söndag 27 december 2020

Vem var den där Rignér egentligen?

Jag fick nedanstående kommentar här i "Vallentunabor":


mymmlan26 september 2020 10:10

Hej! så intressant,söker mer info om fler i släkten.
Josef Isidor Forsberg f. 15 December 1895 Skepptuna Lantbrukare i Hacksta, Össeby-Garn gifte sig med Agnes Verna Alexandra Forsberg (född Bagge)
De hade 9 barn: Verna Brita Josefina Forsberg och 8 andra barn

Verna Brita Josefina Forsberg f. 1919 är min mormor och fick ett barn Monica birgitta Rignér med en karl martin Rignér f.1914 som tydligen är född i Närtuna, hon träffade honom först vet jag när han besökte deras gård, de träffades år senare och blev ett par. jag hittar inget om denna man, vet bara att han var gift innan med en Anna-lisa, tror dom hade en pojke.

hittar bara från 1930 i folkräkning: Rignér, Karl Martin, f. 1914 i Närtuna Stockholms län, Dräng Ladugårdskarl troligen hos Karlsson, Karl Vilhelm, f. 1863 i Skepptuna Stockholms län, Hemmansägare i närtuna.

Var kan jag hitta mer information, verkar inte finnas någon information och detta är ju inte så länge sen, tänkte eftersom du verkar ha koll på många släkten i vallentuna.



Hej Mummlan, 
Jag uppfattar det som att du söker information om Karl Martin Rignér född 1914 i Närtuna så vi tar det från början. 

Karl Martin Rigner föddes 25/8 1914 i Närtuna. 
Han var son till torparen i Braheberg:
Karl Hilarius Ringnér född 21/4 1880 och hans hustru Anna Maria Eriksson född 3/3 1888. 

Födelsenotisen: Närtuna (AB) CI:8 (1895-1945) Bild 770 / sid 69
Observera! 
att familjen alltså hette Ringnér och inte Rignér.
Familjen kom till Närtuna från Gustaf Wasa församling i Stockholm den 8/9 1913 och såg ut så här: 

Karl Hilarius Ringnér född 21/4 1880 i Närtuna - död av lungsot 7/2 1917 i Närtuna
Gift 3/1 1911 med:
Anna Maria Eriksson född 3/3 1888 i Gottröra
Barn:
  1. Rut Elisabet född 24/2 1909 i Gottröra (oäkta, fader okänd)
  2. Karl Erik född 10/3 1910 i Klara församling, Stockholm (oäkta, fader okänd) (flytt hemifr 1927)
  3. Lilly Maria född 3/4 1912 i Gustaf Wasa församling, Stockholm (flytt till Vidbo 19/11 1917)
  4. Sven Hilarius född 26/7 1913 i Närtuna
  5. Karl Martin född 25/8 1914 i Närtuna
  6. Olof Edvard född 6/10 1915 i Närtuna - död av kramp och tuberculosis den 14/2 1916
De två första barnen är födda utom/före äktenskapet. 
I födelseböckerna (SCB) 
för Gottröra 1909 står Rut Elisabets mor som arrendatorsdotter i Axelvall, barnet som oäkta och fadern som okänd.
för Klara församling 1910 står Karl Eriks mor som ogift tjänarinna, barnet som oäkta och fadern som okänd.
När tredje barnet, Lilly Maria, föds står Karl Hilarius Rignér som far med titeln spårvagnskonduktör.

Det behöver inte betyda att Karl Hilarius, som hon gifter sig med 1911, inte var far till dessa två. Men det mesta tyder på att han inte var det. Av någon anledning höll hon barnafadern hemlig. 

Rotemannen berättar om åren i Stockholm
Anna Maria Eriksson flyttar ensam (utan sin dotter Rut Elisabet) till Stockholm den 2/3 1910. Hon är anställd men utan familj som det står i handlingarna. En vecka senare - men inom sin nya anställning - föder hon sitt andra barn Karl Erik som hon behåller hos sig. Fem månader senare flyttar Karl Martin Rignér till stan. 
Anna Maria Eriksson blir piga på adress Tunnelgatan 17 i kvarteret Apeln 4, Klara församling och ett år senare gifter hon sig med spårvagnskonduktören Karl Hilarius Ringnér.
Han står året innan skriven som konditor bosatt på Birger Jarlsgatan 121. Jag gissar att det är en felskrivning. Såväl konditor och konduktör kan båda ha förkortas som kond. 
De nygifta bosätter sig på Observatoriegatan 17 i Gustav Vasa församling. Rut Elisabet hämtas hem och Lilly Maria föds.
Den 6/9 1913 går flytten till Braheberg, Södertorp i Närtuna där spårvagnskonduktören alltså blir torpare. Han dör emellertid av lungsot den 7/2 1917 och lämnar änkan ensam kvar med fem barn. 
Karl Martin är snart två och ett halvt år gammal.

Torparen Karl Ringners änka Anna Maria född Eriksson flyttar med sina barn till Nydal, skräddaretorpet i Braheberg, Närtuna. 
Hon föder här några oäkta barn (kan ev finnas flera): 
  1. Svea Vilhelmina född 27/4 1921 i Närtuna (fader okänd)
  2. Harry Edvard född 3/8 1923 i Närtuna (Sundström far)
  3. Henry Johan född 1/4 1924 i Närtuna (återfinns ej)
  4. Hans Harald född 9/6 1928 i Närtuna (Sundström far)
Grovarbetaren Erik Harald Sundström född 18/8 1898 i Rimbo flyttar den 14/12 1923 in från Frösunda och några månader senare föds det tredje oäkta barnet. 
Den 19/11 1924 flyttar hela gänget till Kippinge där änkan skrivs som hushållerska till grovarbetaren Sundström. De oäkta barnen får småningom heta Sundström. Prästen kallar dem då "bådas oäkta barn".
Familjen bor 1940 i Långmyrhagen, Närtuna, men då har Karl Martin Rignér flyttat hemifrån och det var ju honom du vilje följa Mymmlan.

För ordningens skull ska jag bara avsluta hans mamma. Vilken kvinna! 
Anna Maria Rignér född Eriksson född 3/3 1888 i Gottröra dog 15/6 1956 i Häradshamra Stora 1:5, Långmyrhagen i Kårsta/Närtuna. Hon var då änka sedan 7/2 1917. Hon förblev med andra ord ogift hushållerska i resten av sitt liv. 
Hennes sambo:
Byggnadsarbetaren (1950) Erik Harald Sundström född 18/8 1898 i Rimbo dog ogift 15/1 1974 i Långmyrhagen, Närtuna.  

Kyrkoböckerna:
Närtuna (AB) CI:8 (1895-1945) Bild 770 / sid 69 (Karl Martin föds)
Närtuna (AB) FI:4 (1895-1939) Bild 620 / sid 54 (yngste sonen dör)
Närtuna (AB) AII:2 (1908-1918) Bild 1200 / sid 110 (familjen i Braheberg, fadern dör)
Närtuna (AB) AII:3 (1918-1930) Bild 1350 / sid 124 (änkan och barnen i Uthamra)
Närtuna (AB) AII:3 (1918-1930) Bild 1420 / sid 131 (änkan och barnen i Skräddaretorpet)
Närtuna (AB) AII:3 (1918-1930) Bild 2900 / sid 279 (änkan hushållerska åt Sundström)
Närtuna (AB) CI:8 (1895-1945) Bild 970 / sid 89 (Svea Vilhelmina föds)
Närtuna (AB) CI:8 (1895-1945) Bild 1030 / sid 95 (Harry Edvard föds)


Karl Martin Rignér född 25/8 1914 i Närtuna

Det är svårare att släktforska i nutid på grund av den sekretess som råder. Man har i stort sett bara folkräkningarna att hålla sig till. 
Jag förstår att du har sökt i folkräkningarna på Riksarkivet för där kommer han bara upp för 1930. Det är väldigt konstigt. Speciellt som han finns med i samtliga folkräkningar under sin livstid. 
Så det går faktiskt att lägga detta pussel. Så här ser det ut:  


1930 Karl Martin är 16 år, ogift, ensamstående, dräng och ladugårdskarl i Ingelsta, Seminghundra-Ärlinghundra i Stockholms län. 

1937, 1938 och 1939
Karl Martin kom 23 år gammal som verkstadsarbetare från Närtuna till Sätunaholm i Husby-Ärlinghunda den 20/11 1937.  
Därifrån flyttade han året därpå till Gammelgården i Märsta som smed. 
Den 3/11 1939 flyttade han vidare till Högalid i Stockholm. 
Kyrkoböckerna:
Husby-Ärlinghundra (AB) AIIa:6 (1932-1943) Bild 331 / sid 320 (verkstadsarbetare i Sätunaholm)
Husby-Ärlinghundra (AB) AIIa:6 (1932-1943) Bild 196 / sid 185 (smed i Märsta Gammelgården)

1940 var han verkstadsarbetare vid AB Limhams Mekaniska Verkstad. Han hade dessutom gift sig med modisten (tillverkar hattar) Anna-Lisa Karlsson född 10/12 1912 i Maria Magdalena församling.
De var bosatta på tomt nr 1821 i kvarteret Vattenborgen 6, St Görans församling.
Hantverkargatan 26 är antingen deras adress eller adressen till hennes arbetsgivare. 

1942 Sonen Kjell Martin Rignér föds 10/11 1942 i Solna

1945 Anna-Lisa Rignér skiljer sig från Karl Martin Regnér den 20/11 1945.

1946 Karl Martin gifter sig med Verna Brita Josefina Forsberg född 26/12 1919 i Össeby-Garn
Vigsel i Solna den 5/1 1946 (SCB)

1946 Dottern Monica Birgitta  Rignér föds  27/2 1946 i Solna 

1950 Karl Martin och Verna Brita Josefina Rignér skiljer sig 13/4 1950.

Folkräkningen
1950 Karl Martin är mekaniker, frånskild (13/4 1950) och bosatt på adress Lövsta, Huvudsta i Solna. 
Affärsbiträdet Anna-Lisa Rignér född Karlsson är frånskild från Karl Martin sedab 20/11 1945. 
Sonen bor hos henne.
Verna Brita Josefina Rignér född 26/12 1919 i Össeby-Garn bor på adress Östervägen 6 i Solna. Hon är skild från Karl Martin sedan 13/4 1950. Dottern bor hos henne.

1960 är Karl Martin fortfarande mekaniker och bosatt på adress Lövsta, Huvudsta, Solna
Han är nu gift 27/10 1951 med:
Strykerskan Erna Maria Rignér född Sypitzki född 27/7 1918 i Tyska Riket
Sonen är ogift och bor i Enskede
Dottern är ogift och bor på Storgatan 17 III i Solna

1970 bor Karl Martin på Wiboms väg 6, XI, i Solna med hustrun Erna Maria
Sonen har gift sig, fått barn och bor i Jakobsberg. 
Dottern har gift sig, fått barn och bor i Märsta

Karl Martin Rignér dör 21/10 1977 i Solna. Han var då skriven på Wiboms väg 6. 
Hustrun Erna Maria lever i ytterligare 30 år och dör 5/2 2007. Hon var då bosatt i Järfälla. 

Första frun:
Anna-Lisa (Rignér) född 10/12 1912 född Karlsson gifter sig Rågsjö 22/6 1951
Hon och nye maken är 1960 bosatta på Skarpnäcksvägen 53 i Enskede
Anna-Lisa dör 6/4 2000 i Skarpnäck

Andra frun:
Affärsidkerskan 
Verna Brita Josefina (Rignér) född Forsberg gifter sig Olsson 25/12 1957
Hon är 1960 bosatt på Storgatan 17, III, Solna. Maken syns inte till.
Verna blir änka 27/2 1964. 
Hon dör 28/8 2009 i Sandviken, folkbokförd i Ovansjö
Hon är vid sin död folkbokförd som Rigner Olsson, Verna Brita Josefina 

Av sekretesskäl stannar jag här. 
Det nutida känner du säkert ändå till. 


Namnet Regnér
Men varifrån kom namnet Regnér?
För att få veta det går jag tillbaka i tiden till Karl Martin Regnér far: 

Karl Hilarius Ringnér född 21/4 1880 i Närtuna 
Han var son till brukaren Jan Erik Jansson i Närtunabyn och hans hustru Charlotta Andersdotter som var vigda 26/10 1866 som såväl ägde som brukade Närtunaby 1/2 mtl No 1. Jan Erik Jansson blev småningom även nämndeman. 
Karl Hilarius var deras sjätte barn och det kom flera.  

Det gick bra för föräldrarna. De ägde sin gård, 1/2 mtl i Närtunaby Nr 1 som småningom fick namnet Östergården. Vid samma tid - i husförhörslängden 1897-1908 - tar sig Karl Hilarius - ensam - namnet Ringnér. Han är i 20-års åldern och vill skapa sig en egen identitet. Det kunde man göra hur som helst på den tiden. Namnet hänger med Karl Hilarius till nästa husförhörslängd enligt vilken han - med namnet i behåll den 24/8 1910 flyttar till Johannes församling i Stockholm. Han är 30 år gammal och står på egna ben. Då träffar han - om de inte kände varandra innan - tvåbarnsmamman Anna Maria Eriksson född 3/3 1888 i Gottröra.

Närtuna (AB) CI:7 (1870-1894) Bild 420 (Karl Hilarius föds)
Närtuna (AB) AI:17 (1876-1880) Bild 270 / sid 23 (familjen i Närtunabyn)
Närtuna (AB) AI:18 (1881-1886) Bild 230 / sid 19 (som ovan)
Närtuna (AB) AI:19 (1887-1897) Bild 270 / sid 16 (som ovan, fadern nämndeman)
Närtuna (AB) AII:1 (1897-1908) Bild 280 / sid 17 (familjen i Närtunaby Östergården + Ringnér)
Närtuna (AB) AII:2 (1908-1918) Bild 280 / sid 18 (Regnér till Stockholm)


Jag hoppas att dina frågetecken har rätats ut Mymmlan...

Reservation för skriv- och läsfel.

Hittad i tre släktträd hos Ancestry:
Karl Martin Rigner hittat i 3 trädet
  1. Registerinformation.
    Födelse25 aug 1914 Närtuna, Stockholm, Sweden
    Vigsel12 okt 1940 Högalid, Stockholm, Sweden
    Registerinformation.
    Maka/makeAnna-Lisa (Född 1912)
    268 personer3 register3 källor
  2. Registerinformation.
    Födelse25 aug 1914 Närtuna, Stockholm, Sweden
    Vigsel1945 Solna, Stockholm, Sweden
    Registerinformation.
    Maka/makeAnna-Lisa (Född 1912)
    12901 personer3 register4 källor
  3. Registerinformation.
    Födelse25 aug 1914 Närtuna, Stockholm, Sweden
    Vigsel1945 Solna, Stockholm, Sweden
    Död21 okt 1977 Solna, Stockholm, Sweden
    Registerinformation.
    Maka/makeVerna Brita Josefina Forsberg (1919-2009)
    121789 personer1 register1 källa

  4. Se fb Anja E

fredag 18 december 2020

Till Rolle igen...

 Som vill byta till sig ett gammalt släktnamn...

Och han vill ha stavningen Drougge. Återstår att se om den finns bland förfäderna. 



Farmors mormor
Lisa Maria Drugge

(fm mm)
Lisa Maria Drugge född 19/7 1849 i Storåholm, Råneå, Norrbottens län. 
Hon var gift med landbonden Johan Olof Renström (fm mf) född 1850 i Råneå och död 1895. Familjen bodde i Kråkhed, Råneå och fick minst sju barn varav Roland är ättling till dottern Anna Lovisa född 25/5 1885 i Råneå. 

Lisa Maria Drugges födelsenotis: 

 Råneå (BD) C:6 (1837-1869) Bild 104 / sid 194

Far: 
Nybyggaren Johan Magnus Drugge (fm mm f) 
född 26/2 1821 i Råneå (ej på rätt plats i födelseboken) gift med hustrun Kajsa Lena Carlsdotter född 4/1 1824 i Storåholmen.
Råneå (BD) AIa:8a (1838-1848) Bild 478 / sid 466
Jag hittar honom inte i födelseboken 1821. Kanske född någon annanstans. 


Far: 
Jonas Larsson Drugge (fm mm ff)
född 3/1 1792 i Meldersteins Bruk, Råneå gift med Anna Lisa Jönsdotter Sundqvist född 1786.
Råneå (BD) C:3 (1768-1795) Bild 140 / sid 137 (Jonas födelsenotis)
Råneå (BD) AIa:8a (1838-1848) Bild 478 / sid 466

Råneå (BD) C:3 (1768-1795) Bild 140 / sid 137


Far:
Mästersven Lars Larsson Drugge (fm mm ff f)
född 22/2 1764 i Söderfors bruk, Söderfors i Uppland - död 17/3 1840 (76) i Vitån, Norrbottens län, Råneå församling. Gift med Christina Westerberg vid Bruket. Och Anna Maria Hansdotter.  
https://www.geni.com/people/Lars-Larsson-Drugge/6000000001664852562
Söderfors (C, X) C:2 (1726-1764) Bild 52 (födelsenotis)

Söderfors (C, X) C:2 (1726-1764) Bild 52


Far:
Mästersmed Lars Andersson Drugge (fm mm ff ff)
född 11/10 1736 i Söderfors, Upplands län. - död 23/3 1818 i Vitån, Norrbotten. Gift med Brita Stina Johansdotter Fornberg, Fernberg 
https://www.geni.com/people/Lars-Drugge/6000000006891989415
Söderfors (C, X) C:2 (1726-1764) Bild 12 (födelseboken)

Söderfors (C, X) C:2 (1726-1764) Bild 12



Far:
Anders Pettersson Drugge (fm mm ff ff f)
född 23/2 1708 i Dömle Bruk, Nedre Ullerud, Värmland - död 30/3 1764 i Söderfors bruk, Tierp, Uppsala av "håll och stygn". Gift med Katarina Larsdotter Söderström och Anna Eriksdotter. 
https://www.geni.com/people/Anders-Drugge/6000000011138141376
Nedre Ullerud (S) C:2 (1694-1718) Bild 69 / sid 131 (födelsenotisen)

Nedre Ullerud (S) C:2 (1694-1718) Bild 69 / sid 131

Den 23 Feb föddes hammarsmedsmäst: Petter Lowitsson och hustru Liskens barn wed Dömbla, döptes den 25 Dito och blef kallad Anders. Wittnen voro ... Jan Lowitson och M Nils Larsson i Dömbla hustru Margaret i ... bar barnet och hade med sig första: Karin i ...torp.


Far:
Peter Lovisson Drugge (fm mm ff ff ff)
född 15/3 1678 i Lassåna bruk, Laxå, Ramundeboda, Närke - död 15/3 1730 i Söderfors bruk. Gift med Maria Drougge (fick namnet genom giftermål, hennes ursprung är okänt) och Lisken (Elisabeth) Hansdotter. https://www.geni.com/people/Peter-Drugge/6000000001665150042
Finns inte så gamla fördelseböcker i Ramundeboda (Laxå verkar inte vara en egen socken).

Källa: http://www.druggefamily.com/files/Werner_Swedish_080806.pdf
Peter Lovisson Drugge. Född omkring 1678 vid Lassåna bruk i Ramundeboda (dåvarande Bodarne) socken i Närke, där fadern var hammarsmed. Död år 1730 i Söderfors, begraven 1730-03-15, 52 år gammal.
Han var hammarsmed vid skilda järnbruk i Värmland, därefter vid Gravendals bruk i Södra Dalarne och sist vid Söderfors bruk, där han arbetade de två sista åren före sin död.
Varthän Peter Lovisson flyttade från sin födelseort vet vi inte, inte heller när det skedde och om det var tillsammans med föräldrar och syskon.
När vi först möter hans namn i kyrkböcker och längder är han en ung man pa omkring 23 år. Det är vid vigseln i Nedre Ullerud. - i socknen arbetade då vid Dömle övre hammare hans äldre bror Johan Lovisson, som vid det laget redan var hammarsmedsmästare. Smedmästare vid Dömle nedre hammare var den man som blev Peters svärfar: Hans Östensson.
Med hjälp av längder och anteckningar i kyrkböcker och bergstingsprotokoll kan vi sedan följa Peter Lovisson genom åren pa hans flyttningar från bruk till bruk; stundom kan vi också sluta oss till orsaken varför han flyttade.
1710 var han vid en hammare vid Gårdsjo i Sunne socken. 1712 finner vi honom vid Rottneholms hammare som lyder under Rottneros, nära sjön Mellanfryken.
Efter en kortare vistelse vid Dömle igen flyttade han så till Edsvalla i Nors socken~ och därifrån till Rottnedals hammare, också denna lydande under Rottneros.
Därifrån gav han sig iväg till Gravendals nyanlagda bruk i Södra Dalarne, och 1728 flyttade han därifrån till Söderfors.
Det verkar som om Peter Lovisson inte använde släktnamnet Drugge. I mantalslängder, längder over bruksarbetare och kyrkboksanteckningar möter vi honom enbart med "son-namnet". Enda gången under hans livstid som vi finner honom med namnet Drugge är i bergstingsprotokoll under tiden 1712-1714. Samma är förhållandet med brodern Johan: bara i ett enda tingsmål år 1714 användes om honom släktnamnet.
I Söderfors börjar namnet Drugge användas redan 1729, dock inte av Peter Lovisson själv.
I Värmland dröjer det till 1750-talet innan vi möter det i mantalslängder, tingsprotokoll och kyrkboksanteckningar
Övervägande antalet av dem som idag i Sverige bar namnet Drugge/Drougge från födelsen torde vara efterkommande till Peter Lovisson. Detta gäller också den gren (de grenar) av släkten som finns i Norrbotten.


Far: 
Louis (Lovis) Johansson Drugge, Drougge (fm mm ff ff ff f)
född 1640 i Undenäs (finns ingen födelsebok för året)  - död 4/1 1717 i Forsvik,
Gift med Maria Johansdotter och NN Drugge.
https://www.geni.com/people/Louis-Lovis-Drugge-Drougge/6000000006892350073

Källa: http://www.druggefamily.com/files/Werner_Swedish_080806.pdf
Lovis Drugge (Drygge). Omkring 1678 och ¨ännu 1693 var han hammarsmed vid Lassåna bruk i Ramundeboda (dåvarande Bodarne) socken i Närke på gränsen till Västergötland. Vi finner honom som bisittare (= nämndeman) vid bergsting mod Lerbäcks bergslag, Nora och Linde, åren 1688, 1690, 1691, och 1693.
I domboken (bergskollegii arkiv i riksarkivet) stavas hans efternamn Drygge. Vi känner inte till hans "son-namn” (patronymikon).
Vi känner inte heller till hans födelseår, men med utgångspunkt från hans söners ålder torde man kunna bedöma att han var född senast 1646/1647
Traditionen säger att släkten Drugge/Drygge är valloner. I Liege (Luik, Lüttich) i Belgien finns än i dag personer med namnet Drouguet, vilket torde vara den franska formen av Druggenamnet (i Årstadagboken av M H Reenstierna, del II, personförteckning, Stockholm 1949, användes formen Drougee). Liege är beläget i det distrikt varifrån valloner på l600-talet inkallades till Sverige som smeder. Själva namnet Drougge är emellertid av germanskt ursprung, och det har därför ifrågasatts om man inte i stället för
"valloner" borde saga "flamländare". En sak torde emellertid vara säker: att släkten härstammar från sydligare landamären och tydligen har inkallats till Sverige någon gång på 1600-talet. Lovis Drugge bör då antingen ha blivit född i Sverige av invandrade föräldrar eller själv som liten pojke kommit med föräldrarna till Sverige.


Far
Johan Jean Drugge (fm mm ff ff ff ff)
född 1617 i Liege, Region Wallone, Belgien - död 1660 i Sigulskvarn, Svanå, Västmanland, Västerås. Gift med Elisabeth Drugge (Drouguet) 
Av deras fyra barn kallar sig tre Drougge, dvs alla utom din stamfader som kallar sig Drugge. 
https://www.geni.com/people/Johan-Jean-Drugge/6000000006892239275

http://sunebring.com/slaktforsk/000/0006/918.htm
Född 16?? i Vallonien, Belgien.
Smältare 1637 i Svanå (Sigulskvarn), Haraker (U).
Flyttade beräknat 1638 från Svanå (Sigulskvarn), Haraker (U) till Höghfors, Västerfärnebo (U).
Smältare (smelter, smältarekolare) , ogift, 1638 i Höghfors, Västerfärnebo (U).
Johan Fransos mellan 1639 och 1640 i Haraker (U).
Johan hammarsmed 1643 i Haraker (U).
Kolare omkring 1643 i Kungsbruket (Skyllberg), Lerbäck (T).
Johan hammarsmeds dotter född 1649 i Västerfärnebo (U).
Kolare mellan 1647 och 1658 i Markebäck, Askersunds landsförs (T).
Inflyttad före 1655 till Askersunds landsförs (T).

I början av 1600-talet kom Johan Drougge till Sverige. Han hette förmodligen Jean Drouguet Släkten Drougge/Drugge, introduktion, och kom från trakten av Liége i Vallonien, södra Belgien, och var kontrakteradav Louis deGeer för arbete som smed vid något av de nybildade järnbruken i Bergslagen.
Sonen Lovis (Louis) med familj verkade vid 1600-talets andra hälft vid bruk i Västergötland och Närke. Lovis son Petter Drougge förde år 1730 med sig sin barnrika familj till Söderfors bruk i norra Uppland. Detta blev en av släktens fasta punkter. 

Ättlingar till Petter Drougge och hans syskon lever fortfarande kvar i Söderfors. 
(Det är främst här som stavningen Drougge behållits.)

Redan 1765 flyttade några av familjerna Drougge från Söderfors till Meldersteins bruk i Råneå socken, Norrbotten. (Här har namnstavningen ofta förenklats till Drugge, men även Drougge förekommer.) Släkten har förgrenats åtskilligt i Norrbotten.

Under 1940 - 1950-talen flyttade flera av Johan Fredrik Drugges barn med familjer från byn Krokträsk i Råneå socken till Hässleholms kommun, främst Bjärnum, där man fick arbete inom möbelindustrin.
Sammanfattningsvis har alltså familjer inom vår gren av släkten Drougge/Drugge huvudsakligen varit verksamma


Far:
Jean (Johan) Drougge (Drouguet) (fm mm ff ff ff ff f)
född 1585 i Montbéliard, Doubs, Franche-Comté, Frankrike - död i Belgien, Liege, Walloon Region.
Gift med Marie Gauchet.
https://www.geni.com/people/Jean-Johan-Drougge-Drouguet/6000000020438691827


Rolle,
Jag har som du ser även följt en släktforskning som finns på Geni. Om du använder länkarna så finner du mer förklarande text. Rulla långt ner på sidorna.  
Min uppfattning är att Drugge och Drougge är samma namn - som från början var Drouguet.

Lycka till med nya namnet och må bäst!
Monica

Läs mer här: 
Till rolle
https://slaktbloggen.blogspot.com/2020/10/till-rolle.html

Nog finns det släktingar alltid
https://slaktbloggen.blogspot.com/2018/03/jo-nog-finns-det-slaktingar-alltid.html

onsdag 16 december 2020

Karl XII:s drabanter...

Ca 200 Drabanter följde Karl XII på sina fälttåg i Öst. Finns de några spår du kan tipsa om.
Innan de gav sig iväg år 1700 bodde de i Arboga o Köping
Tacksam för alla tips
Med vänlig hälsning
Svante Holmberg
Gävle

Hej Svante, 
Om man googlar får man väldigt många träffar om såväl enskilda drabanter som de olika slagen. Det finns hur mycket som helst. Sedan beror det förstås på exakt vad det är du söker. 

Den äldsta husförhörslängden i Arboga landsförsamling är för tiden 1664-1718
Den äldsta hfl för Arboga stad är för åren 1692-1704
Det är ovanligt bra.  
Köping, Kalmar län, har hfl från 1766-
Köping landsförsamling, Västmanlands län har hfl för år 1729 och därefter från 1732
Köpings stadsförsamling, Västmanlands län har hfl från 1731

De finns hos Arkiv Digital men även, gissar jag, hos Riksarkivet som är gratis. 
Kyrkoböcker är det annars klent med från den tiden. 

Hos Riksarkivet finns även Arméns rullor 1620-1723, Flottans arkiv och en hel del annat som du bör kunna ha nytta av. Du hittar forskarsalen här.
Jag skulle börja på Krigsarkivet i Arninge, Täby, om jag var du. 
Lycka till!

torsdag 10 december 2020

Svårt att släktforska när källorna tar slut...

Hej
Jag kom in på släktbloggen när jag letade runt i grupper om släktforskning och läste dina svar på flera frågor, undrar nu om Du skulle vilja titta på min fråga, kanske Du kan få fram mer än vad jag kan(har letat runt i A/D i flera år )
 
Jag har Boo A1:1 sid 75  1772-1780
Friedrich Dorsch f. Ev 1729  d. 1792  gm Margareta (Greta) Vinberg  f.ev 1727 d. 1796 i Stockholm
 
Sen min ana Johan friedrich f. 21.11.1762 Boo C1:2 s.111 (han har jag koll på)
 
Men  före 1772 hittar jag inget, när gifte dem sig och var Kan inte hitta nåt alls om Vinberg, varifrån hon kom, födelse etc.
Skulle bli jätteglad för ett svar
Tack 🙏🏻 på förhand
Mvh
Elisabet Murhagen


Hej Elisabet,
Du har ju hämtat den information du berättar om i den allra äldsta husförhörslängden för Boo så det finns just inget sätt att komma vidare bakåt i tiden. En och annan detalj kan du nog hitta om du letar, letar och letar. Om dina anfäder ägde jord så kan du kanske hitta ett par generationer till i mantalslängderna (Riksarkivet) men det är nog allt. 
Tag dig en funderare på namnet Dorsch också. Jag tycker inte att det ser ut riktigt så i de källor du angav. Jag tror att det står Dorph respektive Dorff. 
Lycka till! 


Friedrich Dorph eller Dorsch
f. Ev 1729  d. 1792  gm Margareta (Greta) Vinberg  f.ev 1727 d. 1796 i Stockholm

Boo (AB) AI:1 (1772-1780) Bild 44 / sid 75

Titel
Friedrich Dorph född 1729
Hustru Gretha född 1727 (någorlunda i innanläsning)

Son Jan Friedich född 1762*
Dotter Brita Stina född 1765
Son Eric född 14/0 1767
Dotter Maria Lisa född 1770


*Johan Friedrich 
f. 21.11.1762 Boo C1:2 s.111
Son till Soldaten Friedrich Dorff och Margareta (Greta) Vinberg i Tollerö

Boo (AB) CI:2 (1740-1792) Bild 60 / sid 111

Jag hittar ingen soldat vid namn Dorsch.
Det finns däremot många vid namn Dorph och ännu flera som  hette Dorff. 
Leta och se vad du kan hitta.
Lycka till!


Några dagar senare:

Jag hittar din Friedric Dorsch på Geni där han står som den äldst kände i sin släkt. 
Du har säkert koll på den forskningen. Annars hittar du den här
Han och familjen finns även hos minst 4 forskare på MyHeritage 

Johannes Söderberg tvingades leva med fel födelsedatum

Hej Monica.
Denna Johannes Söderberg finns i både ditt och mitt släktträd och jag tror att det är samma person men födelsedata stämmer inte för någon av dom, jag har hämtat min data från Sveriges dödbok 1901-2009.
Bifogar en länk så du kan kolla den profil jag skapat Geni - Johannes Söderberg (1840-1909)
 
Bästa hälsningar/Best regards
Roger Dahlgren


Hej Roger,
Jag vet inte vilken Johannes Söderberg du menar. 
Har jag verkligen en sådan i mitt släktträd? Nej, jag tror inte det. Det är heller inte mitt släktträd som ses här i bloggen och jag kan inte minnas att jag är släkt med en Johannes Söderberg.
Det finns en Johannes Söderberg här i bloggen men han är född 1780, dvs hela 60 år före din Johannes Söderberg så det är helt enkelt inte samma person. 


Du har lagt din Johannes Söderberg på Geni. 
Så här ser det ut:

Johannes Söderberg 

Kön:Man
Född:24 Juli 1840
Mårdaklev, Älvsborgs län, Västergötland, Sverige (Sweden)
Död:26 Oktober 1909 (69)
Olofshultstorp, Hillared, Älvsborgs län, Västergötland, Sverige (Sweden)
Närstående:

Make till Emma Kristina Petersdotter
Far till Hildur Viktoria AnderssonHerman Söderberg och Ebba Söderberg



Johannes Söderberg ska vara född 24/7 1840 i Mårdaklevs församling i Älvsborgs län. 
Han finns emellertid inte på rätt plats i födelseboken.
Det behöver inte betyda inte att födelsedatum är fel (men det gör det).
Ibland hittar man personer införda i födelseboken många år efter födelseåret för att för äldrarna helt enkelt inte gjorde sitt jobb och anmälde barnet på rätt tid. 

Det kan också vara så att han är född i en helt annan församling. Mårdaklev är annexförsamling i Kalvs, Håcksviks, Mårdaklevs och Östra Frölunda församlings pastorat. De hade sannolikt samma präst. Johannes kan därför vara inskriven i någon av de församlingarna. Om han nu är därifrån överhuvud taget. Det gör han. Se nedan!

Johannes Andersson Söderberg född 24/7 1840 i Mårdaklef - död 26/10 1909 i Hillared
Gift 4/2 1872 med:
Emma Kristina Petersdotter född 12/4 1847 i Hillared - död 5/5 1891 i Hillared

I Befolkningen i Sverige 1840-1947 (BiS) har han sex poster. 
Johannes kom 18/11 1865 från Toarp för att bli dräng i Påtebo ladugård, Smedsåsen, Hillared
Den 9/2 1872 flyttar han därifrån till ett eget boende och livet som gift i Björkered, Hillared. Sistnämnda sidan i husförhörslängden är märkt: oförmedl/förm.

Familjen flyttar 25/10 1881 till Ramslund i Hillared. 
Flyttar 1889 till Olofshultstorp. Johannes Söderberg är utfattig. Hustrun dör 5/5 1891 i Hillared. 
Johannes blir backstugesittare i Olofshultstorp och bor med yngste och äldste sonen tills han dör. Yngste sonen, Johan Herman, flyttar 5/11 1909 Göta Lifg-förs Stockholm
Äldste sonen Hjalmar Emanuel flyttar 4/11 1910 till Dannike

Barn:
  1. Hjalmar Emanuel född 16/2 1872 i Hillared
  2. Carl Edvard född 11/4 1874 i Hillared
  3. Adolf Iwar född 19/9 1876 i Hillared
  4. Frans Oskar född 25/1 1880 i Hillared
  5. Johan David född 27/12 1883 i Hillared - död 3/1 1884 i Hillared
  6. Hildur Viktoria född 11/3 1886 i Hillared
  7. Johan Herman född 3/3 1891 i Hillared

Kyrkoböckerna
Hillared (P) AI:4 (1861-1877) Bild 75 / sid 71 (Johannes Andersson Söderberg dräng i Smedsåsen)
Hillared (P) AI:4 (1861-1877) Bild 5 / sid 1 (familjen i Björkered)
Hillared (P) AI:5 (1877-1884) Bild 6 / sid 2 (familjen i Björkered, Johannes hälftenbrukare)
Hillared (P) AI:5 (1877-1884) Bild 132 / sid 128 (familjen i Ramslund)
Hillared (P) AI:6 (1885-1894) Bild 133 / sid 125 (familjen i Ramslund, Olofshult, Hillared)
Hillared (P) AI:6 (1885-1894) Bild 137 / sid 129 (som ovan, hustrun dör)



Ja, så här långt har du också kommit. 
Och det är egentligen bara att följa Johannes Andersson Söderberg bakåt för att hitta hans ursprung. 
Det är emellertid besvärligt så jag tar en chans och söker i (BiS) på "Söderberg i Mårdaklev" och då hittar jag honom faktiskt. Jippi!
Födelsedatum i alla handlingar ovan är helt fel. Han var född 30/8 1839 i Mårdaklev. 

Mårdaklev (P) C:3 (1830-1861) Bild 22 / sid 39

Johannes född 30/8 1839 i Mårdaklev
Son till:
Soldat Anders Söderberg och hans hustru Johanna Håkansdotter på Bryngelsberg i Mårdaklev. 
Familjen bodde i Soldattorpet i Bryngelsberg, Mårdaklev
Hfl 1841-1844: 
Soldaten är bräcklig. 
"Hela hushållet absens" vilket jag tror i detta fall betyder att de är frånvarande. 
"Hela familjen till "Socknens slut" 1843". De bokförs alltså som folk på okänd ort. 
Från socknens slut flyttar de till Sexdräga = Hillared 1851. Dottern har flyttat dit redan 1845. 

Hfl 1850-1855:
Familjen har flyttat från Mårdaklev till Sjöberg i Hillared 1854. 
Johannes födelsedatum är fortfarande korrekt. Felskrivningen begås mellan 1855 och 1861. 

Soldat
Anders Söderberg född 3/9 1808 i Sexdräga = Hillared (?)
Gift med: 
Johanna Håkansdotter född 5/1 1810 i Dannike

Barn:
  1. Lisa Josephina född 7/4 1837 i Mårdaklev
  2. Johannes född 30/8 1839 i Mårdaklev
  3. August född 2/11 1841 i Mårdaklev
  4. Anna Johanna född 24/4 1847 i Sexdräga = Hillared

Och här skriver prästen fel 
på det mesta varför Johannes får dras med fel födelsedatum resten av livet. 
Han kanske inte själv visste när han var född ens. Och vem vet om han ens kunde läsa?

Hillared (P) AI:3 (1855-1861) Bild 99 / sid 87

är visserligen inte komplett men jag hittar:
Söderberg Anders född 1808. Antagen 1836. Avsked 1840. 
Älvsborgs regemente, Boda rote, Södra Kinds kompani i Mårdaklev socken. 
Aktnummer: ÄR-00-0998-1836
Torpnummer: ÄR-00-0998

Kontakta registret om du vill veta mer. 

ÄLVSBORGS SOLDATREGISTER
Centrala Soldatregistret
Lägerhyddan
532 72 AXVALL
072 568 31 85






Kyrkoböcker:
Mårdaklev (P) C:3 (1830-1861) Bild 22 / sid 39 (Johannes föds)
Mårdaklev (P) AI:6 (1841-1844) Bild 54 / sid 49 (familjen i Bryngelsberg, kanske)
Mårdaklev (P) AI:7 (1844-1852) Bild 101 / sid 97 (familjen flyttar till Sexdäga (1845) 1851)
Hillared (P) AI:2 (1850-1855) Bild 62 / sid 57 (familjen i Sjöberg)
Hillared (P) AI:3 (1855-1861) Bild 99 / sid 87 (familjen i Sjöberg. Johannes mfl får fel födelsedag)

onsdag 9 december 2020

Fritiof Ferdinand, matrosen som försvann...

Hej Monica,
Tack för din fina släktforskarblogg som jag råkade surfa in på. Den är väldigt bra gjort och intressant. 
Jag har börjat plugga historia på äldre dagar (56 år) och ska nu försöka hitta något att skriva en B-uppsats om.
Tänkte det kunde bli något om fosterbarn i Stockholm på 1800-talet. 
Jag har nyligen börjat titta på husförhörslängder och gjorde mitt första besök på stadsarkivet förra veckan så jag är ganska grön på området.
 
Av en slump började jag titta på ett fosterbarn vid namn 
Fritiof Ferdinand Ljunggren f 1872-03-20 som födde som oäkta barn på adressen Stora Bondegatan 1
Se födelseboken hos Riksarkivet: 
Man kan se att det föddes ytterligare 3 barn på adressen samma dag.
Jag blev intresserad om det var någon sorts fattigvård som bedrevs på adressen men har fastnat och kommer inte vidare i min forskning. Såg att det huset som står där nu byggdes 1880. På din blogg om Johan Alfred Ohlman och hans hustru Evelina Fredrika Johansson nämn fattighuset på Skånegatan 1 vilket ligger i närheten men har förmodligen inget med varandra att göra. 
 
Jag har tittat i barnhusens arkiv och rullor av utackorderade barn utan att hitta Fritiof i dessa.
 
Om du har tid och lust att hjälpa mig att utröna vilken sorts verksamhet som kan bedrivits på Stora Bondegatan 1 vore jag tacksam.
 
Mvh
Ville Paloheimo 

Bondegatan 9 (till vänster) och 11 (till höger)
Okänd fotograf före 1914. 
Hej Ville,
Vad fanns och hur såg det ut på Stora Bondegatan 1 för snart 150 år sedan när Fritiof Ferdinand Ljunggren föddes 1872. Ja, det är sannarligen svårt att veta. Jag kan gissa men först lite gräv...

Jag hittar en artikel i Svenska Dagbladet som förvandlingen av Bondegatan 9 som måste ha legat i närheten av Stora Bondegatan 1 - till vänster om byggnaden i bilden ovan. 
Gatan har sedan dess inte bara breddats utan också sänkts någon gång mellan 1914 och 1930. 
Din Fritiof Ferdinand skulle med andra ord inte känna igen sig om han kom tillbaka i dag.  
Artikelförfattaren Johan Lindberg refererar till sin bok "Stockholm: då och nu" som du kanske skulle försöka låna, då den verkar vara slutsåld. Kanske finns det något mera matnyttigt i den. 
I artikeln finns även den här bilden från Stadsmuseet. Den är tagen från andra hållet 1914. Berget har sprängts ur och gatan till höger ligger i dagens nivå. Där ses Bondegatan 16 som byggdes 1905-1906 sedan man påbörjat sänkning av gatan. Bondegatan 9 (bilden ovan) är rivet. Den mörka gaveln i trä som sticker fram i bilden till vänster är Bondegatan 11. 
Och ett foto på huset Stora bondegatan 15 år 1895 hittar du här
Allmänt spännande om vardagslivet på Bondegatan förr hittar du här och här
Och här är det någon som säljer en lägenhet i ett hus på Bondegatan 1 i kvarteret Höken byggt på 1880-talet. Superfint men alltså byggt efter Fritiof Ferdinands födelse. Sidan lär försvinna. 
Av boken Stockholms Gatunamn får man veta en hel del om 1600-talets Stora Bondegatan men nästan ingenting om senare årgångar utom att den 1885 bytte namn till Bondegatan kort och gott. 


Rotemansarkivet i Stockholms stadsarkiv
Skriver att Bondegatan 1 tillhörde Rote 14 i Katarina församling. 
Mer information ska finnas i Häfte 14819 Littera D20. 
Start: 18830000 Slut: 18949999 (jag gissar att det är årtal)


Barnamordsplakatet
Se gärna min tidslinje.

1778 Gustav III:s straffrättsliga reform, det sk barnamordsplakatet.
Ogifta kvinnor tilläts föda barn anonymt på annan ort än sin hemort för att slippa
social utstötning och slippa svara på frågor från myndigheter om barnets födelse.
Plakatet innehöll en rad punkter som sammantaget skulle minska risken för
barnamord i samband med utomäktenskapliga födslar. I själva verket gjorde plakatet
det möjligt att sätta alla gällande rättsregler ur spel även om den äldre lagstiftningen
inte upphävdes.

Genom barnamordsplakatet tilläts ogifta mödrar förbli anonyma vid förlossningen och dopet, och barnmorskor förbjöds att efterfråga barnafaderns namn vid förlossningen, något som de tidigare tvärtom varit förpliktigade att göra.

Plakatet gav domstolarna klara signaler att förändra attityden till sexualbrotten. Under
1800-talets lopp mildrades lagstiftningen ytterligare. 1810 slopades det världsliga
straffet för kvinnans del vid lönskaläge första och andra resan. Och genom den nya
strafflagen 1864 kom slutligen den utomäktenskapliga sexualiteten att i princip falla
under enskilt åtal. Från att ha betraktats som allvarlig brottslighet som staten lagt ner
stor möda på att spåra upp och bestraffa blev den utomäktenskapliga sexualiteten
överförd till en privat sfär.

Lagen om anonyma föräldar upphörde inte förrän 1917.
Därför står det ibland "okända föräldrar" i födelseböckerna.

Men läs mera här om hur det var och var man kan leta vidare. 
Exempelvis detta:


Men ett barn vars moder var okänd hade ju inte någon släkt alls. Man kan undra vilka kvinnor som gynnades av lagen. Någon systematisk undersökning har av förklarliga skäl aldrig gjorts.
Man har menat att den kom till för att i första hand skydda s. k. bättre bemedlade kvinnor. Och det var säkert dessa som i första hand kunde utnyttja den.

Det krävdes ekonomiska möjligheter att resa bort, stanna borta lämpligt länge, lämna sitt arbete temporärt, inackordera sig hos en barnmorska och kanske låta utackordera barnet mot den begärda ersättningen.

Men även om kvinnan inte själv hade pengar till allt detta, var det så att en okänd moder också innebar en okänd fader, och en välsituerad fader var ju också intresserad av graviditet och barn doldes, i synnerhet om han befann sig i karriären eller kanske t.o.m. själv var gift.

Om det nu var så att modern efteråt ångrade att hon låtit anteckna sig som okänd moder? Det var ju svårt, för att inte säga omöjligt, att i efterhand styrka att hon verkligen var mor, när allt gjorts för att dölja det.

Genom ett tillägg i barnmorskereglementet 1856 kom en möjlighet:

"Hemtas Barnmorska till hemlig förlossning, eller mottager hon hos sig barnaföderska, som önskar vara okänd ware Barnmorska förbjudet att söka barnafaderns namn, eller qwinnan någon uppgift, som härmed kan ega sammanhang, aflocka eller aftwinga. Änskönt förlossningen warit hemlig, må dock Barnmorska hwarken sjelf undandölja barnet , eller till sådan åtgärd biträde lemna.--- 
Wid hemlig förlossning bör Barnmorskan för öfrigt råda qwinnan att uppteckna sitt namn och hemwist å ett papper, hwilket, af henne försegladt, förelägges den prest, för hwilken hon ofördröjligen skall förlossningen anmäla --- 
Sedan detta papper blifwigt med wederbörlig anteckning och prestens sigill försedt, bör qwinnan uppmanas att, för sin såwäl som barnets framtida säkerhet, samma papper noga förwara."

Det var alltså kvinnans egen sak att se till att pappret - namnsedeln - förvarades ordentligt. Många sådana namnsedlar lämnades in till presterna antingen direkt genom kvinnornas försorg, eller genom barnmorskor som fått dem i sin vård. På så sätt har många namnsedlar kommit att ingå i kyrkoarkiven, i synnerhet i de största städerna, där de flesta födslar med okända mödrar ägde rum av förklarliga skäl: möjligheten att vara anonym var störst där.

Det var många kvinnor och barn det rörde sig om:
I Stockholm föddes 1875-1895 ca 800 sådana barn per år. Och i Sverige föddes totalt under 1908-1911 3890 barn till okända mödrar. Det betyder att det ännu i Sverige lever ett antal människor, som aldrig fått veta vem deras biologiska mor har varit. Jag har själv under mina tio år som arkivarie tagit emot flera personer, som varit barn till okända mödrar och som hoppats på hjälp att få ett svar på sin fråga. Och många söker ännu i kyrkoarkiven i hopp om att deras namnsedel ska ha bevarats.


Modern kunde alltså lämna efter sig ett brev till barnet att hämtas ut efter 70 år.  
Sådana brev går att finna på Stadsarkivet för Stockholms del. 

Från 1881 förde barnmorskorna bok över alla förlossningar. De finns för Stockholms del också på Stadsarkivet. Fritiof Ferdinand var emellertid född redan 1872 men visst kan man försöka. 

Läs också i tidningen Kvällstunden: De obemärkta kvinnornas öde om Anita Maria Karlssons bok "Obemärkta kvinnor och okända män"  som kom 2016 och finns att låna på bibliotek. 

I Stadsarkivets Beståndsregister finns också "Stockholms privata förlossningshem"
Alternativt namn: Förste Stadsläkaren
Arkivets ref nr SE/SSA/0561/02/X5 (visst förbehåll) Huvudkategori: Övriga
Läsesal: Liljeholmskajen Arkivhandlingar åren / Verksamhetstid 1932-1948
Stadsarkivet bör rimligtvis veta var man ska leta efter förlossningshem 1872 också. 


Bättre bemedlad ensamstående mor
Barn för vilka en av föräldrarna var okänd kallades "oäkta".
Vi kan i detta fall gissa att Fritiof Ferdinands mamma var "bättre bemedlad" eller att barnafadern hade råd att betala hennes inackordering samt att hon var ogift. 


Fritjof Ferdinand Ljunggren 
född 20/3 1872 i Katarina församling, Stockholm


Rotemansarkivet 
Databasen innehåller alla i Stockholm åren 1878-1926 men det är inte riktigt gjort för att söka på adresser. Och även om det hade varit det så startar den sex (6) år efter Fritiof Ferdinands födelse 1872.
Så du får nog vända dig till Stadsarkivet för att säkert få veta vad som fanns på Stora Bondegatan 1 när Fritiof Ferdinand föddes 1872. 

Jag för min del är säker på att det var ett privat förlossningshem där Fritiof Ferdinands mamma var inackorderad för att föda sitt barn anonymt. Hon skulle sedan återvända till sitt hem som om ingenting hade hänt. 

Det märkliga är att förlossningshemmet på Stora Bondgatan 1 rapporterar fyra (4) förlossningar på adressen samma dag, nämligen den 20 mars 1872. Och alla med okända föräldrar. 
De två första (däribland Fritjof Ferdinand) döps dagen därpå, den 21/3 1872. De två andra döps den 26/3 1872. 

Riksarkivet. Katarina församling, födelseboken 1872-1873 sid 25 (finns inte hos Arkiv Digital)

Fritjof Ferdinand är barn nr 172 för året i församlingen. Stora Bondegatan 1 är hans hemvist vilket styrker teorin att det - i samtliga fall - rör sig om ett förlossningshem för inackorderade ogifta mödrar. 
Modern är 29 år gammal, dvs född omkring 1843.
Dopförrättare är Lagerström och dopvittne ogifta Sofia Carlsson. 
I den bästa av världar är det hon som är modern. 

Kan man verkligen tro att rätt födelsedag är angiven här eller har förlossningshemmet helt enkelt samlat ihop fyra bebisar i en och samma rapport och inte bemödat sig om att skilja barnen åt. Ja, det lär vi aldrig få veta.  

Ville!
Om du vill granska var Fritiof Ferdinand var
under sitt första levnadsår kolla med Riksarkivet.


Så vart tar Fritiof Ferdinand född 20/3 1872, son till okända föräldrar, vägen? 

Den 16/11 1873 flyttar Fritiof Ferdinand från Stockholm till Huddinge där han antecknas med inflyttningsattest 126 som kanske finns kvar där eller på Riksarkivet. Man får dessvärre inte veta från vilken församling han kommer men han är 1 år 7 månader och 26 dagar gammal. Han har ännu inget efternamn. 

Inflyttningslängden: Huddinge (AB) B:2 (1872-1894) Bild 140

Fritiof Ferdinand blir fosterson hos:

Mjölkarrendator
Per August Ljunggren född 1824 i Tyresö, Stockholms län, och hans hustru
Fredrika Charlotta Strömberg född 1822 i Enköpings-Näs, Uppsala län

I hushållet bor mannens barn ur tidigare äktenskap:
  1. Emma Dorothea född 20/10 1856 i Tyresö (f 10/10 1856 enl f-bok) (till Stockholm 14/11 1873)
  2. Axel Gustaf född 15/7 1858 i Tyresö (till Balingsta i Huddinge 8/11 1876 o till Stockholm 1877)
Hustrun har också barn i tidigare äktenskap:
  1. Augusta Dorothea Ericsson född 19/9 1846 i Österh (dödfödd gosse 28/10 1872)
  2. Lovisa Fredrika Ericsson född 27/6 1852 i Tyresö 
Familjen är 1870 inflyttad till Ågesta i Huddinge från Catharina församling i Stockholm. 
Bara en vecka innan Fritiof Ferdinand anländer som fosterbarn har de från Ågesta flyttat till Flemmingsberg i Huddinge där Per August är mjölkarrendator. 

Fosterföräldrarna är i 50-års åldern. 
Emma Dorothea är 17 år och Axel Gustaf är 15 år när de hux flux får en lillebror. 
Augusta Dorothea är 27 år och Lovisa Fredrika är 23 år gammal när Fritiof Ferdinand anländer.
Det kan dessutom finnas flera barn i båda familjerna. 

Den 24/10 1878 flyttar de till Ågesta i Huddinge och året därpå 1879 inom Ågesta. 


Folkräkningen 1880
Frithiof Ferdinand född 1872 i Katarina församling är fosterson hos:
Mjölkarrendator 
Per August Ljunggren född 1824 i Tyresö, Stockholms län, och hans hustru
Fredrika Charlotta Strömberg född 1822 i Enköpings-Näs, Uppsala län
Inga andra hemmavarande barn.
1880 gick flyttlasset till Wårby och 24/10 1882 flyttade familjen tillbaka till Flemmingsberg. 
Den 4/10 1887 erhåller Fritiof Ferdinand Ljunggren afgångsbetyg och flyttar till Carlskrona. 



Befolkningen i Sverige (BiS)
Matros Fritiof Ferdinand Ljunggren född 20/3 1872 i Katarina
Inflyttad 26/9 1890 till Skeppsholm från Carlskrona. 
Utflyttad 13/5 1893 till Maria församling. Afskedad 1893.
Avskedad då betydde inte att man fått sparken. Det betydde bara att man slutat. Ensamstående. 
Han är därefter inskriven i häftet för "lösa personer"
Skeppsholm (A, AB) AIIa:32 (1888-1896) Bild 24 / sid 19


Folkräkningen 1890
Fritiof Ferdinand Ljunggren född 1872 i Stockholms stad är nu matros.
Adress: Skeppsholmen, Jakob och Johannes rote 7, Stockholms stad
Kyrkobokföringsort: Skeppsholmen. Han är folkbokförd där med många andra ensamstående unga grabbar.
Fosterföräldrarna är nu inhysehjon
Pehr August Ljunggren född 1824 i Tyresö gift med
Fredrika Gust. Ståmberg född 1822 i Enköpings-Näs
Adress: Flemmingsberg, Huddinge


Rotemannan (databasen)
Man får tre träffar på Fritiof Ferdinand Ljunggren. 
För en av dem är födelsedatum fel (30/3) istället för det rätta 20/3 1872. 

1890-1893
Fritiof Ferdinand flyttar in 26/9 1890 från Karlskrona stadsförsamling i Blekinge till Skeppsholmen Rote 7 (Jakobsroten) i Stockholm. Han är ogift, vaccinerad och anställd utan familj. 
Han tycks tillhöra Matros-kompaniet vid Skeppsholmen.
Han flyttar ut 13/5 1893 (utflyttningslängd/dödbok sid 25) till rode 19 (Skinnarviksroten)

1993-1995
Fritiof Ferdinand är nu fd matros, ogift och ensamstående
Han flyttar in 17/5 1893 från rote 13 (Stadsgårdsroten) och får adress Bastugatan 1; Brännkyrkagatan 10 (Fotangeln 1, 2, 8, 9) Rote 19 (Skinnarviksroten, Maria församling. 
Han flyttar ut (till bilagan) 1895 (utflyttnings o dödbok sid 74) vilket bör betyda att han helt enkelt försvinner. 

1895-(1897)
Fd matrosen Fritiof Ferdinand Ljunggren är kvarskriven i Maria Magdalena församling men man vet inte var han finns. 
Sjötjänstgöringsuppgift:
Afförd från Helsinborgs Sjömanshus 22/5 1900. 
Kontakta dem och fråga om de kan ta reda på mera.


Folkräkningen 1900
Fritiof Ferdinand Ljunggren född 1872 i Stockholm är fortfarande ogift och före detta matros
Han är kyrkobokförd utan adress i Maria Magdalena församling
Han är inskriven som kvarstående obefintliga 1896.
Det betyder att han inte har hörts av sedan 1896. Prästen vet följaktligen inte var han befinner sig.
 
Fosterfar
Per August Ljunggren född 11/7 1824 i Tyresö är folkbokförd som ogift kapitalist (!)
Adress Uddby gård i Tyresö
Hustrun Fredrika Charlotta Strömberg född 1822 dog 28/1 1893
Per August Ljunggren dog 3/3 1906 i Nyfors, Tyresö


Folkräkningen 1910
Fritiof Ferdinand Ljunggren är helt enkelt inte folkbokförd i Sverige. 
Båda fosterföräldrarna är döda.


Dödboken (databasen)
Fritiof Ferdinand Ljunggren född 20/3 1872 i Katarina församling finns inte i dödboken.
Han finns inte heller i databasen Begravda i Sverige. 
Han dog troligen inte i Sverige. 


Emigration till USA?
Jag kan inte hitta honom i vare sig Emi bas eller Emigranten. 
Jag hittar honom inte hos Ancestry (i USA) heller. 
Men han kan, om han emigrerade, ha bytt namn och då hittar man honom inte. 
Han kan också ha tagit jobb som matros eller sjöman på en utländsk båt och försvunnit den vägen. 
I så fall finns han inte antecknad som emigrant. 

Ville,
Jag är tämligen säker på att Fritiof Ferdinand inte bara var fosterbarn hos familjen utan även barnbarn till fosterföräldrarna, alltså att något av makarnas barn ur tidigare giften var biologisk förälder till Fritiof Ferdinand. Varför skulle annars två 50-åringar skaffa sig ett litet barn, när de egna just blivit flygfärdiga? Och det var vanligt förr, ett sätt att göra ett skamligt oäkta barn till något hedervärt. De tog hand om sitt barnbarn för att en ogift moder helt enkelt inte kunde göra det utan att både mor och barn skulle drabbas av samhällets förakt. Och någon barnomsorg fanns ju inte. Hur skulle hon ens kunna försörja sig och barnet. Detta är nog svårt att bevisa men jag tror ändå att jag har rätt. 

Att ta sig ett eller flera fosterbarn var väldigt vanligt förr som ett sätt att få en extraslant till hushållskassan. Men dessa fosterbarn försvinner ofta snabbt och byts ut i samma takt. Så icke men Fritiof Ferdinand vilket också tyder på att han hör till familjen. 

Frågan är vart han tog vägen. 
Man kan bara konstatera att han försvann ur svensk folkbolkföring. Om det innebär att han gav sig ut i vida världen och småningom omkom där eller om han utsattes för ett brott och försvann spårlöst får vi sannolikt aldrig veta. 

Kyrkoböckerna:
Katarina (A, AB) AI:133 (1868) Bild 251 / sid 491 (familjen i Katarina församling, Stockholm)
Katarina (A, AB) AI:135 (1869) Bild 118 / sid 225 (familjen i Katarina församling, Stockholm)
Huddinge (AB) AI:20 (1866-1870) Bild 450 / sid 37 (familjen i Ågesta)
Huddinge (AB) AI:21 (1871-1875) Bild 410 / sid 36 (familjen i Ågesta)
Huddinge (AB) B:2 (1872-1894) Bild 140 (Fritiof Ferdinand flyttar in)
Huddinge (AB) AI:21 (1871-1875) Bild 2370 / sid 232 (familjen i Flemmingsberg från 10/11 1873) 
Huddinge (AB) AI:22 (1875-1880) Bild 2390 / sid 232 (familjen i F-berg med son o fosterson)
Huddinge (AB) AI:22 (1875-1880) Bild 1810 / sid 174 (Axel Gustaf dräng i Balingsta)
Huddinge (AB) AI:22 (1875-1880) Bild 450 / sid 38 (familjen i Ågesta)
Huddinge (AB) AI:22 (1875-1880) Bild 460 / sid 39 (familjen i Ågesta)
Huddinge (AB) AI:22 (1875-1880) Bild 2880 / sid 281 (familjen i Vårby)
Huddinge (AB) AI:23 (1880-1885) Bild 2910 / sid 285 (familjen i Vårby. 24/10 1882 flytt till sid 240)
Huddinge (AB) AI:23 (1880-1885) Bild 2460 / sid 240 (Flemingsberg 
Huddinge (AB) AI:24 (1885-1890) Bild 2480 / sid 239 (fosterfar mjölkarr, hyresgäst, inhyses. FF flytt)
Tyresö (AB) AI:21 (1891-1895) Bild 1560 / sid 147 (fosterfar ensam)
Tyresö (AB) AI:22 (1896-1900) Bild 1610 / sid 151 (fosterfar ensam)
Tyresö (AB) AIIa:1 (1901-1905) Bild 2160 / sid 212 (fosterfar hos dtr Lovisa Fredrika o hennes barn)
Tyresö (AB) AIIa:1 (1901-1905) Bild 1800 / sid 176 (som ovan)
Tyresö (AB) AIIa:2 (1906-1917) Bild 2230 / sid 214 (fosterfar ensam)

___________________________________________________________________________________

Fosterfars första familj

Torparen o arrendatorn
Per August Ljunggren född 11/7 1824 i Tyresö
Anna Pehrsdotter född 31/5 1819 i Näsby - död 22/2 1861 i Wättinge Lyckor, Tyresö
Familjen var vid dottern Emma Dorotheas födelse 1856 bosatta i Holländaretorp i Uddby under Tyresö gård. 
Barn:
  1. Ebba Sophia född 11/12 1846 i Tyresö
  2. Carl August född 3/10 1848 Tyresö - död 15/2 1863 i Tyresö
  3. Anna Wilhelmina född 24/4 1852 i Tyresö
  4. Axel Wilhelm född 17/9 1853 - död 16/6 1858 i Tyresö
  5. Emma Dorothea född 10/10 1856 i Tyresö
  6. Axel Gustaf född 15/7 1858 i Tyresö

Tyresö (AB) CI:7 (1827-1861) Bild 790 / sid 75 (dottern Emma Dorothea föds)
Tyresö (AB) AI:14 (1856-1860) Bild 1400 / sid 129 (familjen i Holländaretorp)
Tyresö (AB) AI:15 (1861-1865) Bild 1910 / sid 183 (familjen i Wättinge Lyckor. Hustrun dör)

___________________________________________________________________________________


Fostermors första familj

Olof Eriksson född 15/10 1815 i Fred Emtevik (Vä Ämtervik) - död 27/4 1863 i Öringe, Tyresö
Fredrika Charlotta Strömberg född 20/7 1822 i Emik Näs (Enköpings-Näs?)

Barn:
  1. Augusta Dorothea född 10/9 1846 i Österhaninge
  2. Fredrika Lovisa född 27/6 1852 i Tyresö
  3. Carolina Albertina född 10/4 1859 i Tyresö - död 7/10 1861 i Tyresö
Familjen bodde i Flodmåsen, ett torp under Tyresö gård, som Olof Eriksson arrenderade. 
flyttar 1861 till p 173 Nyfors Pappersbruk.
Maken dog i Öringe, Tyresö, våren 1863. Hustrun tog över som mjölkarrendator. 

Tyresö (AB) AI:15 (1861-1865) Bild 1810 / sid 173 (familjen i Flodmåsen)
Tyresö (AB) AI:15 (1861-1865) Bild 1720 / sid 164 (familjen i Flodmåsen, Tyresö)
Tyresö (AB) AI:15 (1861-1865) Bild 1810 / sid 173 (familjen i Nyfors Pappersbruk)
Österhaninge (AB) AI:18 (1861-1865) Bild 2180 / sid 210 (hustrun änka o mjölkarrendator)

___________________________________________________________________________________


Summa summarum 


Per August Ljunggren född 11/7 1824 i Tyresö blev alltså änkling 22/2 1861.
och 
Fredrika Charlotta Strömberg född 20/7 1822 Enköpings-Näs blev änka 27/4 1863. 

Båda var torpare under Tyresö gård. Båda blev änklingar.
Vad vore smartare då än att slå sig ihop?  
De gifte sig och bodde några år i Katarina församling i Stockholm innan de flyttade till Huddinge. 
Frågan är, vem av deras döttrar skulle kunna vara mor till Fritiof Ferdinand?

Hans döttrar:
Ebba Sophia född 11/12 1846 i Tyresö
Anna Wilhelmina född 24/4 1852 i Tyresö
Emma Dorothea född 10/10 1856 i Tyresö

Hennes döttrar:
Augusta Dorothea född 10/9 1846 i Österhaninge
Fredrika Lovisa född 27/6 1852 i Tyresö


Döttrarna: 

Ebba Sophia född 11/12 1846 i Tyresö - död 17/2 1930 i Vagnstad, Häradshammar, Östergötland
Född Ljunggren. Gift Holmberg. Änka 21/2 1923
Hon gifter sig och får första barnet Anna Sofia 30/6 1869. Fyrbarnsmamma några år senare.
Och hon föder flera, bland annat dottern Emilia Augusta den 14/4 1872. 
Hon kan alltså inte ha fött ett oäkta barn i lönndom 1872. 
Kyrkoböckerna:
Österhaninge (AB) AI:19 (1866-1870) Bild 207 / sid 201 (piga i Ofvanskog, Österhaninge)
Nacka (AB) AI:13 (1866-1870) Bild 610 / sid 53 (gift småbarnsmamma i Evalund, torp u Älta)
30 träffar i BiS


Anna Wilhelmina född 24/4 1852 i Tyresö - död 27/5 1924 i Katarina församling, Stockholm
Född Ljunggren. Gift Svensson. Arbetareänka
Adress: Kapellgränd 4.
Det står om den blivande manken att han har bevistat 2:dra klassen, Beväringsmöte 1871. Han är dräng på samma gård som hon är piga. 
Hon gifter sig 5/9 1874 med statdrängen Anders Gustaf Svensson född 12/1 1849 i Österhaninge. 
De får 24 dagar senare dottern Anna Maria 29/9 1874
Hon kan alltså mycket väl ha fött ett barn i lönndom 20/3 1872 när han kanske var inkallad och hon fortfarande ogift. 
Kyrkoböckerna: 
Österhaninge (AB) AI:19 (1866-1870) Bild 218 / sid 212 (tjänsteflicka i Ofvanskog, Österhaninge)
Österhaninge (AB) AI:20 (1871-1875) Bild 1890 / sid 181 (piga i Högsta, Österhaninge, lysn t äkt)
Österhaninge (AB) AI:20 (1871-1875) Bild 1280 / sid 120 (gift och småbarnsmor)
18 poster i BiS. 


Emma Dorothea född 10/10 1856 i Tyresö - död 5/4 1945 i Baggbron, Skinnskatteberg
Född Ljunggren. Gift Bergström. Änka 29/10 1913.
Gifter sig 19/5 1889 med Axel Theodor Bergström född 20/12 1860 i Skinskatteberg. 
Emma Dorothea är drygt 15 år gammal när Fritiof Ferdinand föds. Hon bor hos föräldrarna. 
Det är inte troligt att hon födde ett barn i hemlighet 20/3 1872. 
Kyrkoböckerna:
Tyresö (AB) AI:16 (1866-1870) Bild 2010 / sid 196 (hos föräldrarna i Österflena)
Huddinge (AB) AI:20 (1866-1870) Bild 450 / sid 37 (hos föräldrarna i Ågesta)
Huddinge (AB) AI:21 (1871-1875) Bild 2370 / sid 232 (hos föräldrana i Flemmingsberg)
Huddinge (AB) AI:21 (1871-1875) Bild 410 / sid 36 (hos föräldrarna i Ågesta)
15 poster i BiS


Augusta Dorothea född 19/9 1846 i Österhaninge - död 30/6 1891 i Tullhuset, Brännkyrka förs, Sthlm
född Eriksson. Gift Carlsson 20/12 1872.
Om henne vet vi att hon får en dödfödd gosse 28/10 1872.
Hon kan alltså inte ha fött ett hemligt barn 20/3 1872. 


Lovisa Fredrika född 27/6 1852 i Tyresö - död 21/11 1926 i Sofia församling, Stockholm
Adress: Åsögatan 15
Född Eriksson. Gift Pettersson. Änka.
Fadern dör 27/4 1863 och mor gifter om sig. 
Lovisa Fredrika gifter sig 13/4 1873 med rättaren Carl Gustaf Pettersson född 3/12 1847 i Botkyrka.
De får 28/9 1873 dottern Anna Lovisa i Huddinge. Hon är alltså gravid vid giftermålet. 
Familjen bor i Ågesta dit hon kom från föräldrahemmet dit hon återkommit 6/11 1871.
Familjen hade anknytning till Katarina församling.
Hon kan alltså mycket väl ha fött ett barn i lönndom 20/3 1872. 
Kyrkoböckerna:
Tyresö (AB) AI:16 (1866-1870) Bild 1020 / sid 96 (piga i Wisswafs, Tyresö)
Huddinge (AB) AI:21 (1871-1875) Bild 410 / sid 36 (i föräldrahemmet)
Huddinge (AB) AI:21 (1871-1875) Bild 390 / sid 34 (Lovisa Fredrika gift o mor i Huddinge)
Tyresö (AB) AI:21 (1891-1895) Bild 2080 / sid 199 (gift fembarnsmamma)
17 poster i BiS.

Ville,
Jag gissar alltå på att Lovisa Fredrika eller möjligen Anna Wilhelmina var hemlig biologisk mamma till Fritiof Ferdinand som blev fosterson i familjen. 

Lycka till med din forskning!
Berätta gärna efterhand...

PS. Alla svenska sjömän i handelssjöfart var tvungna att vara inskrivna vid ett sjömanshus, oftast inom det distrikt där de var kyrkobokförda. Det blev visserligen inte obligatoriskt förrän 1911 men kan vara värt att kolla upp ändå.