Anna Björkstedt i Björkvik

Detta är egentligen ett test. Några trevliga släktingar dök upp varför jag fick för mig att försöka skriva ihop hela släkthistorien från Madam Anna Björkstedt och nedåt - eller ännu hellre från hennes föräldrar Anders Jonsson och Karin Olsdotter och nedåt. Det är också ett test på Blogger. Hur mycket tål ett sådant här sidelement? Nedanstående text motsvarar just nu 45 A4-skidor text. Det tog en stund och bilderna hängde inte med men det gick.

Anna Björkstedt hade två söner. Den äldste fick tabell nr 2 och den yngste fick tabell nr 500 för säkerhets skull. Men nu när jag ser hur mycket folk det handlar om, är jag osäker på om det räcker. Om mina nyfunna släktingar vill hjälpa mig komplettera - och om jag själv orkar komplettera min egen släktgren - så blir det till att numrera om alltihop. Se alltså nedanstående som ett första försök.

Jag tar tacksamt emot kompletteringar och förslag till korrigeringar. 


Släktforskaren Lars Ernman (i grönt): 
Anna Björkstedts föräldrar var – med stor sannolikhet – Anders Jonsson (1686-1766) och Karin Olofsdotter (1707-1780).
Anders föddes innan dopboken för Björkviks socken började föras men bodde på Askarbol i Björkvik. Karin föddes på torpet Julebo i Björkvik. Hennes föräldrar var Olof Persson (1673-1715) och Märit Jansdotter (1670-1708). Modern dog alltså när Karin var ett år gammal och fadern när hon var 8.
Anders var först gift med Kerstin Persdotter (1692-1730) och fick åtminstone 5 barn (2 tvillingpar) med henne (den äldste sonen, Erik, tog sig namnet Björkstedt). Sedan gifte han om sig med Karin Olofsdotter 1738. Hon hade då möjligen en son sedan 1735.Anders och Karin fick 4 barn. År 1764 flyttade de från Askarbol och efter Anders bortgång bodde Karin hos olika anhöriga på några ställen i Björkviks socken.


Och precis så var det.
Eller rättare sagt, det är ingen som helst tvekan om saken.
Bonden Anders Johansson född 4/8 1689 i Torsebro Björkvik, Björkviks socken, Katrineholms kommun, Söderman land.

Född 24/8 1689 i Torsebro, Björkvik, Katrineholm, Södermanlands län

Gift I med Kerstin Persdotter i Björkvik den 29 september 1717.

Gift II med Karin Olofsdotter  den 17 Oktober 1731 i Björkvik

Död 2/3 1766 i Björkvik, Katrineholms kommun, Södermanlands län i en ålder av 80 år.

Begravd: 9 mars 1766 i Björkvik.

Anders gifte sig med Kerstin Persdotter i Björkvik. (Kerstin Persdotter föddes under 1692 och dog den 20 augusti 1730 i  Askarbol, Björkvik, Katrineholms kommun, Södermanlands län.
Anders gifte sig därefter med Karin Olofsdotter den 17 Oktober 1731 i Björkvik. ( I vigselboken kan man läsa: 17 oktober 1731 sammanvigdes änklingen Anders Jonsson uti Askabol med pigan Kerstin Olofsdotter uti Julboo. Morgongåvan utgör 5 lod silvermynt och 10 lod koppar... )(Karin Olofsdotter föddes 22 januari 1707 i Julbo

Anders Jonsson hade ett stort antal barn varav åtminstone en del tog namnet Björkstedt.

Barn i första giftet:

1. Helena Andersdotter
2. Karin Andersdotter
3. Jon Andersson
4. Kerstin Andersdotter
5. Margareta Andersdotter
6. Per Andersson
7. Brita Andersdotter
8. Erik Björkstedt
9. Anders Andersson

Barn i andra giftet:

1. Margareta Andersdotter
2. Lars Andersson
3. Maria (Maja) Andersdotter
4. Jonas Andersson
5. Simon Andersson
6. Anna (Annika) Andersdotter (madam Anna Björkstedt, se nedan)

Annas födelsenotis i Björkvik (D) C:3 (1735-1757) Bild 68 / sid 64



Tabell 1

Madam Anna Björkstedt

(mm ff mf m)

Hette möjligen Annika Björkstedt

Född 10/12 1747 i Askarbol, Björkvik, Södermanland

Död 28-29/12 1794 i Åby kvarn, Hölö 50 år gammal. 
(Det står 28/12 i dödsnotisen och 29/12 i bouppteckningen)

Dotter till Anders Jonsson i Askarbol, Björkvik, född 1686 och hans hustru Karin Olsdotter född 1706 i Julbo. Det kan ha varit hennes far Olof och hans hustru Kerstin som först hade gården Askarbol. De hade en dotter vid namn Kerstin vilket då var samma namn som Karin. 

Anders Jonsson och Karin Olsdotter vigdes den 17/10 1721 i Björkvik.

Han hade sju barn i sitt första gifte med Kerstin Persdotter 1692-1715 och fem barn med andra hustrun Karin Olsdotter.

Föräldrarna flyttade 1765 till Källstugan i Björkvik där en dotter bodde.

Anders dog där 80 år gammal år 1766.

Hustru Karin bodde därefter i byarna Krafsbol, Tallsäter och Valla Oppebyn (samt ev någon annan by) hos en annan dotter, en bror och en son. Hon dog i Valla Oppebyn år 1780 vid 74 års ålder. En annan uppgift säger att hon dog i Valla Bredgård, Björkvik.

Anna växte upp hos sina föräldrar i Askarbol, Björkvik.

När barnen flyttat ut flyttar föräldrarna 1765 till Källstugan i Björkvik. Anna som är yngst är troligen sist ut och försörjer sig på hushållsarbete. På gården Bysta i Askers församling, Örebro län, är hon hushållerska när hon den 5/10 1776 trolovar sig med befallningsmannen Johan Stanell född 1752. Dagen därpå lyste det för första gången för paret. 

Gift I den 20/10 1776 i Asker, Örebro län med Johan Stanell född 1752. Hon var hushållerska och han var befallningsman i Bysta. De nygifta flyttade till Oppeby, Bälinge, men kyrkoböcker saknas för den aktuella tiden.

                          

Gift II den 22/8 1779 i Trosa med Mjölnarmästaren Eric Jernström född 1745 i Jerna. 

                         Hon var då änka från Bälinge socken och Nynäs.

                         Eric var inflyttad ensam till Nedre Mölna i Trosa från Botkyrka 1775. 

                         Anna kom 1779.

                         Eric dog den 6/12 1789 i Nedre Mölna, Trosa, 44 år gammal av Rötfeber.

                                                     

Gift III den 5/12 1790 i Trosa församling med änklingen Byggmästaren Anders Olofsson Åman 

                         född 21/6 1735,  byggmästare vid Åby kvarn i Hölö socken. Sönerna var då sex 

                         respektive tio år gamla. Anders överlevde Anna och hann gifta om sig en gång till 

                         innan han gick ur tiden på det mest dramatiska sätt den 16/5 1799 (se nedan).

                        

Barn i första giftet:

1)     Johan Peter född 8/8 1777 i Oppeby, Bälinge – död sex månader gammal i Bälinge den 13/1 1778. Jag kan inte tyda dödsorsaken.

Barn i andra giftet:

2)     Johan Eric född 21/7 1780 i Nedre Mölna, Trosa. Tabell 2

3)     Carl Gustaf Jernström född 28/9 1784 i Nedre Mölna, Trosa. Tabell 500

Maken Eric Jernström

Det finns minst två teorier om Eric Jernströms (andre maken) bakgrund. Vi är säker många som tillbringat flera tysta släktforskarnätter med att fundera kring vem han var. Detta är mig veterligt de enda källorna:

Trosa landsförsamling (D) AI:2a (1766-1798) Bild 100 / sid 95

Trosa landsförsamling (D) AI:2a (1766-1798) Bild 191 / sid 186

Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 180 / sid 176

Släktforskaren Lars Ernman skriver:
Eriks födelseort är ett mysterium. Det anges i Hfl att han var född 1745 och ”kom ifrån” Bot-kyrka socken till Trosa landsförsamling 1775. Men i Eriks dödsnotis står det att han var född i ”Jerna socken” (som inte existerade på 1700-talet – men Överjärna och Ytterjärna gjorde det).

Nu finns det en Erik, född 1745, i dopboken för både Botkyrka och Överjärna. Botkyrka-Eriks far hette Jan Eriksson och Överjärna-Eriks Jonas Hansson. Eftersom Erik själv fått det namn som han hade (alltså Erik/MA) och dessutom hans äldre son fick namnen Jan Erik, är det troligare att Erik kom från Botkyrka än från Överjärna. Ingen av sönerna fick ju något av namnen Jon/as eller Hans.
Å andra sidan kan ju det faktum att Erik tog sig namnet Jernström förklaras av att han var född i Överjärna. Men det är tänkbart att prästen (eller Eriks efterkommande) missförstod Erik och att det i själva verket var hans far som kom från (Över- eller Ytter-) Järna och att Erik av den anledningen tog sig sitt efternamn. Tyvärr saknas Hfl för Botkyrka avseende relevant tidsperiod, så det går inte att finna Eriks föräldrar där.
Emellertid fanns det på gästgiveriet i Botkyrka-Eriks födelseby Brunnas grannby Fittja en ”gästgiveridräng” som hette Erik Johansson under 1769 (Hfl saknas för några efterföljande år), vilken kan vara ”vår” Erik (som då skulle ha varit 24 år).

1775 dyker alltså Erik upp i Nedre Mölna, där han arbetade som dräng till 1779, varefter han samma år tog över kvarnen som mjölnare och gifte sig med Anna Björkstedt
Fotnot: Namnen Jan och Johan användes förr alltid omväxlande för samma person. I Hfl för Botkyrka 1772-81 finns under Fittja gästgiveri en dräng som hette Carl Gustaf Åkerstedt och som var född i Brunna. Det är tänkbart att Erik och han var goda vänner (de kom ju från samma by) och att Erik därför gav namnen Carl Gustaf åt sin yngre son (vilka annars inte var så vanliga utanför ”överklassen”).
När jag återigen läser detta, vill jag ”förstärka” det jag skrev om Eriks födelseort. Jag tycker att det namn Erik gav sin äldste son (samma som faderns – Jan), att Erik själv hade samma förnamn som Jan Erikssons far och även varför hans yngre son fick det namn som han fick, talar så starkt för att han föddes i Botkyrka att jag är helt övertygad om att det stämmer. Jag har sett den namnregel som gällde förr (äldste sonen fick sin farfars namn o.s.v.) tillämpas i så många fall att det är solklart för mig. Däremot är jag ganska skeptisk till uppgifter som har lämnats i äldre dödsnotiser. Referenser: Botkyrka dopbok 1710-60, sid.190 Botkyrka Hfl 1760-69, sid.160/144 (längst ned)

Jag har gjort ett annat val

Det står klart och tydligt i de båda husförhörsklippen:

Att Erik Jernström kom från Botkyrka när han flyttade till Nedra Molna i Trosa landsförsamling 1775.

Det står också klart och tydligt i dödsnotisen:

Att Erik Jernström var född i Jerna socken 1745.

Konstigare än så är det inte, menar jag.

Särskilt som saken inte vidare kan kontrolleras då relevanta kyrkböcker saknas. Men jag har också grubblat på Botkyrka, Över- och Ytterjärna och namnen hit och dit. Men det rör sig om så väldigt vanliga namn att jag hellre har valt att gå på kombinationen efternamnet Jernström och eventuella hemorten Jerna. I den här traktan – och i den här släkten – var det nämligen vanligt att man tog ett nytt efternamn besläktat med hemorten när man flyttade iväg. Se exempelvis längre fram i texten hur anfäderna och deras släktingar från Sättersta tog sig namnet Setterlund som några generationer senare blev Zetterlund – just för att de kom från Settersta (dåtida stavning).

Även jag har letat efter Eric Jernström på allehanda håll

Då med hjälp av Genline vars numera obegripliga beteckningar jag antecknat.

Botkyrka har jag gått igenom från pärm till pärm och hittat samma Eric som Lars Ernman skriver om ovan. Ingen med efternamnet Jernström dock.

I Södertälje hittade jag :

- Kopparslagaren Lorentz Jernström  hfl 1771-1778 s 19/118 (Genline) och

- Jan Petter Jernström finns i samma husförhörslängd på sid 43 (Genline)

- Eric Ericsson Jernström född 1757 hfl 1771-1778 s 27/118 (Genline) inflyttad någonstans ifrån och gift med Catharina Regina Gehradsdotter som skulle kunna vara en första fru. Vigselnotisen från den 13/11 1774 finns i CI:2 sid 117/210 (Genline) 

Det finns ett Järna i Kopparberg som jag utan resultat har gått igenom för året 1745.

Och det finns en brännmästare Anders Jernström i Ytterjerna som jag inte vidare har kollat upp.

Om honom har jag antecknat AI:11 sid 3 och AI:12 sid 6.

Jag har vidare antecknat att där finns en Eric Mattson Jernström.

På Anbytarforum finns en hel spalt för släkter med namn Jernström. Här skriver folk det självklara att namnet är populärt bland smeder och likasinnade. Om man nu inte kom från Jerna förstås och tog sig namnet av den orsaken. Vår Eric Järnström var ju mjölnare och förmodligen inte så fallen för järnhantering. Jag lägger in en fråga på Anbytarforum 2006 men får inget svar.

Det finns också en släkt Jernström från Skeppsta bruk i Gåsinge.

Här heter alla Jernström men vår Eric är inte med.

Det går alltså inte, såvitt jag förstår, att helt säkert avgöra vilken Eric som är rätt Eric om ens någon är det. I min värld är det då säkrast att faktiskt lita till vad som står i källorna och då är det alltså Järna som gäller. Kan man inte tro på födelseorten så kan man inte vara säker på födelseåret heller, resonerar jag. Alltså väljer jag att tro på prästen. Det finns emellertid två Jerna -  Överjerna och Ytterjerna – och i den förstnämna socknen finns en Eric som passar.

Jag tror därför att mjölnarmästare Eric Järnström född 1745 i Jerna var son till Jonas Hansson i Svinbro, Överjerna född 4/10 1707 och hans hustru Anna Pärsdotter född 1708 – död 1782.

Det är likaså möjligt att Jonas Hansson var son till Hans Johansson i Linga, Överjerna, och hans hustru Anna Olofsdotter.

Men säker kan man förstås inte vara.

Sedan Anna Björkstedt avlidit den 28/12 1794 (det står 29/12 i bouppteckningen) inlämnades en omfattande bouppteckning på  23 sidor till häradsrätten i Hölebo. Hon hade stora tillgångar men också skulder vilket slutade med en behållning på 2298 Riksdaler banco.
I bouppteckningen nämns maken och hennes båda omyndiga söner, Johan Erik, 14 år, och Carl Gustaf, 11 år, som arvingar.  Förmyndare för pojkarna är Mjölnarmästare Nyberg i Nygård och  (titel) Anders Pehrsson i Berga, Trosa. 

Behållningen i boet, 2298:1.10 Riksdaler Banco fördelades som följer:

De fattigas andel: 2.42
Mannens fördel... och så följer en lång harang av fördelar och utestående fordringar: 78:31
Mannens andel av guld och silver och utestående fordringar mm: 996:9.5 1/3
Byggmästare Åhmans 2/3 av 1/2 mantal Holsnäs: 481:23. 1 1/3

"Barnens tilfallne Möderne Arf sig beloper de uti följande neml: 

Utaf Guld och Silfver hvilkas är delat och Förmynderne emottagit till förvar åt sine Pupiller enk därå upsatte Delningssifror 85:15. 2 2/3 

Äfwen utaf Banco Myntet som också är Delat och Förmyndarne dess del därutaf emottagit 13:18.8Af 

Lösören blifwer de Omyndigas Arfslott i anledning hvad Ofwanförmäldtar 267: .. 8 

Dito utaf Utestående Fordringar blifwer Dess Andel 132:18.2Summa 498:4:8 2/3Barnens del av 1/3 af Holsnäs 1/2 Mantal Kr Sk 240: 35.6 2/3"

Barnens morsarv blev alltså något avrundat 738 Riksdaler och 40 Shilling Banco eller 369 Riksdaler och ca 20 Shilling Banco vardera. Man kan onekligen fundera på om inte styvfadern snodde åt sig lite väl mycket pengar i det där arvskiftet.

Bouppteckningen är undertecknad av maken, änklingen Anders Åhman, som inte bodde kvar på Åby Quarn sedan Anna dött. Sonen Olof Åman tog över.

Det har länge varit för mig okänt vart Anders Åhman tog vägen och när han dog. Det visar sig att han gifte om sig i Södertälje den 7/2 1797 med mjölnaränkan Maria Christina Sällström född Lindström född 1741 och flyttade till Helmsta gård som han också ägde i Hölö.
Läs här hur vi löste den knuten.

Byggmästaren och mjölnaren Anders Olsson Åhman dog den 16/5 1799 i Hemsta, Hölö. Hans hädanfärd tycks ha varit dramatisk värre. Prästen skriver i dödsnotisen:

Hölö (AB, D) FI:2 (1790-1861) Bild 11

Jag begär läshjälp och får veta att under namnet står:

Hölö (AB, D) FI:2 (1790-1861) Bild 11

... ... föregången laga rannsakning och dom. Begrafven i stillhet (vanligt vid självmord)

I marginalen står: 

Fants (fanns) död stående på hufvudet i Hemsta ... dit han av sin(n)es svaghet störtat. 

Han blev 64 år gammal.

Läs mer om Anders Åhman här

 Släktforskaren Lars Ernman: En äldre halvbror hade tagit sig namnet ”Björkstedt” och Anna gjorde detsamma. Hon lämnade föräldrahemmet i 16-årsåldern. Sedan är det svårt att följa henne men hon dyker upp i en dopnotis i Bälinge socken 1777 som maka till en befallningsman Johan Stanell och mor till en liten gosse, Johan Peter, som dock dör efter ½ år. Även maken avlider snart.

I Eriks och Annas vigselnotis från 1779 tituleras hon ”Enkan Madame Anna Björkstedt ifrån Bälinge Soken och Nynäs ”, vilket tyder på att hon tidigare varit gift med en person som var litet mer framträdande på Nynäs slott.
Erik (som alltså var mjölnare vid Nedre Mölna kvarn) och Anna hann bara vara gifta i 10 år, innan Erik dog (i ”bröstfeber”/TBC), De fick två söner – Jan Erik och Carl Gustaf.

Erik Jernström efterträddes av en Gustaf Åman, med vars far, Anders Åman (på Åby kvarn i Hölö), Anna snart gifte om sig. Hon dog emellertid bara några år därefter. Bouppteckningen visar att hon och Anders Åman hade det bra ställt ekonomiskt. Men Anders hade 8 barn och Annas söner var styvsöner till maken, så det blev en komplicerad bodelning.

Jag reserverar mig mot antagandet om ett första gifte på Nynäs slott. Anna var visserligen 29 år gammal när hon gifte sig med Johan Stanell men ändå. Finns det över huvud taget någonting mer än detta enda ord "Nynäs" som tyder på ytterligare ett äktenskap? Ingenting i bouppteckningen skvallrar heller om en egendom i Nynäs. 

Minst ett par andra damer på min gren av släkten kallar sig Madam. Om jag inte har skrivit in det än så kommer det...

Björkvik (D) AI:1 (1688-1746) Bild 279 / sid 273 (äldsta boken. En Olof bor i Askarbol med hustrun Kerstin och dotter Kerstin)

Björkvik (D) C:3 (1735-1757) Bild 68 / sid 64 (Annas födelse)

Björkvik (D) AI:2 (1747-1751) Bild 135 / sid 123 (Annas familj i Askarbol)

Björkvik (D) AI:3 (1752-1756) Bild 239 / sid 227 (familjen i Askarbol)

Björkvik (D) AI:4 (1757-1767) Bild 3900 / sid 381 (familjen i Askarbol)

Björkvik (D) AI:4 (1757-1767) Bild 210 / sid 12 (föräldrarna bosatta i Källstugan, Björkvik)

Björkvik (D) AI:4 (1757-1767) Bild 2340 / sid 224 (modern Carin Olofsson inhyses i Krafsbohl, Åsätersroten)

Asker (T) EI:1 (1727-1827) Bild 49 (Anna gifter sig med befallningsman Johan Stanell)

Asker (T) AI:3 (1763-1779) Bild 143 / sid 275(Anna Björkstedt o Johan Sarnell i Bysta, Asker)

Bälinge (D) C:3 (1742-1789) Bild 143 / sid 278 (sonen Johan Peter föds i Oppeby)

Bälinge (D) C:3 (1742-1789) Bild 248 / sid 488 (Sonen Johan Peter död i Oppeby)

Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 154 / sid 150 (Vigsel m Eric Jernström)

Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 120 / sid 116 (Johan Eric föds)

Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 125 / sid 121 (Carl Gustaf föds)

Trosa landsförsamling (D) AI:2a (1766-1798) Bild 100 / sid 95 (Anna, Eric o äldste sonen i Nedre Mölna, Trosa)

Trosa landsförsamling (D) AI:2a (1766-1798) Bild 191 / sid 186 (fam som ovan, Eric död, Anna o barnen flyttar till Åby Qvarn)

Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 180 / sid 176 (Eric död)

Hölö (AB, D) FI:2 (1790-1861) Bild 5 (Tredje makens första hustru avlider 36 år gammal)

Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 159 / sid 155 (vigsel m Anders Åman)

Hölö (AB, D) AI:2b (1779-1800) Bild 142 / sid 137 (familjen i Åby Qvarn)

Hölö (AB, D) FI:2 (1790-1861) Bild 8 (Anna Björkstedt död)
Hölebo häradsrätt (AB, D) FII:3 (1790-1796) Bild 333 / sid 328 (bouppteckning efter Anna Björkstedt)

Hölebo häradsrätt (AB, D) FII:3 (1790-1796) Bild 343 / sid 338 (Repartition emellan Byggmästare Åhman och dess Tvenne Omyndige Stjuf Söner) 

Södertälje (AB) CI:2 (1774-1804) Bild 1330 / sid 268 (Anders Åman omgift igen)

Hölö (AB, D) AI:2b (1779-1800) Bild 166 / sid 161 (mjölnaren Anders Åman i Hemsta)

Hölö (AB, D) FI:2 (1790-1861) Bild 11 (byggmästaren Anders Olsson Åman död i Hemsta)

Hölebo häradsrätt (AB, D) FII:4 (1796-1799) Bild 358 / sid 354 (Anders Olsson Åmans bouppteckning) 
 

Tabell 2

(tabell 1)

Johan Eric Jernström

Mjölnare, bild från Haninge

Född 21/7 1780 i Nedre Mölna, Trosa landsförsamling.

Död 15/3 1821 av närvfeber och begravd i Trosa tio dagar senare.

Gift med Maria Jonsdotter född 10/11 1778 i Longbro i Trosa församling

Hon var dotter till Jonas Pehrsson och hans hustru Kierstin Ericsdotter i Longbro.

Jan Eric Jernström var son till mjölnarmästaren Eric Jernström och hans husru Anna Björkstedt.

Johan Eric var nyss fyllda nio år när fadern dog och bara 14 år när han förlorade sin mor.

Varken barnen eller styvfadern tycks bo kvar på Åby Qvarn efter moderns död 1794.

Vart tog de vägen?

Jag hittar dem i Nedre Mölna, Mölna Qwarn några år senare.

Johan Eric är då mjölnare och har kommit dit från Berga 1805. Vid hans sida finns hustrun Maria Jonsdotter född 10/11 1778 i Långbro.

Carl Gustaf är dräng och har kommit dit från Björnlunda 1802. Han flyttar 1803 till Sättersta.

Johan Eric blir kvar och har snart tagit över Nedre Mölna Qwarn

Efter några år vid Mölna Qwarn återfinns han i stället vid Nygårds Quarn under Alby i Trosa. Där dör han 40 år och 7 månader gammal och efterlämnar änkan med döttrarna som bara var åtta och 14 år gamla.

Som kuriosa kan nämnas att det står fel födelsedatum för Johan Eric i husförhörslängden vid tiden för hans död. Det står 21/8 1780. En månad fel alltså. Än lustigare är att hustrun inte bara ärver kvarnen utan även det felaktiga födelsedatumet i nästa husförhörslängd. Hon fortsätter för övrigt att vara född 1780 men får småningom tillbaka sin födelsedag 10/11.

Barn:

1.      Maria Johanna Jernström född 6/6 1807 i Trosa (flyttar 1831 till Överjärna).

Tabell 3

2.      Anna Gustafva född 23/5 1813 i Nedre Mölna (Pajka-Mölna) i Trosa (fl 1834 till Knivsta)

Tabell 10

Efter makens Johan Eric Jernström död skaffar änkan sig en ny mjölnare som driver verksamheten vid Nygårds Quarn vidare, nämligen den 18 år yngre mjölnaren Carl Peter Fogelström född 1/4 1796 i Svärtuna (Svärta).

1840 flyttar dotterdottern Clara Maria Åkervall in från Husby quarn. Hon var född 20/7 1832 i Öfverjerna.

Maria Jonsdotter blir änka för andra gången 30/8 1849. Mjölnaren Carl Peter Fogelström blev vara 53 år 4 månader och 29 dagar gammal.

Maria blir emellertid inte ensam. I hushållet bor flera av hennes barnbarn:

Dotterdottern Clara Maria Åkervall född 20/7 1832 i Öfverjerna

Dotterdotter Carolina Maria Amalia Godberg född 23/10 1834 i Knivsta, inflyttad 1849

Fosersonen Carl Ferdinand Åkervall född 13/4 1834 i Öfverjerna, inflyttad 1847 från Wagnhärad 

Änkan Maria Jonsdotter dör 8/11 1853. Hon dör av ålerdom 72 år 11 månader och 28 dagar gammal. Då stryks av någon anledning Clara Maria Åkervall i husförhörslängden utan närmare förklaring men hon återkommer längre ner och flyttar 1854 till Överjärna.

Kvar på Nygårds Quarn blir kusinerna Carolina Marie Amalia Godberg och Carl Ferdinand Åkervall. Hon flyttar 1856 till Stockholm. Han – ynglingen i Nygårds Quarn - dör av blodslag (hjärnblödning) 25 år 1 månad och 26 dagar gammal den 9/6 1859 varpå han förs till Stockholm för begravning. Och en ny mjölnare tar över på Nygårds Quarn.

Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 120 / sid 116 (Johan Eric föds)

Trosa landsförsamling (D) AI:2a (1766-1798) Bild 100 / sid 95 (Anna, Eric o äldste sonen i Nedre Mölna, Trosa)

Trosa landsförsamling (D) AI:2a (1766-1798) Bild 191 / sid 186 (familjen som ovan, Eric död, Anna o barnen flyttar till Åby Qvarn)

Hölö (AB, D) AI:2b (1779-1800) Bild 142 / sid 137 (familjen i Åby Qvarn)

Hölö (AB, D) FI:2 (1790-1861) Bild 8 (modern död)

Trosa landsförsamling (D) AI:3 (1799-1807) Bild 75 / sid 66 (Johan Eric med fru och bror ii Nedre Mölna)

Trosa landsförsamling (D) AI:4 (1808-1816) Bild 81 / sid 75 (familjen i Mölna qvarn)

Trosa landsförsamling (D) C:2 (1802-1862) Bild 11 / sid 8 (dottern Maria Johanna föds)

Trosa landsförsamling (D) C:2 (1802-1862) Bild 18 / sid 15 (dottern Anna Gustafva föds)

Trosa landsförsamling (D) AI:5 (1817-1825) Bild 100 / sid 90 (familjen vid Nygårds qvarn, Johan Eric dör)

Trosa landsförsamling (D) C:2 (1802-1862) Bild 146 / sid 192 (Johan Eric Jernström död)

Trosa landsförsamling (D) AI:6 (1826-1830) Bild 99 / sid 93 (änkan driver kvarnen vidare med ny mjölnare)

Trosa landsförsamling (D) AI:7 (1831-1836) Bild 101 / sid 96 (som ovan, döttrarna flyttar)

Trosa landsförsamling (D) AI:8 (1836-1840) Bild 115 / sid 107 (som ovan, nu med dotterdotter från Öfverjerna)

Trosa landsförsamling (D) AI:9 (1841-1845) Bild 112 / sid 108 (som ovan med dtr dtr)

Trosa landsförsamling (D) C:3 (1848-1858) Bild 24 (Mjölnaren Fogelström död)

Trosa landsförsamling (D) AI:10 (1846-1850) Bild 124 / sid 119 (Nygårds quarn, änka igen, flera barnbarn)

Trosa landsförsamling (D) AI:11 (1851-1855) Bild 119 / sid 119 (Nygårds quarn, änkan dör)

Trosa landsförsamling (D) C:2 (1802-1862) Bild 165 / sid 211 (ynglingen i Nygårds quarn dör)

Tabell 3

(tabell 2)

Maria Johanna Jernström

Född 6/6 1807 i Trosa (flyttar 1831 till Överjärna)

Död (19/5) 1848 (hfl men återfinns inte i dödboken.)

Gift med mjölnaren Lars Peter Åkerwall född 11/3 1802 i Lästringe

Bosatt i Saltå Quarn.

Hon har haft koppor 1908 och han 1818. De får fyra barn i Saltå Quarn varpå de 1839 flyttar vidare med två pigor och en dräng till Wagnhärad där de slår sig ner i Husby Quarngård.

Maria Johanna föder åtta barn innan hon dör 1848. Då har sonen Carl Ferdinand året innan flyttat till mormor Maria Jonsson på Nygårds Quarn i Trosa. Där bodde redan storasyster Clara Maria sedan 1840.  

Änklingen Lars Peter Åkerwall flyttar med fem av barnen till Lånesta Mellangård i Husby Roten 1848 och två år senare flyttar dottern Wilhelmina Gustava till Trosa stad där hon är upptagen som fosterdotter hos mjölnaren Ekberg.

Några år senare skingras familjen för gott.

1853 flyttar Emma Petronella till Trosa stad där hon är inackorderad av fadern.

1854 flyttar Selma Amalia till Tystberga där hon är inackorderad av fadern.

1855 flyttar Hilda Catharina till Trosa där hon är inackorderad av fadern.

1855 flyttar Erika Johanna till Hölö där hon är inackorderad av fadern. Det finns ett frågetecken för Hölö i kyrkoboken och en anteckning om att Erika Johanna skulle till mormor i Nygårds Quarn. Men mormor är redan avliden 1853 så av det blir ingenting.

Själv är änklingen Lars Peter Åkerwall utfattig och flyttar som sådan till Trosa stad 1855. Där bor han i Gården No 49 som ägs av stadsfiskal Claes Peter Kjellmans änka Anna Catharina Ekberg. Han kallas fd mjölnaren och änklingen och tillsammans med honom bor 9-åriga dottern Hilda Catharina född 1844. De flyttar därifrån till Gård nr 882 och då är dottern inte längre med. Hon har den 24/10 1860 flyttat till Stockholm.

Barn:

1.      Clara Maria född 20/7 1832 i Överjärna, döpt 26/7 1832. Tabell 4

2.      Carl Ferdinand född 13/4 1834 i Överjärna – död av blodslag den 9/6 1859

3.      Vilhelmina Gustava född 25/4 1836 i Överjärna, döpt 1/5 1836. Tabell 5

4.      Emma Catharina 15/6 1838 i Överjärna – död 5 mån 3 dagar av kikhosta

5.      Emma Petronella född 31/5 1839 i Wagnhärad. Tabell 6

6.      Selma Amalia född 5/12 1841 i Wagnhärad. Tabell 7

7.      Hilda Catharina född 21/2 1844 i Wagnhärad. Tabell 8

8.      Erica Johanna född 13/5 1846 i Wagnhärad. Tabell 9

Överjärna (AB) AI:7 (1831-1835) Bild 80 / sid 4 (familjen på Saltå Quarn)

Överjärna (AB) CI:3 (1810-1861) Bild 460 / sid 43 (dottern Clara Maria föds)

Överjärna (AB) CI:3 (1810-1861) Bild 500 / sid 47 (sonen Carl Ferdinand föds)

Överjärna (AB) AI:8 (1836-1840) Bild 330 / sid 30 (familjen i Saltå Quarn)

Överjärna (AB) CI:3 (1810-1861) Bild 540 / sid 51 (dottern Vilhelmina Gustava föds)

Överjärna (AB) CI:3 (1810-1861) Bild 580 / sid 55 (dottern Emma Catharina föds)

Överjärna (AB) EI:1 (1801-1849) Bild 360 (Emma Chatharina dör)

Vagnhärad (D) B:1 (1839-1860) Bild 27 (inflyttningslängden i Vagnhärad)

Vagnhärad (D) AI:13 (1836-1840) Bild 176 / sid 169 (familjen i Husby quarn, dtr flyttar till mm)

Vagnhärad (D) C:3 (1804-1861) Bild 54 / sid 51 (dottern Emma Petronella föds)

Vagnhärad (D) AI:13 (1836-1840) Bild 176 / sid 169 (familjen i Husby Quarngård)

Vagnhärad (D) C:3 (1804-1861) Bild 59 / sid 55 (dottern Selma Amalia föds)

Vagnhärad (D) C:3 (1804-1861) Bild 62 / sid 58 (dottern Hilda Catharina föds)

Vagnhärad (D) C:3 (1804-1861) Bild 65 / sid 61 (dottern Erica Johanna föds)

Vagnhärad (D) AI:15 (1846-1850) Bild 150 / sid 144 (familjen i Husby, Maria Johanna dör)

Vagnhärad (D) AI:15 (1846-1850) Bild 153 / sid 147 (änklingen o barn i Lånesta Mellangård)

Vagnhärad (D) AI:16 (1851-1855) Bild 145 / sid 137 (som ovan, familjen skingras)

Trosa stadsförsamling (D) AI:13 (1855-1860) Bild 85 / sid 76 (änklingen tillbaka i Trosa)

Trosa stadsförsamling (D) AI:13 (1855-1860) Bild 128 / sid 119 (gård 882)

För tabellerna 4-16 har jag bara gått på folkräkningar och andra databaser

Forskning behövs. Man bör exempelvis gå igenom Rotemansarkivet.

Tabell 4

(tabell 3)

Clara Maria Åkerwall

(anmoder till Lars och Jesper)

Född 20/7 1832 i Överjärna, döpt 26/7 1832 (flyttar till mormor 1840)

Folkräkningarna 1856-1865

Gift med Anders Andersson född 23/10 1821 i Hofva

Bosatt i Bränninge, Tveta, Stockholms län, inflyttade dit från Överjärna 1856

(1854 kom de från Trosa till Saltå quarn i Överjärna)

Från Tveta flyttar de 11/9 1863 till Nätra, Västernorrlands län.

Mjölnarhustrun Clara Maria Andersson född Åkerwall dör 3/2 1915 i Bjästa, Nätra församling, Västernorrlands län. Hon är då änka sedan 1865.

Barn:

1.      Anders Victor född 11/10 1854 i Trosa landsförsamling

2.      Carl August född 20/10 1855 i Överjärna

3.      Johan Alfred född 8/3 1858 i Tveta

4.      Eric Wilhelm född 25/2 1861 i Tveta

Överjärna (AB) AI:12 (1856-1860) Bild 380 / sid 30

Tveta (AB) AI:16 (1856-1860) Bild 1670 / sid 160

Tabell 5

(tabell 3)

Vilhelmina Gustava Åkerwall

Född 25/4 1836 i Överjärna, döpt 1/5 1836.

Död 3/1 1894 i Husby-Rekarne. Hon var då gift, dvs mannen levde.

Gift med arrendator Per Husberg född 1833 i Husby-Rekarne, Södermanlands län

De var bosatta på Hållsta No 2 i Husby-Rekarne

Barn:

1.      Knut Alrik född 1865 i Kvistbro, Örebro län

2.      Amalia Wilhelmina född 1868 i Kvistbro, Örebro län

3.      Ebba Maria född 1870 i Kvistbro, Örebro län

4.      Selma Petronella född 1872 i Husby-Rekarne, Södermanlands län

Tabell 6

(tabell 3)

Emma Petronella Åkerwall

Född 31/5 1839 i Wagnhärad

Emma Petronella flyttar från Trosa stad till Västerhaninge 1858 och har, om jag läser rätt, en ofullständig attest om hinderslöshet när hon flyttar vidare till Stockholm 1861.

Gift med packhuskarl Johan Petter Carlsson född 15/11 1841. De har 1864 adress Banden Storre, Katarina församling i Stockholm. De flyttar till Qvarteret Pegasus, Bollhusgränd, i Storkyrkoförsamlingen, Gamla stan, och barnen börjar komma till världen. Maken kallas då: J P Carlsson, slottsvedbärare för att några år senare bli packhuskarl igen och småningom arbetskarl.

Emma Petronella Carlsson är packhuskarlänka och bosatt på Fatburs Tvärgränd 16,18 Holländargatan 13,15 i Stockholm när hon dör 10/11 1878.

Barn:

1.      Hulda Josefina född 20/2 1866

2.      Emma Augusta född 18/8 1867

3.      Anna Wilhelmina född 10/9 1869

4.      Hilda Maria född 19/8 1871

Västerhaninge (AB) AI:17 (1861-1865) Bild 1750 / sid 165 (i Västerhaninge)

Katarina (AB, A) AI:125 (1864-1864) Bild 46 / sid 81 (med maken Carlsson)

Storkyrkoförsamlingen (AB, A) AI:107 (1868-1869) Bild 67 / sid 125 (slottsvedbäraren)

Storkyrkoförsamlingen (AB, A) AI:113 (1869-1870) Bild 37 / sid 67 (slottswedbäraren)

Storkyrkoförsamlingen (AB, A) AI:117 (1870-1871) Bild 38 / sid 69 (packhuskarl)

Storkyrkoförsamlingen (AB, A) AI:125 (1872-1873) Bild 37 / sid 67 (arbetskarl)

Storkyrkoförsamlingen (AB, A) AI:129 (1873-1874) Bild 41 / sid 71 (som ovan)

Storkyrkoförsamlingen (AB, A) AI:137 (1875-1876) Bild 75 / sid 143 (som ovan)

Storkyrkoförsamlingen (AB, A) AI:141 (1876-1877) Bild 28 / sid 49 (som ovan)

Storkyrkoförsamlingen (AB, A) AI:145 (1877-1878) Bild 28 / sid 49 (änka med fyra hemmavarande barn)

Tabell 7

(tabell 3)

Selma Amalia Åkerwall

Född 5/12 1841 i Wagnhärad.

Selma Amalia var fosterdotter hos en familj i Tystberga. Har den 16/7 1860 lyst till äktenskap med trädgårdsmästare AG Hedberg från Norshammar i Svärtuna (Svärta).

Gift med trädgårdsmästare Anders Gustav Hedberg född 29/1 1829 i Bjurfors som var inflyttad till Svärta från Norrmalm 1853. Dit kom även Selma Amalia 1860 från Tystberga. De vigdes i Svärta 21/10 1860 och bosatte sig i Norshammar där.

Anders Gustav dör emellertid 30/3 1865 av lungsot 36 år 2 månade och en dag gammal, varpå Selma Amalia flyttar till sin syster Wilhelmina Gustava i Qvistbro, Örebro län, 19/9 1865.

Selma Amalia Hedberg född Åkerwall dör av wattusot 2/7 1870 i Kvistbro. Hon blev bara 28 år 6 månader och 27 dagar gammal. Såvitt jag har sett hade hon inga barn.

Tystberga (D) AI:12 (1856-1860) Bild 82 / sid 78  (bor hos en fosterfamilj)

Svärta (D) AI:14 (1856-1860) Bild 117 / sid 106 (vigsel)

Svärta (D) AI:15 (1861-1865) Bild 138 / sid 129 (nygifta i Norshammar men maken dör)

Svärta (D) F:1 (1861-1883) Bild 20 / sid 16 (maken död)

Kvistbro (T) AI:13 (1861-1865) Bild 89 / sid 85 (Selma Amalia hos systern)

Kvistbro (T) F:1 (1862-1881) Bild 75 (Selma Amalia död)

Tabell 8

(tabell 3)

Hilda Catharina Åkerwall

Född 21/2 1844 i Wagnhärad.

Är i 16-17-års åldern jungfru åt en mamsell Carolina Charlotta Maria Andersson på Kumla Gästifvaregård. Därefter återfinns hon som piga hos Johan Adolf Norrman i Berg, Vreta kloster dit hon kom från Linköing 1862 och varifrån ho 1863 flyttade till Söderköping.

Några år senare, närmare bestämt 15/1 1866 kom hon tillbaka till Gästgiveriet i Kumla denna gång från Norrköping. Hon blev åter kallad jungfru och Demois Carolina Charlotta Maria Andersson var fortfarande kvar. Den 2/10 1867 flyttade hon emellertid tillbaka till Norrköping.

1880 är Hilda Catharina Åkervall ogift handelsidskerska och bosatt i Quarteret Marielund, Östra Eneby, Norrköpings Östra Eneby, Östergötland. 

Jag hittar henne inte i 1890 års folkräkning och inte heller i dödboken men jag hittar henne i EMI bas. Och av Emigranten populär framgår att hon reste till Amerika inte mindre än två gånger. 

Mamsell Hilda Catharina Åkervall utvandrade till Amerika den 11/5 1881 från Sandby Marielund 3, Östra Eneby, Östergötlands län (hfl sid 695).

Hilda Akervall är 37 år gammal när hon avreser från (Bremen i Tyskland) Southamton i England med fartyget Neckar till New York dit hon anländer den 11 juni 1881.

Miss Hilda Akervall är sedan 51 år gammal när hon den 21/9  1895 reser från Göteborg med fartyget Norge med destination New York. Hon har ett bagage, bor i hytt nr 9 och uppger att hon ska till Chicago, Illinois Mass. Hon är med andra ord bofast där och har varit hemma och hälsat på.

Fartyget Norge gick i trafik 1888-1904.

Gistad (E) AI:14 (1861-1866) Bild 29 / sid 20 (jungfru på gästgivaregård)

Vreta kloster (E) AI:17 (1862-1866) Bild 122 / sid 107

Gistad (E) AI:15 (1867-1876) Bild 54 / sid 46

Tabell 9

(tabell 3)

Erica Johanna Åkervall

Född 13/5 1846 i Wagnhärad

Erica Johanna är piga i Norra tullportsroten, Nyköping, (dit hon kom från Bogsta 20/11 1861) och därefter i lilla Sättra, Tystberga, dit hon kom från Nyköping Ö i november 1863.

Erika Johanna gifter sig 9/11 1879 med konduktör August Söderström född 20/5 1852 i Mellby, Älvsborgs län. De bor då i Karlslund, Nyköpings Alla Helgona församling dit de har flyttat från Filipstad den 17/11 1880.  Det verkar vara en sorts tjänstebostäder för Bergslagens järnvägar, ty där bor många konduktörer. När barnen kommer bor de i Stora Kihl. August Söderström kallas småningom gårdsägare och konduktör.

August Söderström dör 9/3 1824 varpå gården som ligger utom stadsplanen går i arv till änkan.

Erika Johanna Åkervall dör 4/3 1929. Efter hennes död bor bara ogifta dottern Erika Maria kvar i huset. Allt enligt husförhörslängden.

Barn:

1.      Erik August född 7/1 1881 i Stora Kil

2.      Karl Gustaf född 15/10 1882 i Stora Kil

3.      Erika Maria född 15/12 1884 i Stora Kil

4.      Vilhelmina Charlotta född 19/6 1887 Stora Kil

Nyköpings Alla Helgona (D) AI:17 (1861-1865) Bild 261 / sid 251  (piga)

Tystberga (D) AI:13 (1861-1865) Bild 91 / sid 78 (piga)

Nor (S) AI:17 (1871-1875) Bild 224 / sid 219

Nor (S) AI:18a (1876-1880) Bild 207 / sid 198 (piga i Utterud)

Filipstad (S) AI:24 (1876-1880) Bild 119 / sid 105 (med make)

Stora Kil (S) AI:25 (1876-1880) Bild 565 / sid 558 (med make)

Stora Kil (S) AI:26 (1881-1885) Bild 612 / sid 601 (familjen)

Stora Kil (S) AI:27 (1886-1890) Bild 292 / sid 288 (familjen)

Stora Kil (S) AI:28 (1891-1900) Bild 287 / sid 284 (familjen)

Stora Kil (S) AIIa:1 (1900-1910) Bild 2560 / sid 245 (familjen)

Stora Kil (S) AIIa:2 (1907-1920) Bild 1790 / sid 160 (familjen, gårdsägare o konduktör)

Stora Kil (S) AIIa:5 (1920-1929) Bild 2090 / sid 194 (makarna dör)

Tabell 10

(tabell 2)

Anna Gustafva Jernström

Anna Gustafva var född 23/5 1813 i Nedre Mölna (Pajka-Mölna) i Trosa.

Hon flyttade 1834 till Knivsta.

Död 35 år 8 mån och 9 dagar gammal den 2/2 1849 efter att ha fött ett dödfött barn.

Gift med hovslagare Carl Fredrik Godberg född 11/1 1805 i Örebro.

Familjen var bosatt i Skottsila, Knivsta, dit han kom 1828 och hon 1834. Han hader försvarlig och hon god Christendomskunskap, skriver prästen.

Maken dog 44 år 4 månader och 8 dagar gammal på Uppsala Hospital den 19/5 1849 där han var intagen på grund av sinnessvaghet. Självmord på grund av hustruns död? De sex levande barnen blev i ett enda slag föräldralösa.

Barn:

1.      Carolina Maria Amalia Godberg född 23/10 1834 i Knivsta. Tabell 11

2.      Gustava Mathilda Godberg född 5/6 1836 i Knivsta. Tabell 12

3.      Johanna Sophia född 15/4 1838 i Knivsta. Tabell 13

4.      Clara Charlotta född 16/5 1840 i Knivsta (till sida 186 1950 i AI:8) Tabell 14

5.      Emma Fredrica född 20/7 1842 i Knivsta. Tabell 15

6.      Carl Johan Peter född 14/4 1845 i Knivsta. Tabell 16

7.      Oscar Fredrik född 15/4 1848 i Knivsta – död den 26/4 1848 i Knivsta

Knivsta (AB, C) C:4 (1833-1856) Bild 4 (dottern Carolina Maria Amalia föds)

Knivsta (AB, C) AI:5 (1831-1835) Bild 21 / sid 16 (familjen i Skottsila)

Knivsta (AB, C) AI:6 (1836-1840) Bild 24 / sid 20 (familjen i Skottsila)

Knivsta (AB, C) AI:7 (1841-1845) Bild 23 / sid 19 (familjen i Skottsila)

Knivsta (AB, C) AI:8 (1846-1850) Bild 25 / sid 19 (familjen i Skottsila)

Knivsta (AB, C) C:5 (1833-1861) Bild 86 (båda föräldrarna döda)

Tabell 11

(tabell 10)

Carolina Maria Amalia Godberg

Född 23/10 1834 i Knivsta

Inflyttar efter föräldrarnas död 1849 till mormor i Nygårds Quarn i Trosa.

Gift med sjömannen Gustaf Adolf Blomberg född 23/6 1838

Åren 1869-1871 bosatt i kvarteret Andromeda i Storkyrkoförsamlingen, Gamla stan, Stockholm

Carolina Maria Amalia är styrmansänka när hon dör i Katarina församling, Stockholm, den 1/2 1907. Kallas då Blomberg f Godberg Karolina Amalia Maria och var bosatt på Folkungagatan 40, Katarina församling i Stockholm. Jag hittar inte maken i dödboken. Omkommen till skjuts?

Barn:

1.      Carl Gustaf Adolf 7/4 1869 – död 4/2 1880 i Katarina församling, Stockholm.

               Han blev 21 år gammal och dog på sjukhus. Jag kan inte tyda diagnosen.

Storkyrkoförsamlingen (AB, A) AI:113 (1869-1870) Bild 57 / sid 107 (familjen i Storkyrkoförsamlingen, Stockholm)

Storkyrkoförsamlingen (AB, A) AI:117 (1870-1871) Bild 58 / sid 109 (som ovan)

Katarina (AB, A) FI:25 (1878-1883) Bild 152 / sid 84 (Carl Gustaf Adolf död)

Tabell 12

(tabell 10)

Gustava Mathilda Godberg

Född 5/6 1836 i Knivsta (flyttade till Huseby 11/1 1851)

Kom 13/10 1865 från Norrköping till Knivsta. Hon skrivs som Mamsell hos skolläraren, organisten och kockaren Johan Rudberg.

Gift 29/11 1868 med Axel Ludvig Jansson (Janzon) född 18/11 1838 Överenhörna.

Familjen bodde en tid i Rinkesta, Ärla. De flyttade vidare till Westerby på Åland och därifrån till Stockholm 5/7 1873.

1880 finns de i kvarteret Python 2, Storkyrkoroten 1, Stockholm. Maken är då agent.

1890 Kvareret Kikaren No i Adolf Fredriks rote, Stockholm. Maken är  trävaruhandlare.

1900 Hafssvalget Nr 3 & 4, Hedvig Eleonora rote 11, Stockholm. Maken är nu Bokförare.

Axel Ludvig Jansson, Bokförare, dör 12/3 1910.

1910 har Gustafva Matilda äntligen fått ett efternamn i folkräkningarna. Hon heter både Godberg och Jansson för säkerhets skull och är Bokförareänka. Hon och äldsta dottern bor i kvarteret Krabaten 8 No 1927-1977, Hedvig Eleonora rote 24, Stockholm.

Barn:

1.      Hedvig Maria född 13/10 1869 i Ärla

2.      Ludvig Teodor född 9/7 1871 Åland

3.      Gerda Matilda född 1875

Knivsta (AB, C) AI:11 (1861-1865) Bild 191 / sid 186 (hos klockaren)

Knivsta (AB, C) AI:12 (1866-1870) Bild 286 / sid 280

Ärla (D) AI:18 (1866-1870) Bild 233 / sid 222

Åland (C) AI:12 (1871-1875) Bild 29 / sid 26

Tabell 13

(tabell 10)

Johanna Sophia Godberg

Född 15/4 1838 i Knivsta

Hon var bosatt på Kungsgatan 59 i Uppsala vid sin död 2/9 1913.

Gift 15/4 1860 med källarmästare Martin August Karlsson (Carlsson) född 20/1 1822 i Göteborg.

Död 23/8 1898 i Uppsala.

1880 Gift och bosatt i Qvarteret Svafva No 3 i Uppsala.

(I hushållet finns en manlig betjänt, Johan Axel Andersson född 1855 i Uppsala.

1890 Familjen som tidigare. Martin August är gårdsägare och ägare av hotell. Adress: Svafva, Uppsala.

1898 23/8 Maken dör.

1900 Johanna Sophia Godberg Carlsson är änka och gårdsägarinna av Svafva No 3 i Uppsala. Fyra av de sex barnen bor hemma. Minst sex tjänare i hushållet.

1910 Karlsson Goelberg, Johanna Sofia är nu hotellägarinna, änka och mor i familjen.

Barn:

1.      Anna Augusta född 22/3 1861 i Uppsala

2.      Berta Sofia född 28/9 1862 i Uppsala

3.      Nils Edvard född 30/10 1863 i Uppsala (Sjöman, kallas felaktigt Frits 1910) styrman (obefintlig)

4.      Gunhild Karolina född 21/10 1864 i Uppsala (saknas 1900)(Gift 23/3 1893, flytt till Kungsholmen)

5.      Sally Charlotta född 22/12 1865 – död 6/12 1866 i Uppsala

6.      Charlotta Maria född 24/4 1867 i Uppsala (saknas 1900) Gift 15/11 1894

7.      Martin Elias född 27/10 1868 i Uppsala – död 20/7 1869 i Uppsala

8.      Sven Martin född 18/2 1872 i Uppsala – död 16/2 1874 i Uppsala

9.      Magnus August född 21/2 1877 i Uppsala – död 4/12 1879 i Uppsala

10.  Eva Martina född 26/11 1880 i Uppsala

Björklinge (C) AI:16 (1855-1860) Bild 61 / sid 54 (fosterdotter hos Johan Eric Dahlman)

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIac:1 (1860-1864) Bild 342 / sid 337 (med man o barn i Domen No 5 Gillet)

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIac:2 (1865-1878) Bild 252 / sid 249 (familjen i St Erik No 1, Uppsala)

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIab:3c (1879-1882) Bild 53 / sid 550 (familjen i Svafna No 3, Hotel Svea, Kungsg, Uppsala)

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIab:7 (1887-1893) Bild 304 / sid 300 (familjen på adress som ovan)

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIab:11 (1894-1896) Bild 292 / sid 286 (familjen som ovan)

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIIaa:3 (1895-1904) Bild 2240 / sid 620 (familjen)

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIb:67 (1901-1901) Bild 206 (familjen)

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIb:85 (1907-1907) Bild 218 (familjen)

Tabell 14

(tabell 2)

Clara Charlotta Godberg

Född 16/5 1840 i Knivsta (till p 186 1950 AI:8)

Död 8/3 1886 i Sundsvall. Hon var då änka sedan 4/9 1882.

Först piga i Knivsta qvarn.

Gift med källarmästare Gustaf Leonard Eklund född 1835 i Stockholm, Uppland

Makarna bodde 1880 i Småland, Oskarshamn

Oklart om det fanns några barn i äktenskapet.

Knivsta (AB, C) AI:10 (1856-1860) Bild 212 / sid 208 (piga i Knivsta qvarn)

Tabell 15

(tabell 2)

Emma Fredrica Godberg

Född 20/7 1842 i Knivsta.

Död 7/10 1896. Då bosatt på adress Inedalsgatan 5 på Kungsholmen, Stockhohlm

Gift med skollärare Johan Rydberg född 5/2 1829 i Funbo, Uppsala län. Kallades Possessionaten.

Död 4/4 1913. Då bosatt i Baltartorp, Frötuna, Stockholms län

1880 var de bosatta i Rickomberga, Bondkyrka, Helga Trefaldighet, Uppala län

1890 Adress: Morellträdet No 14, Kungsholms rote 17, Stockholm

1900 Johan Rydberg änkling och fd organist bor hos sonen Ernst Teodor i kvarteret Bunge No 13, Katarina Rote 12 i Stockholm.

1910 Förre folkskolläraren Johan Rydberg bor som änkling hos sonen Johan Fredrik i Margretelund i Frötuna, Stockholms län.

Barn:

1.      Anna Fredrika född 3/2 1863 i Knivsta

2.      Elin Matilda född 2/12 1864 i Knivsta

3.      Esther Maria född 10/10 1867 i Alsike

4.      Ernst Theodor född 26/1 1870 i Alsike

5.      Johan Fredrik född 7/5 1874 i Alsike

6.      Gustaf Emanuel född 6/6 1876 i Husby

Knivsta (AB, C) AI:10 (1856-1860) Bild 202 / sid 198 (fosterbarn)

Odensala (AB) AI:15 (1856-1860) Bild 360 / sid 31 (på Hargs gård)

Odensala (AB) AI:16 (1861-1865) Bild 480 / sid 41 (Hargs gård, oläsligt)

Knivsta (AB, C) AI:12 (1866-1870) Bild 286 / sid 280 (med maken Klockaregården i Knivsta)

Alsike (AB, C) AI:11 (1871-1875) Bild 82 / sid 78 (familjen i Rickebasta, Alsicke)

Husby-Ärlinghundra (AB) AI:16 (1871-1875) Bild 1270 / sid 122 (familjen i Husby-Ärlinghunda)

Helga Trefaldighet (C) AIa:22 (1881-1885) Bild 52 / sid 48

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIac:7 (1884-1889) Bild 242 / sid 239

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIac:8 (1884-1888) Bild 351 / sid 348

Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIac:10b (1888-1890) Bild 74 / sid 314

Tabell 16

(tabell 2)

Carl Johan Peter Godberg

Född 14/4 1845 i Knivsta

Efter föräldrarnas död fosterson i Klockaregården, Knivsta

Anteckning: Föräldrarna Hovslagare CF Godberg och hustrun Anna Gustava Jernström sjukliga. Vistas på Uppsala stads Academiska sjukhus.

Död den 13 feb 1857. 11 år 10 månader gammal. Ingen dödsorsak angiven.

Knivsta (AB, C) AI:10 (1856-1860) Bild 210 / sid 206 (fosterson)

____________________________________________________________________________________

 Min gren

Tabell 500

(tabell 1)

Carl Gustaf Jernström

(mm ff mf)

Född 28/9 1784 i Nedre Mölna, Trosa landsförsamling.

Död av magplågor den 14/2 1857 i Småsäter, Sättersta. Han blev 72 år 3 månader och 16 dagar gammal.

Son till mjölnarmästaren Eric Jernström (mm ff mf f) och hans hustru Anna Björkstedt (mm ff mf m).

Carl Gustaf skulle just fylla fem år när fadern dog och hann bara fylla tio innan han förlorade sin mor.

Varken bröderna eller styvfadern tycks bo kvar på Åby Qvarn efter moderns död.

Vart tog de vägen?

Jag hittar dem i Nedre Mölna, Mölna qwarn några år senare.

Carl Gustaf är dräng och har kommit dit från Björnlunda 1802. Han flyttar 1803 till Sättersta.

Brodern Johan Eric Jernström är då mjölnare och har kommit dit från Berga 1805. Vid hans sida finns hustrun Maria Jonsdotter född 10/11 1778 i Långbro.

Gift 3/1 1808 med:

Helena Berggren född 27/7 1787 i Övermölna, Trosa landsförsamling.

I vigselnotisen står: ”Morgongåva utfästes vid vigseln till Ett hundra Riksdaler Banco.

Död 22/11 1846 i Estlöt, Sättersta, på grund av nervfeber (tyfus). Begravd 1/12 1846.

Helena var dotter till mjölnaren Henric Berggren född ca 1740 och hans hustru Helena Andersdotter född 1/3 1756 i Estlöt som var hennes arvegård. Henrik Berggren var svagsint och dränkte sig själv 58 år gammal den 14/6 1798.

Efter makens död 1806 kallas hon Madame Helena Settergren.

Hustrun Helena Andersdotter gifte småningom om sig med bokhållaren Anders Dahlström. Helena Andersdotter Dahlström som sedan blev Madam Helena Settergren dog av nervfeber 59 år gammal den 22/11 1846 och begravd 1/12 samma år.

Barn:

1.      Anna Helena Jernström född 29/10 1808 i Tufveqvarn, Sättersta. Tabell 501

2.      Sophia Jernström född 7/5 1811 i Tufveqvarn, Lästringe -  död 26/2 1812 av bröstfeber.

3.      Carl Eric född 13/5 1813 i Tufveqvarn, Lästringe

4.      Hedvig Maria (Hedda Maja) född 3/4 1815 i Tufveqvarn, Lästringe

5.      Anders Gustaf född 23/1 1818 i Estlöt, Sättersta

6.      Dorothea Ulrika född 9/11 1825 i Estlöt, Sättersta

Helena och Carl Gustaf känner förmodligen varandra ganska väl, när han som mjölnare kom från Lästringe och flyttade in på gården Tufveqvarn år 1807. De var trots allt födda på granngårdarna Övre och Nedre Mölna i Trosa och därför gissningsvis uppvuxna tillsammans.

När Carl Gustaf flyttar in har Helenas styvfar, bokhållaren Anders Dahlström som först ägde gården just dött 1806. Änkan – Helenas mamma – bor kvar några år men flyttar småningom tillbaka tillbaka till sin fädernesgård Estlöth i Sättersta. Man kan alltså utgå från att Carl Gustaf blev karln i huset i bokhållarens ställe.

Carl Gustaf och Helena gifter sig den 3/1 1808 i Sättersta. Morgongåvan utfästes vid vigseln till ett hundra Riksaler Banco. Makarna får småningom sex barn varav fem når vuxen ålder.

Familjen bor de första åren på Tufveqvarn som först tillhör Sättersta och sedan Lästringe. År 1817 flyttar de efter Helenas mamma till gården Estlöth i Sättersta. Man kan ana att svärmor nu är gammal och skröplig, ty hon dör 1826 varpå Helena, som är enda barnet, ärver gården. Där dör hon också själv 59 år gammal 22/11 1846 på grund av nervfeber som möjligen är detsamma som tyfus.

Carl Gustaf Jernström ärver 8/27 mtl av frälsegården medan barnen får 19/135 mtl vardera. Sonen Carl Eric Jernström, som verkar vara lite på driven, säljer sin del till systern Anna-Lena. Sonen Anders Gustaf, som tycks vara väl etablerad, behåller sin arvslott och brukar den långt efter att fadern och alla syskonen har avhänt sig sina delar och trots att han för länge sedan har flyttat med sin familj till Tystberga.

Carl Gustaf Jernström flyttar 24/11 1853 till Småsättra som är ett torp under Estlöth. Dit följer småningom även de hemmavarande barnen – vare sig han ville det eller ej (se nedan). Där dör han också så småningom av magplågor 14/2 1857.

Sonen Carl-Eric Jernström

kallas dagakarl, när han dör 8/4 1860. Han är då 46 år 10 månader och 22 dagar gammal och "bor i Småsäter men är skriven på socknen" vilket innebär att han inte har någon fast adress. Motiveringen lyder: "Utan tjänst. Kunde ej få åtfölja fadern." Carl Eric var med andra ord arbetslös och hade troligen också andra bekymmer  varför fadern inte längre ville ta ansvar för honom. Det var troligen också skälet till varför han sålde sin arvslott till systern (se ovan). Prästen antecknar dock att han hör hemma på torpet Småsättra där två systrar bor kvar med sina barn.

Dottern Hedvig Maria får 23/3 1845 oäkta barnet Clara Gustafva i Estlöth och 11/10 1851 det likaså oäkta barnet Gustaf Wilhelm också i Estlöth, vilket måste ha varit en präktig skandal för familjen.  

Den 2571 1852 lyser det i Sättersta för Hedvig Maria och torparen, änklingen Anders Björklund i Fredriksdal som har en dotter Christina Josephina född 1843. Den 13/4 1852 skrivs hon som utflyttad till Runtuna med sina barn men den 18 april står bröllopet i Sättersta.

Det är fadern, Carl Gustaf Jernström, som ser till att hon blir gift. Som giftoman plockar han ut lysningen redan 25/1 1852. Så här står det:

Giftoman: CG Jernström, Estlöth, brudens fader, närvarade vid lysningens uttagande. Brudgummens prästbetyg daterat den 21 jan 1852 – Afvittringsbetyg uppvisade: Bouppteckning den 26 sept 1849. Förmyndare förordnas för Anders Björklund i avseende till sina 3 döttrar den 18 januari 1850. Den 13:e april 1852 lysningsbetyg till Runtuna. Wigda i Runtuna.

Men vigselnotisen finns alltså i Sättersta.

Den 20/11 1854 flyttar Hedvig Maria hem igen till torpet Småsättra. Hon kallas änka och arrendator men jag har inte kunnat hitta någon anteckning om att mannen är död. Mannen och hans dotter ser tvärtom ut att bo kvar på Fredriksdal varifrån de anges utflyttade 1859. Och för Småsätter skriver prästen att ”mannen är torparen Anders Björklund i Fredriksdahl, Runtuna”. Kanske var han elak så att hon helt enkelt flydde. Men då var hon i alla fall gift.

Sonen Anders Gustaf gifte sig rikt med änkan Carolina Gustafva Söderberg på Efta Mellangården (själv kom hon från Öfvergården) sedan hennes förste make, hemmansägare Carl Carlsson, hade avlidit 27/3 1843 i lungsot. Plötsligt stod hon ensam med barnen Sophia Gustafva född 15/5 1840 och Carl Fredric född 21/8 1842. Båda födda i Sättersta.  Carolina Gustafva Söderberg var sin egen giftoman. Afvittringsattest av den 10 maj 1844 visades upp liksom även arfskiftet. Nämndemannen Anders Carlsson i Esta närvarade vid lysningen uttagande.

Anders Gustaf gjorde änkan med barn varpå de gifte sig 27/5 1844. Han blev därmed hemmansägare av Efta Mallangården. De fick sonen Gustaf Reinhold 30/10 1844 i Sättersta varpå familjen flyttade till Stora Harsta (1 mtl kronoboställe) i Tystberga där han blev arrendator och barnen Albertina Charlotta född 10/3 1847 och Edla Carolina född 15/12 1849 kom till världen. Anders Gustaf behöll sin morsarvslott i Estlöth, Sättersta långt sedan fadern och syskonen hade gjort sig av med sitt. Han tycks onekligen ha haft gott om pengar. 

Dottern Dorothea Ulrika undgick samma öde som sin syster med blotta förskräckelsen. När sonen Johan Albert föddes i Estlöth 22/9 1851 var hon åtminstone förlovad med den drygt tre år yngre drängen Olof Herman Zedell från Runtuna. Det hade till och med lysts för de unga tu 3/8 1851 i vilket var nästan lika bra som att vara gift. De gifte sig slutligen 4/12 1851 i Sättersta. Pappa Carl Gustaf Jernström var så lättad, lycklig och glad, att han vid bröllopsbordet tillkännagav att han hade skänkt brudparet en ko som skulle tillfalla dem – utom lott och byte – efter hans död.

Dorothea Ulrika, som innan hon blev mamma hade varit piga på Dränsta i Lästringe ett år, födde så småningom även sonen Herman Ferdinand den 12/8 1853 i Estlöth. Hur det var med kärleken till maken Olof Herman Zedell är emellertid inte lätt att veta. Han flyttade nämligen till Nacka 24/10 1854 när fru och barn flyttade med svärfar till Småsättra. Det är okänt om han kom tillbaka.

Carl Gustaf Jernström var möjligen en hård husbonde. I dödboken för Sättersta antecknas sommaren 1845 att drängen Carl Ersson, som den 22/11 1844 rymde från Estlöth, har igenfunnits drunknad i maj månad utanför Nyköping i öppna sjön invid Herrhagen och ligger begraven i Nyköping församling.

Carl Gustaf Jernström Med föräldrarna

Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 125 / sid 121 (Carl Gustaf föds)

Trosa landsförsamling (D) AI:2a (1766-1798) Bild 100 / sid 95 (Föräldrarna och brodern Eric i Nedre Mölna, Trosa)

Trosa landsförsamling (D) AI:2a (1766-1798) Bild 191 / sid 186 (familjen som ovan, Eric död, Anna o barnen flyttar till Åby Qvarn)

Hölö (AB, D) AI:2b (1779-1800) Bild 142 / sid 137 (familjen i Åby Qvarn)

Hölö (AB, D) FI:2 (1790-1861) Bild 8 (modern död)

Trosa landsförsamling (D) AI:3 (1799-1807) Bild 75 / sid 66 (Johan Eric och Carl Gustaf i Nedre Mölna efter moders död)

Helena Andersdotter

Trosa landsförsamling (D) C:1 (1720-1801) Bild 129 / sid 125 (Helena föds)

Sättersta (D) AI:3 (1789-1802) Bild 28 / sid 21 (Helenas fosterfar Anders Dahlström i Tufweqvarn)

Sättersta (D) AI:3 (1789-1802) Bild 51 / sid 44 (som ovan)

Sättersta (D) AI:3 (1789-1802) Bild 79 / sid 72 (Anders Dahlström har gift sig med Helena Andersdtr Settergren)

Sättersta (D) AI:3 (1789-1802) Bild 109 / sid 101(Anders Dahlström o Helena Settergren m dtr Helena Berggren)

Carl Gustaf Jernströms egen familj

Sättersta (D) AI:4 (1803-1812) Bild 28 / sid 23 (Carl Gustaf flyttar till Tufveqvarn som ägs av hans blivande svärfar)

Sättersta (D) C:3 (1769-1826) Bild 131 / sid 126 (vigsel Carl Gustaf och Helena Berggren)

Sättersta (D) AI:4 (1803-1812) Bild 81 / sid 76 (makarna på Tufvequarn)

Sättersta (D) C:3 (1769-1826) Bild 68 / sid 63 (dottern Anna Helena föds i Tufvequarn)

Lästringe (D) C:2 (1763-1820) Bild 78 / sid 70 (dottern Sofia föds i Tufvequarn)

Lästringe (D) C:2 (1763-1820) Bild 125 / sid 116 (dottern Sofia död)

Lästringe (D) C:2 (1763-1820) Bild 80 / sid 72 (sonen Carl Eric föds i Tufvequarn)

Lästringe (D) C:2 (1763-1820) Bild 81 / sid 73 /dottern Hedvig Maria föds i Tufvequarn)

Lästringe (D) AI:4 (1810-1818) Bild 15 / sid 10 (makarna med fyra barn i Tufvequarn – flytt till Estlöt i Sättersta 1817.)

Sättersta (D) AI:5 (1813-1819) Bild 26 / sid 19 (Helenas föräldrahem i Tufvequarn, Sättersta)

Sättersta (D) AI:5 (1813-1819) Bild 30 / sid 23 (Estlöt, Helenas mor är där men de är inte inskrivna än.)

Sättersta (D) AI:6 (1819-1824) Bild 48 / sid 44 (familjen i Estlöt, fyra barn)

Sättersta (D) C:3 (1769-1826) Bild 93 / sid 88 (sonen Anders Gustaf föds)

Sättersta (D) C:3 (1769-1826) Bild 108 / sid 103 (dottern Dorothea Ulrika föds)

Sättersta (D) AI:7 (1825-1830) Bild 69 / sid 63 (Hela familjen i Estlöt, svärmor dör)

Sättersta (D) AI:7 (1825-1830) Bild 144 / sid 71 (Familjen i Estlöt. Svärmor borta

Sättersta (D) AI:8 (1831-1840) Bild 151 / sid 56 ( familjen i Estlöt)

Sättersta (D) AI:8 (1831-1840) Bild 92 / sid 82 (familjen i Estlöt, Anna Helena flyttar till Donhammar)

Sättersta (D) AI:9 (1841-1845) Bild 107 / sid 99 (familjen i Estlöt)

Sättersta (D) AI:10 (1846-1850) Bild 119 / sid 108 (Familjen i Estlöt, Helena död)

Sättersta (D) AI:10 (1846-1850) Bild 120 / sid 109 (maken o barnen utan Helena)

Sättersta (D) AI:11 (1851-1855) Bild 118 / sid 108 (om döttrarna i Estlöth)

Sättersta (D) AI:11 (1851-1855) Bild 121 / sid 111 (Carl Gustaf Jernström i Småsätter)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 109 (Helena Berggren död)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 119 (Carl Gustaf Jernström död)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 76 / sid 92 (sonen Carl Erik Jernström död )

Sonen Anders Gustaf Jernström

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 131(Anders Gustaf Jernström vigsel)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 127 (hustruns förra vigsel)

Sättersta (D) AI:9 (1841-1845) Bild 89 / sid 81 (Anders Gustafs famil i Esta)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 34 / sid 30 (hennes dotter Sophia Gustafva föds)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 36 / sid 32 (hennes son Carl Fredric föds)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 42 / sid 38 (gemensamme sonen Gustaf Reinhold föds)

Tystberga (D) AI:9 (1841-1846) Bild 46 / sid 41 (arrendator på Stora Harsta i Tystberga m familjen)

Tystberga (D) AI:10 (1847-1850) Bild 40 / sid 32 (som ovan)

Dottern Dorothea Ulrika Jernström

Lästringe (D) B:2 (1836-1860) Bild 15 (inflyttad t Lästringe, Drämsta.

Lästringe (D) AI:10 (1846-1850) Bild 48 / sid 40 (piga på Drämsta gård)

Sättersta (D) AI:10 (1846-1850) Bild 152 (flyttar tillbaka till Estlöt i Sättersta)

Sättersta (D) AI:10 (1846-1850) Bild 119 / sid 108 (fästmannen Olof Herman Zedell  arr jord av Anna Lena Jernström i Estlöth)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 146 (vigsel)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 60 / sid 56 (sonen Herman Ferdinand föds)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 55 / sid 51 (sonen Johan Albert föds)

Sättersta (D) AI:11 (1851-1855) Bild 121 / sid 111 (familjen med far i Småsätter)

Sättersta (D) AI:11 (1851-1855) Bild 121 / sid 111 (som ovan men fadern död)

Dottern Hedvig Maria Jernström

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 44 / sid 40 (oäkta dotter Clara Gustafva)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 56 / sid 52 (oäkta son Gustaf Wilhelm)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 146 (vigsel)

Sättersta (D) AI:11 (1851-1855) Bild 145 (flyttar med sina två oä barn till Runtuna)

Runtuna (D) AI:14 (1851-1855) Bild 90 / sid 83 (med man o barn i Runtuna)

Runtuna (D) AI:15 (1856-1860) Bild 99 / sid 108 (maken ensam kvar i Fredriksdahl, Runtuna)

Sättersta (D) AI:11 (1851-1855) Bild 121 / sid 111 (med barnen hos far i Småsätter)

Sättersta (D) AI:11 (1851-1855) Bild 121 / sid 111 (som ovan men fadern död)

Kuriosa

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 108 (om förrymde drängen som hittats drunknad)

Tabell 501

(tab 500)

Anna Helena Jernström

(mm ff m)

I dagligt tal kallad Anna Lena. Född 29/10 1808 i Tufveqvarn, Sättersta, Södermanlands län där fadern då var mjölnare där.

Dotter till ägaren av Estlöt i Sättersta socken, mjölnaren Carl Gustaf Jernström och Helena Berggren.

Dopvittnen: Pastorskan fru Anna M Charlotta Ekermark född Nisbeth och köpmannen Anders Jonsson i Estlöt, mjölnaren Carl Gustaf Dahlström  (mamma Helenas halvbror född 1788) och dottern Anna Stina Runlöf i Tufveqvarn (den andra gården). 

Gift den 12/6 1834 med:

Johan Peter Pehrsson född 12/6 1812 i Hillsta Västergård i Västerljung, Södermanland.

Brudens far, hemmansägaren CG Jernström i Estlöt var giftoman och närvarande vid lysningens uttagande den 13/4 1834. I samband med vigseln utfäste sig brudgummen att gifva bruden ”en morgongåfva af 400 Riksdaler Banco”.

Barn:

1.      Sophia Albertina född 5/11 1835 i Sättersta– död 7/1 1836 av magplågor

(2 år och 2 mån gammal).

2.     Carl Johan Setterlund född 22/12 1836 i Sättersta. Tabell 502

3.      Dorotea Wilhelmina född 15/5 1838 i Sättersta – död 20/2 1839 av magplågor (9 år o 5 mån gammal).

4.      Hedvig Charlotta född 10/9 1839 i Sättersta

5.      Per Adolph född 15/1 1850 i Sättersta

Maken Johan Peter Pehrsson

var son till Pehr Nilsson född 8/4 1769 och Anna Catharina Nilsdotter född 15/5 1788 i den förstnämndes andra äktenskap sedan första hustrun dött av rötfeber 34 år gammal. Pehr Nilsson dör emellertid av hetsig feber den 9/1 1814 när Johan Peter ”var på sitt andra levnadsår” och efter honom finns en bouppteckning bevarad. Men trots att det fanns tillgångar i boet så var skulderna större vilket slutade med ett underskott. Det blev följaktligen ingenting kvar till änkan, den lille gossen och hans 16 år gamla halvsyster Maria Christina ur faderns första gifte. Dessvärre dog även hon den 19/2 1814 av rötfeber. Hon blev bara 15 år 8 månader och 1 dag gammal.

Rötfeber (Wikipedia)

är ett äldre medicinskt samlingsnamn för en rad olika epidemiska febersjukdomar som så ofta härjade i dåtidens ohygieniska städer. Benämningen är vanligt förekommande som allmän dödsorsak i svenska kyrkböcker och dylikt in på 1800-talet. Det allmängiltiga namnet gjorde att rötfeber användes som diagnos för många olika sjukdomsförlopp: hög feber med symtom av kroppslig förruttnelse, som till exempel rutten stinkande lukt eller illaluktande utslag, febersjukdomar som tyfoidfeber och fläcktyfus, samt situationer där döden var till följd av en blodförgiftning, till exempel vid kallbrand.

Den knappt tvåårige Johan Peter var därmed sin fars ende arvtagare. Av husförhörslängden framgår att han och modern fick bo på undantag i Hillesta Västergård tills de 1815 flyttade till Trosa stadsförsamling.

Noteras bör att Pehr Nilsson var pappa till åtta barn varav sex dog späda i okänd sjukdom respektive oangiven sjukdom. Det får åtminstone mig att fundera på eventuell genetisk sjukdom. Särskilt som Johan Peter vid 35 år ålder ska ha varit omyndigförklarad och tio år senare kallas vanför. Två av hans fem barn dog också späda av magplågor, som det hette. Frågan är vad det var för fel på Johan Peter. Var det något medfött eller uppkom skadorna först på äldre dagar? Fanns det genetisk sjukdom i släkten? Ja, det är tyvärr inte lätt att veta så här långt efteråt.

Johan Peter Pehrssons farfar, Nils Jonsson i Donhammar, Sättersta, dör 1/1 1818. Det innebär att Johan Peter får ärva Södergården i Donhammar. Han är sju år gammal när han flyttar in där med sin mamma, änkan Anna Catharina Nilsdotter, år 1819. Hon föder två år senare en oäkta gosse, Eric Gustaf, den 12/7 1821.

Johan Peter flyttar märkligt nog 12 år gammal ensam till Trosa 1824. Tyvärr saknas in- och utflyttningslängder för de aktuella åren. Sak samma för Vagnhärad som han nio år senare kommer från när han 1833 är tillbaka som såväl ägare som brukare av Donhammar. Ett år senare har han gift sig med Anna Lena Järnström från Estlöt och 1835 föds äldsta dottern Sophia Albertina.

Modern och oäkte brodern bor hela tiden kvar på Donhammar till 1834 Johan Peter kommer tillbaka med egen familj varpå brodern först flyttar till Wagnhärad den 24/10 1834 varpå modern flyttar till Trosa stad 18/11 1834.

Johan Peter skrivs då som ägare såväl som brukare. Men redan i nästa husförhörslängd några år senare så har han arrenderat ut jorden till bonden Dahlgen i Norra Utterö.

Johan Peter sålde Sörgården i Donhammar 14/5 1846 till Erik Carlsson vars hustru Emilia Desideria Carlsdotter var hans kusin. I ett enda slag gick han från hemmansägare till inhyses arbetskarl. Johan Peter ska då ha varit omyndigförklarad med hade kusinen, nämndeman Anders Gustaf Gustafsson i Öresta, Lid socken, som förmyndare. Familjen blir emellertid kvar på gården.

Av husförhörslängden 1856-1860 framgår att Johan Peter Pehrsson är vanför. Han får ett nytt prästbetyg i februari 1857 för att kunna söka arbete. Sak samma året därpå när han den 1/5 1858 meddelar prästen att han tänker sig till Stockholm eller trakten däromkring. Detta upprepar sig den 11/8 1862 och den 3/6 1863 men han kommer aldrig iväg.

Johan Peter Pehrsson dog  24/7 1869 i Sättersta. Han var då änkling och inhysesman i Donhammar. Han var vid sin död 57 år 1 månad och 12 dagar gammal. 

Hedvig Charlotta Johansdotter

född 10/9 1839

Det går att följa henne genom folkräkningen 1860-1930

Hfl: flyttar 24/10 1856 till Thorsåker

1856-1860 hos föräldrarna på Donhammar (kallas Johansdotter och Jansdotter)

1866-1870 Ensamstående sömmerska i Kalfsätter (kallas Jonasdotter och Setterlund)

1871-1875 Hedvig Charlotta Jansdtr Setterlund är sömmerska i Kalfsäter, Ökna rote, Sättersta

1876-1880 Hedvig Charlotta Jansdtr Setterlund är sömmerska i Kalfsäter Ökna rote, Sättersta

1881-1885 Hedvig Charlotta Setterlund gift med Per August Andersson född 31/5 1851 som kallas nye                

                       rättaren. De bor hos arrendatorn PG Granbeck Oskarsberg i Anderslund i Nyköpings stad.

                       Sonen Ernst August är född 24/4 1880 i Tuna. 

1886-1890 Hedvig Charlotta Setterlund gär gift 1876 med Per August Andersson som är brukare på

                       frälsegården Wiby, Spelviks församling, Södermanland.

                      De har barnen Ernst August född 24/4 1880 och Jenny Alfrida född 8/1 1884.

1896-1899 Hedvig Charlotta Setterlund är gift med Per August Andersson född 31/5 1851.

                      Samma barn. Familjen bor på Juresta Lingården i Ludgo, Södermanlands län.

Per Adolph Jansson

född 15/1 1850 i Sättersta

Det går att följa honom genom folkräkningen 1860-1930

Husförhörslängden: Per Adolph bortflyttad till Stockholm 21/11 1865.

Arbetaren Per Adolf Jansson gifte sig 29/11 1879 med Johanna Charlotta Wennerström född 24/6 1858 i Nyköping. Hustrun dog 28/9 1894 av underlivskräfta i en ålder av 36 år 3 månader och 4 dagar. Familjen var då bosatt i Anneberg, Södertälje stadsförsamling. Makarna hade barnen:

1.      Amanda Charlotta född 22/1 1879 i Sättersta – död 8/9 1879 i Sättersta.

2.      Amanda Juliana född 12/2 1880 i Sättersta

3.      Elin Eugenia född 8/2 1888 i Tveta – död 24/6 1890 (hon är femte barnet).

4.      Alma Charlotta född 11/5 1892 Södertälje  20/1 1904 i Södertälje

                  

1861-1865 Per Adolf Jansson. Hos föräldrarna i Donhammar. Mor och far är utfattiga och hon                                     

                       dessutom sjuklig. Per Adolf flyttar därför till Stockholm den 24/11 1865.

1866-1870 Per Adolf Jansson, dräng i Lundhagen, Lids församling

                      Per Adolf Jansson, dräng i Mälby, Tystberga

1871-1875 Per Adolf Jansson, dräng i Mälby, Tystberga

                      Per Adolf Jansson, dräng i torpet Lyckan, Ludgo

1876-1880 Per Adolf Jansson arbetare i Wilhelmsdal, Österholms egor, Svärdsbro rote,  Sättersta.

                       Johanna Charlotta Wennerström. De får en dotter, Amanda Charlotta född 22/1 1879 i

                       Sättersta – död 8/9 1879 i Sättersta.

1881-1885 Per Adolf Jansson med hustru och dotter är inflyttade från Frustuna till Sättersta 6/4 1881,

                       skrivna på socknen och utflyttade till Frustuna 9/11 1881.

1881-1885 Per Adolf Jansson med hustrun Johanna Charlotta Wennerström och dottern Amanda

                       Juliana inhyses i Bergastugan i Sättersta. De är inflyttade dit 1880 från St Wretstugan,

1886-1890 Per Adolf Jansson är statdräng i Ström, Tveta församling dit de kommer från Frustuna

                      1885. Här tillkommer nu dottern Elin Eugenia född 8/2 1888.

1891-1895 Per Adolf Jansson och döttrarna.

                      Arbetare i Rosenhill dit de flyttat 20/11 1895

1896-1900 Per Adolf Jansson. Arbetare i Lindängen, Lindö, Södertälje.

                       Dotter: Alma Charlotta född 11/5 1892

                       Augusta Axelina Gustafsson född 23/3 1871 i Konungsund

                       Per Adolf Jansson arbetare i Kristinelund, Hölö församling.

                       Med yngsta dottern. 1896-1899

1900-1910 Per Adolf Jansson med yngsta dottern i Kristinelund, Hölö församling. Arbetare i

                      Kristinelund, Hölö församling.

1906-1914 Arbetaren Per Adolf Jansson ägare av Adolfsro under Eskilsborg i Uttringe, Salems

                      församling. Hit kom han från Hölö 6/12 1911. Hushållerskan Kristina Sofia Persdotter född                         

                      20/11 1847 i Högsby, Kalmar län, kom till Adolfsro23/3 1914. De blir sambos. Inga

                      Hemmavarande barn.

1914-1922 Arbetaren Per Adolf Jansson. Ägare av Adolfsro under Eriksbort Uttringe i Salem. Sambo

                      med hushållerskan. Inga hemmavarande barn.

Per Adolf Jansson, ägare i Adolfsro, Salems församling, dit han kom från Hölö 6/12 1911

Sambo med hushållerskan Kristina Sofia Persdotter född 20/11 1847 i Högsby, Kalmar län.

Hon kom till Adolfsro från Öfver Järna 23/3 1914.

Han flyttar 1920 till Kullen i Salem där han har en hushållerska, Kristina Sofia Persdotter född 20/11 1847 i Högsby, Kalmar län.

Här dör han av slaganfall den 22/3 1921. Han skrivs då som ogift varför han troligen inte var gift med någon av sina kvinnor.

Dottern Alma Charlotta född 11/5 1892 Södertälje dog 12 år gammal den 20/1 1904 i Fredriksdal, Södertälje. Hon var då fosterdotter hos arbetaren Karl Erik Pettersson ohh Stina Lotta Andersdotter i Fredriksdal, Södertälje. Jag kan inte tyda dödsorsaken.

Dottern Amanda Juliana Jansson född 12/2 1880 i Sättersta gifte sig Trapp och skilde sig 3/11 1932.

Hon var bosatt i Linköping när hon dog 129/11 1940.

Anna Helena Jernström med föräldrarna

Sättersta (D) C:3 (1769-1826) Bild 68 / sid 63 (dottern Anna Helena föds i Tufvequarn)

Lästringe (D) AI:4 (1810-1818) Bild 15 / sid 10 (makarna med fyra barn i Tufvequarn – flytt till Estlöt i Sättersta 1817.)

Sättersta (D) AI:6 (1819-1824) Bild 48 / sid 44 (familjen i Estlöt, fyra barn)

Sättersta (D) AI:7 (1825-1830) Bild 69 / sid 63 (Hela familjen i Estlöt, svärmor dör)

Sättersta (D) AI:7 (1825-1830) Bild 144 / sid 71 (Familjen i Estlöt. Svärmor borta

Sättersta (D) AI:8 (1831-1840) Bild 151 / sid 56 ( familjen i Estlöt)

Sättersta (D) AI:8 (1831-1840) Bild 92 / sid 82 (familjen i Estlöt, Anna Helena flyttar till Donhammar)

Johan Peter Pehrsson

Västerljung (D) C:2 (1755-1834) Bild 136 (Johan Peter Pehrssons födelse)

Sättersta (D) C:2 (1730-1769) Bild 93 (fadern Pehr Nilssons födelse 1769)

Västerljung (D) AI:4 (1789-1798) Bild 167 / sid 158 (Pehr Nilsson i Hillesta Västra)

Västerljung (D) AI:5 (1799-1807) Bild 172 / sid 165 (Pehr Nilsson på sin gård Hillesta Västra)

Hölebo häradsrätt (AB, D) FII:10 (1814-1816) Bild 630 / sid 61 (bouppteckning efter far Pehr Nilsson i Hillesta Västergård)

Västerljung (D) AI:6 (1808-1815) Bild 204 / sid 197 (bor med föräldrarna i Hillesta Västra, Västerljung. Fadern dör 1814)

Västerljung (D) AI:7 (1815-1819) Bild 210 / sid 204 (bor med mor i Västerljung)

Jan Peter Pehrssons farfar Nils Jonsson i Donhammar

Sättersta (D) AI:1 (1687-1726) Bild 127 (farfar Nils Jonsson i Donhammar)(finns på flera ställen i AI:1)

Sättersta (D) AI:2 (1776-1786) Bild 53 / sid 48 (farfar Nils Jonsson i Donhammar)

Sättersta (D) AI:3 (1789-1802) Bild 8 / sid 2 (farfar Nils Jonsson i Donhammar)

Sättersta (D) AI:3 (1789-1802) Bild 33 / sid 26 (farfar Nils Jonsson i Donhammar)

Sättersta (D) AI:3 (1789-1802) Bild 64 / sid 57 (farfar Nils Jonsson i Donhammar)

Sättersta (D) AI:3 (1789-1802) Bild 90 / sid 83 (farfar Nils Jonsson i Donhammar)

Sättersta (D) AI:4 (1803-1812) Bild 10 / sid 5 (farfar Nils Jonsson i Donhammar)

Sättersta (D) AI:4 (1803-1812) Bild 63 / sid 58 (farfar Nils Jonsson i Donhammar)

Sättersta (D) AI:5 (1813-1819) Bild 8 / sid 1 (farfar Nils Jonsson i Donhammar, bräcklig och vanför)

Sättersta (D) AI:6 (1819-1824) Bild 7 / sid 3 (Johan Peter P med mor in på D ärvt av sin farfar. + Oäkta son.)

Sättersta (D) AI:6 (1819-1824) Bild 63 / sid 59 (som ovan)

Sättersta (D) C:3 (1769-1826) Bild 98 / sid 93 (Johan Peters mor föder oäkta barn i Donhammar)

Sättersta (D) AI:7 (1825-1830) Bild 8 / sid 2 (som ovan, Johan Peter flyttar till Trosa 1824)

Familj med Johan Peter Pehrsson

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 125 (vigsel Anna Helena Jernström o Johan Peter Pehrsson)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 23 / sid 19 (dottern Sophia Albertina föds)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 99 (dottern Sophia Albertina dör)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 25 / sid 21 (sonen Carl Johan föds)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 30 / sid 26 (dottern Dorothea Wilhelmina föds)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 102 (dottern Dorothea Wilhelmina död)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 33 / sid 29 (dottern Hedvig Charlotta föds)

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 52 / sid 48 (sonen Per Adolph föds)

Sättersta (D) AI:7 (1825-1830) Bild 8 / sid 2 (som ovan, Johan Peter flyttar till Trosa 1824)

Sättersta (D) AI:8 (1831-1840) Bild 11 / sid 1 (Johan Peter Pehrsson skrivs som ägare till Donhammar)

Sättersta (D) AI:8 (1831-1840) Bild 11 / sid 1 (Johan Peter med fam flyttar in på Donhammar. Mor o bror flyttar.)

Sättersta (D) AI:9 (1841-1845) Bild 9 / sid 1 (Johan Peter Pehrsson o Anna Lena Jernström i Donhammar)

Sättersta (D) AI:9 (1841-1845) Bild 9 / sid 1 (Familjen i Dånhammar)

Sättersta (D) AI:10 (1846-1850) Bild 12 / sid 1 (Familjen i Dånhammar)

Sättersta (D) AI:10 (1846-1850) Bild 119 / sid 108 (svågern Olof Herman Zedell  arr jord av AH Jernström i Estlöth)

Sättersta (D) AI:11 (1851-1855) Bild 11 / sid 1 (Familjen i Dånhammar)

Sättersta (D) AI:12 (1856-1860) Bild 12 / sid 1 (Familjen i Dånhammar, Johan P är inhyses och förre ägaren)

Sättersta (D) AI:13 (1861-1865) Bild 36 / sid 28 (Familjen i Dåhammar. Johan P är utfattig o Anna Lena är sjuk och utfattig)

Sättersta (D) AI:14 (1866-1870) Bild 36 / sid 29 (Föräldrarna dör i Dånhammar o sonen Per Adolf flyttar 24/10 1866 till Lid)

Sättersta (D) F:1 (1861-1893) Bild 15 (Anna Helena Jernström död)

Sättersta (D) F:1 (1861-1893) Bild 18 (Johan Peter Pehrsson död)

Dottern Hedvig Charlotta Johansdotter

Sättersta (D) AI:14 (1866-1870) Bild 66 / sid 59 (sömmerska i Kalfsätter)

Sättersta (D) AI:16 (1876-1880) Bild 53 / sid 45 (sömmerska i Kalfsäter. Där träffat maken. Flytt 1878  t Tuna i Nyköpings län.

Nyköpings Sankt Nicolai (D) AIa:20b (1881-1885) Bild 373 / sid 784

Spelvik AI:18 (1886-1890) Bild 28 / Sida 20

Ludgo (D) AI:25 (1896-1899) Bild 64 / sid 54 (Juresta Lingården)

Ludgo AIIa:1 (1900-1905) Bild 770 / Sida 65 (Juresta Lingården)

Sonen Per Adolph Jansson

Sättersta (D) AI:13 (1861-1865) Bild 36 / sid 28 (hos föräldrarna)

Tystberga (D) AI:14 (1866-1870) Bild 19 / sid 6 (dräng i Mälby)

Tystberga (D) AI:15 (1871-1875) Bild 14 / sid 7 (dräng i Mälby)

Lid (D) AI:12 (1866-1870) Bild 141 / sid 132 (dräng i Lid)

Ludgo (D) AI:20 (1871-1875) Bild 299 / sid 286

Sättersta (D) AI:16 (1876-1880) Bild 66 / sid 58 (Wilhelmsdahl, Österholms egor, Svärdsbro rote)

Sättersta (D) AI:17 (1881-1885) Bild 25 / sid 18 (med fru och äldsta dottern i Bergastugan)

Sättersta (D) AI:17 (1881-1885) Bild 141 / sid 134 (med fru och dtr skrivna på socknen)

Tveta (AB) AI:19 (1881-1885) Bild 1620 / sid 157 med fru och dtr)

Tveta (AB) AI:20 (1886-1890) Bild 1710 / sid 166 (med fru o äldsta dtr + ny dtr)

Tveta (AB) CI:6 (1880-1894) Bild 340 / sid 31 (dottern Elin Eugenia föds)

Södertälje (AB) AI:27 (1891-1895) Bild 3700 / sid 376 (PA med fru och en dotter)

Södertälje (AB) AI:28 (1891-1895) Bild 570 / sid 564 (Per Adolf med fru och två döttrar. Frun dör 1894)

Södertälje (AB) FI:2 (1891-1900) Bild 380 / sid 35 (hustrun död)

Södertälje (AB) FI:3 (1901-1912) Bild 510 / sid 47 (dottern Alma Charlotta död)

Södertälje (AB) AI:28 (1891-1895) Bild 2150 / sid 722 (PA med två döttrar i Jungfrulund)

Södertälje (AB) AI:29 (1891-1895) Bild 390 / sid 948 (PA med två döttrar i Rosenhill)

Södertälje (AB) AIIa:3 (1896-1900) Bild 2500 / sid 932 (arbetare, änkling med dotter)

Hölö (AB, D) AI:23 (1896-1899) Bild 3540 / sid 337 (med yngsta dottern)

Hölö (AB, D) AIIa:2 (1900-1910) Bild 2230 / sid 489 (med yngsta dottern)

Salem (AB) AIIa:3 (1906-1914) Bild 2910 / sid 633 (Adolfsro u Eskilsborg  i Salem. Sambo med hushållerskan)

Salem (AB) AIIa:5 (1914-1922) Bild 3290 / sid 719 (Adolfsro i Salem. Sambo med hushållerskan)

Salem (AB) AIIa:5 (1914-1922) Bild 3340 / sid 724 (Kullen. Sambo med hushållerskan. Per Adolf död)

Salem (AB) FI:2 (1895-1926) Bild 800 / sid 76 (Per Adolf död)

Tabell 502

(tabell 501)

Carl Johan Setterlund

(mm ff)

Trädgårdsmästare.

Född 22/12 1836 i Donhammar, Sättersta församling, Södermanland. Döpt 24/12 1836.

Son till hemmansägare Johan Peter Pehrson och Anna Lena Jernström i Donhammar.

Gift 15/2 1863 i Kungsholmens församling med Helena Maria Berg från Gotland.

Död 2/8 1899 av lunginflammation. Makarna var då bosatta på adress Birger Jarlsgatan 45; Regeringsgatan 92; Roslagstorg 21 (Såpsjudaren 4) Rote 8 (Roslagsroten) Johannes församling. Rensgatan 9 står det i dödsnotisen. Jordfäst av Danell. Begrafven å fattigvårdens bekostnad.

Carl Johan flyttade 18 år gammal till Lästringe församling 7/5 1855. Han anländer dit samma dag som Carl J Setterlund och blir trädgårdsdräng hos mjölnaren Carl Johan Lindqvist i Berga i Gärdesta, Lästringe församling.

År 1857 lämnar han Lästringe och flyttar till Näsby i Bogsta där han också är trädgårdsdräng tills han 25/10 1858 flyttar vidare till Stockholm.

1860 flyttar Carl Johan från Hedvig Eleonora församling till Solna för att vara trädgårdsmästare i Ekelund som innehas av hyrkusken Ljungman i Stockholm. Han får goda vitsord och flyttar året därpå vidare till Hilleshög.

Hustrun Helena Maria Berg (mm fm)

Uppgiften om hennes födelsedatum förvirrar.

·        Hon är född i Hellvi socken men inskriven i Lärbro sockens födelsebok och sägs där vara född 12/3 1835.

·        När hon flyttar till Visby 1858 anges hon vara född 4/3 1835 i Hellvi. Sak samma vid inflytten till Kungsholmen i vigselnotisen och när hon flyttar till Hilleshög.

·        Men hon sägs också vara född 4/5 1836 i Hellvi, den kalkugnstäta ”Stenkusten” på norra Gotland men där är hon inte inskriven i födelseboken.

Dotter till Maria Felderman Berg och (okänd far) Jonas Petter Hesslin.

Dopvittnen:

Skolmästare Dahlström ska heta Thomas Niclas i förnamn, vigd 1830 med en skepparedotter från Lärbro på norra Gotland. Tysken (kyrkovärd) bör vara Carl Henric Franzon, bruksägare från gården Längers i Hellvi (vigd 1804 enligt det lokala vigselregistret). Drängen Daniel Österberg St Ihre, Lundin (?) … Norrgården. Ekbom…

En släktforskarkommentar:

”Det var en förnäm samling dopvittnen för en båtmansdotters oäkting. En brukspatron, en skolmästare och en dr (doktor?) Skulle den oläsbare vara ortens handelsman så är ”gräddsamlingen” komplett. Antingen var den okände fadern (son till) en höjdare på orten eller så var sockenstämman mycket angelägen om att Maja (modern) inte skulle komma att ligga socknen till last med sin nyfödda.”

Bild

I Othems husförhuslängd ser man att hon hette Felderman men tog sig

namnet Berg och att hon var född 4/3 1835.

1853 Helena Maria bor med mor och syskon i Qvidinge, Othem, men flyttar 1853 till Mojne. Prästen skriver i husförhörslängden att hon kan läsa någorlunda innantill. Hon redogör oredigt för Luthers Cateces och förstår förklaringen någorlunda.

1854 flyttar hon 19 år gammal från Möjner (?) till Klints i Othem socken på Gotland.

1856 24/10 flyttar Helena Maria från Klints i Othem till Wisby. Hon läste och förstod Luthers Cateches försvarligt, skrev prästen i Otems husförhörslängd.

1858 flyttade pigan Helena Maria från Hellvi till Visby, närmare bestämt till Klinteroten 4:6 där hon bodde en tid. Hon flyttar samma år vidare till Klinteroten 3:38 i Visby.

            Hon föder dessutom en oäkta dotter där: Johanna Maria född 15/10 1858 Visby.

            Faddrar: Smeden Westberg med hustru, drängen A andersson, Hustru Hellström, Sjömannen Ole Söderberg, Pigan Carolina Sandeling hos Kinberg.

1860 den 25 oktober flyttar Helena Maria Berg ensam från Klinteroten 3:38 i Visby till Stockholm. Hennes bror, gossen COA Berg flyttar samtidigt från Folkl p 575 i Visby till Othem och blir alltså kvar på ön. Av husförhörslängden i Visby får vi veta att Carl Oskar Alfred Berg född 27/2 1844 hade varit lärling hos vagnmakaren Lars Petter Olsson i Visby sedan han kom dit som 15-åring från Othem 1859. Deras gemensamma mor var pigan Maja (Felderman) Berg.

Helena Maria Berg kommer från Visby till Hilleshög som piga på gården Wentholmen den 25/10 1860. I husförhörslängden noteras att hon har en dotter Johanna Maria Berg född i Visby 15/10 1858 som uppfostras i Dalhem på Gotland.

1861  24/10 kommer Carl Johan Setterlund som dräng från Solna till Wentholmen i Hilleshög. Där träffar han sin Helena Maria Berg från Hellvi på Gotland. De blir ett par och flyttar till Kungsholmen 14/10 1862.

Barn:

Hustruns före äktenskapet:

1.      Johanna Maria Berg född 15/10 1858 i Visby. Död den 16/11 1877 i Visby stadsförsamling.

Gemensamma barn:

1.      Karl Adolf, född 14/3 1863 i Katarina församling, Stockholm (mm f) Tabell 503

2.      Johan Albert född 23/9 1864 i Hedvig Eleonora församling

3.      Emil Fredrik född 18/7 1866 i Hedvig Eleonora församling  - troligen död späd

4.      Maria Josefina född 15/6 1868 i Sicklaö, Sickla församling, döpt 7/7. Bor hemma 1895.

5.      Emilia Charlotta född 16/10 1870 i Katarina församling – troligen död späd

6.      Aron Engelbrekt född 26/5 1872 i Katarina församling, Stockholms stad

7.      Emilia Eugenia född 13/2 1875 i Össeby-Garns församling, Stockholms län

8.      Kurt Rudolf född 19/3 1877 i Össeby-Garns församling – död 25/4 1877 i Solna församling

Helena Maria Berg och Carl Johan Setterlund går att följa i mantalslängderna på Stadsarkivet, genom barnens födelser, Rotemansarkivet och genom folkräkningarna 1880, 1890, 1900 och 1910.

1862 14/10 lämnar de Hilleshög och flyttar till Kungsholmen i Stockholm. De meddelar prästen på Kungsholmen att de vill gifta sig varpå de den 31/10 1862 skrivs in i lysningsboken som trädgårdsmästare Carl Johan Setterlund och pigan Helena Maria Berg i Kungsholms församling.

1863 15/2 vigsel på Kungsholmen. En månad senare föds första barnet!

1863  Som nygifta bor de 1863 på Sörmlandsgatan 16. Den snart nyblivna mamman anges som gift och 26 år. Första barnet döps 23 mars detta år. Dopförrättare är en man vid namn Backström och vittnen en jungfru Christa Lund.

Om Carl Johan berättas att han är från Settersta i Sörmland och född 22/12 1836. Han tillhör Hedvig Eleonora församling som har utfärdat hans ledighetsbetyg 9/10 1862. Prästen där tycker att han äger försvarlig Christendomskunskap och har god frejd. Han tog nattvarden senast 20/11 1859 och är 12/10 1862 vaccinerad mot koppor. Han har icke tidigare varit gift.

Om Helena Maria berättas att hon kommer från Hellvi och är född 4/3 1835. Hon har någorlunda försvarlig Christendomskunskap och oklanderlig frejd. Hon har tagit nattvarden 13/7 1862, är vaccinerad mot koppor och har tidigare icke varit gift.

Hennes giftoman är modern, enkan Catharina Maria Berg.

Det framgår att:

1.      Båda parter är inflyttade till Kungsholms församling från Hilleshög den 29/10 1862

(men jag hittar dem inte i utflyttningslängden där).

2.      De bor på samma adress: St Kungsholmgatan nr 9 på Kungsholmen

3.      De har uttagit betyg till Catharina församling 4/3 1863

Men först gifter de sig alltså den 15/2 1863.

Bild

Trädgårdästaren Carl Johan Setterlund och pigan Helena Maria Berg gifter sig 15/2 1863.

1863 När Karl Adolf föds en månad senare, den 14/3 1863, bor familjen på Sörmlandsgatan 16, Katarina församling.

1864 När Johan Albert föds 23/9 1864 bor familjen i Gröndal på Djurgården

1866  När Emil Fredrik föds 18/7 1866 i Hedvig Eleonora församling bor familjen på Danwiks Dårhus Som trädgårdsmästare?

            För att hitta dem i Hedvig Eleonora måste man veta kvartersnamnet.

            Det finns ett Quarteret Danviks hospital i Katarina församling men jag hittar dem inte där 1866.

1868 Maria Josefina föds 15/6 1868 på Sicklaö. Familjen bor i Henriksborg, Danvik-Sicklaö.

1872 När Aron Engelbrekt föds 26/5 1872 bor familjen på Pihlgatan 40 i Katarina församling.

            Han är Helena Marias 6:e barn står det i födelseboken. Hon och Carl Johan har varit gifta i nio år.

1875 När Emilia Eugenia föds 13/2 1875 är Carl Johan statdräng och trädgårdsmästare i Morsta, Össeby-Garn. Sonen Emil Fredrik är inte längre med i familjen. Prästen skriver in maken som trädgårdsmästaren Carl Johan Setderlund från Setderstad och konstaterar att familjen kom inflyttandes från Catharina församling 1874.

1877 Knut Rudolf föds 19/3 1877 i Össeby-Garn. En månad senare 24/4 1877 flyttar familjen till Ulriksdal i Solna. Dagen därpå dör Knut Rudolf (skrivs även Karl Rudolf) den 25/4 1877 i Solna.

            Knut Rudolf blev en månad och 6 dagar gammal. Ingen dödsorsak anges.

1879 Rotemansarkivet: Fd trädgårdsmästaren Karl Johan Setterlund och hans hustru Helena Maria Berg Setterlund och deras fem barn bor på Kammakargatan 46; Kammakargatan 72 (Röda Berget 19) Rote 6 (Observatorieroten) Adolf Fredriks församling. Dit kom de samma år från Solna. 1880 flyttade de ut till Rote 8 (Roslagsroten).

1880 Rotemansarkivet: Karl Johan är trädgårdsmästare igen, gift och hushållsföreståndare. Familjen bor på David Bagares gatan 26; Johannes Östra kyrkogata 1 (Johannes mindre 7) Rote 8 (Roslagsroten) Johannes församling.

1880 års folkräkning: Trädgårdsarbetare Karl Johan och Helena Maria Zetterlund bor i Johannis

            Mindre No 7, Jakob och Johannes församling i Stockholm med alla sina fem barn.

1881-1882 Rotemannen databasen: Trädgårdsarbetare Karl Johan Zetterlund med hustru och fem

            barn är bosatta på Lutternsgatan 12 A, b (Kåkenhusen 19) Rote 8 (Roslagsroten) Jakobs församling.

1882 Rotemansarkivet, internet: Familjen bor på Stora Kungsholmsgatan 7 i fastigheten Bergsklippan Större på Kungsholmen. Tre hemmavarande barn nämligen Maria Josefina, Aron Engelbrekt och Emilia Eugenia.

1882-1884 Rotemansarkivet, databas: Karl Johan är åter före detta trädgårdsmästare, gift  och hushållsföreståndare. Familjen bor på Teknologgatan 3 (Astrea ) rote 5 (Tegnérroten) Adolf Fredriks församling.

1883-1884 Makarna och fyra av fem av barnen bor på Observatoriegatan 17, Parisgränd 17; Västmannagatan 28 (Kometen 3) Rote 6 (Observatorieroten) Adolf Fredriks församling.

1884  I november 1884 står antecknat att familjen bor i Johannes församling med barnen Maria Josefina, Aron Engelbrekt och Emilia Eugenia.

1884  Den 30 december samma år står antecknat att sonen, mureriarbetaren Carl-Adolf, är ”utan anställning”. Det är även sjömannen Johan Albert. Båda sönerna ”bor hos fadern”.

1884-1885 Rotemannen, databas: Karl Johan kallas nu timmerman. Familjen bor på Brunnsgatan 12 (Österbotten 13, 14) Rote 8 (Roslagsroten) Johannes församling.

1885  Familjen bor på Brunnsgatan 12, åttonde roten i kvarteret Österbotten, tomt 1314, St Johannis församling. Carl Johan kallas ”fd trädgårdsmästare”. Tre av barnen bor hemma - Maria Josefina, 17, Aron Engelbrekt, 13 och Emelia Eugenia, 10 år.

1885-1888 Rotemannen databas: Karl Johan kallas arbetskarl och familjen bor med alla fem barnen på Regeringsgatan 91 (Torkan 1) Rote 8 (Roslagsroten) Johannes församling. Fastigheten ägs av änkan S Eriksson.

1887  Familjen bor på Regeringsgatan 91 i kvarteret Torrkan, hus no 1, 8:e roten, Johannis församling. Huset ägdes av Anders Hellström och hyran var 10 kronor per år. Familjen är fortfarande samlad - utom Maria Josefina som inte finns med. De båda arbetande sönerna står skrivna som inneboende.

1888-1890 Rotemannen databas: Karl Johan kallas arbetare. Familen bor på David Bagarres gatan 15

            (Väderkvarnen 13) Rote 8 (Roslagsroten) Johannes församling.

1890  Hushållet består av samma personer som 1887 men Maria Josefina har återkommit. Familjen bor nu på David Bagares gata 15, hus no 13 i kvarteret Wäderqvarnen, Johannes församling. Värden heter Henriksson och hyran är 132 kronor, vilket låter dyrt. Kanhända gäller det hela huset? Den 30/10 flyttar Helena Maria och Carl Johan till Hedvig Eleonora. Med på flyttlasset följer dottern Maria.

1890 års folkräkning: Före detta trädgårdsmästaren Karl Johan Zetterlund och hans hustru Helena

            Maria Berg bor på adress Träskbacken No 1 i Hedvig Eleonora rote 9, Stockholms stad tillsammans med fyra av sina barn. Den yngsta Emilia Eugenia har flyttat eller har glömts bort av prästen. Hon återfinns ingen annanstans i Sverige heller.

1890-1893 Rotemansarkivet: Helena Maria och Carl Johan Setterlund bor på Lilla Gryggargränd 1 som

            tycks vara detsamma som Humlegårdsgatan 33 i fastigheten Träskbacken 1, Hedvig Eleonora församling. Inga hemmavarande barn.

1891  Bor trädgårdsmästare Zetterlund och sonen Carl Adolf i Rote 9, närmare bestämt på Humlegårdsgatan 33, där de finns kvar både 1892 och 1893.

1892  Förre trädgårdsmästaren Carl Johan bor nu i rote 9, kvarteret Träskbacken, hus nr 1, no 33 vid Stora Humlegårdsgatan på Östermalm. Barnen finns med. Carl Adolf kallas inneboende arbetskarl, Johan Albertz kallas inneboende sjöman och Emelie Karolina kallas inneboende mureriarbeterska. Nu finns även ”barnet Frida Lovisa f 1891” med i mantalslängden.

1894  Nu återfinns familjen i rote 8 på Jutasbacken 6, kvarteret Hägerberget, där han blir kvar några år. Huset ägs av enkefru Charlotta Haglunds sterbhus. Årshyran anges till 249 kronor för två rum och kök. Kanske är det för att få hjälp med hyran som Carl Johan låter 37-årige timmermannen Johannes Andersson bli inneboende.

            Dottern Emelie Eugenia kallas nu städerska. Hennes äldste son Herbert Salomon har kommit till världen.

            Carl Adolf har flyttat till rote 5, på Drottninggatan 108.

1894-1895 Karl Johan kallas åter trädgårdsmästare. Han, Helena Maria och sonen Johan Albert bor på

            adress Jutas backe 6 (Hägerberget 3) Rote 8 (Roslagsroten) Johannes församling.

1896  bor Carl Johan på Luntmakargatan 46 (Sjöråen 13) Rote 6 (Observatorieroten) medan Carl Adolf bor på en oläslig adress som visar sig vara Stadsgården 10 - rote 6 respektive 13. Carl Adolf är kvar året därpå men Carl Johan flyttar till Birger Jarlsgatan 45.

1896-1899 Karl Johan är åter fd trädgårdsmästare. Han och hustrun bor på Birger Jarlsgatan 45; Regeringsgatan 92; Roslagstorg 21 (Såpsjudaren 4) Rote 8 (Roslagsroten) Johannes församling.

1896-1899 Karl Johan är fd trädgårdsmästare och bor med hustrun på Birger Jarlsgatan 45; Regeringsgatan 92; Roslagstorg 21 (Såpsjudaren 4) Rote 8 (Roslagsroten) Johannes församling.

            Karl Johan dör där 2/8 1899.

1899  bor Carl Adolf och Emilia Karolina Zetterlund med sina sex barn på St Glasbruksgatan 7 i kvarteret Tranbodarne, rote 13, Katarina församling. Två för nutiden okända, 35-åriga gossar är inneboende - Oskar Carl Andersson från Brännkyrka och arbetskarlen Carl Gustav Albin Pettersson, 35, som arbetar först hos byggmästare Johansson vid Roslagsgatan och senare hos byggmästare Paulsson i no 58 på Odengatan. Den sistnämnde har fru och fyra barn - alla födda i Tierp, Uppsala - med i bagaget. Han lyckas också hysa sin bror, sjömannen Johan Albert.

            Carl Johan och Helena Maria är 1899 bosatt på regeringsgatan 92 rote 8. Året därpå skrivs Helena Maria som Enka vilket står kvar till 1903, då hon tycks försvinna ur rullorna.

1900 års folkräkning: Helena Maria Zetterlund är arbetareänka och ensam i familjen. Hon bor  på

            adress Såpsjudaren No 4 i Jakob och Johannes rote 8 i Stockholms stad.

            Helena Maria och Carl Johan har då sedan 1899 bott hos dottern Emilia Eugenia. Carl Johan finns upptagen i mantalslängden 1899 men inte 1990, då hustrun kallas enka.

            Han dog 2/8 1899.

1902  den 2/9 flyttar familjen - Carl Adolfs - från Katarina församling till Solna.

1899-1903 Rotemannen databasen: Arbetareänkan Helena Maria Berg Setterlund bor kvar på

             adressen Birger Jarlsgatan 45; Regeringsgatan 92; Roslagstorg 21 (Såpsjudaren 4) Rote 8 (Roslagsroten) Johannes församling till 1903.

1903-1904 Rotemannen databas: Arbetare änkan Helena Maria Berg Setterlund skrivs 1903 som

            efterförd person utan adress i Rote 8 (Roslagsroten) Johannes församling. Hon bor ensam och dör där 1/4 1904.

           

1904  Helena Maria Berg dör 1/4 1904 i Jakob och Johannes församling, Stockholm.

            Inga adressuppgifter står i dödboken. Hon är dessutom i databasen Dödboken bokförd som Berg född Setterlund fast det borde ha varit Setterlund född Berg, Helena Maria

Av dödboken framgår att hon dog av Myocardili + Bronchitis Chronica. Hjärtinfarkt eller hjärtmuskel- och kronisk luftrörsinflammation.

Det visar sig att hon avled hos Allmänna Försörjningsinrättningen.

Attest om dödfall och begravning har ankommit till pastorsämbetet i Jakob och Johannes församling 9/4 1904.

Det är känt att Helena Maria bodde hos dottern Emilia Eugenia 1900 men sedan har tydligen det allmänna fått ta över. Läs mer om Allmänna försörjningsinrättningen längre ner:

Den 30/12 flyttar arbetaren Aron Engelbrekt som är ”till äktenskap ledig” till Rote 8 på Kungsholmen.

Helena Maria Berg före äktenskapet

1853-1862 hade hon adress: Klints, Othem, Gotlands län

1856-1860 hade hon adress: Wentholmen, Hilleshög, Stockholms län

1857-1860 hade hon adress: Visby stadsförsamling, Gotland (med dottern Johanna Maria)

1858-1861 Visby stadsförsamling, Gotlands län (med dottern Johanna Maria)

1861-1865 hade hon adress Wentholmen, Hilleshög, Stockholms län

1863-1863 hade hon adress Bergskl Större, Kungsholmen, Stockholm

Carl Johan Setterlund före äktenskapet

1853-1861 hade han adress: Ekelund, Solna, Stockholms län

1861-1865 hade han adress: Wentholmen, Hilleshög, Stockholms län

Familjen

1862-1867 har familjen adress: Fridhem, Hedvig Eleonora församling, Stockholm

1866-1870 har familjen adress: Henriksborg, Danvik-Sicklaö i Stockholm

1869-1874 har familjen adress: Luleå domkyrkoförsamling, Norrbottens län

1876-1880 har familjen adress: Morsta, Össeby-Garns församling, Stockholms län

Carl Johan Setterlund

Sättersta (D) C:4 (1826-1861) Bild 25 / Sida 21 (Carl Johan föds)

Sättersta (D) AI:8 (1831-1840) Bild 96 / Sida 1 (familjen i Donhammar)

Sättersta (D) AI:9 (1841-1845) Bild 9 / Sida 1 (familjen i Donhammar)

Sättersta (D) AI:10 (1846-1850) Bild 12 / Sida 1 (familjen i Donhammar)

Sättersta (D) AI:11 (1851-1855) Bild 11 / Sida 1 (familjen i Donhammar. Carl Johan flyttar till Lästringe)

Lästringe (D) B:2 (1836-1860) Bild 23 (Carl Johan flyttar till Gärdesta i Lästringe)

Lästringe (D) AI:11 (1851-1855) Bild 53 / Sida 46 (Carl Johan är trädgårdsdräng i Berga, Gärdesta)

Lästringe (D) AI:12 (1856-1860) Bild 52 / Sida 44 (Som ovan. CJ flyttar 1857 till Bogsta)

Helena Maria Berg

Lärbro (I) CI:1 (1766-1839) Bild 2670 / Sida 517 (födelsenotisen i Lärbro)

Othem (I) AI:4 (1842-1853) Bild 2160 / Sida 200 (Helena Maria med mor och syskon i Qvidinge)

Othem (I) AI:5 (1853-1862) Bild 1090 / Sida 99 (Helena Maria flyttar Mölna-Klints i Othem-Wisby)

Visby stadsförsamling (I) AI:71 (1857-1860) Bild 300 / Sida 53 (Helena Maria och hennes dotter i Visby)

Visby stadsförsamling (I) B:3 (1858-1860) Bild 380 / Sida 32 (Helena Maria flyttar till Stockholm, lillebror flyttar till Othem)

Visby stadsförsamling (I) AI:71 (1857-1860) Bild 2650 / Sida 575 (lillebror hade bott i Visby ett år som lärling)

Hellvi (I) AI:4 (1829-1847) Bild 1210 / Sida 226 (Lena och Carl Fr Felderman döda)

Helena Maria Berg och Carl Johan Setterlund

Solna (AB) AIa:16a (1853-1861) Bild 1730 / sid 168 (CJ Setterlund i Solna)

Hilleshög (AB) B:1 (1861-1870) Bild 50 (CJ Setterlund flyttar till Hilleshög)

Hilleshög (AB) AI:7 (1861-1865) Bild 70 / Sida 2 (CJ Setterlund i Wentholmen, Hilleshög)

Hilleshög (AB) AI:7 (1861-1865) Bild 70 / Sida 3 (där träffar han Helena Maria Berg)

Hilleshög (AB) B:1 (1861-1870) Bild 60 rad 18 och 19 (utflyttning från Hilleshög)

Kungsholm (AB, A) BI:12 (1861-1868) Bild 56 / Sida 52 (inflyttning från Hilleshög till Kungsholmen)

Kungsholm (AB, A) AIa:59 (1863-1863) Bild 18 / sid 29 (fästfolk på Kungsholmen)

Kungsholm (AB, A) EI:5 (1862-1870) Bild 20 / Sida 33 (lysning)

Kungsholm (AB, A) EII:2 (1862-1876) Bild 9 (vigsel)

Katarina (AB, A) CI:14 (1863-1867) Bild 50 / Sida 11 (sonen Karl Adolf föds)

Hedvig Eleonora (AB, A) CI:24 (1864-1866) Bild 70 / Sida 254 (Johan Albert föds)

Hedvig Eleonora (AB, A) AIb:3 (1862-1867) Bild 290 (familjen i Fridhem)

Hedvig Eleonora (AB, A) AIa:60 (1862-1865) Bild 332

Hedvig Eleonora (AB, A) CI:24 (1864-1866) Bild 316 / Sida 415 (Emil Fredrik föds)

Danvik-Sicklaö (AB, A) C:5 (1863-1875) Bild 170 (Maria Josefina föds)

Danvik-Sicklaö (AB, A) AI:12 (1866-1870) Bild 1630 / Sida 155 (familjen i Henriksborg, Danvik-Sicklaö)

Luleå domkyrkoförsamling (BD) AI:11 (1869-1874) Bild 411 / sid 358 (familjen i Luleå)(fel födelseorter)

Katarina (AB, A) CI:16 (1872-1873) Bild 76 / Sida 46 (Aron Engelbrekt föds)

Össeby-Garn (AB) CI:4 (1872-1895) Bild 18 (Emilia Eugenia föds som barn nr 7)

Össeby-Garn (AB) AI:10a (1868-1875) Bild 141 / Sida 132 (familjen i Morsta, Össeby-Garn)

Össeby-Garn (AB) AI:12 (1876-1880) Bild 51 / sid 43 (familjen i Morsta, Össeby-Garn + sonen Knut Rudolf)

Solna (AB) FI:4 (1861-1894) Bild 670 (yngste sonen död)

Jakob och Johannes (AB, A) FIa:8 (1895-1899) Bild 2570 / sid 253 (Carl Johan död)

Jakob och Johannes (AB, A) FIa:9 (1900-1907) Bild 2130 / Sida 210 (Helena Maria död)

Allmänna försörjningsinrättningens, Grubbens, porthus på Flemminggatan 22 i Stockholm.

Detta var huvudentrén till området. Här kunde man ta emot upp till tusen hjon.

Bland dem fanns både gamla, sjuk, sinnessjuka, yrkestiggare och arbetsoförmögna.

Allmänna försörjningsinrättningen, Grubbens

Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning låg i kvarteret Tegelslagaren, adress Fleminggatan 22, och kallades oftast "Grubbens" efter handelsmannasläkten Grubb som hade ägt marken. Inrättningens uppgift var i första hand att ta emot fattiga som p.g.a. invaliditet eller kronisk sjuklighet var i behov av vård, men inte som togs emot på vanliga sjukhus.

Försörjningsinrättningen kom tidigt att bli en uppsamlingsplats för åldersstigna, arbetslösa, hemlösa och kropps- och sinnessjuka som varken fattigvården eller den vanliga sjukvården ville ta hand om. Allmänna försörjningsinrättningen lades ned 1922 och delar av verksamheten överfördes till det nyinrättade S:t Eriks sjukhus.

Stockholmskällan:

http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=30531

Augusta Dorothea greps av polis i november 1895. Hon hamnade sedan på Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning på Kungsholmen. Hit kom fattiga, gamla, sjuka och hemlösa människor, som inte hade arbete eller kunde försörja sig själva.

Augusta Dorothea var välkänd i Stockholm, framförallt för sin klädsel som bestod av gamla trasor som hade satts ihop med nålar. Hon kallades därför för Trasfröken. Efter bara några månader på Försörjningsinrättningen dog hon, 69 år gammal.

Hennes kropp skickades till Karolinska institutet KI för dissektion. Här hamnade många fattiga människor efter döden och deras kroppar dissekerades och användes för forskning. Bl.a. gjordes olika mätningar av de dödas kranier. Skallarna har bevarats och de stora kraniesamlingarna, som användes av bl.a. Anders Retzius och Gustaf Retzius, uppmärksammades i Dagens Nyheter i ett flertal artiklar under vintern och våren 2015.

De fattiga människorna på Försörjningsinrättningen ansågs inte ha några rättigheter och inget godkännande från dem behövdes för att använda deras kroppar efter döden.

I Stockholms stads allmänna försörjningsinrättnings dödbok, där alla som dog på inrättningen skrevs in, kan du se Augusta Dorotheas namn. I en kolumn efter namnet står det ”Karolinska institutet”, i kolumnen står en 1:a, vilket betyder att hennes kropp hade skickats dit.

Dagens Nyheter avslöjade i januari 2015 att de flesta kranier i rasforskarnaAnders och Gustaf Retzius samling av 800 skallar som finns på Karolinska Institutets tillhör svenskar. Det är rester av kroppar från fattiga, oäkta barn, självmordsoffer och kriminella som skickats dit för dissektion. Tidningen berättar om ett av offren, Augusta Dorothea Eklund, en fattig kvinna i 1800-talets Stockholm. I skallsamlingen känd som Trasfröken.

Hon kallas ”Trasfröken”.

Hon är skomakaredotter utan egna barn. Hon försörjer sig på att sälja knappnålar till överpris. Hon klär sig på ett sätt som inte passar hennes enkla bakgrund. Det sägs att det är kärlek som har gjort henne sjuk.

Hennes riktiga namn är Augusta Dorothea Eklund. På hennes bevarade skalle står bara ”Trasfröken”.

Hon grips av polis den 4 november 1895; en kylslagen måndag. Hon tas in på Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning på Kungsholmen. Hennes tid på inrättningen blir kort. Hon avlider på nyårsafton knappt två månader senare. I inrättningens dödbok anges ”myochardit” och ”bronchit” som dödsorsaker, hjärtmuskel- och luftrörsinflammation.

Fyra dagar senare anländer kroppen till Karolinska institutet (KI). Färdvägen är kort: KI ligger på Kungsholmen, bara några kvarter från Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning.

Såväl gripandet i november som dödsfallet i januari uppmärksammas i pressen.

Notiserna lägger vikt vid ”Trasfrökens” klädsel. Reportern som skildrar polisomhändertagandet kan berätta att ”den arma qvinnan” grips klädd i sin vanliga ”kostym”: ”idel trasor, hopfogade genom nålar”. Till skydd mot kylan, det är tre plusgrader den 4 november 1895, har hon ”stuckit bomullsvadd under trasorna”.

Hon stinker.

”Synbarligen hade hon ej på länge varit i beröring med vatten såsom renlighetsmedel.”

  

I en dödsruna berättas att ”Trasfröken”, som blev 69 år, under ”flera årtionden synts på Stockholms gator. Ofta höljd i smuts och alltid i den uslaste beklädnad, hvilken dock en tid tycktes göra anspråk på viss elegans”.

”Trasfröken” hade ambitioner.

Idun, veckotidningen, skriver att hon bar sina ”gamla lumpor” med viss ”extravagans”. Hon gick klädd i en rymlig kappa med ”bisarr” form, kring benen ”fladdra några trasiga kjortelfragment”, fötterna ”äro instuckna i ett par gummigaloscher”.

I en tidig dagbok av Selma Lagerlöf möter vi ”Trasfröken”: Det är 1873 i centrala Stockholm, vinter, och ”Trasfröken” uppenbarar sig i vit florsklänning och sommarhatt med en girland av röda rosor.

”Fast det vore synd att säga, att klänningen och hatten var vita, för de var gråa av smuts, de liksom hela människan”, skriver Selma Lagerlöfödd

Det ser ut som hon övernattat i en lergrop.

”Jag förstod genast, att den som gick omkring i sommarhatt och florsklänning mitt i kalla vintern, inte kunde vara någon annan än ”Trasfröken”, som jag så många gånger hade hört talas om, men aldrig förr sett. Jag hade alltid tyckt, att det hade varit något så romantiskt med den stackarn, som hade blivit tokig och nu vinter och sommar gick omkring i något slags bruddräkt, därför att hennes fästman hade övergivit henne.”

Selma Lagerlöf möter ”Tras­fröken” på trappan till en butik, ”Trasfröken” sägs ha för vana att parkera en galosch i dörrposten och vägra dra undan foten förrän någon bjudit tillräckligt högt på hennes små paket med knappnålar.

Hon är för stolt för att tigga. Människor är barmhärtiga mot henne och betalar bra för nålarna.

”Trasfröken” står stilla utanför butiksdörren och stirrar rakt upp i himlen när den 17-åriga Selma ­Lagerlöf passerar: plötsligt förvrids ”Trasfrökens” ansikte i en grimas och hon brister ut i ett förfärligt grin, det låter som ett rytande, ett omänskligt läte.

”– O Gud, att jag älska en trolös man!”

De samtida författarna har olika förklaringar till ”Trasfrökens” egendomliga uppträde men de flesta berättelser går ut på att hon i sin ungdom förfördes av en man av bättre härkomst och aldrig hämtade sig från mötet. Alla i omgivningen förstår att den klassöverskridande kärleken är omöjlig utom hon själv som blir galen.

De en gång så tjusiga klänningssjoken som hon envisas med att bära året runt anses typiska för hennes grandiosa självbild; ”Trasfröken” väntar fortfarande på sin kavaljer, tror fortfarande att hon är honom värdig.

120 år efter ”Trasfrökens” död känns det lite egendomligt att återge de nedlåtande intrycken, samtidens blick av ”nyfikenhet, avsky och fruktan”.

Vad ger oss rätt att än en gång recensera ”Trasfröken”?

Samtidigt är det just som ”Trasfröken” hon är bevarad i Karolinska institutets kraniesamling.

På skallens högersida och i kartoteket som listar alla skallarna står det bara ”Trasfröken” och uppgiften ”69 år”.

Ingenstans i Karolinska institutets information nämns i dag ”Trasfrökens” riktiga namn.

Under resan från Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning till kraniesamlingen på KI tycks Augusta Dorothea Eklund ha berövats sin identitet.

Hon arkiveras som typ: en trånsjuk nucka i smutsiga klädsjok.

Avindividualiseringen har hon gemensamt med nästan alla andra kroppar i KI:s samling: de beslagtagna människorna har reducerats till kannibaler; kortskallar; kriminella.

Den framstående anatomiprofessorn Gustaf Retzius, under vars professur Augusta Dorethea Eklund omhändertas, tror att en skalles form kan korrelera med dess innandöme, begåvningsgraden. Han utesluter åtminstone inte ett sådant samband, även om han också ibland tvivlar på det.

Med ”måttband och retorisk schvung söktes argument” för att det fanns en koppling mellan ”kroppens anatomi och fysiologi och människans andliga, politiska och kulturella utveckling”, skriver idéhistorikern Torbjörn Gustafsson i avhandlingen ”Själens biologi”.

Skallsamlarna finner kvinnor särskilt intressanta, i synnerhet kvinnor som uppfattas avvika från normen.

Torbjörn Gustafsson skriver:

”Kvinnans kropp, känsloliv och intellekt omgärdades av kulturella förväntningar på renhet, moderskap och hotbilder av en kulturell upplösning om en viss livsföring inte följdes.”

”Trasfröken” – som anses smutsig och gränslös och sannolikt är barnlös – avviker definitivt från den kvinnliga normen.

Visste hon vad som väntade henne efter döden?

Sannolikt inte.

”Grubbens gärde”, som Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning kallas i folkmun, är fruktat.

Det är här hon hamnar den 4 november 1895 och dör två månader senare.

Institutionen, som öppnade i oktober 1860, rymmer det urbaniserade Stockholms hela flora av trasiga utkantskaraktärer: en slutstation för sinnessjuka, handikappade, alkoholiserade, syfilis- och tuberkulossjuka.

Villkoren är vidriga. Sovsalarna är byggda för att rymma omkring 650 intagna men härbärgerar som mest uppåt 2 000 fattiga individer. Epidemier härjar i den akuta trångboddheten.

Adressen är ingen slump. Södra Kungsholmen är det industrialiserade Stockholms grådaskiga baksida. ”En väldig fattiggrav”,, skriver Maria Sandel i boken ”Vid Svältgränsen” från 1908. Hjonen från Grubbens gärde stultar ”hemska i sin bleka pussighet” fram och tillbaka längs Fleminggatan.

Försörjningsinrättningen är huvudleverantör av lik till Karolinska institutet.

Augusta Dorothea Eklund är den första kropp som överlämnas det året, den 3 januari 1896.

Jag läser inrättningens dödbok digitaliserad på Stockholms stadsarkiv: I en kolumn med rubriken ”Karolinska institutet” står det ”1” efter ”Augusta Dorothea Eklund”.

Den sista individ som gör samma resa som ”Trasfröken” i slutet av år 1896 har siffran 140. 140 kroppar av totalt 327 döda på Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning under 1896 tycks alltså ha forslats till KI:s dissektionsbord. Det är 43 procent av alla lik; nästan hälften.

KI behöver inte inhämta hjonens godkännande under livet för att dissekera dem efter döden. Deras fattigdom är skäl nog. Kan de fattiga inte betala för sin jordfästning eller har släktingar som ställer upp med medel riskerar de att få betala tillbaka med sina kroppar efter en fattigbegravning finansierad av det allmänna.

Efter en enkel jordfästning i fattig- inrättningens likbod rullar en likkörare kroppen till KI – välbyggda karlar: Slaktarlärlingar eller arbetare med ett förflutet inom försvaret eller i fångvården rattar kärrorna. Det är män som inte räds de gatuprotester som ibland försökte stoppa en liktransport i gryningen; många medborgare fann kroppshanteringen problematisk: ett övergrepp, en styggelse och vissa ville visa sitt missnöje på gatan.

Kropparna förvaras i KI:s källare. Det gäller att hejda förruttnelsen. Om det renoverade glasbruk som inhyste KI på Kungsholmen en gång varit modernt hade lokalerna hunnit bli hälsovådliga under 1900-talet.

När tidningen Veckojournalen gör ett besök 1937, strax före flytten till Solna, konstaterar artikelförfattaren att likkällaren är en ”mörk punkt”. Visserligen balsameras kropparna omedelbart och förvaras sedan i stora betongkar med formalinlösning. Men eftersom källaren är ”belägen omedelbart intill värmecentralen, förstår man att allt inte är som sig bör …”, skriver reportern.

Det händer att Anders och Gustaf Retzius, de världsberömda professorerna, själva tar emot kropparna. I antologin ”Medicinen blir till vetenskap” skildrar idéhistorikern Tony Gustafsson hur Anders Retzius tar emot liket efter en Anna Catharina Jansson, 22-årig piga död i lungtuberkulos i februari 1847.

Sedan januari det året undervisar Retzius om bäckenorganens anatomi och Anna Catharina Jansson ­”torde ha varit ett välkommet tillskott” i undervisningen. Hon var ”en ung kvinna i fertil ålder” och skiljde sig därmed från ”de utlevda fattighjon som normalt stod till Retzius förfogande”, skriver Tony Gustafsson.

Efter utförd dissektion av armar, ben, buk, rygg, nacke, hals, ansikte, bröst, könsorgan, blodkärl, nerver, stora och lilla hjärnan sys kvarlevorna ihop med segelgarn och rullas till kyrkogården.

Dissektionen nämns som regel inte i församlingsboken.

Frågan om de fattigas bristande kännedom om vad som riskerar att hända med deras kroppar efter döden återkommer i remisserna kring liktrafiken under 1800- och 1900-talen.

Karolinska institutet hade grundats 1810. Fyra år senare hade då­varande Medicinalstyrelsen yrkat på att fattigvården skulle fråntas rätten att begrava sina döda såvida inte liken först erbjudits KI.

Fattigvårdsstyrelsen protesterade mot förslaget. Om de fattiga fick vetskap om att deras kroppar riskerar att hamna på KI efter döden kanske de skulle börja sky fattigvården i ännu högre utsträckning; och Stockholm behöver knappast mer slum vid den här tiden.

Konflikten mynnar ut i en kompromiss.

Om bristen på kroppar för läkarstudenterna blir akut ska männi­skor som under sin livstid utmärkt sig för ”vanart och liderlighet” – dåligt uppförande och sexuell gränslöshet – skickas till Karolinska institutet.

Man förstår att ”Trasfröken”, som anses utstråla just ”vanart och liderlighet”, kvalificerar sig.

Att institutionen sedan beslutar sig för att ta hand om och bevara ”Trasfrökens” skalle tror Olof Ljungström, idéhistoriker vid Karolinska institutets enhet för medicinens historia och kulturarv, beror på att hon är en ”kändis”, en halvoffentlig person. Som blivit sjuk av kärlek.

– Det är inte ovanligt i internationella samlingar av liknande slag: att anatomerna är nyfikna på ”kändisar”. ”Trasfrökens” skalle är sannolikt sågad för att patologerna ville undersöka hjärnan: om de av utseendet kunde reda ut varför hon blivit ”vansinnig av kärlek”, säger Olof Ljungström.

Under första hälften av 1900-­talet fortsätter institutioner att skicka döda medellösa och vanartiga människor till anatomin.

Praktiken skiljer sig åt på olika läro­säten. I Lund kommer merparten av kropparna från självmordsoffer medan KI och Uppsala huvudsakligen använder kroppar från inrättningar som Grubbens gärde, fängelser och bårhus.

1933 antas en förordning som innebar att alla lik som begravs på allmän bekostnad ska överlämnas till anatomin, för att tillfredsställa läkarutbildningens växande behov av kroppar att dissekera. I praktiken, skriver idéhistorikern Annika Berg, kommer det främst att handla om kroppar från ålderdomshem, sinnessjukhus, arbets- och försörjningsanstalter.

På 1950-talet varnar Socialstyrelsen på nytt: Om det blir känt på ålderdomshem att fattigliken tillfaller anatomin, kan åldringar ta psykologisk och humanitär skada.

1973, några år efter en kampanj för frivilliga kroppsdonationer, upphävs förordningen från 1930-talet. Men inte förrän 1996 antas en lag som innebär att den döde måste ha gett skriftligt samtycke till dissektion.

Det är precis 100 år efter det att Augusta Dorothea Eklund avlider.

Efter DN:s artiklar av KI:s kraniesamling har universitetsdirektör Per Bengtsson lovat att lärosätet ska utreda härkomsten för samtliga skallar. KI ska försöka ge kropparna deras berövade identiteter tillbaka.

Eskil Franck, teolog och mång­årig tidigare överintendent för myndigheten Forum för levande historia, har även krävt att KI begraver individerna i svensk jord.

Det skulle göra skillnad.

Går man till ”Trasfrökens” församling, Storkyrkan i Gamla stan i Stockholm, ser det ut som Augusta Dorothea Eklund är begraven den 3 januari 1896. Dagen då hennes lik i själva verket anländer till Karolinska institutet för att dissekeras.

Läs hela artikeln här:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/trasfroken-forsta-offret-i-kraniesamlingen/

Och mer om DN:s avslöjande här:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/mork-historia-fram-i-ljuset/

Helena Maria Berg Setterlunds dödsnotis

  

Bilder

Angående (mm fm) Maria Helena Berg Setterlund som alltså avled på Allmänna Försörjningsinrättningen den 1/4 1904 så återfinns hon inte i databasen Sveriges Begravda.

Med tanke på den kryptiska formuleringen i dödboken, att hennes hemförsamling, Jakob och Johannes, helt enkelt bara fått en ”attest om hennes dödsfall och begravning” utan närmare besked om tid och plats, så är risken uppenbar att hon eller i varje fall hennes skalle återfinns i någon av lådorna på Karolinska Institutet. Ett ruttet slut på ett långt och händelserikt liv alltså.

Barnen

Johanna Maria Berg

född 15/10 1858 i Visby. Födelsenotisen i Visby är onekligen märklig. Pigan Helena Maria Berg föder sin oäkta dotter Johanna Maria och står antecknad som hennes mor. Hennes adress är Folkl p 53 vilket är sid 53 i husförhörslängden där mor och dotter skrivs tillsammans.

Bild

Johanna Marias födselsenotis. Visby stadsförsamling (I) CI:12 (1849-1859) Bild 2190 / Sida 433

  

Helena Maria Berg lämnar alltså sin drygt ettåriga dotter kvar på Gotland när hon flyttar till Stockholm 1860. Väl framme i Hilleshög, där hon tjänar en tid, antecknar prästen att hon har en liten dotter som uppfostras i Dahlhem på Gotland.

Bild

Har en oä dotter Johanna Maria född i Visby 15/10 1858 som uppfostras i

Dahlhem socken Gotlands län. Hilleshög (AB) AI:7 (1861-1865) Bild 80 / Sida 3

Jag har utan resultat sökt igenom hela husförhörslängden för Dalhem åren 1861-1870 utan att hitta flickan. Hon återfinns inte heller under namnet Johanna född 1858 i Visby i någon av folkräkningarna 1880, 1890, 1900 och 1910 eller i dödboken 1901-2013. Hon skulle naturligtvis ha kunnat bytt namn men i dödboken finns inte ens någon som är född 15/10 1858 i Visby.

Den 16/11 1877 avlider äldsta dottern Johanna Maria Berg i Visby stadsförsamling, Gotlands län. Hon tycks då befinna sig på Visby sjukhem dit hon kommit 15 år gammal den 6/12 1873. Hon kallas flickan och står inskriven bland pigorna. Johanna Maria avled 19 år gammal den 16/11 1877. Ingen dödsorsak angiven.

Visby stadsförsamling (I) CI:12 (1849-1859) Bild 2190 / sid 433 (Johanna Maria Berg, födelse)

Visby stadsförsamling (I) AI:71 (1857-1860) Bild 300 / Sida 53 (Helena Maria och hennes dotter i Visby)

Visby stadsförsamling (I) AI:52 (1858-1861) Bild 750 / sid 157 (mor och dotter i Visby

Visby stadsförsamling (I) AI:76 (1872-1882) Bild 1320 / sid 473 (Johanna Maria Berg på sjukhemmet, död)

Visby stadsförsamling (I) CI:16 (1871-1878) Bild 3520 / sid 348 (Johanna Maria Berg, dödboken)

Johan Albert Setterlund

född 23/9 1864 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm var sjöman. Han bodde 21 år gammal 1885 inneboende hos fadern. Han syns inte till i folkräkningarna 1880 och 1890 varför man kanske kan anta att han var till sjöss då.

1900 (folkräkningen) är han ogift och ensamstående sjöman, bosatt i Tranbodarne No 7 i Katarina rote 3, Stockholm.

1910 (folkräkningen) är han fortfarande ogift och ensamstående men kallas nu arbetshjon. På platsen för adress står: Skarpshyttan (ska antagligen var Skarpskytten, se nedan) Stockholms stads arbetsrinrättning N:ris 5751-5852, Maria Magdalena rote 16, Stockholm.

Johan Albert Setterlund avlider 28/8 1935 när han är intagen på Sabbatsbergs ålderdomshem i Gustav Vasa församling. Dödsorsak Suicidium strangulatis som betyder självmord genom hängning. Han var fortfarande ogift och skulle just fylla 71 år.

Stockholms Stads Arbetsinrättning

År 1844 öppnades Stockholms stads allmänna arbetshus på Södermalm som en gemensam arbetsanstalt för hela stadens arbetslösa befolkning. Man hade köpt in fabrikören Per Christian Dihlströms gamla klädesfabrik vid Stora Glasbruksgatan för ändamålet. Fabrikens tidigare namn levde vidare och anläggningen kallades fortsatt för Dihlströms.^[1]

Majoriteten av hjonen på inrättningen var män. De flesta var frivilliga, men där fanns även personer dömda för lösdriveri samt de så kallade skuldisterna vilka stod i skuld till fattigvården. 1855 ändrades namnet tillStockholms stads södra arbets- och försörjningsinrättning då man i allt större utsträckning kommit att ta emot så kallade försörjningshjon från de södra församlingarna.^[2] Arbetsinrättningen var ursprungligen avsedd för 150 män och 50 kvinnor, men antalet inskrivna växte efterhand och 1863 räknade man med totalt 414 hjon.

År 1864 ändrades det officiella namnet till Stockholms stads arbetsinrättning i och med att själva försörjningsdelen flyttades till Grubbens på Kungsholmen. Missförhållandena fortsatte i den osunda och trånga anläggningen under resterande del av 1800-talet. Det skulle dröja till 1902 innan beslut fattades i stadsfullmäktige om en ny anläggning, delvis framtvingat av Katarinavägens framdragande, vilket krävde rivningar i inrättningen.

Nya arbetsinrättningen vid Maria Bangata

I kvarteren Skarpskytten och Musköten utmed Maria Bangata uppfördes 1902-1905 en kasernliknande anläggning att rymma 1425 hjon. Anläggningen beskrevs av samtiden som en mönsteranstalt utan motsvarighet i Skandinavien. De frivilligt intagna sysselsattes mot en blygsam timpenning med diverse handräckning eller i anstaltens verkstäder, där de bland annat band kvastar till den kommunala gatsopningen.

I inrättningen blandades till en början alkoholister, kroppsligt sjuka och mentalsjuka. 1926 inrättades en särskild vårdhemsavdelning varmed arbetsinrättningen bytte namn till Vårdhemmet Högalid. Vårdhemmet ägde bestånd till slutet av 1960-talet varefter byggnaderna revs för att ge plats åt bostäder i Drakenbergsområdet.

Hedvig Eleonora (AB, A) CI:24 (1864-1866) Bild 70 / Sida 254 (Johan Albert föds)

Gustav Vasa (AB, A) FI:8 (1935-1938) Bild 400 / sid 30 (Johan Albert dör)

Maria Josefina Zetterlund

Född 15/6 1868 i Sicklaö, Sickla församling, döpt 7/7 samma år.

Hon bor hemma i folkräkningarna 1880 och 1890 och finns med i mantalslängden 1895.

Jag hittar henne inte i folkräkningarna 1900 och 1910 och inte heller i dödboken 1901-2013.

Kanhända överlevde hon inte sekelskiftet 1899/1900.

Aron Engelbrekt Zetterlund

Född 26/5 1872 i Katarina församling. Det står i födelseboken att han är moderns sjätte barn!

Han bor hemma i såväl 1880 som 1890 års folkräkningar, först i Johannis Mindre No 7 i Jakob och Johannes rote 8 och sedan som arbetskarl i Träskbacken No 1, Hedvig Eleonora församling.

Född i Katarina församling, döpt 22/6 samma år. Kallas Engelbert och smedsarbetare i böckerna, benämns 1903 som ”grof”. Utflyttar 30/12 år ? från Johannes till Kungsholms församling och anges vara ”till äktenskap ledig”.

År 1900 är han ogift och ensamstående smedsarbetare med adress Såpsjudaren No 4, Jakob och Johannes rote 8.

1910 kallas han byggdräng och bor, ogift och ensam, inhyst hos sin syster Emilia Eugenia och hennes man snickaregesällen Carl Gustaf Andersson i kvarteret Volontären 2 i Matteus rote 27, Stockholm.

Aron Engelbrekt - eller Engelbert som han också kallades – dör ogift den 10/1 1922 av någon slags lungsjukdom. Han var då nattvakt och bosatt på Pilgatan 1 i Kungholmens församling.

Emelia Eugenia Zetterlund

Född 13/2 1875 i Össeby-Garns församling, Stockholms län

Gift I den 27/101870 med sjömannen Fredrik Wilhelm Adalbert Lindau född 27/10 1870 – död 23/6 1897.

Gift II den 30/12 1909 Karl August Andersson född 15/1 1886

Död 13/6 1937. Hon var då gift Andersson och bosatt på adress Pilen 2, Klingsta, Danderyd.

Adolf Fredrik (AB, A) CIa:18 (1893-1894) Bild 700 / Sida 66 (sonen Heribert Salomon föds)

Jakob och Johannes (AB, A) CIa:32 (1895-1899) Bild 610 / Sida 58 (dottern Emilia Albertina föds)

Jakob och Johannes (AB, A) CIa:32 (1895-1899) Bild 2100 / Sida 207 (sonen Fredrik Adalbert föds)

Jakob och Johannes (AB, A) CIa:32 (1895-1899) Bild 4740 / Sida 471 (dottern Eugenia Axelina föds)

Solna (AB) CI:7 (1903-1906) Bild 350 / Sida 31 (dottern Viktoria Emilia Karolina föds)

Solna (AB) AIIa:4 (1901-1906) Bild 850 / Sida 73 (familjen i Solna)

Emelia Eugenia är bara 17 år när äldste sonen Heribert Salomon föds 25/6 1893. Hon är då bosatt på Drottninggatan 108 i Adolf Fredriks församling. Ingen far till barnet är angiven i födelseboken.

Hon utflyttar till Johannes församling 4/9 1894.

1895 skrivs hon som städerska.

1896 30/10 gifter hon sig med sjömannen Fredrik Wilhelm Adalbert Lindau född 27/10 1870.

1897 10/1 föds gemensamme sonen Fredrig Adalbert Lindau. De bor på Regeringsgatan 92 i Johannes församling, Stockholm. Maken avled 23/6 1897.

1899 kallas hon sjömansänka.

            Emilia Eugenia Lindau får oäkta dottern Eugenia Axelina den 28/9 1899. Flickan föddes på Södra Barnbördshuset och döptes av Hildestrand 3/10 samma år. Flickan kallas oäkta och modern är änka. Hon bor fortfarande på Regeringsatan 92 i Johannes församling.

1899 har Emelia Eugenia brodern Aron Engelbrekt, deras föräldrar och en Axel Alfred Lindau f 17/9 1878 inneboende.  

1900 skriver hon till myndigheterna: ”Hos mig innebor Enkan Helena Maria Zetterlund född 1836 maj. Där bor även brodern Aron Engelbrekt som nu kallas smedsarbetare ”Hvars egna förtäckningar medföljer” och Hilda Maria Lindau f 17/3 1867, ”jungfru för närvarande utan plats”.

1903 den 18/12 föds dottern Viktoria Emelia Karolina i Solna. Flickan är oäkta. Ordet är emellertid överstruket av prästen som meddelar att barnet legaliserades den 1/4 1910 sedan föräldrarna gift sig. Familjen bor i Agnesberg, Solna dit de inflyttat 6/4 eller 6/11 1903. Hennes gamla mor är inte med i Solna.

1904 Trots att Emilia Eugenia är ensamstående fyrbarnsmamma tar hon sig en fem månader gammal fosterson nämligen Per Johan Fredrik Karlsson född 20/3 1904 i Adolf Fredriks församling. Han är oäkta son till Hedvig Augusta (Fintling) Karlsson född 7/8 1877. Det är väl änkeståndet som ger henne en viss status kanske. Hon flyttar med alla fem barnen till Kungsholms församling 21/8 1904.

1906 Sonen Carl August föds 15/9 1906 i Kungsholms församling.

1908 Sonen Knut Valdemar Andersson föds 1910 i Matteus församling.

            Familjen bor där på adress Kvarteret Volontären 2, Matteus rote 27, Stockholms stad.

1909 Den 30/12 1909 gift med Karl August Andersson född 15/1 1886

1910 Dottern Aina Sofia Vilhelmina Andersson föds i Matteus församling.

1937 Emilia Eugenia Andersson född Setterlund dör 13/6 1937. Hon var då gift 30/12 1909 och bosatt på adress Pilen 2, Klingsta, Danderyd.

Barn inom och utom äktenskapen:

1.  Herbert Salomon Lindau, f 25/6 1893 i Adolf Fredriks församling. Oäkta

Änkling 12/2 1986. Död 29/12 1988. Då skriven hos J Lindau, Danderydsvägen 8 L, Djursholm.

            Barn i första giftet:

2.  Emilia Albertina Lindau född 8/8 1895 i Jakob och Johannes församling, född på Södra BB.

3.  Fredrik Adelbert Lindau, f 10/1 1897 i Johannes församling. Han döptes 12/1 1897.

Var vid sin död 15/5 1944 gift och skriven på Tulegatan 51, Johannes församling, Stockholm

4.  Eugenia Axelina, f 28/9 1899 i Johannes församling. Oäkta.

Gift Thorell 31/7 1954. Död 7/9 1972. Då skriven på Kristallvägen 50, Ii, Hägersten, Brännkyrka församling.

            Barn i andra giftet:

5.  Viktoria Emelia Karolina Andersson, f 18/12 1903 i Solna. Legaliserad av Andersson i efterhand. Gift Skoglund. Änka 10/12 1978. Död 16/12 1984. Då skriven på Erik Tegels väg 41, 1tr, Spånga.

6.  Carl August Vilhelm Andersson född 15/9 1906 i Kungsholm eller Ulrika Eleonora församling.

Gift 4/5 1957. Död 20/5 1983 i Kråksmåla, Nybro kommun, Kalmar län. Var då bosatt på adress Bölemåla 1380, Alsterbo.

7.  Knut Valdemar Andersson född 10/9 1908 i Matteus

Död 21 år gammal den 20/12 1929. Han var då skriven på sin mors adress Pilen 2A, Klingsta, Danderyd.

8.  Aina Sofia Vilhelmina född 13/6 1910 i Matteus. Legaliserad av Andersson i efterhand.

Gift Söderberg. Död 14/8 1995 i Grundsunda, Örnsköldsviks kommun.

           

Det är oklart hur många barn Karl August Andersson erkände som sina.

Tabell 503

(Tabell 502)

Karl Adolf Zetterlund

(mm f)

Född 14/3 1863 i Katarina församling, döpt 23/3 samma år och död 13/2 1929 i Solna.

Han var son till Carl Johan Zetterlund och Helena Maria Berg. Fadern hade inflyttat från Sättersta i Sörmland. Därav efternamnet. Modern kom från Gotland.

Karl Adolf kallas i födelseboken ”äkta barn av manligt kön”. Familjen bor på Sörmlandsgatan 16 i Katarina församling.

I vuxen ålder kallas han murare och arbetskarl.

Karl Adolf gifte sig den 15/12 1894 med Emelie Carolina Andersdotter född 13/2 1868 som 17 år gammal den 23/11 1885 flyttade till Stockholm från Kastlösa på Öland. Inom bara någon månad skulle de få sitt tredje barn.

Karl Adolf Zetterlund och Emelie Carolina Andersdotter

Karl Adolf gick under namnet ”Vedhandlaren från Roslagen” och ska ha haft någon slags kontakt med Össeby-Garn i nuvarande Vallentuna. Det sägs att han hade en vedhandel i Stockholm. Kanske fick han veden från Roslagen där man väl kan säga att Össeby-Garn ligger. 

Bild

Den här bilden på Stora Glasbruksgatan österut från nr 12 som finns på Stockholmskällan ger nog en bra bild av hur familjen hade det i nummer 9 som kanske bara låg tvärs över gatan. Och ser man på, där ses ju en vedhandel, kanske den som Carl Adolf drev eller arbetade i. Ved kol & fotogen, står det på skylten.

Glasbruksgatan går åtminstone i dag parallellt med Katarinavägen ovanför Slussen.

Karl Adolf i Rotemansarkivet (1878-1926) Stockholm:

1881-1882 Carl Adolf bor med sina föräldrar och syskon på Lutternsgatan 12A, B (Kåkenhusen 19) Rote 8 (Roslagsroten) Jakobs församling.

1882-1882 Carl Adolf är murerihantlangare, ogift och ensamstående utan barn. Han bor på Stora Kungsholmsgatan 7 på Kungsholmen dit han flyttade 21/4 1882 och flyttade ut igen 6/11

samma år.

1882-1884 är han murare, ogift och ensamstående med adress Teknologgatan 3 (Astrea 5) Rote 5 (Tegnérsroten) Adolf Fredriks församling.

1883-1884 är han även bosatt hos sina föräldrar och syskon på Observatoriegatan 17; Parisgränd 17; Västmannagatan 28 (Kometen 3) Rote 6 (Observatorieroten) Adolf Fredriks församling.

1884-1885 Carl Adolf är nu sjöman, ogift och ensamstående bosatt på Brunnsgatan 12 (Österbotten 13,14) Rote 8 (Roslagsroten) Johannes församling.

1895-1899 är han murare, gift och sammanboende fru och barn. Adressen är Stora Glasbruksgatan / Stadsgården 10, Katarina församling.

                            

1899-1902 Som ovan. Sju barn varav sex levande. 1901 antecknas att dottern Margareta Helena född 18/6 1900 dog 1/3 1901 och fick en fri begravning (social anteckning).

1902-1902 den 28/8 1902 flyttar familjen till Solna. I utflyttningslängden står att de hade flyttat in 24/10 1895 och att de flyttade ut 28/8 1926.

Bild

Stora Glasbruksgatan 19 västerut

Det finns tyvärr inga husförhörslängder senare än 1876 på nätet för Katarina församling så det går inte att följa hushållet i Stockholm. I Solna är det enklare. Familjen flyttar till Agnesberg och byter 1906 till en annan fastighet i Agnesberg. Hela tanken var att livet på landet skulle vara sundare för barnen. De gick emellertid kvar i skolan på Söder, sägs det. Hur nu det gick till.

Efter åtta, nio år splittras familjen troligen på grund av Karl Adolfs supande. Han är nämligen den ende som blir kvar.

Emelie Karolina lämnar honom efter 16 års äktenskap och flyttar till Brännkyrka församling 13/10 1911. Hon tar barnen med sig men tvingas skicka iväg dem lite hit och dit. Se nedan.

Dottern Frida Lovisa som har fött en oäkta son (John) flyttar hem till sin blivande man i grannskapet.

Karl Adolf Zetterlund blir ensam kvar i Agnesberg. Han och Karolina levde åtskilda men skilde sig aldrig. De var fortfarande gifta när han dog på Solna ålderdomshem den 13/2 1929 av Nephritis chron och Bronch chron. Carl Adolf begravdes så småningom på Solna gamla kyrkogård. Graven finns emellertid inte kvar.

Katarina (AB, A) BII:25 (1902-1903) Bild 1330 / Sida 129 (utflyttning från Katarina förs till Solna)

Solna (AB) AIIa:4 (1901-1906) Bild 820 / Sida 70 (hela familjen i Agnesberg nya, Nya Alby villastadstomt)

Solna (AB) AIIa:15a (1906-1914) Bild 720 / Sida 63 (i Agnesberg, hela familjen)

Solna (AB) FI:12 (1929-1933) Bild 100 / Sida 6 (Karl Adolf dör)

Om trakten läser jag på nätet:

(http://mirasmirakel.blogspot.se/2010/06/glasbruksgatan-och-dihlstromska.html)

I hörnet mot Nytorgsgatan ligger den gamla Dihlströmska inrättningen. Dihlströmmarna voro inrättningshjon, som logerade på Dihlströmska inrättningen, en dåtida "filantropisk" skapelse, som hade sitt huvudkvarter i några gamla byggnader - delvis från 1700-talet - uppe i norra änden av Nytorgsgatan. Åtskilliga hundra gånger har jag passerat den stora porten till "Dihlströmska inrättningen", uppförd omkring 1797 - 1800.

Det var från nutida hygienisk synpunkt ganska synd om Dihlströmmarna. När de i sina träskor på kvällen efter arbetets slut i marschkolonn klapprade fram Nytorgsgatan upp till sina logement, var det nog åtskilliga som fasade för den tjocka luften "hemma". Man var ju åtminstone van vid någotsånär frisk luft därnere på arbetsplatsen.

I ett av rummen skall ha funnits ej mindre än 150 bäddar, fastän golvytan ej kunde härbärgera mer än på sin höjd 50 sängar. Men dessa voro tre våningar höga och att praktisera sig upp i den överst under taket belägna, var nog ett litet konststycke, som krävde en viss övning. Passageraren i denna översta säng kunde inte sitta i sängen, ty då slog han huvudet i taket.

"Moderna bekvämligheter" voro naturligtvis fullständigt okända begrepp på den tiden. Avloppsledningar saknades, och därför fanns vid dörren i logementen stora träkar, som varje morgon måste bäras ner på gården för att tömmas. Det är lätt att föreställa sig, hurdan odören skulle vara vid taket i dessa logement, när 150 omgångar ofta våta kläder eller rättare paltor voro upphängda till tork."

"Nedanför "Dihlströms" låg de båda Glasbruksgatorna - den stora och den lilla. Där fanns mycket att se.

Där bodde bl.a. Francesca.

Francesca var dotter till "Tusenkonstnären", en italienare, som gick på gårdarna och spelade positiv. Han var en liten svartmuskig sprattelgubbe, som såg ovanligt bra ut. Han hade långt gråsprängt skägg och vänliga ögon.

Han var så gammal, att man gott kunde ha tagit honom för Francescas farfar.

Frampå magen bar han ett litet lustigt, säkerligen mycket gammalmodigt positiv (eller var det nyckelharpa?) och på ryggen en väldig bastrumma, som synbarligen var ganska tung för den lilla gubben, ty han gick mycket framåtlutad, då han stultade iväg mellan gårdarna. På huvudet hade han en blank, skinande mässingshatt med små klockor dinglande i kantbrättena. De pinglade så vackert, då han ibland skakade på huvudet i takt med musiken."

Hustrun Emelie Carolina Andersdotter

Även kallad Långa Lina född 13/2 1868 i Kastlösa på Öland. Död 18/10 1927 i Maria Magdalena församling, Stockholms stad. Hon var då skriven på adress Kvarngatan 2.

Dotter till Emelie Bergström och Penåsa-Anders Johan Jonsson i Kastlösa på Öland.

Carolina inflyttade som 17-åring till Stockholm från Kastlösa på Öland och blev mureriarbeterska på byggen. Hon gifte sig den 15/12 1894 med Karl Adolf Zetterlund född 14/3 1863.

Barn:

Frida Lovisa, f 21/3 1891 i Hedvig Eleonora församling (mm)

Karl Adolf, f 14/2 1893 i Hedvig Eleonora församling

Ester Emilia, f 19/1 1895 i Johannes församling

Karin Elisabet, f 1/5 1896 i Katarina församling – död av TBC den 4/12 1902 i Agnesberg, Solna.

Maria Josefina (Maja), f 26/2 1898 i Katarina församling

Margareta Helena, f 18/6 1900 i Katarina församling – död av bronchit 1/3 1901 i Katarina församling.

                                   Fri begrafning enligt Rotemansarkivets sociala anteckning

Margareta ”Greta” Helena, f 23/10 1901 i Katarina församling

Karolina Cecilia (Cissi) f 22/11 1903

Ingeborg Linnea (Linnea) f 30/9 1906 i Solna

Kastlösa (H) C:7 (1861-1886) Bild 28 / Sida 51 (Carolina föds)

Kastlösa (H) AI:7 (1861-1870) Bild 119 / Sida 113 (familjen i Gripmansbacke)

Kastlösa (H) AI:8 (1871-1880) Bild 120 / Sida 113 (Gripmansbacke)

Kastlösa (H) AI:9 (1881-1890) Bild 135 / Sida 130 (Carolina lämnar Öland)

Katarina (AB, A) BII:25 (1902-1903) Bild 1330 / Sida 129 (utflyttning från Katarina förs till Solna)

Solna (AB) AIIa:4 (1901-1906) Bild 820 / Sida 70 (hela familjen i Agnesberg nya, Nya Alby villastadstomt)

Solna (AB) CI:7 (1903-1906) Bild 350 / Sida 31 dottern Karolina Cecilia föds)

Solna (AB) AIIa:15a (1906-1914) Bild 720 / Sida 63 (i Agnesberg, hela familjen)

 fortsättning följer kanske...