknas emellertid uppgift om yrke och arbetsförhållanden för de flesta i kyrkoböckerna och det ser inte konstigare ut hos familjen Brink än hos andra. Anders Brink kan mycket väl ha försörjt sig som torpare eller helt vanligt arbetare. Men det är inte särskilt troligt... 

Året därpå, den 28/11 1854, dog svärfar Anders Flod av rödsot knappt 49 år gammal. Det innebar att familjen måste lämna soldattorpet. En ny soldat Flod måste snarast flytta in. Anders Flods änka blev tämligen omgående inhyses fattighjon på undantag i Hjelmebacke. Och där blev hon kvar till sin död 13 år senare den 28/6 1867.

Den avskedade soldaten Anders Peter Johansson Brink och hans hustru Johanna Andersdotter Flod måste nu stå på egna ben. De flyttade till Nils Mårthensgården i Längjum och därifrån till Grufvevad i samma socken innan de flyttade till Larv där familjen blev fulltalig.   

Barn:

1. Johan Anders född 9/4 1850 i Lundby           Utvandrade till Amerika 13/2 1885

2. Lotta Kristina född 5/12 1853 i Lundby         Utvandrade till Sankt Petersburg 1881

3. Anna Mathilda född 14/12 1856 i Lundby      Utvandrade till Finland 11/4 1882

4. August född 21/10 1859 i Larv                         

5. Alma Augusta född 20/1 1862 i Larv               Utvandrade till Amerika 12/4 1881

6. Selma Josefina född 12/9 1865 i Larv              Utvandrade till Amerika 12/4 1881 

Ifyllda rutor och cirklar symboliserar tjuvar och kåkfarare. De övriga vet vi ännu inget om utöver deras blotta existens.

Det går 15 år innan polisen börjar lägga sig i vad familjen Brink har för sig. De tycks föra ett kringflackande liv vilket är förbjudet och ofta sammankopplat med tjuveri och annan brottslighet. 

Den som blev påkommen med lösdriveri dömdes till straffarbete i fängelse eller på fästning. 

I mitten av 1870-talet var familjen så välkänd att till och med tidningarna skriver om dem. 

Och att fadern, Anders Peter Johansson Brink, var den som minst lät tala om sig behöver inte betyda att han var den hederligaste. Tvärtom. Han kanske helt enkelt bara var den skickligaste i det som nu kom att kallas:

  "Den sorgeligt bekanta tjufsläkten"

1868 Anders och Johanna Brink - far och mor - 6 mån straffarbete

Vi vet alltså inte hur familjen drog sig fram de här åren. Det som ser ut som den stora katastrofen inträffar 1868 när fadern - avskedade soldaten Anders Brink den 11/9 1868 döms för delaktighet i en stöld. För det får han 6 månaders straffarbete och fem års förlust av medborgerligt förtroende. 

Hustrun Johanna döms i samma mål till "enahanda bestraffning som mannen" vilket tycks vara någon slags villkorligt straff eller möjligen samma straff som mannen. De var alltså båda inblandade i stölden. Från och med nu framställs hela familjen utom de allra yngsta som en enda stor tjuvliga i kyrkoböcker och domstolsprotokoll.  

Johan Anders Brink
Foto 27/11 1878

1871 Johan Anders Brink - 3 mån straffarbete

Äldste sonen Johan Anders Brink född 9/4 1850 i Lundby kallas 21 år gammal klen i läsning såväl som förståelse av katechesen. Den 15 sept 1871 dömd vid Gudhems häradsrätt för första resan stöld att undergå tre månaders straffarbete och vara förlustig medborgerligt förtroende i fem år derjemte till enskild skrift.
Undergick enskild skrift i Skaraborgs läns cellfängelse av Svalander den 6 april 1872 … M Florén fångpräst arbete 19/2 1873.

1873 Johan Anders Brink - Lösdriveri - 2 års allmänt arbete

Ankommer till Carlskrona 6/6 1873 på grund av försvarslöshet (lösdriveri), dömd till 2 års allmänt arbete som slutar 23/5 1875. Carlskrona och Tjurkö den 31 dec 1873 Sundholm direktör 25/5 1875 avsked till Lundby. Karlskrona & Tjurkö den 31/12 1875. 

(Han döms emellertid också till tre års straffarbete för 2:dra resan stöld af 1 krona 25 öre ur kläder som annan bar på sig och 6 års förlust av medborgerligt förtroende från 27 juni 1873. Se Svea hovrätt 1875 nedan) 

Anna Mathilda Brink 1888

1873 Lotta Christina Brink - 4 mån straffarbete

Wid Upsala Rådhus den 18 mars 1873 dömd att för första resan stöld hållas i straffarbete under fyra månader och i fem år vara medborgerligt förtroende förlustig. Attest Alfred Palmgren 5/5 1873.

Har undergått enskild skrift i Larfs kyrka den 25 jan 1873.

1873 Anna Mathilda Brink  
(som också anses klen i läsning och läsförståelse)

(har undergått enskild skrift i Larfs kyrka den 25 jan 1873.

1875 Johan Anders Brink - 3 års straffarbete

Stenhuggaren Johan Anders Andersson Brink av Arboga Rådhusrätt (25/10) och Svea Hovrätt 23/12 1875 dömd till tre års straffarbete för 2:a resan stöld ur kläder som annan burit på sig. Frigivningsdatum 27/11 1878. Långholmens straffängelse. 

1875 Johanna Brink - modern

Östgöra Correspondenten 23 nov 1875
Sistlidne Juli månads möte, onsdagen den 14, anhölls här i staden hustru Johanna Andersdotter Brink från Tån i Lundby socken, Skaraborgs län, på misstanke för fickstöld, men har hon sedan dess icke med stämning kunnat anträffas. För någon tid sedan blef hon dock för kringströfvande häktad i Westmanland och derifrån hitsänd samt war ofwanskrifne dag instäld till ransakning.

Såsom målsegare instälde sig enkan Margareta Jonsson i Tuttorp, hwilken den 14 Juli å Stora torget härstädes förlorat en portmonä med inneliggande omkring 50 kronor. Andersdotter nekade för tillgreppet.
Såsom wittnen hördes polikonstaplarne U.B. Strand, (E.S.) Strömbom och Andersson.

U.B. Strand hade sagde dag fäst uppmärksamhet wid Andersdotter som förefallit honom mistänkt och derför följt efter henne och på domkyrkoplanen frågat efter hennes namn och hemwist och slutligen anmodat henne att medfölja till poliswaktkontoret. Under wägen dit hade hon fört handen till sidan och åter upptagit den och då Strand, som hörde något falla, såg sig om, warseblev han en portmonä liggande på marken, hwilken Andersdotter i hastigheten sagt vara hennes tillhörighet.

(E.S.) Strömbom och Andersson hade warit närwarande å kontoret och intygade att Andersdotter icke hade reda på, huru mycket eller hwad slags penningar hon haft i en annan i hennes sida påträffad portmonä. Den tilltalade hade, då Strand först observerat henne, utkommit från hotellet Drufwan i sällskap med twenne okända karlar, hwilka sedermera anträffats. Den av Andersdotter bortkastade portmonän hade hon på kontoret icke welat widkännas och sedermera hade, efter annons i tidningarna, enkan Jonsson anmält sig som egare till densamma. Andersdotter sade sig hawva anländt till Linköping i afsikt att sälja konfekt, men någon sådan handel hade hon icke börjat. Då den tilltalade enwisa nekande blev målet uppskjutet.

 

1876 Johanna Brink - modern - 1 år 3 mån straffarbete
Östgöta Correspondenten 11 jan 1876
Den på misstanke för fickstöld häktade hustrun Johanna Andersdotter Brink från Tån i Lundby socken af Skaraborgs län har emot sitt nekande och i brist af bevisning icke kunnat till saken fällas utan blifwint frikän och lösgifven.

Husförhörslängden i kanten
Johanna Andersdotter häktad för stöld i Linköpings län enligt avis från A Palmgren 31/10 1876. Af Hellestad och Fjellmo häradsrätt den 8/11 1897 dömd för 2:dra resan stöld till 1 år 3 månaders straffarbete samt 5 år derutöfver förlustig medborgerligt förtroende.

Charlotta Christina Brink
Stockholmspolisens spanings-
fotografier 1/2 1878

1876 Lotta Christina Brink

Enligt notis från A Palmgren den 21/10 1876 häktad. 

1877 Lotta Christina Brink

Häktad enligt notis 11/8 1877

1878 Lotta Christina Brink - 2 års straffarbete

Dömd 25/2 1878 af Arboga Rådhus Rätt för 2dra resan stöld (fickstöld) till straffarbete i 2 år samt 8 års förlust af medborgerligt förtroende. Absolverad (fått syndernas förlåtelse) och utsläppt ur Westerås fängelse den 28 okt 1879 och förpassad hit till Larv. Arbetar 30/3 1880 , betyg från 11/8 1880 

1878 Johanna Brink - modern

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 18/6 1878
Falköpings tidning 22/6 1878
Stölder
För den 18 dennes läses: Detektivkonstaplarne C. Hellström och Johan Engqwist hafwa fredagen den 14 dennes anhållit för andra resan stöld straffade hustrun Johanna Andersdotter Brink och hennes son August Andersson Brink, båda från gården Ronahult i Larvs socken, Skaraborgs län, för det de innehaft ett stycke swart sidentyg af omkring 57 alnars längd, för hwars åtkomst de icke kunnat redogöra.

Hustru Brink, som wid anhållandet bland annat jemwäl innehade en barnhatt af grå filt och en grå sidenmössa, har wid det med henne i anledning häraf anstälda förhör uppgifwit, 

att hon torsdagen den 6 dennes kommit till staden för att uppsöka sin man, hwilken ämnat afresa till Amerika, att hon sistberörde dag i en butik köpt sidentyg till twå klänningar efter 3 kronor alnen, utan att hon dock kan redogöra för huru mycket hon köpt, samt att hon i en hattbutik köpt hatten för 2 kr 50 öre och mössan för 2 kr.

Handelsfirman Axel Gillblad et Co har anmält att ifrågawarande stycke siden, som fore 57 1/2 alnar långt och värdt 1 kr 60 öre aln, de 6 dennes tillgripits från disken i butiken der Johanna Andersdotter Brink jemte hennes son innewarit, hwar förutom handlaren Th Holtz tillkännagifwit, att hatten och mössan, som woro värde tillsammans 8 kr 50 öre, den 6 dennes tillgripits i hans butik, der Johanna Brink åtföljd af sonen, innewarit och profwat hattar, som skulle passa den senare.

Johanna Brink i anledning häraf ytterligare hörd har widgått, att hon från boddisken tillgripit sidentyget, som hon medfört till sitt logis, hwaremot hon förnekat sig hafwa tillgripit hatten och mössan, enär hon af Holtz köpt desamma för 4 kr 50 öre.

August Brink har förklarat, att han wisserligen åtföljt modren då denna innewarit i ofwannämnde butiker, men att han ej deltagit i tillgreppen, samt att moren, då de hemkommit i logiet, för honom wisat sidentyget, hatten och mössa, men att han antagit det hon, som från hemmet medfört omkring 80 kr, köpt i frågakomna saker.
Sidentyget har blifwit återstäldt till egaren.

Johan Anders Brink på väg till 
Amerika 13/2 1885

Att hustru Brink och hennes barn ej hafva godt rykte om sig i sin hemort, inhemtas af en skrifvelse från kronofogden derstädes, i hvilken det upplyses, att hon och åtskilliga af hennes barn föra ett kringstrykande lif såväl i Sverige som Norge och bedrifva i synnerhet fickstölder, hvarför de allt som oftast blifva häktade, men vanligtvis i saknad af full bevisning blifva fria från straff.

Idag uppkallade ur häktet inför poliskammaren vidhöll sonen, att han var fullkomligt oskyldig, hustru Brink åter sade, att hon ej kunde minnas annat än att hon hade betalat hatten och mössan, åtminstone hade hon haft penningar uppe för att göra det. Äfven hon sökte göra troligt, att sonen ej var medveten om hennes tillgrepp.
Poliskammaren remitterade målet till rådhusrätten och återfördes de båda tilltalade i häktet.

1878 Johanna Brink - modern - 2 år 6 månaders straffarbete
Hustru Johanna och son August häktade i Göteborg för åtskilliga stölder enligt skrifvelse från Palmgren den 11 juni 1878. 

Hustru Johanna Andersdotter dömd 6/7 1878 vid Göteborgs Rådhusrätt för tredje resan stöld till 2 år 6 månaders straffarbete och 6 års förlust av medborgerligt förtroende utöfver strafftiden.

1878 August Brink 

Hustru Johanna och son August häktade i Göteborg för åtskilliga stölder enligt skrifvelse från Palmgren den 11 juni 1878. Hustru Johanna Andersdotter dömd 6/7 1878 vid Göteborgs Rådhusrätt för tredje resan stöld till 2 år 6 månaders straffarbete och 6 års förlust av medborgerligt förtroende utöfver strafftiden.

1879 Anders Peter Johansson Brink - fadern

emigrerar via Norge till Norra Amerika 5/12 1879

Yngsta döttrarna är 14 respektive 17 år gamla. 

1879 Johanna Brink - modern 

Hustru Johanna och son August häktade i Göteborg för åtskilliga stölder enligt skrifvelse från Palmgren den 11 juni 1878.

1879 Johan Anders Brink - 6 års straffarbete

Arbetskarlen Johan Anders Andersson Brink från Larv av Kungliga Göta Hovrätt 12/5 1879 dömd till 6 års straffarbete för 3:e resan stöld. (1:a resan 1870 och 2:a resan 1875) Långholmens straffängelse. Frigivning 13/2 1885. Samma dag emigrerat till Norra Amerika. 

August Brink 21/11 1888

1881 August Brink - 1 års straffarbete

August Brink är från orten afviken 1880. 

Vid Laske häradsrätt dömd 26/7 1881 för grov misshandel till ett års straffarbete.

1881 Johanna Brink - modern - 6 års straffarbete

Hustrun Johanna vid Vilske häradsrätt dömd den 18 maj 1881 för stöld fjärde gången att undergå straffarbete i sex år samt att i tio år utöfver ådömda strafftiden vara medborgerligt förtroende förlustig.

1885 August Brink 3 år 5 mån 4 dagars straffarbete

Den 16/6 1885 av kungl maj:t dömd till 3 år 5 mån 4 dagars straffarbete för misshandel och stöld 1:a resan mm. Frigivning 21/11 1888. Tidigare för misshandel mm till 1 år 2 mån 4 dag straffarbete samt 1882 för misshandel mm till 9 mån 24 dag dylikt arbete. Hemmahörande i Vässby, Skaraborgs län. 

1887 Johanna Brink - modern - 7 års straffarbete

”Ankom den 29 sept 1887 dömd af Nora Rådhus Rätt den 19/9 1887 för 5:e resan stöld till 7 års straffarbete och 10 års vanfrejd utöfver strafftiden.
Hennes kunskap i Christendom, läsning och skrifning mm anges som Svag. Hon kunde inte skrifva. Uppförandet inom fångvårdsanstalten var emellertid gott.
”Frigifven den 23/9 1894 och förpassad till hemorten Larf.”

August Brink 13/11 1901

1898 August Brink  4 år och 3 dagars straffarbete

Den 5/11 1898 af Flundre, Väne och Bjerke häradsrätt för 3:dje resan stöld i förening med brist på tillgång till böter 25 kr till 4 år och 3 dagars straffarbete samt förlust medborgerligt förtroende sju år … från straffet… Nya Varvets centralfängelse. Frigifen 13/11 1901. Saknar medborgerligt förtroende intill den 11 november 1908. Icke nattvardsberättigad för brott emot 7:e budet.

1904 August Brink

Den 5/3 1904 dömd af Åse V B i Laske Härads Rätt för vidtagande af åtgärder, genom lika fara eller olycka vid järnvägsfartens begagnande uppkomma kunnat till straffarbete 3 år

1905 Johanna och August Brink - mor och son

Vådaeld. Johanna Brink från Vessby moder till den beryktade brottslingen August Brink fick i måndags inför häradsrätten i Vara aflägga vådaed med anledning af en hos henne för några år sedan timad eldsvåda. 

Prästerna har mycket att säga om familjen

i husförhörslängderna

Larv (R) AI:10 (1868-1881) Bild 175 / sid 501

Hur gick det sedan då?

Anders Peter Johansson Brink (f) född 9/5 1821 i Bitterna - död i Amerika

Anders Peter  utvandrade via Norge (Oslo polisdistrikt) till Norra Amerika 5/12 1879 med Wilsonlinjens lastturbinångfartyg, det så kallade emigrationsskeppet Angelo av Hull. 

Det var kanhända klokt då straffade personer inte släpptes in i Amerika. Man måste alltså ha ett fläckfritt id att visa upp och sådana var lätt nog att skaffa. Speciellt, enligt uppgift, om man reste via Norge,

Anders Peter uppgav mycket riktigt att han kom från Tåen i Nygårds rote, Larv (eller möjligen Kårryds rote i Larv) och att han skulle till Rochford, Illinois. 

Fraktkostnad 175 kr 31 öre. 
Ankomst till New York 1878. 

Han var 56 år gammal och sa att han hade 7 dollar på fickan. De flesta hade ingenting. 

Anders Peter Brink tog sin in i Amerika.

Väl där skrev in sig i Evangelisk-lutherska kyrkan i Amerika, Svensk Amerikanska kyrkoböcker, 1800-1947. Han mottog 6/1 1882 kyrkans certifikat No 1057

Svensken 

Andrew Brink naturaliserades den 13/9 1888 i Rockford, Illinois. 

I USA:s federala folkräkning år 1900 finns Andrew Brink född i maj 1821 i Sverige med. 

Bostad: 1900 Rockford Ward 6, Winnebago, Illinois, USA. Han reste och bor ensam. 
Han kan läsa och skriva men han kan inte tala engelska.

Hustrun

Johanna Andersdotter (m) född 7/8 1831 i Lekåsa – död 23/8 1906 i Larv.

Läser och förstår försvarligt.

När Johanna Andersdotter Flod Brink, 63 år gammal, släpptes ur fängelset den 23/9 1894 och som inhyses återvände hem till Ranahult var hela familjen splittrad och därifrån försvunnen. Maken och tre av barnen hade emigrerat till Amerika, dottern Anna Mathilda var i Finland och dottern Lotta Chrristina och hennes barn var i Sankt Petersburg. Kvar i Sverige var bara sonen August som bodde i Längjum, hade gift sig och fått en son.

Hennes präsbetyg finns i husförhörslängden:

 

Larv-R-AI-12-1881-1895-Bild-203-Sida-546a.jpg

Av det framgår:

• Att hon vid frigifningen är nattvardsberättigad.
• Att hon var gift med Anders Peter Brink som vistas i Amerika.
• Att hon var hemmahörande i Larf, Skaraborgs län.
• Att hon var straffad för 4 resan stöld.

Det står: 
”Ankom den 29 sept 1887 dömd af Nora Rådhus Rätt den 19/9 1887 för 5:e resan stöld till 7 års straffarbete och 10 års vanfrejd utöfver strafftiden.
Hennes kunskap i Christendom, läsning och skrifning mm anges som Svag. Hon kunde inte skrifva. Uppförandet inom fångvårdsanstalten var emellertid gott.
Frigifven den 23/9 1894 och förpassad till hemorten Larf.

Johanna Andersdotter Flod Brink levde som inhyses fattighjon i Ranahult till sin död den 23/8 1906. Hon blev 75 år och 16 dagar gammal. 

Och barnen Brink... 

1. Johan Anders Brink född 9/4 1850 i Lundby 

(emigrerade direkt från Långholmen till Amerika 13/2 1885.

Det tycks av någon anledning ha varit rätt vanligt att straffarbetsfångar reste direkt till Amerika sedan de frisläppts från Långholmans straffängelse. Det är troligt att de fick hjälp med såväl pengar som falska handlingar (prästbetyg utan anmärkningar om brott) av myndigheterna som kanhända här såg en chans att bli av med brottslingar. Det var bra även för kåkfararen som på så vis fick chansen till ett nytt och bättre liv. 

Johan Anders Brink reste med fartyget Orlando till Hull i England. 

Avgång från Göteborg den 20/2 1885. 

Avresa från Glasgow, Skottland och Larne, Irland 12 mars 1885. 

Han är 34 år och kallar sig John A Andersson Brink. 

Destination New York. Ankomst dag 12 mars 1885 med skeppets namn Georgia. 

Han ska till Boone Boone Codawa, enligt databasen Emigranten. Soldatson som reser ensam. 

Orlando 1870-1909

Förhållandena för tredje klassens passagerare var primitiva och kritiserades. En sjöofficer som själv reste i första klass skrev 1888 bland annat: 

- I främsta lastrummet voro uppspikade britsar längs fartygets sidor och på dessa hade de stackars människorna sina sofplatser, den ena b redvid den andra, män, qvinnor och barn huller om buller, och när sjösjukan började, blef där en stank och en smuts, som var obeskriflig, och kring luckan, som ledde upp till däck och skulle förse dem med luft, stod boskap tjudrad i bås. Källa: Wikipedia. 

Från Hull fick emigranterna ta sig med tåg till någon av de stora avresehamnarna: Liverpool, Southampton eller möjligen Glasgow. Här gick de ombord på de stora atlantångarna med destination New York eller Boston i USA alternativt Quebec eller Halifax i Kanada. New York var dock den främsta emigranthamnen.

Läs mer här

2. Lotta Kristina född 5/12 1853 i Lundby (emigrerade till Petersburg 1881)

          Frans Oskar (oäkta son) född 22/12 1874 i Falköping - död 28/2 1875 i Södra Lundby

          Gustaf Thure (oäkta son) född 11/12 1875 i Jönköping (emigrerade till Petersburg 1881)

          Frans Oskar (oäkta son) född 1877 i Jönköping (emigrerade till Petersburg 1881)

Utvandrad till Sankt Petersburg med sina två levande barn 1881. 

Se: Charlotta Christina Andersdotter Brink Hallin del II

3. Anna Mathilda född 14/12 1856 i Lundby (emigrerade till Finland 11/1 1882)

          Finns i Emibas som utvandrad soldatdotter t Finland 11/4 1882 från Ranahult i Larv till Finland. 

          Paulina Bernhardina Georgina (oäkta dotter) född 30/11 1879 i Larv (emigr t Finland 11/1 1882)

          Finns i Emibas som utvandrad soldatdotter t Finland 11/4 1882 från Ranahult i Larv till Finland. 

          Ej i Emigranten

4. August född 21/10 1859 i Larv - död 10/3 1939 i Längjum

Då folkbokförd på adress Vässby, Lasagården 

August Brink var gift 22/12 1891 med och 8/7 1917 frånskild från:
Anna Kristina Höjer född 13/4 1870 i Längjum - död 6/2 1922 i Längjum (Vässby, Lassagården)

Hon har fallandesot. Prästen skriver att hon är sinnessjuk. 
Barn:
1. Karl Georg Julius född 30/4 1892 i Längjum

5. Alma Augusta född 20/1 1862 i Larv (emigrerade till Nord Amerika 12/4 1881) 

    Finns i Emibas som soldatdotter utvandrad 12/4 1881 från Ranahult, Larv. 

    Ej i Emigranten.

Avresa 12/4 1881 till Amerika

6. Selma Josefina född 12/9 1865 i Larv (emigrerade till Nord Amerika 12/4 1881)

    Finns i Emibas som soldatdotter utvandrad 12/4 1881 från Ranahult, Larv. 

    Emigranten: Hon är 14 år. Utresehamn Göteborg 15/4 1881. Destination: Boone. Medåkande.

    Destination Boone

    Avresa Götebor 15/4 1881 med Romeo till Hull i England 15/4 1881

https://www.hhogman.se/emigrantresa-1880.htm

Romeo 1881-1906

Jag hittar inte syskonen Brink i USA. Än. 

Det kanske beror på namnbyten. 

Men det finns en stad i North Carolina som faktiskt heter Boone. 

Det finns även ett Boone i Iowa och i Colorado. Se här.

Jag får om möjligt återkomma till en fortsättning. 

Stina Brandin (fm)
Hällum (R) AI:2 (1796-1804) Bild 13 / sid 15 (Stina Brandins föräldrar o syskon)
Skarstad (R) AI:2 (1797-1813) Bild 8 / sid 3 (Stina Brandins föräldrar o syskon)
Skarstad (R) AI:2 (1797-1813) Bild 35 / sid 57 (Stina Brandins föräldrar o syskon)

Johannes Olofsson (ff)
Kullings-Skövde (P) C:2 (1768-1850) Bild 46 / sid 81 (Johannes födelse)

Kullings-Skövde (P) AI:2 (1782-1792) Bild 94 / sid 179 (fam i Lund Westergård)

Kullings-Skövde (P) AI:3 (1793-1811) Bild 101 / sid 193 (fam i Lund Westergård, flytt till ?)

Laske-Vedum (R) AI:3 (1806-1817) Bild 10 / sid 11 (fam i Breaewad på Hillet)
Laske-Vedum (R) AI:5 (1829-1838) Bild 36 / sid 63 (fam i Lilla Horphaga. Till Pukatorp 1833)
Bitterna (R) AI:3 (1830-1838) Bild 23 / sid 35 (fam i Pukatorp)
Bitterna (R) AI:5 (1838-1853) Bild 23 / sid 35 (fam inhyses i Pukatorp.
Bitterna (R) AI:5 (1838-1853) Bild 24 / sid 37 (fam i Brobacka)
Bitterna (R) AI:8 (1853-1860) Bild 49 / sid 42 (Brobacken, Tolanda u Pukatorp. Båda dör.)

Soldat Anders Flod (mf)

Lekåsa (R) C:4 (1789-1831) Bild 121 / sid 233 (dtr Johannas födelse)
Lekåsa (R) AI:3 (1825-1832) Bild 97 / sid 179 (Anders soldat i Essunge sn, Wägatorps rote)
Södra Lundby (R) AI:3 (1822-1834) Bild 29 / sid 50 (A soldat No 112 f Kroken o Hjelmbacke)
Södra Lundby (R) AI:4 (1834-1840) Bild 36 / sid 62 (A soldat 112 i Kroken o Hjelmebacke)
Södra Lundby (R) AI:5 (1840-1849) Bild 46 / sid 79 (A soldat 112 i Kroken o Hjelmebacke. 

          Anders Brink flyttar in 1849. Soldat No 124 för Rusthållet till häst i Wedums socken, enl hfl.
Längjum (R) AI:6 (1849-1855) Bild 183 / sid 349 (soldatfamiljerna bor ihop. Flod död 28/11 1854)
Larv (R) C:5 (1830-1860) Bild 242 (Anders Flod död)
Längjum (R) AI:7 (1856-1860) Bild 356 / sid 348 (Änkan Flod på undantag, fattighjon i Hjelmebacke)
Längjum (R) AI:7 (1856-1860) Bild 357 / sid 349 (Brink 1853 avsk sold No 124, tre barn)

Längjum (R) AI:8 (1861-1868) Bild 262 / sid 253 (Änkan Flod död 28/6 1867 fattighjon)

Anders Peter Johansson Brink (f)
Bitterna (R) C:1 (1792-1851) Bild 35 / sid 61 (Anders Peters födelsenotis, född i Wedum, Bitterna)
Bitterna (R) AI:5 (1838-1853) Bild 41 / sid 71 (Anders ogift soldat i Karla)
Södra Lundby (R) AI:5 (1840-1849) Bild 46 / sid 79 (Anders ogift soldat i Hjelmebacke)
Längjum (R) AI:7 (1856-1860) Bild 357 / sid 349 (Anders afsked gift soldat i Hjelmebacke, tre barn)

Längjum (R) AI:7 (1856-1860) Bild 311 / sid 303 (Nils Mårtensgården i Nygårds. fd soldat. Fyra barn)
Längjum (R) AI:8 (1861-1868) Bild 208 / sid 199 (fam flytt till Grufvevad, Torpa 1867, sex barn)
Längjum (R) AI:8 (1861-1868) Bild 264 / sid 255 (Anders arbetare i Grufvevad, fd soldat)
Södra Lundby (R) AI:6 (1869-1880) Bild 190 / sid 180 (fam i Grufwevad, flyttar 1873 till Larv)
Södra Lundby (R) AI:6 (1869-1880) Bild 118 / sid 108 (Flytt till Ranahult i Larv 1876)

Larv (R) AI:10 (1868-1881) Bild 175 / sid 501 Familjen i Larv (Anders gift inhyses tjuv m fam)

Johanna Andersdotter Flod Brink (m)
Larv (R) AI:12 (1881-1895) Bild 202 / sid 546 och 546 a (bara modern kvar nu som inhyst i Ranahult)
Centralfängelset på Norrmalms kyrkoarkiv (A, AB) AIa:13 (1872-1878) Bild 331 / sid 300

Johanna Andersdotter Brink på Centralfängelset på Norrmalm, Stockholm.

Här står bland annat: ”Hemma till 19 1/2 året då hon ingick i äktenskap.”

”Gift 1849 med bonden Anders Petter Johansson Brink som lefver, oekant hvar och har med honom sex barn.” 

Larv (R) AIIa:2 (1896-1915) Bild 193 / sid 533 (Johanna Andersdotter Brink död 23/8 1906)

August Brink

Längjum (R) AI:9 (1869-1881) Bild 325 / sid 311 (August Brink är från orten afviken 1880.

Längjum (R) AI:10 (1881-1897) Bild 343 / sid 325 (obefintlig)
Längjum (R) AI:10 (1881-1897) Bild 333 / sid 317 (med familj, hänvisn sid 325, avviken)
Längjum (R) AIIa:1 (1895-1915) Bild 324 / sid 312 (fam i Stora Gäran rote)
Längjum (R) AIIa:1 (1895-1915) Bild 331 / sid 319 (fam bor på Wessby fattighus, Bäckebo rote) 

Svenska ficktjuvar...

Jag hittade en intressat artikel i Falkenbergs mfl tidningar daterad 1900. Den handlar om Sveriges då aktuella ficktjuvar som gjorde livet surt för vanligt folk på marknader mfl platser. Det går att para ihop berättelsen med polisens arkiverade bilder så jag gjorde ett försök. Håll till godo!

Falkenbergs tidning 23/10 1900

Svenska ficktjufvar

Johan Erenfrid Albin Westermark-
Rosén-Rab i samband med frigivning
från Malmö Centralfängelse1907.

Kort före nästlidne torgdagsmarknad gästades våra bygder på ”genomresa” af den beryktade ficktjufven Johan Erenfrid Albin Westermark-Rosen-Rab samt tvenne icke mindre remarkabla resenärer, ficktjufvarne Gustaf Oskar Larsson Hallström och Johan Fredrik Svensson.

Då flera landsortsmarknader på sista tiden hedrats med nämnde fickkonstnärers besök, hade vi tänkt att äfven vår stad skulle under pågående marknad haft dragningskraft för dem, men af en eller annan anledning uteblefvo dessa herrar ficktjufvar härifrån . Sitt stora intresse sakna emellertid icke i alla fall en del biografiska uppgifter rörande dessa virtuoser å ficktjufveriets område, hvilka

uppgifter vi erhållit av en polisman, som å sin tjänsts vägnar ofta haft nöjet att närmare göra deras bekantskap. 

Westermark-Rosén, som är född 1853 började som handelsbiträde, hade någon tid egen handel i Södermanland och har ägt en utanför Stockholm belägen ”villa” Erenfridsro, som dock utmätts och försålts till betäckande af vittneslöner i

det bekanta norrländska rånmordsmålet. 

W-R som numera kallar sig även Rab, har hufvudsakligast genom det ofvannämnda norrländska rånmordet i jernvägskupén, då en trävaruhandlare Johansson dödades och bestals (hvilket brott väl måhända för alltid ligger begrafvet i det fördolda), blifvit synnerligen uppmärksammad och hans spår ha följts med och utan framgång.

Gustaf Adolf Pettersson van der Hagen
Marknadsbesökare, hästhandlare, ficktjuv
född 1839 i Finland. Polisunderrättelser

I början af 1870-talet opererade ofta vår trio, som straffats för fickstölder i Sverige, Norge, Danmark, Ryssland, Tyskland och Belgien, tillsammans å marknader här och i Norge och otåligt många äro de fickor som den inspekterat utan ägarens aning, men har synnerligast

Gustaf Oskar Larsson Hallström och hans gode vän Johan Svensson sedermera haft mera storslagna planer, i hvilka ej sådana simpla ficktjufvar som gamla bekanta från marknadsresorna här i Sverige, där de eljest passat nog så bra, kunnat, i brist på tillräcklig världsvana och elegans spela någon roll med framgång.

Rosén har däremot så sent i tiden som 1889 opererat å marknader tex i Eksjö såsom chef för en Skåneliga, bestående af 11 ficktjufvar, däribland

Anna Maja Carlsson-Busch (född 1829) och dennas dotter Inga Maria Hasselroth samt den från besök här bekanta ”Skånska Ingrid” d.ä. samt ”Bussapojkarne” mfl

Westermark-Roséns forne vänner, ficktjufvarne Gustaf van der Hagen och dennes hustru samt Bengta Andersson-Lång, med hvilka han haft mycket gemensamt, lemnades 1884 åt sitt öde, sedan han med dem råkat fast i Kristiania mfl städer hvaretter W.R gjorde ett olyckligt besök hos danskare, som qvarhöll den celebre fången till 1888, då han fick underrättelse om den stora branden i Sundsvall.

Anders Olof Hallin i samband med
frigivning från Långholmens straff-
fängelse 1875

Att låta ett sådant tillfälle gå sig ur händerna var ej i W-R:s smak, utan besökte han i sällskap med sina dåvarande förtrogne Anders Olof Hallin och Charlotta Brink-Hallin (född 1853) Sundsvall och att arbetsfältet der under rådande villervalla var tacksamt, bevisades bäst däraf att i en del ruiner hittades högar af tomma portmonnäer, och herrskapet undslapp med en rannsakningsprocedur om ett par månader på ”Hvita Dufvan”.

(Anders Olof (Byström) Hallin) 

Satt 1901 i ryskt rannsakningshäkte för en stöld på 80 000 rubel.

Under en tidsrymd af närmare 20 år har W-R alltjämt i full verksamhet, lyckats slingra sig undan straff här i landet, under det han en och annan gång råkat fast i utlandet, men kom så året 1895, då trävaruhandlanden Johansson mördades i Bastuträsk, för hvilket mord W-R en lång tid satt häktad såsom misstänkt. 

Vid tiden före denna sorgliga händelse, som på sin tid väckte ett så stort uppseende här och i utlandet, stiftade W-R genom den beryktade ficktjufven Per Axel Björkmans och ”Kort-Lasses” förmedling bekantskap med då ostraffade och okände bondesonen Erik Johan Wiklund, nu en bland de mest förslagne och djärfve ficktjufvar i vårt land och deltagare i Hallströms och Hallinskans konstnärsresor till Danmark med flera orter. 

Charlotta Christina Andersdotter Brink
senare gift I Hallin och II Sättergren
Fick- och juveltjuv. Foto 1888.

Som bekant blef W-R i brist af bevisning frikänd för rånmordet och begaf sig så till hemorten för vederbörligt antecknande af sitt nya namn Rab, hvarunder han enligt egen uppgift ville i Amerika förskaffa sig  en ärlig utkomst och lämnade så Sverige efter att hafva medtagit sin dotter, den gamle förhärdade brottslingen förmådde ej motstå sina händers vilja utan satt under en lång tid Berliner-detektivens skarpsinne på hårda prof.

Dock lyckades det en skicklig ”spanare” få korn på den ofta med förkärlek vid järnbanestationen sig uppehållande elegante och ståtlige svensken, som vid stöldernas föröfvande alltid hade sina händer instuckna i pälsens eller öfverrockens sidoöppningar, hvilket mycket förvånade polisen, för hvilken W-R skämtsamt anmärkte, att i Sverige brukade de ej fickor på sina ytterplagg.

W-R:s yrke är som han sjelf vid rannsakningen i Boden yttrat, ”ficktjufvens” och som sådan har han opererat med förkärlek å bantåg och stationer men även å teatrar, marknader och auktioner.

Bland Stockholmspolisens signalementsfotografier finns den här bild på Charlotta Christina Brink Andersdotter gift I Hallin och gift II Sättergren. Det framgår dessvärre inte vem av damerna som är Charlotta (1853-1926) misstänkt för fickstöld.

Gustaf Oscar Larsson Hallström
fd Handelsbokhållare. Ficktjuv och 
marknadsbesökare. Polisunder-
rättelser. Född 1853. 

Johan Fredrik Svensson "Karlstads-Johan"
född 1844. Resehandlare. 1900
Polisunderättelser

Gustaf Oskar Larsson Hallström född 1853, började efter några klasser elementarundervisning sin bana som handelsbokhållare, men fick i ungdomens vår sådan lust för resor och äventyr att han besökte till det närmaste alla Europas länder och har förvärfvat fullständig kännedom förutom om skandinaviska, i Engelska, tyska, franska, italienska och ryska språken.

Han tillägnade sig derunder dessutom grundlig utbildning vid universitetet för ficktjufvar. 

I allmänhet har det lyckats bra för Hallström att gå fri: dock har han straffats för 3:dje resan fickstöld i Sverige 1879, och jämte vänner ficktjufven Johan Svensson i Berlin 1889 samt för öfrigt i Bryssel 1888, i Köpenhamn jemte Wiklund och ”Hallinskan” 1898 och senast förlidet år för teaterfickstöld i Kristiania.

Hallström har jemte Charlotta Christina Brink Hallin flera gånger besökt Ryssland, bla vid nuvarande czarens kröning i Moskva där han dock ej lyckades i nämnvård mån.

Han hade bättre tur i början af 1890 då han uti en bankinrättning i Norge kom över 4000 kr och i Ryssland 12 000 kronor. Efter dessa resor uppsatte han ett elegant hotell i Stockholm och hjelpte han sedan mer än en i ”knipa” kommen gammal yrkesbror på fötter.

Vid ett besök som Hällström i sällskap med ficktjuvarne Johan Fr Svensson och Carl Johan Leonard Junselius för flera år sedan gjorde i Ryssland råkade den sistnämnde ut för ett äfventyr av sorglustig art och som sedan inbragte J tillnamnet Silfverfoten.

Per Johan Pettersson alias Carl Johan
Leonard Juselius (Silfverfoten) 1888. Ur:
Album över svenska o norska förbrytare.

Å en plats trodde sig J komma öfver ett gott kap och sedan han i hast tillägnat sig ett mindre paket, som han misstänkte innehöll sedlar, begav han sig ut i det fria för att skärskåda innehållet, men döm om hans raseri och förskräckelse då blåsten körde innehållet, som var stoff, i ansigte och kläder på honom till stor förnöjelser för i närheten varande H och S.

Hallströms intelligenta och distinguerade yttre, förenadt med världsmannens säkra uppträdande och schick ha gjort att han mången gång kunnat röra sig i kretsar, hvarest eljest endast högt uppsatta personer vinna inträde. Under sina resor i utlandet besökte Hallström en större bazar eller offentlig baltillställning i något av de muhamedanska landen. 

Lätt förskaffade sig Hallström en orden och med denna på bröstet förskaffade han sig entrékort af självaste polisprefekten samt steg lugnt in i salarna, som vimlade av juvelprydda damer och dekorerade herrar, men efter svenskens försvinnande upptäcktes stora förluster af smycken och kontanter.

Under sin glansperiod, nämligen början av 1890-talet, förde Hallström ett furstligt lif och var då ej så mycket i detalj ”arbetande” broder, men så mycket mer vetande var hans får ”betade”. Mången glad stund levde det fina herrskapet Hallström förstklassigt å in- och utländska badorter, men på sistone, då lyckan varit mindre bevågen och förlusten af hans otrogna vackra hustru gjort honom svartsjuk, har han i stället för utländska teatrar och förlustelseställen till operationsfält valt bland annat större marknader här i riket.

Johan Kristoffer Lagerström "Polkan"
fd handlande. Ficktjuv född 1842.
Polisunderrättelser.

Då förut omtalade rånmordet i järnvägskupén ägt rum besvärades Hallström ofta med förhör i saken och hittades även i hans bostad i Stockholm en papperslapp, derå en summa motsvarande den stulna uppdelats på fem personer, hvarförutom Hallström af en del i rånmordsmålet hörda vittnen ansågs såsom W-R:s dubbelgångare, den der uppträdt öfverallt och allestädes. Huru härmed förhåller sig lemnas åt hvars och en förmåga att bedöma.

Hvad beträffar förre handlanden Johan Fredrik Svensson så är likaledes denne – född 1844 – hemma i en del utländska språk och en rutinerad ficktjuf hvilkens händer liksom W-R:s och Hallströms med lätthet glida innanför en tillknäppt rock och tillgripa den der förvarande plånboken. Svensson ger mera intryck af en välmående lantbrukare och gör vid marknader synnerligast under pågående kreaturskommers sina ”affärer”.

Bland övriga remarkabla personligheter, i skicklighet täflande med förut omtalade, kan nämnas deras bekante yrkesbröder, den lille elegante ”Polkan” biljardegaren Johan Kristoffer Lagerström,

Johan Peter Pettersson ”Ramqvilla-Johan”, häktad för fickstöld af 3000 kronor vid Centralstationen i Stockholm, Anders Larsson, ”Snus-Greta”, ”Mane” Johansson, dessa tre sistnämnde i uppträdande påminnande om Johan Fredrik Svensson samt Per Axel Björkman och G. Lidell. Dessa två häktades för några år sedan, på väg till Finland, för fickstöld av 3000 kr å Södra teatern i Stockholm.

Per Axel Björkman, marknadsresande
född 23/3 1865 i Ragunda
Bild ur Stockholmspolisen signalemensfotografier 1902.

Såväl AO Hallin, Björkman som ”Kort-Lasse” bedrifva hufvudsakligast falskspel i kort som näringsfång och B. skyr ej några medel då pengar skall till.

Björkman som åt sin fader köpt en mindre lägenhet i Sundsvallstrakten uppträder liksom ”Kort-Lasse” alltid elegant, men kan oaktadt detta och sin stora galghumor aldrig dölja det skarpt framträdande bofaktiga i sitt koppärriga ansigte.

”Kort-Lasse” hvars rätta namn är Anders Gustaf Larsson, född 1869, har deremot ett förtroendeingivande fördelaktigt utseende och har detta gjort att han till och med utan eget initiativ kommit öfver mynt. Se här ett exempel, som timade 1894.

Anders Gustaf Larsson "Kortlasse" född 1869.
Marknadsbesökare, falskspelare
Stockholmspolisens signalementsfotografier

En handlande, boende vid en station mellan
Sundsvall och Ånge, ärnade sig intill Sundsvall i affärer, men möter så vid stationen en del personer komna från Östersunds marknad, och tänkte då vår gode handlande att här kunde man genom skickebud bespara sig resebesväret, hvarför han bland folket sökte sig en ärlig och pålitlig man den där kunde uträtta hans uppdrag. 

Han var snart på det klara med att den långe, snyggt klädde herrn med det goda utseendet var rätte mannen och sprde derför denne – som läsaren förstår var ”Kort-Lasse” – om han ville besvära sig med inlemnande av litet pengar i en Sundsvallsbank. 

Under några svaga protester från ”Kort-Lasses” sida emottog denne ”kofvan” och medföljde tågt till staden der han dock glömde uppdraget och i stället tog ett parti biljard.

Erik Johan Wiklund född 1875
Marknadsbesökare, foto 1904
Stockholmspolisens signalemenstfoto 

Sedermera hade någon bekant till handselsmannen ”anat oråd”, hvarför telefonmeddlande ingick till Sundsvallspolisen, som genast ”hånkade” Lasse, men gick denne naturligtvis fri från affären. 

Tillsammans med Anders Olof Hallin har ”Kort-Lasse besökt Ryssland och i Petersburg gjort sig hemmastadd i mången falskspelarklubb.

Föga kände voro såväl ”Kort-Lasse” som Erik Johan Wiklund i början av 1900-talet, men skolades sedermera af mera erfarne falskspelare.

Wiklund, som är bondson från Sundsvallstrakten, har genom ”Hallinskan”, som bedårats af ynglingen och tagit sig honom an, undfått grundlig utbildning såsom ficktjuf, men han såväl som Björkman sitta för närvarande häktade för fickstölder, hvaremot ”Kort-Lasse” är från horisonten försvunnen.

I sitt uppträdande nästan lika eleganta och kanske ännu mer förslagne brottslingar å annat område, nemligen bedragarens och inbrottstjufvens, förekomma sådana som hustrun

Olivia Sofia Andersson Johansdotter Berggren Pettersson

Johan Alfred Johansson Hallberg Kjellberg,

Viktor Renado Karl Wilhelm Aspelin

Karl Wilhelm Isakson

”Villatjufven” Per Alfred Johansson

Gustaf Laurentia Hellström

Knut Oskar Andersson ”Skön Oskar på vägen”

Mfl

__________________________________________________

Ovan nämns ytterligare några personer som det finns bilder på: 

 

Olivia Sofia Johansdotter Andersson Berggren Pettersson
kallades "Rika svärmor". Hon var född 20/5 1839 i Högsby, Kalmar län och dog 21/5 1921. Ur arkivet ÖÄ för polisärenden 3, Kriminalavdelningen. Bilden i mitten är tagen 1898 och hör till en polisrapportet 8/2 1898. Olivia Sofia är 58 år gammal och kallas bedragerska.

Polisen skriver: 

"Det här fotot togs i samband med att Olivia Andersson arresterades i februari 1898. Hon blev vid flera tillfällen dömd för bedrägeri. På baksidan av kortet har polisen noterat några av hennes alias-namn: Johansdotter, Berggren, Pettersson. Hon kallade sig även ofta Sofia."
HÄR finns även skriftligt material om Olivia Sofia.
Bland annat berättelsen om den påhittade Nisse Jansson.

Handlanden 

Johan Alfred Johansson Hallberg Kjellberg, 

här hos polisen för mened, bedrägeri och 1:sta resan stöld 1895.

Han var född 23/3 1854 i Villastad, Jönköpings län. 

Porträtt 1/4 1895. 

Han finns x 2 i Riksarkivets / Frigivna straffarbetsfångar. 

Obs! olika födelsenummer.

Straffad för många bedrägerier, mened och förskingring. Han stammade och hade ovanligt lång överkropp, står det. 

  

Den så kallade "Villatjufven"

Per Alfred Johansson

född 15/9 1856 i Segerstad - död 1/8 1925.

På en suddig handling från 1884 står: Förre järnvägsarbetaren Per Alfred Johansson född 15/9 1856. Rymd från Södertelge Stadshäkte natten före den 16/10 1884.

Straffad för 2:a resan stöld

Foto: 1893

Per Alfred Johansson finns x 2 hos Riksarkivet / frigivna straffarbetsfångar. 

          

Laurentius Gustaf Hellström

född 4/6 1868 i Katarina församling - död 22/3 1936

Yrkesbedragare och svindlare. Foto 8/9 1891 respektive 1911

Knut Oskar Andersson (arbetskarl) 

Kallades "Skön Oscar på vägen"

född 15/4 1871 i Jakob och Johannes församling, Stockholms stad

porträtt 1893 straffad 1:a resan inbrottsstöld