tisdag 17 juli 2018

Varför så lite om Sven Erlandsson i kyrkoböckerna? Smet han från prästen eller?


Hej Monica,

Vi hade kontakt för 7 februari 2017 då du hjälpte mig tillrätta gällande mina "svantasier " om mina släktingars förehavanden i Amerika. 

Min fortsatta släktforskning försöker jag få fram mer info om den som intresserar mig mest. 

Det gäller Sven Erlansson, som jobbade för Upperuds bruk och var skeppare på skeppet Claudia. Jag vet att han var skyldig bruket 88 kronor då han dog så hans fru fick ta jobb som besättningsmedlem för att betala av skulden (dom handlade på krita och ibland var det plus och ibland var det minus mot bruket). Hon var den enda kvinnan någonsin som jobbat med detta och omtalad som en stark kvinna ...så jag är stolt. Läste detta i "Upperuds Bruk, Ett maritimtcentrum. Har också hittat en not om att han betalat några roddare i samband med en transport.

Hittade också (idag) ett dokument som uppger att Svens far hette Erland (född i Stora Backen i Holm 1706). Svens mor hette Ingri och föddes 1716. Har tyvärr inget efternamn på honom och vet inget om Ingri. För övrigt har det inte gått att finna något om Sven Erlansson. Han har hållt sig undan från prästen och det står inget om honom i kyrkoböckerna. 

Jag undrar om man kan dra någon slutsats  av det faktum att han inte finns med i kyrkböckerna och i några husförhör? Var han kanske bara tjurig och höll sig undan när prästen knackade på eller kan han ha varit ateist eller ....? Vet du om det kan finnas någon trolig förklaring till varför han är så osynlig?

Hälsningar 
Svante 



Hej Svante!
Så trevligt att höra av dig igen!
Jag älskar din fantasi och din humor. Absolut!
Här sågs vi senast, om någon undrar:



Skepparen Sven Erlansson 
Född 8/2 1756 - död 61 år gammal den 26/10 1817 av bröstsjukdom i Bron Södra, Skållerud,
är alltså din farfars farfars far (ff ff f).
I dödsnotisen står Erlandsson med d.
Och om fadern hette Erland så ska nog efternamnet vara Erlandsson.

Kan du ta reda på källan (om Erland o Ingri) i vilken församling Sven Erlansson föddes så ska jag gå in och kontrollera vad där står. 

Jag förstår inte vad du menar med att Sven Erlansson har hållit sig undan från prästen. Han finns i kyrkoböckerna som alla andra från det att barn nr 2 föds och man bosätter sig i Bron Södra, Skållerud. Oklart varifrån de kom och var barn nr 1 föddes. Det är problemet med att hitta hans rötter. Men man ska ha klart för sig att de allra äldsta kyrkböckerna är från 1686 och de går knappt att läsa. Vanligtvis får man vara glad om man kommer till 1750-talet i sin släktforskning. Allt annat är oftast ren tur. 
Familjen
Skepparen Sven Erlansson född 8/2 1756.
Var? Död 61 år gammal den 26/10 1817 av bröstsjukdom.
Hustrun Stina Magnusdotter född 2/5 1767. Var?
Hon dör 60 år gammal den 4/6 1827 av augustifeber = malaria.
Hon var då enka och inhyses i Bron Södra, Skållerud 
Dottern Lisa född 1792Finns ej i födelseboken för Skållerud. Åtminstone inte som dotter till Sven och Stina.
Född i annan församling? Var det därifrån de kom?
Lisa finns med i hfl AI:4 men inte i AI:5. Ingen hänvisning.
Hon kommer tillbaka i AI:6 och då som Enkan Lisa Svensdotter född 1792 i Skållerud
I AI:7 bor bara Lisa kvar på torpet i Bron Södra. Hon har nu gift sig med en man från Fröskog och fått minst fem barn. Hon är fortfarande född i Skållerud enligt husförhörslängden. Men hon finns alltså inte i födelseboken. Så varifrån kom familjen? 
Dottern Ingrid född 17/12 1796 i Skållerud
Jag tycker det står Köpmanebro* i Skållerud men hittar ingen sådan plats i hfl
Står i en hfl att hon är född 1794 men det är alltså fel. 
Dottern Cajsa född 30/12 1799 i Södre Bron, Skållerud 
Sonen Erland född  30/7 1803 i Köpmanebro*, Skållerudingenting i födelseboken tyder på sjukdom hos barnet.
Sonen stavar Erland med d och fadern Erlan utan d så det kvittar nog vilket man väljer.   
Sonen Eric Magnus född 2/1 1810 i Bron Södra, Skållerud
*Köpmannebro är en tidigare småort i Skolleruds socken i Melleruds kommun i Västra Götalands län. Det är inte utsatt i registren i husförhörslängderna. Av allt att döma fick platsen senare namnet Bron Södra o Norra.

Vad gäller Sven Erlanssons far Erland född 1706 i Holms socken, Älvsborgs län, så finns inga födelseböcker där före 1749 och inga husförhörslängder före 1726. Han går alltså inte att hitta. Jag har testat att läsa de äldsta husförhörslängderna för Stora Backa men blev inte klokare för det.

Jag har inte heller hittat Sven Erlansson som född i Holms socken. Den är emellertid väldigt rörigt skriven så jag kan ju ha missat något där. Du kan kolla gratis på SVAR:
https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen
(Holm (P) C:1 (1749-1761) Bild 42 / sid 75 och framåt.)

Sven Erlandsson är emellertid med i alla födelseböcker och husförhörslängder för Skållerud angivna nedan. Det är högst sällan man ser mer än så i kyrkoböckerna. Den som vill ha mer kött på benen än så kan exempelvis sätta sig att läsa sockenstämmans protokoll där allt av vikt i socknen avhandlades - inklusive fattigkassan - men det är ett digert arbete och kräver ett abonnemang hos Arkiv Digital.
Jag stannar här för denna gång. Lycka till!

Holm (P) AI:1 (1726-1768) Bild 7 / sid 7 (Stora o lilla Backa, sid 8)
Holm (P) AI:2 (1734-1735) Bild 9 / sid 9 (Stora Backa sid 8)

Skållerud (P) C:1 (1718-1799) Bild 61 / sid 113 (dottern Ingrid föds)
Skållerud (P) C:3 (1776-1849) Bild 39 / sid 67 (dottern Cajsa föds)
Skållerud (P) C:3 (1776-1849) Bild 44 / sid 77 (sonen Erland föds)
Skållerud (P) C:3 (1776-1849) Bild 52 / sid 93 (sonen Eric Magnus föds)

Skållerud (P) AI:3 (1789-1802) Bild 43 / sid 38 (Bron Södra i hfl)
Skållerud (P) AI:4 (1809-1814) Bild 23 / sid 18 (Svens familj i torpet Bron Södra i hfl)
Skållerud (P) C:3 (1776-1849) Bild 153 / sid 303 (Sven Erlandsson död)
Skållerud (P) AI:5 (1819-1824) Bild 93 / sid 89 (Bron Södra i hfl, Sven är död)
Skållerud (P) AI:6 (1824-1829) Bild 96 / sid 90 (Bron Södra, Stina Magnusdotter dör)
Skållerud (P) C:3 (1776-1849) Bild 157 / sid 311 (Stina i dödboken)


Reservation för läs- och skrivfel

De bodde i Sverige men var var de?


Hei!
Jeg heter Olav X og bor i Trondheim Norge. Vi er på jakt etter vår oldefar Ludvig Eriksen (Erikson) som reiste til Sverige siste halvdel av 1800 - tallet. Han reiste sammen med sin samboer Grete Kolberg som var gravid, en stor skam den gangen. Forholdet opphørte på starten av 1900 og Grete og tre barn dro tilbake til Norge og Ludvig ble tilbake.

Vi har noen tegn på at han muligens havnet på fattighus i Strømsund.

Vi skal til Strømsund 23 juli. Vet du om noen som enten er historiker eller har tilgang til opplysninger som kan hjelpe oss i søket etter oldefar?
Send gjerne en mail, xxx eller sms.
Hilsen Olav


Hej Olav,
Jag har sökt Ludvig Eriksen och Grete Kolberg i samtliga folkräkningar men utan något som helst resultat. Jag hittar dem helt enkelt inte. Det kan bero avsaknad av födelsetid och att de kanske stavade sina namn på annat sätt. Men det kan också bero på att de kanske aldrig anmälde sig till prästen som inflyttade till Sverige. Jag hittar inte ens Ludvig som död i Sverige överhuvud taget. Om du har ytterligare uppgifter om Ludvig och Grete så gör jag gärna ett försök till.

Strömsund är kyrkbyn i Ströms socken, Jämtland, vilket var en nyhet även för mig. När man söker i kyrkoböckerna ska man alltså söka i Ströms församling. Jag kollar församlingsböckerna men hittar ingenting där heller.

Jag rekommenderar att du tar kontakt med Hembygdsföreningen i Ström som ni når på mailadress hempan@telia.com och/eller telefon +46-670-61 12 32

Hembygdsgården hittar ni här




Hei Monica!

Tusen takk for at du tok deg tid til å svare meg! Jeg skjønner du er en ekte entusiast i slektsforskning!
Etter at jeg skrev til deg gjorde jeg en oppdagelse. Det ser ut som han skriver navnet sitt som Eriksson. Dermed fikk jeg treff i dødsregisteret:

Dette bekrefter at han døde på fatighuset på Ström. 

Jeg hadde en opplysning om at de kunne ha bodd på Undersåker og dermed fikk jeg treff på min bestemor Lydia.

Ludvig   er født 26.09.1855 Vang i Hedemarkens. Død 28.03.1923 

Hvis du ut fra dette kunne gjøre noen søk til ville jeg være svært takknemlig. Jeg syns Riksarkivet er veldig oversiktlig og greit men du har mer erfaring i hvordan man søker mest mulig effektivt.

Takk for tips om hvem jeg kan spørre. Det har vært interessant å finne noen som kan vite noe om fattighuset i Ström.


Hilsen Olav :)



Hej igen Olav,
Jag förstår faktiskt inte hur du gjorde!
Berätta gärna!

Jag sökte verkligen på Eriksen, Erikssen, Erikson och Eriksson i den speciella databasen Sveriges dödbok 1860-2016 så jag använde mig inte av SVAR. Men där gick det tydligen bättre. Jag har försökt göra om det hos SVAR i dag men hittar honom ändå inte. Så hur gjorde du?

Efter dina anvisningar
har jag småningom fått fram honom i dödboken. Han var alltså norsk skogsarbetare, född 26/1 1856 och bosatt i Ström när han dog den 28/3 1923. Här finns inga adressuppgifter i databasen och ingen uppgift om födelseort men jag ska ta mig en titt på originalet.
Så här ser det ut i dödboken:


Ström (Y, Z) F:4 (1913-1926) Bild 1190 / sid 113

Här står mycket riktigt att Ludvig dog av "Organ hjärtfel" på Fattiggården i Ström. Han avled 28/3 och begrovs 22/4 1923 i Ström.

Prästen skriver:
"Född i byn Jellon, Wagns prestegjell, Hedemarken;
Föräldrar: Erik Engelbrektsen och Marte Johansdotter;
Vistats i Sverige sedan 1871, därav långa tider i Ström."
Och så följer ett meddelande om att en läkare gjort något (skrivit intyg?) den 4/4 1923 samt därefter:
"Begraven i Ström."

De båda länkarna (det är samma länk) i ditt mail Olav 
går till SVAR: Statistiska Centralbyråns avskrift av en födelsebok i Undersåkers moderförsamling i Västra Jämtlands kontrakt, Härnåsands stift, Jämtlands län.
Jag hämtar bilden från originalet hos Arkiv Digital för att det är enklast.



Barnet är "oäkta" Lydia Margreta född 5/2 1904
Föräldrarna är:
Torparen Ludvig Eriksson från Hamar i Norge född 26/1 1856 och Grete Kolberg född 24/6 1863 från Levangers landssogn i Norge
Avis har skickats till Pastorsämbetet Levanger (i Norge)

I rutan för sidnummer i husförhörslängden, där föräldrarna borde ha varit inskrivna ses bara ett streck (-) längst till höger. Det innebär att Grete och Ludvig inte skrev in sig som bofasta hos prästen. Åtminstone inte i Undersåkers församling. Men jag hittar dem som sagt inte heller på annan plats i Sverige. Du gjorde med andra ord ett väldigt gott jobb själv, Olav, eller hade en enastående tur.

Om Undersåker kan du läsa här. 
Karta
Det finns en bygdegård i Undersåker
Och en hembygdsförening
Det finns vandrar hem och andra boenden också om du googlar.
_______________________

Jag söker familjen i följande databaser:
1880 + 1890 + 1900 + 1910 och Befolkningen i Sverige 1860-1930 (som bygger på husförhörslängderna) utan att få napp.

Hos Ancestry

kan man söka namnindexerat på alla som har fötts i Sverige åren 1859-1943. Där hittar jag Lydia Margreta född 5/2 1904 i Undersåker, Västernorrland, som dotter till Ludvig Eriksson och Greta Roberg. Här finns även en hänvisning till den sida hos SVAR som du hittade.

Jag får även upp Lydia Margreta när jag söker enbart på föräldrarna och då kommer modern upp som Greta Kolberg.

Jag får även upp Ludvig Eriksson som död 28/3 1923 i Ström, Jämtland men här anges han vara född 6/3 1856. Härifrån finns anvisning till troligen den bild hos SVAR som du hittade med samma text från prästen som jag citerade ur dödboken ovan.

När jag söker på barn till Grete Kolberg får jag inga svar. Ej heller när jag söker på Greta Roberg.
Sökning på Greta Kolberg ger tre svar men det är inte hon.

Så jag vet inte var mer jag ska leta. 
Om du ger mig namn och födelsedatum för de övriga barnen så ska jag ta mig en ny titt i databaserna.

Tillbaka till kyrkoböckerna

I husförhörslängden (1919-1932) för Ström hittar jag ingenting under "utländska undersåtar". Jag hittar dessvärre inte heller "Fattiggården". Ortsregister saknas och i den mån det finns står ingenting om fattiggården.

___________________________

Jag har letat och letat och letat efter "Fattiggården i Ström" sedan igår och plötsligt har jag hittat den i byn Tullingsås nr 1. Där låg "Ströms Ålderdomshem" och en del av det kallas "Gamla fattiggården". 

Det framgår av:
Församlingsboken: Ström (Y, Z) AIIa:4e (1929-1945)
vilken alltså skrevs sex år efter Ludvigs död.

Tullingsås Nr 1
Sid 1401-1407
är en by med gårdar som i huvudsak ägs av
Hemmansägare Per Eriksson född 1888
Hemmansägare Nils Hjalmar Johansson född 1892 
Tullingsås Nr 1
Sid 1408-1417
Ströms Ålderdomshem
Ägs av Ströms kommun 
Tullingsås Nr 1
Sid 1418-1422
Ströms Ålderdomshem ("Gamla fattiggården")
Ägs av Ströms kommun 
Tullingsås Nr 1
sid 1423-1425
Folkskolan
Ägare: Ströms kommun enligt donation
Och så vidare.

I husförhörslängden för 1918-1931 
Ström (Y, Z) AIIa:3e (1918-1931) Bild 1380 / sid 1084
(Ludvig dog 1923) finns Fattiggården inte angiven men bör rimligen redan då ha varit en del av Ålderdomshemmet i Tullingsås Nr 1.

Tullingsås Nr 1
Ströms ålderdomshem
Sid 1084-1091

Ludvig Eriksen finns dessvärre inte inskriven där. 
Han lyckades med andra ord hålla sig undan prästen ända till sin död. 

För att komma nära den plats där Ludvig Eriksen slutade sina dagar bör du alltså ta dig till Tullingsås som är en småort i Strömsunds kommun.


Tullingsås blev Årets by i Strömsund 2014. Om det kan du läsa här. 
Där finns också ett vandringshem som förr hette Tullingsåsgården men nu heter Strömsunds Vandrarhem. 

Här ser du taket på Fattiggården!












Och här vet de var Fattiggården i Tullingsås, Strömsund låg.
Jag har talat med Katarina Asp (tel +46-70-366 11 77) som driver Vandrarhemmet. Hon berättar om ovanstående bild att taket du ser i bildens mitt längst ned är taket på det som en gång var Fattiggården. Om jag förstod det hela rätt så är huset privatägt i dag.

Katarina ber mig ringa vidare till Maud Persson (+46-70-300 64 07) som är ordförande för Tullingsås Byförening och som bor i närheten. Hon bekräftar att Fattiggården låg där i Tullingsås och berättar att man har givit ut en bok om byns 600-åriga historia. I den finns en hel del om Fattiggården men inte heller i den finns Ludvig Eriksson med. Boken är nog intressant ändå och kostar 280 kronor. Du är välkommen att ta kontakt med Maud Persson när ni kommer.

Och här är alla som bor i Tullingsås, Strömsund. 100 st

Lycka till!
_____________________________

Här kan du kanske också få svar på några frågor: 

Landsarkivet i Östersund
Arkivvägen 1, 831 52  Ösersund.
Hitta dit, se vägbeskrivning
mån, ons, tors 9-16
tis 9-20.30
fre 9-12
Tel Riksarkivets vxl +46-10-476 70 00
Du kan eventuellt stanna där och fråga när du är på väg till Ström, hälsar hembygdsfolket i Ström.

SVAR i Ramsele
+46-10-476 70 00
kundcenter.se@riksarkivet.se
mån-fre 9-12

Pastorsexpeditionen i Strömsund
tel +46-670-10 118
tors 10-12 och 13-15
Kolla telefonsvararen för tider andra dagar.

måndag 16 juli 2018

Ibland lönar det sig att kolla andra släktforskare...


Hej Monica! 
Jag undrar om du kan hitta något uppslag på vilka som var far- och morföräldrar till Sara Christina Svensdotter, född 1 december 1802 i Gällaryd.
Hennes föräldrar var Sven Bosson (1758-1835) och Catarina Matthisdotter (1763-1837).
Vänlig hälsning
Charlotte


Hej Charlotte!
Det finns några släktforskningar upplagda på Ancestry i vilka dessa personer finns med men bara en som har lyckats nå lite längre. Den heter:
Gabrielsson/Lindroth/Hägertz/Andersson Släktträd

Sven Bosson (Bos son) var född 1758/08/02 i Gällaryd, Jönköping - död 1835/08/04 i Gällaryd, Jönköping. Han bodde i Gällaryd, Jönköping, 1786-1805.
gift med Catrina Mattisdotter (uträkn 8 eller 11/8 1764) död 28/4 1837 (föräldrar okända)

Vi får också veta att Sven Bossons föräldrar var: 
Boo Gustafsson  född 17/6 1708 i Möcklehult Östergård, Hjälmseryd - död 30/3 1778 i Sötåsa, Gällaryd. Vigsel 13/6 1739 i Sötåsa Gällaryd. Av Sven Bossons födelsenotis (Gällaryd C1 sid 289) är det svårt att se att fadern Boo faktiskt hette Gustafsson i efternamn, men forskaren har kanske flera källor. 
Elin Pehrsdotter född 27/3 1721 i Hjälmseryd - död 14/3 1798 i Gällaryd. Vigsel 13/6 1739. (föräldrar är okända)

Föräldrar till Boo Gustafsson 1708-1778 var:
Gustaf Gustafsson född 1660 i Möcklehult Östergård, Hjälmseryd - död 2/7 1751 i Möckelhult Östergård, Hjälmserud. Vigsel 28/12 1741. (föräldrar okända)
Ingeborg Bosdotter född 11/10 1668 i Hjälmseryd - död 19/12 1738 i Östra Möcklehult, Hjälmseryd Vigsel 28/12 1741. (föräldrar okända) 

På sidorna ligger föredömligt inlagt bilder ur kyrkoböckerna till bevis för släktskapet. Mycket bra jobbat! Så skänk en tacksamhetens tanke till Susanne Gabrielsson i Farsta som sannolikt är en släkting till dig. Tag ett abonnemang på Ancestry och få tillgång till hela hennes släktforskning. Därifrån kan du även kontakta Susanne direkt.

Reservation för läs- och skrivfel

Jag tar för säkerhets skull fram födelsenotisen för Sven Bosson född 2/8 1758 i Gällaryds församling.

Gällaryd (F) C:1 (1725-1794) Bild 138 / sid 289


Barn nr 10 den 2 Aug föddes och ... Christ (nades) Boo Jöstarssons och hustru Elin Pährsdotters barn i Sötåsa och kallades Sven. 
Så tycker jag att det står. Men Gustav Vasa kallades ju Gösta så varför inte. Och i husförhörslängden finns familjen som Bo Gustafsson och Elin Pehrsdotter med sönerna Gabriel och Sven född 1758 samt dottern Lena.

Gällaryd (F) AI:1 (1754-1787) Bild 132 / sid 249

















Så det stämmer nog helt. Du får höra dig för med Susanne hur hon vidare har gjort. 

Vad gäller Sven Bossons hustru Catharina Mattisdotter född 1763-1764 tycks ingen släktforskare tidigare ha fått napp. Att hon är född i Jönköping är ingen hit. Länet är stort och omfattar många församlingar. Det enda som finns säkert är hennes dödsnotis från 28/4 1837 i Sötåsa, Gällaryd.


Gällaryd (F) C:2 (1797-1854) Bild 138 / sid 271

I husförhörslängden Gällaryd (F) AI:6 (1833-1842) Bild 32 / sid 23) står hon  som:
Enkan hustrun Catharina Mathesdotter född 8/11 1764 i Vernamo död den 28 april 1837.
Innan manken dog den 4 aug 1835 hade båda varit inhyses i Sötåsa, Gällaryd. 

Så även i: Gällaryd (F) AI:5 (1825-1832) Bild 77 / sid 70
Gällaryd (F) AI:4 (1816-1824) Bild 76 / sid 139 (här är Sara Stina med också)
Gällaryd (F) AI:3 (1805-1815) Bild 78 / sid 141 (här också)
Gällaryd (F) AI:2 (1786-1805) Bild 68 / sid 119 (och här med)

Catharina Mathesdotter var enligt alltså född 8/11 1764 i Värnamo. För Värnamo finns emellertid inga födelseböcker före år 1825 och inga husförhörslängder före 1861. Orsaken är en brand i prästgården som år 1869 förstörde större delen av kyrkoarkivet. Så det kan nog bli svårt att hitta något om Catharina Mathesdotters anförvanter. 



Hej Monica!
Tack för din research! Då vet jag lite mera.
Utifrån dina efterforskningar kunde jag sedan hitta att Gustaf Gustafsson och Ingeborg Bosdotter tydligen finns omnämnda i Peter Nilssons bok "Den gamla byn". Se Jan-Åke Holmbrings kommentar 8 mars 2000.
Vigseln 28/12 1741 är förmodligen Gustafs andra gifte, med en kvinna som hette Maria.På riksarkivets hemsida, I volymen för 1689-1744 Hjälmsaryds kyrkoarkiv,bild 21 sida 26, på högersidan kan man läsa om giftermål 28 december 1741 mellan en som jag utläser Gustaf och en Maria.
Det finns många trådar att dra i och hoppas att någon där ute hittar något mera. Jag har lite funderingar på om det kan finnas finsk påbrå i Sara Christinas anfäder?
Vänlig hälsning

Charlotte


Det stämmer som du skriver om vigseln. Uppgifterna kommer ju från en annan persons släktforskning och det var jag som inte såg upp. Gustaf Gustafsson var gift två gånger. Det står klart och tydligt om du skaffar dig tillgång till forskningen på Ancestry.

Första gången den 11/10 1696 med Ingeborg Bosdotter...



Och andra gången den 28/12 1741 med Maria
Hjälmseryd (F) C:1 (1689-1744) Bild 18 / sid 27





Hej igen,
Om man räknar baklänges 72 år 8 månader och 17 dagar, från när Cathrina Mathisdotter dog den 28 april 1837, så torde födelsedatumet bli 11 augusti 1764.
Vänlig hälsning
Charlotte


Hej igen Monica!
I Hjälmseryds kyrkoarkiv, på riksarkivet, i födelse- och dopböckerna, har jag funnit en sida där Boos födelse och hans pappa Gustaf står omnämnd, Det är på vänstersidan nederst, där jag kan utläsa:
"17 juni [1708] frambart till Namn? Gustafs barn i Östra Möcklehult? nomine [namn] Boo, Test [vittne]: "
Därefter nämns flera olika namn och det är svårt att förstå vad det står. Finns det någon som kan tyda texten? Står Ingeborg med i notisen som moder? Eller står någon annan som mamma? Eller står mamman inte med alls?
Kanske kan du kasta ut frågan till någon som är bra på att tyda 1700-talsstext?
Vänlig hälsning
Charlotte

När jag jämför med övriga texten på siduppslaget ser jag att det antagligen står
"...frambart till Christendom Gustafs barn...".



Hjälmseryd (F) C:1 (1689-1744) Bild 60 / sid 111

Det står ungefär så här:
Den 17 Juni frambars till Christnandet Gustafs barn i Östra Möcklehult nomine Boo.
Test. (vittnen) 
Past i Öst Möcklehult
Sven i ...bögget, Daniel i Öst Möcklehult, Hustru Sara i Östra Möcklehult, Karin i ... bögget, Ingreds dotter i Östra Möcklehult, pigan Birta Svensdotter, Hustru ...

tisdag 10 juli 2018

Vem köpte Perhindersbo och av vem?

Hej!
Arrendatorn Christian Robsahm 1613-1678

Jag fick upp din blogg när jag sökte på Perhindersbo. Min anfader Christian Robsahm ska ha bott där från ca 1677 till sin död 1685. Robsahm arrenderade tidigare Malingsbo bruk och en av hans söner flyttade till Norrbärke.
Vet du vem som ägde Perhindersbo innan Jacob Johansson född 1667,  förvärvade det. Kan han ha köpt det av Christian Robsahm?
Det hus som du har på bilden kan knappast vara från den tiden. Om det är rätt plats finns det något kvar från den tiden?
Tacksam för alla tips du kan ge mig. Jag tänkte titta mig omkring i trakterna i sommar.
Vänliga hälsningar
Ann-Charlotte, Sollentuna


Riksarkivet:
Christian Robsahm
Den äldste kände stamfadern, Christian R (1613–85), var först i tjänst hos släkten Kock, adlad Cronström, och förekommer första gången som bruksskrivare vid Larsbo bruk i Söderbärke, Kopp, boende under Klockarbo 1643-46 och därefter på Larsbo. Han återfinns 1649 vid Malingsbo bruk i Söderbärke, som han snart arrenderade. Under sin tid där befäste han familjen Kocks ägande av bruket samt anlade Korslångens och Nyfors hammare i Söderbärke och Björsjö (Nyhyttan) masugn i Norrbärke, Kopp. Han flyttade omkr 1677 till Perhindersbo i Söderbärke. Enligt traditionen kallades R av lokalbefolkningen för Malingsbotysken. R:s hustru Catharina Bertels (ca 1624–94) uppges ha varit född i Tyskland.

Lars Robsahm
Christian R:s son brukspatronen Lars R (ca 1660–1709) var först verksam vid Västerbyhyttan i Söderbärke och Humbergs (Hundbo) gruva i Norrbärke men flyttade 1694 till Norge, där han förvärvade del i Repshus järnverk i Eidskogen samt gården Tollerud i Vinger, båda i Hedmark. Han erhöll 1697 mutning på Hakadals järnverk, Akershus, till vilket han 1700 blev ensam ägare. Genom sonen prokuratorn Engelhart R (1695–1754) blev R stamfar för den ännu i Norge fortlevande grenen, av vilken en linje antagit familjenamnet Ballangrud.

Christian Robsahm dy
Christian R:s yngre son Christian R (f ca 1662, d till sjöss trol 1706), som blev stamfar för en tredje släktgren, blev skeppare i Sthlm 1695. Han hade veterligt fem barn, av vilka bankokommissarien Christer R(1701–69) som nummer två tilldelades Serafimermedaljen 1749. Han blev far till bl a bankokommissarien Carl R (1735–94) och medaljkonstnären Adolph R (1744–74). Carl R är känd för sina kontakter med och minnesanteckningar om Emanuel Swedenborg. Anteckningarna förekommer i ett par versioner, bl a i the Swedenborg Societys arkiv i London och i UUB. Uppsaladokumentet är publicerat i en kommenterad utgåva.

Daniel Robsam
Christian R d ä:s son brukspatronen Daniel R (ca 1666–1716) på Villingsberg i Knista, Ör, blev stamfar för den fjärde släktgrenen. Han var först verksam vid Humbergs (Hundbo) gruva och blev därefter omkr 1704 arrendator av Villingsbergs bruk. Han innehade också från ca 1710 Stora Ulvgryt i Täby, Ör. Hans son brukspatronen Reinhold R (1700–65) var först arrendator på Villingsberg för att 1743 bli delägare i Voxna, Ovanåker, Gävl, och 1757 direktör vid Ström i Harmånger, Gävl. Brorsons son till honom var majoren Carl Reinhold R (1788–1860), vilken 1818 adlades med namnet af Robsahm. Sonlös slöt denne själv sin ätt.

Wikipedia har en delvis annan historia som du kan läsa här.

****

Hej Ann-Charlotte,

Den allra första husförhörslängden för Söderbärke är från 1673.
Perhindersbo återfinns på sid 68. (Söderbärke (W) AI:1 (1673) Bild 42 / sid 68)
Se övre delen av sidan här:


Av den framgår att Perhindersbo även kallades Christoffersbo vilket kanske är särskilt intressant för dig. Båda namnen finns i innehållsförteckningen.

Gården är väl befolkad och sidan innehåller många namn.
Överst på ägarens plats står:

Carl Larsson och hans hustru Marit.
Därefter följer en Cherstin.
På tredje raden återfinns en Anders.
Därefter följer:

Åhr 1678 ... Christ Robs och hans hustru
vilka rimligtvis är din anfäder. Det kan då betyda att Carl Larsson var förste ägaren och att Christoffer Robson kom till Perhindersbo 1678. Om Daniel, Annika och Annika varav den sistnämnda född i Lexand är hans barn ska jag låta vara osagt. Det vet nog du bättre än jag.

Husförhörslängd saknas
Därefter finns ingen husförhörslängd förrän 1694. Vi har alltså ingen möjlighet att se vad som hänt ägarmässigt på hela 21 år. Då finns Christoffersbo inte kvar som namn i förteckningen längre men väl i Perhindersbo dyker det upp.

I Perhindersbo bor:
En hustru Catharina ... och hennes dotter
Johan Jonsson med familj
Anders Nilsson med familj
Anders Andersson med familj
Lars Robsahm med familj

Och på Christoffersbo en familj vars namn jag inte kan läsa utom att mannen kanske heter Magnus.



Först i nästa husförhörslängd 
(AI:3) dyker Jacob Johansson upp i det fjärde uppräknade hushållet i Perhindersbo. Jag kan inte se att någon Robsahm finns kvar i byn så visst är det möjligt att Lars Robsahm har sålt till Jacob Johansson men säkert är det ju inte. Och från fjärde husförhörslängden är det Jacob Johansson som är herre på täppan i Perhindersbo.


Söderbärke (W) AI:1 (1673) Bild 42 / sid 68 (äldsta husförhörslängden)
Söderbärke (W) AI:2 (1694) Bild 145 / sid 138-139 (andra husförhörslängden)
Söderbärke (W) AI:3 (1694-1722) Bild 185 / sid 386 (tredje husförhörslängden)
Söderbärke (W) AI:4 (1730-1752) Bild 173 / sid 165 (fjärde husförhörslängden)


Det har bott mycket folk i Perhindersbo som alltså kallades Christoffersbo. Mantalslängderna som finns hos SVAR och som är en slags skattelängder ger svar på vilka i byn som skattade och för hur många. Därmed inte sagt att de ägde sin jord. Robsahm kallas exempelvis arrendator.
Jag kollar i all hast men det är svårläst.

Mantalslängd Perhindersbo år 1684
Christian Robsam är ensam (ägare) till Perhindersbo
Jacob Robsam är en av sex ägare i Malingbo bruk i samma socken.


Mantalslängd Perhindersbo år 1685
Christian Robsam tycks vara ensam (ägare) i Perhindersbo.
Jacob Robsam är en av sex ägare i Malingbo bruk i samma socken.


Mantalslängd år för Perhindersbo år 1686
Nu finns tre hushåll i byn, den översta är Christian Robsam och nr två är Mons (?) Lars Robsam.
Jacob Robsam är en av tio ägare i Malingbo bruk.


Lars Robsam flyttar till en annan gård (direkt under Perhindersbo i listan). Christian Robsam står kvar som ägare till en av två gårdar i Perhindersbo 1687-1688. Den andra (ägs) av Anders Nilsson.
Året 1689 därpå stryks Lars Robsan. Christian står kvar som (hälftenägare) av Perhindersbo. Jakob Robsam är kvar som en av många ägare till Malingsboo bruk.

1690 Christian Robsam och Anders Nilsson. Lars Robsam i granngården är ersatt av Ther Smeden.
1691 Johan Jansson, Christian Robsam och Anders Nilsson (mindre gärdet). I granngården (kanske Mästerbyhyttan) Ther Smeden.
1692 Johan Jansson och Anders Andersson. Ther Smeden kvar i granngården.
1693 Anders Andersson i Perhindersbo och Jakob Robsam i Malingsboo bruk
1694 Anders Andersson
1695 Anders Andersson och Ther Smeden som även är i Mästerbyhyttan
1695 Ther Smeden i såväl Perhindersbo som Mästerbyhyttan
1697
1698-1699 Inspektör Ther Smeden och en Nils vars efternamn jag inte kan läsa.

Mantalslängderna 1642-1820 är svårlästa, som sagt.
Det tar tid om man ska göra det ordentligt.
Men man kan nog i alla fall konstatera att Jacob Johansson inte köpte sitt hem av Christoffer Robsahm dä.

Jag föreslår att du kollar igenom mantalslängderna mer noga än vad jag har tid och kraft att göra. De finns nämligen på SVAR där Riksantikvarieämbetet numera tillhandahåller sitt material gratis.

Gå till: https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen
Rulla ner till gula rutor med olika sökalternativ och välj: Mantalslängder 1642-1820
Ange: Söderbärke församling och bums så har du mantalslängderna där.

När det gäller rena ägarlängder skulle jag, om jag var du, kontakta Lantmäteriet och höra mig för om de kan hjälpa till. Tel 0771-63 63 63.
Eller med stadsbyggnadskontoret i Smedjebackens kommun: 0240-66 00 00

Jag vet inte om huset på bilden i det tidigare inlägget om Perhindersbo står på samma plats som 1600-talshuset eller om det finns något annat kvar att se från den tiden. Jag föreslår att du kontaktar kunnigt folk från trakten och frågar dig fram per telefon innan du åker dit. Oftast finns vänliga människor som mer än gärna visar en runt och berättar vad som finns att se.

Det finns ju en hembygdsgård med kafé och bagarstuga på Kyrkogatan 27 och en hembygdsförening som driver den. De brukar vara eldsjälar. Du hittar dem här. 

Lycka till!

fredag 8 juni 2018

Vilka var de egentligen morfar och hans släkt...

Hej Gaby! 
Jag har på äldre dar funderat över släkt på min mammas sida och då särskilt min ”morfars” släkt. Min mormor var aldrig gift men var hushållerska hos en man som var född i Lerbäck. Jag har hittat honom i böckerna över födda men kommer inte längre. Hans namn Karl J H Söderström född 1862 1/11 Lerbäck Örebro län. Hans far hette Carl Johan Söderström och hustrun Johanna Gustava Jons(dotter?) Vilka var dom, vad sysslade de med och var kommer de ursprungligen från? Jag kastar ut frågan till dig eftersom jag av en slump hittade ditt namn  på nätet. Kan du svara vore jag ytterst tacksam om inte annat kan du kanske tipsa mig om hur jag skall gå vidare. Vänligen Kristina 

Hej! 
Det var mina fingrar som slant visst skall det vara 1863! Min mormor Hette Anna M Krantz, född 1881 död 1922. Jag är säker på att S är far till min mamma (född 1906)men kan ju inte bevisa det. Han hade två barn i sitt äktenskap , son född 1899 och en dotter född 1902. Anna M Krantz fick tvillingar 1908 en dog i drunkning 1915 och en dog 1909.
Vänligen Kristina


Hej Kristina!

Karl Johan Hilder Söderström född 1/11 1863 i Lerbäck, Örebro län.

Jag börjar med databasen Sveriges befolkning 1860-1930

1880-1891
Karl Johan Hilder Söderström bor i 1:ta Roten, Skövde stadsförsamling, Skaraborgs län
Han är arbetare hos Hilmer Andersén i No 19.
Karl kom till Skövde från Katarina (socken eller församling) den (9/8 1886) den 6/5 1887.
"Fri från krigstjänst" och har någon slags attest 9/8 1886-6/5 1887 - se nedan



Karl flyttar vidare 1889 till Nya stadsdelen i Skövde stadsförsamling där han står som arbetare. Han har försvarlig kristendomskunskap och kan lika försvarligt läsa innantill.

1892-1900
Hyresgästen Karl Johan Hilder Söderström bor i Bergviken, Söderskogen, Skara stadsförsamling. Han flyttade dit från Skövde den 20/2 1897.
Karl är mekaniker och järnarbetare. Prästen skriver att det lyser för honom till äktenskap 1898.
Han är fortfarande frikallad och tycks alltså ha varit i Stettin.
Jag förstår inte detta. Såvitt jag vet hade vi ingenting i Stettin att göra på 1880-talet.
Du skulle kunna ringa Krigsarkivet och fråga Kristina.
Ring genom Riksarkivets vxl 010-476 70 00.



1900-1909
Hyresgästen Karl Johan Hilder Söderström gifte sig 10/4 1898 med änkan Johanna Charlotta Pålman född Andersson född 6/1 1866 i Korsberga, Skaraborgs län, Västergötland. Hon var änka sedan 10/11 1893 och hade dottern Henny Antonia Pålman född 12/5 1891 med sig i boet.
Familjen var bosatt på Tomt 24C i Skara stadsförsamling.
Knappt år senare flyttar hennes snart 15-årige dottern till Varberg den 23/1 1906.

Karl och Johanna Charlotta hade emellertid också fått gemensamma barn:
  • Hildur Charlotta född 26/7 1898 i Skara
  • Carl Hildur Åke Malkom född 19/12 1899 i Skara
  • Berta Margareta född 25/4 1902 i Skara
Familjen hade dessutom haft en inneboende man född 1878 som var mekanisk arbetare.

Den 9/3 1905 dör hustrun Johanna Charlotta och lämnar Karl ensam kvar med tre små barn.
Den 24/1 1906 placeras den drygt sjuåriga dottern Hildur Charlotta på Skara barnhem.
Den 10/11 1906 placeras den drygt fyraåriga dottern Berta Margareta på Skara barnhem
Barnhemmet ägdes av Skara barnhemsförening.

Sonen Carl Hildur Åke Malkom blir kvar hos sin far och följer honom till nästa adress.

Karl Johan Hilder Söderström är 1906 hyresgäst på Tomt 70a i Skara stadsförsamling. 
Han är mekaniker och snickare ? (prästens frågetecken för det sistnämnda)
Han är änkling sedan 9/3 1905 och ensamstående far till sonen Carl Hilder Åke Malkom född 19/12 1899 i Skara (död 14/4 1988 i Johanneshov).

1907-1912
Hyresgästen Karl Johan Hilder Söderström flyttar 28/11 1911 till Götene från Skara stadsförsamling. Med i boet följer sonen Karl Hilder Åke Malkom samt den 18 år yngre hushållerskan Anna Matilda Krantz född 29/12 1881 i Härlunda och hennes oäkte son Karl Malkom född 22/12 1908 i Skara.

Hushållerskan Anna Matilda Krantz har sedan varit borta ett tag för hon står småningom inflyttad till Götene igen den 7/1 1921 från Skara stadsförsamling. När hon återkommer är sonen Karl Malkom inte med.

Karl Johan Hilder Söderström arbetar som filare vid Aktiebolagt Göteneds Mekaniska verkstad.



Av födelseboken får man veta att Sömmerskan Anna Matilda Krantz från tomt 70a den 22/12 1908 födde oäkta tvillingarna
  • Karin Margareta Krantz född 22/12 1908 i Skara - död 22/10 1909 i Skara stadsförsamling. Begravd i Götene den 31/10 1909. Dödsorsak: Enteritis acuta - akut tarminfektion
  • Karl Malkom Krantz född 22/12 1908 i Skara - död 9/7 1915 i Götene församling. Vid hans död adress: Lunneberg, Helde Litt A42 i Götene. Dödsorsak: drunkning i Härlunda (moderns födelseförsamling). "Polisundersökning enligt skrifvelse från tf kronolänsmannen Folke Horney den 15/7. Attest om dödsfallet till Pastorsämbetet, Härlunda 17/7. Fadern nämns inte i dödsnotisen. Modern kallas Ogifta Anna Matilda Krantz, lägenhetsägare i Litt A42 (Lunneberg) under Helde, Götene.
Mekanikern Karl Johan Hilder Söderström erkände faderskapet för tvillingarna inför dopförrättaren och dopvittnena. Detta återfinns i födelseboken, Skara stadsförsamling. Han nämns senare i dotterns dödsnotis men inte i sonens.

Järnarbetaren och änklingen Karl Johan Hilder Söderström och sömmerskan Anna Matilda Krantz från Tomt 70a i Skara stadsförsamling får den 13/2 1911 en oäkta dödfödd flicka som aldrig får något namn. Nedkomstort: Götene. Barnet begravet i Götene den 18/2 1911 enligt attest till Skara från Götene.

Skövde stadsförsamling (R) AI:15 1880-1891 Bild: 153 Sida: 146, ensamstående arbetare
Skövde stadsförsamling (R) AI:16 1880-1891 Bild: 253 Sida: 578, Karl ensamstående arbetare
Skara stadsförsamling (R) AI:35 1892-1900 Bild: 216 Sida: 1074, ensamstående i Skara
Skara stadsförsamling (R) AIIa:1 1900-1909 Bild: 1440 Sida: 132 familjen, hustru och barn.
Skara stadsförsamling (R) AIIa:4 1900-1909 Bild: 1490 Sida: 1343, döttrarna på barnhem
Skara stadsförsamling (R) AIIa:1 1900-1909 Bild: 3030 Sida: 289, Karl som ensamstående far med son
Skara stadsförsamling (R) AIIa:5 1909-1920 Bild: 3120 Sida: 300, Karl ensamstående med son
Skara stadsförsamling (R) C:10 1895-1912 Bild: 1910 Sida: 186, födelse oäkta tvillingdotter
Skara stadsförsamling (R) C:10 1895-1912 Bild: 1920 Sida: 187, födelse oäkta tvillingson
Skara stadsförsamling (R) F:3 1895-1922 Bild: 1250 Sida: 117, tvillingdotter begravd
Götene (R) C:4 1895-1923 Bild: 1020 Sida: 19, tvillingdotter begravd, båda föräldrarna nämns
Götene (R) C:4 1895-1923 Bild: 1090 Sida: 26, tvillingsonen död
Skara stadsförsamling (R) C:10 1895-1912 Bild: 2270 Sida: 221, dödfödd dotter
Götene (R) AIIa:2 1907-1920 Bild: 1870 Sida: 174, Karl med son och Anna Matilda Krantz med oä son
Götene (R) AIIa:2 1907-1920 Bild: 2300 Sida: 217, Karl med son och Anna Matilda Krantz men sonen borta
Skara stadsförsamling (R) AIIa:6 1909-1920 Bild: 1560 Sida: 548, Anna Matilda från Götene till Skara


Anna Matilda Krantz

Jag hittar ingen dotter född 1906 så jag bestämmer mig för att följa Anna Matilda Krantz född 29/12 1881 i Härlunda, Skaraborgs län, genom livet.

Hon var dotter till soldaten F Krantz och AM Johansdotter. Ingen hemvist angiven. Dopvittnen var lägenhetsägare G Wallgren och hans hustru i Gustavsberg. Prästen hette J Ternstedt.

Familjen bodde i Hallegården, Härlunda, som Frans Johan tog över efter gamle soldaten Krantz - som man gjorde på den tiden när soldatnamnet hörde ihop med torpet - innan de 1882 flyttade till 1/128 Kärrtorp under Lilla Herrtorp, Härlunda, där han tycks ha ägt sin bostad.
Familjen såg ut så här:

Ägaren och soldaten vid Skaraborgs regemente
Frans Johan Krantz född 26/7 1859 i Härlunda - enligt centrala soldatregistret död 1949.
Hustrun Anna Maria Johansdotter född 30/8 1858 i Härlunda.
Gifta 1881.
Barn:
  1. Anna Matilda född 29/12 1881 i Härlunda
  2. Emma Kristina född 7/5 1885 i Härlunda
  3. Olga Antonia född 18/5 1887 i Härlunda
  4. Robert Natanael född 13/6 1889 i Härlunda
  5. Johan Arvid född 31/8 1891 i Härlunda
  6. Elsa Josefina född 22/10 1893 i Härlunda
  7. Julia Elisabeth född 25/11 1895 i Härlunda
  8. Helga Viktoria född 23/1 1898 i Härlunda
  9. Oskar Fredrik född 23/12 1900 i Härlunda
Tonåringarna flyttade ut och in mellan jobben och barndomshemmet som man gjorde på den tiden.
Olga Antonia kom hem med en oäkta dotter 1905. Barnafadern hette Sven Karlsson och var kopparslagare vilket innebär att han sannolikt tillhörde resandefolket.
Elsa Josefina kom hem med en oäkta dotter 1914.

Modern Anna Maria Johansdotter född 30/8 1858 dör 31/3 1932 i Härlunda.
Maken soldaten Frans Johan flyttar till Skara 26/7 1938. Han dör småningom 5/10 1949 i Vändersborg där han var skriven på adress Restadvägen 14, Karlsberg, Vänersborg.


Anna Matilda Krantz

Anna Matilda flyttade 24 år gammal till Skara stad 6/11 1905
Hon flyttar till Tomt 70 (I:286) där hon hyr in sig och tämligen omgående blir gravid. Så småningom föds oäkta dottern Karin Margareta född 3/8 1906 i Skara stadsförsamling.

Födelsenotis för dottern Karin Margareta född 3/8 1906

Fader okänd.
Den 18 år äldre Karl Johan Hilder Söderström bor emellertid också på Tomt 70a i Skara stadsförsamling med sin son. Han är änkling sedan 9/3 1905 och kan alltså mycket väl vara far till Karin Margareta utan att det ska ha rört sig om en otrohetsaffär. Omgivningen kunde kanske på sin höjd ha tyckt att det var opassande så snart efter hustruns död.

Anna Matilda med oäkta dottern Karin Margareta i husförhörslängden.

Den då drygt tvååriga lilla dottern Karin Margareta Krantz flyttar ensam till Skedevi i Östergötland den 4/12 1908. Hon kommer fram dagen därpå och ska vidare till Skärfors, Häfla, i Skedevi. Där blir hon fosterdotter till disponenten och bruksförvaltaren Johan Emil Ljungström född 5/8 1869 i Marum, Skaraborgs län och hans hustru Anna Maria Lindberg född 15/7 1875 i Lidköping.
Kristina skriver att hon blev adopterad men hon antecknades alltså som fosterbarn. Det står också klart och tydligt i husförhörslängden i Skedevi att Karin Margareta (utan efternamn) är dotter till sömmerskan Anna Matilda Krantz i Skara.

Av folkräkningen 1910 framgår att Johan Emil Ljungström nu var järnbruksdisponent och att Karin Margareta var makarnas fosterdotter och enda barnet. Familjen bodde alltjämt i "Häfla under namn af Skärfors".
I husförhörslängden 1915-1927 står att Häfla järnbruk tidigare kallats Skärfors. Häfla Järnbruk var en skatte- och en kronoutjord samt Häfla valsverk, hästskofabrik och mindre mekanisk verkstad ägd av Häfla Bruks Aktiebolag.

Av samma husförhörslängd framgår att Karin Margareta fick använda fosterföräldrarnas släktnamn genom ett beslut 3/1 1917. Den 12/1 1922 lämnade så Finspångs läns häradsrätt tillstånd till adoption.
Karin Margareta gifte sig 29/12 1929 och flyttade 3/1 1930 till Gällivare i Norrbotten.
Hennes adoptivmor dog 6/10 1933 i Skedevi.
Adoptivfadern Johan Emil Ljungström dog 18/12 1949 i Duvnäs, Nacka.

Karin Margareta gifter sig Bergman men blir änka 25/8 1936. Hon flyttar till Stockholm 1946 från Södermanland och är 1950 bosatt på Skattungsvägen 18, Brännkyrka församling i Enskede. Hon lever 30 år till och avlider den 10/2 1980 i Hägersten. Hon är då skriven på adressen: Klubbacken 2 i Hägersten.

_______________________


Den biologiska modern Anna Matilda Krantz flyttar 2/2 1909 till till en annan boplats inom Tomt 70a där hon bor ensam med sina oäkta tvillingar. Hon måste ha saknat sin förstfödda dotter mycket eftersom tvillingflickan fick samma namn, Karin Margareta. Det innebär troligen också att hon hade gett upp möjligheten att återfå sin förstfödda.

Tvillingflickan dör 1909 och Anna Matilda föder sin dödfödda flicka 1911. Karl Johan Hilder Söderström erkände faderskapet till alla de tre yngsta barnen.

Allihop flyttar nu till Götene den 28/11 1911 där han fått jobb som filare, se ovan. De delar från och med nu hushåll på adressen Litt A23, Åkersberg i Helde.
Han står som änkling med en son och hon står som hushållerska med en oäkta son.

1912 flyttar samtliga till Litt A 42, 1/5000 mtl Lunneberg under Helde

Husförhörslängden

Tvillingsonen drunknar 2015 och den 31/10 1916 flyttar Anna Matilda ensam till Tomt 120 i Skara stadsförsamling. Hon hyr in sig där och arbetar som sömmerska tills hon 7/1 1921 flyttar tillbaka till Karl i Götene.

Karls son ur äktenskapet - Carl Hildur Åke Malkom född 19/12 1899 i Skara - flyttar till Stockholm 23/4 1919 för att ta värvning vid Kungliga Svea Artilleriregemende.

Två år senare, den 7/1 1921 kommer alltså hushållerskan Anna Matilda Krantz tillbaka till Karl och Götene från Skara. Oklart om de haft ett av- och påförhållande eller om hon bara hade varit borta och arbetat och av praktiska skäl haft sin huvudsakliga bostad där.

Dödsorsaken
Hushållerskan Anna Matilda Krantz dör av lungtuberkulos 14/6 1922 i Götene.

Då kommer Söderströms dotter Berta Margareta Söderström född 25/4 1902 - som han placerade i barnhem - från Skara för att bistå eller åtminstone bo hos sin far en tid. Hon flyttar emellertid vidare till Berga 18/5 1923.

Fadern, filaren Karl Johan Hilder Söderström dör 13/11 1923 på Lidköpings lasarett och begravs fem dagar senare. Dödsorsak: Nomenklatur no 115,7: Fractura ... + Lecaratio ... vilket ska betyda kraftiga skallskador. Se bild.

Härlunda (R) C:6 1850-1894 Bild: 141, Anna Matilda föds
Härlunda (R) AI:12 1881-1896 Bild: 176 Sida: 168 (familjen i Hallegården) 
Härlunda (R) AI:12 1881-1896 Bild: 70 Sida: 62 (den stora familjen i Herrtorp)
Härlunda (R) AIIa:2 1915-1938 Bild: 1050 Sida: 94 (familjen i Herrtorp, alla flyttar)
Skara stadsförsamling (R) B:8 1895-1912 Bild: 1440 Sida: 136 (Anna Matilda inflyttad till Skara nr 185, 1905)
Skara stadsförsamling (R) C:10 1895-1912 Bild: 1550 Sida: 150 (dottern Karin Margareta föds 1906)
Skara stadsförsamling (R) AIIa:1 1900-1909 Bild: 3000 Sida: 286 (Anna Matilda och dottern i husförhörslängden)

Skedevi (E) BI:9 1896-1908 Bild: 101 Sida: 95 (Karin Margareta Krantz flyttar till Skedevi, nr 95 i längden)
Skedevi (E) AIIa:4 1902-1915 Bild: 240 Sida: 230 (Karin Margareta som fosterdotter, Ljungström)
Skedevi (E) AIIa:7 1915-1927 Bild: 186 Sida: 171 (Karin Margareta adopteras och får heta Ljungström)
Skedevi (E) AIIa:11 1927-1942 Bild: 3460 Sida: 331 (Karin Margaretas adoptivfar disponent, mor död)

Skara stadsförsamling (R) AIIa:1 1900-1909 Bild: 3040 Sida: 290 (Anna Matilda bor ensam med tvillingarna)
Skara stadsförsamling (R) AIIa:5 1909-1920 Bild: 3120 Sida: 300 (Anna Matilda bor ensam med tvillingarna)
Götene (R) AIIa:2 1907-1920 Bild: 1870 Sida: 174, Karl med son och Anna Matilda Krantz med oä son
Götene (R) AIIa:2 1907-1920 Bild: 2300 Sida: 217, Karl med son och Anna Matilda Krantz men sonen borta
Skara stadsförsamling (R) B:9 1912-1922 Bild: 840 Sida: 76 (Anna Matilda tillbaka till Skara 1916, nr 199)
Götene (R) AIIa:3 1921-1934 Bild: 1330 Sida: 122 (makarna i Helde, båda dör)
Götene (R) C:4 1895-1923 Bild: 1200 Sida: 37 (Anna Matilda dör) 
Götene (R) C:4 1895-1923 Bild: 1230 Sida: 40 (Karl Johan Hilder dör)

Sammafattning:

Karl Johan Hilder Söderströms 
barn i första giftet:
  • Hildur Charlotta Söderström född 26/7 1898 i Skara som sju år gammal lämnades på barnhem. Hon gifte sig småningom Lindgren och blev änka 26/12 1932. Hon dog 26/12 1993 och var då bosatt på Fågelvägen 20 i Tyresö.  
  • Karl Hilder Åke Malkolm Söderström född 19/12 1899 i Skara gifte sig småningom men blev änkling 25/3 1981. Han avled 14/4 1988 och var då skriven på adress Bildhuggarvägen 3 i Johanneshov.
  • Berta Margareta Söderström född 25/4 1902 i Skara som fyra år gammal lämnades på barnhem. Hon gifte sig småningom Bergstöm och skilde sig 12/6 1962. Hon var vid sin död 13/10 1975 skriven på Sprängkullsgatan 8 i Göteborg. Hon var 1974 kyrkobokförd i Härlanda, Göteborgs kommun. 

Karl Johan Hilder Söderströms
barn tillsammans med Anna Matilda Krantz:
  • Karin Margareta Krantz född 3/8 1906 i Skara gifte sig småningom Bergman. Hon blev änka 25/8 1936 och avled 10/2 1980. Hon var då skriven på adress Klubbacken 2 i Hägersten. 
  • Karin Margareta Krantz född 22/12 1908 i Skara - död 22/10 1909 i Skara stadsförsamling.
  • Karl Malkom Krantz född 22/12 1908 i Skara - död genom drunkning 9/7 1915 i Götene församling. 
  • Flicka utan namn född och död  13/2 1911 i Götene

Det finns egentligen ingenting i kyrkoböckerna som talar för att Karl Johan Hilder Söderström var far till Karin Margareta Krantz född 3/8 1906 i Skara stadsförsamling. Det som möjligen viskats i släkten har nog en viss tyngd.

Om du Kristina vill kontrollera saken kan du ringa Skara stad och be att få tala med kommunens arkivarie. Han eller hon kan hjälpa sig att finna dåvarande barnavårdsnämndens handlingar där Karin Margareta bör ha varit föremål för faderskapsutredning. Det allmänna ville helst inte ta ekonomiskt ansvar för oäkta barn så de drev nog på den sortens processer.
Man kan även söka i domböckerna efter ett domslut på underhållsbidrag men då Karin Margareta blev fosterbarn hos en familj så är det inte säkert att något sådant dömdes ut. 
Lycka till!

Skara kommun
Stortorget 2, 532 88 Skara
Telefon: 0511-320 00
Fax: 0511-320 02
Org.nr: 212000-1702
E-post: skara.kommun@skara.se

_______________________________________________________________________________

Jag har klantat till det lite i släktträdet.
Mormors farmor hette (Maria) Greta Larsdotter Wallgren  född 1/3 1828 och ingenting annat. 

Karl Johan Hilder Söderström född 1/11 1863 i Lerbäck, Örebro län (morfar, mf)
Far: Carl Johan Söderström (morfars far, mf f) som är måg i Mårsjölund dvs även svärföräldrarna bor där.
Mor: Johanna Gustava Jonsdotter (morfars mor, mf m)

Familjen i Mårsjölund på Österhults ägor:
Torparen Jonas Andersson född 19/6 1801 i Lerbäck (mf mf) 
Prästen skriver att han har onda ben. Död i Lerbäck 7/1 1866. 
Hustrun Lovisa Olsdotter född 14/8 1803 i Lerbäck (mf mm) Död i Lerbäck 7/12 1889. 
Barn: 

  1. Lovisa född 23/2 1826 i Lerbäck
  2. Christina född 14/8 1828 i Lerbäck
  3. Johanna Gustava Jonsdotter född 30/9 1831 i Lerbäck - (mf m) Se nedan 
  4. Maria Charlotta född 27/9 1834 i Lerbäck
  5. Anna Sofia född 29/9 1838 i Lerbäck med oäkte sonen Carl Johan född 26/9 1860 i Lerbäck
  6. Johan Adolf född 28/5 1850 i Lerbäck


Mågen Carl Johan Söderström född 22/8 1834 i Hammar (mf f) 
Hustrun Johanna Gustava Jonsdotter född 30/9 1831 i Lerbäck - (mf m) Se ovan
Gifta 21/6 1861
Barn:

  1. Ida Justina född 26/9 1861
  2. Carl Johan Hilder född 1/11 1863 i Lerbäck (mf)
  3. Amanda Charlotta född 6/7 1866 i Hammar
  4. Oskar Leander född 1869
  5. Frits Hugo född 1872
  6. Malkom född 1874
  7. Amalia Elisabet född 1877

Familjen Söderström flyttar från Lerbäck till Hammar med de tre äldsta barnen 20/11 1866.
Jag har inte kollat upp dem i Hammar.


Mågen Carl Johan Söderström född 22/8 1834 i Hammar (mf f) 
Han var son till rättaren Anders Söderström född 21/6 1812 i Hammar och hans trolofvade Ana Stina Jansdotter född 1/4 1805 i Asksn (?)  i Hammarsby, Hammar. 
Hustrun hade oäkta sonen Anders Gustaf född 17/8 1834 före äktenskapet 

Hammar (T) C:7 1820-1860 Bild: 65 (Carl Johan (mf f Carl Johan föds)
Hammar (T) AI:6a 1831-1835 Bild: 17 Sida: 9 (mf f:s familj)
Lerbäck (T) AI:11a 1841-1845 Bild: 34 Sida: 28 (äldre generationen i Mårsjölund)
Lerbäck (T) AI:12a 1846-1850 Bild: 37 Sida: 30 (äldre generationen i Mårsjölund)
Lerbäck (T) AI:13a 1851-1855 Bild: 35 Sida: 29 (äldre generationen i Mårsjölund)
Lerbäck (T) AI:14a 1856-1860 Bild: 35 Sida: 29 (äldre generationen i Mårsjölund)
Lerbäck (T) C:6 1861-1868 Bild: 47 (Carl Johan Hilder Söderström föds) 
Lerbäck (T) AI:15a 1861-1865 Bild: 39 Sida: 34 (familjen i Mårsjölund, Söderströms flyttar)
Lerbäck (T) AI:16a 1866-1870 Bild: 53 Sida: 38 (familjen i Mårsjölund, torparen dör)
Lerbäck (T) AI:17a 1871-1875 Bild: 61 Sida: 54 (torparänkan i Mårsjölund) 
Lerbäck (T) AI:18a 1876-1880 Bild: 56 Sida: 49 (torparänkan i Mårsjölund)
Lerbäck (T) AI:19a 1881-1885 Bild: 57 Sida: 48 (torparänkan i Mårsjölund)

________________________________________________________________________________

Anna Maria Johansdotter
Frans Johan Krantz
Återkommer...

Föräldrar till Anna Matilda Krantz (mm):

Frans Johan Krantz född 26/7 1859 i Härlunda (mm f) - enligt centrala soldatregistret död 1949. Han blev alltså 90 år gammal. Du hittar honom i Centrala Soldatregistret här. 



Hustrun Anna Maria Johansdotter född 30/8 1858 i Härlunda (mm m)


Födelseboken Härlunda (R) C:6 1850-1894 Bild 30

Frans Johan Krantz var oäkta son till frånskilda hustrun Greta Wallgren (mm fm) i Nyhagen. Soldat Krants (mm ff) tar på egen begäran på sig faderskapet, står det i födelseboken.
Greta var alltså frånskild vilket knappt hände på den tiden. Här finns säkert berättelser att hitta i domboken. 

(Maria) Greta Larsdotter Wallgren (mm fm) född 1/3 1828  
Hon var egentligen döpt till Greta - men kallas ibland Maria Greta och var dotter till Lars Wallgren och Maria Pehrsdotter i Stora Broke med qvarn i Härlunda. 
Familjen: 

Lars Wallgren född 5/3 1784 i Warnhem (mm fm f)
Maria Pehrsdotter född 11/10 1794 i Härlunda (mm fm m)
Barn: 

  1. Magnus född 27/11 1811 i Härlunda 
  2. Pehr född 17/12 1816 i Härlunda 
  3. Johannes född 17/4 1822 i Härlunda 
  4. Gustaf född 18/3 1826 i Härlunda 
  5. Greta född 1/3 1828 i Härlunda (mm fm)

Lars Wallgren dog av ålder den  9/3 1861 när han var 77,4 år gammal. Familjern var då bosatt i  Nyhagens backstuga, Härlunda. 

(Maria) Greta Larsdotter 
lysning och gift 4/11 1849 med drängen Carl Andersson från Broke. Hon var 21 och han 27 år. Det slutade emellertid med något så ovanligt som skilsmässa vilket betyder att äktenskapet var mycket misslyckat. Greta fann emellertid kärleken på nytt i änklingen och soldaten Lars Johan Pettersson Krants (mm ff) född 30/11 1825 i Wånga. Han var soldat i Edsvära socken, Skåningskompani, Jungatorps rote, Skaraborgs regemente. Han antogs som soldat 1845, fick avsked 1878 och dog 1913. 
Du hittar honom i Centrala Soldatregistret här. 
Skaraborgs
regemente
Lars Johan Krantz hade följande barn med första hustrun:
  • Inga Stina född 10/11 1851 i Härlunda
  • Fredrika född 23/2 1855 i Härlunda
Och fick tillsammans med Greta följande barn:  
  • Frans Johan född 26/7 1859 i Nyhagen, Härlunda (mm f)
  • Karl August född 26/4 1862 i Härlunda
  • Alfred Enoch född 3/1 1865 i Härlunda

Familjen flyttade 1864 till Skara och 1866 tillbaka till Härlanda, närmare bestämt till backstugan i Nyhagen.  

Hustrun Anna Maria Johansdotter född 30/8 1858 i Härlunda (mm m)

Hon var dotter till torparen Johannes Johansson född 17/8 1825 i Härlunda och hans hustru Anna Charlotta Berg född 5/6 1830 i Wing. De var bosatta i Höjden, Härlunda


Härlunda (R) C:6 1850-1894 Bild: 30 (Frans Johan föds)
Härlunda (R) C:4 1769-1832 Bild: 68 Sida: 127 (Greta föds 1828)
Härlunda (R) AI:6 1828-1842 Bild: 43 Sida: 65 (Gretas familj i Stora Broke) 
Härlunda (R) AI:7 1843-1849 Bild: 7 Sida: 1 (Greta piga, lysning)

Härlunda (R) AI:9 1857-1863 Bild: 62 Sida: 57 (Wallgren i Nyhagen)
Härlunda (R) F:1 1850-1894 Bild: 24 (trädgårdsmästare Wallgren död) 
Härlunda (R) AI:9 1857-1863 Bild: 43 Sida: 38 (familjen Krantz i Katrinelund, Härlunda)
Härlunda (R) AI:10 1864-1870 Bild: 105 Sida: 99 (familjen i Nyhagen) 
Härlunda (R) C:6 1850-1894 Bild: 27 (Anna Maria Johansdotter föds)
Härlunda (R) AI:9 1857-1863 Bild: 17 Sida: 12 (familjen i Höjden)

Reservation för läs- och skrivfel


Andra har forskat om:

Lars Johan Krantz (mm ff). 
Klöfverskjöldska
vapnet
Han kommer småningom in i adliga släkten Klöfverskjöld också känd som Kleblatt från Schleswig-Holstein i Tyskland i mitten av 1500-talet.
Du kan följa släktlinjerna härifrån och här (rulla ner en bit) och här 

Anna Greta Larsdotter Wallgren Krantz (mm fm)
Du kan följa hennes släktgren till 1680-talet och hittar henne här och här (rulla ner) 

Rättaren Anders Söderström (mf ff) 
Du hittar honom här (rulla ner) och här (jag fattar inte riktigt) och här 

Det finns mer. Googla!