Mannen som försvann, vart tog han vägen...

Hej Gaby!

Har börjat söka bakåt i släktleden (är alldeles grön nybörjare på området och inte alls van vid detta). Har en fråga som jag gärna vill ha hjälp med:

Under alla år så har vi fått berättat för oss att vår farfars pappa "försvann". Ingen i familjen visste vart han tog vägen eller varför han "stack". Nu har jag fått fram att han flyttade till Sundsvall och därefter till Härnösand - men mer än så vet jag inte. Han hette Johan Aron Bolander, förr 23 oktober 1848 och han flyttade till Sundsvall 1899. Längre än så har jag inte kommit (detta om Härnösand är en hörsägen).

Aron var gift med Karolina f Hedman född: 7 maj 1862 - avliden 2 feb 1930.

Barn: 

Karl Axel Bolander, född 21 maj 1884 - avliden 1 april 1968

Gunnar Isedor, född 31 maj 1898 - avliden 21 feb 1919

Jag vet dock inte om Aron var far till båda barnen eller bara till Karl Axel.

Vad jag gärna skulle vilja veta är vad som hände Johan Aron efter det han lämnade familjen: Gifte han om sig? Fick han fler barn? I så fall vilka var de? Vad dog han av och vad arbetade han med?

Tacksam om du vill hjälpa mig räta ut dessa frågetecken. Om inte kanske du kan tipsa mig om vart jag ska vända mig med mina frågor?

Tack på förhand!

Vänliga hälsningar

Agneta Halvarsson

Hej Agneta,
Jag gör ett försök så här på nattkröken...

Johan Aron Bolander född 23 oktober 1848 i Tranemo, Älvsborgs län / Västergötland.
Han dog i alla fall 15/7 1919 i Härnösand.
Han var då gift sedan 11/4 1884.

Arkiv Digital - som du absolut ska skaffa dig - har en databas över Sveriges befolkning  1860-1947.
Jag får 11 träffar på Johan Aron Bolander i den. Vi börjar från början.

1856-1860
Johan Aron bor med sina föräldrar i Berg Ödegård i Tranebo. Här finns en direktlänk till husförhörslängden i vilken man kan se familjen.

Tranemo (P) AI:14 (1856-1860) Bild 19 / sid 12

Joseph Bolander född 10/9 1814 i Tranemo (ägare till 1/8 av Berg Ödegård)
Gustafva Johansdotter född 23/2 1817 i Tranemo
Barn:

1. Johan Aron född 23/10 1848 i Tranemo
2. Carl född 17/10 1852 i Tranemo
3. Christina Wilhelmina född 20/5 1850 i Tranemo
4. August född 12/11 1854 i Tranemo (det står 1859 i databasen men 1854 i husförhörslängden)
5. Susanna född 11/4 1857 i Tranemo

_______________________________________________________________________

1871-1880
Johan Aron bor fortfarande i föräldrahemmet.
Systern Susanna har dött. brodern August har emigrerat men lillasyster Anna har kommit till.
Tranemo (P) AI:16 (1871-1880) Bild 25 / sid 18
Barn:

1. Johan Aron född 23/10 1848 i Tranemo
2. Carl född 17/10 1852 i Tranemo. Hade några anställningar som dräng (sid 85 och 141). Kallade sig först Josephsson och sedan Bolander. Mellan varven flyttade han hem till föräldrarna, sista gången 1878. Står som utvandrad till Amerika troligen 1880. Han var då 28 år gammal.
3. Christina Wilhelmina född 20/5 1850 i Tranemo. Hon var piga som de flesta andra unga kvinnor på den tiden. För henne hade det dessutom lyst till äktenskap den 22/8 1880 med drängen Johan Aron Maltesson (tycker jag det står) (sid 83) som var i tjänst hos bonden på Berg Backgård. 
4. August född 12/11 1854 i Tranemo. Utvandrade 19 år gammal till Amerika 1873.
5. Susanna född 11/4 1857 i Tranemo - död 20/8 1871 (ej i dödboken i Tranemo)
6. Anna född 2/5 1861 i Tranemo 

I Emi Bas hittar jag som utvandrade från Berg Ödegården i Tranemo:
Ogifte brukarsonen August Bolander Josefsson född 12/11 1854. Utvandrad till Amerika 1873.
Ogifta pigan Anna Bolander född 2/5 1861. Utvandrad till Amerika 1885.

I Emigranten popuär hittar jag alla:
Bolander August 18 år, född 1854/1855 som utvandrade från Göeborg 4/4 1873 till New York.
Bollander C, 27 år, född 1852/1853 från Tranemo som utvandrar från Göteborg 5/3 1880 med destination New York. Obs, Bollander med två l.
Bolander Anna, 24 år, född 1860/1861 från Tranemo som utvandrade 13/3 1885 från Göteborg till New York
________________________________________________________________________________

1878-1889

Johan Aron Bolander bor i Perstorp No 2 i Slöinge, Hallands län där han gissningsvis var dräng. Han är i alla fall inskriven bland tjänstefolket. Dit kom han från Tranemo 15/1 1883 och där blev han kvar till 8/11 1883 när han flyttade vidare inom Perstorp No 2. Där blev han kvar till 23/3 1885 när han återvände till Tranemo.
Slöinge (N) AI:7 (1878-1889) Bild 118 / sid 128
Slöinge (N) AI:7 (1878-1889) Bild 123 / sid 133
________________________________________________________________________________

1881-1896
Johan Aron bor fortfarande i föräldrahemmet i Bergs ödegård. Föräldrarna lever och det är bara Johan Aron som bor hemma. Fadern var lam i en arm och dör 15/1 1891. Modern lever men är blind och utfattig. Anna utvandrar till Amerika.
Tranemo (P) AI:17 (1881-1896) Bild 47 / sid 40

Joseph Bolander född 10/9 1814 i Tranemo (ägare till 1/8 av Berg Ödegård) - död 15/1 1891.
Gustafva Johansdotter född 23/2 1817 i Tranemo
Barn:

1. Johan Aron född 23/10 1848 i Tranemo
2. Anna född 2/5 1861 i Tranemo. Utvandrar till Amerikan 1884 står det i husförhörslängden.  

Om Johan Aron står 8/9 1882  frejd betyg till Halland. Jag tror han 34 år gammal flyttar till Slöinge i Halland 1882.
Modern Johanna Johansdotter född 23/2 1817 blir ensam kvar som inhyses, blind och fattig. Hon dör emellertid 21/5 1906.
Tranemo (P) AIIa:1 (1897-1911) Bild 740 / sid 60
________________________________________________________________________________

1891-1896

Johan Aron Bolander bor nu i Forsa och har nu en egen familj som ser ut så här:
(1885-1890 bodde de också i Södra Åsarp. Södra Åsarp (P) AI:7 (1876-1890) Bild 93 / sid 21)

Husman
Johan Aron Bolander född 23/10 1848 i Tranemo
Karolina Hansdotter Hedman född 7/5 1862 i Mossebo
De bor när sonen föds i Holmåker (p 134) i Mossebo.
Gifta 11/4 1884 bara några veckor innan sonen Karl Axel föddes.

Barn:
1. Karl Axel född 21/5 1884 i Mossebo

Forsa (X) AI:21b (1891-1896) Bild 284 / sid 580
Forsa (X) AI:21b (1891-1896) Bild 130 / sid 426

Men det står också att makarna 2/8 1896 blev varnade för oenighet i äktenskapet av Pastor; 

och den 6/12 1896 af Kyrkorådet. 

________________________________________________________________________________

1896-1900

Familjen bor kvar i Prästgården i Forsa och har fått ett barn till. Den ser nu ut så här.
Forsa (X) AI:22b (1896-1900) Bild 280 / sid 572

Arbetaren
Johan Aron Bolander född 23/10 1848 i Tranemo
Karolina Hansdotter Hedman född 7/5 1862 i Mossebo
Gifta 11/4 1884 i Mossebo

Barn:
Karl Axel född 21/5 1884 i Mossebo
Gunnar Isidor född 31/3 1898 i Forsa

Mossebo (P) C:5 (1879-1894) Bild 11 / sid 8 (sonen Karl Axel föds)
Forsa (X) C:10 (1895-1913) Bild 510 / sid 45 (sonen Gunnar Isidor föds)
Johan Aron är inskriven som far till båda barnen.

I den här husförhörslängden står också samma anteckning om oenighet i äktenskapet.
Det står också att Johan Aron antecknas i Obefintligförteckningen den 28/11 1898 varpå han alltså var försvunnen.
Hustrun flyttar samma dag till Sörviksta i Forsa med barnen. Johan Aron skrivs också in där men är överstruken.
Överallt står att de varit varnade för oenighet i äktenskapet.
Forsa (X) AI:22b (1896-1900) Bild 181 / sid 473 (Sörviksta i Forsa)
Forsa (X) AI:22b (1896-1900) Bild 295 / sid 598 (förteckning över obefintliga)

Så småningom kommer Johan Aron till rätta och antecknas 24/10 1899 vid Kubikenborgs (gård) i Sundsvall. 
_________________________________________________________________________________

1912-1925
Härnösands domkyrkoförsamling (Y) AIIaa:8 (1912-1925) Bild 1980 / sid 1544
Arbetaren Johan Aron Bolander född 23/10 i Tranemo.
Gift 11/4 1884 i Gävleborgs Forsa.
Inflyttad i församlingen 14/2 1914 (Härnösands domkyrkoförsamling) från Forsa.
Gift med Karolina Hedman i Forsa.
Död 15/7 1919.
Dödsorsak: pneumonia acuta (akut lunginflammation)
Härnösands domkyrkoförsamling (Y) FI:6 (1911-1921) Bild 1590 / sid 151 (dödboken)

Ingen ny familj i sikte alltså.
________________________________________________________________________________

Frågan är om han bodde i Sundsvall 1898-1914 innan han alltså kom från Forsa till Härnösand.

Och om vi tittar på folkräkningarna de aktuella åren:

1890
Bolander Johan född 1848 i Tranemo (Husman)
Hedman Lena född 1862 i Mossebo
Son: karl född 1884 i Mossebo
Familjen var bosatt i Klångsta, Forsa, Gävleborgs län

1900
Karolina Hedman bor ensam med båda sönerna i Sörviksta, Forsta
Av Johan Aron finns inte ett spår.

1910
Som 1900. Ingen förändring. Det ser ut som att Johan Aron Bolander helt enkelt höll sig undan folkräkningarna så att ingen skulle ha koll på honom. Men inskriven i husförhörslängden var han alltså.
________________________________________________________________________________

Man behöver hitta Johan Aron Bolander i Sundsvall för att få reda på vad han hade för sig 1898-1914 innan han kom till Härnösand.

Jag har tittat på Sundsvall som har särskilda namnregister till sina församlingsböcker. Där finns några Bolander men ingen Carl född 1848 i Tranemo. Det verkar som att han helt enkelt höll sig undan. Han hade ju trots allt förlupit hemmet.

Jag söker igenom inflyttningslängden till Sundsvall från 8/6 1898 till 10/12 1898 men hittar ingenting.

Jag hittar heller ingen bouppteckning på Johan Aron Bolander död 1919 hos vare sig Härnösands stads Rådhusrätt eller i Riksarkivet. I den hade vi fått uppgift om alla hans barn och arvingar.

Det finns en databas i vilka kyrkoböckerna i Sundsvall ingår. Indiko heter den (Umeå universitet). Om du kan trassla dig in i den så hittar du Johan Aron om han finns folkbokförd i Sundsvall. Det är möjligt att man måste ringa och trassla lite för att få tillgång till den men gör ett försök. Det är det enda jag kan komma på nu men jag hittade en egen ana där en gång, så den är superbra.

Jag kommer nog inte längre än så här och det gjorde ju inte du heller, såvitt jag förstår.

Lycka till med ditt fortsatta forskande.

Hur gick det för 17-åriga Frida Charlotta Karlsdotter Olsson som ensam gav sig av till Kanada?

Hej,

Jag förstår att det är många som kontaktar dig för hjälp!

Mitt namn är Marie Skoglund och jag bor på min släktgård i Långskog, Attmar Socken i Matfors/Sundsvall. Jag höll på med släktforskning när jag var yngre sedan har jag inte fått tiden att räcka till😊 Jobbar heltid och driver även ett mindre jordbruk (perorsgarden.se) på föräldragården.

Jag söker efter en släkting som jag hörde pratas om när jag var liten. Hon heter Frida Charlotta Olsson eller Karlsson född 1889-12-23. 

Mor: Charlotta Johanna Selin född 1862-11-09 

Far: Karl (Karl-Orsa) Henrik Olofsson född 1857-05-20. 

Min farmors mammas syster. Jag är osäker på om hon kallade sig Olsson eller Karlsson, därför att min farmors mamma Andrietta Katarina kallade sig Karlsson som ung sedan bytte familjen efternamn till Olsson, dock vet jag inte när.

 Berättelsen som jag har hört om henne är att hon utvandrade själv som ogift när hon var 17 år. Jag tror att jag har hittat henne i passagerarlistorna, Frida Charlotta Olsson Karlsdotter som utvandrade 1907-09-14 till Amerika. I Emigranten hittar jag en kvinna som heter Frida C Olsson som stämmer in på henne och där framgår det att hon reser till Winnipeg Manitoba sedan kommer jag inte längre.

Jag kontaktade något register i Kanada (kommer inte ihåg vad de hette) och fick svar efter ett halvår att de inte kunde hitta henne.

Det finns en visa, Avskedvisan som är skriven om hennes resa till Amerika som jag har fått tag på. Men det finns ingen släkting i livet som kan berätta något om henne. Jag vet inte om hon fick några barn, om det finns släktingar kvar i Amerika eller vad som hände med henne.

Jag vore väldigt tacksam om du skulle ha tid å hjälpa mig!

Marie Skoglund

Hej!

Jag tycker det är väldigt svårt att släktforska i Amerika. Ancestry, som är den huvudsakliga databasen, är knepig och svårkontrollerad. 

Jag hittar i alla fall detsamma som du.

Modern

Olsson f. Selin, Johanna Charlotta

Östansjö

Död 12/9 1945.

Kyrkobokförd i Attmar (Västernorrlands län, Medelpad).

Född 9/11 1862 i Attmar (Västernorrlands län, Medelpad).

Änka (28/3 1911).

Fadern

Olsson, Karl Henrik (torpare)

Långskog

Död 28/3 1911.

Kyrkobokförd i Attmar (Västernorrlands län, Medelpad).

Född 20/4 1837 i Attmar (Västernorrlands län, Medelpad).

Gift man (28/12 1881).

Födelsedatum enligt FS 18570520

Födelseförsamling i källan:

Attmar (Västernorrlands län)

Makarna hade år 1900 sju och 1907 tio hemmavarande barn varav ett är den eftersökta: 

Frida Charlotta Karlsdotter Olsson

f. 1889 i Attmar (Västernorrlands län, Medelpad)

Flicka, barn i familjen

Malungen

Hassela (Gävleborgs län, Hälsingland)

Födelseort i källan: Attmar W.N. län

Föräldrarna hade just mist en dotter med samma namn när Frida Charlotta kom till världen.

Dödboken:

Frida Charlotta född 17/10 1888 - död 7 månader och 24 dagar gammal den 11/6 1889 i Attmar

Attmar (Y) C:7 (1887-1895) Bild 150 / sid 140

Det framgår av husförhörslängden att Frida Charlotta emigrerat till Amerika. 

Här är familjen:

(Inflyttade 1894 från Attmar till Hassela)

Hassela (X) AI:13 (1893-1899) Bild 352 / sid 341

Hassela (X) AIIa:1 (1900-1911) Bild 3590 / sid 347

Attmar (Y) AII:1a (1897-1912) Bild 2910 / sid 286 (Amerika 14/9 1907)

Attmar (Y) AII:3b (1926-1941) Bild 230 / sid 365

Det verkar inte som att något av hennes syskon utvandrade. 

Emibas

Olsson Karlsdotter, Frida Charlotta (Kolaredotter, ogift kvinna)

Utvandrad 14/9 1907 från Långskog, Attmar, Västernorrlands län (Medelpad) till Amerika

Källa: Husförhörslängd s 286 (Attmar)

Svenska förteckningen över emigranter 1783-1991  

Namn: Frida Charlotta Olsson Karlsdotter 

Födelse: 23/12 1889 i Västernorrland. 

Avfärd: 14/9 1907 från Västernorrland

Ankomst: Amerika

Databasen Emigranten Populär 1783-1951

Namn: Frida C Olsson

Födelse: ungefär 1890

Ankomst: Winnipeg Manitoba

Sverige, emigrantregister 1869-1948

Namn: Frida C Olsson

Avfärd: 30/9 1907 Malmö Agency

Ankomst: Hull, England

Göteborg, Sverige, passagerarlistor 1869-1951

Namn: Frida C Olsson

Födelse: Attmar Västernorrland ungefär 1890

Avfärd 30/9 1907

Ankomst: Hull, England

Frida Charlotta Karlsdotter Olsson reste alltså först till Hull i England som brukligt var. Jag läser på internet Rolf Simonssons intressanta text om emigrationen "Tidlös Spännande Historia" som du hittar här.

Mellan åren 1865 och fram till 1914 hade en miljon svenskar utvandrat till Amerika och sammanlagt från hela Europa 39 miljoner människor. Första Världskriget som utbryter 1914 stänger temporärt den svenska trafiken men den återupptas efter krigsslutet år 1918 då med direktgående passagerarfartyg Göteborg-New York. lnnan dess var man tvungen att resa dit i etapper via Hull och Liverpool i England.

I första hand var det de unga och ogifta som for. För den som sökte framtiden i Amerika var det på flera sätt en fördel att vara ensam och ogift.

Störst bland antalet emigranter är de unga ogifta kvinnorna. Orsaken anses vara den stora befolkningsökningen i Sverie och svältåren i mitten av 1860-talet då Sverige plågades av hungersnöd.

Utvandrarna köpte sin resbiljett av rederiagenten för den Atlantgående linjen. De var också - innan de fick köpa själva biljetten = passagerarkontraktet - tvungna att ordna ett s.k. utflyttningsbetyg från sin hemförsamling. Som regel reste de inom två veckor sedan de fått sitt utflyttningsbetyg.

Summan för hela resan från Göteborg till ankomstorten i Amerika berodde främst på vart hon eller han skulle resa, men också på när biljetten hade utfärdats eftersom konkurrensen mellan de olika oceangående linjerna var hårdare under vissa tider. Priset på de fåtaliga kontrakt som finns kvar i Sjöfartsmuseets arkiv varierar mellan 115 och 290 kronor.

De fiesta som utvandrade från Sverige reste ut via Göteborg. Genom Gamla Tullhuset vid Packhuskajen - där fartygen låg vid kajen - fördes flertalet av alla dessa människor som lämnade hemlandet, sammanlagt över en miljon emigranter. Detta var platsen för utvandrarnas/emigrantemas sista steg på den svenska fosterjorden. När ”gråtartrappans” (Trapphuset i Tullhuset) sista steg var trampade fanns det ingen återvändo.

Från år 1866 och fram till krigsutbrottet för första världskriget i Augusti 1914 gick resvägen till Nordamerika med passagerar-fartyg från Göteborg till Hull på den Engelska västkusten. Härifrån fortsatte man med tåg till Liverpool som var hemmahamn för de stora etablerade brittiska atlantgående emigrantrederierna. Från Liverpool reste man med dessa rederiers fartyg vidare till New York.

Fartyget anlöpte Hull vanligtvis pa söndag eftermiddag. Oavsett ankomsttiden på söndag så fick emigranterna stanna ombord på fartyget hela söndagen. Tidigt på måndag morgon fick de en lätt frukost och lämnade sedan fartyget. Stuveriarbetarna lossade samtidigt resgodset och varje emigrant fick visa upp sina koffertar och vad dom i övrigt hade med sej för de Engelska tullmyndigheterna.

Just på söndagar och måndagsmornar kom emigrantfartyg till Hull från många olika hamnar: tex Christiania (Oslo), Bergen, Trondhelm, Köpenhamn, Hamburg och så Göteborg. Kajerna var fulla av emigranter och trängseln gav intryck av livet i en myrstack.

Därefter gick man till den närbelägna järnvagsstationen för North Eastern Railway som drev jämvägslinjen Hull-Liverpool. Konduktören stoppade den ena vagnen efter den andra full av emigranter i de obekväm 3:e klass-vagnarna som saknade både toaletter och dricksvatten. Efter 5 timmars resa genom det Engelska landskapet var man framme i Liverpool.
Enligt emigrationskontraktet skulle utvandrarna resa vidlare därifrån till Nevv York inom 12 till 48 limmar efter avslutad tullexpedition.

Wilsonlinjen.
Den engelske skeppsredaren Thomas Wilson som 1840 hade
startat en reguljär ångbåtstrafik (Wilsonlinjen) mellan Hull, Göteborg och Christiania (Oslo) med en avsegling per vecka i vardera riktningen gjorde under 1850-talet ett lyckokast då han ingick ett avtal med dessa atlantlinjer om samtrafik för befordran av emigranter från Skandinavien. Från början var man endast inriktad på att skeppa svenska exportprodukter till England men man börjar också att transportera utvandrare och efterhand som emigrationen i mitten av 1860-talet tar riktig fart sätter man in nytt och större tonnage på rutten. I april 1866 anlöpte den nybyggda ångaren HERO Göteborg och tidningarna i staden karaktäriserade henne som: "En av de vackraste och för denna sjöfart mest praktiska och elegant inredda som man har varit i tillfälle att se ”.

Wilsonlinjens fartyg avgick en gång per vecka - varje fredag - med 500
emigranter till Hull. Hon gjorde I2-13 knop och resan över Nordsjön tog cirka 40 timmar.
Från och med 1869 hade resande-strömmen av emigranter från Göteborg ökat så kraftigt att rederiet fick sätta in extrafartyg. Så istället för ett fartyg i veckan kunde då tre ångare avgå samtidigt med tillsammans upp till 1500 emigranter.

Hur det kunde se ut när ett av dessa fartyg skulle avgå framgår av en artikel i Göteborgs Handels och Sjöfartstidning från slutet av 1860-talet: ”Överfarten av utvandrare till Amerika tyckes ha blivit uteslutande ett monopol för ångfartygen som varje vecka avgår till Huil. Må vi gå ombord på en av dem och följande tavla möter oss: ”Hela däcket är belamrat med kistor (Reskoffertar) och sängkläder.Här och där synas grupper av äldre och yngre som ordnar sig inför färden. Signalen ljuder, ögonblicket nalkas då avskedets stund är inne. Nu förändras snart situationen. Vänner och bekanta lämna fartyget.

Resenärerna komma så talrikt som möjligt längs sidan för att se sista skymten av Staden. Nu, då maskinen sättes igång biir det oro i lägret, gråt och klagan, skrik och väsen och mången som nyss varit likgiltig och lugn blir nu annorlunda till mods vid tanken på hemmet och det flydda liv som han tilibragt i sitt fädernesland. ”Farväl, kära Sverige! ljuder ur allas munnar.”

"Emigranterna föras till oiika avdelnirigar ombord på skeppet. Den aktre föriäggningen utgörs av en del av en lång gång och är belägen akterut. Den är 47 fot lång och 28 fot bred. Sovarrangemanget består tre hyllor på varje sida av fartyget och går igenom avdelningens hela längd. Dessa hyllor är inte avdelade på något sätt som avmärker sovutrymmet för varje emigrant. De är 5 fot och 18 tum breda och har en kraftig bräda 8 cm hög vid den yttre kanten och den breda motjärnspanten på fartygssidan. Hyllorna hålles uppe av rejält kraftiga stöttor med tvärslag mellan dem och fartygssidan och de bär upp bräderna som utgör hyllorna. Den lägre hyllan är I5 tum över däcket, avståndet mellan hyllorna är 32 tum och den övre hyllan är 42 mm till däcket ovanför”.

Passagerarna som kom ombord var ledsagade av agenten för den Atlantlinje som de senare skall korsa Atlanten med. Dessa agenter ser till att deras respektive grupper har rymligt utiymme och grupperar dem ombord på fartyget uppenbarligen så mycket som möjligt tillsammans. En halvtimme efter det att fartyget avseglat fick emigranterna sin första måltid bestående av kaffe, bröd, skorpor och smör och sill. Sedan ,när mörkret inträtt gick de ned och inrättade sig för natten.

Emigranten Populär 2006
Olsson Frida C, 17 år, födda 1889/1890 i Attmar.
Titel: Syster

Utresehamn: Göteborg den 30/9 1907
Destination Winnipeg Man.
Medåkande: JA

Hon har alltså sällskap med någon - troligen en syster - när hon utvandrar. Men vem?
Det visar sig att de faktiskt var åtta ungdomar från Attmar i Västernorrland som emigrerade med samma båt - ångfartyget Ariosto - den 30/9 1907 med samma destination Winnipeg Man. Sex hade registrerade medåkande och två resten ensamma:

1. Flodin Ida M född 1887/1888 (19 år) titel: Syster. Utv dag 30/9 1907 till Winnipeg Man. 
2. Flodin Manda född 1889/1890 (17 år) titel: Syster. Utv dag 30/9 1907 till Winnipeg Man. 
3. Johansson Signe född 1888/1889 (18 år) titel: Systerdtr. Utv dag 30/9 1907 t Winnipeg Man. 
4. Nilsson Hulda M född 1871/1872 (35 år) Ingen titel. Utv dag 30/9 1907 till Winnipeg Man. 
5. Olsson Frida C född 1889/1890 (17 år) titel: Syster. Utv dag 30/9 1907 t Winnipeg Man. 
6. Olsson Märta Olivia född 1883/1884 (23 år) Ingen titel. Utv dag 30/9 1907 Winnipeg Man. Två åkte ensamma men till samma destinationn:
7. Larsson Adolf Leon född 1879/1880 (27 år) Ingen titel. Utv dag 30/9 1907 till Winnipeg Man.
8. Nyberg J Mathilda född 1885/1886 (21 år) Ingen titel. Utv dag 30/9 1907 till Winnipeg Man.

Frida Charlotta och Märta Olivia var inte systrar. Märta Olivia är född 4/1 1884 i Attmar, dotter till bonden Johan Peter Olofsson och hans hustru Märta Greta Nilsdotter i Backe No 1, Attmar. 

Hon återvände till Sverige och dog ogift den 11/4 1961. Hon var då skriven på Vintergatan 12 i Sundsvall. Det kan mycket väl finnas syskonbarn i Sverige som kan berätta om henne.

1907 gick Wilsonlinjens ordinarie ångare:
Ariosto (1891-1909), Calypso (Hull, fred);
Spero, Volo (Hull, månd);
Orlando, Rollo (Grimsby, onsd).

Jag kan inte se att Frida C Olsson kommer fram till New York. Betyder det att de helt enkelt tog en annan båt än amerikafararen i Hull, England? Winnipeg är nämligen en stad i provinsen Manitoba i Kanada.  

Jag hittar flickorna Olsson - Märta Olivia, 23, och Frida, 17, hos Ancestry, Kanadensiska passagerarlistor 1865-1935. De kommer med båten "Canada" från Liverpool i England till Montreal, Quebec i Canada den 11 oktober 1907. 

I databasen står att Frida heter Frida Alison varför de är inskrina under A (bokstavsordning) men det står faktiskt Olsson i passagerarlistan. 

Märta Olivia står antecknad som Mortha Alvira Alison född ca 1884. 

De kan läsa och skriva, är ogifta och ska fortfarande till Winnipeg.  

Fartyget Canada var en fransk båt som gick i trafik 1876-1908. Den hade tre master och två skostenar.

Built by Chantiers de l'Atlantique, St., Nazaire, France. Tonnage: 4,287. Dimensions: 354' x 43'. Single-screw, 13 1/2 knots. Compound engines. Three masts and two funnels. Converted from paddle-wheels to screw propulsion in 1876.
Historia:
First voyage: Havre-New York, April 22, 1876. Trans-ferred to Havre-Panama route in 1886. Scrapped in France, 1908. Ex-Panama (1876).

Tidningen Släkthistoria har skrivit en intressant artikel om 

"Svenskarna som emigrerade till Kanada"

Det är en mycket bra och informativ artikel om de 100 000 svenskar som emigrerade till Kanada.

Några citat: 

"Elinor Berglund Barr, som bor i Thunder Bay vid Lake Superior och som 2015 gav ut boken Swedes in Canada – Invisible Immigrants, hade svenska förfäder som anlände från Skog i Ångermanland till Kanada år 1907."

Dvs samma år som ungdomarna från Attmar anlände.

"I Winnipeg är Neil Carlson idag Sveriges konsul. Hans far Edvin Karlson från Stora Skedvi i Dalarna kom till Winnipeg 1930 och hans anteckningar visar att varje dag var en kamp för att överleva."

Tidningen Släkthistoria har också skrivit om släktforskning i Kanada. 

Du hittar artikeln här.

Men det är bättre idag. 

Googla: 

Canada Census så får du upp folkräkningarna 1861, 1911, 1916 mfl. 

Man får många träffar som är intressanta. Folkräkningar finns även hos Family Search och hos Ancestry som nog är bäst. Här måste man verkligen vara detektiv. Inte minst för att kanadensarna skrev sina invandrares namn lika illa som vi antagligen gör med våra idag. Kämpa på!

I Amerika hittar jag inga spår efter Frida C Olsson. Men det är svårforskat, som sagt, så det kan finnas. Det är bara att gräva på. Lycka till!

Brita Ersdotters i Löfåsen levnadsöde

Hej Monica!

Brita Ersdotter

Hittade till din utmärkta hemsida, då jag sökte på Brita Ersdotter.

Vet du var hon dog? Jag har letat förgäves.

Bifogar kort på Brita och hennes bröder Jonas och Erik med familj.

Mvh/ 
Jan Englund född i grannbyn Kågbo.

Hej Jan!
Du har alltså läst följande inlägg i bloggen.
https://slaktbloggen.blogspot.com/2018/07/hela-slakten-bodde-i-hedesunda.html
Varmt tack för bilderna på Brita och hennes bröder. Du får gärna berätta lite mer om henne. Kanske finns det lokala skrönor som minner om hennes annorlunda levnadsöde. Och hur gick det egentligen för hennes barn?

Jag har bett superproffset Christina Helmby titta efter Brita Ersdotter i Polisunderrättelser 1878-1947. Under tiden ska jag leta efter henne i kyrkoböckerna. 

Britas föräldrar hade problem med prästen innan hon kom till världen. I husförhörslängden (1858-1866) står att fadern den 8/11 1857 fick absolvtion (syndernas förlåtelse) för lägersmål. Om modern står att hon blev "Lägrad före äktenskapet". Hur de blev avslöjade förtäljer inte historien. De tycks åtminstone inte ha fått något barn. Istället vigdes de den 3/4 1858. Och när Brita Ersdotter föds skrivs hon in i både födelseboken och husförhörslängden som föräldrarnas förstfödda.

Det står någonstans i anteckningarna från fängelsetiden att hon inte hade det så bra i föräldrahemmet. Brita är visserligen ogift mor till tre oäkta barn men det mesta verkar ändå ha fungerat ända fram till faderns död den 18/7 1889. Det är nämligen först då - vid 30 års ålder - som Brita inleder sin kriminella karriär som kommer att pågå tills hon dör 1915. Det är också då som barnen placeras i foster- respektive barnhem. Det hade onekligen varit intressant att läsa hennes domar för att få en förklaring till hennes levnadsöde.

Brita 
Ersdotter / Eriksdotter

född 17/9 1859 i Hedesunda, Gävleborgs län - död 16/8 1915 i Engelbrekts församling, Stockholm

(1890)
Vid folkräkningen 1890 bodde Brita tillsammans med sin mor som var änka i Löfåsen, Hedesunda. Brita hade sina tre äldsta oäkta barn hemma med, får man förmoda, sin moders hjälp.

(1900)
Brita är Lösdrifverska och på församlingen skriven. Prästen visste med andra ord inte var hon var.

Barn:

1. Eric Johan född 3/4 1882 i Hedesunda (lämnades bort som fosterbarn)
2. Katrina Lovisa född 10/7 1885 i Hedesunda (lämnades som barnhemsbarn sex år gammal)
3. Viktor Emanuel född 3/1 1888 i Hedesunda (lämnades bort som fosterbarn)
4. Helga Margareta Linea född 16/12 1901 i Maria Magdalena församling, Stockholm (lämnades bort som fosterbarn)

Brita inflyttar till Engelbrektsgatan 41 i Stockholm  (fastigheten Tallkotten 3) 1912. Hon kom då närmast från Giresta i Uppsala. 

I Hedesunda står emellertid att hon flyttade till Maria Magdalena församling i Stockholm 29/8 1910 och att hon inskrevs i Engelbrekts församling 7/9 1912. 

I Rotemansarkivet står att hon flyttade in 1912 från Hedesunda och flyttade ut 1914 till Giresta. Hon var ogift, ensamstående och utan hushåll. 

Britas brottsregister presenteras i Hedesunda (X) AIIa:1d (1897-1909) Bild 990 / sid 837. 

• Dömd av Stockholms Rådhusrätt den 25/8 1906 för 8:de resan stöld till 10 månaders straffarbete och förlust av medborgerligt förtroende i 5 år efter frigivningstiden. Frigavs 13/4 1907. 
• Brita Ersdtr frigafs 22/7 1910 från Tvångsarbetsanstalten i Norrköping. 
• Brita Ersdotter är för lösdrifveri intagen å Tvångsarbetsanstalten i Norrköping 28/7 1909 - 22/7 1910 enligt meddelande 1/11 1909 från ärvarande direktör. 
• Frigavs 27/6 1906 från Stockholms Länsfängelse. Är icke absolverad (förlåten sina synder).
• Den 2/11 1905 dömd af Stockholms RådstufvaRätt 4de afdelning för 7de resan stöld till tio månaders straffarbete och förlust af medborgerligt förtroende i 5 år efter utståndet straff. 
• Af Stockholms Rådstufvu Rätts 4de afdelning den 25/4 1903 för sjette resan stöld dömd till 1 års 9 månaders straffarbete och förlust af medborgerligt förtroende i 5 år efter frigifningstiden. Frigavs 21/8 1904 ur Stockholms länsfängelse. Ej absolverad.
• Den 30/3 1899 av Stockholms Rådstufvu Rätts sjette avdelning dömd att för femte resan stöld samt för ... hållas till strafarbete i ett (1) år 6 månader och 3 dagar samt böter och att efter frigifningstiden vara förlustig medborgerligt förtroende i 4 år. 
• Frigifven den 19 maj 1900. Absolverad i Stockholms länsfängelse 1/5 1903 för 6te resan stöld. Afgår 21/8 1904. 
• För 8de resan stöld intagen 28/8 1906 å Stockholms Länsfängelse. Frigifves 13/4 1907 därifrån. 
• Av nästa husförhörslängd framgår att Brita blivit absolverad enligt intyg 5/6 1912 från pastor vid Straffängelset i Stockholm. 

Brita dör av hjärnblödning i Stockholm den 9/8 1915. 

Hon blev 55 år 10 månader och 29 dagar gammal. 

Brita var vid sin död fortfarande ogift och skriven på adress Engelbrektsgatan 41 i Engelbrekts församling, Stockholm.
Det framgår emellertid av dödsnotisen att hon dog på Allmänna Försörjningsinrättningen varifrån prästen fick en avis om dödfallet. 

Allmänna försörjningsinrättningen: 1860–1926
SE/SSA/1090

Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning låg i kvarteret Tegelslagaren, adress Fleminggatan 22, och kallades oftast "Grubbens" efter handelsmannasläkten Grubb som hade ägt marken. Inrättningens uppgift var i första hand att ta emot fattiga som p.g.a. invaliditet eller kronisk sjuklighet var i behov av vård, men inte som togs emot på vanliga sjukhus.
Försörjningsinrättningen kom tidigt att bli en uppsamlingsplats för åldersstigna, arbetslösa, hemlösa och kropps- och sinnessjuka som varken fattigvården eller den vanliga sjukvården ville ta hand om. Allmänna försörjningsinrättningen lades ned 1922 och delar av verksamheten överfördes till det nyinrättade S:t Eriks sjukhus.
I arkivet förekommer bl.a. en stor mängd räkenskaper och register som exempelvis "Matriklar över intagna" ca 1860–1910 (serie D 2A), "Matriklar rörande sinnessjuka" 1896–1911 (D 2C), "Militär- och mansavdelningen" 1878–1926 (D 2E) och "Kvinnoavdelningen" 1879–1926 (D 2F).

Stockholmskällan

I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet överlämnade fattigvårdsinrättningarna kroppar från de som dött till bland annat Karolinska institutet och Uppsala universitet. Det var ett sätt att få fler kroppar till forskning och samtidigt spara in på kostnaderna för att begrava de intagna som inte hade anhöriga som kunde betala begravningen. De som togs in på inrättningarna visste troligen ingenting om detta och hade inte lämnat sitt medgivande.

Det var ett brott att vara hemlös

Arbets- och försörjningsinrättningarna i Stockholm öppnade under 1800-talet. Hit kom fattiga, gamla, sjuka och hemlösa människor, som inte kunde försörja sig själva och inte hade någon annan som tog hand om dem. Lösdriverilagstiftningen från 1885 gjorde det möjligt att döma alla som saknade bostad eller arbete till tvångsarbete.

Hedesunda (X) AI:21b (1858-1866) Bild 223 / sid 531 (Brita m familj i Löfåsen, lägersmål)
Hedesunda (X) C:6 (1833-1859) Bild 94 (Brita föds)
Hedesunda (X) AI:22b (1867-1871) Bild 298 / sid 692 (Brita m familj i Löfåsen)
Hedesunda (X) AI:23b (1872-1876) Bild 285 / sid 665 (Brita m familj i Löfåsen)
Hedesunda (X) AI:24c (1877-1881) Bild 43 / sid 609 (Brita m familj i Löfåsen)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 270 / sid 597 (Brita och hennes familj i Löfåsen)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 270 / sid 597 (Brita Ersdotters brott) 

Hedesunda (X) AI:25a (1882-1891) Bild 120 / sid 112 (dottern Katrina Lovisa barnhemsbarn)
Hedesunda (X) AI:26b (1892-1896) Bild 311 / sid 721 (Brita med familj i Löfåsen)
Hedesunda (X) AI:26b (1892-1896) Bild 364 / sid 774 (sonen Viktor Emanuel i fosterhem i Kågbo)
Hedesunda (X) AI:26a (1892-1896) Bild 144 / sid 133 (sonen Erik Johan fosterson i Westbyggeby)
Hedesunda (X) AI:26b (1892-1896) Bild 67 / sid 487 (Britas mor blir hushållerska) 

Hedesunda (X) AIIa:1d (1897-1909) Bild 990 / sid 837 (landbondedottern Brita med oä dtr i Löfåsen)

Hedesunda (X) AIIa:2d (1910-1922) Bild 950 / sid 899 (Brita ensam i Löfåsen) 

Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv. Rote 9 Humlegårdsroten (A, AB) DIa:950 

           (1878-1926) Bild 400 / sid 20a (Brita mantalsskriven i kv Tallkotten nr 3) 

Engelbrekt (A, AB) FI:3 (1915-1919) Bild 210 / sid 17 (Brita dör i Stockholm)


Britas barn: 

1. Eric Johan Grandin 
i Svarta född 3/4 1882 i Hedesunda - död 3/12 1970 i Hedesunda
Hedesunda (X) C:8 (1881-1890) Bild 26 (födelse oä, ingen far angiven)
Läs mer om honom här.

Jan-Olov har hittat information om Johan Grandin på Digitalmuseum. 

Han skriver: 

- Johan Grandin hade en mycket tragisk barn-och ungdomstid. Född i Lövåsen. Modern övergav hemmet i hans tidiga barnaår och han hade ingen kontakt med henne sedan. 

Han växte upp hos sin mormor i ett hem där mat ofta saknades. Mormodern intogs på ålderdomshemmet och Grandin auktionerades ut 1892 till Nordanbro för 71 kr per år. 
Grandin var troligen det sist utauktionerade barnet i Hedesunda. Drängtjänst i tidiga år då han i sin fattigdom blev hårt behandlad. 
Troligen den sist anställde indelte soldaten i Hedesunda med rotenumret 62, något han var stolt över. 
Gift och bosatt i sin hustrus föräldrahem i Svarta. Diversearbetare med specialisering på cementarbeten. Drastisk i sitt tal, många av hans uttryck kvarlever som anekdoter. 
Arbetsmänniska som få. Ville med säkerhet genom detta hävda sig med beaktande av hans bittra uppväxttid. Med tanke på den knappa kosten under barnaåren framhöll han alltid tillfredställsen att få äta sig mätt. 

(1900) var han 18 år och ogift jordbruksarbetare i Oppåker, Hedesunda.
(1910) är han 28 år, gift med Stina Sjöblom, pappa till en ettårig dotter och soldat i Svarta, Hedesunda.
(1947 21/4) blev han änkling.
(1970 1/11) skriven på adress Ängslyckan i Hedesunda
(1970 3/12) Avliden


2. Katrina (Katarina) Lovisa Eriksson 
född 10/7 1885 i Hedesunda. Hon lämnades bort till barnhem i Sundby, Hedesunda, som sexåring.
(1900) är hon 15 år och ensamstående piga hos en familj i Brunn, Hedesunda.
(1910) är hon 25 år, ensam i familjen och sinnessjuk. Hon är skriven på adress Öhn, Valbo i Gävleborgs län.
(1937 18/3) Avliden. Hon var då å församlingen skriven i Valbo, Gävleborgs län, vilket innebar att hon inte hade någon fast adress.

Hedesunda (X) C:8 (1881-1890) Bild 73 (födelse oä, ingen far angiven)
Hedesunda (X) AI:26a (1892-1896) Bild 127 / sid 116 (Katrina på barnhem i Hedesunda)
Hedesunda (X) AIIa:1a (1897-1909) Bild 1410 / sid 129 (barnhemmet)
Gävle Heliga Trefaldighet (X) AIIaa:2 (1896-1922) Bild 770 / sid 473 (tjänarinna i Valbo dit hon kom som sjuåring)
Valbo (X) AIIa:12 (1915-1925) Bild 2270 / sid 1067 (Öhn no 1, sinnessjuk)
Valbo (X) AIIa:18 (1926-1934) Bild 3920 / sid 1288 (Vårdas å Uppsala hospital. Flyttad därifrån till Annedalens sjukhus i Umeå ej fri från symtom av sinnessjukdom den 18/3 1935. 
Valbo (X) AIIa:18 (1926-1934) Bild 3920 / sid 1288 (Sinnessjuk. Umedalens sjukhus, Umeå. Död 18/3 1937)



3. Viktor Emanuel Sjöblom 
född 3/1 1888 i Hedesunda (fosterbarn)
Fosterbarn hos dagkarlen Anders Jonsson Sjöblom ohh Stina Larsdotter i Kågbo, Hedesunda.
(1900) är han 12 år och fosterson hos Stina Larsdotter i Kågbo, Hedesunda. Hon är gift men ingen make finns i hushållet.
(1910) är han 22 år, ensam i familjen och smedsarbetare i Gävle stad.
Ej i dödboken.
Emigrerade till Amerika. Se kommentarerna!

Hedesunda (X) C:8 (1881-1890) Bild 145 (födelse oä, ingen fader angiven)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 270 / sid 597 (med mamma Brita)
Hedesunda (X) AI:26b (1892-1896) Bild 364 / sid 774 (fosterbarn)
Hedesunda (X) AIIa:1d (1897-1909) Bild 1400 / sid 878 (fosterbarn)
Ockelbo (X) AII:1c (1896-1908) Bild 2640 / sid 1259 (smeddräng i Gäfveränge i Ockelbo)
Ockelbo (X) AII:2c (1909-1925) Bild 3410 / sid 1332 (smeddräng)
Gävle Heliga Trefaldighet (X) AIIaa:4 (1896-1919) Bild 3470 / sid 1543 (smedsarbetare)
Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv. Rote 17 Kronobergsroten (A, AB) DIa:1021 (1885-1926) Bild 220 / sid 51a (Ensamstående utan barn inflyttad till Kungsholmen, Stockholm)
Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv. Rote 17 Kronobergsroten (A, AB) DIa:913 (1885-1926) Bild 100 / sid 30a (Ensamstående utan barn inflyttad till rote 6 från annan rote i Stockholm 26/5 1914. Adress: Hantverkargatan 22, Hantverkargatan 42, Pilgatan 7)



4. Helga Margareta Linnéa Eriksson 
född 16/12 1901 i Maria Magdalena församling, Stockholm (fosterbarn)
(1910) är hon nio år och står inskriven som dotter till Per Erik Lindström ohh Hilma Kristina i Kv Staren 16/117 i Johannes rote 21, Stockholm.
Fosterdotter hos småskollärare Frans Victor Toll ohh Lena Kajsa Johannesdotter i lägenheten Sjöbygget, Gällaryd. Fosterfadern dör 1915
(1943 24/4) gifte sig med Möller
(1988 23/6) blev hon änka.
(1994 16/5) Avliden skriven på adress Håcksvik Gräsdalen /Zeybran i Svenljunga. Folkbokförd i Östra Frölunda, Svenljunga.

Gällaryd (F) AIIa:2 (1910-1924) Bild 123 / sid 111 (fosterfar Toll dör) 
Gällaryd (F) AIIa:3 (1925-1944) Bild 1050 / sid 92 (fosterdotter till änkan Toll)
Dädesjö (G) AIIa:4 (1924-1938) Bild 28 / sid 315 (hushållerska i Dädesjö)
Habo (F, R) AIIa:5a (1930-1941) Bild 3100 / sid 294 (husföreståndare i Gunnarsbo, Habo)
Anderstorp (F) AIIa:6 (1940-1945) Bild 850 / sid 75 (i Anderstorp)
Anderstorp (F) AIIa:6 (1940-1945) Bild 1140 / sid 104 (gm Herman Anton Möller)

Britas bröder:

Eric Ersson (Eriksson) 

Erik Eriksson med familj

född 17/11 1863 i Hedesunda, Gävleborgs län - död 18/2 1930 i 98 Nazaret No 5, Stora Kopparberg
Gift I den 13/1 1889  (13/2 1898) med
Anna/Sara Ersdotter född 5/10 1861 i Hedesunda - död 4/12 1941 i Falu Kristine, Kopparbergs län.

Familjen var sedan 15/1 1890 bosatt i Sandviken-Lyckås, Hosjö, Kopparbergs län.
Enligt folkräkningen 1890 bodde de i Norslund, Kopparberg. Erik var 1890 statkarl.

De flyttade den 4/9 1890 till Östanfors, kv Rostvändaren 7, Stora Kopparberg där han blir snickare till yrket. De bodde först i kvarteret No 18 och sedan nr 84 Rostvändaren, Östanfors, St Kopparberg

1900 skrivs han som Erik Eriksson och är tegelarbetare. Familjen bor i qvarter 23 Tegelbruket, Kopparberg. Står felaktigt ofta att han var född i Hedemora.

1910 skrivs han Erik Eriksson och är snickeriarbetare. Familjen bor på adress 12:12, Falu Kristine

(står felaktigt att han är född i Hedemora)

Barn:
1. Anna Matilda född 13/6 1888 i Hedesunda (född före äktenskapet) (sömmerska) 

2. Karl Martin Enegärd född 26/8 1896 i Kpbs Stad (kontorist)(frikallad)(folkskollärare)

3. Wiktor Emanuel född 30/1 1891 i Kopparberg

4. Erik Gottfrid född 22/9 1894 i Kopparberg

5. Karl Martin född 26/8 1896 i Kopparberg

Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 110 / sid 437 (brodern Eric dräng i Lunda)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 314 / sid 641 (brodern Eric dräng i Kågbo, träffar frun där)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 316 / sid 643 (ogift mor m barn före äkt)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 318 / sid 645 (brodern Eric gift dräng i Kågbo)
Hosjö (W) AI:8a (1886-1895) Bild 202 / sid 192 (brodern Erik som gift i Hosjö)
Stora Kopparberg (W) AIIa:1 (1895-1904) Bild 2920 / sid 256 (familjen i Östanfors, St Kopparberg)
Stora Kopparberg (W) AIIa:5 (1915-1923) Bild 2270 / sid 181 (familjen i St Kopparberg)
Stora Kopparberg (W) AIIa:5 (1915-1923) Bild 910 / sid 45 (brorsdottern Anna Matilda m fam)
Stora Kopparberg (W) AIIa:5 (1915-1923) Bild 1510 / sid 105 (brorsdottern Anna Matilda m fam)
Stora Kopparberg (W) AIIa:8 (1923-1936) Bild 2480 / sid 606 (brorsdottern Anna Matilda m fam)
Stora Kopparberg (W) AIIa:12 (1936-1942) Bild 3360 / sid 720 (brorsdottern Anna Matilda m fam)


Jonas Ersson (Eriksson)
född 21/9 1872 i Hedesunda - död ogift 29/12 1955 i Hedesunda.

Jonas Eriksson

Jag kan inte se att han fick några egna barn.

Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 314 / sid 641 (brodern Jonas dräng i Kågbo)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 310 / sid 637 (brodern Jonas dräng på annan gård i Kågbo)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 280 / sid 607 (brodern Jonas arbetare i Löfåsen)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 306 / sid 633 (brodern Jonas dräng i Kågbo)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 280 / sid 607 (Jonas dräng i Löfåsen)
Hedesunda (X) AI:25b (1882-1891) Bild 310 / sid 637 (Jonas dräng i Kågbo)
Hedesunda (X) AI:26b (1892-1896) Bild 358 / sid 768 (Jonas dräng i Kågbo)
Hedesunda (X) AI:26b (1892-1896) Bild 365 / sid 775a (arbetare i Kågbo)
Hedesunda (X) AI:26b (1892-1896) Bild 350 / sid 760 (dräng i Kågbo)
Hedesunda (X) AIIa:1d (1897-1909) Bild 1560 / sid 894 (jordbruksarbetare i Kågbo)
Hedesunda (X) AIIa:3d (1923-1934) Bild 1630 / sid 980 (flottningsarbete i Kågbo)
Hedesunda (X) AIIa:4d (1935-1943) Bild 1060 / sid 923 (flottningsarbetare i Kågbo)


Christina Helmby har efter min förfrågan letat fram en rad notiser om Brita Ersdotter i Polisunderrättelser 1878-1947. Håll i hatten! 
(Jag fyller på med vad jag hittar i de olika fängelserna)

 Ogifta Brita Eriksdotter i Löfåsen, samma socken, född 5/9 1859 att för 1:a resan stöld undergå straffarbete i 4 månader för att 1 år derutöfver vara medborgerligt förtroende förlustig, enligt meddelande af stadsfiskal Lidén i Gefle.

Lördagen den 18 augusti 1888. Uppgift angående frigifning af straffångar.
Sömmerskan Brita Eriksson. 1:a resan stöld. Förlustig medborgerligt förtroende till 12/9 1889.
Intagningsdag 19/5 1888. Frigifningsdag 12/9 1888. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 5,44.

Kriminalvårdsanstalten i Gävle
Kriminalvårdsanstalten i Gävle (X) DIIIda:16 (1887-1889) Bild 1190 / sid 87
No 8068 Arbetardottern Brita Eriksson från Hedesunda, Uppsala län. Dotter till arbetaren Erik Ersson och hustrun Karin Jonsdotter som bor i Hedesunda. Brita har gått 7 år i folkskola. Hon har gått i nattvarden 1875. Hon är ogift men har 2 söner och 1 dotter. Hon har aldrig tidigare varit häktad eller tilltalad för brott. Ankom till fängelset 7/5 1888 dömd 16/5 1888 för stöld av Gefle Rådhusrätt Asta resan stöld till 4 månaders straffarbete och ett års vara frejd u.s. Brita hade försvarlig kristendomskunskap och försvarlig kunskap i innanläsning. Hon kan både skrifva och räkna. Hennes uppförande på anstalten är dessutom gott. Brita har begått brottet nykter. Hon är ingen supare. Frigifven 12/9 1888 

Torsdagen den 15 augusti 1889. Uppgift angående frigifning af straffångar.
Brita Eriksson eller Eriksdotter. Ogift. 2:a resan stöld. Förlustig medborgerligt förtroende till 22/8 1891. Intagningsdag 12/1 1889. Frigifningsdag 22/8 1889. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 6.71

Den 12/10 1889 Häktade personer
Ogifta Brita Eriksson eller Eriksdotter från Löfåsen i Hedesunda socken häktades denna dag för stöld och (?). Hon var senast omnämnd för 2:a resan stöld.

Kriminalvårdsanstalten i Gävle
Kriminalvårdsanstalten i Gävle (X) DIIIda:16 (1887-1889) Bild 1600 / sid 128
No 8191 Arbetardottern Brita Eriksson från Hedesunda, Uppsala län. 
Som ovan. 
"18/12 1888. Stöld. Dömd 9/1 1889 af Gefle Rådhusrätt för 2dra resan stöld till 10 månaders straffarbete och 2 års ... "

Lördagen den 10 januari 1891. Uppgift angående frigifning af straffångar.
Pigan Brita Eriksdotter. 3:e resan stöld. Förlustig medborgerligt förtroende till 5/1 1894. Intagningsdag 25/10 1889. Frigifningsdag 5/1 1891. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 13,77

Kriminalvårdsanstalten i Gävle
Kriminalvårdsanstalten i Gävle (X) DIIIda:17 (1889-1891) Bild 530 / sid 20
No 8342 Arbetardottern Brita Eriksson från Hedesunda, Uppsala län. 
Som ovan. 
12/10 1889 Stöld. Dömd 23/10 1889 af Gefle Rådhusrätt för 3dje resan stöld till 18 månaders straffarbete och tre års...
Brita är fortfarande ingen supare. Hon har begått brottet nykter och uppför sig gott i fängelset. 

Brita Eriksdotter från Hedesunda socken - senast omnämnd i polisrapporten som straffad för 3:e resan stöld - häktad den 3/1 1892 för i Falun begången stöld, enligt meddelande af stadsfiskal Holm derstädes.
 Brita Eriksdotter har den 20/2 1892 i Stockholm häktats för innehafvande af stulet gods, enligt meddelande af stadsfiskal Johansson i Stockholm.

Torsdagen den 5 januari 1893. Uppgift angående frigifning af straffångar.
Pigan Brita Eriksdotter eller Ersdotter. 4:e resan stöld. Förlustig medborgerligt förtroende till 4/1 1896. Intagningsdag 14/3 1892. Frigifningsdag 4/1 1893. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 9,92.

Centralfängelset Norrmalm
Centralfängelset på Norrmalms kyrkoarkiv (A, AB) AII:7 (1889-1894) Bild 84 / sid 67
Nr 20 Brita Ersdotter född 17/9 1859 i Löfåsens by af Hedesunda församling, Gestriklands östra tingslag härad och Gefleborgs län. 
Fadern: förre landbonden Erik Ersson afled i Söderfors den 18 juli 1889. Modern Erik Erssons hustru Karin Jonsdotter är kyrkoskrifven i Löfåsen av denna församling och befinner sig i torftiga omständigheter.
Brita Ersdotter har erhållit en mindre god uppfostran samt mindre goda föredömen i hemmet, der hon mestadels vistats. Begick H. h- nattvard 1sta gången härstädes år 1875 samt senast den 8 februari 1880. 
Brita Ersdotter är ogift men har 3ne oäkta barn. Sönderna Erik Johan och Viktor Emanuel kyrkoskrifna i hemmet samt dottern Katarina Lovisa intagen på härd barnhem. Har 2ne bröder, arbetaren Erik Ersson som år 1890 härifrån intyg afflyttningsbetyg till Hosjö, St Kopparberg samt Jonas Ersson i tjenst hos bonden Jonas Forslund i Kågbo ej nedan skriftna ... 
Genom Gefle Rådstuva Rätts ... af den 23 okt 1889 för 3dje resan stöld dömd till straffarbet i ett år och sex månader samt att i tre år derutöfver vara medborgerligt förtroende förlustig. 
Ankommit 14/3 1892 för 4de resan stöld. Straffarbete ett år samt tre års vanfrejd ... 
Stockholms Rådhusrätt 8/3 1892.
Läser i ... försvarligt. Eger hjälplig kristendomskunskap.
Absolvsion (syndernas förlåtelse) 22/8 1892. Gott uppförande. Frigiven 4/1 1893 till Stockholm.  

Lördagen den 21 april 1894. Från tvångsarbete frigifne lösdrifvare. Tvångsarbete 1 år.
Pigan Brita Eriksdotter eller Ersdotter. Dagen då tvångsarbete började 17/4 1893. Frigifningsdag 17/4 1894. Arbetspremier, besparingar, arbetsförtjenst, övriga medel 15. Tvångsarbetsanstalten å Norrmalm.

Lördagen den 20 april 1885. För lösdrifveri till tvångsarbete dömde personer.
Brita Ersdotter. Ogift. Dag då utslag vunnit laga kraft eller blivit fastställt 8/? 1895. Tiden för det ådömda tvångsarbetet: 1 år 6 mån. Anstalten: Centralfängselset å Norrmalm. Myndighet som dömt: KB i Upsala län.

Centralfängelset Norrmalm
Centralfängelset på Norrmalms kyrkoarkiv (A, AB) AIa:16 (1894-1896) Bild 95 / sid 79
Ogift trebarnsmamma med två bröder (arbetaren Erik Ersson som år 1890 uttog flyttbetyg från Hedesunda till Hosjö, St Kopparberg län och Jonas Ersson i stjänst hos bonden Per Östblom i Kågbo by i Hedesunda). Brita Ersdotter ankom 13/4 1895 på grund av lösdriveri. Dömd av Länsstyrelsen i Uppsala 5/4 1895. Hon har hjälplig kunskap i kristendom, läsning och skrivning och uppförandet gott. Frigiven 8/10 1896 till ...

Torsdagen den 1 oktober 1896. Från tvångsarbete frigifne lösdrifvare.
Pigan Brita Eriksdotter eller Ersdotter. Myndighet som dömt: KB i Upsala län. 1 år 6 mån. Dagen då tvångsarbete började: 8/4 1895. Frigifningsdag 8/10 1896. Arbetspremier, besp arbetsförtjänst, öfriga medel: 9:11 + 15:-. Postsparbanksbok No 4173. Arbetsanstalt: Centralfängelset Norrmalm.

Torsdagen den 2 mars 1899. För lösdrifveri varnade personer.
Britta Ersdotter. Ogift. Myndighet som meddelat varningen: Stadsfiskal i Stockholm 16/2 1899.

Tisdagen den 8 maj 1900. Uppgift angående frigifning af straffångar.
Brita Eriksdotter. Ogift. 5:e resan stöld och böter. Förlustig medborgerligt förtroende till 19/5 1904. Intagningsdag 1/4 1899. Frigifningsdag 19/5 1900. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 46.

Tisdagen den 12 maj 1903. För lösdrifveri varnade personer.

Brita Ersdotter. Ogift. Dagen för varningen 13/4 1903.

Tisdagen 26 juli 1904. Uppgift angående frigifning af straffångar.
Brita Eriksdotter. Ogift. 6:e resan stöld. Förlustig medborgerligt förtroende till 21/8 1909. Intagningsdag 28/4 1903. Frigifningsdag 21/8 1904. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 100.

Brita Ersdotter erhöll vid frigifningen postsparbanksboken No 7488, serie X, med insatta 34 kronor enligt meddelande av tf direktören Montgomery vid Stockholms länsfängelse. 

Tisdagen den 26 september 1905. För lösdrifveri varnade personer. 

Brita Ersdotter. Ogift. Dagen då varningen gafs: 21/8 1905. 

 Tisdagen den 3 juli 1906. Uppgift angående frigifning af straffångar.
Brita Ersdotter. Straffad för: 7e resan stöld. Förlustig medborgerligt förtroende till 22/6 1911. Intagningsdag 6/11 1905. Frigifningsdag 22/6 1906. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 30:-.

Brita Ersdotter har 15/8 1906 blifvit häktad i Stockholm för där föröfvad stöld, enligt meddelande af stadsfiskalen Lidberg i Stockholm. 

Fabriksarbeterskan Brita Ersdotter. 8e resan stöld. Förlustig medborgerligt förtroende till 13/4 1912. Intagningsdag 28/8 1906. Frigifningsdag 13/4 1907. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 10.

 Torsdagen den 5 augusti 1909. För lösdrifveri till tvångsarbete dömde personer.
Brita Ersdotter. Ogift. Dagen då utslaget vunnit laga kraft eller blifvit fastställt 22/7 1909. Tiden för ådömd tvångsarbete 1 år. Anstalten i Norrköping. Myndighet som ådömt tvångsarbetet: dito.

Torsdagen den 14 juli 1910. Från tvångsarbete frigifne lösdrifvare. 

Brita Ersdotter. Dagen då tvångsarbete började 22/7 1909. Frigifningsdag 22/7 1910. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 28.

Kriminalvårdsanstalten i Norrköping

Kriminalvårdsanstalten i Norrköping (E) DIIId1:28 (1911-1915) Bild 130 / sid 9

No 4100 Brita Ersdotter född 17/9 1859 i Hedesunda, Gävleborgs län

Föräldrar: Landbonden Erik Ersson död 1889 och hans hustru Carin Jonsdotter i Löfåsen. 

Har gått folkskola; vid 15 år konfirm i Hedesunda kyrka. I föräldrahemmet till 38 år, då till Stockholm. Ett år vid Münchens brygg, 3 a 4 mån i bageri, en vinter på trikåstickerifabrik. 3 år hos stenhuggare tills häktning den 22/7 1909. 

Sedan i april detta år hos en lumphandlare Karlsson vid Hagalund, ... behjälplig med hvarjehanda göromål, .. ock att hämta brännvin i St... Sundbyberg, dels sätta, dels förtära. Karlsson förklarar för polisen att Ersdotter ej längre fick vara hos ... ... ...

Flyttbetyg till Maria i Stockholm 29/8 1910. Begaf sig efter frigivningen ditu direkttill Stockholm där hon uppehäll sig 1 månad och begaf sig sedan till Hagalund i Solna. 

Sen frigifven härifrån den 22/7 1910 efter 1 års tvångsarbete. De senare månaderna fört ett synnerligen oordentligt lif till handagått allmänheten ... anskaff af brännvin vid flera tillfällen berusad och anhållen för fylleri. 8 ggr ... för stöld. 

Ankom 6/12 1911 för lösdriveri dömd av KB i Stockholm den 28/11 1911.

Försvarlig kunskap i kristendom, läsning o skrifning. 

Frigifven den 1/6 1912.

Tisdagen den 19 december 1911. För lösdrifveri till tvångsarbete dömde personer.
Förra trikåstickerskan Brita Ersdotter från Stockholm. Dagen då utslag vunnit laga kraft eller blivit fastställt. 1/12 1911. Tiden för det ådömda tvångsarbetet 6 månader. Anstalten i Norrköping. Myndighet som ådömt tvångsarbetet KB i Stockholms län.

 Torsdagen den 30 maj 1912. Från tvångsarbete på frigifna lösdrifvare.
Brita Ersdotter. Myndighet som dömt till tvångsarbete och tiden därför KB i Stockhlms län 6 månader. Dagen då tvångsarbetet började 1/12 1911. Frigifningsdag 1/6 1912. Tvångsarbetsanstalten i Norrköping. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 15.

Lördagen den 13 december 1913. För lösdriveri till tvångsarbete dömda personer.
Brita Ersdotter från Stockholm. Ogift. Dagen då tvångsarbetet började 26/11 1913. Tiden för det ådömda tvångsarbetet 1 år. Tvångsarbetsanstalten i Norrköping.

Tisdagen den 27 oktober 1914. Från tvångsarbete frigivna lösdrivare. 
Brita Ersdotter från Stockholm. Tvångsarbete i 1 år. Anstalten i Norrköping. 
Dagen då tvångsarbetet började 26/11 1913. Frigivningsdag 26/11 1914. Besparad arbetsförtjenst och egna medel 25:-

Kriminalvårdsanstalten Norrköping
Kriminalvårdsanstalten i Norrköping (E) DIIId1:28 (1911-1915) Bild 1250 / sid 117
No 4423 Brita Ersdotter. Lantbrukardotter. I arbete i Örsundsbro 3 månader. Sedan till Stockholm. Resten svårläst. Frigifven 26/11 1914. 

Varmt tack för ditt arbete

Christina Helmby!  

Reservation för läs- och skrivfel!