torsdag 24 november 2016

Vem var kvinnan som fick barn med greven?

Hej, jag heter Marie Axtelius. Har inte släktforskat så mycket och inte så ofta. 
Men jag undrar om Du kan hjälpa mig.

Jag har en ingift kvinna, min mormors faster. Som är oäkta, fadern har erkänt faderskapet. Det är något känslig för modern var piga på Jorberga Gods i Skåne och fadern var Greve.
Fadern vet jag heter von Nolcken. 

Flickan är född i Ystad 1877 22 juli. Blev döpt till Blenda Ulrika Hanson. 

Jag har tappat bort modern på vägen. 

Blenda Ulrika var gift med min mormors farbror Carl Gustav Emanuel Axtelius född 1874 30 augusti. 

Kan Du möjligen hjälpa mig med detta ?

Jag har två oäkta barn till, där fäderna är okända. Om Du har möjlighet att hjälpa mig mer, så återkommer jag med de andra barnen. 
mvh
Marie Axtelius


Hej Marie,
Så här hänger det ihop, enligt din berättelse. Och frågan är alltså: 
Vem var kvinnan som fick barn med greve von Nolcken på Jordberga gods (Trelleborg)

Barnet
Blenda Ulrika Hansson född 22/7 1877 i Ystads Sankt Petri församling, Malmöhus län


Modern Johanna Hansson född 4/3 1856 Ystads Sankta Maria församling, Malmöhus län.
Hon skrivs in i Ystads Sankta Maria hfl sid 933 som är ”Ångqvarnen” i församlingen. Hon kommer då närmast från Ystads Sankt Petri sid 360 men anges inflyttad från Danmark 1877. 
Prästen skriver: Saknar bet. för 2 år. Vistats i Danmark.

Oäkta dottern Blenda Ulrika, som är hennes första barn, föds 22/7 1877. 
Den då 21-åriga modern är hemmahörande i Arbetshuset (som är en adress) i Ystad. 
Dopet förrättas den 12/8 1877. Något som kallas Sus G är pigan Bengta Probst. 
Vittnen är Ringaren Jöns Andersson och änkan Johanna Månsson. 

Johanna flyttar till Lund 1878. 

Om Blenda Ulrika står att det finns en ”enskild skrift den 12/5 1878” och att hon flyttar till Ysb sid 252 1878 (oklart om hon kommer fram). 

Blenda Ulrika får efternamnet Hansson efter sin mor:
De två bor ensamma i Ystads Sankt Petri när Blenda Ulrika föds.
Johanna uppges vara Hjon i Arbetshuset vilket bara är en adress i staden.

De flyttar samma år (1877) vidare till Ystads Sankta Maria(AI:15 sid 933). Därifrån kommer Blenda Ulrika till Stora Köpinge, Kristianstads län / Malmöhus, län där hon 1878 blir fosterdotter hos fd korporalen Nils Andersson Qvant född 1821 och hans hustru Hanna Jönsdotter född 1825 som bor i nr 378 i Ystads Sankt Petri. Paret har sju fosterbarn - vilket är ett sätt att försörja sig - varav Blenda Ulrika är det yngsta. En piga finns också i hushållet.

Den 19/10 1883 dör korporalen. Änkan har då tre fosterbarn varav Blenda Ulrika är ett. Hon är nio år och flyttar 27/8 1886 till snickaren Sven Jönsson född 1844 och hans hustru Elena Larsdotter född 1852 i Stora Köpinge. De har två egna barn, en ettåring och en nyföding, och får snart ytterligare två små barn. Blenda Ulrika skrivs under hushållet och kallas kort och gott flickan. Hon står alltså inte som fosterdotter men inte heller som piga. En gissning är att hon blir barnflicka. 

Åren 1893-1899 återfinns Blenda Ulrika i Ystads Sankt Petri som piga hos stenhuggare Mårten Åkesson född 1844 och hans 19 år äldre hustru Johanna Jonsdotter född 1825 som bor i nummer 36b. De tre flyttar samtidigt men prästen antecknar inte vart.

På nyårsafton 31/12 1903 gifter sig arbeterskan Blenda Ulrika Hansson med slöjdaren Karl Gustaf Emanuel Axtelius född 30/8 1874 i Kalmar.
Hon har oäkta dottern Herta Gunhild Ingeborg född 5/3 1900 i Ystad med i bagaget.
Tillsammans får de sonen Karl Hjalmar 20/3 1904.

Makarna bor kvar i Ystad och får flera barn nämligen:
1.      Herta Gunhild Ingeborg född 5/3 1900 i Ystad (hennes oäkta dotter)
2.      Karl Hjalmar född 20/3 1904 i Ystad (bådas äkta barn)
3.      Gösta Bernhard född 16/4 1906 i Ystad (bådas äkta barn)
4.      Gunnar Idar född 18/7 1908 i Ystad (bådas äkta barn)
De flyttar 1908 inom Ystad och får:
5.      Thyra Linnea född 19/9 1910 i Ystad (bådas äkta barn)

Det kan mycket väl ha fötts flera barn efter 1910.

Blenda Ulrika Axtelius född Hansson skiljer sig från maken 13/2 1936.
Hon är då bosatt i fastigheten 6:Elefanten 15C, Stora Långgatan 23 i Malmö.
Där bor hon ensam kvar 1960 och där dör hon 22/4 1962.

Ystads Sankt Petri C:8 (1877-1884) Bild 6 / sid 4 (Blenda Ulrikas födelse)
Ystads Sankt Petri AI:15 (1875-1881) Bild 371 / sid 360 (bor med mor i Arbetshuset, Ystads Sankt Petri. 
Ystads Sankta Maria AI:46 (1877-1882) Bild 63 / sid 933 (bor med mor)
Ystads Sankt Petri AI:15 (1875-1881) Bild 264 / sid 253 (fosterdotter)
Ystads Sankt Petri AI:16 (1881-1887) Bild 263 / sid 258
Stora Köpinge AI:25 (1882-1890) Bild 284 / sid 337 
Ystads stadsförsamling AI:5 (1893-1899) Bild 97 / sid 93
Ystads stadsförsamling AIIa:9 (1899-1905) Bild 530 / sid 1483 (gift)
Ystads stadsförsamling AIIa:9 (1899-1905) Bild 360 / sid 1466
Ystads stadsförsamling AIIa:9 (1899-1905) Bild 580 / sid 1488
Ystads stadsförsamling AIIa:25 (1905-1910) Bild 810 / sid 2237

Ystads stadsförsamling AIIa:25 (1905-1910) Bild 510 / sid 2207


Modern
Men det var ju modern som var intressant.
Johanna Hansson född 4/3 1856 Ystads Sankta Maria församling, Malmöhus län.



Johanna var alltså dotter till arbetaren Hans Rasmusson och hans hustru Boel Nilsdotter i nr 193 Ystads Santa Maria.


Fadern är arbetaren Hans Rasmusson född 22/2 1812 i Ystads Santa Maria - död 23/3 1860
Modern är Boel Nilsdotter född 19/6 1822 i Tryde församling.
Barnen:
Christina född 22/4 1850 i Ystads Santa Maria
Johanna född  4/3 1856 i Ystads Santa Maria

Familjen hade flyttat in 1858 (säkert inte första gången alltså)
Johanna är bara fyra år gammal när hon blir faderslös.

Ystads Sankta Maria C:14 (1853-1862) Bild 14 / sid 25 (Johannas födelse)
Ystads Sankta Maria AI:30 (1855-1861) Bild 181 / sid 131 (familjen)


Fadern 
ska alltså vara en greve vid namn von Nolcken vid Jordberga gård / gods / slott.
Det ska finnas ett undertecknat faderskapsintyg och ett papper om Blenda Ulrika (se ovan) som modern Johanna Hansson lämnar efter sig när hon skiljs från barnet. Försök få tag i det, Marie. Börja med att kontakta Ystads kommun och efterfråga kommun- eller församlingsarkivet till att börja med. 

Om Jordberga slott kan man läsa följande:
Jordberga omtalas redan 1355. Vid Skånes övergång till Sverige tillhörde det den mäktige Ivar Krabbe. Även adelssläkten Gagge har ägt slottet. Sedan gården under kriget 1644 bränts ned, uppförde han boningshuset på nytt. Jordberga köptes 1811 av landshövding Erik Reinhold von Nolcken (1763-1834), och ärvdes av hans son Carl Adam von Nolcken (1811-1857)

Och om släkten von Nolcken kan du läsa här.

Släkten von Nolcken fanns alltså på Jordberga slott vid tiden för Blenda Ulrikas födelse 1877. Kanske hade man intressen även i Danmark. Det var ju därifrån hon kom när hon skulle föda.
Det är möjligt att hon återvände till Danmarka. Jag har ögnat igenom inflyttningslängden till Lund 1878 utan att hitta henne. Inte heller finns hon i de efterföljande folkräkningarna eller i dödboken. Men nu vet du åtminstone vem hon var.

Vad gäller barn med okända fäder är det bara trägen forskning som möjligen kan ge resultat. Det tror jag att du ska försöka gräva fram helt på egen hand. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar