Carl Andersson i Ärtemark

Generation I  

Proband

Hemmansägare Carl Andersson (ff mf) född 3/1 1840 i Steneby - död av stranguri (totalstopp i kisseriet, troligen pga prostataförstoring, vanligt hos äldre män) den 20/2 1911 i Ärtemark. 

I bland står han felaktigt som född 13/1 1840 och under andra hälften av sitt liv står han som född 1/1 1840).  

Son till: 

Anders Karlsson (ff mf f) född 1/2 1812 ohh Stina Olsdotter (ff mf m) född 16/2 1814 i Ärtemark. Se Generation II. 

Gift 6/1 1870 med:

Lisa Maja Larsdotter (ff mm) född 28/7 1847 i Ärtemark - död av ägghvitsjukdom och hjärtfel den 14/9 1920 i Ärtemark. 

Dotter till:

Hemmansägare, Bergane, Grean Lars Andersson (ff mm f) född 12/6 1810 och hans hustru Stina Greta Andersdotter (ff mm m) född 14/11 1806 i Vårvik.

Greasläkten. Se Ivan Löfgren, Håbolsläkten tab 2470. 

Lisa Maja (ff mm) berättade för sitt barnbarn Gunnar född 1901 hur familjen i hennes barndom flydde upp i bergen när norrmännen skövlade och brände i Ärtemark. Gränskrig var vanliga förr mellan Sverige och Norge. 

Familjen Carl Andersson och Lisa Maja Larsdotter bodde i hemmanet No 10, Sidan Norra i Ärtemark. Sonen Karl August Karlsson övertog gården Hemmanet No 10 i Sidan Norra. Hos honom och hans familj bodde Lisa Maja Larsdotter vid sin död 1920. Hon kallades då hemmansägare, en titel som sonen sedan övertog.

 

Barn: 

1. Augusta (ff m) född 17/3 1877 i Ärtemark. Gift 10/11 1899 m Anton Andersson.* 
2. Karl August född 9/2 1880 eller 6/2 1880 eller 19/2 i Ärtemark
3. Anna Elin född 12/6 1884 i Ärtemark - död av influensa 6/6 1891. Hon blev 6 år 11 månader och 24 dagar gammal.

Samt fostersonen:

Elinder Eliasson född 25/8 1887 i Ärtemark - se nedan. 

* Under ett knappt halvår bodde Anton och Augusta med de tre äldsta barnen hos hennes föräldrar. Den 6/11 1907 flyttade de därifrån till "Gunnarlund, Karlgrens hus i Hufvudgingen" innan de 12/4 1908 flyttade in i eget hus i Hufvudgingen där Anton skrevs som hemmansägare. 

Kyrkoböckerna 

Carl Andersson och Lisa Maja Larsdotter:

Steneby (P) C:6 (1830-1859) Bild 25 (Karl föds 2 eller 3/1 1840)

Ärtemark (P) C:4 (1827-1854) Bild 30 / sid 53 (Lisa Maja föds 28/7 1847, Greasläkten)

Ärtemark (P) AI:14 (1866-1870) Bild 179 / sid 168 (Karl gift o arrendator i Hufvudgingen)

Ärtemark (P) AI:16 (1876-1881) Bild 259 / sid 242 (hemmansägare i Sidan Norra)

Ärtemark (P) AI:17 (1881-1885) Bild 267 / sid 246 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:18 (1886-1890) Bild 274 / sid 257 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:19 (1891-1895) Bild 257 / sid 249 (som ovan)

Ärtemark (P) AIIa:1 (1896-1899) Bild 265 / sid 255 (som ovan, end sonen hemma. Augusta gift)

Ärtemark (P) AIIa:2 (1900-1904) Bild 4030 / sid 359 (som ovan)

Ärtemark (P) AIIa:4 (1905-1917) Bild 446 / sid 842 (makarna + Augustas familj m tre barn)

Ärtemark (P) AIIa:4 (1905-1917) Bild 446 / sid 842 (Karl Andersson död 20/2 1911)

Ärtemark (P) F:3 (1907-1934) Bild 30 / sid 22 (Karl Andersson död av stranguri)

Ärtemark (P) AIIa:5 (1918-1929) Bild 451 / sid 441 (Lisa Maja död 14/9 1920 i Ärtemark)

Ärtemark (P) F:3 (1907-1934) Bild 84 / sid 76 (Lisa Maja död av ägghvitsjukdom o hjärtfel)

________________________________________________________________

Generation II

Äkta makarna Anders Karlsson (II:1) född 1812 ohh Stina Olsdotter (II:2) född 1814 

dvs föräldrar till Generation I: Carl Andersson född 1840. 

Födelsenotis för Anders Karlsson.
Steneby (P) C:4 (1774-1829) Bild 81 / sid 153

Anders Karlsson (ff mf f) född 1/2 1812 i Steneby - död 22/10 1879 i Dalen, Ärtemark. Ingen orsak angiven. Han var ägare i Dalen och blev 67 år 8 månader och 21 dagar gammal. 

Son till: Carl Pärsson (ff mf ff) ohh Märta Olofsdotter (ff mf fm) i Lambekärr, Steneby församling.

Gift med: 

Födelsenotis för tvillingarna Johannes och Stina.
Steneby (P) C:4 (1774-1829) Bild 85 / sid 161

Stina Olsdotter (ff mf m) född 16/2 1814 i Steneby - död 82 år gammal av vattusot den 26/3 1896 i Ärtemark. Hon hade alltså en tvillingbror vid namn Johannes som enligt prästen var sjuk och dog den 18/2 1814. Se föräldrarna i Generation III). 

Inflyttad till Steneby från Ärtemark 1836. 

Hon var vid sin död hemmansägare och änka i Dalen, Ärtemark.

Dotter till: Olof Björnsson ohh Katarina Hansdotter från Efnebyn. Efter mannens död var hustrun ägare och änka.

 

Anders Karlsson och Stina Olsdotter var först brukare i Lammkärn, Steneby, men flyttade småningom till hennes föräldrar i Ärtemark och övertog deras hemman i Dalen (Daln), Ärtemarks församling. De fick sju barn tillsammans nämligen:

1. Johannes född 6/10 (16/10) 1837 i Steneby (Amerika 26/3 1869 - åter 1875) - död og 11/3 1909.
2. Karl född 3/1 1840 i Steneby (ff mf) (gift 6/1 1870)
3. Anders född 2/3 1842 i Ärtemark - död 30/4 1845 i Steneby
4. Elias född 1/2 (28/2*) 1845 i Steneby (Amerika 9/4 1869 - åter 1874) 
5. Martin född 30/6 1847 i Steneby
6. Mathilda född 8/8 1850 i Ärtemark
7. Lena Kajsa född 5/9 1853 i Ärtemark (gift 10/6 1882, till Steneby)

Två av sönerna, Johannes och Elias, emigrerade till Amerika. Johannes Andersson, 32, reste iväg från Ärtemark 26/3 1869 och lillebror Elias Andersson, 25, två veckor senare den 9/4 1869. Båda finns med i Emi bas som utvandrade dessa dagar. Orsaken kan ha varit de så kallade nödåren 1867-1869 då många faktiskt svalt ihjäl i vårt land. 

Nödåren 1868-1869

Efter några magra år - 1866 regnade exempelvis större delen av grödan bort - var 1868 ett svårt missväxtår. Svår frost försenade våren och sådden och därefter följde torka som orsakade brist på utsäde följande år. Frost och försenad sådd gjorde dessutom att grödan inte kom upp förrän i augusti varpå en tidig och ytterst sträng vinter ödelade bärgningen. 

Kreatur led av undernäring och måste slaktas. Kronan och socknen försökte hjälpa med spannmål. För jordbrukets underklasser fanns ingen hjälp att få. Nöd drabbade arbetstagare, småbrukare och torpare och dödligheten ökade. Husförhörslängden 1869 för Steneby visar att av 2066 invånare betecknades 395 som inhyses fattighjon och 29 som lösdrivare skrivna "på socknen". 

Det blev den tändande gnistan för emigrationen till Norge men framför allt Amerika. 

Situationen var densamma i Ärtemark och övriga Dalslandssocknar liksom stora delar av det övriga Sverige. Se boken: Gamla Steneby, sid 120-121:

Över en miljon svenskar, en femtedel av landets befolkning, kom småningom att söka lyckan i Amerika. Bröderna Johannes och Elias Andersson var två av dem. 

Se passagerarlistorna nedan.

Arbetaren Johannes Andersson reste från Göteborg till Hull i England med fartyget Plato. Han uppgav att han reste ensam och skulle till Chicago. Passagerarlistan avslöjar emellertid att det var ett gäng om sju personer varav ett barn från Ärtemark som reste tillsammans den 23/4 1869. Och alla skulle de till Chicago. 

Elias Andersson reste från Göteborg till Hull i England med fartyget Rollo den 25/4 1869. Så står det i passagerarlisten trots att Rollo ska ha byggts först 1870. Kanske var det ett tidigare fartyg med samma namn. Även Elias reste ensam men var i gott sällskap med nio andra ungdomar hemifrån Ärtemark och Steneby som alla skulle till Marquette i Michigan. 

Från 1860-talet och fram till 1915 fick svenska emigranter först resa till England och sen vidare till USA. De reste då från Göteborg över Nordsjön med mindre fartyg, ofta med Wilson Line, till Hull eller Grimsby på engelska östkusten. Wilsonlinjens skepp var gröna och hade alla namn slutade med bokstaven O, som i Rollo, Hero, Ariosto och Romeo.

Emigrantbåten Rollo i Göteborgs hamn.

I England fick emigranterna ta sig med tåg till någon av de stora avresehamnarna Liverpool, Southampton eller möjligen Glasgow. Där gick de sedan ombord på de stora atlantångarna med destination till New York eller Boston i USA eller Quebec och Halifax i Canada. New York var dock den främsta emigranthamnen.

Traden Göteborg-Hull var en av Wilsonlinjens rikaste guldådror. 

Amerika-emigrationen ökade kraftigt och nådde under 1880-talet sin höjdpunkt. Rederiet expedierade under den starkaste rushen två fartyg per vecka till Hull och Grimsby varifrån man alltså sedan tog sig vidare till Amerika. Wilsonlinjen lät 1870 bygga två fartyg speciellt för Göteborgslinjen - Orlando och Rollo som tog 800-900 passagerare vardera.

Det är svårt att veta hur bröderna Andersson hade det i Amerika. Deras namn är för vanliga och databasen Ancestry helt enkelt osäker. Man kan aldrig vara riktigt säker på den information som kommer fram varför jag för närvarande avstår från att ens försöka. Bröderna kom emellertid hem igen - Elias 1874 och Johannes året därpå - sedan de varit borta i fem respektive sex år. 

Johannes blev kvar i föräldrahemmet i Dalen medan Elias gifte sig 28/4 1878 med Maja Bryntesdotter född 28/2 1842 i Ärtemark och slog sig ner som brukare i Tegane vilket var hennes fädernejord.

 

Anders Karlsson i Dalen, dör 22/10 1879. Stina Olsdotter blir därmed hemmansägare och änka med fyra hemmavarande vuxna barn som troligen alla hade fullt upp att göra med arbetet på gården. 

Dottern Lena Kajsa gifter sig och flyttar till Steneby 10/6 1882. Sonen Martin gifter sig 28/5 1886 och flyttar han också. Kvar hos änkan blir sonen Johannes född 1837 och dottern Matilda född 1850. 

År 1890 tar änkan Stina Olsdotter och hennes två vuxna barn till sig tre fosterbarn. Det är sonen och brodern Elias Anderssons barn, dvs hennes barnbarn. 

Så vad hade hänt? Jo...

Sonen Elias Andersson född 1/2 1845 i Ärtemark hade alltså gift sig 1878 med Maja Bryntesdotter född 28/2 1842 i Ärtemark och blivit brukare i Tegane. De fick fem barn:

1. Viktor född 24/9 1879 i Ärtemark (placerad hos farbror Martin Andersson)
2. Karl född 18/2 1881 i Ärtemark (placerad hos farmor Stina Olsdotter)
3. Augusta född 21/1 1883 i Ärtemark (placerad hos farmor Stina Olsdotter)
4. Milda född 20/10 1884 i Ärtemark (placerad hos farmor Stina Olsdotter)
5. Elinder född 25/8 1887 i Ärtemark (placeras hos farbror Karl Andersson (ff mf)

Maja Bryntesdotter dog på självaste julafton 24/12 1888. Ingen orsak angiven i dödboken. Åtta månader senare, den 22/8 1889, dog Elias Andersson på sjukstugan i Billingsfors. Inte heller för honom har prästen angivit någon dödsorsak. De fem barnen blev därmed föräldralösa. Den äldste skulle just fylla tio år. 

 

Änkan Stina Olsdotter och hennes vuxna barn gick emellertid samman och löste problemet. Den äldste sonen Victor fick bo hos Martin Andersson och den yngste hos sonen Elinder placerades hos Karl Andersson (ff mf). Själv tog änkan, Johannes och Matilda hand om de övriga tre barnbarnen Karl, Augusta och Milda. Bra gjort, måste man säga. 

Stina Olsdotter gick ur tiden 26/3 1896 på grund av vattusot. Johannes och Matilda tog även fortsättningsvis hand om brorsbarnen och den 12/11 1896 anslöt sig även minstingen Elinder till syskonen i Dalen.  

Johannes Andersson tog nu över som hemmansägare i Dalen tillsammans med systern Matilda varpå även den äldste av brorsbarnen - Viktor - ansluter sig. De fem brorsbarnen fick därmed växa upp i Dalen varifrån de senare tog sig vidare ut i livet.  

Johannes Andersson dog 71 år gammal den 11/3 1909 varpå systern Mathilda skrevs som hemmansägare i Dalen. Fosterbarnen Augusta och Milda bodde då ännu kvar hos henne en tid. 

Kyrkoböckerna 

Anders Karlsson och Stina Olsdotter:

Steneby (P) C:4 (1774-1829) Bild 81 / sid 153 (Anders Karlsson föds 1/2 1812)

Steneby (P) C:4 (1774-1829) Bild 85 / sid 161 (Stina Olsdotter föds 16/1 1814)

Steneby (P) C:4 (1774-1829) Bild 157 / sid 305 (Stinas tvillingbror Johannes död)

Ärtemark (P) AI:6 (1825-1830) Bild 237 / sid 229 (Stina piga i Bengtsforsen)

Ärtemark (P) AI:7 (1830-1835) Bild 215 / sid 209 (som ovan)

Steneby (P) AI:9 (1836-1840) Bild 97 / sid 92 (Anders o Stina brukare i Slången 1/6)

Steneby (P) AI:10 (1841-1845) Bild 113 / sid 102 (som ovan)

Steneby (P) AI:10 (1841-1845) Bild 80 / sid 69 (fam brukare 1/2 Lammkjern, son Anders död) 

Steneby (P) AI:11 (1846-1850) Bild 90 / sid 82 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:10 (1846-1850) Bild 51 / sid 42 (brukare i Dalen, hos svärföräldrarna)

Ärtemark (P) AI:11 (1851-1855) Bild 63 / sid 52 (i Dalen med svärföräldrarna)

Ärtemark (P) AI:12 (1856-1860) Bild 56 / sid 49 (familjen i Dalen)

Ärtemark (P) AI:13 (1861-1866) Bild 31 / sid 19 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:14 (1866-1870) Bild 31 / sid 20 (som ovan, Karl gifter sig, två söner till Amerika)

Ärtemark (P) AI:15 (1871-1876) Bild 32 / sid 20 (som ovan, två söner återvänder från Amerika)

Ärtemark (P) AI:16 (1876-1881) Bild 30 / sid 21 (som ovan, mannen död)

Ärtemark (P) F:1 (1861-1894) Bild 87 (Anders Karlsson i Dalen död, ingen orsak angiven)

Ärtemark (P) AI:17 (1881-1885) Bild 37 / sid 24 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:18 (1886-1890) Bild 41 / sid 25 (som ovan, tre fosterbarn, änkans barnbarn)

Ärtemark (P) AI:18 (1886-1890) Bild 323 / sid 305 (fosterbarnens familj)

Ärtemark (P) F:1 (1861-1894) Bild 124 (Elias fru Maja Bryntesdotter död, ingen orsak angiven)

Ärtemark (P) F:1 (1861-1894) Bild 128 (Elias A död å sjukstugan i Billingsfors, ingen orsak)

Ärtemark (P) AI:18 (1886-1890) Bild 360 / sid 342 (Viktor placeras hos sin farbror Martin A)

Ärtemark (P) AI:19 (1891-1895) Bild 29 / sid 23 (som ovan, två vuxna barn o tre fosterbarn)

Ärtemark (P) AIIa:1 (1896-1899) Bild 31 / sid 21 (änkan död, två vuxna barn o fyra fosterbarn)

Ärtemark (P) F:2 (1895-1907) Bild 120 / sid 6 (Stina Olsdotter död av vattusot)

Ärtemark (P) AIIa:2 (1900-1904) Bild 430 / sid 31 (syskon och fosterbarn i Dalen)

Ärtemark (P) AIIa:3 (1905-1923) Bild 39 / sid 29 (familjen flyttar inom Dalen 1/1 1905)

Ärtemark (P) AIIa:4 (1905-1917) Bild 469 / sid 865 (Matilda o två fosterbarn i Dalen en tid)

Elias Andersson 

*fick av prästen i kyrkoböckerna fel födelsedatum 28/2 1845 sedan han gift sig 1878.

Ärtemark (P) AI:16 (1876-1881) Bild 318 / sid 299 (Hustruns familj i Tegane)

Ärtemark (P) AI:16 (1876-1881) Bild 320 / sid 301 (Elias med familj i Tegane)

Ärtemark (P) AI:17 (1881-1885) Bild 332 / sid 309 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:18 (1886-1890) Bild 323 / sid 305 (Elias o Maja dör, barnen skingras)

_______________________________________________________________

Generation III 

A-B: Föräldrar till: Anders Karlsson (ff mf f) född 1/2 1812 i Steneby

C-D: Föräldrar till: Stina Olsdotter (ff mf m) född 16/2 1814 i Steneby

A-B

Bonden Carl Pärsson (ff mf ff) född 1775  Steneby 

Ägare i 1/4 Lambekjern med Tegshögen, Steneby församling.

Sannolikt son till: 

Pehr Olsson (ff mf ff f) i Lametjern, Steneby, född 1725 och 

Lena Carlsdotter (ff mf ff m) född 1741. Dotter till Carl Hansson född 1702 i Taxviken. 

Se Generation IV 

Gift med:

Märta Olofsdotter (ff mf fm) född 1770 i Ärtemark - död 7/2 1848 i Steneby

Kan vara identisk med den Märta född 1770 som i (hfl 1785-1804) är piga hos bonden Petter Danielsson ohh Lisa Lignell i Edsviken Östra, Ärtemark. 

Men det är oklart varifrån hon kommer.

Makarna äger och brukar en gård i Lambekjern med Tegshögen tills Märta dör 1848. Då flyttar Carl Pärsson till dottern Caisa Carlsson gift med Olof Olofsson, ägare Västra Mon i Lambkjern. De har sex barn tillsammans. I husförhörslängden står att Carl Pärsson flyttar vidare till Ed 1849.

Barn:

1. Lena född 1/9 1799
2. Petter född 6/5 1804 - död av drunkning 25 år gammal den 27/11 1829 i Steneby
3. Cajsa född 31/12 1807
4. Anders född 1/2 1812 (ff mf f) 

Kyrkoböcker Carl Pärsson:

Steneby (P) AI:2 (1791-1801) Bild 35 / sid 28 (som ovan. Carl gm Merta Olsdotter född 1775)

Steneby (P) AI:2 (1791-1801) Bild 91 / sid 84 (som ovan. Per Olsson nu änkling)

Steneby (P) AI:3 (1801-1810) Bild 120 / sid 113 (familjen i Lamekiern)

Steneby (P) AI:4 (1810-1816) Bild 33 / sid 54 (som ovan)

Steneby (P) AI:5 (1815-1821) Bild 62 / sid 56 (familjen ägare i Lambekjern med Tegshögen)

Steneby (P) AI:6 (1820-1826) Bild 62 / sid 56 (som ovan)

Steneby (P) AI:7 (1825-1830) Bild 86 / sid 80 (som ovan)

Steneby (P) AI:8 (1831-1835) Bild 86 / sid 80 (som ovan)

Steneby (P) AI:9 (1836-1840) Bild 72 / sid 67 (som ovan, barnen utflugna)

Steneby (P) AI:10 (1841-1845) Bild 80 / sid 69 (som ovan)

Steneby (P) AI:11 (1846-1850) Bild 90 / sid 82 (som ovan, Märta död. Carl till en dtr m fam) 

Märta Olofsdotter ev.

Ärtemark (P) AI:1 (1785-1804) Bild 7 / sid 3 (Märta piga i Östra Edsviken) 

Steneby (P) C:1 (1688-1701) Bild 51 / sid 93 (fb 1700 boken ligger i Ärtemark. Svårläst)

____________________________________________________________

Generation III 

C-D

Föräldrar till: Stina Olsdotter (ff mf m) född 16/2 1814 i Steneby

Olof Björnsson (ff mf mf) född 1771 i Ärtemark - död 80 år gammal den 16/5 1851 i Ärtemark

Brukare först i Evenebyn, Steneby, och från 1816 i Dalen, Ärtemark. 

I Dalen bor även en Anders Björnsson född 1781 som troligen är hans bror. 

De var sannolikt söner till bonden i Dalen, Björn Björnsson (ff mf mf f) född 1726 i Ärtemark och Kerstin Olsdotter (ff mf mf m) född 1732 i Ärtemark. 

Se Generation IV E-F och gårdshistorierna om Dalen, Lund och Flatan.

Katarina Hansdotter (ff mf mm) född 26/2 1777 i Steneby - Död 27/2 1849 i Ärtemark. Ihjälslagen av en stege, står det i dödboken. Se nedan.

Boken Gamla Steneby II (Bergane) sid 78:

Under andra hälften av 1770-talet var Hans Carlsson från Ösersbyn och hans hustru Catharina Hansdotter bosatta på Bergane, där två av deras barn föddes, Catharina 26/2 1777 och Christina född 3/3 1780. Omkring 1781-82 flyttade de till Östersbyn där de sedan blev bofasta. 

Se Generation IV G-H.

Födelsenotis för Catharina Hansdotter
Steneby (P) C:4 (1774-1829) Bild 12 / sid 15

"Den 26 februari föddes och den 1 martu döptes Hans Carlssons (ff mf mm f) (född 17/4 1747) och hustru Catharina Hansdotters (ff mf mm m) (född 1750) barn i Bergane till namn Catharina." 

Dödsnotis för Katarina Hansdotter död 27/2 1849 i Ärtemark. Ihjälslagen av en stege.
Ärtemark (P) C:5 (1835-1854) Bild 78 / sid 84

Barn:

1. Cajsa född 8/11 1799 i Steneby
2. Andreas född 21/10 1802 i Steneby
3. Carl född 1805 
4. Johannes född 1808 (markerad med ett kors)
5. Britta Maria född 21/10 1810 i Steneby
6. Stina (ff mf m) född 16/2 1814 i Steneby. Tvilling
7. Johannes född 16/2 1814 i Steneby. Tvilling - död pga sjukdom 18/1 1814 i Steneby
8. Aron född 22/1 1818 i Ärtemark - död 18/2 1818 i Ärtemark
9. Anna Lisa född 6/11 1819 i Ärtemark

Kyrkoböcker Olof Björnsson

Steneby (P) AI:3 (1801-1810) Bild 129 / sid 122 (familjen i Evenebyn)

Steneby (P) AI:3 (1801-1810) Bild 59 / sid 52 (som ovan)

Steneby (P) AI:4 (1810-1816) Bild 54 / sid 96 (som ovan)

Steneby (P) C:4 (1774-1829) Bild 157 / sid 305 (Stinas tvillingbror Johannes död en dag gammal)

Steneby (P) AI:5 (1815-1821) Bild 99 / sid 93 (Olof är brukare i Evenebyn, till Dalen i Ärtemark)

Ärtemark (P) AI:4 (1815-1819) Bild 203 / sid 196 (brukare i Dalen, en bror likaså)

Ärtemark (P) AI:6 (1825-1830) Bild 237 / sid 229 (brukare i Dalen)

Ärtemark (P) AI:7 (1830-1835) Bild 47 / sid 41 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:9 (1841-1845) Bild 54 / sid 47 (som ovan, barnen utflugna)

Ärtemark (P) AI:10 (1846-1850) Bild 51 / sid 42 (som ovan, hustrun död)

Ärtemark (P) C:5 (1835-1854) Bild 78 / sid 84 (Hustrun död, ihjälslagen av en stege) 

Ärtemark (P) AI:11 (1851-1855) Bild 63 / sid 52 (änklingen Olof död)

Ärtemark (P) C:5 (1835-1854) Bild 79 / sid 85 (Olof död, ingen orsak angiven)

_______________________________________________________________

Generation IV A-B

A-B: föräldrar till Carl Pärsson född 1775 i Steneby (ok)

C-D: föräldrar till Märta Olofsdotter född 1770 i Ärtemark

E-F: föräldrar till Olof Björnsson född 1771 i Ärtemark (ok)

G-H: föräldrar till Katarina Hansdotter född 26/2 1777 i Steneby

A-B

Steneby (P) AI:1 (1779-1792) Bild 30 / sid 17

Pehr Olsson (ff mf ff f) född 1725 (20/6 1724) i Seteneby. 

Bonde och ägare i 1/4 Lambekjerr med Tegshögen, Steneby församling.  

Son till:

Olof Olofsson (ff mf ff ff) och Dordi Persdotter (ff mf ff fm) i Lammetjärn.

Gift med:

Lena/Helena Carlsdotter (ff mf ff m) 

född 1741 - död av håll och stygn den 30/10 1785 endast 43 år gammal. 

Dotter till: 

Carl Hansson (ff mf ff mf) i Österbyn och
hans hustru Karin Arnesdotter (ff mf ff mm) i Österbyn.
Generation V:3 och 13

Barn:

1. Petter född 8/6 1765 (död)
2. Anders född 1768 
3. Johan född 16/12 1771 (död)
4. Olof född 5/1 1774
5. Carl Pehrsson (ff mf ff) född 1775 (gm Merta Olsdotter född 1770)
6. Catharina född 1779
7. Olof född 1783

Kyrkoböcker Pehr Olsson

Steneby (P) AI:1 (1779-1792) Bild 30 / sid 17 (1779-1786) (familjen i Lammekjerr)

Steneby (P) AI:1 (1779-1792) Bild 121 / sid 102 (1786-1792) fam i Lammekjerr. Per Olsson änkl) 

Steneby (P) AI:2 (1791-1801) Bild 91 / sid 84 (fam i Lamkjern)

Steneby (P) AI:2 (1791-1801) Bild 35 / sid 28 (1791-1798) (Sonen Carl gm Merta Olsdotter 

          född 1775. inflytt till Lammekjerr 1797)

Steneby (P) AI:2 (1791-1801) Bild 91 / sid 84 (1798-1801) (fam i Lammekjerr)

Steneby (P) AI:3 (1801-1810) Bild 38 / sid 31 (som ovan 1/8 Lammekjerr)

Här slutar kyrkoböckerna.

Vi får helt enkelt gå vidare genom att anlita gårdshistorierna. 

 Se Steneby hembygdsförenings bok: Gamla Steneby

Lammtjärn med Tegshögen sid 469-478

Sandbacken sid 530-537

År 1750 var drängen Per Olofsson (ff mf ff f) mantalsförd som bonde på Lammekärr, med sin syster Anna. Brodern Olof fanns då i Björnebyn.

I februari 1751 föreslog häradsrätten Pehr Olufsson (ff mf ff f)  i Lammetjärn till sockenrättare i Steneby innevarande år, såsom beskedlig och nykter och till behovet tjänlig. 

Pehr Olsson (ff mf ff f) född 1725 (20/6 1724) i Steneby

var sannolikt son till: 

Dannemannen (ett berömmande omdöme: en redbar / rättrådig / rättskaffens / aktad / ansedd man)

Olof Olofsson (ff mf ff ff) född omkring 1679 - död 30/11 1765 i Lammetjärn, Steneby 

År 1718 upptar mantalslängden för Lammtjärn bonden Olof Olsson som är ditflyttad från Sandbacken. Hans första hustru, Sirin, avled 32 år gammal den 26/1 1719. De hade tillsammans dottern Sirin född 12/3 1710 i Sandbacken. I februari 1720 var Olof Olsson mantalsförd med en piga Dordi. Ett år senare hade han "pigan till hustru" enligt mantalslängden.

Vid tinget i november 1713  var rustmästaren och korpralen Oluf Andersson Blix (fd Strand i Fröskogs socken) var från 1708-1710 och framåt ägare och åbo av hemmandet Sandbacken. Han var gift med Christina Björn (dotter till kapten Christopher Björn som dessförinnan ägde Sandbacken.) Olof Olofsson (ff mf ff ff) kan ha varit deras son i och med att han kom till Lammtjärn från Sandbacken 1719. 

Kapten Christopher Björnsson i Sandbacken född omkr 1647 dog den 14/7 1707 vid 60 års ålder. De sista åren var han utfattig och vid mantalsskrivningen i februari 1707 uppges att han tigger. 

Gift 1720-1721 med:

Dordi Persdotter (ff mf ff fm) född ca 1680 - död 6/2 1776 i Steneby. Bosatt i Lammetjärn.

Deras barn födda i Lammetjärn var:

1. Gunnar född 15/4 1721
2. Anna född 19/3 1723
3. Pehr  (ff mf ff f) född 20/6 1724
4. Ingrid född 25/5 1728
5. Olof född 9/2 1731
6. Kirstin född 13/7 1733 

Sonen Pehrs födelsenotis 20/6 1724. Modern kallas endast NN.
Steneby (P) C:2 (1702-1741) Bild 124 / sid 241

Bönderna på Lammetjärn med Tegshögen Olof Olsson (fm mf ff ff) och Sven Hansson dömdes i oktober 1722 tillika med ett flertal andra att plikta 3 mark smt var för försummad vägrödjnng på Köpmannefjäll. Även i juni 1724 försummade de detsamma.

Fänriken Hökenberg, innehavare av sergeantbostället Bergane anklagade i oktober 1747 åborna i Lammetjärn Olof Olsson (fm mf ff ff) och Per Olofsson (fm mf ff f) för att de till avsalu tillgript den i oktober 1744 fridlysta skogsparken. 

Inför tingsrätten tillstod Olof Olsson (fm mf ff ff)  att hans son, som förestår bruket och somnu under sin sjukdom anförtrott svarsmålen på sin fader, förleden sommar huggit några björkar på den mellan Bergane och Lammetjärn tvistiga parken, men Olof nekar till att han själv skulle varit rådande eller samtyckande därtill. Han säger att han efter förbudet ej har förövat något hygge. 

Olof Olsson (fm mf ff ff) blev befriad från fänrikens talan medan Per Olofsson (fm mf ff f) dömdes betala det utsatta vitet 10 dlr smt samt ersätta skadan. 

Olof i Lammetjärn (ff mf ff ff) kan ha haft ett tidigare änktenskap än det med Dordi Persdotter. Drängen Anders Olsson (som avled 1765) kan ha varit hans son ur detta gifte. 

Olof i Lammetjärn (ff mf ff ff) gav 5 öre till kyrkan juldagen 1742 och sonen Gnnar 6 öre. Juldagen 1743 gav drängen Gunnar i Lammetjärn 6 öre. 

Gunnar i Lammetjärn blev i maj 1744, tillsammans med flera andra, instämd till tinget för att förhöras hur en förrymd barnamörderska kunnat fly från Bröttegen, där hon tillfälligt hölls i förvar. Gunnar, som eljest gjorde skoarbete hos komministern Björström befriades från allt tilltal då han ej varit förbunden till vakthållning och ej heller befordrat den oförmodade flykten. 

Drängen Gunhard Olofsson i Lammetjärn gifte sig 29/12 1745 med pigan Kjerstin Olofsdotter i Bröttegen, morgongåva 30 lod silver.

Pigan Anna olofsdotter i Lammtjärn gifte sig med drängenGullik Svensson i Björnebyn 1750. 

Drängen Olof Olofsson i Lammetjärn och pigan Anna Andersdotter därstädes vigdes 15/10 1751, morgongåva 10 lod silver. 

Pigan Ingrid Olofsdotter i Lammetjärn gifte sig 30/10 1754 med plåtsmeden på Billingsfors Börge Bryngelsson Ekström. Morgongåva 30 lod silver. 

En tvistepark mellan Bergane boställe och Lammetjärn mfl hemman hade 1757 genom ljungsvedjande blivit uppbränd och även några små talalr där uppbrända. Kronoskogvaktaren Ullrich Norström lät därför till hösttinget samma år inkalla Per Olsson (ff mf ff f) i Lammetjärn, Rasmus Olsson i Näfverlös, Jon Hindriksson i Myra och Sven Svensson i Tegshögen att svara för nämnda ljungsvedjande. 

De nekade på det högsta att ha förövat något ljungbrännande eller veta vem som gjort det vilket de erbjöd sig med ed bestyrka. I brist på laga skäl eller bevis kunde rätten ej befatta sig med målet. 

Dannemannen Olof Olofsson från Lammetjärn dog 30/11 1765 av ålderdomssvaghet, 86 år gammal och begrovs den 15 december.

Den 19/2 1766 infann sig skiftesman (Börje Vimmerberg) jämte nämndemannen välförståndig Abraham Gabrielsson i Forvan i hemmanet Lammetjärn, att uppteckna den egendom som fanns efter avlidne dannermannen Olof Olofsson därstädes "som sistlidne december månad med döden avgått" samt fördela densamma mellan efterlevande änkan hustru Dordin Persdotter och hennes med avlidne mannen sammanavlade barn, sönerna Gunnar Olofsson på Vassudden, Olof Olofsson på Baståsen (under Högens säteri), Per Olofsson (ff mf ff f) i Lammetjärn och Olof Olofsson den yngre på Bergane samt döttrarna Anna Olofsdotter i Hultet (Karshult under Högen) och Kjerstin Olofsdotter i Boden (Ballnäs), den förra gift med Gulick Svensson och den senare med Sven Halvardsson. Dessa var alla myndiga och tillstädes utom Gunnar Olofsson på Vassudden som var sjuk men som befullmäktigat brodern Olof den äldre att sin rätt bevaka. 

Dottern Ingri Olofsdotter är avliden före fadern men har lämnat efter sig tre omyndiga barn, Maria, Johannes och Anna, vars rätt bevakades av deras fader mästersmeden på Billingsfors bruk Börje Ekström. Egendomen uppgavs av såväl änkan hustru Dordin Persdotter samt även Per Olofsson (ff mf ff f) såsom å ett och samma hemman boende och hos vilken föräldrarna några år haft sin försörjning.

I samband med detta arvskifte försålde Gullik Svensson med sin hustrus samtycke hennes arvejord en elftedel av 1/8 skattehemmanet Lammetjärn till sin svåger Per Olofsson (ff mf ff f) för 73 dlr 8 öre. Börje Ekström sålde sina barns efter deras morföräldrar tillfallna arvlått 1/11 i samma hemman till svågern Per (ff mf ff f) för lika summa vilket dock skulle underställas tingsrättens gunstiga fastställande. Ovan nämnda köpesummor riktigt betalada, därför avhände sig säljarna nu dessa jorddelar och fast tillägnade Per Olofsson (ff mf ff f) och hans hustru. Köpebrevet daterat 20/2 1766 och undertecknat av Gulllik Svensson och Anna olofsdotter i Hultet, Sven Halfvardsson och Kjerstin Olofsdotter i Boden samt Börje Ekström och vederbörliga vittnen (Vedbo HR FX:3). 

Dessa 3/11 i 1/8 hemmanet Lambekjärn uppbjöds för köparen Per Olofsson första gången i juni samma år. Övriga 8/11 i Lammetjärn hade Per Olofsson (ff mf ff f) erhållit fastebrev på i november 1764. Enligt köpebrev av 25/5 1763 hade han av sina sambröder Gunnar i Lifverud, Olof på Baståsen och Olof i Grimmerud tillhandlat sig deras 6/11 och själv ärvt 2/11. 

Per Olofssons (ff mf ff f) hustru hette Lena Carlsdotter (ff mf ff m), även kallad Helena. Hon var dotter till Carl Hansson (ff mf ff mf) och Karin Arnesdotter (ff mf ff mm) i Österbyn och född 1741 när de bodde i Bligan. 

De fick följande barn (de fyra första innan den äldsta husförförslängden, dtr Catharina född 1779 saknas i texten. Se dock bild ur husförhörslängden ovan.) 

1. Petter född 8/6 1765 (död)
2. Anders född 1768 
3. Johan född 16/12 1771 (död)
4. Olof född 5/1 1774
5. Carl född (ff mf ff) 1775 (hfl)
6. Olof född 4/3 1783

Änkan hustru Dordin Olofsdotter från Lammetjärn avlet den 6/2 1776 av ålderdomssvaghet. Hon var då 96 år gammal och hade överlevt sin man Olof Olofsson i 20 år (korrekt är 11 år /ma).

Hustru Lena Carlsdotter i Lammetjärn blev endast 43 år gammal. Hon dog 30/10 1785 av håll och styng och begrovs den 20/11. 

 __________________________________________________________________

Generation IV E-F

Föräldrar till Olof Björnsson (ff mf mf) född 1771-1773 i Ärtemark (födelsebok saknas) 

E-F

Olof Björnsson (ff mf mf) var sannolikt son till:

Ärtemark (P) AI:1 (1785-1804) Bild 57 / sid 53

Bonden Björn Björnsson (ff mf mf f) född 1726 i Ärtemark, bonde i Dalen, Ärtemark, 

Död 14/2 1810 i Dalen, Ärtemark

Han var sannolikt son till den Björn Björnsson i Lund (ff mf mf ff) som 1720 ärvde halva Lund efter sin far Björn Tomasson och som 24/3 1723 köpte Dalen. Se nedan.

Gift 1755 med: 

Kerstin Olsdotter (ff mf mf m) född 1732 i Ärtemark - död 10/2 1818 i Ärtemark

Barn:

1. Brita född 1759
2. Martha född 1761
3. Cathrina född 1767
4. Kerstin född 1769
5. Johan född 1771
6. Olof (ff mf mf) född 1771-1773 (uppgiften varierar o födelsebok saknas)
7. Maria född 1775
8. Anna född 1777
9. Andreas född 1781

Kyrkoböcker Björn Björnsson

Ärtemark (P) AI:1 (1785-1804) Bild 57 / sid 53 (familjen i Dalen)

Ärtemark (P) AI:1 (1785-1804) Bild 122 / sid 118 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:2 (1804-1811) Bild 179 / sid 175 (som ovan)

Ärtemark (P) AI:3 (1810-1815) Bild 171 / sid 165 (Kerstin Olofsdotter, änka)

Ärtemark (P) AI:4 (1815-1819) Bild 203 / sid 196 (änkan död, två söner brukar Dalen)

Födelsebok 1702-1741 finns för Steneby men inte för Ärtemark. Steneby fb ligger i Ärtemarks katalog. Jag har emellertid ingen tur med läsningen för åren 1726 och 1732 som du hittar här: 

Ärtemark (P) AI:4 (1815-1819) Bild 203 / sid 196

Här slutar kyrkoböckerna.

Vi får helt enkelt gå vidare genom att anlita gårdshistorierna. 

 Se Ivan Löfgrens bok: Ärtemark, en Dalslandssocken

Dalen, 1/8 mtl skatte (sid 135-136)

Dalen nämns först i jordeboken 1653 som 1/8 mantal. Gården hade upptagits på Norra Sidan ägor 1671.

Den 24/3 1723 sålde en Asmund hela Dalen till Björn Björnsson i Lund. I Dalen bodde en Björn Björnsson (ff mf mf f) 1754 och fram till sin död 14/2 1810. Han var född 1726 och gift med Kerstin Olofsdotter. Kanske var han son till den Björn Björnsson (ff mf mf ff) som 1723 köpte Dalen av Asmund. År 1812 ägdes Dalen av hans söner Olof (ff mf mf) och Anders och måg Nils Andersson.

Under Gyldenlövefejden brändes 1679 husen ned och kreaturen innebrändes

Arealen är 48 ha varav 1891 11 ha åker och äng och själva åkerjorden var 1850 10 ha. 

1820 bodde nio personer i Dalen. 1880 16 personer och 1950 8 personer. 

Lund, norra 1/4 mtl frälse, södra 1/4 mtl frälse (sid 162-163)

Från början av 1640-talet ägdes Södra Lund av Tomas Torbjörnsson (ff mf mf ff ff) från Flatan och hans hustru Elin Andersdotter (ff mf mf ff fm) (möjligen dotter till tidigare ägaren Anders Alfsson). Tomas dog i Lund 1694 vid 97 års ålder. Han hade varit gift två gånger och efterlämnade sex barn. Efter honom blev hans son Björn Tomasson (ff mf mf ff f) ägare, som efter köp av sina medarvingars lotter 1702 kom i besittning av hela gården. Han ägde även Norra Lund ty efter hans död (före 1720) ärvde hans son Björn Björnsson (ff mf mf ff) halva denna gård. Bland övriga arvingar kan nämnas Anna Björnsdotter dä gm Per Torkilsson i Lund och Anna Björnsdotter dy gm Anders Larsson i Grean. 

Flatan, stora 1 mtl skatte, lilla 1/8 mtl skatte (sid 143-144)

Ägare av Flatan och Hökhult var 1620 Björn Eriksson (ff mf mf ff ff ff). År 1630 är den ene bonden Erik Björnsson som genom arv och köp av sina syskon äger två femtedelar i Flatan och halva Hökhult. Den andre åbon  hette Torbjörn, tydligen bror till Erik. Ännu 1664 lever Erik och då nämns hans syskon Marit Björnsdotter och Torbjörn Björnsson (ff mf mf ff ff f), vilken senare har en son Tomas Torbjörnsson (ff mf mf ff ff) i Lund. 

_________________________________________________________________

Generation IV G-H.

Föräldrar till Katarina Hansdotter (ff mf mm) född 26/2 1777 i Steneby (ev Catrina) 

Hans Carlsson (ff mf mm f) född 17/4 1747 i Steneby - död 1813 i Steneby

son till: Carl Hansson (ff mf mm ff) och Karin Andersson (ska vara Arnesdotter) (ff mf mm fm) i Taxviken. 

Se: Generation V:3 och 13

Gift med: 

Catharina Hansdotters (ff mf mm m) född 1750 i Steneby - död i Österbyn, Steneby, 31/1 1839

Födelsenotis för Hans Carlsson
Steneby (P) C:3 (1742-1773) Bild 18 / sid 27

"Den 17 april föddes och den 19 april döptes Carl Hanssons och Karin Andersdotters (ska vara Arnesdotter) son i Taxviken till namn Hans". 

Under andra hälften av 1770-talet var Hans Carlsson från Östersbyn och hans hustru Catharina Hansdotter bosatta på Bergane, där två av deras barn föddes, Catharina 26/2 1777 och Christina född 3/3 1780. Omkring 1781-82 flyttade de till Östersbyn där de sedan blev bofasta. 

Familjen bodde i Östersbyn, Steneby. Katrina Hansdotter blev änka 1813. Därefter står i hfl antecknat att hon flyttar från Östersbyn i Stenby till Backen i Ärtemark 1815 sedan hon gift sig med Sven Bryngelsson född 1762 i Ärtemark. De fem barnen födda 1799-1810 i deras hushåll är rimligtvis hans. Sven Bryngelsson dör emellertid 1818 varpå Katrina Hansdotter i nästa hfl är tillbaka som änka i Östersbyn. 

Barn:

1. Katarina (ff mf mm) född 26/2 1777 i Steneby (se födelsenotis ovan)
2. Christina född 3/3 1780 i Steneby
3. Maria född 23/4 1783 i Steneby
4. Hans född 18/11 1786 i Steneby (tar över som brukare i Östersbyn)
5. Lena född 25/12 1789 (till Efnebyn 1807)
6. Cajsa född 1793

Kyrkoböcker Hans Carlsson o Katrina Hansdotter:

Steneby (P) C:3 (1742-1773) Bild 18 / sid 27 (Hans Carlsson föds)

Steneby (P) AI:3 (1801-1810) Bild 125 / sid 118 (fam i Östersbyn

Steneby (P) AI:4 (1810-1816) Bild 59 / sid 106 (fam i Östersbyn. Maken död, flytt till 

          Backen, Ärtemark, 1815. Gift med Sven Bryngelsson)

Ärtemark (P) AI:4 (1815-1819) Bild 190 / sid 183 (Katrina Hansdtr gm Sven Bryngelsson)

Steneby (P) AI:7 (1825-1830) Bild 157 / sid 151 (Katrina enka, bor hos sonen Hans i Östersbyn. 

          Anteckning om egendom.)

Steneby (P) AI:9 (1836-1840) Bild 119 / sid 114 (Katrina änka hos sonen i Östersbyn. Död där)

Här slutar kyrkoböckerna.

Vi får helt enkelt gå vidare genom att anlita gårdshistorierna. 

 Se Steneby hembygdsförenings bok: Gamla Steneby

Generation V:3 och 13

Föräldrar till Hans Carlsson (ff mf mm f) född 17/4 1747 i Steneby - död 1813 i Steneby:

Carl Hansson (ff mf mm ff) född 1702

Son till: 

Sergeanten Hans Bergman (ff mf mm ff f) i Bergane, Steneby socken. Död i december 1704. 

och hans hustru:

Catharina Andersdotter Forsaea (ff mf mm ff m) som 1708 gifte om sig med Sven Andersson i Taxviken. Se Generation VI. 

 

Gift 18/6 1738 med:

Karin Arnesdotter (ff mf mm fm) född 11/11 1714 

Dotter till: Arne Andersson (ff mf mm fm f) i Taxviken ohh Anna (ff mf mm fm m)

Makarna bodde först i Bligan, därefter 1746-48 i Taxviken och sist i Östersbyn.

Deras barn: 

1. Catharina född 26/1 1739 i Bligan, Steneby (gm dr Hans Jonsson i Böle, Håbol, 2/11 1758)
2. Lena (ff mf ff m) född 7/10 1741 i Bligan, Steneby (gm Per Olsson)
3. Anna född 2/7 1744 i Bligan, Steneby - död 14/10 1749 av rödsjukan
4. Hans född (ff mf mm f) 17/4 1747 i Taxviken, Steneby
5. Malin född 24/9 1750 i Östersbyn, Steneby (gm Arfvid Arfvidsson i Taxviken)
6. Anders född 1752 i Östersbyn, Steneby
7. Anna född 1755 i Östersbyn, Steneby
8. Arne född 1760 - död ogift av tvinnesot 22 år gammal 1780

Gamla Steneby om Österbyn sid 685:

Enligt ett köpebrev av 12/2 1748 undertecknat i Steneby prästgård av Anders Söderberg och hans hustru Britta Silvia har dessa försålt skatterättigheten av 1/4: hemmanet Österbyn till välförståndige dannemän Anders Arvidsson och Carl Hansson (ff mf mm ff) i Taxviken för 800 dlr smt. Anders Arfvidsson avled i maj samma år, alltså innan köpet vunnit laga kraft. Bouppteckningen efter honom upptar ingen fast egendom men hans hustru Catharina Svensdotter i Taxviken och deras två döttrar visar sig dock senare vara ägare av halva Österbyn. Enligt påskrift på köpebrevet beviljades fasta i mars 1750. Redan dessförinnan var emellertid Carl Hansson (ff mf mm ff) bosatt på Österbyn. Han har förmodligen tillträtt hemmandet våren 1749. 

Den 14/10 1749 "dödde Carls flicka Anna i Österbyn av rödsjukan och begrovs den 29 dito, 5 år 3 veckor gammal enligt dödboken. 

Carl Hansson (ff mf mm ff) föddes 1702 enligt Steneby husförhörslängd. Han var son till sergeanten Hans Bergman i Bergane, Steneby socken, och hans hustru Catharina Andersdotter Forsaea. Fadern dog i december 1704 och modern gifte 1708 om sig med Sven Andersson i Taxviken där Carl Hansson (ff mf mm ff) alltså kom att växa upp.

Carl Hansson (ff mf mm ff) gifte sig i juni 1738 med Karin Arnesdotter (ff mf mm fm) född 11/11 1714. Hon var dotter till Arne Andersson i Taxviken och hans hustru Anna. Vigseln bör ha skett omkring 18/6 då brudgummen Carl Hansson (ff mf mm ff) i Taxviken gav 20 öre till Steneby kyrka. 

De första åren av sitt äktenskap bodde Carl Hansson (ff mf mm ff) och Karin Arnesdotter (ff mf mm fm) i Bligan. Där föddes följande av deras barn: 

1. Catharina född 26/1 1739
2. Lena Carlsdotter (ff mf ff m) född 17/10 1741
3. Anna född 2/7 1744 - död 14/101749 av rödsjukan

Senare var de några år bosatta på Taxviken (1746-1748) där sonen Hans Carlsson (ff mf mm f) föddes 17/4 1747. 

De övriga barnen födda i Östersbyn:

1. Malin född 24/9 1750
2. Anders född 1752
3. Arne född 1760 (hfl)
4. Anna född 1755 - död ogift 1780 av tvinnesot 22 år gammal

Pigan Catharina Carlsdotter i Östersbyn sammanvigdes 1758 den 2/11 med drängen Hans Jonsson från Böle i Håbols socken, morgongåva 30 lod silver. 

Lena Carlsdotter (ff mf ff m) blev gift med Per Olofsson (ff mf ff f) i Lammetjärn

Malin Carlsdotter blev gift med Arfvid Arfvidsson i Taxviken.

Anna Carlsdotter blev gift med Sven Andersson i Vammen. 

Carl Hansson (ff mf mm ff) blev småningom ägare av hela 1/4:s hemmanet Östersbyn sedan han genom byte och köp tillhandlat sig den del, 1/8 mtl, som tillhört framlidne Anders Arfvidsson (Taxell). 

1/24 mtl bytte han till sig av Hans Olofsson i Taxviken och hans hustru Catharina Svensdotter som i stället fick 1/24 mtl i Taxviken, bytesbrev 4/11 1769. Likaså 1/24 mtl av Olof Olofsson i Reren och hans hustru Märta Andersdotter (Taxell) enligt bytesbrev 20/11 1770 varemot de erhöll 1/9 i 1/4 av hela Taxviken och 140 dlr smts mellangåva. Carl Hansson (ff mf mm ff) köpte 1/24 mtl i Österbyn av Anders Andersson i Kråkhult och hans hustru Catharina Andersdotter (Taxell) för 400 dlr smt. Köpebrevet är daterat 21/5 1771. På denna Österbyn erhöll Carl Hansson (ff mf mm ff) fastebrev i mars 1773. 

Vid tinget i mars 1783 beviljades bröderna Hans Karlsson (ff mf mm f) och Anders Karlsson i Österbyn, var för sig, fastebrev på 1/8 mtl i Österbyn. Härtill visade de sig berättigade enligt av fadern Carl Hansson (ff mf mm ff) och modern Karin Arnesdotter (ff mf mm fm) upprättad arvsdisposition av den 20/3 1781 att de till Hans och hans bror Anders avstått 1/4:s kronoskatte och skattefrälsehemmanet Österbyn, 1/8 till dem var, samt tillåter dem att lösa sina systrars andelar däri under förbehåll att sönerna sköter och försörjer sina föräldrar till döddagar. 

Hans Karlsson (ff mf mm f) har av sin svåger och syster Per Olofsson och Lena Karlsdotter (ff mf ff m) i Lammetjärn köpt 1/32 mtl i Österbyn, likaså 1/32 mtl av svågern och systern Arfvid Arfvidsson och Malin Karlsdotter i Björke. Hans har själv enligt nämnda disposition ärvt 1/16 och äger således en hel 1/8 mtl.  

Anders Karlsson har köpt 1/32 mtl av svågern och systern Hans Jonsson och Catharina Karlsdotter i Öjerud, samt 1/32 mtl av svågern och systern Sven Andersson och Anna Karlsdotter i Vammen. Anders själv brättigad till 1/16 och äger nu alltså 1/8 mtl. 

Hustru Karin Arnesdotter (ff mf ff mm) och (ff mf mm fm) i Österbyn dog 20/4 1783 av ålderdoms bräcklighet, 68 år gammal. Carl Hansson (ff mf mm ff) överlevde sin hustru med drygt tio år. Han avled 11/11 1793 i Österbyn av ålderdomssvaghet samt håll och stygn och begrovs den 1/12 samma år.

Drängen Anders Carlsson i Österbyn gifte sig 1/11 1777 med pigan Elin Johansdotter i Åsen. De flyttade senare, 1799 eller 1800, till Ulldalen i Rölanda. Samtliga deras barn är födda i Östersbyn. Se boken.  

_____________________________________________________________________

Se Generation VI

Föräldrar till Carl Hansson (ff mf mm ff) född 1702

Sergeanten Hans Bergman (ff mf mm ff f) i Bergane, Steneby socken. Död 19/12 1704.

Son till: Abraham Olofsson Berg i Svärdsbyn 

Gift 17/6 1702 med: 

Catharina Andersdotter Forsaea (ff mf mm ff m) i Bröttegen som 1708 gifte om sig med Sven Andersson i Taxviken. 

Dotter till: komministern i Steneby Anders Forsaeus. 

Boken 

Gamla Steneby II, Bergane, sid 71:

Förridadren Hans Bergman (ff mf mm ff f) gav 20 öre till Steneby kyrka den 9/8 1701. Var han bodde vid denna tidpunkt är oklart men ett år senare bodde han i Bergane. 

Hans Bergman blev 1696 antagen som korpral vid Älvsborgs regemente, "corporal för Västergården i Ljur socken, Gäsene härad, Gäsene kompani. Han är redovisad under rubriken "piqvenerare" (pikenerare med pik beväpnad fotsoldat) som 1:te korpral i 1:ta roten. Avancerade till furir under Väst-göta-Dals regemente i december 1699. Den 28/3 1700 efterträdde han "furidaren" Anders Olufsson Knutze vid Vedbo kompani som fått avsked. 

Hans Bergman bosatte sig dock inte på det honom anslagna bostället Nössemarks Stommen. I februari 1791 intygade häradsnämnden (angående de kronohemman som officerarne till boställe anslagne äro) att 1/2 Stommen i Nössemarks socken som "fourideren" Hans Bergman till boställe är anslaget, bebrukas av en förlovad förare Anders Knutze, emot skatt, och 3/4 hemmanet Bergande i Steneby socken, som korpralen Antonius Didron innehar, bebrukas av 2:ne bönder för skatt.  

I oktober 1701 avancerade Hans Bergman till sergeant vid Tössbo kompani och förordnades i Anton von Diderons ställe, och övertog därmed sergeantbostället i Bergane som han torde ha tillträtt våren 1702. Vid mantalsskrivningen i februari samma år var han ännu inte bosatt där. Tre bönder var då skrivna på Bergane, Sven (utfattig), Anders med hustru (inflyttde från Ulfsbyn) och Gunnar med hustru. Dessa bönder fanns på gården även i februari 1703 då sergeanten Hans "Berg" var skriven där med hustru. Ett år senare är Bergman benämnd fältväbel och har en dräng i mantal. För övrigt är endast bonden Gunnar och hans hustru mantalsförda på gården. 

Hans Bergman - eller Berg som han också någon gång kallas, var son till Abraham Olofsson Berg i Svärdsbyn. Se nedan. 

Detta framgår av en köpeskrift 1725 rörande Grimmerud där det sägs att Olof Bengtsson köpt 1/8 i Grimmerud av sin salig farbroder Abraham Olofsson i Svärdsbyn för 50 rdr varav Abraham Olofsson själv i livstiden fått 40 rdr och dess son avledne sergeanen Hans Bergman sedermera i odelspenningar bekommit 10 rdr. 

Sergeanten Hans Bergman i Bergane gifte sig 17/6 1702 med jungfru Catharina Forsaea i Bröttegen, dotter till komministern i Steneby Anders Forsaeus. En son föddes i detta äktenskap - Carl - enligt Steneby husförhörslängd född 1702. Denne Carl Hansson (ff mf mm ff) blev småningom ägare av Östersbyn i Steneby. 

Hans Bergman är "genom döden avgång den 19/12 1704, enligt generalmönsterrulla för Västgöta-Dals regemente 1708.

G

Hans Bergman har i olika sammanhang varit omnämnd i Häradsrättens handlingar. I januari 1702 var han instämd att svara Bryngel Andersson i Hult. I en skrivelse till häradshövdringen, daterade Bergande den 16/1 1702, ursäktar Hans Bergman sitt utevarande från tinget, då han "nu sedermera" bekommit "välborne Herr Kapitein Rosenstiernas ordres att resa till Ed och Röland, att upptaga spannemålspenningar, som ved Pålsmässtiden skal vara hos honom". Detta originalbrev adresserat till "Monsieur L'juge territorial Johan Leyonbielcke". 

Vid tinget i januari 1703 uppvisades skinnet av en gamlal varg som sergeanten manhaftig Hans Bergman skjutit. Han beviljades därför skjutarelön, 2 dler smt ur häradskistan. Hans Bergmans egenhändiga kvittens finns bevarad bland dombokens bilagor. 

I en skrivelse till tingsrätten, daterad Bergane den 19/1 1703 gav Börta Joensdotter ödmjuleligen tillkänna hur Jacob Gunnarsson i Gapungebön förleden höst suttit hos sergeanten Hans Bergman i Bergane och druckit och - skriver hon - i detsamma kom med vredesmod gångande in i min stuga, och med desse skällsord som efterföljer mig överfölt, stötte mig i anisktet och kallade mig "en falsk tyck", jag frågade honom strax vad falskhet jag haver brukat emot honm eller någon annan, då sade han än vidare "du är en tjuv, du har stulit ett får ifrån min styvfader Bengt i Österbyn, och sedan levrerat honom densamma igen, då önskade jag att någon vore som sådant kunde attestera såsom ock hjälpa honom av huset, i detsamma nappade han ut en kniv och springer på min dotter och sade att han skulle skära hjärtat på henne, hon tog ett täcke och hölt för sig, det han skar sönder, som nu kan visas, och haver han alldeles taget hennes liv av om icke sergeanten och hans hustru hade kommit till hjälp och hans onda uppsåt förhindrades."

Skrivelsen undertecknad  Börta Joensdotter. (Börta eller Britta, som hon också kallas var från Grimmerud och ster till bland andra Hans Jonsson därstädes.)

Vid tinget i maj 1703 på pigorna Åsa Assmundsdotters och Dordy Olsdotters i Berga edeliga bevittnande, sakfälldes Jacob Gunnarsson i Gapungebyn för "himgång" och överfallande på Svenses hustru i Bergane i hennes eget hus till 40 marker smt. 

Hans Bergman är ännu ett par gånger omnämnd som varskytt, bland annat i följande intyg: 

Undertecknad har till köps undgånget av sergeanten manhaftig Hans Bergman  skinnet av en gammal varg som han "skutit" ... ty varder han härmed remitterad till Tingsrätten ... skjutarelön att åtnjuta Dingelvik den 8 juli 1703 L: S:hufvudh.

Vid tinget i maj 1704 beviljades sergeanten Hans Bergman skjutarelön för 2 vargar. Själv fick han tydligen inte tillfälle att kvittera ut dessa pengar av följande attest att döma, som lyder:

"På Vedbotinget den 16 maj 1704 har sergeanten Hans Bergman beviljats skjutarelön för 2 vargar 4 dlr smt."

Ovanstående skjutarelön har undertecknad å vederbörandes vägnar av kronones länsman Lars Wallström anammaat och emottagit ... Alltorp den 20/1 1705. Henrick Wallström. (Berman hade då varit död i en månads tid enligt rullan.)

Sergeanten Bergman har flera gånger gett pengar till Steneby kyrka. 1 dlr smt den 29/3 1702, 24 öre den 31/1 1704 samt 20 öre 27/3 och 23/10 samma år. 

Vid mantalsskrivningen i februari 1705 och 1706  är änkan Karen med en dräng skriven på Bergane. Det är sannolikt Hans Bergmans efterlämnade hustru som dock torde ha flyttat därifrån sistnämnda år. I mars 1708 gifte hon om sig med drängen Sven Andersson i Taxviken och blev bosatt där. I vigselboken benämns hon då som änkan hustru Catharina Forsaea i Brötegen (föräldrarnas boställe). 

Boken 

Gamla Steneby II, Svärdsbyn, sid 601:

Abraham Olofsson Berg i Svärdsbyn (ff mf mm ff ff) 

Vid mantalsskrivningen för Svärdsbyn 1681 och 1682 hette bonden på Svärdsbyn Abraham, även han daglig tjänare på Dingelvik och mantalspliktig endast för hustrun. Denne Abraham Olofsson var gift med Helena Carlsdotter Svinhufvud och hade förut bebott frälsehemmanet Korsbyn som 1671 blivit donerat till dem av hustruns far Carl Carlsson Svinhufvud. Genom arvsskifte och byteslott miste denne emellertid Korsbyn och gav då i stället sin måg och dotter i ersättning frälsehemmanet Svärdsbyn. (Arvskiftet bör ha varit efter Carls Svinhufvuds moder Margareta Svenske, död 1673). Detta enligt ett brev som Abraham ingav till tingsrätten 1692, här senare återgivet.  

Vid sockenstämman 1681 utsågs Abraham i Svärdsbyn till kyrkvärd. Han var också senare en av kyrkans sexmän. 

Lars Svinhufvud var ägare av 1/4 Svärdsbyn 1687, "som intet varit graverat och ty här allenast till namnet införes", enligt 1687 års jordbok. 

I maj 1689 ingavs till tingsrätten en donationsskrift va 17 mars 1689, underskriven av fänriken Lars Svinehufvud, däri han skänker sin svåger välförståndig Abraham Olsson och dess kära hustru dygdesamma hustru Helena Carlsdotter ett sitt ograverade frälsehemman Svärdsbyn, att åtnjuta skattefritt i sin och sin hustrus livstid, eftersom hemmanet Korsbyn, som fänrikens salig fader välborne Carl Carlsson Svinhufvud till bemälte Abraham Olsson före detta testamenterat, är genom byte honom frångånget. Förklarande sig än vidare bemälte fänrik Svinehufvud, att så framt han bleve  bortkommenderad och vid hemkomsten ej stort trängde till samma hemman, så skulle dess svåger och barn åtnjuta och evärdeligen behålla hemmanet Svärdsbyn.

Enligt 1692 års jordbok ägdes Svärdsbyn av välborne Lars Svinehufvud, men var förpantat till välborne Anders von Mentzer. Vid tinget i november samma år uppbjöds hemmanet första gången för den sistnämnde, till vilken hemmanet pantsatts för 70 rdr. 

Med anledning härav ingav Abraham Olofsson följande skrivelse till tingsrätten:

" av hosfogade testamentskopior förmärks huru min salig svärfader fordom välborne Carl Svinehufvud till Dyngevik av fri vilja ... emot barnslig lydighet, tjänst, tro och flitighet samt alltid oförtruten och tålighet och stora möda uti all hans ensörjande tid, synnerligen i hans långsamma sveda och sjukdom, till mig och min hustru månde skänka ett litet frälsehemman Korsbyn till evärdelig egendom. Men som samma frälsehemman honom min salig svärfader frångick genom arvskifte och byteslott, dy refunderade han mig av faderlig kärlek, utan någons begäran, med ett annat frälsehemman Svärdsbyn under samma villkor som det första, och samma testamente samtyckte min herr svåger Lorentz Svinehufvud och med sin egen hand konfirmerade, vilket testamente jag för kraftigt hållit haver. Men förnimmer att herr Jöns Ahlfeldt på Svinehufvuds vägnar samma min donation eller testamentshemman försålt till herr översteljtnant Mentzer, som med uppbud fill fortfara. Därför ... min ödmjuka begäran att herr överstelöjtnanten intet uppbud eller fasta tillåts förr än jag mine välfångne testamentsbrev höga överheten låtit" ... etc.

Skrivelsen är undertecknad Abraham Olufsson Berg. 

Det ser inte ur som om Abraham Olofsson kunnat stoppa lagfarandet. I 1695 års jordbok uppges hemmanet innehas av Anders von Mentzer. I rusttjänstlängderna står han som ägare av Svärdsbyn 1702. I 1704 års längd uppges madam Dalman som ägare. Ett år senare, i 1705 års rusttjänstlängd (1704 års rannsakning) är dock Svärdsbyn åter redovisat som Lars Svinhufvuds. 1/4 frälsehemmanet Svärdsbyn är i dessa längder betecknat som gammalt frälse. 

Under alla förhållanden har Abraham Olofsson och hans hustru hela tiden kunnat besitta hemmanet. 

Vid sockenstämman 1693 som hölls i Grimmerud befanns att kyrkan hade 4 rdr i silvermynt hos kyrkvärden Abram i Svärdsbyn. "S Thomae dag" samma år gav Abraham i Svärdsbyn 12 öre smt till kyrkan, 1695 i oktober gav han 10 öre. År 1694 betalade kyrkan 3 marker smt till Abram i Svärdsbön för 2 fjärdingar tjära. 

Abraham Olofsson var son till komministerin Steneby Olavus Johannis Berg i Grimmerud. Här har tidigare framgått att även Abraham Olofsson ibland tecknade sig Berg. 

Abraham Olofsson och hans hustru Helena Carlsdotter Svinhufvud var sannolikt nygifta när hennes far gav dem frälsehemmanet Korsbyn. Gåvobrevet var daterat Dingelvik 30 maj 1671. De var bosatta på Korsbyn till omkring 1679/80, några av deras barn bör alltså vara födda där och några på Svärdsbyn.

Sonen Carl föddes på Svärdsbyn 1692, döpt i december månad. Hans i Grimmerud var fadder. 

År 1691 (mars-april) begrovs ett Abrams i Svärdsbön barn, 6 år gammalt. 

Två döttrar till Abraham i Svärdsbyn gifte sig på 1690-talet. Ragnila Abrahamsdotter sammanvgdes i maj 1691 med Thomas Pärsson i Fjäll och pigan Margreta Abrahamsdotter i maj 1699 med drängen Nils i Fjäll. 

Vid mantalsskrivningen i februari 1699 var Abraham i Svärdsbyn mantalspliktig för sig och en dotter. Han hade dock både hustru och flera barn. Enligt kyrkoräkenskaperna samma år har Hans i Svärdsbyn vid ett tillfället gett 10 öre till kyrkan, en annan gång 10 styver, Abraham gett 5 styver och pigan Anna Abrahamsdotter i Svärdsbyn 6 styver. 

Den nämnde Hans var säkerligen Abrahams son Hans Bergman, som vid denna tidpunkt var korpral och förmodligen av den anledningen ej mantalsskriven på Svärdsbyn. Ett par år senare var han som sergeant bosatt på hemmanet Bergene i Steneby. 

Abraham hade också av allt att döma en son Olof. Drängen Olof i Svärdsbyn nämnd som dopvittne några gånger 1702-04. Olof Abrahamsson var senare förmyndare för Hans Bergmans son Carl. Vid tinget i januari 1737 krävde drängen Carl Hansson i Taxviken att av sin före detta förmyndare utfå fädernearv. Olof Abrahamsson var då bosatt i Bön, Ödskölts socken, som han ochhans hustru genom arv och köp blivit ägare till, enligt dispositionsskrift 1711 (se Skuggetorp).

Abraham i Svärdsbyn hade en dotter i mantal 1700-01, en son 1702 och dotter 1703-04, en son 1705, son och dräng 1706. 

När mantalsskrivningen ägde rum 1707 den 18/2 var Abraham i Svärdsbyn död. Senast nämnd i livet 16/5 1706 då han gav 10 öre smt till kyrkan. 

Abraham Olofssons änka och barn var fortfarande bosatta på Svärdsbyn. Enligt tingsprotokoll i februari 1710 hade salig nämndeman Bengt Olufsson i Grimmerud och dess broder kyrkvärden salig Abraham Olufssons barn i Svärdsbyn fått brev att deras farbror Kungl Maj:ts lakej Halfvard Olufsson Berg nyligen avlidit (se Grimmerud).

Helena Svinhufvud hade enligt tidigare nämnt donationsbrev rätt att besitta hemmanet Svärdsbyn skattefritt i sin livstid. Hennes bror Lars Svinhufvud, som var ägare av hemmanet, hade avlidit 1708 och hemmanet tillhörde nu hans änka Catharina Fägerskiöld. År 1710 sålde hon skatterätten av hemmanet Svärdsbyn till drängen Carl Abrahamsson därstädes enligt följande köpebrev i kopia. 

"Det varder härmed veterligt och kunnogt att jag under tecknad av fri vilja och välberått mode, medelst min svägerskas Helena Carlsdotters trägna anhållande på dess unga sons vägnar, uppdraget och försålt till Carl Abrahamsson i Svärdsbyn skatte- och besittningsrätten av 1/4 dels hemmanet Svärdsbyn, beläget i Vedbo härad och Steneby socken, för reda penningar åttatio rdr courant, som jag den första penningen med den sista efter mitt fulla nöje uppburet och anammat haver, förbehållande jag dock mig, barn arvingar och efterkommande, utav ovanbemälte hemman frälserätten, som är årliga utlagor fem rdr courant, att av bemälte Carl Abrahamsson, efter dess moders död, åtnjuta, varandes ock härjämte till att förstå, att min svägerska Helena Carlsdotter uti sin livstid samma hemman Svärdsbyn utan den ringaste pennings erläggande till mig eller mina arvingar, som frälserätten haver, är förunt att besitta. Avhänder för den skull härmed mig 1/4 dels hemmanet Svärdsbyn med alle dess tillhörige villkor och appertinentier (tillbehör) i vad namn vara må och fast tillägnar ovanbemälte Carl Abrahamsson i sin livstid, samt uti dess tillkommande hustrus och arvingar livstid, att njuta bruka och behålla till desto större säkerhet lämnas merbemälte Carl Abrahamsson härå taga tingsrättens laga skaft och fasta, enär det kan lagståndet bliva, och till yttermera visso haver jag detta brev egenhändigt underskrivit med bifogat segills undersättande att allt som ovan förmält är oryggeligen hållas skall. Datum Svärdsbyn den 8 maj 1710. Catharina Fägerskiöld en bedröva änka. 

Till vittnes: Lars Walström, Johan Ersson i Slånga. Likheten med originalet bestyrkt av And. Bergström och SP Wall. 

Vid tinget i februari 1712 dömdes detta köp fast och skatte- elelr besittningsrätten av hemmanet Svärdsbyn tillägnades Carl Abrahamsson, emot 5 rdr i årlig skatt efter dess moders död. 

I mantalslängden upprättad samma månad, redovisas drängen Carl på Svärdsbyn som son på gården med en dräng i mantal. Likaså i februari 1713. Ett år senare är han mantalsförd med hustru. Den 21/6 1713 gav Carl i Svärdsbyn 20 öre smt till kyrkan. Sannolikt har vigseln skett omkring den tidpunkten. Hustru Helena i Svärdsbyn avled den 5/2 1714. 

 

https://www.geni.com/people/Lennart-Pedersson-Svenske-till-Satra/6000000002843693254