1900-talet

1900 I början av 1900-talet blev kommunerna skyldiga att ekonomiskt hjälpa de ogifta 

          mödrarna. Då blev det svårare för fäder att hålla sig undan.
          Stockholm hade ca 300 000 invånare trots att många hade utvandrat till Nordamerika.

          Kvinnor får inte anställas för gruvarbete. 

          Rätt till obetald ledighet efter förlossning för kvinnliga industriarbetare.


1901 kom namnlagen. Dessförinnan var det fritt att ta vilket namn som helst såvida det inte 
          var adligt eller kungligt. Vid namnbyte meddelade man bara prästen om sin önskan.
          Det nya namnet hade vanligtvis ed hemorten eller yrket att göra. 


1901 Se om rösträtten år 1866. Fortsättning följer: 
Först 1901 infördes motsvarande begränsning på landet men till max 5 000 röster eller 10 % av totala röstetalet. Även myndiga ogifta kvinnor samt bolag kunde från 1862 ha kommunal rösträtt om de uppfyllde övriga kriterier. Tanken bakom systemet var att personer som betalade mycket skatt hade rätt att påverka användningen av skattepengarna. Avsikten var också att skapa ett mått av stabilitet, då ett samhälle inte antogs tåla för stora spänningar mellan ekonomiska resurser och politiskt ansvar. Systemet innebar också att många förlorade sin rösträtt i samband med ekonomiska kriser.
1901 Värnplikten infördes i Sverige och är tillsammans med civilplikt och allmän tjänsteplikt en del
         av totalförsvarsplikten. Värnplikten i Sverige tillämpades enbart på män. Denna åtskillnad hade 
         stöd i regeringsformen som specifikt undantag från förbud mot könsdiskriminering.

1902 års barnavårdslag som tillkom efter Ligapojkskommitténs utredning med start 1896 
          avsåg "uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn". För första 
          gången blev det möjligt att från samhällets sida systematiskt ingripa och oomhänderta 
          barn som ine fick den uppfostran de ansågs behöva. Lagen vidareutvecklades och 
          antalet barn som togs omhand uppgifck under 1900-talet tilll mer än 200 000. 

1903-1906 Judeförföljelserna i Kejsardömet Ryssland.
En mycket blodigare våg av pogromer kom 1903–1906, som tog upp till 2 500 judars livoch lämnade ännu fler skadade. Historiker som Edward Radzinsky menar att flera av
pogromerna initierades av de styrande i landet understödda av den hemliga polisen Ochrana men många pogromer startade spontant. Kishninevpogromen 1903 (då oskyldiga judar återigen blivit anklagade för mord) pågick i tre dagar och krävde 49 judars liv, 500 sårade och 700 plundrade och förstörda hem.
Under två perioder, 1881–84 och 1903–06, skakades bosättningsområdet av våldsamma pogromer (en våldsam och blodig, ofta samordnad förföljelse av folkgrupp). Judar misshandlades och dödades, judiska hem plundrades och byggnader sattes i brand. Förföljelser och trakasserier ledde till att över två miljoner ryska judar emigrerade mellan 1881 och 1914. Majoriteten emigrerade till USA. 
1903 Läkaryrken i statlig tjänst öppnas för båda könen. 

          Landsföreningen för kvinnors rösträtt (LKPR) bildas.

1904 Den svenska staten började reagera med åtgärder för att motverka emigrationen. Det 
          var emellertid för sent. (Se 1920) Hela 1,5 miljoner svenskar lämnade Sverige för 
          Amerika mellan 1850 och ca 1930.

1904 I spåren av barnamordsplakatet grundades flera barnhus i landets större städer. 
          Tanken var att mödrar anonymt skulle kunna lämna in barnen på dessa institutioner. 
         Men då inlösningsavgifterna var höga var det bara ett fåtal mödrar, kanske med 
         bistånd av välbeställda barnafäder, som kunde utnyttja anonymitetsrätten på detta 
         sätt. 

         På Allmänna barnhuset i Stockholm kostade det år 1904 sexhundra kronor att lämna 

         in ett barn anonymt. Det motsvarade två årslöner för en piga. Fattiga mödrar kunde 
         istället ”amma in” sina barn. Inlösningsavgiften betalades med bröstmjölk och 
         omvårdnadsarbete under åtta månader då modern ammade sitt och kanske fler barn.

         För många kvinnor var inte detta ett alternativ. Istället anlitade de fosterhem åt sina 

         barn – en lösning som i relation till de låga kvinnolönerna också den var mycket 
         kostsam. Men man kunde i alla fall få betala månadsvis, något som inte gick på 
         barnhusen.

1904 Riksbanken får ensamrätt på att ge ut sedlar. 

1905 Unionsupplösningen.
Unionsupplösningen mellan Sverige och Norge ägde rum år 1905 när tudelningen av personalunionen Förenade Konungarikena Sverige och Norgeproklamerades av Norge den 7 juni, föredrogs av en överväldigande majoritet i en norsk folkomröstning den 13 augusti och accepterades av Sverige den 26 oktober.
1905 1905 var det pogromer i 660 städer. De största antalet pogromer registrerades i guvernementet 
          Tjernigov nordost om Kiev. Pogromerna där i oktober tog 800 judiska liv, 400 dödades i 
           Odessa, över 150 i Rostov-na-Donu, 67 i Jekaterinoslav, 54 i Minsk, 30 i Simferopol - över 
           40, i Orsja — över 30. Pogromerna fortsatte 1906 — i Gomel, i Belostok, i Siedlce. Polis och 
           militär tillhörde förövarna. 

1905 Realskolan ersatte den tidigare trivalskolan. 

1905 Från och med 1866 kunde så kallat oäkta barn ärva sin mor om hon lät anteckna barnet som 
         sitt. Detta krav försvann 1905. Detta år fick barn arvsrätt efter sin mor. Arvsrätt efter fadern (om 
         föräldrarna inte var gifta med varandra) infördes först 1970. 

1905 Tuberkelbakterien upptäcktes och renodlades 1882 av Robert Koch, som genom djurexperiment 
även påvisade att den var orsaken till tuberkulos. För denna bedrift tilldelades han Nobelpriset i fysiologi eller medicin1905.

1906  var Albert Calmette och Camille Guérin de första att uppnå riktiga framgångar med att lyckas
immunisera mot tuberkelbakterien. De använde sig av en försvagad stam av M. bovis för att skapa vaccinet Bacillus Calmette-Guérin (BCG). Detta vaccin användes för första gången på människor 1921 i Frankrike, men fick sitt stora genombrott i USA, Storbritannien och Tyskland först efter andra världskriget. 

1907 bifölls en motion i Sveriges riksdag om faran för blodförskäning. Motionären Lithander hade 
         som främsta samhällsuppgift att förhindra att folkmaterialet degenerades av judar. Därför 
         behövdes en invandringslag då Sverige behövde skydd mot underpanter av ett mera smutsigt 
         blod som stannar kvar efter dem inom vår ariska folkstam. Sverige fick inte vara en 
         mänsklighetens asyl. Socialdemokraterna dömde ut förslaget med motiveringen att det var ett 
         utslag av den gammaldags antisemitiska andan. Minuthandlarna som kände sig hotade av 
         judarna stöttade Lithander. Det låg en plan bakom judarnas arbete, först erövra penningen, 
         sedan pressen och slutligen hela världen, menade de. Därför begärde man en invandringslag 
         och att alla ryska och polska judar skulle utvisas ur landet. Det tycks ha resulterat i en 
         utredning. Se 1927,

1907 Sveriges första kvinnliga byggnadsingenjörer: Elin Jacobsson och Anna Santstedt.       

1907 Oscar II dör

_______________________________________________________________


Gustav V
         Gustav V

         Mr G eller V-Gurra

         Han var son till Oscar II och drottning Sofia, sonsons son till 
         Karl XIV Johan.


1907 Gustav V (1858-1950) blir Sveriges kung
          Regenttid 1907-1950
          Valspråk: Med folket för fosterlandet
          Gemål: Victoria av Baden.

          Barn: Gustaf VI Adolf, Wilhelm och Erik

1909 Formuleringen "Svenske män" som villkor för en rad statliga tjänster tas bort och 
          båda könen får därmed formellt tillträde till de flesta statliga tjänster. 

          Selma Lagerlöf får nobelpriset i litteratur. 

         Kvinnor blir valbara till stads- och kommunfullmäktige. Den första kvinna som väljs in 
         är Gertrud Månsson i Stockholms stad. 


1910 Klockareyrket öppnas för båda könen. 

1910 Infördes en lag om att det var förbjudet att sprida reklam och upplysning om 
         preventivmedel. Lagen upphävdes först 1938. 

1911 Allmän rösträtt för män genomfördes.
Rösträttens utveckling i Sverige startade med Rösträttsrörelsen i slutet av 1800-talet, vilken var en politisk rörelse som kämpade för lika rösträtt åt alla myndiga medborgare i Sverige. Rörelsen bestod av ett antal olika organisationer. Bland annat Sveriges Allmänna Rösträttsförbund och Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Vid sekelskiftet 1800/1900 togs rösträttsfrågorna över av de politiska partierna och riksdagen beslutade om allmän och lika rösträtt 1918, som var fullt genomfört i valet 1921. Allmän rösträtt för män genomfördes för första gången i valet 1911.
1912 Om oäkta barn. Den förtvivlade kampen för att få ekonomin att gå ihop märks inte 
         minst i detta brev, daterat 1912, från en mamma till sin tvååriga dotters fostermor:
         ”Snälla Fru Berg, jag har ej skickat pengarna ännu, fru Berg tror nog att jag är tokig. 

         Jag är så gräsligt ledsen så jag vet ej vad jag skall göra, för Fru Berg, jag kan ej sova 
         natt efter dag, jag har nu sökt plats men ej fått någon ännu men har blivit lovad [...] 
         det är något förskräckligt att Fru Berg få lida så mycket för mig men snälla snälla Fru 
         Berg ha hjärta med mig [...] jag skickar 15 kronor i taget och det vet Fru Berg hur 
         punktligt jag har betalt när jag hade plats [...] det är ett syrligt straff att hava ett barn 
         att sörja för.”
         Mot slutet av 1800-talet omtalades dessa privata fosterhemslösningar som en 
         "fosterbarnsindustri” där fattiga fostermödrar beskylldes för att tjäna pengar på de 
         ogifta mödrarnas utsatthet, vilket i sin tur fick ödesdigra konsekvenser för barnen. Inte 
         minst beskrevs dödligheten som upprörande. 
         Fosterbarn under ett år hade nära tre gånger så hög dödlighet som andra spädbarn, 
         visade en statlig utredning. Och skillnader mellan stad och land var stora – i städerna 
         dog 44 procent av de små fosterbarnen innan de hade hunnit fylla ett år jämfört med 
         18 procent på landsbygden.
         I de mest extrema fallen talades det om ”änglamakeri”, det vill säga medveten vanvård 
         som orsakade barnens död. Dödligheten berodde egentligen mer på fattigdom, 
         bristande hygien, kost och dåliga bostadsförhållanden, än på avsiktlig misskötsel.

1912 Världens lyxigaste ångfartyg, Titanic, avseglade i april 1912 på sin jungfruresa över 
atlanten. Hela 2 200 människor fanns ombord varav 123 svenskar varav de flesta i tredje klass. Klockan 02.20 den 15 april gick det osänkbara skeppet Titanic till botten i ishavet. Omkring 1 500 personer följde med fartyget i djupet eller dog i det iskalla vattnet. 89 av dem var svenskar. Vid fyratiden på morgonen kom fartyget Carpathia till olycksplatsen och kunde plocka upp de överlevande. På kvällen den 18 april lade hon till vid Manhattan i New York. 

1913 Drottning Sofia (gm Oscar II) avled på Ulriksdals slott.

1913 Rätt för båda könen att bli lektorer och rektorer vid statliga verk. 

1913 Det internationella järnvägsnätet byggdes snabbt ut varför behovet ökades för en 
         världsklocka för hela jorden. Denna världsklocka krävde ett stort antal internationella 
         konferenser innan den slutligen existerade år 1913.

    Det var fransmännen som stretade emot, främst därför att engelsmännen hade lagt 

     beslag på nollmeridanen och lagt den genom Greenwich.

    Alla världens kartor och alla tidszoner har denna engelska ort som utgångspunkt. 

    Fransmännen lyckades få världens regeringar att gå med på att världens klockor ska 

    ställas efter den signal som från och med klockan tio på morgonen den 12 juli 1913 

    hördes från Eiffeltornet i Paris.


1913 fattade riksdagen beslut om att införa en allmän pensionsförsäkring[1]. Sverige var därmed först
        i världen att införa en försäkring som i stort sett omfattade hela befolkningen. Olika invändningar 
         mot systemet i den allmänna pensionsförsäkringen, bl.a. att den var diskriminerande mot                       kvinnor, drev fram reformer, och den så kallade folkpensionen infördes 1948. Denna 
         kompletterades i början av 1960-talet med allmän tilläggspension (ATP).

1914 Sverige inför ett totalt inreseförbud för zigenare. Me det avses utländska romer. 
         Förbudet upphävs inte förrän 1954. Inreseförbudet innebar också att gränsen var 
         stängd när nazisternas folkmord på romer och resande pågår under andra världskriget. 
         Minst 600 000 personer ur dessa folkgrupper avrättas. Endast ett fåtal lyckas ta sig till 
         Sverige. 

          Selma Lagerlöf blir den första kvinnliga ledamoten i Svenska Akademin.

1914 Första världskriget bryter ut i Europa den 28 juli 1914. Det varade till 11 november 1918. 

1915 Årets äkenskapslagstiftning: Könssjukdomar i smittsamt skede blev nytt hinder för 
         äktenskap. Kungen kunde ge dispens för epilepsi och könssjukdomar. Nu står 
         sinnessjukdomar och sinnesslöhet som hinder.

1915 Rätt till skilsmässa, dvs de giltiga skälen till skilsmässa utökades. De måste dock 
         fortfarande godkännas av en medlare och domstol. Först 1973 blir medlingen frivillig.
Först i och med 1915 års lag om äktenskaps ingående och upplösning kunde oeniga makar få skilsmässa genom domstol. Dispensväsendet skrotades och domkapitlet slutade utfärda skiljobrev.

I den nya lagen infördes ”skillnad till säng och säte” i en ny utformning, så kallad hemskillnad. Det innebar att om makarna var överens om att de inte ville fortsätta sammanlevnaden så kunde domstol häva denna. Om den inte återupptogs inom ett år kunde någon av makarna därefter ansöka om skilsmässa. 
Varnings- och förmaningsförfarandet inom kyrkan togs bort, men för att erhålla hemskillnad ställdes krav på att makarna genomgått medling med hjälp av prästen i församlingen eller annan person som makarna själva valde.
Ytterligare lagändringar skedde under 1900-talet.
1917 Från detta år skärptes kontrollen av utlänningar i Sverige. Man måste ha viserat pass 
         för inresa i landet. 

1917 Hungerkravallerna i Göteborg. Våren 1917 kokade Sverige av missnöje och runt om i 
          landet samlades människor för massdemonstrationer och hungerprotester. I Göteborg 
         demonstrerade 10 000-tals människor, och lördagen den 5 maj kulminerade missnöjet 
          i den knappt dygnslånga händelse som gått till historien som "hungerkravallerna" 
          eller "brödupproret i Göteborg".

1917 Ryska revolutionen och inbördeskriget. Det uppskattas att mellan 70 000 och 250 000 
         judar mördades i det Ryska Imperiet; antalet föräldralösa barn översteg 300 000.
         Kriget fick även koleran att blossa upp igen.

1917 kom en ny lag som gav ensamstående mödrar rätt till ekonomiskt underhåll. Samtidigt 

         upphörde det gamla barnamordsplakatet som hade gjort det möjligt att föda barn 
         anonymt. 
         Därmed minskade antalet barn som sändes till Allmänna barnhuset. Under 
         efterkrigstiden minskade också antalet barn som vårdades på institutioner eller 
         placerades i fosterhem. I stället har större resurser satsats på att hjälpa barn i deras 
         hemmiljö. 

         Lagen innebar att varje barn som föddes utanför äktenskapet skulle ha en 

         barnavårdsnamn som skulle arbeta för barnets bästa, bland annat få fram vem som var 
         far till barnet och se till att fadern betalade underhåll. Arbetet ingick i 
         barnavårdsnämndens verksamhet. Möjligheten till anonymitet avskaffades.
För barn som lämnades boart väntade en mycket otrygg tillvaro. För det första hade de inte samma rättigheter som barn födda inom äktenskapet. Först 1917 försvann uttrycket "oäkta barn" ur svensk lagstiftning. Det dröjde ända till 1970 innan utomäktenskapliga barn fick full rätt att ärva sina fäder. 

1917 Från detta år finns för vanligt folk adoption i juridisk mening i Sverige. Dessförinnan kunde barn           bli fosterson eller fosterdotter. De hade ingen automatisk arvsrätt efter fosterföräldrarna. Så är det           också alltjämt.  

1918: Militärsjukhus uppsatt i Camp Funston, Kansas, USA, för 
insjuknade i spanska sjukan. 
Foto: National Museum of Health and Medicine, Armed Forces
Institute of Pathology, Washington, D.C., USA.
1918-1920 Spanska sjukan var 
        en ovanligt svår och dödlig
        form av influensa som 
        spreds över hela världen i
        slutet av och strax före 
        första världskriget. 
        Ursprung okänt. 
        De flesta som dog var unga
        vuxna som för övrigt var 
        vid god hälsa. 
        Antal smittade 
        500 000 000. 
        Antal döda: 50 000 000.     
        Orsak: första världskriget. 
        Influensavirus typ A
        undertyp H1N1. 

1918 Beslutades att även de utlänningar som befann sig i Sverige måste visa upp pass. 
          Saknades pass måste de i stället ansöka om uppehållsbok.

1918 Kvinnor får bli lektorer och rektorer vid allmänna läroverk. 

1918 Barnauktioner förbjöds.

1918 Alla barn till ogifta kvinnor skulle från och med detta år ha en barnavårdsman.

1918 Rotesystemet ersattes av fattighjonssystem vilket innebar att de vårdbehövande 
          auktionerades ut på livstid vid offentlig auktion till den som erbjöd sig ta hand om
          dem för lägsta ersättning. En förnedrande och ibland uppslitande förrättning. Att 
          vara fattig och sakna släktingar var nog inte så roligt förr. Både rotegång och 
          auktionering av äldre förbjöds 1918. 
Genom 1918 års fattivårdslag reformerades verksamheten och varje kommunalförvaltning utgjorde ett fattigvårdssamhälle. Bland annat förbjöds fattigvårdsauktioner samt rotegång och fattigstugorna blev i stället ålderdomshem. Överklagandemöjligheten återinfördes. 
1918 Beslut om allmän och lika rösträtt fattades detta år. Och var genomfört i valet 1921. 
         (Se 1911)
Dagsverkslönerna har ökat rejält mellan 1870-talet och 1918. År 1918 motsvarade dagsverkspriset för en kvinna ungefär 60 % av en mans dagsverkspris. Löneskillnaderna hade dock minskat med ungefär tio procentenheter jämfört med priserna på 1870-talet.
1 krona år 1918 är enligt SCB:s prisomräknare värd 19,91 kronor år 2018.
timlönförr


1918 Riksdagen beslutar att allmän och lika rösträtt ska införas vid nästa ordinarie riksdag.

1918 Adoption fanns inte före 1918.

1918 Efter oktoberrevolutionen i Ryssland utropade Estland självständighet den 24 februari 1918. 
          Det befästes genom det estniska frihetskriget och erkändes av Ryssland genom fredsfördraget i
          Dorpat (Tartu) 2 februari 1920.

1918 Första världskriget som bröt ut 28 juli 1914 avslutades 11 november 1918.

1918 Sveriges reglementering (reglering av prostitution införd 1859) upphörde i samband 
          med Lex Veneris (lag om åtgärder mot spridning av smittosamma könssjukdomar) 

1919 Allmän rösträtt införs för kvinnor. Beslutet tas 19 december 1918. Året därpå, 1919, får
          kvinnor rösta i kommunalvalet. Första riksdagsvalet som kvinnor får delta i blir 1921.
          Kvinnor blir också valbara.

1919 Brattsystemet eller motbokssystemet infördes i Sverige Det var ett större försök att 
         minska alkoholkonsumtionen genom reglering av alkoholbruket. Det byggde på 
         grundsatsen om individuell kontroll vid försäljning av alkoholdrycker genom en för 
         varje inköpsberättigad person utställd motbok
1920 Sveriges kronprinsessa och  
         kronprins Gustaf (VI) Adolfs hustru Margareta avlider på Stockholms slott.  

1919 blev kommunfullmäktige obligatoriskt i alla kommuner. 

1920 Den amerikanska staten började begränsa invandringen med hjälp av ett kvotsystem 
          vilket småningom fick slut på massutvandringen. Då var också den svenska industrin 
          väl utbyggd och möjligeheterna till arbete här hemma betydligt bättre.

1920-talet Telegrafverket får affärsmonopol på telefoni efter att ha köpt upp alla övriga nät. 
          Automatiska växlar börjar ersätta manuella växlar. Den sista manuella, i Arjeplog, 
          försvann först 1971. 

1920-1940 Centralisering av skolsystemet gär att antalet skolor minskar från runt 14 000 
          till 6000. 

1920 Sista riksdagsvalet med bara manlig rösträtt.

1920 Krigsslutet innebär att utlandetsgoda efterfrågan på svenska produkter försvinner med 
          en förödande deflation och ekonomisk kris som följd. Inget glatt 1920-tal i Sverige med 
          andra ord. 

1921 Allmän och lika rösträtt genomfördes i valet 1921. (Se 1911 och 1918.) Beslutet togs 21 
          januari 1921.
Det första allmänna valet med rösträtt för både män och kvinnor hölls mellan den 10 – 26 september 2021, på olika datum runt om i landet. De första fem kvinnorna valdes också in till riksdagen, Kerstin Hesselgren, Nelly Thüring, Bertha Wellin, Agda Östlund och Elisabeth Tamm.

1921 slog världens första statliga rasbiologiska institut upp sina portar i Uppsala. Ännu på 
         1950-talet samlades kvarlevor från "lägre stående" raser för rasbiologisk forskning. Först 
         1956/57 upphörde institutet. Verksamhet och material övertogs av Uppsala 
          universitet. 2020 krävde svenska kyrkan att staten skulle ta ansvar dessa övergrepp och 
          se till att de mänskliga kvarlevorna på dessa institutioner ska återbördas till - på statens 
          bekostnad.

1921 Gifta kvinnor blir myndiga vid 21 års ålder. Som gifta - och omyndiga - hade de tills nu 
          varit förbjudna att ingå avtal eller själv bestämma om sina inkomster.  

          Kerstin Hesselgren blir första kvinnan i Riksdagen.

          Mannen och kvinnan blir likställda i den nya giftermålsbalken.

          Lagen om kvinnans oskuld vid giftermål upphävs.

1922 En folkomröstning om förbud för rusdrycker genomfördes. Efter rusdrycksförbuds-
          linjens knappa förlust blev permanentandet av motbokssystemet en politisk 
          kompromiss mellan de båda sidorna.

1922 De fem första kvinnliga ledamöterna tar plats i riksdagen. Liberalernas Kerstin 
         Hesselgren och Elisabeth Tamm, socialdemokraternas Agda Östlund och Nelly Thüring 
         samt högerns Bertha Wellin.

1923 Kronprins Gustav (VI) Adolf gifter sig med Louise Mountbatten som först var Sveriges               kronprinsessa 1923-1950 och därefter Sveriges drottning tills hon dog 1965.
1924 infördes en ny barnavårdslag. Reglerna för fattigvården förblev dock länge förhållandevis stränga. Först 1945 fick de som tog emot fattivård fulla medborgerliga rättigheter. 
1925 Behörighetslagen ger kvinnor rätt till alla statliga tjänster utom militära och teologiska.

1927 Ny utlänningslag som innebar att utlänning måste ansöka om uppehållstillstånd efter 
          tre månader i landet. Systemet med uppehållsböcker togs bort. 

          Statliga gymnasier och läroverk får samundervisning och kvinnor behöver inte längre 
          studera vid avgiftsbelagda flickskolor för att kunna studera på universitet. 

          Moderskapsförsäkring införs.

1929 De från Sovejetunionen hemvändande 881 Gammelsvenskbyborna (ättlingar till 
          estlandssvenskar som förvisades från Dagö i Estland till Ukraina) anländer den 1 
          augusti till ett festsmyckat Trelleborg. 

          Den första svenska ljudfilen - Säg det i toner - hade premiär 26 december. Biopubliken 
          uppmandes att ge sin uppfattning om den nya teknikens framtid. En majoritet är 
          avvisande.

          Den 14 februari 1929 under alla hjärtans dag låter maffialedaren Al Capone mörda sju 
          konkurrenter i Chicago.

          I Södra Möre i Kalmar län fräks 12 familjer till strejkande lantarbetare den 24 mars 
          1929.

          Socialister och kommuister inställer förstamajdemonstrationerna i Stockholm på 
          grund va slask. 

1930 Drottning Victoria av Baden (gm Gustav V) avlider i Rom.

1930 Aborträtten började bli en politisk fråga i den offentliga debatten. Mest på grund av att 
          kvinnliga läkare krävde att abort skulle tillåtas. 
En viktig person för aborträttens framväxt var Ivar Olofsson. Olofsson drev en illegal abortklinik i Stockholm där han utförde abort på hundratals kvinnor. År 1934 drabbades en av Ivar Olofssons patienter av lunginflammation och lades in på sjukhus. Då uppdagades det att hon gjort en illegal abort hos Olofsson. Ivar Olofsson åtalades och dömdes därefter till mer än tre års fängelse, och över 150 kvinnor dömdes till en månads villkorlig dom.
Abortören Ivar Olofssons engagemang för aborträtten, tillsammans med den feministiska rörelsens framväxt sedan den kvinnliga rösträtten infördes, ledde till att debatten om att legalisera abort tog fart runt om i landet. Det dröjde dock ända till 1975 för lagen om fri abort (SFS 1974:595) att införas i Sverige. Ett par år senare fastslogs jämställdhetslagen, vilken innebar att kvinnor och män behandlas under samma villkor i svenskt samhällsliv

1931 Yrkeskvinnors klubb bildas i Stockholm

1934 Sverige instiftar en lag som möjliggör tvångssteriliseringar av individer klassade som 
          icke önskvärda. De resande (tattarna) är som grupp klart överrepresenterade bland de 
          drabbade. 

1935 Lika pensionsålder för kvinnor och män. 

1936 Sjuårig skolplikt infördes 1936.

1937 Nanna Svartz blir Sveriges första ordinarie kvinnliga professor. 

1937 Rösträtt införs för intagna på fängelser och häkten. 

          Fram till 1937 var otrohet förbjudet i svensk lag. Under 1600-talet kunde straffet i värsta 
          fall bli döden. 

1938 Preventivmedel legaliseras. Lagen om förbud mot information om preventivmedel
          upphörde. Den infördes 1910. 

          Bidragsförskottet införs. 

1939 i februari - alltså efter Kristallnatten - protesterade sex organisationer - bland dem 
          Speceri- och viktualiehandelns expeditförening samt Svenska småföretagares 
          riksförbund - mot att flyktingar kom till Sverige och att i synnerhet tillströmningen av 
          judar skulle begränsas. Orsaken var att regeringen föreslagit ett anslag på 500 000 kr 
          till flyktingars uppehälle och yrkesutbildning. Dittills hade flyktingar fått klara sig bäst 
          de kunde. 

1939 Ett förbud mot att avskeda kvinnor på grund av förlovning eller giftermål införs. 

1939 Andra världskriget bröt ut 1 september 1939 och pågick till 2 september 1945. 

1940 Det blir olagligt att avskeda en kvinna på grund av graviditet eller barnsbörd. 

1942 Successivt blev det klart för den svenska opinionen vad som höll på att hända i 
          Europa. Svenskarna blev  oerhört upprörd vid adventstid då fartyget Donau gick 
          utanför den svenska kusten med 750 norska judar ombord på väg till 
          koncentrationsläger och död. 

1943 deklarerade den svenska regeringen att alla danska judar var välkomna till Sverige. 

1944 Raoul Wallenbergs och hela den svenska legationens insatser i Budapest till förmån
          för de ungerska judarna tillhör andra väldskrigets ljuspunkter. Folke Bernadotte med 
          "de vita bussarna” skulle i världskrigets slutskede i första hand rädda skandinaver i de 
          tyska lägren. Men under arbetets gång utvidgades uppgiften och många också från 
          andra länder räddades. Drygt 6 000 av de räddade har bedömts vara judar.

          Homosexualitet avkriminaliserade. De homosexuella ansågs i stället mentalt sjuka.

1945 671 000 personer bodde i Stockholm. 

1945 Detta år fick de som tog emot fattivård fulla medborgerliga rättigheter. 

1945 Andra världskriget som bröt ut 1 september 1939 pågick till 2 september 1945. 

1945 Ett kilo kalvstek kostade 4:15 kronor. Ett kilo kaffe kostade 5:32 kronor. 

1946 Alla kvinnor i riksdagen enas om en motion: Lön efter prestation, avskaffande av de
          särskilda kvinnolönerna. 

1947 Sverige fick personnummer. Före 1947 hade man bara ett tresiffrigt löpnummer. Den 
          tredje siffran ska vara jämn för kvinnor och ojämn för män.

          Barnbidrag införs.

          Den svenske arvprinsen Gustaf Adolf - son till svenske arvfursten Gustav IV Adolf - 
          omkommer i en flygolycka på Kastrups flygpalts. Han var gift med prinsessan Sibylla 
          av Sachsen-Boburg-Gotha och pappa till Hagasessorna och kung Carl XVI Gustaf. 

          Den första kvinnan - Karin Kock - blir första kvinnan i en svensk regering. Hon utsågs
          till konsultativt statsråd och senare till folkhushållningsminister. 

1948 Raskravallerna i Jönköping 1948 då resandefolket angreps och kördes ut ur Jönköping

1948 Staten Israel bildades. 

1948 den så kallade folkpensionen infördes 1948. Denna kompletterades i början av 1960-talet med 
         allmän tilläggspension (ATP).

1949 En ny tryckfrihetsförordning antas. Sverige fick 1766 världens första 
          tryckfrihetsförordning som följdes av flera andra. Den nya från 1949 innehåller bland 
          annat meddelarskydd och en början till lagen om hets mot folkgraupp.

1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet, alltså även kvinnan. 

         Gustav V dör

____________________________________________________________

          Gustaf VI Adolf

          Gustav VI Adolf (1882-1973) var son till Gustaf V och Victoria av Baden 

1950 Gustav VI Adolf blir Sveriges kung
          Regenttid: 1950-1973
          Valspråk: Plikten framför allt

          Gemål I: sedan 1905 med den brittiska prinsessan Margareta av Connaught
          Barn: Gustaf Adolf, Sigvard, Ingrid (drottning av Danmark), Bertil och Carl Johan
          Gemål II: Louise Mountbatten

1950 Gustaf VI (1882-1973) Adolf blir Sveriges kung.

1950 Sverige utvecklade det allra första mobiltelefonisystemet i världen, dvs trådlös 
          radioburen telefoni. 

1951 Kvinnor blir förmyndare för sina barn vid makens död.

1952 års storkommunreform resulterade i att antalet kommuner minskade från 2498 till 1037 
         genom sammanslagningar. Reformen ansågs otillräcklig redan 1961 varpå en ny reform 
         beslutades 1969. Se nedan. 

1953 Kungliga Telegrafverket bytte namn till Televerket. 

1954 Det totala inreseförbudet till Sverige för utländska zigenare, som infördes 1917, 
          upphävdes 1954. 

1954 Den första TV-sändningen från Stockholm skedde 29 oktober 1954 via en provisorisk 
          sändare på Tekniska högskolan i Stockholm. Högst upp på observatorietornet satt tv-
          masten med en täckningsradie av 50 km under goda förhållanden, så endast 
          Stockholmarna kunde se.
          Det började i blygsam skala med provsändningar. Man sände inledningsvis ett kort 
          program på fredag kväll, då vädret och händelser i helgen rapporterades under cirka 30 
          minuter. Andra kvällar visades bara testbild med ljud.

1955 Motboken avskaffades.

1956 ersattes fattigvårdslagen med lagen om socialhjälp, i sin tur 1982 ersatt av 
          socialtjänstlagen.

1956 fattar Riksdagen beslut om införandet av television i Sverige. Det officiella födelseåret 
          för svensk tv. Televisionen skulle vara reklamfri och finansieras genom licensavgifter.
          Två år senare slog tv igenom på allvar med fotbolls-VM i Sverige. Samma år startade det 
          första nyhetsprogrammet Aktuellt.

1957-1958 Asiaten är det vardagliga namnet på en influensa som upptäcktes tidigt 1956 i 
         Kina och fick stor utbredning över hela världen fram till 1958. Den räknas som en av 
         de tre pandemierna under 1900-talet. Antal döda 1 100 000. Orsak: 
         Influensa A virus subtyp H2N2.
1957: 168 asiatensjuka värnpliktiga i en gymnastiksal på F21 i Luleå.
(Foto: Scanpix. Förfallen upphovsrätt)
Asiaten drabbade världen hårt i slutet av 1950-talet. Denna virusinfluensa innebar döden för minst 1,1 miljon människor. En del källor uppger dödstal i flera miljoner. 
Över 300 000 svenskar konstaterades smittade, men nuvarande bedömning är att en miljon svenskar bar på viruset. 
Överallt i världen påverkades samhällen. Skolor tömdes, massor sattes i karantän, näringslivet och produktionen drabbades. Statsminister Erlander fick smittan, norska kungahuset likaså. Även tyske förbundskanslern Konrad Adenauer insjuknade. Vaccin fanns visserligen, men få fick det. Därav den stora spridningen. Kort sagt, ingen kunde undgå att påverkas av detta virus. 
Den som läser tidningar från 1957-58 kan ana varför minnesbilden av asiaten är så vag. Läsaren får inte riktigt samma bild av ett världshotande virus som det faktiskt var. Att asiaten var en av 1900-talets största farsoter är odiskutabelt. Asiaten slog brett, och människor dog. Men precis som idag (Covid-19) var det oklart om vissa dog av viruset, eller bara råkade ha det vid dödsfallet. Asiaten drabbade inte bara de äldre. Många barn avled av influensan, även i Sverige. Trots det uteblev krigsrubriker i medierna.
1958 Kvinnor får bli präster.

1960 I Stockholm bodde 808 000 människor. 

          Lag om lika lön för lika arbete.

1961 FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld dog den 18 september 1961 när hans 
          flygplan störtade nära Ndola i Nordrhodesia (Zambia). Mycket tyder på mord.

1962 Kvinnan kan välja vems efternamn hon vill ha vid giftermål. Se 1982.

1962 Skolplikt infördes - 120 år efter folkskolans start - för att garantera alla svenskar en 
          likvärdig grundutbildning.

1964 P-pillren godkänns i Sverige.

Från 1847 fram till 1964 var tiggeri förbjudet i Sverige. Tiggeri sågs som lösdriveri och tiggare kunde straffas med straffarbete på fästning eller spinnhus.

1965 Drottning Louise (gm Gustav VI Adolf) dör.

1965 Våldtäkt inom äktenskapet förbjöds!

1967 Du-reformen. Nyblivne generaldiretören för Medicinalstyrelsen tillträder genom att 
          lägga bort titlarna med alla och begära att få bli kallad du. Det blev därmed tillåtet för 
          alla att säga du till alla. 

1968 skapades en lag som började gälla 1 januari 1969 enligt vilken könssjukdomar och 
          epilepsi avskaffas som hinder för äktenskap. Personer som tidigare varit sinnessjuka 
          eller sinnesslöa kunde få ingå äktenskap om intyg kunde uppvisas på att personen 
          numera var frisk eller om personen fått tillstånd av socialstyrelsen.

         Natten mellan 20 och 21 augusti 1968 gick sovjetiska pansarvagnar in i Prag, 
         Tjeckoslovakien, och krossade "Pragvåren". Stora protester utanför Sovjetiska 
         ambassaden i Stockholm.  

1968-1969 Hongkonginfluensan var en pandemi som bröt ut i Kina den 13 juli 1968 och 
          spred sig till Hongkong där en halv miljon människor insjuknade. Mycket snart kunde 
          man visa att influensaepidemin orsakades av ett nytt virus H3N2, som är en subtyp av 
          influensavirus typ A. Antal döda: 1000 000. 

1969 Månlandningen. 

1969 beslutades om kommunsammanslagningar i Sverige. Kommunerna var alldeles för 
          många. Sammanslagningarna skulle vara genomförda 1974 vilket innebar att antalet 
          kommuner minskades från 1000 till 278. (2021 är antalet 290). 

1970-talet De första kvinnojourerna startades för att hjälpa kvinnor utsatta för mäns våld. 

1970 Finland avkriminaliserade homosexualitet.

1970 Från och med 1866 kunde så kallat oäkta barn ärva sin mor om hon lät anteckna barnet som 
         sitt. Detta krav försvann 1905. Detta år fick barn arvsrätt efter sin mor. Arvsrätt efter fadern (om 
         föräldrarna inte var gifta med varandra) infördes först 1970. 

1971 Särbeskattning införs. Varje person beskattas indivituellt. Motsatsen - sambeskattning 
         innebär att makarna i ett äktenskap vardera beskattas för hälften av den sammanlagda 
         inkomsten. 

1971 Den sista manuella telefonväxeln - i Arjeplog - lades ned och ersattes med en automatisk.

1971 Enkammarriksdagen införs. Det nya valsystemet innebär att partierna får exakt så stor 
          del av mandaten som de får av rösterna. 

1971 Krig i Bangladesh vilket fick koleran att blossa upp där. 

1972 Prinsessan Louise (gm fd kronprinsen Gustaf Adolf av Sverige) dör.

1973 Gustav VI Adolf dör.

____________________________________________________________


Carl XVI Gustaf
          Carl XVI Gustaf

          Son till arvprinsen Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla.

1973 Carl XVI Gustaf född 1946 blir Sveriges konung.
          Regenttid: 1973-
          Valspråk: För Sverige i tiden

          Norrmalmstorgsdramat

1973 Medling vid skilsmässa blir frivillig. 

1973 En oenig riksdag antog uttalandet: ”samlevnad mellan två parter av samma kön är ur 
          samhällets synpunkt en fullt acceptabel samlevnadsform.” Det betraktades då som den 
          ”utan tvekan största framgången för RFSL och homosexuella dittills” Det var emellertid
       ingen ny lag som gav fri- och rättigheter utan bara ett uttalande.

1974 den 1 januari började följande lag gälla: Förbudet för sinnessjuka eller sinnesslöa att 
          gifta sig utan tillstånd upphörde. Men för att ingå äktenskap måste parterna ha rättslig 
          handlingsförmåga (kunna förstå innebörden i handlingen) vilket innebär att de med 
          allvarligare sjukdom eller efterblivenheten ej får gifta sig.

          Föräldraförsäkring införs. Föräldrar får rätt att dela ledigheten vid barns födelse. 

1974 1969 beslutades om kommunsammanslagningar i Sverige. Kommunerna var alldeles för 
          många. Sammanslagningarna skulle vara genomförda 1974 vilket innebar att antalet 
          kommuner minskades från 1000 till 278. (2021 är antalet 290). 

1974 Dagens regeringsform införs. Kungens politiska makt, som har varit avskaffad i 
          praktiken, försvinner även formellt.

1975 Rätten till fri abort infördes i Sverige (SFS 1974:595) oavsett skäl fram till vecka 18.
          FN:s första globala kvinnokonferens i Mexico City

1975 Rösträttsåldern sänks till 18 år. 

1975 Omröstning om nedläggning av Roslagsbanan. Täby skulle i stället få T-bana och 
         Vallentuna ingenting alls. Nej-sidan vann tack vare 72 procent av befolkningen i Täby 
         och 94 procent av de röstberättigade i Vallentuna. 

1977 Hösten 1977 insjuknade en somalier i det sista kända fallet av smittkoppor. Några år 
          senare förklarades den i många fall dödliga farsoten som utrotad. 
          Globala vaccinationskampanjer gjorde att smittan kunde besegras – nästan 200 år
          efter upptäckten av vaccinet...

1979 Lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetslivet infördes.
Lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetslivet var en svensk lag, som infördes 1979 och avskaffades den 1 januari 1992, då i stället Jämställdhetslagen från 1991 infördes.
Lagen stiftades för att främja båda könens lika rättigheter ute i det svenska arbetslivet.

          Socialstyrelsen tog bort sjukdomsstämpeln på homosexualitet. 

          Kvinnlig tronföljd

          Kvinnojouren för misshandlade kvinnor startar i Alla Kvinnors Hus, Stockholm.

1980  I Stockholms Gamla stan bodde 3 000 personer. 

           FN:s andra globala kvinnokonferens i Köpenhamn.

           Lag om jämställdhet.

           JämO (jämställdhetsombudsmannen) inrättas. 

1980 stoppades nedläggningen av Roslagsbanan av 40 000 namnunderskrifter mot 
          tunnelbana. 

1981 slutade barnhem att vara en officiell terim i svensk barn- och ungdomsvård. Däremot 
          omhändertas barn fortfarande för placering i familjehem eller hem för vård och 
          boende (HVB-hem).

1982 Kvinnan får själv bestämma om hon vill ta sitt eget namn eller mannens vid giftermål
          Se 1962.

          Mäns våld mot kvinnor och grov kvinnofridskränkning är inte längre ett privat utan ett 
          samhällsproblem.

          Statliga bidrag till kvinnoorganisationer införs. 

           Lagen om socialhjälp ersattes av Socialtjänstlagen. 

1983 Ny namnlag. Make får rätt att anta kvinnans efternamn.

          Kvinnomisshandel på enskild plats faller under allmänt åtal. 

          Alla yrken blir öppna för kvinnor även inom försvaret. 

1983 räddades Roslagsbanan av att (M) gjordet gemensam sak med (C) och (Vpk).

1985 FN:s tredje globala kvinnokonferens i Nairobi

1987 Sambolagen

          Särbeskattning av kapitalinkomst införs. 

          Den första kvinnan som blir vd i ett börsnoterat företag. 

1988 Sambolagen blir lika för hetero- och homosexuella par.

1989-2003 rapporterades 38 310 fall och 2 845 dödsfall av pest i 25 länder främst Asien, 
          Sydamerika, Nordamerika och Afrika.

1990 Sedan detta år (skrivs 2020) har tio fall av kolera rapporterats i Sverige varav fyra 
          importerade från utlandet. 

1991 införes Jämställdhetslagen i Sverige. 
Jämställdhetslagen (1991:433) var en svensk lag som hade till uppgift att främja både kvinnor och mäns lika rätt i arbetslivet. Lagen innehöll dels krav på att arbetsgivaren skall bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete och dels förbud mot direkt och indirekt diskriminering på grund av kön. Dessutom fanns ett förbud mot sexuella trakasserier.
Lagen trädde i kraft 1991 och ersatte då Lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetslivet (1979:1118). Lagen upphörde att gälla när den nya diskrimineringslagen trädde i kraft den 1 januari 2009.
1991 Yttrandefrihetsgrundlagen instiftas. Skyddar rätten att uttala sig bland annat i radio, tv 
         och på internet. 

1991 Folkbokföringen i Sverige sköttes av Svenska kyrkan fram till 1/7 1991 då den överfördes 
          från kyrkans pastorsexpeditioner till skatteförvaltningen och Skatteverket. 

1992 Ny lag om Jämställdhet.

1992 Under hösten detta år  höjer Riksbanken räntan till 500 procent för att försvara kronan. 
          Det lyckas inte och kronan börjar flyta. 

1994 Sveriges riksdag blir världens mest jämställda, av 349 är 144 kvinnor. 

          Estoniakatastrofen den 28 september 1994. Färjan var på väg från Tallin till 
          Stockholm med 989 personer ombord, de flesta svenska medborgare. Klockan ett 
          på natten lossnade bogvisiret och en kort stund senare tog sjöräddningen i Åbo emot 
          Mayday från skeppet. Kort därefter försvann all kontakt med Estonia. Katastrofen var 
          ett faktum. 852 människor omkom och olyckanskulle bli hett diskuterad länge, bland 
          annat frågan  om bärgning eller inte. Till slut kom länderna kring Östersjön överens 
          om att förkalra platsen som en gravplats. 

1995 FN:s fjärde globala kvinnokonferens i Peking.

          Pappamånaden införs i föräldraförsäkringen.

1997 Knappt 25 procent av antalet företagare är kvinnor. 

          Kristina Odenberg blir första kvinnliga biskopen.

1998 Lagen om kvinnofrid

          Ny lag med förbud mot könsstympning av kvinnor införs.

          Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier

1999 Köp av sexuella tjänster förbjuds enligt lag. 

1999  Judiska gruppen i Sverige erhåller, genom riksdagsbeslut, status som nationell minoritet.
          Andra minoriteter är romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.

1999 De kyrkliga kommunerna existerade som kommunala myndigheter till och med 1999 då det blev 
          skilsmässa mellan staten och kyrkan. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar