tisdag 28 oktober 2014

Jodå, August tog på sig faderskapet...


Hej Monica
Jag är släktforskare sedan 2 år tillbaka men har svårt att tyda en text. Har du möjlighet att
hjälpa mig?
Försöker hjälpa en syssling till mig med hennes anor.
Jag har hittat bifogad bild och kan inte riktigt tyda vad det står om fadern.
Känner du igen formuleringen?
"Autsaknad på egen begäran" Tolkar jag texten autsaknad rätt? Står det något annat?
Tar han på sig faderskapet fast han inte är fader eller förnekar han faderskapet?
MVH
Nicolas Persson

 
Jag gissar att det är 1800-tal men det framgår inte av frågan och kan därför vara fel.
 
Fader: August Andreasson född 12/11 1859 antecknad på egen begäran.
Hemmason från Halltorp And. Svensa.
 
(Kan betyda att August var son till Andreas Svensson som ägde gården i Halltorp. August var ju hemmason. Men jag kan inte kolla. Ingen ort har angivits i frågan.)
 
Moder: Anna Olofsdotter, född 14/10 1878 bryggeriarbeterska och före detta piga från
(koderna hjälper dig troligen att hitta rätt i husförhörslängden) 
Kristine församling, Göteborg.
 
Så jadå, August Andreasson, tog på sig faderskapet för oäkta flickan Elin Davida.
August var 19 år äldre än modern Anna. 
Mycket konstigt och helt ologiskt dock att Elin Davida, enligt dig Nicolas, hette Olofsdotter.
Hon borde i stället ha hetat Augustdotter - såvida inte August även hette Olof. 
Om du har rätt person så försök hitta en förklaring till detta.  
 

fredag 24 oktober 2014

Är namnet Lagergren adligt eller...

Gunilla L undrar varifrån hennes anförvant Karl Oskar Knut Lagergren född 13/1 1907 i Brismene, Skaraborgs län, fick sitt efternamn. Är det adligt eller vad?
- Det var ju så många kungar som reste omkring i landet och adlade folk, påpekar Gunilla förhoppningsfullt.


Namnet Lagergren allmänt: http://sv.wikipedia.org/wiki/Lagergren
Det fanns alltså en numera utdöd adlig släkt vid namn Lagergren. Hur det ligger till med den här släkten återstår att se.

Samtliga berörda orter ligger inom Skaraborgs län i Västergötland.
Stavningen varierar och förvillar. Särskilt i databaserna. Göteve hette exempelvis tidigare Göteved så man får pröva båda varianterna.


Karl Olskar Knut Lagergren
född 13/1 1907 i Brismene församling, Skaraborgs län, Västergötland
Gift med Märta Linnea Johansson född 16/6 1915 i Grolanda, Skaraborgs län, Västergötland

_____________________

Föräldrarna var:
Carl Sanfrid Johansson Lagergren född 15/5 1877 i Göteved - död 13/3 1962 i Falköping och
Ida Olivia Johansdotter född 19/10 1872 i Kinneved - död 9/4 1910 i Brismene, Skaraborgs län, Västergötland

Carl Sanfrid gjorde värnplikten 1898 och ansökt om "betyg om äktenskapsledighet" den 18/1 1901 varpå han gifte sig med Ida Olivia 1/3 1901.
De bodde först i Tofvarp Lars Andersgården där fadern ägde 1/8 mtl av gården. Carl blev hemmansbrukare av 1/8 mtl av gården som man kan ana var faderns.
Familjen flyttade till Ekesgärdet i Brismene den 15/11 1902 där han skrevs som ägare till 1/8 och brukare.

Carl Sanfrid och Ida Olivia fick barnen:
- Wendela Olivia (Ottilia) född 12/8 1901 i Göteve - fl t Grolanda 1916 och dör 10/1 1922 i Brismene
- Edla Victoria född  26/8 1902 i Göteve - död 27/6 1903
- Nils Valfrid född 12/10 1903 i Brismene
- Judit Ingeborg född 1/12 1904 i Brismene
- Karl Oskar Knut född 13/1 1907 i Brismene

Hustrun Ida Olivia dog 9/4 1910 i Brismene.
Carl Sanfrid gifte om sig med Olga Ingeborg Elisabeth Abrahamsson 4/5 1912. Då var förste sonen redan långt på väg. Paret fick tillsammans barnen:

- Elmer Hilding Leonard född 31/7 1912 i Brismene
- Ivar Eugén född 16/9 1913 i Brismene
- Sven Artur född 22/4 1915
- John Sanfrid Einar född 14/12 1916 i Brismene
- Ejvor Elsa Sofia född 9/7 1918 i Brismene
- Karin Hillevi Teresia född 19/8 1920 i Brismene
- Greta Olga Irene född 16/1 1922 i Brismene

Hela familjen flyttade till en annan 1/8 del av Ekesgärdet den 26/8 1920 som Karl Sanfrid Lagergren skrevs som hemmansägare för.
Därifrån flyttade de till Göteve den 31/3 1924.

AD Hfl Brismene AIIa:1 (1895-1930) sid 32 och 34

Carl Sanfrid (Karl Sanfred) blir änkling efter hustrun 12/11 1945 och avlider själv 13/3 1962. Han var då bosatt på Villagatan 15 i Falköpings stadsförsamling.

___________________________
Carl Sanfrid Johansson Lagergrens föräldrar var:
Johan August Carlsson Lagergren född 28/11 1854 i Sörby, Skaraborgs län och
Amanda Charlotta Johansdotter född 8/12 1854 i Göteve.

Hon var dotter till Johannes Olofsson född 3/2 1823 i Kinneved som blev änkling 18/12 1871 och hade barnen: Amanda Charlotta, Frans Johan född 9/4 1858 och Matilda Maria född 6/10 1862 samt Alexander född 20/12 1867

Amanda Charlotta var tämligen höggravid vid tiden för bröllopet med Johan August den 13/4 1877. 
Makarna bodde först hos hans föräldrar i Elin Stommen, Sörby, innan de 15/11 1878 flyttade till hennes fädernegård i Göteve där Johan August först var hemmansbrukare hos svärfadern i Tolvarp Lars Anderssonsgården och sedan hemmansägare, troligen genom arv.
Någonstans stod att han var skomakare också eller att gården kallas Skomakargården.


Johan August och Amanda Charlotta hade barnen:
- Carl Sanfrid född 15/5 1877 i Göteve (gjorde värnplikt som no 67 1898)
- Alfrida Josefina född 2/3 1880 i Göteve
- Anna Lovisa född 5/1 1882 i Göteve
- Frans Oscar född 16/4 1884 i Göteve
- Hilda Victoria född 23/2 1887 i Göteve
- Barn utan namn som avlidit (deras sjätte barn)

- Hilma Sofia född 12/2 1890 i Göteve - död 6/3 1890

- Axel Edvard född 18/3 1891 i Göteve
- Ivar Eugen född 24/10 1893 i Göteve

- Erik Valdemar född 9/10 1898 i Göteve 

AD Göteve AI:5 (1870-1890) sid 45 hfl = Elin Stommen och sid 2 = Tolfarp Lars Andersgården
AD Göteve AI:6 (1891-1900) sid 3 Tofarp Lars Andersgården
AD Göteve AII:1 församlingsbok (1900-1915) sid 4 Tofarp Lars Andersgården och sid 22 Tofvarp Mellomgården
AD Göteve AII:2 församlingsbok (1916-1941) sid 27

Johan August och Amanda Charlotta flyttade 14/11 1901 till Tofvarp Mellomgården som mer var en by och inte bara en gård för de äldre. Här bor för övrigt också hans bror Frans Gustaf Lagergren född 1858 som ägare av 3/40 mtl (Göteve AII:2 sid 26).

Johan August kallas efter flytten fortfarande hemmansägare. Han tycks ha ägt 1/6 mtl av Mellomgården. I detta läge stryks hans efternamn Carlsson och han övergår helt till att heta Lagergren. Med till Mellomgården följer barnen:

- Alfrida Josefina född 1880 för vilken det lyser till äktenskap den 11/11 1903 varpå hon gifter sig 29/12 samma år. Hon får två döttrar 1904 och 1906 varpå hon flyttar till sid 10 i samma husförhörslängd (AII:1).

- Anna Lovisa född 1882 för vilken det lyser 1913 varpå hon flyttar 20/8 samma år med betyg nr 2. Med i boet tar hon oäkte sonen Nils Bertil född 4/4 1905.

- Frans Oscar född 1884 som gjort värnplikten som No 215 år 1905 och som utvandrar som ogift hemmason från Mellomgården i Göteve till Nord Amerika den 13/4 1911.
(Återfinns i Emi bas men inte i Emigranten Populär.)

- Hilda Viktoria född 1887 som också utvandrar som ogift hemmadotter från Mellomgården i Göteve till Nord Amerika den 13/4 1911. 
(Återfinns i Emi bas men inte i Emigranten Populär.)

Kvar hemma blir:
- Axel Edvard Lagergren född 1891 som gjorde värnplikten 1912
- Ivar Eugén Lagergren född 1893 som gjorde värnplikten 1914
- Erik Waldemar Lagergren född 1898
- Hilda Viktoria Lagergren född 1887


Amanda Charlotta dör 22/11 1920 och maken Johan August dör 29/7 1932.
Hon av magkräfta och han av hjärnblödning med åderförkalkning.
Allt i Tofvarp Mellomgården, Göteve, Skaraborgs län, Västergötland.
Återstår Johan August Lagergrens sterbhus.

Ett arvsskifte har skett. Samtliga barn - även flickorna - tycks ha ärvt 1/18 mtl av gården.
Om barnen står i Göteve AII:2 sid 27:

- Hilda Viktoria Lagergren född 1887 - som alltså har återvänt från Nord Amerika - utflyttar till Brismene den 17/5 1924 med flyttbetyg nr 6. Hon kommer tillbaka den 23/11 1925 som hemmansägare till sin 1/18 mtl av gården.

- Axel Edvard Lagergren född 1891 som gjort värnplikten 1912 och har varit arrendator äger nu 1/18 av Mellomgården.

- Ivar Eugén Lagergren född 1893 som gjort värnplikten 1914 tar ut lysning i mars 1922, gifter sig 22/6 och tar 26/6 samma år över som arrendator på gården. Hustrun heter Rakel Anna Naemi Gustafsson född 16/4 1897 i Floby. De får sonen Knut Folke Eugén 22/2 1923 i Göteve. De flyttar till sid 5 i samma församlingsbok 16/11 1925.

- Erik Valdemar Lagergren född 1898 är frikallad från det militära och flyttar till Brismene 17/5 1924 med flyttbetyg nr 7. Han kommer emellertid tillbaka den 23/11 1925 som hemmansägare på sin 1/18 mtl av gården

- Nils Bertil Lagergren (som möjligen också kallar sig Rosenskog AII:2 s 24) född 1905 - oäkta son till dottern Anna Lovisa född 1882 - utflyttar med sin moster och morbror till Brismene den 17/5 1924 med flyttbetyg nr 8. Han kommer emellertid också tillbaka, gör sin värnplikt 1925, utvandrar till Förenta Staterna 22/7 1932, kommer tillbaka och flyttar den 7/12 1934 till en annan gård i Tofvarp Mellomgården där han blir arrendator.

Nils Bertil Lagergren Återfinns i såväl Emi bas som jordbruksarbetare och Emigranten populär som jordarbetare och som utvandrad från Tovarp i Göteve den 25/2 1927. Han kan visserligen ha rest till Amerika två gånger men uppgiften 22/7 1932 måste kontrolleras.

Nils Bertils destination 1927 var Rockford Illinois vilket till och med återfinns hos Ancestry där det av passagerarlistan framgår att han reste med Svenska Amerikalinjens ångfartyg Drottningholm som den 5/3 1927 avgick till New York varifrån han själv fick ta sig till Rockford.

Av passagerarlistan fram går också att den 22-årige Nils Bertil - trots att han reste ensam - hade sällskap av flera unga grabbar från hemtrakterna i Skaraborg. Tage Andersson från Göteved skulle till exempel också till Rockford. De är antecknade tillsammans och kunde antagligen stötta varandra.  

De tre ovan som flyttade till Brismene fick bo hos Carl Sanfrid Johansson Lagergren i Ekesgärdet, Brismene församling där de bodde tillfälligt något år.
(Brisbene AIIa:1 (1895-1930) sid 34)

_____________________

Johan August Carlsson Lagergrens föräldrar var:

Carl Andersson Lagergren född 7/9 1823 i Gökhem, Skaraborgs län och
Maria (Maja) Lisa Johansdotter född 8/11 1830 i Göteve.
De gifte sig 8/7 1853.
Carl var hemmansbrukare av den 1/8 av Stora Ölstorp i Sörby som fadern ägde. Efter Anders Lagergrens död 1869 måste ha skett ett arvsskifte varpå Carls familj samma år flyttade till Göteve där Carl var ägare av 5/16 mtl av 1/2 mtl kronoskatte i Elin Stommen.
Maria Lisa var år 1900 änka och bosatt hos yngsta dottern Ida Josefina med familj.

Carl och Maria Lisa hade barnen:
- Johan August född 28/11 1854 i Sörby, Skaraborgs län
- Frans Gustaf född 3/3 1858 i Sörby
- Matilda Sofia född 5/8 1861 i Sörby
- Ida Josefina Carlsdotter född 4/8 1864 i Sörby.
Ida Josefina var gift med Anders Gustaf Johansson och hade barnen Elin Wilhelmina född 1895 och Carl Wilgot född 1898.

____________________
Carl Andersson Lagergrens föräldrar:
Anders Eriksson, sedermera dragonen Anders Lagergren
född 16/12 1787 i Gökhem, Skaraborgs län - död 8/3 1869 i Sörby av slag 81 år 2 månader och 22 dagar gammal.
Hans hustru Anna Catharina Carlsdotter född 7/7 1784 i Floby - död 7/3 1857 i Sörby. Ingen orsak angiven.

Födelseboken för Gökhem C:5 (1785-1835) sid 13

Om föräldrarna står i födelse- och dopnotisen:
Fadern okänd. Pigan Bolla Andersdotter tjenar hos Herr Pålhammar i Fahlköping.
Bland dopvittnena nämns bland männen Jonas Andersson i Härstorp som möjligen är hennes bror. Nästa namn kan jag inte läsa men sist står en Anders Jonsson/Jeansson typ. 
Bland kvinnorna nämns Annicka Larsdotter, Annicka Persdotter och Maria Persdotter.

Husförhörslängden för Gökhem AI:5 (1809-1821) sid 38


Anders blev 11/1 1812 antagen som dragon  Gökhems socken, Laske kompani, Lexbergs rote, Västgöta regemente och fick då flytta in i soldatbostället för gården Södra Lexberg, soldattorp nr VG-02-0083.
Akt hos Centrala soldatregistret nr VG-02-0083-1812

Han hade emellertid tjänstgjort i fält redan 1806 när han alltså bara var 19 år gammal vilket framgår av en anteckning längst till höger i husförhörslängden.

Av husförhörslängden ovan framgår också att förre dragonen Lagergren - som också hette Anders - hade fått avsked och avflyttat med sin familj. Därav överstrykningen. In kom i stället "vår" Anders som fick överta såväl soldattorpet som namnet. Namnet följde alltså soldattorpet som brukligt var. Alla soldater som bodde där fick tillnamnet Lagergren.

Här får vi också veta att Anders var född i Marum under Härstorp i Gökhem. Man kan då notera att dopvittnet Jonas Andersson, som alltså möjligen var hans morbror, bodde just i Härstorp.
Såväl födelsedatum (17) som födelseår (1789) för Anders är felaktiga men det rättar till sig så småningom. Att det är rätt Anders Lagergren bevisas inte minst av att rätt hustru och rätt barn dyker upp i nästa husförhörslängd.

Av Centrala Soldatregistrets uppgifter framgår att Anders familjenamn var Eriksson. Hans okände far bör alltså ha hetat Erik såvida modern inte bara gift sig och han antagit namnet efter sin fosterfar. Vi får se.

Dragon Anders Eriksson Lagergren fick i alla fall avsked 1840 då han i stället blev gratialist vilket innebar att han fick en liten pension.


Husförhörslängden för Sörby AI:7 (1831-1850) sid 65

År 1835 flyttar familjen från soldattorpet i Södra Lexberg i Gökhem till Sörby där det i husförhörslängden AI:6 sid 71 står att Anders Lagergren i Södra Lexberg äger 1/8 Stora Ölstorp med noteringen "Utbruk". Det kan möjligen betyda att Anders först inte bodde där men brukade jorden. År 1836 flyttar familjen emellertid in. Kanske bodde de tillfälligt någonstans i Sörby i väntan på att kunna tillträda sin 1/8 av Stora Ölstorp i Sörby i Skaraborgs län, Västergötland.

Det var mycket ovanligt för en soldat att kunna köpa sig ett eget torp så jag gissar på ett möjligt arv till honom eller hustrun. Han fortsätter emellertid som soldat till 1840 innan han 63 år gammal drar sig tillbaka med pension. 

Anders Eriksson Lagergren var gift 24/6 1815 med Anna Catharina Carlsdotter född 7/7 1784 i Floby - död 8/3 1857 i Stora Ölstrop, Sörby. Ingen dödsorsak angiven.

AD Sörby AI:6 (1822-1831) sid 71
AD Sörby AI:7 (1831-1850) sid 65
AD Sörby AI:8 (1850-1859) sid 46

Barn (minst följande):
- Johanna född 1816 i Gökhem - död 1817
- Maria (Maja) född 14/9 1819 i Gökhem
- Carl född 7/9 1823 i Gökhem


Husförhörslängden Sörby AI:11 (1868-1875) sid 84

Gratialisten Anders Eriksson Lagergren blev änkling 9/3 1857 och i husförhörslängden står "Enkl i Brödet hos barnen" vilket antagligen betyder att han bodde hos sonen Carl Lagergren som hade tagit över gården i Stora Ölstorp och att denne helt enkelt tog hand om honom tills han dog 8/3 1869. Samma år lämnade också Carl Lagergren och hans familj Stora Ölstorp för att flytta till Göteve församling.

___________________

Anders Eriksson Lagergrens föräldrar var:
Bolla Andersdotter och fader okänd
I sonens födelsenotis står om henne att hon var "piga hos Herr Påhlhammar i Fahlköping" som torde varit en släkting till adelsmannen Christoffer Polhem.

Bolla var 30 år vid sonens födelse och alltså född omkring 1757. Hon födde honom i Gökhems församling fast hon var piga i Falköping varför man kan ana att hon hade en tillhörighet i Gökhem. En Jonas Andersson i Härstorp, Gökhem, finns bland dopvittnena. Han kan möjligen ha varit hennes bror. Att han den 16/12 1784 får en dotter vid namn Bolla stärker den tesen. Gökhem C:2 sid 157.

Hos Ancestry finns ett släktträd enligt vilket Anders far skulle ha hetat Erik Andersson. Jag kan inte se att det finns något stöd för det.

AD Gökhem C:2 (1747-1784) sid 47

Om man slår på Sveriges Släktforskarförbunds namnlista för kvinnonamn så finner man att namnet "Bolla är en dialektal smekform för Ingeborg (och ibland Botilla) som var vanligast i Västergötland". Bolla Andersdotter skulle alltså ha kunnat heta Ingeborg. 
Den 7 januari 1757 föddes en flicka vid namn Ingeborg i Giökhems socken. Hon var dotter till Anders Jönsson och Catharina Larsdotter i Mellomgården Herstorp (där dopvittnet Jonas Andersson möjlig bror bodde. Jag hittar emellertid inte honom i födelseboken 1759 vilket jag borde ha gjort om de var syskon och bodde i Gökhem.

Är det hon? Ja, kanske. Hon kunde i alla fall ha kallats Bolla Andersdotter. Men uppgiften är svår att kontrollera. Husförhörslängder saknas före 1788 i Gökhem så här är det helt enkelt stopp.


onsdag 8 oktober 2014

När farfar tog sig namnet Nyström...


Hej!

Hittade din sida när jag sökte på min farfar Johan Edvard som föddes  16 dec 1873 i Vendel som oäkta son till Sofia Andersdotter ( född född 2 juli 1849 Tensta i Uppland) Sofia gifte sig med en Carl Gustaf Dannberg.

Min fråga är : 1900 står det att Johan Edvard NYSTRÖM arbetade som rättare i Husby Rekarne, Rynningsberg, kontrakt Öster Rekarne.
Kan man någonstans finna när namnet Nyström togs?

Så spännande att se att ens förfäder liksom kryper närmare intill en själv-precis som man ovetandes  går i deras fotspår.....Jag bor nu i Nyköping och har aldrig hört talats om att min farfar även jobbade i Sörmland....
mvh
Britt-Mari W


Hej Britt-Mari,
Din farfar Johan Edvard kan ha hetat Nyström redan från födelsen. Men mest sannolikt är att han tog sig namnet när han flyttade hemifrån den 13/11 1889.  Dessförinnan står han bokförd som hennes oäkta son i familjen, dvs bara med förnamn bland de andra barnen.

Hans mamma Sofia Andersdotter f 2/7 1849 i Tensta gifte sig ju med  den tio år äldre torparen Carl Gustav Dannberg f 29/4 1839 i Dannemora. Hon hade sonen Johan Edvard med sig i boet och födde sedan:
Josefina Elisabeth 1876
Carl Fredrik 1879
Clara Augusta 1880
i Kolartorpet på Jällsta ägor i Viksta församling där familjen bodde.
(AD Viksta AI:16 (1876-1880) sid 117)

I nästa husförhörslängd (AD Viksta AI:17 (1881-1885) sid 126) är Carl Gustaf Dannberg inte längre torpare. Nu kallas han inhyses men familjen bor kvar i Kolartopet på Jällsta ägor.
Dottern Anna Sofia föddes 1883 och dog 1885

Den 7/11 1886 flyttar familjen till Rasbo församling. De anmäler sig hos prästen den 11/11 och skrivs in som nr 98 för året som Carl Gustaf Dannberg med hustru och fyra barn. Ingen åtskillnad på syskonen alltså. Därför är det inte troligt att Johan Edvard vid detta tillfälle hette Nyström. Familjen slår sig ner i Lillsvedja under Älvgärde (Elfg) i Rasbo. Carl Gustaf Dannberg skrivs nu som arbetare och barnen förs in i husförhörslängden med enbart förnamn.
Dottern Edla Wilhelmina föds 1887.
(AD AI:25 (1884-1891) sid 98)

Den 13/11 1889 flyttar "hennes oäkte son" Johan Edvard hemifrån närmare bestämt till sid 177 i samma husförhörslängd när han blir dräng i Prestbol. Här skrivs in exakt som följer: "Johan Edvard (Dannberg) Nyström" så det är troligen här namnbytet sker. 

Den 13/11 1890 flyttar Johan Edvard vidare till sid 149 i samma husförhörslängd för att bli dräng i Ekeby i Rasbo. Här skrivs han in som Johan Edvard Nyström. Namnbytet är alltså genomfört. 

Så var kom då namnet ifrån? Ja, det framgår inte. Många bytte namn när de flyttade hemifrån. I synnerhet de som lämnade hembygden för storstaden. Så kunde gossen Andersson från Sättersta i Sörmland plötsligt bli Setterlund och senare Zetterlund. Men så är det ju inte med Johan Edvard. Han är kvar i församlingen och verkar inte ha någon anknytning till någon ord med stavelsen Ny i.

Man kan då spekulera i vem hans biologiske far var. Bio-fadern kanske rent av hette Nyström. Det var inte ovanligt att oäkta barn tog sig sin biopappas namn som vuxen typ Lennartsson om han hette Lennart eller Nyström om han hette Nyström. Det var inte minst viktigt som en markering. Jag tror knappast det var för att han ville ha ett unikt namn. Då hade han lika gärna kunnat behålla Dannberg om han var kontant med fosterpappan.

Så man kan bara spekulera. Kanske kan du hitta en lämplig Nyström runt din farfars mor i Vendel. Kolla i så fall igenom hans bouppteckning och se om din farfar finns nämnd där. De kanske rent av hade kontakt. Helt otroligt är det ju inte.

Johan Edvard är emellertid duktig. I folkräkningen 1900 står han 27 år gammal mycket riktigt som (ensamstående) rättare i Rynningsberg, Husby Rekarne, Sörmland.  
Fosterfadern är död.
Modern, nu kallad Sofia Dannberg, bor kvar i Elvgärde, Rasbo, och kallas snickareänka. Den 13-åriga dottern Edla Vilhelmina bor fortfarande hemma hos sin mor. De övriga syskonen har flyttat.

torsdag 18 september 2014

Baron eller inte, det är frågan...

Hej !
Jag har en piga som föder en son 1778 och enligt födelseboken säger hon till dom som behjälper henne under födseln att fader är baron Lybecker vid Önnersta i Stigtomta Södermanland. Dom uppgifterna är ju mycket intressanta för mig av den anledningen att jag då har en adlig gren. Jag undrar hur mycket man kan ta hennes uppgifter om faderskapet på allvar.
Om Du ger mig ett svar om vad Du tycker så vore jag mycket tacksam.
Med vänlig Hälsning
Göran

Det framgår inte av Görans brev var den unga pigan födde sin son 1778. Jag har därför inte kunnat titta på födelsenotisen och det som står där. Den lyckliga tilldragelsen tycks i alla fall inte ha tilldragit sig i Stigtomta. Såvitt jag kan se finns ingen födelsenotis där detta år som stämmer in på hans beskrivning. Jag har därför skrivit till Göran och bett om ytterligare information. Jag hoppas han svarar så att jag kan lägga in födelsenotisen här.

Göran har nu skickat mig detta:

1778 den 18 Oktober föddes ett oäkta barn i Carlbergstorpet vid Ullevi som döptes den 20 dito och kallades PETTER,  moder qvinsperson  Stina Larsdotter som tjänt i Önnersta i Stigtomta socken och för barnmorskan Carl Erikssons i Lötstugan hustru Anna Pärsdotter vid födseln bekänt barnafadern vara Baron Lybecker som bor i Önnersta. Vittnena till barnets dop: Anders Olofsson i Lötstugan, dr Anders Andersson i Ullevi, hustru Stina Hindersdotter ibedem, pig Caisa Jonsdotter ibedem.
C:3b nr 42  Nyköping Sankt Nicolai  ( D )


Arkiv Digital: Nyköpings Sankt Nicolai CI:4 (1757-1814) bild 111, sid 106
 
Om pigan har uppgivit att baronen är far till hennes barn och det står inskrivet i födelseboken så tror jag rent allmänt att uppgiften är korrekt. En piga hade inte mycket att sätta emot om hennes husbonde ville ha en herdestund. Det var bara att ställa upp. Det ingick i jobbet tyckte herrarna som gärna behandlade tjänstefolket efter behag.

Ingen av oss kan förstås veta säkert att pigan inte ljög för att hämnas men det är inte troligt att hon skulle ha vågat. För mig verkar hon ha haft ett rätt uppfriskande civilkurage som ville ge sitt barn en far. Ett oäkta barn hade ett elände på den tiden. Var pappan en baron så kunde det säkert underlätta. Jag skulle absolut utgå från att uppgiften är korrekt. Återstår att ta reda på vilken Lybecker det var.

På nätet finns en hel del om släkten Lybecker.
Lybecker Wikipedia
Lybecker nr 516 med adelsvapen
Lybecker nr 119 med adelsvapen
Lybecker, Svenskt biografiskt lexikon
mfl
Jag får emellertid bara två träffar på Lybecker och Stigtomta nämligen:
Lybecker nr 119 - biografiska anteckningar
om den friherrliga ätten Lybecker nr 119 som väl anses vara utdöd.
och en pdf-fil
Landshövdring - Upplands-Bro kulturhistoriska
som väl kanske kan innehålla något.

Lycka till Göran!

Hur dog smeden Axel Robert Smedberg som for till Amerika 1902?


Hej!
Fann din blogg tidigare idag, har haft nästan ett års uppehåll i min släktforskning för att andra saker i livet tagit all tid, och tyvärr all lust, från forskningen. Känner nu att jag snart är redo att ta fram mina anteckningar och fortsätta sökandet, det kommer bli i höst/vinter. En fråga har dock gnagt i mig hela tiden – den fråga som jag spenderade så mycket tid med precis innan jag la pappren ”på hyllan”, och jag har också en syssling (som jag inte visste jag hade, men fann just genom forskningen) som också funderar på samma sak. Han gör det på andra sidan Atlanten, för det handlar om min mormors far, hans farmors far, som emigrerade.
Har du ”tiden och lusten” att titta på min fråga? Det är en hel del jag måste leta rätt på för att kunna skriva ner frågeställningen så utförligt som möjligt, så därför frågar jag det innan jag sätter igång.
Vänligen,
Maria T

Hej!
Det är ju en del namnbyten här såvitt jag ser men...
Menar du möjligen Axel Robert Smedberg född 1861 i Kristdala, Kalmar län, som utvandrade därifrån 1902 och som fick åtminstone fyra av sina barn med sig till USA?
Vad vill du i så fall veta?
undrar Monica

Oj.. här behövde jag inte berätta mycket för dig, du har redan börjat söka ser jag.
Precis, det är Axel Robert, eller snarare hans öde, som jag är intresserad av. En dotter hade rest till USA före Axel Robert, minst tre av barnen kom senare, men de flesta av dem återvände till Sverige. Nu sitter jag inte så jag har mitt program tillgängligt, men redan några få år senare – 1904 om jag minns rätt – så gifter Roberts hustru Amanda Helena om sig. Det började med att jag läste i husförhörslängden/församlingsboken att hon står som änka, och sen finner jag en bouppteckning inför att hon ska gifta om sig.

För mindre än ett och ett halvt år sen visste jag inte något om A R överhuvudtaget – min mamma kände in till något om sin morfar (mest gissar jag för att min mormor inte var särskilt snäll mot mamma, så deras relation var lite frostig), och idag finns endast ett av mammas syskon i livet, en av mina mostrar som snart fyller 87. Henne skrev jag ett brev till i vintras, men hon har inte svarat, återigen denna trassliga familjerelation där hel- och halvsyskon var uppdelade i två ”läger”.

Min tanke är, att Axel Robert for till USA i tron om att kunna bygga en bra framtid där, och att han skulle återvända för att hämta Amanda och de yngre barnen. Sitt yngsta barn hann han ju aldrig se…

Och nu till min fråga – jag skulle så gärna vilja veta vad som hände honom, dog han i en olyckshändelse ”där borta” och är begravd där, eller vad? Hans dotter, hon som reste i förväg, åkte till Sverige några år senare i nåt ärende, fick för mig att hon kanske hade hans aska med sig, men hur mycket jag än letat kan jag inte se att han är begravd här hemma. Jag har mailat emigrantcenter, och talat med församlingen där de bodde vid tiden för hans försvinnande.

Min syssling i USA, som jag inte heller kände till förrän i maj 2013, och jag skulle inget hellre än vilja få en förklaring, och kanske en grav att besöka. Sysslingen och jag träffades (?) på Ancestry, och han har letat efter A R sen långt innan jag började söka.

…sen har jag även en helt annan frågeställning, som verkligen gnager i mig, och som rör min mamma. Men, jag får ta en sak i taget, skulle kännas underbart om du kunde komma nåt på spåren vad gäller A R.
Berätta hur du kommer att gå till väga.
Vänligen,
Maria

Det var inte så svårt.
Jag måste bara sätta dig på kartan först och ni har ju bytt namn så mycket så det fanns en risk för förväxling…
Först och främst tycker jag att du ska sätta in en stöt på mostern som inte har svarat.
Du kan inte få mer än en utskällning men det finns alla chanser i världen att du kan få information också.
Det har naturligtvis hänt något där borta. Många försvann helt enkelt och blev dödförklarade här hemma. Jag gissar att det finns i domböckerna då.
Jag vet inte hur jag ska gå tillväga. Man får gräva helt enkelt. Återstår att se om man lyckas.
Det är nog Ancestry som gäller men jag har inget abonnemang där. Men det finns annat också. Vi får se.
Hälsningar
Monica

______________________________

Familjen

(Folkräkningarna och Svar)

Familjen var år 1900 bosatt i Nålstorp, Kristdala kyrkotrakt No 32, Kristdala, Kalmar län.
Familjen flyttade 1901 till Smedjebacken i Kristdala. 

Smedberg, Axel Robert född 3/12 1861 i Kristdala, smed och far i familjen
          Han var son till smeden Nils Peter Smedberg född 1835 i Döderhult, Kalmar län ohh
          Teolinda Fredrika Nilsdotter född 1835 i Kristdala, Kalmar län
          Gift den 29/12 1882 med:
Amanda Helena Helledal

Helledal, Amanda Helena född 21/3 1860 i Döderhult, mor i familjen.
          Hon var äldsta dotter till arbetaren Per Fredrik Helledal född 1833 i Döderhult, Kalmar
          län ohh Maria Charlotta Karlsdotter född 1830 i Döderhult, Kalmar län

(Barn), Ellen Charlotta född 3/11 1882  i Döderhult, Kalmar län
(Barn), Olga Ester Maria född 22/5 1884  i Döderhult, Kalmar län
(Barn), Axel Fridolf född 1/2 1886  i Döderhult, Kalmar län
(Barn), Agda Linnéa Fredrika född 22/5 1888  i Döderhult, Kalmar län
(Barn), Nils Adrian Manfred född 15/3 1890 i Döderhult, Kalmar län
(Barn), Helga Agnes Helena född 29/3 1892 i Virserum, Kalmar län
(Barn), Karl Edvin Helge född 10/7 1894 i Virserum, Kalmar län
(Barn), Gerda Elin Olivia född 14/9 1896 i Virserum, Kalmar län
(Barn), Ebba Astrid Elvira född 1/10 1898 i Virserum, Kalmar län
1910 hade Amanda Helena Helledal Smedberg gift om sig med den 13 år äldre smeden Johan Robert Karlsson född 1847 i Döderhult. Familjen bodde då i Smedjebacken, Tunaläns kontrakt, Kalmar län,
Två barn har tillkommit sedan 1900. Båda är Amanda Helenas barn med Axel Robert Smedberg, nämligen:
(Barn), Bror Evald Waldemar född 4/5 1901 i Kristdala, Kalmar län
(Barn), Gunnar Bertil Elving född 24/6 1903 i Kristdala, Kalmar län
Amanda Helena hade alltså 11 barn med smeden Axel Robert Smedberg.
Fetstil: De fem som utvandrade samt hustrun/modern.
________________________________________
Emigranter går ombord 

Utvandrarna

(Databasen Emigranten populär, EMI-bas, Arkiv digital: Kristdala församlingsböcker)
Den 31/12 1901 på självaste nyårsafton utvandrade den då 17-åriga dottern Ester Smedberg. Hon reste ensam från Göteborg med destination Vestbrook. Hon lämnade Kristdala på julafton den 24/12 1901.
Du Maria skriver på Anbytarforum:
"Dottern Ester som hade emigrerat 1901, gifte sig med en svensk man och blev kvar i USA, avled i Maryland 1962. Har varit i kontakt med ett av hennes barnbarn, och de känner inte heller till något om Axel Roberts öde."

Den 29/10 1902 utvandrade fadern Axel Robert Smedberg, nästan 41 år gammal. Han reste ensam från Göteborg med destination Saybrook Poin. Han lämnade hemmet i Kristdala 24/10 1902.
Du Maria skriver på Anbytarforum:
"Kristdala utflyttningslängd 1900 - 1909 (C:13) s 443 nr 80 Sen finns information i form av passagerarlista från fartygslinjen Cunard Lines att han reste med fartyget Umbria från Liverpool i november 1902, ankom port of New York den 8 november. Han skulle till Westbrook, Connecticut där en av hans döttrar, Ester Smedberg, redan befann sig. Det var också hon som betalade hans biljett."
Den 4/5 1903 utvandrade den då 18-årige Axel Fridolf Smedberg. Han reste ensam från Göteborg med destination New York. Han lämnade Kristdala 29/9 1903.

Den 31/10 1907 utvandrade den då 15-åriga Helga A H Smedberg. Hon reste från Malmö tillsammans med tvååriga Elvira Petersson. Det är oklart om Elvira var hennes oäkta dotter eller om hon som barnflicka hade som uppgift att ta med sig barnet över Atlanten. Hon lämnade hemmet 25/10 1907.

Den 10/11 1909 utvandrade den då 19-årige Nils A Manfred Smedberg. Han reste ensam från Göteborg med destination New Haven CT. Han lämnade hemmet 29/10 1909.
___________________________________________

Hushållet
(Kristdala församlingsböckerna på Arkiv Digital och databasen Sveriges dödbok)
Kristdala AIIa:1 (1900-1904) sid 294
Familjen bor i Nästorp, Kristdala kyrkotrakt. Inga särskilda anmärkningar.
Kristdala AIIa:1 (1900-1904) sid 338
Familjen har flyttat till Smedjebacken, Kristdala kyrkotrakt
Här syns de tre första utvandringarna utan att man får någon information om varför.
Dottern Ellen Charlotta född 1882 flyttar till Virserum 1902 med vad som tycks vara hennes oäkte son Karl Enar född 30/10 1901 i Kristdala (kolla födelseboken).
Kristdala AIIa:3 (1905-1910) sid 332
Familjen bor kvar i Smedjebacken. Amanda Helena Smedberg kallas nu änka vilket innebär att Axel Robert Smedberg är död och att dödsbud har kommit prästen i Kristdala tillhanda. Man får till och med veta att han dog 1904.
Det är också därför du har kunnat hitta en bouppteckning efter Axel Robert Smedberg, Maria.
Står det inget om dödsorsaken där?
Amanda Helena gifter om sig den 14/8 1909 med smeden Johan Robert Karlsson född 12/4 1847. Hon är ca 49 och han ca 62 år. De bor kvar i Smedjebacken.
Sonen Karl Edvin Helge född 10/7 1894 tas in vid Halls Åkerbrukskoloni
Dottern Agda Linnea Fredrika flyttade till Ålem 6/11 1906
Ytterligare två barn utvandrar till Amerika.

Åkerbrukskolonin Hall: (1722-) 1875-1940
SE/SSA/1770
Åkerbrukskolonin Hall utanför Södertälje inrättades 1875 och var en s.k. förbättringsanstalt (uppfostringsanstalt) för vanartiga och brottsligt benägna pojkar i 10-15-årsåldern. En förbättringsanstalt var en institution som sökte uppfostra och rädda minderåriga barn från att förfalla till kriminellt beteende eller lösdriveri.
På Hall fick pojkarna skolundervisning och yrkesutbildning i snickeri, skomakeri och skrädderi samt sysselsattes med jordbruks-, trädgårds- och skogsarbete. Uppfostringsanstalten upphörde 1940 då Hall övertogs av fångvården.
I arkivet förekommer bl.a. matriklar över elever 1876-1940 (serie D II b), persondossierer 1876-1940 (F I) och kartor och ritningar över området 1722-1902 (J I).

Kristdala AIIa:5 (1910-1915) sid 315
Amanda Helena Smedberg bor kvar i Smedjebacken med maken Johan Robert Karlsson. Fem av hennes barn bor hemma. Sonen Karl Edvin Helge är emellertid intagen vid Halls Åkerbrukskoloni. Han är dessutom den 10/1 1918 volontär vid Kungliga Kalmar Regemente.

Ovanstående text är inklämd på rad 4 och rad 5 som gäller både Karl Edvin Helge och hans syster Gerda Elin Olivia
vilket gör att hon lätt skulle kunna få skulden för vad han har gjort.
Kristdala AIIa:7 (1915-1919) sid 325
Som ovan.
Sonen Karl Edvin Helge (rad 4) har nu fått titeln volontär. Jag uppfattar anteckningarna som att han är skild från sin tjänst vid Kalmar regemente den 25/9 1915 jämlikt strafflagen för krigsmakten. Orsaken är sannolikt att han är dömd för våld å öfverordnad krigsman mm till 1 år 7 mån och 12 dagars straffarbete. Utgår, dvs släpps fri den 7/5 1917. Därefter får han flyttningsbetyg av prästen den 29/9 1919 för att flytta till Stockholm. Den 9/1 1920 häktas han för inbrottsstöld i Jönköping 
Vid hans namn finns också en svag anteckning om att han skulle vara död.
Dottern Gerda Elin Olivia (rad 5) har tagit ut lysning nr 15 1915 och flyttat till Värnamo 10/11 1915.
Alltihop är skrivet över raderna 4 och 5 så det är lite oklart vad som gäller vem.
Kristdala AIIa:9 (1920-1928) sid 323 och Kristdala AIIa:9 (1920-1928) sid 682
Amanda Helena Helledal Smedberg är åter änka. Maken, smeden Johan Robert Karlsson, dör 29/4 1922 och lämnar henne ensam kvar med sonen Gunnar Bertil Elving född 1903.
Sonen Karl Edvin Helge född 1894 kallas nu kringstrykare, noterad på sid 682 som är en specialsida för personer som anses vara obefintliga. Här står också att han är dömd för våld mot öfverordnad krigsman mm och häktad för inbrottsstöld i Jönköping 7/1 1920.
Dottern Ebba Astrid Elvira född 1898 har gift sig med plåtslageriarbetare Ernst Georg Karlsson född 1891 i Mönsterås. De har nu flyttat in i Smedjebacken till, får man förmoda, Amanda Helenas stora glädje.
Här står också i klartext att Amanda Helena blev änka 1904.
Yngre församlingsböcker finns av sekretesskäl inte på nätet.
Av dödboken får vi i alla fall veta att Amanda Helena Helledal Smedberg Karlsson i Kyrkotrakten 148, Kristdala, Kalmar län avled där 9/7 1944. Hon blev alltså drygt 84 år trots ett förmodligen rätt strävsamt liv.

Sonen Karl Edvin Helge född 1894 håller sig vid liv ända till 1957 då han dör den 16/12, ogift och med adressen Stg 541 i Kristianstad.
(I den digitala dödboken kallas han felaktigt Sandberg)
_________________________________  

Google

Och nu gör jag det som jag borde ha gjort från allra första början. Jag googlar och hittar omgående en sida som handlar om din mormors far Axel Robert Smedberg, Maria.

En släktdatabas på Familjearkiv.se
Ägare Erik Hjalmarsson. Du når honom under "kontakt".
Här får man veta att  Axel Robert Smedberg dog 3/7 1904. Den som vet detta har naturligtvis även vetskap om var och troligen också varför.
Jag hittar ingen dödsnotis i Kristdalas dödbok det aktuella datumet.
Hans död finns inte heller på PLF-skivan (databas över trakten) vilket nog tyder på att han dog i Amerika. 

På Ancestry finns ett släktträd
för Axel Roberts dotter Göta Olivia Evelina Smedberg

Specialsida om Axel Robert Smedberg
på Ancestry, kanske din egen:
Du får söka på "All results for Axel Robert Smedberg" om länken inte fungerar. .

Specialsida på Ancestry
All stories, memories & histories results for Smedberg
Har du tur finns här tidningsurklipp mm som kanske kan skingra dimmorna kring Axel Roberts död.  

 _________________________________

Maria!
Med anledning av att Erik Hjalmarsson med släktdatabasen på Familjearkiv ovan högst sannolikt har den information om Axel Robert Smedberg som du söker, så har jag tillskrivit honom. I väntan på svar stannar jag här. Jag tycker du ska kontakta honom och be att få bli medlem.
____________________

Släktforskare är ett trevligt släkte.
Jag får nästan omgående svar från Erik Hjalmarsson som skriver så här:
Hej!
Om A R Smedberg vet jag tyvärr inte så mycket, jag har inte direkt forskat på den sidan av släkten.
Hans dödsdatum står i bouppteckningen efter honom, bifogas detta mail. Vart och hur detta gick till framgår inte i det dokumentet. Det är väl inte heller ställt bakom allt rimligt tvivel att han faktiskt dog då. Ibland klippte ju utvandrade män bandet till sin hustru hemma i Sverige. Då kunde man ibland fingera mannens död både för att slippa stå med skammen men också för att kunna gifta om sig vilket för många kvinnor med barn var en förutsättning för att klara sitt uppehälle.
Det märkliga är att nästan alla på Ancestry som har A R i sitt träd har bifogad fil kopplat till sitt träd. Men ingen verkar ha läst den för ingen har fört in datumet i själva databasen.
 ________________________________
Den bilagda bouppteckningen är en avskift i nutida språk och lyder:

B.P. Nr 45 ... 1908 Tunalän

År 1908 den 6 juni inställde sig undertecknade värderingsmän i Kristdala för att förrätta bouppteckning efter avlidne smeden Axel Robert Smedberg, som avled den 3 juli 1904 och efter sig lämnat som sterbhusägare och arvingar jämte änkan Amanda Helena Smedberg 11 under äktenskapet födda barn, nämligen

- Ellen Charlotta gift med snickaren Emil Löfgren i Blomstermåla, Ålems socken,

- Agda Linnéa gift med svarvaren Karl Blomgren i Blomstermåla,

- Axel Fridolf Smedberg,

- Olga Ester Smedberg gift med Alfred Petersson,

- Helga Agnes Smedberg, dessa 3 (f. d) överresta och bosatta på känd ort i Nordamerika.

- Nils Adrian Manfred född den 15 mars 1890,

- Karl Edvin Helge född den 10 juli 1894,

- Gerda Elin född den 14 september 1896,

- Ebba Astrid född den 10 oktober 1898,

- Bror Evald född den 3 maj 1901 samt
- Gunnar Bertil född den 24 juni 1903,
dessa sex är omyndiga. Deras, samt de i Amerika varandes rätt bevakades av deras tillförordnade förmyndare och gode man C. J. Olsson i Brånhult. Boet uppgavs av änkan under edlig förpliktelse, varefter uppteckning företogs som följer

Tillgångar
1 kaffekokare, 1 kastrull                                                                                      .75
2 grytor, 1 brännare, 1 stekpanna, 1 kaffekvarn                                       
1 sopskyffel, 1 järnspis, 1 hink, 1 våffeljärn, 1 f........                                    7.50
6 tallrikar, 6 kaffekoppar, 6 glas, 1 s.....skål, 1 klarkanna                            
3 lerkärl, 1 lampa, 2 ljusstakar                                                                          2.50
1 säng, 2 soffor, 2 byråar, 2 bord, 1 skänk, 1 bokhylla, 4 stolar
1 väggur                                                                                                              20.10
2 täcken, 2 dynor, 4 lakan, 2 handdukar
2 små dukar                                                                                                          5.00
Diverse b….. och b…… (böcker ? blomträd ?)
                                                                                                                              36.85                   
Inventarierna klara
Husets skulder:
Till N. P. Ekstrand  Kristdala enligt revers av den 18 september 1900,
kapital och ränta                                                                                                 58.00
Lösen av förmyndare och gode mansförärande                                              9.50
                                                                                                                                67.50
Bouppteckningar 2 exemplar                                                                              2.50
                                                                  Kronor  70.00
Brist i boet                                                                                                           33.15
 
Att jag rätt och redeligen uppgivit boet, sådant det vid min avlidne mans dödstimma befanns och icke det ringaste med vilja eller vetskap undantaget, kan jag med ed styrka.......
                     
Kristdala dag som förut
  Amanda Helena Smedberg
Carl Johan Olsson, förmyndare och gode man, intygar att han varit närvarande vid upprättandet av bouppteckningen i Brånhult den 6 juni 1908. Därefter har värderingsmännen N. P. Ekstrand och A. Ekstrand i Kristdala tagit del av handlingen och värderat egendomen varpå Johan Viktor Emil Löfgren, Ellen Löfgren, C. A. G Blomgren och Agda Blomgren har godkänt bouppteckningen i
Blomstermåla den 23 juni 1908 vilket har bevittnats av J. R. Carlsson.
_________________________


Arma kvinna, tänker jag. Hur fattigt var inte Sverige för hundra år sedan. Tänk att bli lämnad ensam i denna fattigdom med elva barn!

Jag finner det lite märkligt att bouppteckningen görs fyra år efter mannens död. Hustrun ska visserligen gifta om sig - och det var hon säkert tvungen till inte minst av överlevnadsskäl - men ändå. Jag tycker att det tyder på att man faktiskt inte hade bekräftade uppgifter om makens död. Jag hade gärna velat se handlingen i original. Dessvärre finns inte den på internet.

Många emigranter försvann helt enkelt spårlöst och många var de som reste efter sina anförvanter för att hämta hem dem. Somliga måste småningom dödförklaras men det var en mycket tidskrävande historia. Den allra bästa källan för den här typen av uppgifter är tveklöst gamla amerikabrev som samlar damm hos släktingar. Ring din moster, Maria! Innan det är för sent...


Info från Maria.
som kommer att kunna glädja släktingar som eventuellt hamnar här.
Hon skriver:

Här kommer mina noteringar om de av min mormors syskon som emigrerade.

1) Olga Ester Maria Smedberg emigrerade 1901, samma år emigrerade hennes blivande make Alfred Gunnar Petersson (född 9/3 1883 i Västrum, Kalmar län). De bosätter sig i Willards County, Wicomico, Maryland. Uppgifter om deras vigseldatum finns på Ancestry, men min regel är att inte kopiera något, varken från Ancestry eller andras släktträd på nätet, utan att själv ha verifierat det. Gunnar avlider 1953 och Ester 1962, i Willards County.
Ester och Gunnar får tre barn, dottern Edith Maria Elvira (f 1904-12-07   d 1998), sonen Sture Alfred Gunnar (f 1908-05-06  d 1968) och sonen Harry Alfred (f 1915-10-16  d 1992).
Edith gifter sig med en Thomas Mawn, och de får en dotter – Ethel M  (f 1927). Ethel har varit gift, men jag känner inte till om det finns några barn.
Sture gifter sig med Roberta Frances Huston ( f 1919  d 1962), de får två söner Carl Gunnar (f 1939  d 1989) och John David ( f 1949). Carl gifter sig aldrig och får inga barn. John är den underbare sysslingen som jag ”fann” i maj förra året, och vi har mailat så gott som varje dag sen dess! Han är gift, men har inte heller några barn. Släktforskning har han sysslat med länge, och Axel Roberts öde har även förbryllat honom mycket.
Harry gifter sig, men får inga barn.
Jag har skrivit två brev till Ethel, efter tips från sysslingen John, men dessvärre inga svar. Jag skrev två brev med tanke på att damen faktiskt är 87 år (86 när jag skrev) men tyvärr inga svar trots att jag lämnade både namn & adress, epost och telefonnummer.

2) Axel Fridolf Smedberg emigrerade 1903, gifter sig med Hilma Emilia Andersson (f 1887 i Västra Emtervik, Värmlands län) som emigrerade 1904. De bosätter sig i Kings County, New York, NY. Axel Fridolf avlider 1932 och Hilma 1965.

Axel Fridolf och Hilma får dottern Helen ( f 1908  d 1988). Helen gifter sig med en Sophus Munch, och de får en son – John C Munch – 1934.
Jag har inte sökt vidare för att försöka finna kontaktuppgifter här.


3) Helga Agnes Helena Smedberg emigrerar 1907, endast femton år gammal. Det barn hon reser med – Elvira Pettersson – är systern Esters dotter Edith (Edith Maria Elvira). Förklaring kommer nedan.
I Amerika träffar Helena blivande maken Martin Emanuel Eriksson (f 1891 i Oskarshamn, emigrerade 1912).
Helena och Martin gifter sig omkring 1920, de får två döttrar Dorothy Märta (f 1920) och Helen Charlotta Marion (f 1922  d 2012).
Helena återvänder till Sverige 1926, tar ut skilsmässa från Martin 1929, bor på olika ställen i Småland till 1938 då hon återvänder till Brooklyn, NY. Återvänder igen till Sverige 1950, bosätter sig i Köping. Avlider 1985 i Virserum, Kalmar län.
Martin immigrerar med Helena 1926, men bor inte tillsammans med henne utan hamnar i obefintlighetsregistret. Efter skilsmässan 1929 har jag inte kunnat finna honom någonstans, ej heller på ”dödskivan”.
Dottern Dorothy gifter sig 1943 med en Sven Gösta Valentin Alrick i Ingatorp, Jönköpings län. De får inga barn, och skiljer sig 1948. 1950 får Dorothy en dotter – Zusanne Martha Helen Eriksson, fadern är en Allan Viktor Bergstrand. De gifter sig aldrig och 1959 emigrerar Dorothy och Zusanne till USA.
Dottern Marion (som faktiskt kommer till Sverige redan 1923, tre år innan föräldrarna och äldre systern immigrerar 1926; vet inte vem hon reser tillsammans med) gifter sig 1944 med en Sven Roland Karlqvist. De får döttrarna Britt Inga-Lill Marianne (f 1957) och Ivy Monica (f 1950).  Marion och Sven Roland skiljer sig (1951, osäkert), Marion avlider 2012 i Ödåkra, Skåne.
Efter ett tips från sysslingen John kontaktade jag Ivy Monica förra året, det visade sig att hon hållit på en hel del med släktforskning med inte heller funnit något om Axel Robert (såklart). Hon ger mig adresserna till sin moster Dorothy och kusinen Zusanne, båda bor på USA’s östkust. Jag skriver ett brev till Dorothy och två till Zusanne…………. Inga svar.
Detta om att Helena, när hon emigrerar vid femton års ålder, reser med flickan ”Elvira Pettersson” – jag upptäckte precis innan jag började skriva detta att jag troligen inte tagit en säkerhetskopia av min senaste GedCom-fil, så typiskt, och jag vet att jag hade noterat att äldsta systern Ester återvände till Sverige nån gång runt 1904 – 1905 (det var ju så jag trodde att hon kommit hem med Axel Roberts aska i en urna), och kanske inte dokumenten är helt kompletta för det kanske var så att även Ester återvände till USA på samma gång som Helena emigrerade… hoppas du förstår vad jag menar. Jag kan inte se nån förklaring till varför Ester skulle återvända utan sin dotter, och låta sin syster ta hand om henne, men det kanske fanns nåt rimligt skäl till det på den tiden. Mycket som en inte vet.


4) Nils Adrian Manfred Smedberg emigrerade 1909, han gifte sig med en Josephine H (vet inte mer om henne, om hon är svenska men det är väl troligt). De bosätter sig i New Haven, Connecticut. Nils Adrian avlider 1958 och Josephine 1966.
Nils Adrian och Josephine får två döttrar, Anna E (f  ca 1918  d 1970) och Edith M (f 1922  d 1970).
Anna gifter sig med en Nathaniel Cawley, de får inga barn.
Edith gifter sig med John E Sabine, och de får sonen Vincent(Vinny) f 1946.

Syssling John har tät kontakt med sin syssling Vinny och dennes döttrar, Vinny är involverar i letandet efter Axel Robert genom att söka i div databaser och inventera kyrkogårdar, så jag känner att jag inte behöver kontakta honom och fråga eftersom sökandet redan är på gång.

5) Ebba Astrid Elvira Smedberg emigrerade så sent som 1927, då har hon redan hunnit gifta sig med Ernst Georg Karlsson och fått en dotter, Gull Ebba Marianne (f 1921  d 2000). Sonen Vide föds och avlider 1925. När de emigrerar bosätter de sig i Pinewater County, Pinellas, Florida. Ernst avlider 1964 och Ebba 1984.

Gull gifter sig med en Jack Churchward I, och de får sonen Jack E Churchward II omkring 1947. Gull avlider i Clearwater år 2000.

Jag har inte sökt vidare för att försöka finna kontaktuppgifter här. Däremot har syssling John haft sporadisk kontakt med sin syssling John, så jag gissar att de redan utrönt att ingen information finns där.

Så vad återstår för mig att göra rent praktiskt?
Jag skulle kunna leta rätt på uppgifter om, och kontakta Axel Fridolfs Smedbergs dotterson John C Munch och fråga om han vet något. Det kan bli svårt att finna honom, dessutom är han redan 80 år och kanske inte pigg.
Jag ska ta mod till mig och ringa min moster!!!!

Vad mer? Hur kan du söka vidare?

Ellis Island i New York

Maria!

Min bedömning är att jag inte kan göra så mycket mer än vad du redan har gjort. Du har i telefon berättat för mig att Axel Robert Smedberg kom fram till New York ett visst datum men att han inte fick stiga i land förrän dagen därpå. Det ska framgå av passagerarlistan. Någon i din närhet har tolkat det som att han av något straffbart skäl kvarhölls på fartyget ett dygn. Jag tror inte det. Hade han visat sig vara full, bråkig eller brottslig så hade han nog fått åka tillbaka med vändande båt.  

Jag tycker inte alls att det är konstigt med ett dygns fördröjning. Alla immigranter som anlände till New York sattes i land på Ellis Island, en liten ö i Hudsonfloden strax bortom den ö som Frihetsgudinnan står på. I dag är ön ett immigrantmuseum som man tar sig till med färja från Manhattan. Då var ön det nålsöga man måste klara av att passera för att komma in i Amerika.
Läs mer om Ellis Island här.

På Ellis Island fick immigranterna gå som boskap i fållor, undersökas och kontrollerades noga på olika stationer och sorterades upp efter egenskaper och handikapp. På ön fanns även ett sjukhus för immigranter som exempelvis farit illa av överfarten. De som misstänktes kunna komma att ligga den amerikanska staten till last fick vända tillbaka till ursprungslandet. De som godkändes släpptes iland för att från Manhattan ta sig vidare till respektive destinationsort.   

Resan till Amerika tog vanligen omkring två veckor med trolig mellanlandning för fartygsbyte i England.

Axel Robert bör alltså ha stigit i land i New York någon gång i mitten av november 1902. Såvitt jag förstår, så vet du Maria, att han for till sin dotter Ester som enligt uppgift på passagerarlistan hade betalat hans biljett. Jag gissar att det handlar om hans inrikesbiljett till henne i Maryland. Att invandrarna hade någonstans att ta vägen och någon som garanterade deras försörjning och husrum den första tiden var nämligen av stor vikt. Amerikanska staten ville absolut inte ta hand om dem. De måste kunna stå på egna ben och klara sig själva. Annars avvisades de.

Axel Robert kan i så fall ha anlänt till dottern i slutet av november 1902. Vad som därefter hände och vad som ledde fram till hans död den 3/7 1904 står följaktligen skrivet i stjärnorna. Jag har just nu inte tillgång till Ancestry men Erik Hjalmarsson skriver:
- Under sitt riktiga namn hittar jag honom inte i några register eller folkräkningar.
De offentliga källorna tycks alltså inte ge någonting. Axel Robert Smedberg hann antagligen inte ge något större avtryck i landet Amerika.

Men du bör absolut försöka!

Ancestry
Här hittar du såväl skeppslistor som folkräkningar och en hel del annat. Man kan pröva gratis i två veckor och abonnera månads- eller årsvis. Var noga med att säga upp ditt abonnemang, annars fortsätter de dra pengar från ditt kort.

My heritage 
På namnet Axel Robert Smedberg får jag 11 födelseposter, 12 äktenskapsposter, 64 släktträdsprofiler, 24 invandrings- militär- och andra poster, 17 dödsposter och 20 folkräkningsposter. Här söker man också i tidningsklipp. Medlemsskap kostar drygt 6 dollar/månad men du får pröva tjänsten i sju dagar utan kostnad. Jag skulle prövad detta. Har du tur så finns hans dödsnotis här. Men somliga försvann bara och då finns ju ingenting.

Ellis Island
Jag hittar honom inte där under rätt namn men amerikaniseringar och felskrivningar förekommer. Använd din fantasi och leta.

Family Search
Som är gratis. Men jag hittar honom inte här vid en första sökning.


Vad kan man mer göra?

Jag gissar att du har bouppteckningen från 1908 i original. Om inte så bör du skaffa fram den. Den kan ge mer information än den knapphändiga avskriften ovan.

Ytterligare en möjlighet är förstås att plöja igenom gamla amerikanska tidningar från den plats där Axel Robert Smedberg bodde. Han kan ha omkommit i en olycka som kan ha lett till en notis i tidningen. De hittar du i bästa fall hos My heritage.
Din enda chans är, som jag ser det, dina släktingar. Skriv inte. Ring! Ring din moster! Ring också Etel i USA! Ring alla du alls kan få tag i. Backa inte för någonting. Någonstans på någon vind finns den där skokartongen med amerikabrev. Det är i alla fall min erfarenhet. Men tiden rinner iväg så det är brått...

Lycka till!