lördag 9 februari 2019

Välbärgade ryska rötter och en morfar som såldes på auktion...

En rysk körsnär 
och en okänd dalkulla i S:t Petersburg

Sten-Åkes ryska rötter kittlar onekligen fantasin. Ingen tycks veta vilka personerna var mer än att det handlar om syskonen  Mania (Maria) Adlivankin född 1882, systern Zinaida född 1894 och deras bror Alexander född 1878 i St Petersburg. Ett foto utan namn av deras föräldrar ska emellertid finnas.

Familjeskrönan berättar:
Familjen blev av okänd anledning tvungna att lämna St Petersburg och Ryssland någon gång vid förra sekelskiftet, alltså före ryska revolutionen. De tog sig närmast till Finland där Alexander drev hotellrörelser, bland annat i det så kallade Societetshuset som var hotell till 1913 och i dag är Helsingfors stadshus. Man kan lätt konstatera att familjen Adlivankin måste ha lyckats ta sig ut ur Ryssland innan alla egendomar konfiskerades.

Mania (Maria) ska ha "gift sig" först med en ryss och sedan med en greve. Med ryssen fick hon sonen Georg Raider Adlivankin 1902 i Finland. Han kom småningom att bli gift i Frankrike med chilenska Blanche Conception Alphonsine Quartino född 1910 i USA. Det finns med andra ord många spännande grenar på detta släktträd.

Helsingfors stadshus fd Hotel Societetshuset
Georg Raiders son född 1931 är också född i Finland. När flyttlasset så småningom gick till Sverige tycks ingen riktigt veta. Det har rimligen skett någon gång mellan 1931 och 1940 då systrarna Mania och Zinaida finns med i 1940 års svenska folkräkning. Förutom systrarna fanns 1940 med detta namn bara Manias son och och sonson med familjer i Sverige.

Manias och Zinaidas bror Alexanders öde är okänt. Han bor i Stockholm några år i seklets början och försvinner sedan ur sikte. Enligt databasen Ancestry dör en Alexander Adlivankin och hans fru Vera 1967 i Christchurch, Hampshire, England. Oklart dock om denne Alex är rätt person. Det är utgångspunkten.

Det går inte att undvika:
Judeförföljelserna i Kejsardömet Ryssland. 
Men observera, att jag inte har hittat familjen i Mosaiska församlingens kyrkoböcker (Svar)
Jag vet alltså inte säkert om de var av judisk börd.

Men att judarna tvingades fly den ryske tsaren, det vet jag. Inte minst för att jag drivit ett hjälpprojekt i den ryska staden Novozybkov dit judarna först flydde och sedan slaktades brutalt av tyskarna under andra världskriget. Utan att veta säkert gissar jag alltså att familjen var judisk.

Restriktioner för var judar fick bosätta sig i Ryssland infördes efter krigen mot det Polsk-litauiska samväldet vid senare delen av 1700-talet, då Ryssland efter Polens delningar utvidgade sitt territorium med territorier ur Polen-Litauen och hertigdömet Kurland. Dessa landområden hade en stor östeuropeisk judisk befolkning som nu blev ryska undersåtar.

Det polsk-litauiska samväldet hade under sekler varit en fristad för judar som flytt undan korsriddarna, förföljelserna under digerdöden och förvisats från länder i väst- och centraleuropa före och under reformationen och motreformationen.[1] Vid slutet av 1700-talet bodde omkring en miljon judar, över hälften av Europas judiska befolkning, i Polen-Litauen. Vid delningen av Polen-Litauen 1772–95 kom omkring 300 000 av dem att bo på ryskt territorium.[2]

Ett speciellt bosättningsområde för judar infördes 1791 under Katarina II:s styre. Till en början bestod området av några län i nuvarande Vitryssland och Ukraina men det utvidgades i takt med att Kejsardömet Ryssland införlivade ytterligare delar av östra Europa.

Det slutgiltiga judiska bosättningsområdet grundades av tsar Nikolaj I år 1835 och varade till ryska revolutionen 1917. Det sträckte sig som en bred korridor från Lettland i norr till Ukraina i söder. Administrativt omfattade området de ryska guvernementen Bessarabien, Cherson, Grodno, Jekaterinoslav, Kiev,Kovno, Minsk, Mogiljov, Podolien, Poltava, Taurien, Tjernigov, Vitebsk, Volynien och Vilna samt de polska guvernementen Warszawa, Piótrkow, Kalisz, Radom, Kielce, Lublin, Siedlce, Plock, Lomza och Suvalki. Endast med särskilda tillstånd kunde judar bo och verka utanför området.

1897 var drygt 4,8 miljoner judar bosatta i området. De utgjorde 11,6 % av bosättningsområdets befolkning. 82 % av judarna bodde i städer eller shtettels och de utgjorde 36,9 % av den urbana befolkningen.

Under två perioder, 1881–84 och 1903–06, skakades bosättningsområdet av våldsamma pogromer
(våldsamma och blodiga, ofta samordnade, förföljelser av en folkgrupp, i synnerhet med avseende på antisemitiska förföljelser av judar.) Judar misshandlades och dödades, judiska hem plundrades och byggnader sattes i brand. Förföljelser och trakasserier ledde till att över två miljoner ryska judar emigrerade mellan 1881 och 1914. Majoriteten emigrerade till USA.

En annan källa:
Efter attentatet mot den ryske tsaren Alexander II år 1881, ett dåd som skylldes på judarna, ökade de antijudiska kampanjerna i styrka. Hatet underblåstes av myndigheterna. En våg av pogromer – storskaliga attacker på judar och deras egendom – svepte över Tsarryssland. Tusentals judar mördades och fördrevs. Många flydde till Västeuropa eller till Palestina. Än fler emigrerade till USA. Mellan 1880 och 1917 utvandrade cirka två miljoner judar från Ryssland och andra östeuropeiska länder främst till USA.

Sverige och Finland
I början av 1900-talet invandrar judar från Ryssland till Sverige. Omkring 6 500 judar bor i landet.
I Tsarryssland tilläts judar bo endast inom ett speciellt avgränsat område och livet hade blivit allt svårare. Men i Sverige fick judar samma medborgerliga rättigheter som andra svenskar 1870.

Den judiska befolkningen i Sverige har alltid varit liten. År 1880 fanns knappt 3 000 judar i Sverige. Kring sekelskiftet 1900 invandrade ett par tusen judar från Östeuropa på grund av förtryck och diskriminering. Många judar som under 1930-talet försökte ta sig till Sverige för att undkomma nazisternas förföljelse avvisades, men ungefär 3 000 släpptes in. Flyktingarna beskrevs av antisemitiska debattörer och grupper som ett allvarligt hot mot landet.

Familjen Adlivankin i källorna:


Den tidigaste noteringen om Mania Adlivankin jag hittar hos Arkiv Digital på nätet är från folkräkningen 1940. Av den framgår att systrarna Mania (Maria) född 9/3 1882 och Zinaida född 12/10 1894 bor tillsammans i kvarteret/fastigheten Skölden i Göteborg. Båda var ogifta.
Zinaida Adlivankin

Det framgår med all önskvärd tydlighet att både Mania och Zinaida är födda i S:t Petersburg, Ryssland. Jag har emellertid inte hittat dem i den svenska S:ta Katarina församling (finns hos Svar) men det är svårsökt och begränsat. Det framgår också att Mania 1940 var före detta affärsinnehavare medan Zinaida var damfrisör.

Det verkar emellertid vara så, att Zianida Adlivankin kom till Sverige redan 1910 och att deras mor kom efter 1912. Båda ansökte nämligen om uppehållsbok den 19/11 1918 och båda hade bankir Nils Asp som referent.

Zianida var vid ansökningstillfället biträde på NK (Aktiebolaget Nordiska kompaniet) och bodde i Stockholm där hon disponerade ett (1) rum. Hon hade kommit hit utan pass endast försedd med sitt prästbetyg. Och hon var här för att arbeta.
Under rubriken "Tid i Sverige" står: 19109999 som gissningsvis betyder att hon kom någon gång under år 1910.
_________________________________________________________________________________


Änkefru 
Magdalena Elisabeth Adlivankin född Blomqvist
ansöker om uppehållsbok i Sverige samma dag som Zinaida Adlivankin nämligen 19/11 1918. Även hon har kommit till landet utan pass enbart försedd med sitt prästbetyg. Hennes referent är alltså också bankir Nils Asp.

Magdalena Elisabeth Adlivankin född Blomqvist är född 20/6 1850 i Kristinestad, Finland. Hon är likt Zinaida rysk undersåte, bor i Stockholm och disponerar ett (1) rum.
Ändamålet med vistelsen: "att vara hos sina barn".
Under rubriken "Tid i Sverige" står: 19120399 vilket gissningsvis betyder att hon kom någon gång i mars månad 1912.

Det skulle förvåna mig om inte detta är Manias och Zinaidas mor. Mania tycks emellertid ha varit kvar i Finland till åtminstone 1931 när hon födde sin son. Men hon kan förstås också ha pendlat. I Sverige skrevs Mania konsekvent som ogift.
Vi gräver lite till, så får vi se...

Magdalena Elisabet Adliwankin född Blomqvist var vid sin död den 30/1 1921 bosatt på Kungsholmen (alternativt Ulrika Eleonora församling), Stockholm. Två gatuadresser är angivna, Hantverkargatan 82 och Sankt Eriksgatan 23 vilket sannolikt är ett och samma hus. I Sveriges dödbok står också att hon var född i Kristinestad i Finland.

Det finns inga fler Adlivankin i arkivet för "Ansökan om uppehållsbok 1918-1924" hos Stockholms stad. Det kan bero på att övriga kom senare eller till annan plats än Stockholm. Stockholms stadsarkiv är platsen för den som vill gräva fram ytterligare uppgifter om detta.

Stockholms Stadsarkiv:
Under första världskriget skärptes kontrollen över utlänningar i Sverige. Från 1917 måste man ha viserat pass för inresa i landet. Året därpå beslutades att även de utlänningar som redan befinner sig i Sverige ska visa upp ett pass. De som saknar pass får istället ansöka om en s.k. uppehållsbok. Det är dessa ansökningar du kan hitta i den här databasen. 
De immigranter som behövde uppehållsbok fick lämna uppgifter om bland annat nationalitet, hemort, boende och varför de hade valt att komma till Sverige. Blanketterna fylldes i av de sökanden själv och är därför präglade av sin tids språkbruk. Dessutom förekommer olika språk, som tyska, franska eller engelska. Texten som indexerats till databasen är i sin ursprungliga form, det är ansökandens egna formuleringar vi ser. 
Systemet med uppehållsböcker försvann 1927 när riksdagen fattade beslut om en ny utlänningslag. Då infördes istället regeln att utlänning måste ansöka om uppehållstillstånd efter tre månaders vistelse i Sverige. 
Är du intresserad av att se ansökningar från åren 1925-1927 i Stockholm och från andra delar av landet under hela perioden 1918-1927? På Riksarkivet i Marieberg finns en komplett serieansökningar om uppehållsbok från hela Sverige. Hela detta material hittar du i arkivet från Statens polisbyrå för övervakande av utlänningar i riket 1912–1943, i serierna E 8 a-c. Kopior från hela landet skickades alltså in till denna centrala myndighet. Det materialet är dock inte digitaliserat.
Sök i Ansökan om uppehållsbok 1918-1924
Läs mer om arkivet i NAD, Överståthållarämbetet för polisärenden 4
Länk till NAD, Statens polisbyrå för övervakade utlänningar i riket 1912–1943

Se också:
Judarena i Sverige - invandring, ekonomi och integration


Så vem var då välgöraren bankir Nils Asp? 



"Den lilla för året af bankir Nils Asp nybyggda "Kajsa" med Carl Hellström vid rodret vann genast allas sympatier och i det viktiga ögonblick när "Veb", "Kajsa" och "G. K. S. S. 1913" alldeles inpå hvarandra rundade gul märkebåt på Marstrands fjord, hoppades mången ärlig segelyän, att det gamla ordspråket "Blås Kajsa" skulle göra sig gällande och gifva vår svenska "Kajsa" en god körare." (Hvar 8 Dag 3 aug 1913)

Så vem var välgöraren bankir Nils Asp, som så förtjänstfullt ställde upp som garant för de båda kvinnorna på flykt undan förföljelserna i Ryssland? Handlade han möjligen med Ryssland, undrar jag. Det måste ha funnits stora förtjänster att göra för dem som gjorde det.
Hos Stockholmskällan finns en uppgift om att bankiren under sin glans dagar bodde på Regeringsgatan37 (bost) senare Arsenalsgatan 9 (bost) och tycks ha haft sitt kontor på Linnégatan 94, Ö Djurgården. 

Nils Erik Wilhelm Asp var född 20/10-1881 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm. Hans far var en enkel arbetskarl och åkare från Östergötland som med sin hustru från Jönköpingstrakten fick åtminstone tre barn sedan de slagit sig ned i trakten av Nybrogatan i Stockholm. I Rotemansarkivet registrerades Nils Asp som följer:  
1904-1905 arbetare 
1905-1916 prokurist*, gift och hushållsföreståndare 
1916-1919 bankdirektör med titeln bankir, gift trebarnsfar och hushållsföreståndare
1920-1921 f. bankir, gift trebarnsfar och hushållsföreståndare    
1921-1922 f. bankir, gift, inneboende/anställd, sammanboende med barn
1922-1924 f. bankir, gift, hushållsföreståndare
1924-1925 fd. bankir, gift, hushållsföreståndare, sammanboende med barn
1925-1925 bankdirektör, titel bankir, gift, hushållsföreståndare
1925-1926 fd. bankdirektör, fd bankir, gift, hushållsföreståndare
Där tar Rotemansarkivet slut. I folkbokföringen står att han 1926-1932 var mäklare (börsmäklare?)
Han tycks ha bott ensam sedan han blev änkling 27/10 1932. Då hade han redan flyttat till Kungsholms församling. Han dog slutligen 10/4 1950 och var då bosatt i Enskede.

* En prokurist är en person som företräder andra vid ärenden som rör exempelvis myndigheter eller domstolar. 

1907 återfinns fondmäklare Nils Erik Willhelm Asp bland Stockholms högst taxerade personer. Fem år senare är han kvar på listan men tycks ha fått ett något tveksamt rykte. 
NK:s kundliggare från möbelavdelningen finns på nätet tack vare Nordiska museet. Av den framgår att bankir Asp och Persson före 1909 köpte en disk och en pulpet av ek och att bankir Nils Asp dessutom köpte sig ett skrivbord av mahogny. Kanske var det där de träffades? Zinaida arbetade ju på NK när hon sökte sin uppehållsbok 1918. 
Fotot är taget i samband med KAK:s vintertävling. Bilen är en
Minerva som ägdes av bankir Nils Asp, Stockholm. Bilen hade
tilldelats igenkänningsmärke A1460 den 7 november 1911.

År 1913 nämns bankir Nils Asp i sammanhang om tvivelaktiga affärer:  
"Beträffande de börsrykten som stå i förbindelse med bankir Asp har D. N. erfarit, att hr Asp, som under en jakt ådragit sig en sjukdom, måste draga sig tillbaka för att söka en tids vila. Det är således ej nervositet till följd af de ekonomiska motgångarna, som orsakat sjukdomen. 3 à 4 af hans affärer intresserade personer komma under tiden att administrera det hela och undersöka hans ställning. Det har sagts att hans affärer skola omfatta cirka 20 miljoner kr., en siffra som dock betecknas som för hög."
Han tycks emellertid ha haft ett tämligen gott liv vilket framgår av klippen ovan. Det påstås att han flyttade till Göteborg - precis som systrarna Adlivankin - men jag hittar inget belägg för det. 
Läs om bankir Nils Asp här och här och här och här 
________________________________________________________________________________

För Stockholms stad finns Rotemansarkivet som omfattar alla som bodde i stadens 36 rotar åren 1878-1926. Och här dyker minsann familjen Adlivankin upp.

Mamman:
Magdalena Elisabet Adliwankin född Blomqvist den 20/6 1850 i Kristiinankaupunki Kristinestad, Finland. 
1911-1913 Buntmakareänka vilket betyder att maken var körsnär, pälsvaruhandlare eller pälsmakare. Hon var vidare ensamstående bosatt på Grev Magnigatan 18; Storgatan 34 (Kasernen 7) i Rote 20 (Narvaroten) Oscars församling. Inflyttad 1911 från Finland. Utflyttad 1913 till rote 11 (Artilleriroten). Mania och Zinaida bodde på samma adress.
1917-1921+ Änka, husföreståndare (hon hyrde bostaden) och ensamstående med barn på adress Hantverkargatan 82; Sankt Eriksgatan 23 (Kulsprutan 5) Rote 23 (Karlsviksroten), Kungsholmen. Hon flyttade in 2/10 1917 från rote 11 (Artilleriroten) och ut den 30/1 1921 när hon avgick med döden. Rysk undersåte.

Sonen/brodern:
Alexander Adlivankin Makarjev född 5/11 1878 i St Petersburg, Ryssland
1906-1907 Kypare, gift, hushållsföreståndare bosatt på Riddargatan  76 (Beväringen 3) Rote 20 (Narvaroten) Oscars församling. Inflyttad 1906 från Ryssland. Utflyttad 1907 till St Petersburg, Ryssland. (Makaryev kan vara faderns eller släktens namn)
1909-1911 var familjen tillbaka igen, nu på adress Grev Turegatan 22 (Riddaren 20,21) Rote 10 (Nybroroten) Hedvig Eleonora församling. De flyttade in 23/3 1909 och ut igen 28/3 1911. Den här gången till Helsingfors i Finland.
I folkräkningen 1910 står han som kyparen Alex Walsareff Adlirankin bosatt på ovan nämnda adress.

Alexander var gift med:
Alfhild Lovisa Sjöberg gift Adlivankin född 25/8 1876 i Sankt Nikolai församling, Stockholm. Registrerades som inflyttad till Stockholm med maken från Ryssland 1906 och tillbaka igen 1907.
De skilde sig 21/10 1926 och hon bor 1946, 1950 och 1960 på adresser i Strängnäs. Inte en skymt av Alexander i Sverige då. Alfhild Lovisa dog 14/12 1973 och begrovs i urna den 14/1 1974 på Strängnäs gamla kyrkogård. Graven upplåten till 31/12 2024.
Alfhild Lovisa Sjöberg född 25/8 1876 var tredje dotter till arbetskarlen Alfred Christian Sjöberg från Gotland och hans hustru Maria Charlotta från Eksjö. Familjen bodde främst i Gamla stan. Alfhild Lovisa hade just fyllt åtta år när hon blev faderlös vilket ledde till att hon blev fosterbarn i Västerhaninge. Den 24/10 1892 flyttade till Stockholm och den 10/11 1897 dyker hon upp hos sin äldsta syster med make i Neglinge, Nacka varpå hon den 31/1 1899 flyttar till Finland.
Västerhaninge (AB) AI:22 (1886-1890) Bild 2280 / sid 220Västerhaninge (AB) AI:23 (1891-1895) Bild 2340 / sid 228Nacka (AB) AIIa:2 (1896-1900) Bild 330 / sid 521 (Nacka) 
Alexander och Alfhild Lovisa hade sonen:
Paul Adlivankin född 25/1 1904 i Helsingfors, Finland. Sonen var också med vid inflyttningen från St Petersburg 1906 och tillbakaflytten 1907.

Dottern/systern:
Maria (Mania) Adlivankin född 9/3 1882 i St Petersburg, Ryssland
1907-1910 Bosatt i Rote 7 Jakobsroten i fastigheten Birger Jarlsgatan 19; Kungsgatan 1; Stureplan 19 (Sumpen 12). Hon flyttade in där när hon den 27/9 1907 kom från Ryssland till Stockholm. Den 8/1 1910 flyttade hon vidare till rote 21 (Vanadisroten). Hon var född i St Petersburg, ogift och ensamstående och till yrket massös.
1909-1910 Maria Adlivankin var ogift och ensamstående manikyrist bosatt på Birger Jarlsgatan 109 (Ingemar 7) Rote 21 (Vanadisroten) Johannes församling. Född i Ryssland.
1910-1913 Manikyrist, ogift, ensamstående, född i St Petersburg. Bosatt på Grev Magnigatan 18; Storgatan 34 (Kasernen 7) i Rote 20 (Narvaroten) Oscars församling. Utflyttad 1913 till rote 11 (Artilleriroten).
1921-1924 Maria är massös, ogift, inneboende utan familj på adress Hamngatan 13,15; Malmskillnadsgatan 32; Norra Smedjegatan 29 (Åskslaget 15,20,21) Rote 7 Jakobsroten) Jakobs församling. Inflytttad 1/3 1921 från rote 23 (Karlsviksroten) och utflyttad 1924 (till bilagan)(?). Grekiskortodox trosuppfattning. Svensk medborgare. Vaccinerad.
1924-1930 Massös, ogift, ensamstående. Bilaga: Rote 7 (Jakobsroten) Jakobs församling. In 1924 (från roten, litt F 15 16/5) Ut 27/10 1930 till Nytorget 8. Grekiskortodox trosuppfattning. Svensk undersåte. Vaccinerad.
Mania dog 10/3 1979 och är begravd i urna 5/4 1979 på Göteborgs östra kyrkogård (kv C nr 307) tillsammans med sin syster. Graven upplåten i everdlig tid.

Dottern/systern
Zinaida Adlivankin född 18/10 1894 i St Petersburg, Ryssland
1912-1913 Zinaida är ogift, ensamstående och bosatt på Grev Magnigatan18; Storgatan 34 (Kasernen 7) Rote 20 (Narvaroten) Oscars församling (som systern Mania). Hon är inflyttad 1912 från Ryssland och flyttar ut till Rote 11 (Artilleriroten) 1913 (som systern Mania).
1921-1924 Zinaida är massös, ogift och inneboende utan familj på adress Hamngatan 13,15; Malmskillnadsgatan 32; Norra Smedjegatan 29 (Åskslaget 15,20,21) Rote 7 Jakobsroten) Jakobs församling. Inflytttad 1/3 1921 från rote 23 (Karlsviksroten) och utflyttad 1924 (till bilagan)(?). (Som systern Mania. Grekiskortodox trosuppfattning. Svensk medborgare. Vaccinerad.
1924-1930 Massös, ogift, ensamstående. Bilaga: Rote 7 (Jakobsroten) Jakobs församling. In 1924 (från roten, litt F 15 16/5) Ut 27/10 1930 till Nytorget 8. Grekiskortodox trosuppfattning. Svensk undersåte. Vaccinerad. Som systern. De följs åt men står inte registrerade som bosatta i samma hushåll.
Zinaida dog 19/6 1975 och är begravd i urna 10/7 1975 på Göteborgs östra kyrkogård (kv C nr 307) tillsammans med sin syster. Graven upplåten i everdlig tid.

Barnbarnet/dottern Manias son
Georg Raidar Adlivankin (ff) född 9/11 1902 i Helsingfors, Finland
1916-1917 Här heter han bara Bergström i efternamn. Ogift och ensamstående bosatt på Artillerigatan 22,26 (Havssvalget 10) Rote 11 (Artilleriroten) Hedvig Eleonora församling. In som fjortonåring 1916 från Finland och ut igen 1917 till rote 23 Karlsviksroten.
1917-1921 Här heter han Bergström/Adlivankin, är ogift fosterbarn. Han bor tillsammans med sin mamma Maria (Mania), moster Zinaida och mormor Magdalena Elisabeth Adliwankin på adress Hantverkargatan 82; Sankt Eriksgatan 23 (Kulsprutan 5) Rote 23 (Karlsviksroten), Kungsholmen.
Han flyttade in 26/9 1917 från rote 11 (Artilleriroten) och ut igen den 22/2 1921 till Rote 7 (Jakobsroten).
Då har mormor Magdalena Elisabet Adlivankin just dött den 30/1 1921 och det var hon som var hushållsföreståndare för bostaden. Han är både svensk och finsk undersåte men skriven i finska kyrkan 1917.
1921-1924 Kontorist, ogift, inneboende (hos Mania och Zinaida) utan familj på Hamngatan 13,15; Malmskillnadsgatan 32; Norra Smedjegatan 29 (Åskslaget 15,20,21) Rote 7 Jakobsroten) Jakobs församling. De var alla tre inflyttade 1/3 1921 då de kom från Rote 23 (Karlsviksroten). Ut igen 1924 (till bilagan)(?).
1924-1934 Kontorist, ogift, ensamstående bosatt: Bilaga Rote 7 (Jakobsroten) Jakobs församling. In 1924 (från roten, litt F 15 16/1) med Mania och Zinaida. Utflyttad 9/12 1932 till Blasieholmsgatan 2.
Kyrkoskrivningsuppgift: Finska. Militäruppgift: Inskr Skyldig. Frånv 1925 till 1931. Nationalitetsuppgift: Svensk undersåte.

Oklart varför han hette Bergström och varför han skrevs som sin mormors fosterbarn. Efternamnet kan vara efter fosterföräldrar i Helsingfors eller är en indikation på att biologiska pappan hette Bergström.

Georg Raider dog 31/1 1977 och begrovs 12/2 1977 på Ramneröds kyrkogård (urna i kv 5 nr UG005) Graven upplåten till 31/12 2027.
_________________________________________________________________________________

Zinaida Adlivankin gick till sjöss! 
Hon arbetade åren 1935-1937 ombord på lyxkryssaren Kungsholm och gjorde bland annat 43 resor till New York. Hon var svensk men av rysk ras, står det i en av passagerarlistorna.

1934-12-17 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1935-01-06 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1935-01-28 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1935-03-11 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1935-04-01 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1935-04-15 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1935-04-25 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1935-05-27 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1935-06-03 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från New York.  
1935-06-27 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1935-08-09 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1935-08-16 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från New York. 
1935-09-09 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1935-10-05 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1935-10-14 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från New York och Bermuda. 
1935-10-21 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Hamilton Bermuda.

1936-01-05 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg.
1936-01-27 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1936-02-17 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Havanna på Cuba. 
1936-03-09 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Havanna på Cuba. 
1926-03-27 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1936-04-06 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Nassau, Bahamas.
1936-04-20 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1936-05-25 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1936-06-01 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1936-06-27 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1936-08-11 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1936-08-17 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1936-09-08 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1936-10-05 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1936-10-13 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Hamilton, Bermuda. 
1936-10-19 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

1937-12-17 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1937-01-04 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1937-01-25 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1937-02-15 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1937-03-22 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1937-04-04 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1937-04-26 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1937-05-28 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 
1937-06-28 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 



1937-08-08 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg samt Hamilton, Bermuda and Halifax, Nova Scotia. Se passagerarlista ovan. 
1937-08-11 ankom hon New York dit hon rest med Kungsholm från Göteborg. 

___________________________________


Sammanfattning
Familjen Adlivankin tycks ha sina rötter i Minsk,Vitryssland, som hade Sovjetunionens största judiska ghetto sedan tsar Nikolaj I inrättade en judekorridor i Ryssland som sträckte sig från Lettland i norr till Ukraina i söder.

1903-1906 skakades området av antisemitistiska förföljelser som var både våldsamma och blodiga. Den judiska befolkningen trakasserades, misshandlades och dödades medan deras hem plundrades och sattes i brand. Det ledde till att över två miljoner judar emigrerade mellan 1881 och 1914.
Familjen Adlivankin flydde till Finland och sedan vidare till Sverige.
  • 1906 anlände kyparen Alexander Adlivankin Makarjev (1910 års folkräkning: Alex Walsareff Adlirankin) till Stockholm. Han var född 5/11 1878 i St Petersburg och gift med Alfhild Lovisa Sjöberg född 25/8 1876 i Sankt Nikolai församling, Stockholm. Hon var dotter till en arbetskarl från Gotland men blev åtta år gammal faderlös och fosterbarn i Västerhaninge. Den 31/1 emigrerade hon till Finland. Det var gissningsvis där hon träffade och gifte sig med Alex Adlivankin. Sonen Paul var född 1904 i Helsingfors.
  • 1907 flyttar Alexander med familj tillbaka till St Petersburg. Samma år (27/9) flyttar systern Mania Adlivankin, manikyrist och massös, till Stockholm. Hon anländer ensam, har en femårig son i Helsingfors men uppger att hon invandrar från Ryssland. Hon stannar i Sverige.
  • 1909 kommer Alexander Adlivankins familj tillbaka till Stockholm.
  • 1911 flyttar Alex med familj till Helsingbors. Samma år flyttar hans och Manias mamma (körsnärsänkan Magdalena Elisabet Adlivankin) från Finland till Stockholm för att få vara med sina barn.
  • 1912 flyttar även dottern/systern/massösen Zianida Adlivankin från Ryssland till Stockholm.
  • 1913 flyttar såväl Magdalena Elisabet som döttrarna Mania och Zinaida till Artilleriroten.
  • 1916 flyttar den 14 årige kontoristen Georg Raider Bergström/Adlivankin, Manias utomäktenskaplige son, från Helsingfors till Stockholm.
  • 1917 Magdalena Elisabeth Adlivanking är husföreståndare i Karlsviksroten på Kungsholmen. Hon bor tillsammans med döttrarna Mania och Zinaida samt Georg Raider Bergström/Adlivankin (Manias son) som skrivs som sin mormors fosterson.    
  • 1921 dör mormor Magdalena Elisabeth. Georg Raider blir då inneboende hos mamma Mania och hennes syster Zinaida. Samma år kommer Alex hustru Alfhilda Lovisa tillbaka till Stockholm. Hon och Alex har skilt sig. Hon bosätter sig i Strängnäs där hon dör 1973.   
  • 1932 Georg Raider flyttar hemifrån.
  • 1935 Zinaida går till sjöss. Hon går i land igen efter några år 1937. Vad Mania gör under tiden är oklart. 
Systrarna Mania och Zinaida
1940 bor Maria och Zinaida i fastigheten Mellby Liegård Skölden i Partille, Göteborg
1947 bor Mania och Zinaida i fastigheten 7:17 Hämplingen 9 i Göteborg
1950 bor de i 7:46 Blåhaken 6 som har adress Spaldingsgatan 11, Göteborg S
         Mania kallas kort och gott ogift kvinna medan Zinaida är skönhetsexpert.
         I den svenska folkräkningen 1950 står att systrarna kommer från "De Socialistiska
         Rådsrepublikens Union. 
1957 bor systrarna i Härlanda, Göteborgs och Bohus län där de är mantalsskrivna. Fastigheten heter
         46:36 Sadelmakaren 10 och adressen är: Råstensgatan 3, Göteborg Ö.
1960 Se 1957 ovan.
1970 bor Mania och Zinaida på adress Viginsgatan 5A i Göteborg.
1975 bor Mania ensam på Stenungsundsgatan 19, Härlanda församling, Göteborg

Zinaida Adlivankin gick ur tiden 19/6 1975 på adress Virginsgatan 5A i Göteborg.
Mania (Maria) Adlivankin dog 10/3 1979 på Göteborgs Sjukhem, Göteborgs Annedal.

Statistiska Centralbyrån (SCB) 
1940 års folkräkning H1AA:310 (1940) Bild 1920 / sid 17 (systrarna i Göteborg)
Zinaida Adlivankins ansökan om uppehållsbok kan du se här. 
Magdalena Elisabeth Adlivankins ansökan om uppehållsbok kan du se här.

_______________________________________________________________________________
  • Jag hittar en rysk målande konstnär, Samuil Adlivankin (1897-1966) i Ryssland som kanske kan vara släkt och ett virutal museum, Han finns enligt Ancestry i Encycklopaedia Judaica, Second edition, 22 volumes by Fred Skolnik. Detroit: Macmillan Reference USA, 2007. (EncJud).
  • Och på Ancestry en George Adlivankin i Baltimore street, Baltimore, Maryland, USA född 18/11 1861 i Minsk, Vitryssland gift med Sarah Adlivankin från Janroggen, Ryssland. Barn födda i Baltimore: Morris född 3/4 1898 och Elanor född 14/5 1901. De har rest till USA från Antwerpen, Belgien den 31/12 1892 och ankommit till New York 1/1 1893. (Petition for naturalization (dokument om medborgarskap, United States of America) Rimligtvis en släkting då namnet George går igen.
  • På Ancestry finns många Adlivankin om man söker på hela materialet. De flesta verkar vara från Minsk i Vitryssland. För Vitryssland finns mikrofilm (oklart var): Judiska efternamn i befolkningsregistret från Minsk. Mikrofilmen för födslar 1882 har nummer (FHL #1,920,795)
  • Jag hittar en Bentsiyan Adlivankin som dör 50 år gammal den 21/2 1889. Född ca 1839, registrerad i Minsk, Belarud. Dödsorsak: levercancer. Faderns namn: Noson. Begravd 23/2 1889. Men då var ju inte Zinaida ens född. 
  • Det finns en databas, Namnindex för de vitryska databaserna i GewishGen för Minsk, Belarus: "Minsk Uyezd Surnames". Adlivankin finns med. Se nedan. Registret finns på svenska hos Ancestry. Annars är adressen: (https://www.jewishgen.org/belarus/lists/minsk_uyezd_surnames.htm)  
  • Adlivankin, Minsk Belarus: Minsk Uyezd Surnames (https://www.jewishgen.org/belarus/lists/minsk_uyezd_surnames.htm) Av denna lista framgår att den judiska släkten Adlivankin kommer från Minsk i Vitryssland. 
  •  Adlivankin, Minsk Belarus. Jewish Surnames from the Minsk Gubernia: (https://www.jewishgen.org/belarus/lists/surname_list.htm) Av denna lista framgår att den judiska släkten Adlivankin kom från Minsk Gubernia ("4 register hittades").
  • Eruchim Adlivankin, Pinsko Korolina, Minsk Belarus: 'Hebrew' Korobochniks in the Minsk Gubernya in 1839: (https://www.jewishgen.org/belarus/lists/albell_les.html) Detta är en lista över judiska "Korobochniks" eller affärsmän som framgångsrikt bjudit på rätten att samla "Box tax" eller skatter på Försäljningen av kosherkött. Intäkterna täckte kostnaden för samhälls sociala välfärdstjänster. Affärsmannen eller affärspartners, som erbjöd sig att samla in den största summan av lådeskatter för ett visst område, vann rätten att samla skatterna under en viss tid och förmodligen tjänade en fast avgift eller en procentandel av intäkterna för att kompensera dem för deras problem. I det här fallet löpte perioden för fyraårsperioden från 1840 till 1843. "Korobochniks" utgjorde i själva verket kommunala banktjänster. De som gjorde förnuftiga bud var förmodligen smarta, rika killar som kände sina samhällen inifrån och ut. Du kan läsa mer om dem på JewishGen Litvak SIGs webbplats på: http://www.jewishgen.org/litvak/vital-p4.htm 
          Och här nämns alltså borgaren Eruchim Adlivankin (familjenamn: Girshovich 
          tillhörande Pinso Lorolina i Minsk. Han är tveklöst en av de rikaste i stan.
  • Leiba Adlivankin (Leiba Girshev), Minsk Belarus: June 28, 1880 list of Minsk draft evaders: (https://www.jewishgen.org/belarus/lists/mgv_18800628.htm) Lista över personer med maschaneboende som efter ålder är föremål för utkastet år 1880 i Minsk. Se sida. Här finns fyra Adlivankin (Girch med familjenamn Mordukhov, Leiba med familjenamnet Girshev och Vul´f-Nokhum med familjenamnet Shmuilov). De tillhör alla Minsk-judarnas stad. 
  • Vul’f-nokhum Adlivankin [Vul’f-nokhum Shmuilov] Minsk, Belarus: June 28, 1880 list of Minsk draft evaders: (https://www.jewishgen.org/belarus/lists/mgv_18800628.htm) Här finns tre Adlivankin (Girch med familjenamn Mordukhov, Leiba med familjenamnet Girshev och Vul´f-Nokhum med familjenamnet Shmuilov)
  • Adlevankin, Minsk Belarus: Jewish Surnames from the Minsk Gubernia: https://www.jewishgen.org/belarus/lists/surname_list.htm) Släkten är från Minsk. På denna lista finns en Adlevankin och en Adlivankin. 
  • Girsh Adlevankin [Girsh Mordukhov], Minsk Belarus: June 28, 1880 list of Minsk draft evaders: (https://www.jewishgen.org/belarus/lists/mgv_18800628.htm) Här finns fyra Adlivankin (Girch med familjenamn Mordukhov, Leiba med familjenamnet Girshev och Vul´f-Nokhum med familjenamnet Shmuilov)
När jag söker på Magdalena Elisabet Adlivankin får jag upp en enda träff nämligen Leiba Adlivankin. Men han var gift med en Basya Senagof så han är nog inte körsnären.  

Det visar sig att det finns en judisk databas - JewishGen Belarus Database - som förmodligen har alla svar. Det kostar emellertid 100 dollar att använda den så det får vara för min del. Databasen finns här: https://www.jewishgen.org/databases/Belarus/
________________________________________________________________________________

"Dalkullan" 
Magdalena Elisabeth Blomqvist var från Kristinestad, Finland. 

Kristinestad ligger i svenska Österbotten 
så jag hittar farfars mormor (ff mm) på Ancestry i 
"Nordic Records, Finland, Select Baptism 1657-1890":

Kristinestads vapen
Magd Elisabet Blomqvist
Mor: Greta Lisa
Far: Carl Blomqvist
Födelse: 1850/06/20
Dop: 1850/06/23 Kristiinan Kaupunki, Vaasa, Finland

Jag hittar även en bror: 

Carl August Blomqvist
Mor: Greta Lisa
Far: Carl Blomqvist
Födelse: 1855/02/28
Dop: 1855/03/04 Kristiinan Kaupunki, Vaasa, Finland

Och i vigselregistret hittar jag två uppgifter: 

Carl Anders Blomqvist
Greta Lisa Adamsson
Vigsel: 1844/04/28 i Kristiinan Kaupunki, Vaasa, Finland

Carl Ands Blomqvist
Greta Lisa Adamsson
Vigsel 1844/03/23 Lapvaartti, Vaasa, Finland

Jag hittar en födelsenotis som åldersmässigt skulle kunna stämma in på Sten-Åkes (ff mm m) Greta Lisa Adamsson och det är: 
Greta Lisa Adamsson 
Född: 5/2 1828 
Döpt: 10/2 1828
Doport: Ikaallinen, Turku-Pori, Finland
Men jag kan inte bevisa att det är hon. 

_______________________________________________________________________________

Jag fick klippa av lite nedtill för att de äldsta anorna skulle få plats.







Och hur var det med
morfar som såldes på auktion?


Jordbruksarbetaren, torparen och sedermera bonden:

Jonas Jonsson (mf f) född 21/1 1881 i Alfta – död där av kräfta* den 18/9 1924 i Alfta.

Jonas Jonsson behandlades för sin cancer på lasarettet i Bollnäs men tycks ha dött i hemmet.
Son till: Jonas Olsson (mf ff) född 12/1 1849, bonde å S3 Grängsbo och hans hustru Karin Ersdotter (mf fm) född 8/7 1849.
Jonas Jonsson står minst 1906 och framåt som frikallad från det militära. Oklart varför.
Gift 1/11 1903 med den då höggravida:

Anna Lindblom (mf m) född 25/3 1881 i Alfta – död på lasarettet i Bollnäs av anemia perniciosa** den 25/9 1924. Perniciös anemi är en form av blodbrist som uppstår på grund av vitamin B12-brist. Sjukdomen har ett smygande förlopp och upptäcks ofta inte förrän den är långt framskriden. Symtomen är bland annat trött- och orkeslöshet samt andfåddhet vid minsta ansträngning, muskelsvaghet och känselbortfall i händer och fötter. Kanske var det för att hjälpa sin dotter och hennes familj som mormor Karin Lindblom flyttade till familjen.
Dotter till: Husman Olof Olsson Lindblom (mf mf) född 30/7 1831 i Alfta, bosatt i Grängsbo (Hästhages l(illa) Broddanäs, Viken af No 7) och sedan 24/11 1861 hans hustru Karin Nilsdotter (mf mm) född 27/7 1839 i Ofvanåker (änka 23/1 1916) och som 26/11 1920 flyttade till dottern Annas familj, möjligen för att hon och svärsonen var så sjuka. Karin Nilsdotter Lindblom flyttar ut 1925 sedan både dottern och svärsonen dött och får sedan bo på undantag hos en annan dotter i Mållängetad (märkligt namn) i Alfta. Där dör hon den 30/3 1926.
Jonas Jonasson och Anna Lindblom var bosatta i Viken No 2 S.7 i Gränsbo rote, Alfta församling.
Fastigheten kallades Flaxembo och var en avsöndring från Viken No 9.

Barn:
1. Jonas född 2/12 1903 i Alfta. Jordbruksarbetare – 11/4 1919 i Alfta av influensa och lungsot
2. Alma Katrina född 8/9 1905 i Alfta (hushållerska) Flyttar 7/11 1925 som piga till Rengsjö.
3. Anna Matilda född 28/12 1907 i Alfta. Flyttar 1925 till sid 427 där hon tjänade piga.
4. Syster Dorotea född 7/2 1910 i Alfta (tvilling) Flyttar 1925 till sid 498 för att tjäna piga.
5. Bror Rikard född 7/2 1910 i Alfta (tvilling) Flyttar 19/11 1926 till sid 314
6. Olof Henning (mf) född 22/5 1912 i Alfta. Flyttar 19/11 1926 till sid 141
7. Frida Linnea född 9/9 1914 i Alfta. Flyttar 1925 till sid 304 (barnhem). Död där 23/1 1931.
8. Hulda Maria född 4/4 1917 i Alfta. Flyttar 1925 till sid 304 (barnhem)
9. Märta Viktoria född 12/3 1920 i Alfta. Flyttar 1925 till sid 304 (barnhem)

(Sidangivelserna avser husförhörslängden AIIa:5a och b):

Jonas och Anna dog med en veckas mellanrum i slutet av september 1924 och lämnade åtta barn i åldrarna 4-19 år föräldralösa. De tre yngsta barnen placerades på barnhem och den äldsta dottern flyttade till Rengsjö för att tjäna som piga. De fyra syskonen som var stora nog att göra nytta för sig - och därmed var intressanta som arbetskraft för bönderna - såldes på auktion.

Ingenting i de nu tillgängliga kyrkoböckerna berättar det, men familjen vet att så var fallet. Sten-Åkes morfar, Olof Henning Jonsson, var 14 år gammal när han auktionerades ut till den bonde som krävde minst betalt av socknen för att - mot hårt arbete och ofta dålig behandling - se till att den föräldralöse gossen fick mat och husrum.    

Kyrkoböckerna:
Alfta (X) AIIa:3a (1906-1910) Bild 4250 / sid 411 (Jonas och Annas familj)
Alfta (X) AIIa:4b (1911-1920) Bild 2410 / sid 515 (Jonas och Annas familj)
Alfta (X) AIIa:4b (1911-1920) Bild 2340 / sid 508 (Jonas och Annas familj, svärmor flyttar in)
Alfta (X) AIIa:5b (1921-1931) Bild 2850 / sid 625 (Jonas och Annas familj, svärmor flyttar ut)
Alfta (X) F:5 (1896-1919) Bild 2390 / sid 230 (äldste sonen Jonas dör 1919)

Barnen efter föräldrarnas död:
Alfta (X) AIIa:5b (1921-1931) Bild 870 / sid 427 (Anna Matilda Jonsson tjänar piga i Elfkarhet No 4 s 8)
Alfta (X) AIIa:5b (1921-1931) Bild 1580 / sid 498 (Syster Dorotea tjänar piga i Grängsbo No 12)
Alfta (X) AIIa:5a (1921-1931) Bild 3300 / sid 314 (Bror Rikard tjänar dräng i Kyrkbyn No 29)
Alfta (X) AIIa:5a (1921-1931) Bild 1570 / sid 141 (Olof Henning tjänar dräng i Kyrkbyn No 13)
Alfta (X) AIIa:5a (1921-1931) Bild 3200 / sid 304 (De tre yngsta på Lilla Barnhemmet i Kyrkbyn No 28)
Alfta (X) AIIa:6a (1931-1941) Bild 3380 / sid 321 (Två bor kvar på barnhemmet till 1935/1936, en dog)
Alfta (X) F:6 (1920-1945) Bild 1100 / sid 101 (Frida Linnea, 16 år och hushållsbiträde, dog på barnhemmet den 23/1 1931 av lung- och njurinflammation)

De äldsta:
Alfta (X) CI:7 (1862-1882) Bild 272 / sid 267 (Jonas Jonssons födelse)
Alfta (X) AI:22a (1881-1883) Bild 214 / sid 195 (Jonas Jonssons familj i Grängsbo, Alfta)
Alfta (X) CI:7 (1862-1882) Bild 274 / sid 269 (Anna Lindblom föds)
Alfta (X) AI:22a (1881-1883) Bild 259 / sid 240 (Anna Lindbloms familj i Grängsbo, Alfta)
Alfta (X) AIIa:5c (1921-1931) Bild 5050 / sid 1195 (Anna Lindbloms mor på undantag hos svåger)
Alfta (X) CI:10 (1906-1915) Bild 1650 / sid 157 (Olof Hennings födelse)
Alfta (X) F:6 (1920-1945) Bild 520 / sid 43 (föräldrarnas död)

måndag 26 november 2018

Kom farfars far från Öst?

Lennart undrar över sin farfars far (ff f)
Kronotimmermannen och daglönaren Carl Johan Svensson född 1/8 1852 - död 18/4 1926 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Stavningen varierar.
Vem var han och varifrån kom han?
Lennart har gjort en DNA-analys och fått veta att han är mest svensk, 19% norrman och att det sedan drar österut åt Ukrainahållet till. Frågan är bara hur?

Det framgår av Folkräkningarna 1880, 1890, 1900 och 1910 att Carl Johan Svenssons liv såg ut så här:
Carl Johan Svensson (farfars far)*
född 1/8 1852 i Rödeby, Blekinge.
Son till Sven Trulsson född 8/3 1818 i Rödeby och Ingrid Pehrsdotter född 1817 i Rödeby.
Han var gift 12/4 1879 med:

Johanna Maria Svensson (farfars mor)**
född 18/11 1851 i Karlskrona Amiralitetsförsamling, Blekinge
Dotter till Sven Månsson född 17/8 1823 och Amelia Mathilda Hultman född 20/1 1824 bosatta i Compagniet, Karlskrona Amiralitetsförsamling.

Barn:
1. Ebba Christina född 29/6 1879 i Karlskrona stadsförs. Hustruns oäkta dotter. Död 22/11 1879.
    (Catarrhus gastro intestinalis och bröstkatarr)
2. Theresia Eleonora född  15/7 1880 i Karlskrona stadsförsamling
3. Carl Theodor född 2/4 1882 i Karlskrona stadsförsamling - död 5/8 1896 (meningitis tuberculosa)
4. Rebecka Victoria född 17/5 1884 i Karlskrona stadsförsamling
5. Johan Frithiof född 25/4 1886 i Karlskrona Amiralitetsförsamling
6. Arvid August född 26/4 1888 i Karlskrona Amiralitetsförsamling (farfar, ff)
7. Albert Fredric född 29/51890 i Karlskrona Amiralitetsförsamling
8. Anna född 1893 i Karlskrona Amiralitetsförsamling
    - Oäkta dotter till Anna: Anna Brita Viktoria född 30/11 1917 i Am förs
    - Dotter odöpt (inget namn) född 13/2 1921 i Am förs.
    Prästen skriver:
    "Se lysningsboken för åt 1920 No 86. Infl 28/2 1921. Hofmästare Knut Wilhelm Thomell (?) har        erkänt sig vara fader till henne oäkta doter  - icke trolofningsbarn ... den 6/4 1918."
    Anna och hennes barn flyttade till Karlskrona Stadsförsamling 23/2 1921.

Carl Johan Svenssons titlar skiftade något eller vad sägs om:
Arbetare (1880), daglönare (1890), timmerman (1900), timmerman och daglönare (1910)
Den 31/1 1899 är Carl Johan timmerman och familjen är skriven i Ingeniör Departementet, Am förs.

Familjen bodde enligt folkräkningar och annat:
1880 på adress Femtonde Qvarteret i Karlskrona stadsförsamling.
1884 8/11 flytt från K-a stadsförsamling till K-a Amiralitetsförsamling.
1890 är de kort och gott bosatta bland andra daglösanare i Karlskrona Amiralitetsförsamling.
1900 Kongl. Carlskrona Amiralitet, Karlskrona Amiralitetsförsamling
1910 Karlskrona Amiralitetsförsamling

*
Så vem var han då?
Carl Johan Svensson född 1/8 1852 i Rödeby finns rikligt representerad i databasen Sveriges befolkning 1860-1947.


Carl Johans födelsenotis
Augusti 1 föddes och 8 döptes torparen Sven Trulssons och hustrun Ingrid Pettersdotter i Idehult son Carl Johan. Wittnen Sockenskräddaren Olaus Pettersson och hustruAnika Olasdotter i Stensjö. 
Modern var 36 år.

Carl Johan Svensson född 1/8 1852 i Rödeby (farfars far)
var son till:
Torparen Sven Trulsson*** född 8/3 1818 i Rödeby (farfars farfar) och hans hustru
Ingrid Pehrsdotter**** född 17/(januari?) 1917 i Rödeby. (farfars farmor)
Barn:
1. Caroline född 7/4 1842 i Rödeby
2. Dorothea född 108 1847 i Fridlevstad, Blekinge län
3. Bothilda född 10/2 1850 i Rödeby
4. August född 28/6 1855 i Rödeby
5. Carl Johan född 1/8 1852 i Rödeby (farfars far)
6. August född 28/6 1855 i Rödeby
7. Hedda född 9/6 1861 i Rödeby

Kyrkoböcker:
Rödeby (K) CI:5 (1846-1860) Bild 58 (Carl Johan Svenssons födelse)
Rödeby (K) AI:14 (1855-1860) Bild 145 / sid 163 (farfars farfars familj i Idehult, Rödeby)
Rödeby (K) AI:16 (1861-1865) Bild 173 / sid 203 (farfars farfars familj i W Idehult, Rödeby)
Rödeby (K) AI:19 (1866-1870) Bild 328 / sid 877 (farfars farfars familj i Stengöhl, Rödeby)
Rödeby (K) AI:21 (1870-1880) Bild 3030 / sid 711 (Carl Johan i föräldrahemmet i Rödeby)

Rödeby (K) AI:20 (1870-1880) Bild 181 / sid 185 (Carl Johan som dräng i Östra Idehult, Rödeby)
Karlskrona stadsförsamling (K) AI:33 (1871-1881) Bild 580 / sid 574 (Carl Johan flytt till Karlskr)
Karlskrona stadsförsamling (K) AI:33 (1871-1881) Bild 589 / sid 583 (Carl Johan i Karlskrona)
Karlskrona stadsförsamling (K) AI:38 (1881-1891) Bild 258 / sid 1894 (familjen)

Karlskrona stadsförsamling (K) AI:32 (1871-1881) Bild 361 / sid 356 (familjen)

Karlskrona amiralitetsförsamling (K) AI:69 (1881-1890) Bild 497 / sid 457 (familjen)
Karlskrona amiralitetsförsamling (K) AI:77 (1891-1898) Bild 561 / sid 559 (familjen, Ing Dept)
Karlskrona amiralitetsförsamling (K) AIIa:27 (1899-1924) Bild 2620 / sid 1057 (familjen, Ing Dept)
Karlskrona amiralitetsförsamling (K) AIIa:24 (1898-1924) Bild 3360 / sid 298 (familjen)

När Karl Johan Svensson (då med K) dör 18/4 1926 var han gift men lämnade inte efter sig några adressuppgifter. Han var dock skriven i Karlskrona Amiralitetsförsamling. Sak samma med änkan som dog fyra dagar senare den 22/4 1926.

Av död- och begravningsboken får vi veta att Karl Johan Svensson, före detta kronotimmerman och medaljör, avled av cancerventriculi (cancer i magen/magsäcken) och att Johanna Maria Svensson född Svensson, änka efter afskedade kronotimmermannen Karl Johan Svensson dog fyra dagar senare av Cardioseleros och Lungödem (åderförkalkning i hjärtats kranskärl och vattenansamling i lungorna). Att han var avskedad betyder bara att han hade avslutat sin anställning.

Det där med att han var kronotimmerman är nog helt korrekt. Han arbetade förmodligen åt flottan, dvs kronan för vilket han trots allt belönades med en medalj.

Kyrkoböcker:
Karlskrona stadsförsamling (K) FI:4 (1872-1880) Bild 291 / sid 288 (Ebba Christina död)
Karlskrona amiralitetsförsamling (K) FIa:11 (1895-1908) Bild 280 / sid 20 (Carl Teodor död)
Karlskrona amiralitetsförsamling (K) FIa:12 (1908-1936) Bild 2770 / sid 269 (Johanna Maria död)
Karlskrona amiralitetsförsamling (K) FIa:12 (1908-1936) Bild 2760 / sid 268 (Carl Johan död)

_______________________________________________________________________________

**
Johanna Maria Svensson (farfars mor)
född 18/11 1851 i Karlskrona Amiralitetsförsamling, Blekinge
Hette som ogift Svensson och möjligen Svensdotter.

Dotter till timmermannen Sven Månsson född 17/8 1823 och Amelia Mathilda Hultman född 20/1 1824 bosatta i Compagniet, Karlskrona Amiralitetsförsamling.
Gift 12/4 1879 med Carl Johan Svensson född 1/8 1852 i Rödeby, Blekinge.
Änka 18/4 1926. Död 22/4 1926 i Karlskrona Amiralitetsförsamling. Se ovan.

Föräldrar:
Sven Månsson född 17/8 1823 i Rödeby Socken, Blekinge
Amelia Mathilda Hultman född 20/1 1824 i Lösens församling
De var bosatta på adress Compagniet, Karlskrona Amiralitetsförsamling, Blekinge

Barn:
1. Johanna Maria född 18/11 1851 i Karlskrona stadsförsamlingen (till stadsförs 5/11 1870) (ff m)
2. Oscar Wilhelm född 25/3 1854 i Karlskrona (uppgift från Ancestry)
3. Carl Oskar född 24/10 1855 i Karlskrona Amiralitetsförsamling - död 6/3 1871, se nedan
4. Carolina född 29/1 1858 i Karlskrona Amiralitetsförsamling
5. Sven född 8/7 1860 i Karlskrona Amiralitetsförsamling
6. Otto Wilhelm född 11/6 1863 i Karlskrona Amiralitetsförsamling - död 14/8 1864, se nedan
7. Ida född 15/7 1865 i Karlskrona Amiralitetsförsamling
8. Otto Ludvig född 26/8 1867 i Karlskrona amiralitetsförsamling - död 28/5 1868, se nedan
Döda barn:
Otto Wilhelm död 14/8 och begravd 17/8 1864 av hjärninflammation, meningitis
      Son af kronotimmerman Sven Månsson och hustru Amalia Mathilda Hultman
Otto Ludvig död 28/5 1868 av Bronchitis.
      Son af kronotimmerman Sven Månsson och hustru Amalia Mathilda Hultman
Carl Oskar död 15 år gammal den 6/3 och begravd 12/3 1871 av lungsot Phtises Pulmon.
      Son af kronotimmerman Sven Månsson och hustru Amalia Mathilda Hultman


Husförhörslängden. Karlskrona amiralitetsförsamling (K) AI:53 (1861-1865) Bild 150 / sid 119

Kyrkoböcker:
Karlskrona amiralitetsförsamling (K) AI:53 (1861-1865) Bild 150 / sid 119 (Sven Månssons familj)
Karlskrona amiralitetsförsamling (K) AI:58 (1866-1870) Bild 158 / sid 121 (Sven Månssons familj)
Karlskrona amiralitetsförsamling (K) AI:63 (1871-1880) Bild 175 / sid 138 (Sven Månssons familj)
Karlskrona stadsförsamling (K) AI:38 (1881-1891) Bild 258 / sid 1894 (familjen)
Karlskrona amiralitetsförsamling (K) AIIa:24 (1898-1924) Bild 3360 / sid 298 (familjen)
Karlskrona amiralitetsförsamling (K) AIIa:27 (1899-1924) Bild 2620 / sid 1057 (familjen, Ing Dept)
Karlskrona amiralitetsförsamling (K) AIIa:40 (1924-1937) Bild 2590 / sid 648 (änkan)
(bland änkor o ensamma hustrur) 
Karlskrona amiralitetsförsamling (K) FIa:8 (1862-1874) Bild 54 / sid 49 (Otto Wilhelm död)
Karlskrona amiralitetsförsamling (K) FIa:8 (1862-1874) Bild 157 / sid 152 (Otto Ludvig död)
Karlskrona amiralitetsförsamling (K) FIa:8 (1862-1874) Bild 226 / sid 220 (Karl Oskar död)


Farfars morfar
Sven Månsson född 17/8 1823 i Rödeby Socken, Blekinge
Död enligt Ancestry 85 år gammal den 16/6 1909 i Karlskrona
(Enligt Ancestry på en plats: Sven Kr. Månsson)
På angivet datum finns ingen Sven med far Måns i Rödeby födelsebok och ej heller i Fridlevstad som hörde ihop. Därmot finns följande person:







Födelseboken. 
Rödeby (K) CI:4 (1771-1846) Bild 3490 / sid 693 (föddes Sven, son till Mons Svensson)

1823. Den 27 juni föddes och den 4 juli döptes torparen Mons Svensson och hustru Ingjerd Israelsdotter ifrån Skärfseboda son o namn Sven...
Det finns ingen husförhörslängd för 1823. AI:6 för åren 1825-1827 är indelad i rotar och omfattar 200 sidor som man måste gå igenom manuellt.
Det är troligen korrekt men jag kan alltså inte med säkerhet säga att ovanstående Sven Månsson är rätt person. Även Ancestry ger mig detta resultat. Sven Monsson, heter han där.


Farfars mormor
Amalia Mathilda Hultman född 20/1 1824 i Lösens församling
Här har vi emellertid rätt person.
Födelsenotisen:








Födelseboken.
Lösen (K) CI:4 (1810-1825) Bild 45 / sid 81 (AID: v96387.b45.s81, NAD: SE/LLA/13263)

Amalia Mathilda Hultman
Oägta. Fadern var alltså okänd.
1824. Den 20:de januari föddes mamsell Anna Karin Hultmans oägta flickebarn i Lösen som döptes den 22:ra och kallades Amalia Mathilda.
Amalia Mathilda dog, enligt Ancestry, 71 år gammal i Lösen den 6/9 1895.

Anna Karin Hultman (farfars mormors mor)
Vi får tyvärr inte av födelseboken veta var i Lösen Anna Karin Hultman bodde - där man sannolikt kan hitta exempelvis hennes föräldrar. Husförhörslängden består av ca 300 sidor som måste gås igenom manuellt. Det finns en rad spännande kyrkoböcker hos Arkiv Digital att gå igenom.

Jag hittar emellertid följande hos Anbytarforum. Mycket material där.
Kolla här också!
Jag tror att detta är korrekt - namnet är ovanligt och orten Lösen liten - men släktskapet bör förstås bevisas genom att man går igenom husförhörslängderna och hittar familjen där. 
Det finns ett publikt släktträd på Ancestry också.
Uppgifter om kronolänsmannen Peter Johan Hultmans familj
(se inlägg på Anbytarforum 25/2 2002).
Peter Johan Hultman, född 1766-11-08 i Karlskrona,
Karlskrona amiralitetsf., död 1841-01-28 i Ronneby, Ronneby. Kronolänsman,kommissarie i Lösen, Lösen.

Gift 1791-04-20 i Karlskrona stadsförsamling med (Ancestry: 20/2 1791)
Ingrid Lovisa Rahm, född (döpt 1767-05-02) i Ronneby, Ronneby,
död 1806-10-04 i Lyckeby, Lösen.
Dotter till Karl Gustav Rahm och Susanna Höök.

Barn:
1. Johan Ludvig Hultman, född 1792-01-22 i Ingärdahäj, Asarum, död 18..
2. Johanna Magdalena Hultman, född 1795-01-22 i Lyckeby, Lösen,
    död 1797-04-28 i Abrahamsäng, Kristianopel.
3. Anna Karin Hultman, född 1796-10-15 i Kristianopel, död 1873-04-09
    i Lösen.
4. Otto Hultman, född 1799-01-06 i Stensborg, Kristianopel, död 1800-03-21
    i Stensborg, Kristianopel. Bosatt i Stensborg, Kristianopel.
5. Johanna Magdalena Hultman, född 1800-02-21 i Kristianopel,
    död 1875-01-11 i Ronneby.
6. Dödfödd son Hultman, född 1801-06-07 i Kristianopel, död 1801-06-07
    i Kristianopel. Bosatt i Kristianopel.
7. Klara Sofia Hultman, född 1802-08-08 i Mölletorp, Augerum,
    död 1804-02-29 i Lyckeby, Lösen.
8. Otto Hindrik Hultman, född 1803-09-07 i Lyckeby, Lösen, död 1803-11-26
     i Lyckeby, Lösen. Bosatt i Lyckeby, Lösen.
9.  Hedvig Sofia Hultman, född 1804-10-21 i Lyckeby, Lösen, död 1884-03-08
     i Yxnarum, Listerby.
Kristianopel är en småort i Karlskrona. Läs om Kristianopel här och här. 
Uppgifterna ovan kommer från en privat släktforskare. Se Anbytarforum och tag kontakt för ytterligare information.
_______________________________________________________________________________


***
Farfars farfar
Sven Trulsson född 8/3 1818 i Rödeby
återfinns inte där han ska vara i födelseboken. Han finns inte heller i Fridlevstad (Rödeby var annexförsamling i Fridelevstads och Rödeby pastorat).
Av de sista husförhörslängderna framgår att han var murare.
Han blev änkling 30/4 1891 och avled den 26/2 1909 i Rödeby.

Inflyttad till Rödeby från Kulleryd 1848
Men det finns ingen sådan församling.

****
Farfars farmor
Ingrid Persdotter född 1817 i Rödby
Död i Karlskrona stadsförsamling 30/4 1891.
Inte i någon husförhörslängd dinns hennes födelsedatum.
Och det finns tyvärr två möjliga Ingrid Persdotter födda 1817 i Rödby.

Kyrkböcker:
Rödeby (K) AI:11 (1846-1850) Bild 100 / sid 105 (ff ff:s familj i Nr 10 Västra Idehult, Rödeby)
Rödeby (K) AI:12 (1851-1855) Bild 113 / sid 117 (ff ff:s familj i Nr 10 Västra Idehult, Rödeby)
Rödeby (K) AI:14 (1855-1860) Bild 145 / sid 163 (farfars farfars familj i Idehult, Rödeby)
Rödeby (K) AI:16 (1861-1865) Bild 173 / sid 203 (farfars farfars familj i W Idehult, Rödeby)
Rödeby (K) AI:19 (1866-1870) Bild 328 / sid 877 (farfars farfars familj i No 56 Stengöhl, Rödeby)
Rödeby (K) AI:21 (1870-1880) Bild 3030 / sid 711 (Carl Johan i föräldrahemmet i Rödeby)
Karlskrona stadsförsamling (K) AI:39 (1881-1891) Bild 110 / sid 2277 (familjen i Karlskrona st)
Karlskrona stadsförsamling (K) AI:46 (1891-1900) Bild 397 / sid 2893 ("Karlar på T")
      Ingen hänvisning till bostad. Inflyttad 1771. Konstigt! Enkling 30/4 1891. 
Karlskrona stadsförsamling (K) AIIa:10 (1900-1909) Bild 2400 / sid 4736 ("Karlar på T")




Ja, inte är det lättforskat i Rödeby, Blekinge direkt. Så här långt pekar ingenting åt Norge och än mindre åt Ukraina-hållet. Det är bara att streta vidare bland kyrkoböckerna i orginal.
Välj Internet explorer och testa Riksarkivet (fd SVAR). Välj specialsök Rödeby osv.

Dermografiska databasen för Södra Sverige ger heller ingenting. För Rödeby gäller 1861-1894.

Släktdata innehåller för Rödeby åren 1854-1992.
________________________________________________________________________________


Ledtråd som inte tycks leda någonstans...
Jag tar med den ändå ifall att...
Det finns en Anna Trulsdotter född 1811 i Rödeby. 
Hon och Sven Trulsson bor båda i No 10 i Västra Idehult, Rödeby, under en tid i livet. 
Möjlig syster?

Rödeby (K) AI:11 (1846-1850) Bild 95 / sid 100 (Anna Trulsdotter f 1811 i Rödeby)
Här är hon:
Rödeby (K) CI:4 (1771-1846) Bild 2700 / sid 535 (far Truls Thoresson) 


Truls Thoresson i Stenjöl (Andra roten) är hennes far. 
Husförhörslängderna är emellertid knepiga. I stället för tex födelseår står ålder. 

Stengöhl, Anna och Truls Thoresson återfinns på: 
Rödeby (K) AI:4 (1808-1812) Bild 15 / sid 259 (Lars Toresson)
Rödeby (K) AI:5 (1814-1819) Bild 170 / sid 14 (Truls Toresson)
Rödeby (K) AI:6 (1825-1827) Bild 16 / sid 13 (Truls Toresson död)
Men ingen Sven...






Anna Trulsdotters födelsenotis
_________________________________________________________________________________

Förutsatt...

att din anmoder mamsell Anna Karin Hultman i Lösen (ff mm m) är identisk med Anna Karin Hultman, född 1796-10-15 i Kristianopel - död 1873-04-09 i Lösen så finns din släkt i flera linjer tämligen väl utredd och av snälla släktforskare redovisad på nätet.  

Jag hade tänkt rita upp det lättfattligt åt dig men det låter sig inte göras. Materialet är helt enkelt för stort. Så här börjar det, se nedan. Och för de anor jag har satt en pil i kanten fortsätter det alltså - flera gånger långt - in i historien. 




Det första och sannolikt också det bästa jag hittar är en antavla skapad av Enar Eugen Andersson & Alma Elisabeth Thorell samt Oskar Max Hoppe och Agda Viktoria Sahlin. 


Du hittar Karl Gustav Rahm och hans familj här och kan gå vidare därifrån åt alla håll. 
Observera att hans hustru Susanna Höök hos Geni fått tillnamnet Crona och därmed också föräldrar. Det beror på att hon gifte om sig 1769. 

Gå till hemsidan där du ser att du som släktforskare kan ansöka om ett användarkonto. 
Det står: 
"Om du är ättling till någon i vårt träd och har forskat seriöst om släkten, är du välkommen att ansöka om ett användarkonto, och på det sättet hjälpa trädet att växa. Kontot kostar naturligtvis ingenting."

Du bör ta kontakt, tycker jag. Inte minst för att få tillgång till källorna. Utan källor är detta ingenting man kan gå i god för. Förklara var den svaga punkten sitter så får du kanske hjälp till och med. Om min teori är korrekt så kan du berika deras släktträd rejält. 


Nedanstående plockar jag från Geni:

En anfader heter Rudolf von Schoting (död 1643) med ursprung i Flandern. Såväl han som hans son blev rådmän i Göteborg. Rudolf gifte sig med Clara du Rées som var syster till borgmästaren i Ronneby, Arnold Du Rées, som naturaliserades till svensk adelsman. Den släktgrenen kommer in på höger sida i trädet ovan där du med förstoringsglas hittar Isak von Schoting. Läs mer om den släktgren här och här. 
Se adelsvapnet hos Rodolf von Schotings son Timon von Schoting som du hittar här.

En annan anfader är Hinrich Cordesi som uppskattas vara född före 1677 i Lübeck, Schleswig-Holstein, Tyskland. Hans dotter Anna Cordesi (född mellan 1557 och 1677!) gifte sig med Frans Zerran och kommer in på höger sida av släktträdet ovan där du hittar just Frans Zerran.

Ytterligare en anfader är trädgårdsmästaren Johan Ludvig Faster (1699-1759) vars dotter Magdalena var farmor till Mamsell Anna Karin Hultman. Du hittar Johan Ludvig här. 

Du har en Daniel Langh den äldre född 1600 i Kristianstad som du hittar här. Han kommer in i släktträdet längst ner till vänster i släktträdet där du hittar hans dotter Johanna Danielsdotter Broome.

Den äldst kände anfadern torde än så länge vara kapten Joachim Slüter född 1490 i Dömitz, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland - död 19/5 1532 i Rostock, Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland som var son till färgaren NN Kutzer från Dömitz på Elben. Joachim kommer in i släktträdet längst ut på högerkanten och hos Geni hittar du honom här. Du kan läsa om honom på tyska här (själv läser jag med google-översättning). Hustrun Katharina Jelen eller Gele var dotter till en smed från Rostock. Sonen Elias Schlüter var född 1529 i Rostock men hans båda söner var födda i Ronneby. Herman Eliasson Schlüter blev justitieborgmästare och Henrik blev rådman i Ronneby.  

Du har också en kvinna vid namn Cornelia som du hittar här och som är mor till Christian Welshuysen i Nederländerna där han varit någon slags commisarius. Han flyttade till Sverige som handelsman, drev tobaksspinneri och blev sedermera riksdagsman. Det sägs om Drottninggatan i Karlshamn följande:

"Här bodde de mera förmögna och ledande i samhället, så gott som alla de högst beskattade bland köpmännen: Peter Schaey (med 17 skatteöretal), Chr. Welshuysen (15 dito), Peter Mesterton (9), Lars Burmeister (6), Peter Prahl (6), Henrik Klintorph (3), Paul Calwagen (10), Henrik Fries (14), Carl Aschenborn (2 ½), Gumme Berg, borgmästaren Platin, rådmännen Noreen och Tingelman, kontrollören Eldh och apotekaren Ludwig. (ca 1711)"

___________________

Tyskland,  Nederländerna, Flandern, Vallonien, Holland och Belgien. 
Det måste ha haft med Hansan att göra. Kanske också med vallonerna. 

Reservation för skriv- och läsfel.
Hittar jag mer så lägger jag in det här. 
Håll koll!